SKL och skolfrågorna Per-Arne Andersson Chef för avdelningen Lärande och arbetsmarknad SKL
Feb 17, 2016
SKL och skolfrågorna
Per-Arne Andersson Chef för avdelningen Lärande och arbetsmarknad SKL
”Verktyg” och stödmaterial
”Verktyg” PRIO 36 kommuner SKL Matematik PISA 2015 86 kommuner PLUG-IN 55 kommuner
Socioekonomisk resursfördelning till grundskolor – så kan kommunen göra
Bakgrund, syfte och avgränsningar Socioekonomisk resursfördelning står högt på agendan i
många kommuner och i den allmänna skoldebatten
Från den 1 juli 2014 kommer det stå i skollagen att ”kommuner ska fördela resurser till utbildning i skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov”
Arbetet är tänkt som ett stöd till kommuner. Hur gör man, vad bör man tänka på?
Arbetet är avgränsad till just socioekonomisk resursfördelning
Det kan finnas andra skillnader mellan skolor som behöver kompenseras för på annat sätt
Några saker att tänka på Börja med att ta reda på om det finns några systematiska
skillnader mellan skolorna vad gäller elevsammansättningen
Utifrån det - bestäm vilka faktorer som ska vara med i kommunens resursfördelningsmodell och hur de ska viktas
Diskutera och bestäm hur stor omfördelningen ska vara
Informera de berörda – både kommunala och fristående skolor - om resursfördelningsmodellen
Följ upp hur ersättningen används och utvärdera effekterna - och justera modellen om så behövs
Faktorer som spelar roll Föräldrarnas utbildningsbakgrund – är den faktor som spelar
störst roll
Migrationshistorik - men tänk på att skilja mellan nyanlända och
de med utländska bakgrund som bott i landet en längre tid
Elevens kön – men bara om könsfördelningen mellan skolorna är ojämn
Förekomsten av försörjningsstöd i elevens familj – kan indirekt fånga in svårigheter att klara skolan
Familjesammansättningen - dvs. om eleven bor med båda eller en av sina föräldrar
SKL:s arbete med Skolans digitalisering
Mål och budskap SKL ska arbeta för att den svenska skolan tar modiga och kloka steg mot ett utvecklat
lärande som drar full nytta av de möjligheter som teknik och internet erbjuder
SKL ska agera för att bistå de kommunala skolhuvudmännen med stöd och information kring digitaliseringens möjligheter och utmaningar.
SKL ska agera för att driva egna och/eller uppmuntra externa förändringsarbeten på nationell nivå, i syfte att underlätta för ett lärande som drar nytta av möjligheterna med internet och modern teknik.
SKL ska vara en aktör som gör saker som andra inte kan göra. – Om andra aktörer kan göra det lika bra eller bättre ska SKL inte göra det.
Innovation, forskning, erfarenheter och samverkan är hörnstenar i SKL:s arbete med skolans digitalisering.
Aktuella uppdrag Nationellt forum för skolans digitalisering Nationell strategi för skolans digitalisering Molntjänster, GAFE, (Google Apps For Education) Självskattningsverktyget LIKA Skoladministrativtsystem/it-stöd kravspecifikation Digitala lärresurser, förstudie Kompetensutveckling för skolledning, koncept 21st century skills och Digital assessment?
Leda för Resultat (LfR) SkolaEtt förslag till ett utvecklingsprogram
Maj 2014
Syftet …• … är att utveckla förmågan att hos en
skol-huvudman att följa resultat, identifiera förbättringsområden, analysera dessa & åtgärda dem så att resultaten förbättras
• Det övergripande målet är att förbättra resultaten för eleverna hos de ingående skolhuvudmännen
Bakgrund • Sverige behöver en skola i världsklass
• Många skolhuvudmän & skolor lyckas inte nå målen
• Forskning visar att - mellan rektorer & politiker råder ett bristande förtroende- det tycks saknas tillräcklig transparens i systemet mellan de olika nivåerna
• Lärare som lämnar skolan är missnöjda med ledarskap, möjligheten att utnyttja sin professionella potential & den psykosociala arbetsmiljön
• Befintliga ledarsatsningar/utbildningar fokuserar på det individuella ledarskapet samt har mer handlat om snäv ekonomistyrning än kvalitets-styrning
Leda för Resultat Skola• Ett initiativ till ett utvecklingsprogram med inspiration från
LfR Socialtjänst - fokus på resultat, inkluderar chefer på alla nivåer i styrkedjan, gemensamt
arbete som ger kollegialt lärande samt inkluderar arbetsgivaransvaret (den arbetsgivarpolitiska fronten)
• Vänder sig till ledning & stödprocesser
• Målet är en pilot hösten 2015 med max 6 kommuner- urval baseras på intresseanmälningar
• Förhoppningen är att programmet kommer att erbjudas till intresserade skolhuvudmän hösten 2016
Framgångsfaktorer för LfR • Fokus på resultat respektive ledning & styrning• Tydlig projektledning• Målgrupperna ledningsfunktion plus
stödfunktioner • Omfattar flera olika styrnivåer, vilka är aktiva &
delaktiga• Gemensamt arbete ger kollegialt lärande • Fysiska möten• Får nätverk • Hemmaplansarbete
Förslag på teman för seminarier • Att förstå system samt att följa, analysera & åtgärda
resultat
• Att skapa tydliga roller & en tydlig ansvarsfördelning
• Att skapa transparens & delaktighet
• Att bygga en lärande organisation
• Att integrera det systematiska kvalitetsarbetet i ordinarie styrning & ledning
KOOLT=arbetsnamn(Kompetens Oerhört Långsiktigt Teknikintresse)
2020 ska minst 30 % av eleverna välja naturvetenskapligt eller tekniskt program på gymnasiet
SKL samarbete med IVA (ingenjörsvetenskaps akademien) och Sveriges Ingenjörer
I startgroparna
Vad säger forskningen om klasstorlek?
Forskarna inte helt eniga om klasstorlekens betydelse.
Senare forskning visar att mindre klasser kan spela roll framförallt för yngre barn, elever med utländsk bakgrund och socioekonomiskt missgynnade.
Men det viktigaste för elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engagerade lärare är.
Forskarna inte heller eniga om värdet av att satsa på mindre klasser.
Faktorer som har störst effekt för elevernas studieresultat Eleverna vet hur de ligger
till i förhållande till uppsatta mål
Återkoppling av resultat till eleven
Lärarens pedagogiska förmåga
Studiero i klassrummet Stöd och uppmuntran från
hemmet Analysera undervisningen
tillsammans med kollegor
Hur ser klasstorleken ut i Sverige? Det finns ingen statistik eller forskning som tyder på att
klasstorleken har ökat
Flera studier pekar på ett svenskt genomsnitt på 23-24 elever per klass i grundskolan
Lärartätheten och resurserna till skolan har ökat under hela 2000-talet
Totalt satsar Sverige 6,3 procent av BNP på skolan, jämfört med OECD-genomsnittet på 5,7 procent
Rektorsenkät 2010
Under våren 2010 genomförde SKL en undersökning bland rektorer för kommunalt drivna grundskolor och gymnasieskolor.
Cirka 1300 rektorer har svarat på undersökningen, varav 990 rektorer för grundskolan och 317 stycken rektorer för gymnasieskolan.
Det motsvarar 30 procent av landets rektorer
Genomsnittsklassen är mindre än den allmänna bilden…
15 eller färre
16-20
21-23
24-26
27-29
30 eller fler
0 5 10 15 20 25 30 35 40
F5. Hur många elever i är det i genomsnitt per klass på din skola/skolor?
GymnasieskolaGrundskola
%
…och undervisningsgrupperna ännu mindre
15 eller färre
16-20
21-23
24-26
27-29
30 eller fler
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
F7. Hur många elever i genomsnitt undervisar en lärare på din skola/skolor vid ett
undervisningstillfälle?
GymnasieskolaGrundskola
%
Ofta fler pedagoger i klassrummet
Aldrig
Sällan
Ibland
Ofta
Alltid
0 10 20 30 40 50 60
F9. Förekommer det att andra pedagoger (specialpedagog/lärare/fritidspedagog etc) arbetar med
barnen i en undervisningsgrupp samtidigt som huvudläraren?
GrundskolaGymnasieskola
%
Ingen större förändring av undervisningsgruppernas storlek
Ökat
Minskat
Oförändrade
Kan inte göra denna bedömning
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
F8. Jämför undervisningsgruppernas storlek med tre år tillbaka. Har gruppernas storlek förändrats?
GymnasieskolaGrundskola
%
OECD:s analys av Sveriges PISA-resultat Sverige tillhör de tio länder som satsar mest pengar per
elev, men OECD ser inga kopplingar mellan länder som spenderar mycket pengar och resultat
Skolor i socialt utsatta områden är mer missnöjda med resursfördelningen än skolor i andra områden
Sverige har prioriterat små klasser, därmed lärartäthet, istället för höga lärarlöner
Skolriksdagen 2015
27 – 28 april
Resultatutveckling i Sverige PISA vs betyg
2000 2003 2006 2009 2012475
480
485
490
495
500
505
510
515
520
Matematik Läsförståelse Naturvetenskap
Poäng
1998199
9200
0200
1200
2200
3200
4200
5200
6200
7200
8200
9201
0201
1201
2201
30
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
195
200
205
210
215
Modell för att utveckla skolan
Kart-läggning
Arbetande nätverk
Åtagna insatser
genomförs
STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS
Alla fyra nivåerna i varje kommun: politik, förvaltningsledning, rektorer och lärare
Arbetande nätverk
Uppsatta mål nås
Operativa mål
Huvudmannens ansvar!
Säkerställa delaktighet!
Uthållighet!
Styrning och ledning utvecklas
Gemensam ledning Ledningsnivåerna är sammanlänkade (politik, förvaltning,
rektorer) Det finns en tydlig uppdrags- och rollfördelning
Gemensam syn Höga förväntningar på alla elever och övriga Lärarnas kompetens och samarbete är avgörande
Gemensamma rutiner Det finns fungerande rutiner för systematisk uppföljning och
återkoppling Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av
stöd
Modellen i praktiken: Matematiksatsning PISA 2015
Kart-läggning
Arbetande nätverk
Åtagna insatser
genomförs
STYRNING OCH LEDNING UTVECKLAS
- Alla fyra nivåerna i 86 kommuner - 1500 skolor - 13 arbetande nätverk - 1000 personer (politiker, förvaltningsledning, mattelärare & rektorer)
Arbetande nätverk
Målet: PISA 2015Operativa
mål