Om HEMAB 2013

OM HEMABEtt magasin från Härnösand Energi & Miljö AB

HEMAB erbjuder Länets Lägsta Priser

2012 i ord och siffror

Så stöttas Härnösands föreningsliv Veronika Ström Uotela tar vattenprover ur en

bäck i närheten av Älands avfallsanläggning.

Insamling av matavfall i Härnösand

snart verklighet

Innehåller ävenÅrsredovisning för 2012

Koll påvattnet

Kraften kommerfrån insidan

– 2 –

Stort steg mot Länets Lägsta PriserDet var 2008 som HEMAB satte upp målet att på sikt ha Länets Lägsta Priser. För varje år har positionerna förbättrats och nu är må-let alltså nått på tre olika områden. Även på riksplanet har HEMAB klättrat rejält, till plats 84 bland 290 kom-muner i den så kallade Nils Holgersson-undersökningen, som gäller flerbostadshus. Det är en klättring med mer än 100 placeringar!

– Av länets kommuner har vi bara Sundsvall före oss, men jag vågar nästan lova att vi går om nästa år.

Beräkningar visar att en medelinkomstfamilj i villa sparar 2 700 kronor per år

på att bo i Härnösand jämfört med medelkommunen i länet. Det motsvarar en skattesänk-ning på cirka 45 öre.

– Att hålla låga priser är ett effektivare sätt att dra förde-lar av ett kommunägt bolag än maximerad vinst.

Ändå redovisar HEMAB även för 2012 ett stabilt resultat på 13,8 miljoner kronor. Det är något lägre än beräknat, men väl i nivå med ägarnas krav.

– Att vi inte nådde budget beror främst på att vi inte har fått in den mängd förorenad jord för behandling som vi hade räknat med.

De två nya vindkraftverken i Vårdkasområdet kom igång

under året och gav plussiffror redan första året. Annars brukar det ta några år att gå med vinst.

– Bygget kostade mindre än vi hade räknat med och så har det blåst bättre.

Satsningen på vindkraft går vidare och en ansökan om ett antal vindkraftverk på Spjutåsberget beräknas skickas in under våren 2013. Vad har vi annars att vänta av det kommande året?

– Vi fortsätter planera för att samla in matavfall och på sikt producera biogas av det. Och så ska vi bygga en ny återvinnings- och återbruks-central som enligt planen ska vara klar till midsommar.

2012 nådde HEMAB målet att ha länets lägsta pris för fjärrvärme i flerbostadshus. Sedan tidigare är målet nått för fjärrvärme i villor och vatten i flerbostadshus.

– Det känns som om vi nu har fått ett riktigt ge-nombrott för hela idén med Länets Lägsta Priser, säger vd Ingemar Forzelius.

TEXT: ALLTID MARKNADSBYRÅFOTO: PIA SJÖBERG

KONCERNENS EKONOMISKA UTVECKLING I SAMMANDRAG

Koncernen 2008 2009 2010 2011 2012

Nettoomsättning, tkr 274 866 282 433 288 502 281 490 280 020

Resultat efter finansiella poster, tkr 10 243 16 908 15 458 12 072 13 794

Balansomslutning inkl Kraftvärmeverket, tkr 640 607 658 604 692 384 746 169 768 534

Avkastning på totalt kapital, % 4,0 4,7 4,2 3,1 3,5

Avkastning på eget kapital, % 7,2 10,7 9,1 7,0 7,2

Soliditet inkl Kraftvärmeverket, % 22,2 24,0 24,5 23,1 24,9

Antal anställda, st 133 129 128 126 129

-08 -09 -10 -11 -12

17 000

15 000

13 000

11 000

9 000

Resultat efter finansiella poster

Utfall

Tkr

Avkastningskrav på eget kapital % Soliditet, inklusive Kraftvärmeverk %

-08

15

-09 -12-11-100

5

10Avkastning

Ägarkrav

-08

30

-09 -12-11-1010

20

25

15

Soliditet %

Ägarkrav

››› Läs mer på sidan 25

19 000

– 3 –

INNEHÅLLHEMABs kunder allt nöjdare 5

Äventyrare gäst på kundträff 5

Lyckat kompostera avfall 6

Nya vindkraftverk på gång 6

Full kontroll på elnätet 7

Uppdrag: Rent vatten 10Veronika Ström Uotela är just nu

den enda certifierade provtagaren

på HEMABs renhållningsavdel-

ning. I hennes arbete ingår att

ta prover på dricksvatten och

i bäckar i närheten av Älands

avfallsanläggning. Den här dagen

var det dags att ta prover i bland

annat en dricksvattensbrunn i

Ramsås.

På jakt efter läckor 16

Miljöarbetet fortsätter 19

HEMABs viktiga sponsring 20

Medvind för vindkraftverk 22

Länets Lägsta Priser 24

Kraftkällan i HärnösandMattias Melin arbetar på Kraftvärmeverket i Härnösand. Här produceras både el och fjärrvärme. Vi följde med på ett skift och tittade in i den 900-gradiga glöden inne i kraftvärmepannan ÅP 1.

13

FÖLJ EMIL PÅ JAKT efter en vattenläcka under snön utanför Utansjö

FULL KOLL i driftcent-ralen. Här finns hela elnätet på bildskärmar

MATAVFALL kommer snart att samlas in av HEMAB

Produktion: Alltid Marknadsbyrå 2013 Tryck: Hemströms Tryckeri

Ansvarig utgivare: Andreas Einarsson. OM HEMAB är tryckt i 14 500 exemplar

Omslag: Veronika Ström Uotela testar vattnets kvalitet vid Älands avfallsanläggning.

4716

– 4 –

n ett nytt insamlingssystem för matav-fall börjar införas i Härnösand 2014 och kommer vara fullt infört 2016.

– Vissa kunder kanske nöjer sig med ett extra brunt kärl för matavfallet men vår ambition är att ta ännu ett kliv och erbjuda flerfackskärl med upp till åtta fraktioner, säger Cathrine Edholm, projektledare.

– Det innebär att den som väljer den lös-ningen slipper böket att kånka tidningar och

förpackningar till någon av alla återvinningssta-tioner. Vi tror detta kommer att bli en uppskattad service.

– Att vi ska samla in matavfallet i kommunen istället för att som idag skicka matavfallet till förbränning, känns självklart med tanke på de miljömål och ambitioner som finns såväl lokalt som nationellt och globalt. Kompostering blir vår övergångslösning innan biogasframställning ur matavfallet är möjligt att genomföra.

Snart samlar vi in matavfall

Fot

o: O

la T

helb

erg

... Ulrica Widén, personalutvecklare och pro-jektledare för Projekt Kompetenskompassen.

n Vad är Projekt Kompetenskompassen?– Det är ett internt projekt som ska identifiera och belysa HEMABs framtida kompetensbehov utifrån nyrekryteringar, kompetensöverföring samt personal- och företagsutveckling.

n Varför genomförs det?– Det är ett naturligt steg utifrån vårt inledande arbete i ”HEMAB 2015 – strategiska framtids-satsningar”, med syfte att säkra upp det fram-tida behovet av kompetensutveckling.

n Vilka berörs av projektet?– Alla anställda på HEMAB (!)

n Hur gör projektet nytta för kunderna?– Effektmålet handlar om att uppnå synergi-effekter genom att tillvarata, utveckla och mobilisera mänskliga resurser i organisationen - det gör oss bättre rustade för att möta våra kunders behov.

n Hur länge pågår det?– Under ett år, till och med september 2013.

n Har du märkt några oväntade effekter av projektet?– Ja, projektet har verkligen synliggjort vikten av kompetensförsörjning och kunskapsöverföring.

HALLÅ DÄR ...

Nya avfallskärl på gång i Härnösand

Besiktning från luften för färre elavbrott

!

Här är exempel på de kärl som kommer att erbjudas. Till höger den särskilda påse som matavfallet ska placeras i.

Gilla HEMAB på Facebookn Välkommen in till vår Facebook-sida och se allt som händer där. Komihåg att "gilla" oss! Du hittar oss på facebook.com/hemabharnosand

n för ännu säkrare elleveranser besiktar vi vårt elnät med hjälp av helikopter. Särskilt aktuellt är det efter stormar och snöfall då det finns risk att träd eller grenar ligger på ledning-arna.

– Helikopterbesiktning är ett effektivt sätt att kontrollera elnätet och en bra åtgärd för att öka driftsäkerheten och minska risken för elavbrott

längre fram, berättar Per Mellberg, affärsområ-deschef Elnät.

Många ledningar är numera isolerade varför elleveransen fungerar även om det ligger ett träd på ledningen. Det är ändå viktigt att träd som ligger mot eller hänger över ledningarna plockas bort. Annars finns risk att isoleringen nöts sönder med elavbrott som följd.

Fot

o: K

enne

th Z

ette

rlund

– 5 –

Stadigt uppåt i kundundersökningn vartannat år genomförs mätning av Nöjd Kund Index, NKI. Resultatet har stadigt förbättrats sedan 2006.– Undersökningen är mycket värde-full i vårt förbättringsarbete, säger Andreas Einarsson marknads- och informationschef.

Slingor säkrar elleveransenn genom att bygga slingor i elnätet skapar vi två alternativa vägar för elen att nå kunden. Vid fel på en slinga (elledning) kan vi snabbt koppla om i elnätet så att berörda kunder snabbt får tillbaka elen och har den under tiden felet åtgärdas. Det kallas sling-matning. En första insats har genomförts i Brunne.– På så sätt skapar vi säkrare el-leveranser för bland annat Brunne skola, Brunnegården och affären i Brunne, det känns extra bra, säger Per Mellberg, affärsområdeschef Elnät. Framöver kommer fler områ-den att ges sling-matning.

Nya hemab.se lanseradn välkommen in och njut av de härliga kortfilmerna, ta del av aktuell produktionsdata, tempera-turer från hela kommunen, följ vårt nyhetsflöde, blogg och ta del av aktuell avbrottsinformation.Det går lika bra att surfa in på www.hemab.se från en dator som från en mobiltelefon eller surfplatta.

Fot

o: V

ega

Exp

editi

ons

Nya avfallskärl på gång i Härnösand

Besiktning från luften för färre elavbrott

Äventyraren Vera Simonsson inspirerande gäst vid kundträff

n ”utmaningar i arktis och arbetslivet” var titeln på det inspirerande föredrag Vera Simonsson höll under en träff för våra fjärrvärmekunder.

Vera Simonsson är äventyraren från Härnösand som blev årets kvinnliga äventyrare 2009. Hon är även föredragshållare, skribent och expeditionsledare och driver reseföretaget Vega Expeditions (www.vegaexpe-ditions.se) tillsammans med Oscar Westman.

Med expeditionerna som metafor berättade Simons-

son hur drömmar kan förverkligas, om drivkraften och motivationen till att nå ett konkret mål, om att sätta upp delmål och våga satsa, om ambitionen och samarbetet i gruppen.

Våra träffar för fjärrvärmekunder är årligt återkomman-de och innehåller bland annat information om verksam-heten, prisstatistik och genomlysning av ekonomin. Alla fjärrvärmekunder får en inbjudan med post, företags-kunderna inbjuds till en separat lunchträff.

Vera Simonsson på en av sina expeditioner.

2006 762008 782010

2012

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 %

80

82100

Nöjd Kund Index HEMAB

– 6 –

n projekt spjutåsberget, där vi planerar för ett antal vindkraftverk söder om Härnösand, har fortgått under 2012. Flera olika inventeringar har skett; natur-, fornminnes- och fågelinventering.

Ett första samråd genomfördes 2011 och ett förnyat sådant i slutet av 2012. Anledningen till det förnyade samrådet var bland annat vår för-

höjda kunskap om områdets förutsättningar och tidigare inkomna yttranden. Vi såg att miljöpå-verkan kunde minskas genom justeringar i den föreslagna anläggningsplanen.

I början av 2013 lämnar vi in vår tillstånds-ansökan med miljökonsekvensbeskrivning till Länsstyrelsen Västernorrland.

Fortsatt arbete för nya vindkraftverk

Lyckad kompostering av matavfall n vid älands avfallsanläggning komposteras under 2013 och 2014 allt insamlat matavfall från Sundsvall. Det är resultatet av ett avtal med REKO Sundsvall AB.

– Volymen är beräknad till 3000-4000 ton per år, motsvarande två långtradare i veckan, säger Peter Häggström, affärsområdeschef Renhållning.

Slutprodukten i form av jord kommer vi att an-vända som sluttäckningsmaterial på avslutade deponiytor.

Vattenskydds- områden tryggar ditt dricksvattenn dricksvatten är vårt vikti-gaste livsmedel. Det tas från vatten-täkter som är känsliga. För att skydda dricksvattnet pågår ett nationellt arbete med att stärka skyddet genom vatten-skyddsområden. I Härnösand finnstotalt sju kommunala vattentäkter.

– Vattenskyddsområden för att trygga livsmedlet dricksvatten är ett strategiskt viktigt arbete, säger Tobias Sjöstrand affärsområdeschef Vatten.

– Enskilda fastighetsägare kan behöva tänka sig för och i vissa fall inte få bygga eller borra lika fritt som andra. Jag tycker ordet vattenskydd i sig beskriver ganska bra vad vi vill åstadkomma.

Under 2012 hölls samråd för Brunne vattenskyddsområde. Under 2013 på-börjas arbetet med steg två; Bondsjön och Långsjön.

Filmer beskriver HEMABs verksamheti vackra Härnösandn vackra härnösand är platsen för en ny förälskelse. Inlindad i film-berättelsen hittar du alla våra verksam-heter: Elnät, Fjärrvärme, Renhållning och Vatten.

– Filmer på det här sättet är ett nytt grepp för att kommunicera vårt varumärke som vi nu provar, säger Andreas Einarsson, informations- och marknadschef.

Du hittar filmerna på www.hemab.se och www.youtube.com.

Affärsområdeschef Peter Häggström med slutpro-dukten i sina händer; färdigkomposterat matavfall.

Inspiration till medarbetarnan hälsoinspiratörerna är en ny intern satsning av en grupp medarbe-tare som brinner lite extra för hälsa och friskvård. Inspiratörernas uppdrag är att arrangera vardagsaktiviteter i hälsans tecken och på andra sätt bidra till att HEMAB blir en ännu friskare och ännu trivsammare arbetsplats. Ett första steg blev en hälsodag där medarbetarna bland annat fick lyssna till Martin Bach – ”Hälsoguru”. Andra insatser var att införa pausgympa tre dagar i veckan och regelbundet förse medarbetarna med hälsotips.

Rapporten

Ladda

Sverige visar

att 7 av 10

svenskar vill

producera

sin egen el.

” I den bästa

av världar vore

alla människor

"Produmen-

ter", det vill

säga att man

producerar

och konsume-

rar el i balans

för sin egen

del.”

Utdrag ur HEMAB-bloggen

7

Fot

o: J

enni

e Jo

hans

son,

Tid

ning

en Å

nger

man

land

PROJEKT SPJUTÅSBERGET

n Området sträcker sig mellan Spjutåsberget och Slätberget,

som ligger cirka 1,5 kilometer söder om Fröland.

n Redan 2007 identifierade vi området som intressant och påbörjade en testmätning

av vinden med en så kallad SODAR-anläggning (Sound Detection And Ranging).

Om några år kommer troligen ett antal vindkraftverk att skymta fram bortanför Fälleberget.

– 7 –

Dygnet runt i hemabs hjärtaDet var här i driftcentralen som Peter Hägglund och hans kollegor styrde arbetet när den förödande stormen Dagmar drabbade oss.– Det var ett intensivt arbete och inget fick gå fel, säger Peter.I dag råder lugn här inne – men beredskap finns om något skulle hända, dygnet runt, året runt.

Peter Hägglund framför de sex bildskärmarna i den moderna driftcentralen. – Det blev ett lyft för oss när vi fick in kartor och scheman över elnätet i datorn.

– 8 –

n peter hägglund sitter framför sex bildskärmar i den moderna driftcen-tralen. Han arbetar på driftavdel-ningen med planering av underhållet på elnätet och fördelningsstatio-nerna.

– Normalt så finns det ingen bemanning här utan den bemannas vid kopplingsarbeten eller störningar i elnätet.

– Det blev ett lyft för oss när vi fick in kartor och scheman över elnätet i datorn. Nu behöver vi inte titta på det gamla kopplingsschemat längre, säger Peter och pekar på väggen bakom honom som vittnar om gamla tider.

Peter är den som ansvarar för att allt fungerar som det ska i driftcen-tralen samt gör de ändringar som ska göras i samband med ombyggnatio-ner i elnätet.

– Driftcentralen är hjärtat där all

övervakning sker kontinuerligt dyg-net runt, året om. Vi är sex stycken beredskapsbefäl som har beredskap var sjätte vecka, dygnet runt.

– Beroende på vad som hänt kan

man välja om man vill koppla upp sig hemifrån till driftcentralen eller åka in och sköta felavhjälpningen på plats i driftcentralen.

Om en linje löser ut provar man att sektionera i nätet och gör provin-koppling för att hitta fram till en så liten felsträcka som möjlig.

– På så sätt blir färre kunder

strömlösa och felavhjälpningstiden minskas eftersom man kan söka felet på en kortare sträcka.

Under en pågående störning är det viktigt att informera om störningen.

– Det gör vi på vår hemsida, där vi kontinuerligt uppdaterar informatio-nen, berättar Peter som började sin anställning 2001 och är nu inne på sitt tolfte år på HEMAB.

– Jag anställdes först som elmontör och fick under den tiden bygga både luft- och kabelnät. Åren gav mig en bra inblick i hur elnätet var uppbyggt och hur det såg ut geografiskt.

Han har även arbetat med nybygg-nation av fibernätet och fick även chansen att åka ned och hjälpa till efter stormen Gudrun 2005.

– I två veckors tid arbetade jag med återuppbyggnaden av elnätet i Småland.

I slutet av 2007 fick Peter frågan

» Driftcentralen är hjärtat där all övervakning sker kontinuerligt dygnet runt, året om. Vi är sex bered-skapsbefäl som har bered-skap var sjätte vecka. «

Peter HägglundGÖR Driftingenjör på elnätdrift

ÅLDER 40

BOR Villa på Härnön

FAMILJ Gift med Annika och har tre barn.

FRITID Tränare i min sons hockeylag. Spelar innebandy och veteranhockey. Åker gärna slalom i fjällen med familjen och så gillar vi att resa till varmare breddgrader.

Det gamla kopplingsschemt på väggen används inte längre. Nu är allt datoriserat.

– 9 –

om han ville börja jobba på driftavdel-ningen (numera avdelningen elnät-drift). I och med detta blev arbetet inriktat på drift- och underhåll av det befintliga elnätet.

– Jag är driftingenjör och arbetar med planering av underhållet på elnätet och fördelningsstationerna, säger Peter och tittar på den stora kartan som syns på de sex bildskär-marna.

I Peters arbetsuppgifter ingår även att kontrollera kvalitén på den el som HEMAB levererar till sina kunder.

– Vi har många mätpunkter där vi kontinuerligt mäter elkvalitén. Varje vecka skapas en rapport som visar om vi följer normen för elkvalité.

Driftcentralen är uppdelad i två delar. Den ena delen är fjärrkontrol-len som har koll på alla larm och händelser.

– Vi kan även fjärrstyra fördel-

ningsstationerna, göra kopplingar och styra transformatorer från den. Vi har även ett femtiotal punkter ute i nätet som vi når härifrån för att snabbt kunna göra sektioneringar i nätet utan att behöva åka till statio-nen.

Den andra delen är dokumenta-tionssystemet som håller koll på hur elnätet är kopplat. Alla ledningar finns inritade på kartor, det pågår ständigt ombyggnad ute i fält så det är viktigt att allt nytt ritas in och dokumenteras noga.

– I dokumentationssystemet kan

man även ta fram ett enlinjeschema som schematiskt visar hur nätet är kopplat. Det underlättar vid störning-ar eller planerade avbrott.

Det var här inne i HEMABs hjärta som Peter och hans kollegor satt den dramatiska natten när stormen Dag-mar drog förbi julhelgen 2011.

– Vi kom till driftcentralen och loggade in för att få överblick om vad som hänt.

När det blåste som värst började de planera vad de skulle göra.

– Det var otroligt mycket som hände hela tiden, mängder med telefonsamtal och kopplingar gjor-des. Det var många personer ute och arbetade, inget fick gå fel. Innan en koppling gjordes så måste vi vara helt säkra på att den gick att göra och ingen personal arbetade på sträckan vi skulle koppla in, säger Peter och minns stormnatten.

TEXT: LINDA SALTINFOTO: PAWEL MARONSKI

» Det var otroligt mycket som hände hela tiden, mängder med telefonsamtal och kopplingar gjordes. Det var många personer ute och arbetade, inget fick gå fel. «

AFFÄRSOMRÅDE

ELNÄT

”Återställningsarbetet efter stormen Dagmar pågick under en stor

del av 2012. Glädjande är att vi fortsätter närma oss länets lägsta priser; under 2013 erbjuder vi lägst pris för villor med elvärme."

Per Mellberg, affärsområdeschef

FAKTA

n Vi äger, driver och underhål-ler elnätet inom vårt elnätsom-råde och ser till att du har el fram till ditt hus eller din anläggning. Vi gör också ny- och ombyggna-tioner av elnätet.

n I dag är 13 585 kunder anslutna till vårt elnät.

n Varje år överför vi cirka 270 miljoner kWh i det 163 mil långa elnätet.

VIKTIGA HÄNDELSER 2012

n Stormen Dagmar (december 2011) orsakade oss mycket arbete för att återställa elnätet. Totalt kosta-de återställningsarbetet 4,3 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor i avbrottsersättning till våra kunder.

n Vi fortsätter arbetet för att skapa ett nytt elnät med ännu högre leve-ranssäkerhet, bland annat genom att bygga om elnätet i Brunne och avslutade även ett flerårigt investe-ringsprojekt i Jude-Sela-området.

n Vi fortsätter närma oss länets lägsta pris.

Peter visar hur det fungerade i det gamla kopplingsschemat.Fjärrkontrollen har koll på alla larm och händelser.

– 10 –

TEXT: LINDA SALTINFOTO: KENNETH ZETTERLUND

Uppdrag: Rent

vattenVeronika Ström Uotela har jobbat på Älands avfallsanlägg-ning i fyra och ett halvt år. Hon är den enda certifierade provtagaren där. I dag ska hon ta prover i dricksvattnet hos Svenssons i Ramsås nära av-fallsanläggningen.

Veronika Ström Uotela provtar vattnet i en bäck som ligger nära Älands avfallsanläggning.

– 11 –– 11 –

n det är kyligt i luften denna tidiga höstmorgon. Veronika Ström Uotelas utandningsluft bildar rökmoln när hon sätter sig i bilen för att lämna Älands avfallsanläggning och åka till Bengt Svensson och hans fru i södra Ramsås. Deras hus och tomtmark ligger så nära avfallsanläggningen att Veronika en gång om året åker dit för att ta prover på dricksvattnet.

– Bengt har själv jobbat på avfalls-anläggningen en gång i tiden. Så han tycker att det är roligt när jag kommer på besök, säger Veronika.

Veronika är den enda certifierade provtagaren på HEMABs renhållnings-avdelning just nu.

– I mitt jobb är jag också ute och prov-tar vattnet på avfallsanläggningen och på lakvattenanläggningen varje månad, säger Veronika.

– Jag brukar försöka vänta tills solen har gått upp innan jag åker ut och prov-tar. Det känns lite kymigt att gå där ute ensam med tanke på att de sett björn i Ramsås.

I dag visar bilens termometer fyra plusgrader när Veronika vant söker av båda sidorna av vägen innan hon pas-serar en älgövergång.

– Snart så får man vara rädd för att det blir frost. Det är inte roligt när snön

öser ner och det är kallt och vattnet är kallt. Men jag måste stoppa ner flaskan i vattnet och fingrarna fryser. Jag har på mig såna här vantar utan fingrar, torgvantar. Det är skönt att få sätta sig i bilen med full värme på när jag är klar, säger Veronika.

Förutom att ansvara för provtagning arbetar också Veronika med kundmot-

tagning och administration. Hon är också ansvarig för lakvattenanlägg-ningen.

– Om något händer med lakvatten-anläggningen kan det hända att jag är en hel dag där nere.

I går var Veronika hos Svenssons och pumpade ur det 38 meter djupa borrhå-let på deras tomt.

– Det måste jag göra dagen innan jag ska ta provet eftersom man tar prov på nytillrunnet vatten, säger Veronika och kör in på Svenssons uppfart.

Hunden Lillis springer fram till bilen och hälsar, Bengt kommer strax däref-

TEXT: LINDA SALTINFOTO: KENNETH ZETTERLUND

AFFÄRSOMRÅDE

RENHÅLLNING

Veronika Ström UotelaGÖR Renhållningstekniker på Älands avfallsanläggning

ÅLDER 38 år

BOR Centrum

FAMILJ Maken Patrik och barnen Jonas 13 år och Ebba 9 år.

FRITID Umgås med familj och vänner, plockar svamp, simmar och har börjat prova på Zumba

”Viktiga milstolpar i verk-samhetens utveckling var under 2012 styrel-

sens inriktningsbeslut om att införa obligatorisk matavfalls-insamling, tillsynsmyndighe-tens beslut om slutliga villkor för lakvattenhantering och att vi nu sluttäckt hälften av den gamla deponin.”

Peter Häggström, affärsområdeschef

FAKTA

n På Miljöcentralen i Härnösand och på Älands avfallsanläggning lämnar du ditt sorterade avfall.

n Varje dag besöks Miljöcentralen av 179 bilar och Älands avfallsanläggning besöks av 131 bilar.

n Fastighetsrenhållning utför vi på uppdrag av Härnösands kommun. I det ingår insamling, transport och behandling av hushållsavfall.

VIKTIGA HÄNDELSER 2012

n Styrelsen tog inriktningsbeslut att införa obligatorisk matavfallsinsamling senast 2016 och att kompostering av matavfallet blir en övergångslösning till dess att biogas kan framställas.

n Arbetet inför den nya Miljöcentralen med återbruk fortsatte och byggnationen upphandlades.

n Vi fick uppdraget att från januari 2013 kompostera matavfall från Sundsvall. Totalt rör det sig om mellan 2000 och 4000 ton per år och omfattar som längst fyra år.

» Det är bra att Veronika gör provtagningarna, då har man koll på vattnet. Det är en säkerhet, även om det är lugnt. «

Veronika på väg ut på uppdrag i HEMABs elbil.

Veronika arbetar inte bara med provtagning utan också med administration och kundmottagning.

– 12 –

ter. Tillsammans med Veronika går de till vattenkranen vid hus-knuten och börjar spola vatten.

– Man vill inte ha det vatten som har varit i systemet ett tag, säger Veronika.

När vattnet fått rinna ett tag tar hon fram provflaskan och fyl-ler den med vatten. Sedan är det

dags att gå några hundra meter bort på tomten genom sly för att komma fram till borrhålet. Bengt följer så klart med och berättar att HEMAB började med sina provtagningar när de skulle utöka Älands avfallsanläggning.

– Det lutar ner här och jag hade tomten närmast. Det är

bra att Veronika gör provtagning-arna, då har man koll på vattnet. Det är en säkerhet, även om det är lugnt. Det är en helt annan hantering av soporna idag, säger Bengt.

– Det här är ett bra ställe att gå till, det är lättillgängligt, säger Veronika när hon är framme vid borrhålet.

I en avskuren petflaska pum-par hon upp vatten. Hon använ-der ett bilbatteri för att pumpa upp vattnet. En ny temperatur-mätare har hon också fått. Först kommer gråaktigt stillastående vatten som är 5,9 grader varmt. Sedan kommer klarare vatten som hon använder till provtag-ningen.

– Det märks att det har varit frost i natt, säger Veronika som fryser om händerna när hon stoppar ner handen och provtag-ningsflaskan i det kalla vattnet.

Fotnot. Proverna som togs på vattnet hos Bengt Svensson var utan anmärkning.

» Först kommer gråak-tigt stillastående vatten som är 5,9 grader varmt. Sedan kommer klarare vatten som hon använder till provtagningen. «

– Det är bara motorn som hörs. Lyften styrs med hydraulik och luft, säger Hans-Åke Johansson.

Älands avfallsanläggning från ovan.

Veronika mäter vattnets temperatur.

Bengt Svensson är glad över att Veronika kommer och tar prover på dricksvattnet.

– 13 –

Kraften kommer från insidan

På Kraftvärmeverket produceras el och fjärrvärme. På insidan arbetar bland andra driftteknikerna Mattias Melin och Åke Gerhardsson. Vi följde med på eftermiddagsskiftet.

Driftteknikerna Åke Gerhardsson och Mattias Melin på väg in i den 40-gradiga värmen på Kraftvärme-verket.

TEXT: LINDA SALTINFOTO: PAWEL MARONSKI

– 14 –

n framför en av alla bildskär-mar i kontrollrummet sitter Mat-tias Melin som är med i samma skiftlag som Åke Gerhardsson. Mattias är inne på sitt åttonde år på Kraftvärmeverket och när Åke ska svara hur länge han själv har jobbat här blir svaret:

– Oj, det vågar jag inte ens tänka på. Det är faktiskt så mycket som 27 år nu, säger den erfarne driftteknikern.

Mattias tycker att det känns tryggt att jobba med Åke som varit med så länge.

– Men när man jobbat åtta år har man ganska stor erfarenhet också, säger Åke ödmjukt till sin yngre kollega.

Den här veckan har de en 65-timmars arbetsvecka framför sig. I kväll går de hem 22.00 och börjar 07.00 dagen efter.

– Det har forskats mycket på hur man ska göra när man jobbar skift, det bästa för kroppen är att vända skiften framåt och det gör vi nu, det är helt överlägset, säger Åke när ett larm ringer.

Mattias stänger av larmet, tittar på dataskärmen och säger att det inte är någon fara, bara en indi-kation på att bränsleinmatningen är igång.

På en vägg inne i Kraftvärme-verkets kontrollrum hänger gasmasker och brandsläckare.

– De finns här om det skulle bli rökfyllt eller om man skulle behöva hjälpa någon eller i värsta fall använda den själv, säger Åke om gasmaskerna.

– Alla prylar här inne kan gå sönder och då ska vi kunna åtgärda det. Om en kompressor stannar, kan allt stanna. Det gäl-ler att åtgärda allt i rätt ordning, att vara stresstålig är en bra egenskap i det här jobbet, säger Åke och tar på sig hjälm och hörselkåpor innan han lämnar kontrollrummet för att gå en brandrond i anläggningen.

Det är rutin för Åke och Matti-as att gå ut i anläggningen några gånger per skift. Ronden kan ta allt ifrån 45 minuter till ett par timmar. 2002 stod den nya delen av Kraftvärmeverket klart. Det är här inne som den största delen av fjärrvärmeproduktionen sker.

– En väsentlig sak är att ha koll på bränsle- och elpriser så att vi kan tjäna pengar, halvskriker Åke för att höras genom det högt skärande högfrekventa ljudet i turbinhallen innan han går vidare.

Här inne finns åtskilliga kilo-meter rör. Allt i från små tunna till ångrör och vattenrör med nästan en meter i diameter.

– I det här röret går färskånga direkt från pannan till turbinen.

Ånga överhettas för att få ut så mycket energi som möjligt, säger Åke och pekar på ett rör.

Kraftvärmeverket består av flera pannor för fastbränsle, pel-lets, olja och el. Här inne är det 40 grader varmt. Åke går vidare mot Kraftvärmeverkets stolthet kraftvärmepannan ÅP 1 som installerades för 12 år sedan.

– Pannhuset är väl 35 meter högt och inne i brasan är det 850-900 grader varmt, säger Åke.

De bränslen som används är träflis, bark, grot, spån, torv och olja. Andelen olja är endast cirka 1 procent av den totala bränsle-mixen. Där bränslet matas in i pannan hörs ett högt fläktljud och skrammel.

– Det blev en fantastisk för-ändring när vi fick ÅP 1, sedan den sattes i drift har vi fått bra möjligheter att optimera driften ekonomiskt och praktiskt, säger Åke Gerhardsson.

Kraftvärmeverket från utsidan. Åke Gerhardsson har jobbat 27 år på HEMAB.

Åke GerhardssonGÖR Drifttekniker

ÅLDER 64

BOR Kragom

FAMILJ Fru och dotter

FRITID Lyssnar på klassisk musik, ser på teater och reser väldigt gärna. Går på yoga och spelar fotboll.

» Alla prylar här inne kan gå sönder och då ska vi kunna åtgärda det. Om en kompressor stannar, kan allt stanna. Det gäl-ler att åtgärda allt i rätt ordning. «

– 15 –

AFFÄRSOMRÅDE

FJÄRRVÄRME

” Under året har Kund-forumet haft de första träffarna vilket lett till

att relationen mellan oss och våra kundrepresentan-ter utvecklats ytterligare. I Kundforumet diskuterar kundrepresentanterna gemensamma frågor till-sammans med oss som leverantör.”

Marcus Tärnvik, affärsområdeschef

FAKTA

n Vi har länets lägsta fjärrvär-mepris för småhus. Det var kanske en av anledningarna till att 56 nya kunder valde fjärrvärme under 2012.

n Våra fjärrvärmeleveranser är kvalitetsmärka enligt Reko Fjärr-värme. Det betyder att vi har en god öppenhet med möjlighet till insyn i verksamhet och ekonomi.

n Ledningsnätet omfattar cirka 12 mil markförlagd ledning.

VIKTIGA HÄNDELSER 2012

n Vi har nått vår långsiktiga målsättning: ”Länets lägsta priser” och kan nu erbjuda länets lägsta fjärrvärmepris även för flerbo-stadshus, sedan tidigare har vi länets lägsta fjärrvärmepris för villor.

n Ytterligare två solvärmeanläggningar har kopplats till fjärrvärmenätet. Det är Folkhögskolan och Resecentrum som ska leverera överskottet från sina solvärme-anläggningar till fjärrvärmenätet.

n Kraftvärmeverkets generator har genom-gått en omfattande service. Även renovering av expansionskärl, rökgassystem, bränsle-lager och bränsleinmatningsskruvar har skett.

Mattias Melin går en brandrond i turbinhallen.

Mattias MelinGÖR Drifttekniker

ÅLDER 32 år

BOR I centrala stan

FAMILJ Sambo och hund

FRITID Träning och gå ut med hunden

Inne i kraftvärmepannan ÅP1 är det 850 till 900 grader varmt.

Mattias i turbinhallen.

– 16 –

De går på jakt i underjorden

Snöstorm och djupsnö är inget som stoppar Emil Vestling och Lars Dahlqvist. De underhåller och servar vatten- och avloppsledningsnätet. Idag ska de ut och söka en vattenläcka i Utansjö.

Lars Dahlqvist och Emil Vestling får ofta skotta fram vattenledningsventiler i sitt jobb.

TEXT: LINDA SALTINFOTO: PAWEL MARONSKI

– 17 –

n i bakgrunden syns Högakusten-brons pyloner som fondvägg. Lars Dahlqvist och kollegan Emil Vestling är i Vreten, ovanför Utansjö. De har fått ett samtal från Vattenverket om ett onormalt högt vattenflöde i ledning-arna, vilket tyder på en vattenläcka någonstans i området.

– Det här är en mindre akut läcka, ingen av våra kunder är utan vatten. De ringde från Vattenverket, då får man göra en bedömning. Det kan ha frusit sönder i någon byggnad, men då brukar vi också få en flaggning från

Reningsverket om ökade spillvatten-mängder och det har vi inte fått.

– I stadsmiljö är det lättare att hitta läckorna. Det är svårt i flera områ-den här uppe, med eländig terräng. Har man tur går det på några timmar ibland tar det flera dagar, eller till och med veckor. Den här tiden på året är det väldigt svårt, på sommaren är det mycket lättare att jobba, säger Lars medan han stadigt kör den fyrhjuls-drivna bilen in på en hal skogsbilväg.

Emil har redan parkerat sin bil längre fram på vägen och har börjat

AFFÄRSOMRÅDE

VATTEN

I dag har Emil Vestling och Lars Dahlqvist bra utsikt på jobbet. Emil söker efter en ventil med metallsökaren.

FAKTA

n Vattnet i Härnösand har sitt ur-sprung från källsjöar i trakterna av Roten på gränsen mot Medelpad.

n I vår verksamhet finns 7 vattenverk, 9 avloppsrenings-verk, cirka 47 mil ledning och 50 pumpstationer.

n Varje dag kontrolleras kva-litén på vattnet genom provtag-ning.

VIKTIGA HÄNDELSER 2012

n De bergvärmeanläggningar som installerats på tre av våra avloppsre-ningsverk på landsbygden har medfört en påtagligt minskad energiförbruk-ning.

n Ombyggnation av rörgalleriet i anslutning till reningssteget, vid vårt största vattenverk, bestående av UV-ljus har skett, det ökar både driftsäker-heten och höjer kapaciteten.

n Förnyelsearbetet av va-ledning-arna har fortsatt. Större ombyggnads-projekt är Lidgatan, Lievägen, Marinvä-gen etapp 1 och 2, servisombyggnader etapp 2 längs Säbråvägen samt en längre ledningssträcka i Östby.

”2012 har präglats av projekt för driftsäkring och energieffektivise-

ringar. Det är riktigt kul att se vilka effektiviseringsef-fekter som kan uppnås med förbättrad automation och styrning.”

Tobias Sjöstrand, affärsområdeschef

Korrelatorn är ett viktigt instrument som används för att hitta vattenläckor.

– 18 –

söka efter vattenledningens ventil.– Vi använder en metallsökare för att

hitta ventiler, man får chansa litegrann på vintern, även om man vet på ett un-gefär var ventilerna sitter. Det handlar mycket om erfarenhet, det har man byggt upp med tiden. Det är ett kreativt jobb, man får fundera och tänka och försöka hitta lösningar hela tiden, säger Lars som nu har jobbat med vatten och avlopp i över 30 år.

Emil möter Lars med snöspaden i högsta hugg.

– Det blir mycket skottning och hacka is på vintern. Det är inte alltid man kommer fram till ventilen, men det här är ingenting, nu är det skare, annars kan man sjunka ner till midjan, då är det snöskor på som gäller, säger Emil.

Emil tar fram metallsökaren och sticker ner den i snön. De vet att där någonstans finns en ventil.

– Alla ventiler är märkta. Vi söker

reda på dem och skottar fram dem, det är bara mer jobb för oss på vintern så att säga, säger Lars.

– Ja, det blir mycket motion i djupsnön, säger Emil som nu hittat ven-tilen och börjar skotta frenetiskt.

När ventilen är framgrävd ur snön är det dags att börja läcksökningen. De använder en så kallad korrelator, en sändare som känner av vattenförluster i ledningen. Sändaren tappar ljud vid läckan. Den skickar iväg en ljudsignal och känner av avståndet. Lars kopplar in den blå sändaren och åker sedan och skottar fram nästa ventil där den röda sändaren ska kopplas in.

– Vi använder även ventillyssnare och marklyssnare. När det är en läcka hör man brus i marken som inte ska vara där, förklarar Lars innan han kopplar in den röda sändaren för att kunna kor-relera sträckan.

– Och vi får inte glömma allmänheten som är guld värd som informatörer, det blir lättare för oss att hitta läckor när de ringer in och berättar om avloppslukt, el-ler att det är onormalt blött, säger Emil.

Men all skottning verkar vara förgä-ves, korrelatorn ger inget utslag. Och inga brusljud hörs från marken. Något besvikna tvingas de ge upp sökningen i Vreten och åka vidare. Fin utsikt har de i alla fall fått på jobbet i dag.

Fotnot. Dagen efter reportaget hittade Lars och Emil läckan inne på en tomt på Lindforsvägen i Utansjö, stängde bort läckan och påtalade den för fastighetsägaren.

» Vi får inte glömma allmän-heten som är guld värd som informatörer, det blir lättare att hitta läckor när de ringer in. «

Lars DahlqvistGÖR: Ledningsansvarig för vatten- och avloppsledningsnätet.

ÅLDER: 56 år

BOR: Härnösand

FAMILJ: Sambo, tre vuxna barn (varav två är utflugna).

FRITID: Den tillbringar jag i Vå-långer där vi har vår stuga och båt.

Att pulsa i djupsnö är inte ovanligt en dag på jobbet.

Lars tömmer snö ur sina kängor.

Emil VestlingGÖR: Underhåller och servar vat-ten- och avloppsledningsnätet.

ÅLDER: 26

BOR: Härnösand

FAMILJ: Sambo

FRITID: Umgås med min tjej, kom-pisar och gå promenader.

– 19 –

HEMABs viktiga insatser för miljönVi har alltid miljöperspektivet med oss, i samtliga verksamheter. Här kan du läsa om några av våra många insatser, en del tydligt synbara medan andra inte syns – men ändå är viktiga.

SPARSAM I BILEN

Många av HEMABs med-arbetare har utbildats i sparsam kör-ning. – Alla våra fordon ska framföras både säkert och sparsamt; mil-jömässigt och ekonomiskt, säger Linda Jo-hansson, admi-nistrativ chef med ansvar för kvalitet och miljö.

TVÅ NYA KRAFTFULLA VINDKRAFTVERKTvå nya vindkraftverk har byggts på Vårdkasen. Ett omfattande projekt som avslutades med en bejublad folkfest vid invigningen i mars 2012. Satsningen kunde genomföras 1,7 miljoner kro-nor billigare än budgeten på 64 miljoner kronor. – Fyllda av energi och framåtanda tar vi oss nu an nästa projekt vid Spjutåsberget där vi inom några år hoppas på att kunna etablera ny vind-kraft, säger Pär Marklund, projektledare.

MER SPILLVÄRME VÄRMER I FJÄRRVÄRMENÄTETAnvändningen av spillvärme vid produktion av fjärrvärme vid Kraftvärmeverket ökar med 30-50 procent genom ett nytt avtal med SCA Bionorr AB.– Vi är glada över avtalet som gör både Här-nösandsborna och miljön till vinnare, säger Marcus Tärnvik, affärsområdeschef Fjärrvärme.

MER SOLENERGI TILL FJÄRRVÄRMEKUNDEREn milstolpe i fjärrvärmens utveckling i Sverige är det avtal som tecknats med Härnösands Folkhögskola.– På sommaren då Folkhögskolans solfångare producerar mer värme än vad de själva behöver matas överskottet in på framledningen i fjärrvär-menätet och blir värme till våra andra kunder, säger Marcus Tärnvik, affärsområdeschef Fjärrvärme.

SLUTTÄCKNING AV AVFALLSluttäckning av den gamla deponin vid Älands avfallsanläggning fortgår enligt plan och vid slutet av 2012 var ungefär halva ytan täckt.– Det är ett viktigt och långsiktigt projekt med starkt fokus på miljön, säger Peter Hägg-ström, affärsområdeschef Renhållning.

NYTT FILTERSYSTEM RENAR OLJESPILLVi har investerat i en mobil pump med filter-system. Under våra eltransformatorer fångas oljespill upp i särskilda gropar men där samlas också regnvatten som måste pumpas bort.– Allt vatten som finns i en transformatorgrop klassas som miljöfarligt avfall. Med den nya pumpen renas vattnet direkt vid tömning, säger Per Mellberg, affärsområdeschef Elnät.

MINSKAT ENERGIBEHOV FÖR RENINGSVERKVi har investerat i en mer effektiv blåsmaskin. Blåsmaskinen skapar luft till luftningsbassäng-erna, det biologiska reningssteget på Katta-strands avloppsreningsverk.– Det kommer att innebära en minskning av en-ergibehovet med cirka 30 procent, säger Tobias Sjöstrand, affärsområdeschef Vatten.

– 20 –

HEMAB – viktig stöttepelare för ungaHEMAB sponsrar varje år många föreningar och aktiviteter. Två av dem som får stöd är Härnösands Brottarklubb och Härnösands Cykelklubb. – Det är oerhört värdefullt, särskilt för oss som alldeles nystartad förening, säger Magnus Claar i Härnösands Brottarklubb.

Wilma Fagerlund Claar tog nybildade Härnösands Brottar-klubbs allra första medalj, ett silver vid Lilla Mälarcupen.

– 21 –

TEXT: ALLTID MARKNADSBYRÅFOTO: ALLTID MARKNADSBYRÅ, HÄRNÖSANDS CYKELKLUBB

n brottarklubben bildades sommaren 2012 och har på kort tid fått hela 80 aktiva brottare, de flesta barn och ung-domar. Men nyligen startades även en träningsgrupp för föräldrar.

– Vår strategi är att satsa på bredd, vi vill få många att prova brottning, säger Magnus Claar.

För den skull saknar klubben inte framgångar. Magnus dotter Wilma Fager-lund Claar tog klubbens första historiska medalj vid Lilla Mälarcupen och en annan Wilma, Wilma Persson, deltog nyligen i ungdoms-SM.

Klubben har egen lokal i gamla To-baksmonopolet och en entusiastisk kärna av tränare och föräldrar.

– Med vilja och ambition kan man komma långt, men utan pengar tar det ändå stopp. HEMAB och övriga sponso-rer är livsviktiga för att vi ska kunna hålla på, säger Magnus Claar.

Betydligt äldre än brottarklubben är Härnösands Cykelklubb. Redan 1948 bildades den och har under åren fostrat stjärnor som Sven Hamrin, Christina Vosveld och dagens världsstjärna Emma Johansson.

– Jag är stolt över att representera en av landets framgångsrikaste cykelklubbar, säger hon.

Vid SM i juni ska hon tävla i klubb-

tröjan för första gången på flera år.– Mina tidigare proffsstall har inte

tillåtit det, men nu är det fritt fram. Det känns extra kul.

Klubben har också många lovande ungdomar, både i mountainbike och på landsväg.

– Vi har haft ett väldigt bra samarbete med HEMAB i många år, säger styrelse-ledamoten Anders Nyström. Och det handlar inte bara om pengar, vi har också fått hjälp av olika slag när vi har arrang-erat tävlingar.

För HEMAB är det viktigt att finnas med och engagera sig i det omgivande samhället. HEMAB sponsrar inte bara idrottsföreningar utan även kulturfören-ingar och evenemang.

– Det som är bra för Härnösand är bra för HEMAB. Alla vinner på om Härnö-sand blir mer attraktivt att bo och leva i, säger marknads- och informationschef Andreas Einarsson.

HEMAB engagerar sig även i skolans verksamhet på alla nivåer, särskilt när det gäller energiutbildningar och andra tekniska utbildningar (se ruta här intill).– Vi vill förstärka Härnösands ställ-ning som ett centrum för energiteknik. Dessutom har vi själva ett stort behov av ny kompetens de närmaste åren, säger Andreas Einarsson.

Andreas Einarsson, marknads- och informationschef.

Några exempel på HEMABs samverkan med skolanMittuniversitetet/Umeå Universitet/Luleå Tekniska Universitet

n Sponsring av ingenjörs- utbildningar

n Anordnat uppdragsutbild ning “Fjärrvärme och industrins energisystem”

Yrkeshögskolan Heta Utbildningar, Härnösand

n Medverkan i styrgrupp

n Planerat kursinnehåll och genomfört kvalitetsutbildning

Teknik College, Härnösands gymnasium

n Medverkan i styrgrupp lokalt och regionalt

n Föreläsningar och projekt-jobb

Grundskolan

n Inköp av läromedel inom energi och miljö till årskurs 1-6

n Arrangerat tävlingar, bland annat om vindkraft

Övrigt

n Medverkan i Svensk Ener-gis och Svensk Fjärrvärmes nationella rekryteringsråd

n Största sponsorn av Technichus i Härnösand

n 50 praktikanter och som-marjobbare varje år

n 1 000 personer på studie-besök per år

n Handledning av examens-arbeten

Världsstjärnan Emma Johansson representerar Härnösands Cykelklubb.

– 22

–

Med

vin

d fr

ån st

art

2012

NY

A V

IND

KR

AF

TV

ER

KE

N P

Å S

OL

UM

SK

LIN

TE

N

OC

H B

RÄ

NT

BE

RG

ET

Inve

ster

ing

: 62

,3 m

iljo

ner

kro

no

r (1

,7 m

iljo

ner

kro

no

r lä

gre

än b

ud

get

, in

klu

sive

650

000

kro

no

r ti

ll fö

ren

ing

sliv

et)

Inst

alle

rad

eff

ekt:

2,5

MW

sty

ck f

ör

resp

ekti

ve v

erk

Pro

du

ktio

n 2

012

(del

av

år):

11

milj

on

er k

Wh

De

två

nya

vind

kraf

tver

ken

intil

l Vår

dkas

-be

rget

i H

ärnö

sand

togs

i dr

ift 2

012

och

är

en m

ycke

t lyc

kad

inve

ster

ing

för H

EM

AB

. U

nder

nov

embe

r 201

2 ha

de d

e de

n bä

sta

prod

uktio

nen

i Sve

rige

.–

Eko

nom

iskt

står

de

nya

vind

kraf

tver

ken

på

helt

egna

ben

och

trot

s låg

a el

pris

er b

idra

r de

reda

n po

sitiv

t till

resu

ltatr

äkni

ngen

med

m

iljon

belo

pp, s

äger

aff

ärso

mrå

desc

hef

Mar

cus T

ärnv

ik.

– 23 –

– 23 –

De

nya

vin

dkr

aftv

erke

n p

å B

rän

tber

get

och

S

olu

msk

linte

n p

å va

r si

n s

ida

av V

ård

kasb

erg

ets

vin

dkr

aftv

erk.

Bild

en ä

r ta

gen

frå

n S

pec

ksta

ber

get

.F

oto

: K

enn

eth

Zet

terl

un

d

– 24 –

w

Vi vill ge våra kunderLänets Lägsta Priser

2008 satte vi på HEMAB upp målet att ge våra kunder Länets Lägsta Priser. För varje år har vi sedan dess närmat oss och i flera fall nått målet.

n att hålla så låga priser som möjligt tycker vi är ett bra sätt att få Härnösand att leva och växa. När Härnösands invånare och företag får mer pengar att använ-da till konsumtion och investe-ringar så bidrar det till en positiv utveckling i kommunen.

Enligt de beräkningar som vi

gjort sparar en familj i villa med

medelinkomster ungefär 2 700

kronor per år på att vara kund hos

HEMAB, jämfört med medelkom-

munen i Västernorrlands län. Det

motsvarar en skattesänkning på

cirka 45 öre.

En annan jämförelse visar att företaget BioNorr, som konsu-merar mycket el, sparar cirka 1,4 miljoner kronor om året som elnätskund hos HEMAB jämfört med ett intilliggande elnätsföretag.

Arbetet med att nå Länets Lägsta Priser är strategiskt och långsiktigt. Det är viktigt för oss att hela tiden jobba på ett an-svarsfullt sätt och se till att företaget har en stabil och håll-bar ekonomi.

*Nils Holgersson-undersökningen jämför priset

för värme, VA, el och renhållning för ett fiktivt

flerbostadshus i Sveriges kommuner. Bakom

undersökningen står HSB, Hyresgästföreningen,

Riksbyggen, SABO och Fastighetsägarna

Den här figuren togs fram 2008, i samband med att HEMAB satte upp målet att ha Länets Lägsta Priser. Figuren fungerar som en samlande symbol för arbetet, både internt inom HEMAB och utåt mot kunderna och allmänheten.

HEMAB i Nils Holgersson- undersökningen* 2012n Länets lägsta pris för fjärrvärme i både villor och flerbostadshusn Länets lägsta pris för vatten i flerbostadshusn 2:a eller 3:a i länet inom övriga områdenn 2:a i länet totalt. Under 2013 räknar vi med att gå om Sundsvall

HEMABs placering 2008-2012 (av 290 kommuner)

2008: 199 | 2009: 161 |2010: 133 | 2011: 122 | 2012: 84

HEMABsÅrsredovisning 2012

Årsredovisning 1

– 26 –

Förvaltningsberättelse

ÄgarförhållandenHärnösand Energi & Miljö AB, HEMAB, ägs till 100% av Härnösands kommun.

I HEMAB ingår det helägda dotterbolaget Härnösand Elnät AB, HEAB, i vilket elnätrörelsen bedrivs.

HEMAB äger 40,0% av aktiekapitalet (40% i röstvärde) i Kommun-bränsle i Ådalen AB. Övrig delägare med 60% är Öviks Energi AB.

HEMAB äger 19,0% av aktiekapitalet (19% i röstvärde) i ServaNet AB. Övriga delägare är med 75% Sundsvall Elnät AB och med 6% Ånge kommun.

HEMAB äger också 9,1% i Norrsken AB.

Information om verksamhetenHEMAB-koncernens verksamhet är uppdelad i fyra affärsområden; Fjärrvärme, Renhållning, Vatten och Elnät. Elnätverksamheten bedrivs i dotterbolaget HEAB medan övriga verksamheter bedrivs i moderbolaget. Koncernens nettoomsättning uppgick till 280,2 miljoner kronor (281,5) och resultat före skatt blev 13,8 miljoner kronor (12,1). Investeringar i materiella anläggningstillgångar up-pgick till 74,5 miljoner kronor (112,2) och bestod i huvudsak av an-läggningar för el, fjärrvärme och vatten. Vår långsiktiga målsättning ”länets lägsta priser” fortsätter prägla våra verksamheter och inom områdena fjärrvärme för småhus och flerbostadshus samt vatten/avlopp för flerbostadshus erbjuder vi länets lägsta priser.

Fjärrvärme - länets lägsta även för flerbostadshusVi har nått vår långsiktiga målsättning: Länets lägsta priser och kan nu erbjuda länets lägsta fjärrvärmepris för flerbostadshus och småhus. Under en längre tid har vi haft länets lägsta fjärrvärmepris för småhus men nytt för i år är alltså att vi även har det lägsta priset för flerbostadshus.

Utbyggnad till nya kunder sker främst i områden där vi redan är etablerade men under den senaste treårsperioden har småhusägare på Stenhammar erbjudits anslutning vilket de inte haft möjlighet till ti-digare. Totalt anslöts 56 nya kunder till fjärrvärmenätet i Härnösand som nu har cirka 1900 kunder eller anslutningspunkter.

Ytterligare två solvärmeanläggningar har kopplats till fjärrvär-menätet. Det är Folkhögskolan och Resecentrum som ska leverera överskottet från sina solvärmeanläggningar till fjärrvärmenätet.

Under året driftsattes två nya vindkraftverk nära Vårdkasen. I verksamheten finns nu totalt tre vindkraftverk. Det är glädjande att konstatera att den nya vindkraftsatsningen visar ekonomiskt över-skott redan första året trots låga elpriser.

Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 178 GWh (163) och elförsäljningen från kraftvärmeproduktionen uppgick till 44 GWh (31). Vindkraftverken producerade tillsammans 12 GWh (1).

Investeringar och reinvesteringar i produktion och ledningsnät har genomförts för att säkerställa god tillgänglighet. Förra året ge-nomfördes en omfattande service på ångturbinen och under det här året var det generatorns tur att få en översyn och renovering. Andra delar som har renoverats i produktionsanläggningen är expansion-skärl, rökgassystem, bränslelager och bränsleinmatningsskruvar.

Vi har träffat kundrepresentanter i Kundforum både på våren och hösten, då har vi redovisat ekonomi, miljöpåverkan och investeringar med mera. De årligt återkommande Reko kundträffarna arrangerade vi i december; en för företag och en för privatpersoner. Till dessa träffar bjöds alla våra kunder in för information om vår verksamhet.

Renhållning - insamling av matavfall planerasStyrelsen tog ett inriktningsbeslut under 2012 att införa obligatorisk matavfallsinsamling för hushåll och verksamheter senast 2016 och att kompostering av matavfallet blir en övergångslösning till dess att biogas kan framställas. Erforderliga kommunala beslut väntas komma under våren 2013 och en projektorganisation har skapats för planer-ing och genomförande.

Slutliga villkor för lakvattenhanteringen vid Älands avfallsanläg-gning meddelades av länsstyrelsen, som i korthet innebär att lak-vattnet om tre år ska ledas direkt ut i Älandsfjärden i stället för som i dag gå via Mjösjöbäcken och Älandsån till Älandsfjärden. Risken för negativ påverkan i vattendragen minskar därmed.

Sluttäckningen av den gamla deponin vid Älands avfallsanläggn-ing har fortsatt och nu är cirka 50% täckt. Resterande del ska enligt planen vara färdig vid utgången av år 2020. Deponerad aska läggs in som konstruktionsmaterial i sluttäckningen. På detta sätt minskas den lakvattenbildande ytan och effekten blir att lakvattenmängden minskar med nästan 7000 kubikmeter per år.

Vi fick uppdraget att från januari 2013 kompostera matavfall från Sundsvall. Totalt rör det sig om mellan 2000 och 4000 ton per år och omfattar som längst fyra år. Komposteringen sker vid Älands avfallsanläggning.

Priserna för fastighetsrenhållning har varit oförändrade sedan 2007, förutom en sänkning 2011 med 3% till följd av att förbrän-ningsskatten avskaffades. Även 2012 var taxan oförändrad. I prisjäm-förelse med länets övriga kommuner placerade vi oss på tredje plats för flerfamiljshus och fjärde plats för villor.

Vatten - driftsäkring och energieffektiviseringarDen nya centrifugen på avloppsreningsverket Kattastrand fungerar, efter en hel del intrimningsarbete, mycket bra och den löpande kostnaden för transport och omhändertagande av slammet har därmed minskat. Vidare har de bergvärmeanläggningar som under vintern 2011/2012 installerats på avloppsreningsverken Norrstig, Mörtsal och Ramvik medfört en tydligt minskad energiförbrukning. Ett projekt för utbyte av blåsmaskin på Kattastrand har påbörjats eftersom de befintliga är utslitna och energimässigt ineffektiva.

Ombyggnation av kalk- och aluminiumsilos vid Vattenverket på Tallvägen har genomförts vilket syftar till att skapa en mer driftsäker dosering samt bättre och säkrare arbetsmiljö. Även ombyggnation av rörgalleriet i anslutning till reningssteget bestående av UV-ljus har skett. Det har bland annat ökat driftsäkerheten och höjt kapaciteten, vilket behövs vid till exempel större läckor på ledningsnätet.

Förnyelsearbetet av va-ledningarna har fortsatt. Bland större om-byggnadsprojekt kan nämnas Lidgatan, Lievägen, Marinvägen etapp 1 och 2, servisombyggnader etapp 2 längs Säbråvägen samt en längre ledningssträcka i Östby. Dessutom har också ett antal mindre projekt genomförts.

Sett till en 10-års-period motsvarar antalet driftstörningar under året det normala. Några översvämningar i källare har dessvärre inträffat och några av inträffade vattenläckor har medfört störningar i vattenförsörjningen hos kunder.

Inför 2012 höjdes va-taxan med cirka 4,5%. Eftersom våra jämförelsekommuner också genomförde relativt stora höjningar av va-taxan har vi ändå fortsatt att närma oss målet länets lägsta priser för villor. För flerfamiljshus är vi fortsatt lägst i länet.

Infrastruktur för bredband (före detta Stadsnät)Driften av Härnösands, Sundsvalls, Timrås och Ånges stadsnät är gemensam och bedrivs i ServaNet AB, som ägs av HEMAB, Sunds-vall Elnät och Ånge kommun. HEMAB äger fortfarande 100% av infrastrukturen i Härnösand med optofiber, kanalisation med mera.

MedarbetareDet interna projektet ”HEMAB 2015 - Strategiska framtidssatsnin-gar” har fortgått under året. Vårt nästa steg är kompetensutveckling. Vi tar stöd av det interna ”Projekt Kompetenskompassen” som kommer att hjälpa oss att dels identifiera kompetensbehovet, dels visa vilken väg vi kan och behöver gå för att vidareutveckla medar-betarna och därmed företaget.

Hälsoinspiratörerna är en ny intern satsning med en grupp me-darbetare som brinner lite extra för hälsa och friskvård. Inspiratör-erna har till uppdrag att ordna vardagsaktiviteter i hälsans tecken samt att bidra till att HEMAB blir en friskare och ännu trivsammare arbetsplats. Ett första steg blev en hälsodag där medarbetarna bland annat fick lyssna till Martin Bach - ”Hälsoguru”.

Årsredovisning 1

– 27 –

Vartannat år har medarbetarna möjlighet att genomföra en så kal-lad Hälsoprofilundersökning. Syftet är att främja en hög frisknär-varo, förebygga arbetsrelaterade sjukskrivningar och uppmuntra medarbetarna till en hälsosam livsstil. Under året valde 100 av 130 medarbetare att göra hälsoprofilundersökningen.

Utbildnings- och rekryteringsinsatser under året har bland annat inneburit att vi stått värd för Skolnätverksträffen via Svensk Energi. Deltagande på ”Nolias utbildning och rekrytering-mässa” var en viktig insats liksom den träff vi hade med SYO-konsulenterna i kommunen för att förmedla våra tankar om vilken utbildning en blivande medarbetare behöver för att jobba inom vår bransch. Som ett led i att få skola och elever att komma vårt företag närmare kunde vi för första gången på många år välkomna PRYO-elever från grundskolan. Eftersom vi är engagerade i ett flertal utbildningar och nätverk/grupper har vi bildat en egen skolsamverkansgrupp i syfte att förbättra den interna samordningen. Flera av våra medarbetare har dessutom gått handledarutbildning för att vi ska bli ännu bättre på att ta hand om och bemöta praktikanter, vikarier och övriga besök.

FramtidenArbetet med vårt stora vindkraftprojekt vid Spjutåsberget mellan Fröland och Häggdånger fortsätter. Ett förnyat samråd genomfördes i slutet av 2012, utifrån de revideringar som gjorts i anläggnings-förslaget. En tillståndsansökan med miljökonsekvensbeskrivning kommer att lämnas in till länsstyrelsen våren 2013.

Planeringen av en reservanläggning för fjärrvärme på Härnön pågår. Anläggningen kommer att bestå av två pannor som byggs i etapper.

Förberedelserna inför matavfallsinsamling pågår och en pro-jektorganisation är skapad. Senast 2016 ska obligatorisk matavfall-sinsamling, för hushåll och verksamheter, vara infört. Erforderliga kommunala beslut förväntas under våren.

Härnösands kommun har under året arbetat med upphandling av ny entreprenör för gatudrift med mera från 2013-06-01 och fem år framåt. VA-verksamheten är en del i denna entreprenad även om omfattningen kan komma att variera under avtalsperioden beroende på hur mycket affärsområde Vatten väljer att utföra själv eller up-phandla från annan entreprenör.

”Projekt Kompetenskompassen” startade under hösten och kom-mer att hjälpa oss identifiera kompetensbehovet och visa vilken väg vi kan och behöver gå för att vidareutveckla medarbetarna och därmed företaget. Effektmålet innebär att vi tillsammans långsiktigt ska arbeta för att säkra och bevara befintlig kompetens, vara ett in-novativt företag, stärka oss mot omvärlden samt att alla medarbetare ska känna sig delaktiga.

MiljöpåverkanAffärsområdena Fjärrvärme, Renhållning och Vatten, som alla återfinns i moderbolaget, bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt 9 kap 6 § miljöbalken.

Fjärrvärmes miljöpåverkan sker främst genom utsläpp till luft av stoft, svavel och kväveoxider. Produktionen baseras till största delen på förnyelsebara bränslen. Tillförseln av bränslen som trädbränslen, pellets, torv och eldningsolja sker med lastbilstransporter. När det gäller utsläpp har vi hållit de rikt- och gränsvärden som gäller för verksamheten.

Renhållningens miljöpåverkan sker främst från Älands avfallsan-läggning genom utsläpp till ytvatten och grundvatten. Lakvattnet re-nas före utsläpp och återkommande provtagningar i recipienten visar ingen mätbar påverkan på fisk och bottenfauna. Utsläpp av metangas från Älands avfallsanläggning sker i mycket begränsad omfattning eftersom den sedan länge återvinns och blir fjärrvärme.

Vattens miljöpåverkan sker främst genom utsläpp av behandlat avloppsvatten till olika sjöar och vattendrag. Utsläpp till luft i form av lukt förekommer tidvis från vissa anläggningar. Miljöpåverkan kan även ske genom slam och avfallsprodukter från anläggningarna. Våra processer och driften av våra många anläggningar kräver mycket energi och arbetet med att effektivisera energiförbrukningen

i verksamheten har fortsatt under året. Förutom större energibe-sparande åtgärder, till exempel installation av bergvärmeanläggningar och utbyte av blåsmaskin, har även ett flertal mindre åtgärder såsom exempelvis pumpbyten har gjorts.

HEABInformation om verksamhetenEtt massivt arbete för att återställa elnätet efter stormen Dagmar (de-cember 2011) inledde året. Under årets första veckor arbetade i stort sett samtlig elnätspersonal med återställningsarbetet. Totalt kostade återställningsarbetet 4,3 miljoner kronor, varav 1,5 miljoner kronor i avbrottsersättning till våra kunder.

Under året har arbetet fortsatt för att skapa ett elnät med ännu högre leveranssäkerhet. Vi har bland annat byggt om elnätet i Brunne, vi har avslutat ett flerårigt vädersäkringsprojekt i Jude-Sela-området och vi har köpt in ett reservelverk som kan lyftas med helikopter.

Vi kan tydligt se att elnätet blir mindre väderkänsligt när vi ersät-ter oisolerad luftledning med jordkabel. Vårt nya och omfattande vädersäkringsprojekt innebär att alla våra 10 kV-ledningar ska vara isolerade år 2020. För att klara detta har vi under året genomfört en del förändringar i vårt sätt att driva projekt.

Automatisering av övervakning i vårt elnät fortsätter och driftcentralen har moderniserats. En av fördelarna är att vi redan i planeringsstadiet av ett projekt kan ta fram planer för hur ombyg-gnationen bör ske för att så få kunder som möjligt ska drabbas av planerade elavbrott under byggtiden.

Elnätpriserna höjdes med 2,2 % 2012 och 2013 höjer vi med 2,8 %. I jämförelse med andra elnätföretag är det förhållandevis små höjningar, det innebär att vi fortsätter närma oss länets lägsta priser.

Samarbetet inom Elinorr-föreningen fortsätter. Arbetet med en ny gemensam materialupphandling har pågått under året med syfte att ett nytt avtal ska börja gälla från och med 2013-04-01. Ett visionsar-bete har pågått med fokus på hur föreningen ska se ut år 2025.

MiljöpåverkanVerksamheten inom Elnät är inte tillstånds- eller anmälningsplik-tig ur miljösynpunkt men miljömålen är ändå högt ställda. Med övergång från luftledning till jordkabel minskar behovet av skogs- och åkermark för ledningsgator som därmed kan återlämnas till markägarna.

Utbytt elmaterial källsorteras direkt på arbetsplatsen ute i fält.Utbyte av oljefyllda effektbrytare mot nya brytare, som innehåller

vakuum, pågår. Under året har ett antal bytts ut och resterande kom-mer att bytas ut under 2013.

De maskiner som används i verksamheten använder miljöanpas-sade drivmedel och oljor, oavsett om de är egna eller inhyrda.

Framtida större projektUnder 2013 lämnas en åtgärdsplan in till Energimarknadsinspe-ktionen avseende genomförd risk- och sårbarhetsanalys. Detta blir det tredje inrapporteringstillfället. Analysen ligger till grund för våra investeringar och reinvesteringar i elnätet.

Murbergets fördelningsstation får nytt 10 kV-ställverk och kontrollutrustning. 130 kV- ställverket flyttas från Murberget till Saltvikshöjden. Projektet genomförs tillsammans med E.ON som installerar nya 130 kV-brytare till sitt elnät.

Installation av ett miljöfilter för vårt transformatorlager kommer att ske.

I området Gånsviks By - Lotsstugan ersätts cirka 3,3 kilometer oisolerad luftledning med jordkabel.

I kabelprojektet Ultrå - Brunne genomförde vi under 2012 en gemensam slangförläggning tillsammans med ServaNet. Under 2013 kommer vi att skjuta in kabel i dessa slangar och ansluta kunder till det nya jordkabelnätet. Cirka 13 kilometer oisolerad luftledning ersätts då med jordkabel.

– 28 –

Årsredovisning 1

Investeringar i Mkr

KoncernenBruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 74,5 Mkr (112,2) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning:

Koncernen Bruttoinv. Bruttoinv.Anläggningstillgång 2012 2011

Byggnader och mark 0,6 3,0Maskiner och anläggningar 103,0 46,6Inventarier 7,4 11,9Pågående anläggningar - 36,5 50,7Summa 74,5 112,2

ModerbolagetBruttoinvesteringarna under året har totalt uppgått till 49,4 Mkr (90,8) och fördelningen framgår av nedanstående sammanställning:

Moderbolaget Bruttoinv. Bruttoinv.Anläggningstillgång 2012 2011

Byggnader och mark 0,6 3,0Maskiner och anläggningar 85,8 29,2 Inventarier 5,8 10,3 Pågående anläggningar - 42,8 48,3Summa 49,4 90,8

Förslag till vinstdisposition:

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Balanserade vinstmedel 310 956Årets vinst 810 028 Kronor 1 120 984

Styrelsen föreslåratt vinstmedlen disponeras så att:i ny räkning överföres 1 120 984 Kronor 1 120 984

Vad beträffar koncernens och moderbolagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning med tillhörande bokslutskommentarer.

– 29 –

Årsredovisning 1

Koncernen Not 2012 2011

Nettoomsättning 2 280 020 281 490 Aktiverat arbete för egen räkning 3 222 2 895 Övriga rörelseintäkter 10 608 11 133 293 850 295 518 Rörelsens kostnader: Råkraft, bränslen och förnödenheter - 67 561 - 60 836 Övriga externa kostnader 3 - 82 994 - 94 561 Personalkostnader 4, 5 - 70 910 - 74 505 Av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar - 46 187 - 43 968 - 267 652 - 273 870

Rörelseresultat 2 26 198 21 648 Resultat från finansiella investeringar: Resultat från andelar intresseföretag 6 388 357 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 7 - 182Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 353 817 Räntekostnader och liknande resultatposter - 13 145 - 10 932 - 12 404 - 9 576

Resultat efter finansiella poster 13 794 12 072 Bokslutsdispositioner - -

Skatt på årets resultat 9, 10 - 2 782 - 3 051

Årets vinst 11 012 9 021

Moderbolaget 2012 2011

221 651 223 411 1 978 730 14 420 15 422 238 049 239 563 - 49 875 - 43 957 - 84 144 - 94 193 - 55 171 - 56 202 - 30 422 - 28 552 - 219 612 - 222 904

18 437 16 659 - -

- 182 202 694 - 11 306 - 9 190 - 11 104 - 8 314 7 333 8 345 - 6 523 - 8 210 - -

810 135

resultaträkning

Årsredovisning 1

Koncernen Not 2012 2011Tillgångar Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 11 71 055 73 789 Maskiner och andra tekniska anläggningar 12 537 056 472 201 Inventarier, verktyg och installationer 13 52 094 54 448 Pågående nyanläggningar 14 18 386 54 968 Summa materiella anläggningstillgångar 678 591 655 406 Finansiella anläggningstillgångar Fordringar hos koncernföretag - - Andelar i koncernföretag Andelar i intresseföretag 15 4 180 3 792 Andra långfristiga värdepappersinnehav 16 1 777 1 691 Summa finansiella anläggningstillgångar 5 957 5 483 Summa anläggningstillgångar 684 548 660 889 Omsättningstillgångar Råvaror och förnödenheter 17 5 996 5 450 Summa varulager 5 996 5 450

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 45 259 44 011 Fordringar hos koncernföretag - -Aktuella skattefordringar 540 14 Övriga kortfristiga fordringar 435 2 800 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 18 5 488 3 636Summa kortfristiga fordringar 51 722 50 461 Kassa och bank 26 268 29 369

Summa omsättningstillgångar 83 986 85 280 Summa tillgångar 768 534 746 169 Eget kapital och skulder Eget kapital 19 Aktiekapital 40 100 40 100Bundna reserver 165 656 151 961Reservfond - -Balanserad vinst - -Balanserad förlust - 25 272 - 28 557Årets resultat 11 012 9 021Summa eget kapital 191 496 172 525

Obeskattade reserver 25 - -

Avsättningar Avsättningar för pensioner 20 - 27 915Uppskjutna skatter 10 62 210 67 401Övriga avsättningar 12 827 19 003Summa avsättningar 75 037 114 319

Långfristiga skulder 21 Skulder till kreditinstitut 433 512 257 972Skulder till aktieägare - 121 126Övriga långfristiga skulder - 643Summa långfristiga skulder 433 512 379 741

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 21 9 608 5 602Leverantörsskulder 34 317 37 438Skulder till aktieägare 21 - -Skatteskulder - 80Övriga kortfristiga skulder 4 490 5 660Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 20 074 30 804Summa kortfristiga skulder 68 489 79 584Summa eget kapital och skulder 768 534 746 169

Ställda säkerheter - -Ansvarsförbindelser - -

Moderbolaget 2012 2011

30 292 30 642 346 262 282 758 33 597 34 979 9 655 52 495 419 806 400 874 15 320 15 828 90 000 90 000 2 700 2 700 1 776 1 690 109 796 110 218 529 602 511 092

5 467 4 906 5 467 4 906

45 249 43 722 - 11 519 254 - 10 2 190 4 836 3 423 50 349 60 854

15 324 19 703

71 140 85 463 600 742 596 555

40 100 40 100 - - 10 000 10 000 311 176 - - 810 135 51 221 50 411

197 662 191 139

- 18 215 - - 12 827 19 003 12 827 37 218

287 750 135 000 - 121 126 - 643 287 750 256 769

3 500 - 22 293 29 747 5 948 - - 80 3 888 4 667 15 653 26 524 51 282 61 018 600 742 596 555

- - - -

Balansräkning

– 30 –

– 31 –

Årsredovisning 1

kassaFlödesanalys

Koncernen 2012 2011Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster 26 198 21 648Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 23 11 708 43 981

Resultat från andelar i intressebolag 388 357Resultat från övriga värdepapper - 182Erhållen ränta 353 817Erlagd ränta - 13 145 - 10 932Betald inkomstskatt - 14 - 8Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital 25 488 56 045

Förändring i rörelsekapital Ökning / minskning av varulager - 546 - 425 Ökning / minskning av kundfordringar - 1 248 13 906 Ökning / minskning av kortfristiga fordringar - 13 - 2 916 Ökning / minskning av leverantörsskulder - 3 121 - 3 469 Ökning / minskning av kortfristiga skulder - 7 974 - 68 574Kassaflöde från den löpande verksamheten - 12 586 - 5 433

Investeringsverksamheten Investeringar i materiella anläggningstillgångar - 69 372 - 112 192Placering i övriga finansiella anläggningstillgångar - 86 1 438Kassaflöde från investeringsverksamheten - 69 458 - 110 754

Finansieringsverksamheten Amortering - 2 808 - 908Ny upplåning 56 579 125 306Utdelning - - 6 000Kassaflöde från finansieringsverksamheten 53 771 118 398

Årets kassaflöde - 3 101 2 211Likvida medel vid årets början 29 369 27 158

Likvida medel vid årets slut 26 268 29 369

Moderbolaget 2012 2011 18 436 16 659 6 032 28 525

- - - 182 202 694 - 11 306 - 9 190 - - 13 364 36 870

- 560 - 1 378 - 1 526 13 909 11 253 - 14 647 - 7 454 - 2 747 - 997 - 27 642 14 080 4 365

- 49 354 - 90 809 - 86 1 946 - 49 440 - 88 863

- 1 750 - 32 731 95 000 - - 6 000 30 981 89 000

- 4 379 4 502 19 703 15 201

15 324 19 703

– 32 –

Årsredovisning 1

t i l l ä g g s u p p l y s n i n g a r

not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Bolagets årsredovisning har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd med undantagav BFNAR 2008:1

KoncernredovisningI koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50% av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterbolagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värden, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som utdelning från dotterföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

IntresseföretagsredovisningSom intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag men där moderbolaget direkt eller indirekt innehar minst 20% av rösterna för samtliga andelar, eller på annat sätt har ett betydande inflytande.

I koncernens bokslut redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett företag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändrin-gen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill (efter avdrag för ackumulerade avskrivningar) vid förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår som intäkt koncernens andel av intresseföretagets resultat. Ej utdelad ackumul-erad vinstandel hänförlig till intresseföretag redovisas i koncernbalansräkningen som kapitalandelsfond under bundna reserver. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen av vinsten.

I moderbolagets bokslut redovisas andelar i intresseföretag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Som intäkt från intresseföretag redovisas endast erhållen utdelning av vinstmedel som intjänats efter förvärvet.

Utländska valutorTillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t ex termins-säkring, används terminskursen. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens avistakurs.

IntäkterFörsäljning av varor redovisas vid leverans av produkter till kunden, i enlighet med försäljningsvillkoren. Försäljningen redo-visas efter avdrag för moms och rabatter. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

InkomstskatterRedovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt, samt andel i intressebolags skatt.

Skatteskulder/-fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning skall erläggas till eller erhållas från skatteverket. Bedömningen görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kom-mer att fastställas.

För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot eget kapital, redovisas mot eget kapital.

Uppskjuten skatt avseende framtida skatteeffekter redovisas inte i resultat- och balansräkningarna.

Immateriella tillgångarNyttjanderätterUtgifter för förvärvade nyttjanderätter balanseras och skrivs av linjärt över dess avtalsreglerade nyttjandetid, normalt högst 20 år.

Materiella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av till-gångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.

– 33 –

Årsredovisning 1

Linjär avskrivningsmetod används för de flesta typer av materiella tillgångar. Undantaget görs på deponiyta som skrivs av i takt med att den nyttjas vilket är beräknat till ca 10 år. Fr o m 2010 års investeringar på elledningar så har avskrivningstiden ökat från 15 år till 30 år för att anpassas till den nya regleringsmodellen.

El-ledningar 15-30 år

Mottagnings- och fördelningsstationer 15 år

Transformatorer 15 år

Fjärrvärmeledningar 20 år

Maskiner i Hetvattencentral 15 år

Gasanläggning 15 år

Gasledningar 25 år

Byggnader, markanläggningar 10-50 år

Maskiner och andra tekniska anläggningar 10 år

Inventarier, verktyg och installationer 3-5 år

Statliga stödStatliga stöd redovisas till verkligt värde när det finns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.Statligt stöd som hänför sig till förväntade kostnader redovisas som förutbetalda intäkter. Stödet intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera.Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar har reducerat tillgångens redovisade värde.

LeasingLeasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell leasing i koncernredovisningen. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren, om så inte är fallet är det fråga om operationell leasing.Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal har redovisats som tillgångar i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter har redovisats som långfristig skuld.Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig från vad som faktiskt erlagts som leasingavgift under året. I moderföretaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för opera-tionell leasing.

VarulagerVarulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen.

AvsättningarAvsättningar redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser, det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har kunnat beräknas på ett tillförlitligt sätt.Om det finns ett antal liknande åtaganden, bedöms sannolikheten för att det kommer att krävas ett utflöde av resurser vid regleringen sammantaget för hela denna grupp av åtaganden. En avsättning redovisas även om sannolikheten för ett utflöde avseende en speciell post i denna grupp av åtaganden är ringa.

KassaflödesanalysKassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

ElcertifikatLagerförda elcertifikat värderas till anskaffningsvärdet, dvs noll kronor, avseende de certifikat som var registrerade på vårt konto hos Svenska Kraftnät per 2012-12-31. Marknadsvärdet av dessa elcertifikat var vid årsskiftet cirka 17,2 (16,0) Mkr.

Moderbolaget Nettoomsättning Rörelseresultat 2012 2011 2012 2011

138 746 124 514 10 052 - 1 232 35 215 52 570 - 1 064 12 440 47 690 46 327 6 474 6 000 - - 2 975 - 549 - - - - 221 651 223 411 18 437 16 659

not 2 Nettoomsättningens och rörelseresultatets fördelning på affärsområde

Koncernen Nettoomsättning Rörelseresultat 2012 2011 2012 2011 Fjärrvärme 138 384 124 060 10 052 - 1 232Renhållning 35 121 52 477 - 1 064 12 440Vatten 47 635 46 266 6 474 6 000Övrigt - - 2 981 - 549Elnät 58 880 58 687 7 755 4 989Summa 280 020 281 490 26 198 21 648

– 34 –

Årsredovisning 1

not 3 Operationella leasingkostnader

Hyresavtal leasing maskiner och inventarier har ingåtts enligt följande:

Koncern Moderbolag 2012 2011 2012 2011

Förfaller till betalning inom ett år - 771 7 057 7 683Förfaller till betalning senare än ett men inom 5 år. - 372 29 296 29 232Förfaller till betalning senare än fem år - - 61 006 68 499Leasingkostnaderna för året har uppgått till: 363 1 218 7 184 7 907

not 4 Anställningsavtal VD

VD är enligt avtal 2005-06-21 tillsvidareanställd från och med 2005-08-01 och undantas från bestämmerlserna i lagen om anställningsskydd, LAS. I fråga om allmänna anställningsvillkor i övrigt tillämpas bestämmerlserna efter samma grunder som gäller för övriga anställda i företaget.

Utöver pension enligt lag utgår pension enligt vid företaget gällande PA-KFS. VD äger rätt att, för kostnad motsvarande PA-KFS-premien, utnyttja den så kallade alternativregeln i PA-KFS. För anställningen gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från företaget betalas i samband med anställningens upphörande en engångsersättning till VD motsvarande totalt 12 månadslöner.

not 5 Personal Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011Medelantalet anställda Kvinnor 21 20 18 17Män 108 106 82 80Totalt 129 126 100 97

Löner, ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnaderLöner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören 1 322 1 288 1 322 1 288Löner och ersättningar till övriga anställda 49 018 48 617 38 010 36 570Summa löner och ersättningar 50 340 49 905 39 332 37 858

Sociala avgifter enligt lag och avtal 13 691 15 273 10 428 11 869

Pensionskostnader för styrelsen och verkställande direktören 397 364 397 364Pensionskostnader för övriga anställda 4 319 7 285 3 321 5 126

Totalt 68 747 72 827 53 478 55 217

Styrelseledamöter och ledande befattningshavareAntal styrelseledamöter på balansdagenKvinnor 2 2 2 2Män 7 7 7 7Totalt 9 9 9 9

Antal verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare

Män 1 1 1 1Totalt 1 1 1 1

Från och med 1997-01-01 omfattas bolagets anställda av PA-KFS, ett så kallat nettopensionssystem med försäkringslösning via KPA, där de anställda garanteras en förmånsbaserad pension där nivån av slutlön är: 10% i skiktet 0-7,5 basbelopp, 65% i skiktet 7,5-20 basbelopp och 32,5% i skiktet 21-30 basbelopp. Även en årlig premieavsättning om 1% av årslönen görs. Premier för intjänande tjänstepensioner betalas månatligen till KPA.

Pensionstagare, förmånstagare och personal som slutat sin anställning men som ännu ej uppbär pension omfattas av PA-KL. Kostnaderna för detta motsvaras av faktiskt utbetalda pensioner, vilka utbetalas av KPA somfakturerar bolaget. Fram till 1996-12-31 motsvarades tjänstepensionsåtagandena för samtliga anställda av kontoavsättning i bolagets balansräkning.

– 35 –

Årsredovisning 1

Sjukfrånvaro Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Total sjukfrånvaro % 2,3 2,3 2,2 2,2- långtidssjukfrånvaro *% 0,3 0,8 0,2 0,6- sjukfrånvaro för män % 2,2 2,5 2,1 2,4- sjukfrånvaro för kvinnor % 2,9 1,5 2,8 1,5- anställda - 29 år % 1,8 0,7 1,1 0,9- anställda 30 - 49 år % 2,0 2,8 2,4 3,3- anställda 50 år - % 2,7 2,0 2,2 1,2

* Med långtidssjuk avses sjukfrånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer.

not 6 Resultat från andelar i intresseföretag Koncernen 2012 2011Resultatandel Kommunbränsle i Ådalen AB 388 357 388 357 not 7 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011Realisationsresultat vid försäljningar - 182 - 182Summa 0 182 0 182

not 8 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011Ränteintäkter 353 817 202 694Summa 353 817 202 694

not 9 Skatt på årets resultat Koncernen 2012 2011Aktuell skatt för året 14 8Uppskjuten skatt 2 768 3 043Summa 2 782 3 051

Skillnaden mellan bolagets skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats består av följande komponenter: ModerbolagetRedovisat resultat före skatt 810 135Skatt enligt gällande skattesats 213 36

Skatteeffekt av kostnader/intäkter som inte utgör underlag vid skatteberäkningen:

Skattefria intäkter - 1 - 3Ej avdragsgilla kostnader 233 66Återföring bandsjölänken - 398 - 99Förlustavdrag - 47 -Summa - -

not 10 Uppskjuten skatt Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 62 210 67 401 43 486 50 270

Skillnaden mellan å ena sidan den inkomstskatt som har redovisats i resultaträkningen samt å andra sidan den inkomstskatt som belöper på verksamheten utgörs av uppskjuten skatt på obeskattade reserver

– 36 –

Årsredovisning 1

not 11 Byggnader och mark Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Ingående anskaffningsvärden 134 546 131 570 37 241 34 265Inköp 590 2 976 590 2 976Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 135 136 134 546 37 831 37 241Ingående avskrivningar - 60 757 - 55 891 - 6 599 - 4 117Årets avskrivningar - 3 324 - 4 866 - 940 - 2 482Utgående ackumulerade avskrivningar - 64 081 - 60 757 - 7 539 - 6 599Utgående restvärde enligt plan 71 055 73 789 30 292 30 642

Bokfört värde byggnader 35 631 37 595 8 584 8 989Bokfört värde mark 35 424 36 194 21 708 21 653

TaxeringsvärdenByggnader 38 117 38 117 2 791 2 791Mark 1 951 1 951 - -

not 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Ingående anskaffningsvärden 898 910 852 334 457 368 428 135Inköp 102 815 46 576 85 672 29 233Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 001 725 898 910 543 040 457 368Ingående avskrivningar - 507 635 - 477 950 - 164 610 - 145 423Årets avskrivningar - 32 804 - 29 685 - 22 168 - 19 187Utgående ackumulerade avskrivningar - 540 439 - 507 635 - 186 778 - 164 610Ingående nedskrivningar - 10 000 - 10 000 - 10 000 - 10 000Utgående ackumulerade nedskrivningar - 10 000 - 10 000 - 10 000 - 10 000Utgående restvärde enligt plan 451 286 381 275 346 262 282 758Finansiell leasing KVV 85 770 90 926 - -Utgående restvärde enligt planinklusive finansiell leasing 537 056 472 201 346 262 282 758

Koncernen och moderbolagetVA-anläggningar har övertagits från Härnösands Kommun, som utgör tillbehör till fastigheter som kommunen behåller, till ett värde av 87 644 957 kronor. Ledningarna ägs civilrättsligt av Härnösand Energi & Miljö AB och för att trygga rätten till ledningarna hara) nyttjanderättsavtal tecknats för gatumark mmb) servitutsavtal tecknats för övrig mark

not 13 Inventarier, verktyg och installationer Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Ingående anskaffningsvärden 143 400 146 456 94 151 98 380Inköp 7 511 11 983 5 737 10 348Försäljning och utrangering - 177 - 15 039 - - 14 577Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 150 734 143 400 99 888 94 151Ingående avskrivningar - 88 952 - 94 494 - 59 172 - 66 848Årets avskrivningar - 9 865 - 9 419 - 7 119 - 6 884Försäljning och utrangering 177 14 961 - 14 560Utgående ackumulerade avskrivningar - 98 640 - 88 952 - 66 291 - 59 172Utgående restvärde enligt plan 52 094 54 448 33 597 34 979

– 37 –

Årsredovisning 1

not 14 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Ingående nedlagda kostnader 54 968 4 233 52 495 4 226Under året nedlagda kostnader 17 107 52 654 8 558 50 181Under året genomförda omfördelningar - 53 689 - 1 919 - 51 398 - 1 912Utgående nedlagda kostnader 18 386 54 968 9 655 52 495

not 15 Andelar i intresseföretag Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Kommunbränsle i Ådalen AB 4 180 3 792 2 700 2 700Org nr: 556220-6200Säte: HärnösandKapitalandel: 40%Rösträttsandel: 40%

not 16 Övriga långfristiga värdepappersinnehav

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Ingående anskaffningsvärden 1 691 979 1 690 978Tillkommande värdepapper ServaNet AB - 800 - 800Norrsken AB 86 - 86 -Avgående värdepapper Nordsvenska Kraft/SEB - - 88 - - 88Utgående redovisat värde, totalt 1 777 1 691 1 776 1 690

Värdepapper Bokfört värde Svenska Värmeverken 0Norrsken AB 976Elinorr 1 Servanet AB 800 Summa 1 777

not 17 Varulager Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011Värderat till anskaffningsvärdeOlja 1 443 1 490 1 443 1 490Bränsle 3 868 3 234 3 783 3 137Material, reservdelar och förnödenheter 685 726 241 279Summa 5 996 5 450 5 467 4 906

not 18 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Sent fakturerad intäkt 3 756 1 345 3 562 1 345Förutbetalda kostnader övrigt 1 732 2 291 1 274 2 078Summa 5 488 3 636 4 836 3 423

– 38 –

Årsredovisning 1

not 19 Förändring av eget kapital

Koncernen Aktiekapital Bundna reserv Fria reserv/årets res Summa eget kapitalEget kapital 2012-01-01 40 100 151 961 - 19 536 172 525Effekt av förändrad skattesats på obeskattade resevers fördelning - 7 959 - 7 959Förskjutningar mellan bundna och fria reserver - 5 736 - 5 736 -Årets resultat - - 11 012 11 012Eget kapital 2012-12-31 40 100 165 656 - 14 260 191 496 Moderbolaget Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Summa eget kapitalEget kapital 2012-01-01 40 100 10 000 311 50 411Årets resultat - - 810 810Eget kapital 2012-12-31 40 100 10 000 1 121 51 221

Aktiekapitalet består av 401 000 st aktier med kvotvärde á 100 kronor.

not 20 Avsättningar Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011Avsättningar för pensionerAvsättning vid periodens ingång 27 915 27 044 18 215 17 740Pensionsskuldens förändring - 27 915 871 - 18 215 475Avsättning vid periodens utgång 0 27 915 0 18 215

not 21 Långfristiga skulder Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011Räntebärande skulder

Långfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 353 150 172 250 287 750 135 000Skulder till leasingbolag 80 362 85 722 - -Skulder till aktieägare - 121 126 - 121 126Övriga skulder - 643 - 643Summa 433 512 379 741 287 750 256 769

Kortfristiga skulderSkulder till kreditinstitut 4 200 400 3 500 -Skulder till leasingbolag 5 408 5 202 - -Skulder till aktieägare - - 5 948 -Summa 9 608 5 602 9 448 0

Summa räntebärande skulder 443 120 385 343 297 198 256 769

FörfallotiderDen del av skulderna som förfaller till betalning mellan år ett till år fem.

Skulder till kreditinstitut 16 800 1 600 14 000 135 000Skulder till leasingbolag 23 842 17 730 - -Övriga skulder - 643 - 643Summa 40 642 19 973 14 000 135 643

Den del av långfristiga skulder som förfaller till betalning senare än fem år efter balansdagen

Skulder till kreditinstitut 336 350 170 650 - -Skulder till leasingbolag 56 520 67 992 - -Skulder till aktieägare - 121 126 - 121 126Summa 433 512 379 741 14 000 256 769

– 39 –

Årsredovisning 1

not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Upplupna semesterlöner 2 526 2 406 1 864 1 795Upplupen komptid 406 461 307 355Upplupna sociala avgifter 921 922 682 691Upplupna kostnader KVV 8 670 8 822 8 670 8 822Anslutningsavgift vindkraft 1 932 - - -Upplupna räntor 393 230 300 230Turbinrevision - 10 025 - 10 025Noxavgifter - 1 500 - 1 500Sent ankomna fakturor 2 933 2 396 2 933 2 396Övriga poster 2 293 4 042 897 710Summa 20 074 30 804 15 653 26 524

not 23 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.

Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011

Resultatandel KBAB - 388 - 357 - -Avskrivningar 46 187 43 968 30 422 28 552Avsättningar - 34 091 370 - 24 390 - 27Summa 11 708 43 981 6 032 28 525

not 24 Andelar i dotterföretag

Moderbolaget Kapital- andel % Rösträtts- andel % Antal aktier Bokfört värde 121231 Eget kapital 121231HärnösandElnät AB 100 100 180 000 90 000 22 148Org nr: 556133-3328Säte: Härnösand

not 25 Obeskattade reserver Moderbolaget 2012 2011

Ingående värde ackumulerad avskrivning utöver plan 191 139 182 929Årets förändring 6 523 8 210Utgående värde ackumulerad avskrivning utöver plan 197 662 191 139

– 40 –

Årsredovisning 1

Ingvar ViklundOrdförande

Eva Goes Lennart Bolander

Karl-Einar Björner Lars-Gunnar Hultin

Christina Meltin Westerlund

Ingvar Johansson

Härnösand den 11 mars 2013

Rolf ByströmArbetstagarrepresentant

Ingemar ForzeliusVerkställande direktör

Hans-Åke JohanssonArbetstagarrepresentant

– 41 –

Årsredovisning 1

Till årsstämman i Härnösand Energi & Miljö ABOrg.nr 556526-3745

Rapport om årsredovisningenoch koncernredovisningenVi har utfört en revision av årsredovisningen och kon-cernredovisningen för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen.Det är styrelsen och verkställande direktören som har ans-varet för att upprätta en årsredovisning och koncernredovis-ning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkstäl-lande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentlighet-er eller på fel.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och kon-cernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisnin-gen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredo-visningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegent-ligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revi-sorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredo-visningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktören uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisnin-gen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck-liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernre-dovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resul-tat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resul-taträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningarUtöver vår revision av årsredovisningen och koncernredo-visningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Härnösand Energi och Miljö AB för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till disposi-tioner beträffande bolagets vinst, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslag-et till dispositioner av bolagets vinst och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredo-visningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhål-landen i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelsel-edamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseleda-mot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräck-liga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenVi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Härnösand den 11 mars 2013Ernst & Young AB

Micael EngströmAuktoriserad revisor

revisionsberättelse

– 42 –

Årsredovisning 1

FlerÅrsJäMFörelse

Koncernen och moderbolagets ekonomiska utveckling i sammandrag.

Koncernen 2012 2011 2010 2009 2008Nettoomsättning, tkr 280 020 281 490 288 502 282 433 274 866Resultat efter finansiella poster, tkr 13 794 12 072 15 458 16 908 10 243Balansomslutning, tkr 768 534 746 169 596 500 557 948 535 359Antal anställda, st 129 126 128 129 133Soliditet, % 24,9 23,1 28,4 28,3 26,6Avkastning på totalt kapital, % 3,5 3,1 4,2 4,7 4,0Avkastning på eget kapital, % 7,2 7,0 9,1 10,7 7,2

Moderbolaget 2012 2011 2010 2009 2008Nettoomsättning, tkr 221 651 223 411 228 904 222 555 222 498Resultat efter finansiella poster, tkr 7 333 8 345 12 542 14 322 9 413Balansomslutning, tkr 600 742 596 555 529 627 537 339 509 407Antal anställda, st 100 97 97 99 97Soliditet, % 34,2 32,1 36,1 34,0 33,1Avkastning på totalt kapital, % 3,1 3,0 4,1 4,3 3,9Avkastning på eget kapital, % 3,6 4,4 6,6 7,9 5,6

nyckeltalsdefinitioner

SoliditetEget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till balansomslutningen.

Avkastning på totalt kapitalResultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

Avkastning på eget kapitalResultat efter finansiella poster i förhållande till eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

BalansomslutningFrån och med 2011 ingår finansiell leasing av Kraftvärmeverket på koncernnivå i balansomslutningen. Ingen justering har gjorts för tidigare år avseende nyckeltalen. Beloppet för 2012 är 85 770 (90 924) tkr.

känsligHetsanalys HEMAB:s resultat påverkas av ett antal olika faktorer. En del av dessa faktorer har vi begränsade möjligheter att påverka. Det kan t ex vara priset på den el vi säljer som styrs av den nordiska elmarknaden Nordpool.Vi har nedan gjort en bedömning av de faktorer i HEMAB:s verksamhet som är utsatta för prisvariationer.Förändringen ligger i det intervall som vi bedömmer som en rimlig avvikelse under ett verksamhetsår. Riskslag Förändring Effekt på årsresultat % av årsresultatElinköp 5 öre/kwh 1,6 Mkr 15% Elförsäljning 10 öre/kwh 4,2 Mkr 38% Elcertifikat 30 kr/certifikat 1,6 Mkr 15% Utsläppsrätter 30 kr/rättighet 0,4 Mkr 3% Räntor 0,5 %-enheter 1,6 Mkr 15%

– 25 –

w

Elnätantal kunder 13 585regionledning 130 kV 13 kilometerregionledning 40 kV 35 kilometerhögspänningsledning 10 kV – Jordkabel 310 kilometer – Hängkabel 75 kilometer – Friledning 178 kilometerlågspänningsledning 0,4 kV – Jordkabel 674 kilometer – Hängkabel 343 kilometerelnätets längd 1630 kilometer medarbetare 25

Fjärrvärmeantal anslutningar 1885försäljning värme 178 GWhförsäljning el 44 GWherhållna elcertifikat 54 859 styckenfjärrvärmenätets längd 119,3 kmmedarbetare 23

Renhållningantal kunder 8 906mottagen jord för behandling och/eller deponering 11 065 tonbesök miljöcentralen

– Cirka 179 bilar per vardagbesök älands avfallsanläggning

– Cirka 131 bilar per vardagmedarbetare 26

Vattenantal anslutningar 5 035debiterad vattenmängd 1,4 miljoner m3

ledningsnät 470 kilometervattenverk 7 styckenavloppsreningsverk 9 styckenmedarbetare 20

Snabbfakta om HEMABs affärsområden 2012

www.hemab.se

Fjärrvärme! Snart i varje Härnösandshem!

Vi har Västernorrlands lägsta fjärrvärmepriser!

I dag har vi nära 1 900 kunder och vårt ledningsnät täcker större delen av Härnösand och omfattar cirka 12 mil markförlagd ledning. Utbyggnaden av fjärrvärme sker i huvudsak till nyproduktion av fastigheter och inom villaområden.

Följ oss på facebook.com/hemabharnosand

Vill du göra det bra för dig själv, Härnösand och miljön. Värm med fjärrvärme. Du får ett enkelt, tryggt, prisvärt och klimatsmart värmesystem som inte bidrar till växthuseffekten.

Snabbast hittar du information på: www.hemab.se/fjarrvarme