Strategisk samverkan för starkare konkurrenskraft

Strategisk samverkan för starkare konkurrenskraft

Vinnova, Almedalen 2012

Pontus BraunerhjelmVd Entreprenörskapsforum, professor KTH

Tidigare erfarenheter• Samverkan mellan näringslivet och akademi varierat

över tid och mellan universitet/högskolor. Positiva effekter på innovation i (större) företag (Broström och Lööf 2008)

• .• Forskare i regel positiva, mer etablerade är mer

aktiva. ”Nya” universitet mer involverade i ”mjuk” samverkan, äldre mer i FoU-samarbeten, patentering, etc. (Braunerhjelm 2007, 2009,Wahlbin och Wigren 2007)

• Tydligast inom naturvetenskap, teknik och medicin – verkstads- och läkemedelsindustrierna.

• Nya former för samverkan, kunskapsöverföring och innovation: Nätverk, team, integrerande tekniker, nätbaserade (”molnet”), specialiserade FoU-leverantörer, starka globala klustermiljöer

• Tillväxt och välstånd skapas i samspelet mellan kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring

FoU och tillväxt, 2001-2009, 33 länder

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0

Real

GD

P gr

owth

, per

cent

Expenditures on R&D in relation to GDP, percent

Källa: Braunerhjelm 2012

EU:s innovationsindex och BNP-tillväxt per capita (PPP), EU25 2006-2011

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

Gro

wth

rate

GD

P p

er

cap

ita, p

erc

en

t

Innovation Performance Index

Source: Braunerhjelm (2012). Data from EU– Pro Inno Europe, 2011 and OECD

EU:s innovationsindex och BNP-nivå per capita (PPP), EU25 2006-2011

0

10

20

30

40

50

60

70

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0

GD

P p

er

cap

ita,

1,0

00 U

SD

Innovation Performance Index

Luxembourg

Source: Braunerhjelm (2012). Data from EU – Pro Inno Europe, 2011 and OECD

Num

ber of

rese

arch

ers (

FT

E),

(th

ou

san

ds)

Källa: Braunerhjelm (2012). Data från Eurostat,Unesco and Penn world table 7.0

Forskare1000-tals

Samverkan för tillväxt och nyttiggörandeSamverkan kanal för att bygga ny kunskap, överföra och tillämpa

kunskap - driver tillväxt och välstånd genom att:

• Utbildningssystem förser individer/samhället med relevant kompetens

• Sysselsättning/kunskap fördelas effektivt på olika

branscher/företag

• Kunskap/forskning omvandlas till samhälleliga nyttigheter genom entreprenörskap, intraprenörskap och innovation

• Samverkansprojekt, tillämpningar, grundforskning – ingen motsättning

• Globala konkurrensen hårdnar – utmanar vår självbild om Sverige som en ledande kunskapsdriven ekonomi

Entreprenöriellt anställda och TEA i innovationsdrivna ekonomier, 2011

Forskarnas syn på universitetens stödformer

0

20

40

60

80

100

Link

öpin

g

Um

eå

Lund

Upp

sala

Link

öpin

g

Um

eå

Lund

Upp

sala

Link

öpin

g

Um

eå

Lund

Upp

sala

It should reconsider the goal of itsactivities

The holding company works well I do not know what the holdingcompany does/It does not

succeed in clarifying what kind ofsupport it can offer

Per

cen

t

The commercialization took place in a firm where the researcher hads no proprietary interest

The commercialization took place in a firm where the researcher has proprietary interest or is the soleproprietor

Källa: Braunerhjelm (2009)

Betydelsen av storföretag - AstraZeneca

• AZ – 15% av privata FoU-investeringar (14 mrd kr), 20% av sysselsatta PhDs i FoU i privat näringsliv, 60% av sysselsättning i läkemedelsindustri, >30% av total nettoexport (5% av varuexport), licensintäkter/royalties 17,5 mrd kr

• FoU-manår motsvarar Karolinska Institutet, FoU-samarbeten i paritet med ett regionalt universitet

• Är ett ”ankare” i det svenska medicin- och biotekklustren – hemmamarknadslänkar försvagats, utlandslänkar stärkts

• Ca 350 forskningssamarbeten, 70-130 i Sverige

Innovationspolitiskt ramverk

Kunskaps-förstärkande

Kunskaps-omvandlande

Kunskapskritisk massa

Politikområde

• Utbildning

• Forskning – prioritering?

• Universitetsbaserat företagande

• Autonomi, finansiering

• IPR

• Rörlighet

• Evaluering

Politikområde

• Entreprenörskap

• Konkurrens, regleringar

• Gaseller, FDI

• Internationalisering

• Länkar universitet

• Offentlig sektor

• Rörlighet, institut

• VC, patent

Politikområde

• Rörlighet

• Infrastruktur, PPP

• Universiteten– lokala effekter

• Samverkan

Källa: Braunerhjelm m fl (2010), En innovationspolitisk strategi, www.entreprenorskapsforum.se

Ett innovationspolitiskt ramverk

• Högkvalitativ utbildning och forskning – världsklass, kvalitetskriterier. Entreprenörskapets pedagogik - involvera studenter i innovationsprocessen

• Få SMF företag involverade i innovation, positiva kassaflöden och eget kapital nödvändigt för uthållig innovationsverksamhet. Statens roll.

• Svensk högteknologi – 8 företag central viktiga!

• Samverkan näringsliv/högskola: Stärk länkarna mellan högskola/universitet och näringsliv, avsätt medel för samverkansuppgiften, incitament, autonomi/specialisering, tydlighet. Använd industriforskningsinstituten.

• Samverkan mellan högskolor: (innovationskontor), mellan näringsliv/högskola

• Samverkan kräver specifik kompetens: Stärk högskolornas professionalitet, finansiering, kultur, incitament.

• Samverkan kräver samsyn högskola, näringsliv och nationell politik: Innovationsupphandling, skatter (innovationsboxar, optioner, kapitalbeskattning)

Figure 1: Expenditures on R&D and economic growthin 29 OECD countries 1981-2000

-15%

-10%

-5%

0%

5%

10%

15%

0.0% 0.5% 1.0% 1.5% 2.0% 2.5% 3.0% 3.5% 4.0%

R&D as percentage of GDP

Gro

wth

ra

te o

f G

DP

Source: OECD Statistical Compendium on CD, 2002:2.

Ireland 1999

Sweden 1997

Japan 1995

USA 1997

Germany 2000

Denmark 1999

Patent ansökningar 1995-2009

Japa

nU.S

.

EU15

China

Kore

a

Russia

Canad

a

Isra

el

Indi

a

Brazil

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

350000

400000

450000

Förväntad jobbtillväxt 2011

0

2

4

6

8

10

12U

SA

Aust

ralie

n

Före

nade

Ara

bem

irate

n

Taiw

an

Nor

ge

Tjec

kien

Ned

erlä

nder

na

Gre

klan

d

Kore

a

Irla

nd

Sing

apor

e

Schw

eiz

Port

ugal

Stor

brita

nnie

n

Finl

and

Sver

ige

Fran

krik

e

Span

ien

Slov

enie

n

Tysk

land

Belg

ien

Dan

mar

k

Japa

n

Proc

ent

Förväntade jobb, 20 eller fler Förväntade jobb, 5-19 Förväntade jobb, 0-4

Källa: Global Entrepreneurship Monitor 2011.