Långvarig smärta, kommunikation och smärtbedömning med ...kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1093136/FULLTEXT01.pdf · Joyce Travelbee (1926-1973) var en omvårdnadsteoretiker

Långvarig smärta, kommunikation och smärtbedömning med fokus på den äldre patienten – en litteraturstudie

Chronic pain, communication and pain assessment focusing on the elderly patient

– a literature study

Helena Axelsson

Sandra Jakobsson

Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap

Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet

Grundnivå

Handledare: Mia Forshag och Karin Engdahl

Examinerande lärare: Kaisa Bjuresäter

2017-03-31

SAMMANFATTNING

Titel: Långvarig smärta, kommunikation och smärtbedömning med fokus på den äldre

patienten.

Chronic pain, communication and pain assessment focusing on the elderly patient.

Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper

Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå

Författare: Helena Axelsson och Sandra Jakobsson

Handledare: Karin Engdahl och Mia Forshag

Sidor: 23 exklusive bilaga

Nyckelord: Långvarig smärta, kommunikation, bedömning, äldre

Introduktion: Långvarig smärta är ett problem över hela världen. Problemet är komplext

och påverkas av fysiska, psykiska och sociala faktorer. En icke fungerande kommunikation

kan vara ett hinder för de äldre att ta upp eller fortsätta diskutera sin smärtbehandling.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan uppnå en god

kommunikation vid smärtbedömning av äldre patienter med långvarig smärta.

Metod: Litteraturstudie som är gjord efter Polit och Becks (2017) niostegsmodell.

Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Sökningarna resulterade

i tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som användes i

resultatet.

Resultat: Studiens resultat bildade tre huvudkategorier Genom att skapa goda relationer,

Genom att använda öppna frågor och uppföljningsfrågor och Genom att använda

mätinstrument. Under kategorin Genom att skapa goda relationer bildades tre

underkategorier: Sjuksköterskans förmåga att inge trygghet och skapa tillit, Sjuksköterskans

förståelse samt Patientens delaktighet.

Slutsats: Studien visade att god kommunikation kan uppnås genom att skapa goda

relationer. Välfungerande kommunikation gör patienten delaktig i relationen och

uppmuntrar till gemensamt beslutsfattande. Kommunikationsteknik med öppna frågor och

uppföljningsfrågor i kombination med användande av ett mätinstrument ger mer komplett

information om den enskildes smärta.

Innehållsförteckning Introduktion ............................................................................................................................................ 5

Äldre .................................................................................................................................................... 5

Långvarig smärta ................................................................................................................................. 5

Kommunikation ................................................................................................................................... 6

Smärtbedömning ................................................................................................................................. 6

Bedömningsinstrument ................................................................................................................... 7

Problemformulering ............................................................................................................................ 8

Syfte ..................................................................................................................................................... 8

Metod ...................................................................................................................................................... 9

Litteratursökning ............................................................................................................................... 10

Inklusions- och exklusionskriterier .................................................................................................... 10

Urvalsprocessen ................................................................................................................................ 10

Databearbetning ............................................................................................................................... 12

Forskningsetiska ställningstaganden ................................................................................................. 12

Resultat .................................................................................................................................................. 13

Genom att skapa goda relationer...................................................................................................... 14

Sjuksköterskans förmåga att inge trygghet och skapa tillit ........................................................... 14

Sjuksköterskans förståelse ............................................................................................................ 14

Patientens delaktighet .................................................................................................................. 15

Genom att använda öppna frågor och uppföljningsfrågor ............................................................... 15

Genom att använda mätinstrument ................................................................................................. 16

Diskussion .............................................................................................................................................. 17

Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 17

Metoddiskussion ............................................................................................................................... 19

Klinisk betydelse ................................................................................................................................ 20

Förslag till fortsatt forskning ............................................................................................................. 20

Slutsats .............................................................................................................................................. 20

Referenslista .......................................................................................................................................... 21

Bilaga 1 Artikelmatris

5

Introduktion

Långvarig smärta är ett problem över hela världen. Problemet är komplext och påverkas av

fysiska, psykiska och sociala faktorer. För att en behandling ska fungera optimalt måste dessa

faktorer tas i beaktande samtidigt (Paul-Savoie et al. 2015). Äldre vuxna är särskilt utsatta att

drabbas av långvarig smärta. I exempelvis Amerika är mellan 25 procent till 50 procent av alla

äldre som bor på äldreboende drabbade av långvarig smärta vilket påverkar deras dagliga liv

(Park et al. 2013). Patienter med långvarig smärta kan ibland känna sig frustrerade i mötet med

hälso- och sjukvårdspersonalen när de ska försöka förklara sin smärtupplevelse. De upplever

att de inte blir tagna på allvar då de lider av något som inte syns utanpå kroppen (Dow et al.

2012). En icke fungerande kommunikation med hälso- och sjukvårdspersonalen kan vara ett

hinder för de äldre att ta upp eller fortsätta diskutera sin smärtbehandling (Park et al.

2013). Trots utvecklingen av olika bedömningsinstrument är det mest tillförlitliga patientens

egna beskrivning av fenomenet (Gammons & Caswell 2014).

Äldre

Den åldrande befolkningen blir allt fler och enligt World Health Organization [WHO] lever

människor allt längre. Mellan år 2015 och 2050 beräknas populationen över 60 år dubbleras

från 12 procent till 22 procent. Ingen specifik ålder kan enligt WHO definiera begreppet äldre.

Definition av begreppet bör istället bestämmas efter vilken fysisk och mental kapacitet den

äldre har (WHO 2015). Vid definition av begreppet äldre avses enligt Socialstyrelsen (2016)

personer från pensionsåldern det vill säga från 65 års ålder och uppåt. I denna litteraturstudie är

definitionen av äldre 60 år och uppåt eftersom det förekommer 60-åringar med långvarig smärta

inom äldrevård som kan anses vara lika viktiga att inkludera i studien.

Långvarig smärta

Smärta kan beskrivas som en signal om att något är fel i kroppen (Statens beredning för

medicinsk och social utvärdering [SBU] 2006). Enligt International Association for the Study

of Pain (IASP) (u.å.) kan smärta definieras som att smärta är en obehaglig sensorisk och

känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller

beskriven i termer av sådan skada (IASP u.å.). Definitionen av begreppet långvarig smärta avser

smärta som pågått mer än tre månader. Smärta kan vara obehagligt och gå över relativt snabbt.

Vid långvarig smärta är det fler faktorer än fysiologiska som spelar in och dessa faktorer

samverkar med varandra. Smärta är därmed svårt att mäta objektivt (SBU 2006). Obehandlad

långvarig smärta kan leda till nedsatt livskvalité med depression, sömnproblem, risk för fall och

malnutrition. En vanlig orsak till långvarig smärta hos äldre är artrit. Andra orsaker kan vara

relaterat till neuropatier, cancer eller kroniska sjukdomar i hjärta, lungor eller njurar (Ayres et

al. 2012).

6

Kommunikation

Ordet kommunikation härstammar från det latinska ordet communicare som betyder att göra

gemensamt (Magnusson 2014). Omvårdnadsteoretikern Hildegard Peplau (1909-1999) från

USA hade en teori om omvårdnadsrelationen som en känslomässig process. Jakten på den

perfekta kommunikationen ansågs av Peplau pågå hela livet och påverkas dagligen av

upplevelser som påminner om hur komplex kommunikation är (Betts 2003). Människan har ett

grundläggande behov av att kommunicera för att utvecklas och överleva. Behovet av att

uttrycka sig är starkt hos alla människor, även om det ofta äventyras av integritet och

tillbakadragenhet. Att kunna uttrycka sig är viktigt för att kunna hantera ansträngande och

känslomässiga situationer. Kommunikation pågår hela tiden och alla beteenden har någon form

av budskap. När ett budskap sänds iväg går det inte att återkalla (Ellis 2003).

Enligt Magnusson (2014) är kommunikation ett sätt att överföra ett budskap och uppstår först

när budskapet går i båda riktningarna, exempelvis genom att en person informerar och den

andre ger feedback på informationen. Det finns olika modeller för att beskriva kommunikation,

en av dem är den linjära modellen som har de tre grundstenarna sändare, budskap och

mottagare. Någon sänder ett budskap exempelvis via en radio till en mottagare.

En annan modell är dialogperspektivet där det fokuseras på att ett samtal är ett samspel mellan

två eller flera individer och inte en envägskommunikation. Ett annat perspektiv är

processperspektivet. Det utgår från att ett samtal även består av icke-verbala budskap vilka kan

vara mimik, gester, kroppshållning och inte bara verbala budskap. Både dialogperspektivet

samt processperspektivet anses ha stor relevans inom vård och omsorg då de knyter an till

möten mellan människor (Magnusson 2014).

Joyce Travelbee (1926-1973) var en omvårdnadsteoretiker från USA. Hon arbetade som

psykiatrisjuksköterska och hennes omvårdnadsteori inriktar sig främst på mellanmänskliga

dimensioner inom omvårdnad. Hennes teori har fortfarande stort inflytande på

sjuksköterskeutbildningarna i Norden (Jahren Kristoffersson 1998). Målet och syftet med

omvårdnaden kan uppnås med en mellanmänsklig relation där kommunikation ingår som en

viktig del. Kommunikation är det viktigaste hjälpmedlet för att kunna skapa en äkta relation

med patienten. I mötet mellan sjuksköterska och patient är kommunikation en pendlande

ömsesidig process där tankar och känslor delas. Kommunikation sker verbalt via ord eller icke-

verbalt som närvaro, beteende, hållning, ansiktsuttryck och gester. Kommunikation pågår hela

tiden i mötet mellan sjuksköterska och patient utan att de alltid är medvetna om det. Syftet med

själva kommunikationen är att lära känna patienten som person för att kunna identifiera och

tillgodose dennes unika behov (Travelbee 1966).

Smärtbedömning

Smärta är en ensam upplevelse. Det är nästintill omöjligt för patienten att kommunicera om sin

smärta så att sjuksköterskan till fullo förstår upplevelsen. Eftersom smärta är svår att beskriva

blir det även svårt för sjuksköterskan att bedöma smärtan (Travelbee 1966). Långvarig smärta

hos den äldre patienten är en utmaning för sjuksköterskan att bedöma, eftersom andra kroniska

eller akuta sjukdomar kan förvärra eller maskera smärtan. Åldrandet ses ibland som en process

där smärta ingår som en oundviklig del. Den övertygelsen kan bli ett hinder när patienten ska

beskriva sin smärta (Gammons & Caswell 2014).

7

Studier visar att det finns hinder för en lyckad bedömning när patienten själv skattar sin

smärtintensitet. Det kan vara på grund av att patienten har olika typer av smärta samtidigt och

att det bara är intensiteten som mäts (Robinson-Papp et al. 2015).

Förutom intensiteten bör bedömningen innefatta smärtans lokalisation, hur den begränsar

aktivitet och hur tidigare behandlingar fungerat. Olika faktorer kan påverka att det blir ett

missförstånd mellan patienten och sjuksköterskan vid smärtbedömning. Det kan exempelvis

vara att patienten har nedsatt hörsel eller att sjuksköterskan är stressad (Ayres et al. 2012).

Omvårdnaden ska utgå från patientens upplevelse av smärta. Patientberättelsen är

grundläggande för att kunna göra en gemensam bedömning (Svensk sjuksköterskeförening

[SSF] 2016). Vid bedömning av äldre med långvarig smärta kan personcentrerad vård vara en

bra modell att arbeta efter (Paul-Savoie et al. 2015). Centrala värden som tillit, sårbarhet och

värdighet ska innefatta det dagliga omvårdnadsarbetet. En etisk medvetenhet i mötet är

avgörande för att patienten ska känna tillit, meningsfullhet och hopp trots ohälsan. Om

sjuksköterskan har ett öppet förhållningssätt ökar möjligheten att förstå patientens utsatthet

(SSF 2016). Patientens uppfattning av smärta kan skilja sig från sjuksköterskans värdering av

smärta (Gammons & Caswell 2014). Även uppfattningen av målet med smärtlindringen kan

skilja sig åt. Patienten kan ha orealistiska förväntningar och därför är det betydelsefullt att i

samförstånd komma fram till ett realistiskt mål. Genom samtalet nås en samförståelse av

smärtproblematiken, vilket senare kan leda till en lyckad smärtlindring (Ayres et al.

2012). Samtalet innebär även att visa omtanke, inte enbart utbyte av information (SSF 2016).

Enligt svensk lag ska sjuksköterskan bedöma smärtan i samråd med patienten. Information om

val av behandling ska vara anpassad till patientens ålder och efter andra individuella förmågor.

Sjuksköterskan har även ett ansvar att kontrollera att patienten förstått informationen och vad

som diskuterats (SFS 2014: 821).

Bedömningsinstrument

Visuell Analog Skala [VAS], Numerisk Skala [NRS] och Verbal Skala [VDS & VRS] är

bedömningsinstrument som är endimensionella och i första hand skattar smärtans intensitet.

Med VAS skattar patienten smärtans intensitet från känner ingen smärta till värsta tänkbara

smärta på en tio centimeter lång linje utan numrering. Sjuksköterskan mäter sedan med en linjal

för att få fram ett resultat. Smärtan kan även mätas genom en smärtteckning då patienten ritar

var på kroppen smärtorna uppkommer på en schablonbild. VDS och VRS kan vara lämplig för

patienter som hellre beskriver smärta i ord enligt en sjugradig skala. NRS-skalan är numrerad

från ett till tio och patienten skattar sin smärta genom att sätta ett kryss på skalan.

Nummer ett på skalan innebär att inte känna någon nämnvärd smärta och nummer tio innebär

värsta tänkbara smärta. Bedömningsinstrumenten är framtagna främst för att mäta postoperativ

och akut smärta (Vårdhandboken 2016). Vid långvarig smärta som är ett komplext fenomen

räcker det inte med ett endimensionellt bedömningsinstrument. Sjuksköterskan drar ofta

slutsatser utifrån förmodad smärtintensitet hos patienten, men det går inte att vara helt säker på

att det är den verkliga smärtan. För att utreda långvarig smärta behöver även fysiska,

funktionella, psykiska, emotionella, sociala och existentiella dimensioner ingå i bedömningen

(Travelbee 1966).

8

Problemformulering

Icke fungerande kommunikation är ett vanligt problem vid bedömning av den äldre patientens

smärtupplevelse. Det kan dels bli ett hinder för smärtlindring, men även leda till

felmedicinering och sämre följsamhet hos patienten. Olika dimensioner påverkar den enskildes

smärtupplevelse, vilket bör tas i beaktande vid smärtbedömningen. Forskning visar att

personcentrerad vård kan vara en bra modell att arbeta efter vid bedömning av äldre patienter

med långvarig smärta. Patientens egna beskrivning av smärtan är den mest tillförlitliga. I mötet

använder sjuksköterskan sig själv som verktyg för att bygga upp en relation med patienten

genom kommunikation. Det är därför av vikt att studera hur sjuksköterskan kan uppnå en god

kommunikation vid bedömning av den äldre patientens långvariga smärta.

Syfte

Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskan kan uppnå en god kommunikation

vid smärtbedömning av äldre patienter med långvarig smärta.

9

Metod

För att få svar på syftet gjordes en litteraturstudie. En litteraturstudie utgår från ett valt

problemområde med en tydlig frågeställning. I en litteraturstudie sammanställs valda studier

och ska vara replikerbar (Forsberg & Wengström 2015). Modellen som använts i denna studie

är Polit och Becks (2017) niostegsmodell.

Figur 1 Polit och Beck (2017) niostegsmodell fritt översatt.

1. Formulera ett syfte och eventuella frågeställningar

2. Utforma en sökstrategi (välja

databaser, identifiera sökord)

3. Sök efter, identifiera och samla

in användbart material

4. Granska materialets relevans, trovärdighet

och lämplighet

5. Läs källmaterial

6. Välj ut relevant information från

studierna

7. Kritisk granskning av studierna

8. Analysra sammanställning av studier och sök efter

kategorier

9. Förbered kritisk sammanställning

10

Litteratursökning

Litteraturstudien påbörjades med steg ett i Polit och Beck (2017) niostegsmodell vilket innebar

att det formulerades ett syfte. Sedan valdes sökord samt databaser som var relevanta för syftet

enligt steg två (Polit & Beck 2017). De databaser som valdes var CINAHL och PsycINFO.

CINAHL är en databas inom omvårdnad och PsycINFO är en databas inriktad på psykologisk

forskning inom omvårdnad och medicin (Forsberg & Wengström 2015). I CINAHL användes

sökorden: chronic pain, communication, pain, assessing och old*. I PsycINFO användes

sökorden: chronic pain, communication, assessing och old*. I CINAHL användes så kallade

Major Headings (MH) på sökorden chronic pain, communication och pain för att få fram mer

exakta träffar. I båda databaserna användes * på ordet old för att inkludera olika varianter av

sökordet (Forsberg & Wengström 2015). Sökorden söktes först var för sig för att få fram antal

träffar, sedan utfördes sökning med olika kombinationer av de relevanta sökorden för att få

fram artiklar. Vid sökning med olika kombinationer av sökorden användes den booleska

operatorn AND i båda databaserna, detta för att begränsa sökningen och få ett smalare resultat

(Forsberg & Wengström 2015).

Inklusions- och exklusionskriterier

Artiklarna som användes i studien var peer-reviewed, publicerade mellan år 2007-2016,

inkluderade artiklar på engelska och skandinaviska språk, äldre patienter över 60 år samt både

män och kvinnor. I studien exkluderades artiklar som inkluderade patienter med

demenssjukdom, primärvård (VC) samt manuell exkludering av artiklar gällande personer

under 60 år.

Urvalsprocessen

För att göra urval 1 användes valda sökord samt databaser för att söka efter artiklar som var

relevanta för syftet enligt steg tre i Polit och Becks (2017) niostegsmodell. Sökningarna

resulterade i 758 artiklar vilka granskades genom att alla titlar och de abstrakt som fanns

tillgängliga lästes. Detta resulterade i att antal artiklar efter urval 1 blev 52 stycken.

I urval 2 bearbetades artiklarna enligt Polit och Becks (2017) steg fyra vilket innebar att läsa

artiklarna från urval 1 och granska deras relevans utifrån vårt syfte samt trovärdighet. Sedan

bearbetades artiklarna enligt Polit och Becks (2017) steg fem och sex genom att välja ut

relevant information från studierna.

Alla 52 artiklar från urval 1 lästes i sin helhet och till urval 2 fanns det nio artiklar som var

relevanta för syftet. Orsaken till att artiklar valdes bort efter urval 1 var att de innehöll fel

åldersspann, patienter på vårdcentral, personer med demenssjukdom, eller icke långvarig

smärta.

Enligt Polit och Beck (2017) steg sju gjordes en kritisk granskning av artiklarna enligt

granskningsmallar för kvalitativ respektive kvantitativ studie, Guide to an overall critique of a

qualitative research report och Guide to an overall critique of a quantitative research report

(Polit & Beck 2017). I kvalitetsgranskningen föll ingen artikel bort. Kvar blev nio artiklar till

urval 3, fem kvalitativa, två kvantitativa och två studier med mixad metod.

11

Urvalsprocessen redovisas nedan i tabell 1 och 2. För att få fram ytterligare artiklar gjordes en

manuell sökning genom att söka i referenslistor till de andra artiklarna. Detta resulterade i en

tionde artikel. Även denna artikel granskades enligt de ovan nämnda granskningsmallarna.

Denna artikel var en kvalitativ studie.

Tabell 1, Sökning i CINAHL

Sök Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Chronic pain (MH) 2154

S2 Communication (MH) 4245

S3 old* 60419

S4 pain (MH) 6228

S5 assessing 5481

S1 AND S2

44 9 1 1

S1 AND S3

382 29 (4) 5 (1) 5 (1)

S1 AND S3 AND S5 13 2 (2) 0 0

S2 AND S3 AND S4

21 7 (2) 1 1

Summa:

39 6 6

()=varav intern dubblett (MH) Major Heading

Tabell 2, Sökning i PsycINFO.

Sök Sökord Antal träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Chronic Pain 3867

S2 Communication 18634

S3 assessing 8073

S4 old* 259600

S1 AND S2

141 10 ((4)) 4 ((2)) 4 ((2))

S1 AND S3 AND S4

157 7 1 1

Summa:

13 3 3

(())=varav extern dubblett

12

Databearbetning

Enligt steg åtta (Polit & Beck 2017) analyserades artiklarna och delades in i kategorier. Detta

gjordes genom att läsa artiklarna enskilt flera gånger och ringa in betydelsefulla delar. Därefter

diskuterades artiklarna gemensamt och betydelsefulla delar färgmarkerades. Sedan

diskuterades färgmarkeringarna för att utifrån det utforma kategorier. För att bearbeta data har

ett induktivt arbetssätt använts. Efter den gemensamma diskussionen sammanställdes

informationen från artiklarna under de olika kategorierna enligt steg nio. Steg nio i Polit och

Beck (2017) niostegsmodell innebär att sammanställa informationen från artiklarna och

redovisa detta under rubriken resultat.

Forskningsetiska ställningstaganden

Forskningsetiska ställningstaganden i en litteraturstudie innebär att välja artiklar som granskats

av en etisk kommitté samt att inte förvränga tidigare forskningsmaterial. Det är även viktigt att

presentera alla resultat som kommer fram oavsett om de stödjer respektive inte stödjer

hypotesen (Forsberg & Wengström 2016). Polit och Beck (2017) tar upp att oredlighet i form

av att plagiera, fabricera eller förfalska data inte heller får förekomma.

I den här litteraturstudien har etiskt granskade vetenskapliga artiklar använts. Artiklarna var

skrivna på engelska och för att minska risken för feltolkningar användes ordböcker för att

översätta till svenska. Citat valdes att skrivas på sitt originalspråk för att undvika feltolkningar.

Artiklarna studerades och diskuterades tillsammans för att minska risken för feltolkningar och

därmed undvika att litteraturstudiens resultat blev förvrängt.

13

Resultat

Litteraturstudiens syfte var att belysa hur sjuksköterskan kan uppnå en god kommunikation vid

smärtbedömning av äldre patienter med långvarig smärta.

Studiens resultat bildade tre huvudkategorier Genom att skapa goda relationer, Genom att

använda öppna frågor och uppföljningsfrågor och Genom att använda mätinstrument. Under

kategorin Genom att skapa goda relationer bildades tre underkategorier: Sjuksköterskans

förmåga att inge trygghet och skapa tillit, Sjuksköterskans förståelse samt Patientens

delaktighet. Kategorierna redovisas nedan i figur 2. Till resultatet användes tio artiklar, dessa

redovisas i en artikelmatris i bilaga 1.

Figur 2 Resultatets teman

Genom att skapa goda relationer

Sjuksköterskans förmåga att inge

trygghet och skapa tillit

Sjuksköterskans förståelse

Patientens delaktighet

Genom att använda öppna frågor och

uppföljningsfrågor

Genom att använda mätinstrument

14

Genom att skapa goda relationer

Under nedanstående underrubriker visas hur sjuksköterskan kan skapa en god relation för att

uppnå god kommunikation vilket underlättar bedömningen av långvarig smärta.

Sjuksköterskans förmåga att inge trygghet och skapa tillit

Enligt Clarke et al. (2014) hade patienterna ibland svårt att känna tillit i relationen. De

övervägde noga hur de skulle förklara sin smärta kortfattat, utan att klaga eller att verka för

bryska. Icke fungerande kommunikation skulle enligt patienterna kunnat leda till att de inte blev

tagna på allvar när de beskrev sin smärta. Studien av Ben Natan et al. (2013) visade att

sjuksköterskor som hade längre utbildning och erfarenhet av att vårda äldre upplevde en större

trygghet i att utöva sin yrkesroll. De hade erfarenhet av att bedöma och behandla långvarig

smärta vilket värdesattes av patienterna. Det gav en känsla av trygghet och fick patienterna att

känna mer tillit. Teh et al. (2009) beskrev att en tillitsfull relation mellan patienterna och hälso-

och sjukvårdspersonalen var av stor betydelse för att uppnå god kommunikation. Det var

avgörande för att patienterna skulle känna sig tillfreds med omvårdnaden. Även en känsla av

att vara ihågkommen var av betydelse för att patienterna skulle känna sig trygga i relationen.

Patienterna önskade att bli sedda utifrån sin personliga historia istället för att känna sig som ett

patientnummer.

Sjuksköterskans förståelse

Patienter med långvarig smärta förväntade sig och värdesatte hälso- och sjukvårdspersonal som

var förstående och lyssnade. Empatisk kommunikation vid smärtbedömningen var av betydelse

för att patienterna skulle känna att det fanns förståelse för hur smärtan påverkade deras dagliga

liv (Teh et al. 2009). De som fick en hälso- och sjukvårdspersonal som var förstående och som

tog sig tid att faktiskt lyssna på dem kände att de var lyckligt lottade (Clarke et al. 2014).

”Ned, age 76, worried that he would be seen like a “drug-seeker” and as a result he

delayed seeking treatment for his pain “because I just had a feeling that people wouldn't

understand me.” However when he finally went to a pain clinic, he found that “they

were … very realistic and very sympathetic and understanding of my pain … The

people [there] were probably the first people that really understood pain. I really found

that to be … very interesting. Because finally I had somebody I could talk to, and they

knew what I was talking about.” (Teh et al 2009, s.525).

Otillräcklig kommunikation eller hälso- och sjukvårdspersonal som inte var förstående kunde

yttra sig genom att patienterna kände en sårbarhet och ensamhet med sin smärta (Teh et al.

2009). Det kunde ibland kännas som att hälso- och sjukvårdspersonalen baserade behandlingen

på egna antaganden. Patienterna blev uppgivna när de inte fick förståelse för sina upplevelser

och erfarenheter av smärta (Clarke et al. 2014).

”As Rachel, age 86, put it, “I've given up on all of them, to be honest with

you. I don't think they know what it's all about, and they don't understand me.

They don't feel my pain, and I hope they don't, but sometimes I wish they

would.” (Teh et al 2009, s. 525).

15

Patientens delaktighet

Teh et al. (2009) studerade i vilken utsträckning patienterna kände sig bekväma med att vara

delaktiga i bedömningen. De studerade även vad som var av betydelse för patienterna i deras

relation med hälso- och sjukvårdspersonal. En ömsesidig, respektfull relation var viktig när de

ville fråga efter någon specifik behandling eller avsäga sig behandling. Utan delaktighet med

gemensamt beslutsfattande och öppen kommunikation fanns en risk att patienterna skulle avstå

behandling och genomgå onödigt lidande. I studien av Shea och McDonald (2011) visade

resultatet att kvinnor var mer benägna att vara delaktiga och ge information om sin smärta. I

övrigt visade studien brist på faktorer som var associerade med ökad kommunikation om

smärta. Studien föreslår att hälso- och sjukvårdspersonalen ska uppmuntra de äldre som har en

historia med långvarig smärta att prata om sin smärtbehandling. Ökad kommunikation om

smärta erbjuder hälso- och sjukvårdspersonalen mer data att basera behandlingen på. I Teh et

al. (2009) ville inte alla patienter vara delaktiga i bedömningen. De kände sig tillfreds med att

låta hälso-och sjukvårdspersonalen kompetens avgöra vilken behandling som var mest lämplig.

De patienter som hade en god relation med hälso-och sjukvårdspersonalen kunde redogöra för

sina önskemål. Uppmuntran till patienter att vara mer delaktiga i omvårdnadsbeslut kunde

ibland feltolkas. Det tolkades istället som en uppmuntran till att experimentera med egna

behandlingsalternativ istället för att samarbeta med hälso- och sjukvårdspersonalen.

Genom att använda öppna frågor och uppföljningsfrågor

Användandet av öppna frågor visade sig vara av betydelse för en lyckad smärtbedömning. (Teh

et al. 2009). Kommunikation med öppna frågor uppmuntrade patienterna att ge mer specifik

information om smärtan (McDonald et al. 2008, McDonald 2009 & McDonald et al. 2009).

Studien av McDonald och Fedo (2009) visade att vid öppna frågor var det viktigt att få tala till

punkt och inte bli avbruten. Resultatet av studien visade att avbrott minskade mängden

information om deltagarnas smärta. De deltagare som inte blev avbrutna beskrev signifikant

mer information om sin smärta än de som blev avbrutna. Studien visade att information om

smärtans kvalitet blev 41 procent lägre för gruppen som blev avbruten än för gruppen som inte

blev avbruten. Enligt McDonald et al. (2009) påverkade formuleringen av öppna frågor hur

deltagarna svarade. Ett exempel på en öppen fråga kunde vara;

“Tell me about your pain, aches, soreness, or discomfort.” (McDonald et al

2009, s. 1056).

McDonalds (2009) studie visade att många av de äldre svarade på de öppna frågorna med

information om smärtintensitet, när och var det gjorde ont. När de äldre gavs möjligheten att

svara på uppföljningsfrågor kom det fram ytterligare individuell information om smärtan

(McDonald 2009). McDonald et al. (2008) undersökte hur genomförandet av

bedömningsinstrumentet Brief Inventory Short Form [BPI-SF] påverkade informationen av

smärta vid användande av öppna frågor. En grupp fick svara på öppna frågor innan användandet

av BPI-SF och den andra gruppen fick öppna frågor efteråt. De fann ingen signifikant skillnad

i om öppna frågor användes före eller efter bedömningsinstrumentet gällande mängden

information om smärtan. Men de fann att kommunikation med öppna frågor före

bedömningsinstrumentet gav ökad information om funktionell smärtpåverkan vilket beror på

att de fick ökad möjlighet att reflektera över hur smärtan påverkar deras dagliga liv innan de

genomförde BPI-SF.

16

Genom att använda mätinstrument

Ruzicka et al. (2007) studerade smärtupplevelsen ur ett holistiskt perspektiv. I studien använde

sjuksköterskan specifika mätinstrument i samband med intervjuer där patienterna fick beskriva

sin smärta. Mätinstrumenten mätte smärtan fysiskt, sensoriskt, känslomässigt, kognitivt,

beteendemässigt, sociokulturellt och andligt. Efter intervjuerna hade patienterna önskemål om

att diskutera sina svar mer ingående, vilket visar att användande av multidimensionella

mätinstrument uppmuntrar till vidare kommunikation. Att endast använda ett eller två

mätinstrument ger en skev bild av smärtupplevelsen då vissa delar av den inte fångas

upp. Wood et al. (2010) visade med sin studie att NRS är ett användbart instrument för att mäta

smärtintensitet och i vilken utsträckning patienten besväras av smärta. Smärtintensitet

tillsammans med fysisk och känslomässig funktion är en del av multidimensionell

smärtbedömning. Studien visar på ett problem att NRS endast bedömde två dimensioner av

smärtan och de menade att kunskap gällande komplettering med andra bedömningsinstrument

och kommunikation var av betydelse för att kunna fånga upp hela smärtupplevelsen. I studien

av McDonald et al. (2008) mättes smärtan genom att använda instrumentet Brief Pain Inventory

Short Form [BPI-SF]. Det är ett ensidigt frågeformulär som består av 15 frågor gällande var det

gör ont, intensitet, smärtbehandling och funktionell påverkan av smärtan. BPI-SF som är ett

multidimensionellt mätinstrument kan fungera som ett komplement till kommunikation med

öppna frågor för att få ut så mycket information om smärtan som möjligt. Enligt McDonald

(2009) skulle ett rutinmässigt användande av multidimensionella mätinstrument leda till en mer

komplett diskussion och kommunikation med de äldre.

17

Diskussion

Litteraturstudiens syfte var att belysa hur sjuksköterskan kan uppnå en god kommunikation vid

smärtbedömning av äldre patienter med långvarig smärta. Studiens resultat bildade tre

huvudkategorier Genom att skapa goda relationer, Genom att använda öppna frågor och

uppföljningsfrågor och Genom att använda mätinstrument. Under kategorin Genom att skapa

goda relationer bildades tre underkategorier: Sjuksköterskans förmåga att inge trygghet och

skapa tillit, Sjuksköterskans förståelse samt Patientens delaktighet.

Resultatdiskussion

I underkategorin Sjuksköterskans förmåga att inge trygghet och skapa tillit beskrev Clarke et

al. (2014) att patienter som saknade tillit till hälso- och sjukvårdspersonalen kände sig otrygga

i relationen. De var osäkra på hur de skulle kommunicera och övervägde noga hur de skulle

förklara sig för att bli trodda. Detta bekräftas av Gammons och Caswell (2014) studie som

visade att icke fungerande kommunikation med hälso- och sjukvårdspersonalen gjorde att

patienten kände sig otrygg och inte vågade störa. Samtidigt som de kände ett behov av att få

hjälp med smärtlindring ville de inte uppfattas som en besvärlig patient. Att kommunikation

har en betydande roll i att skapa tillit stöds av Ayres (2012) som i sin studie tog upp att väl

fungerande kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är av betydelse för att skapa

en tillitsfull relation. Enligt skriften värdegrund för omvårdnad (SSF 2016) kan en känsla av

tillit skapas via gemenskap i mötet med patienten genom hälso- och sjukvårdspersonalens

engagemang, öppenhet, förtroende och pålitlighet.

I underkategorin Patientens delaktighet ville inte alla patienter i Teh et al. (2009) studie vara

delaktiga i bedömningen utan förlitade sig hellre på hälso- och sjukvårdspersonalens

kompetens. D´Arcy (2009) beskrev att de som levt med sin smärta i många år kanske hade en

uppfattning om smärtan som en del av livet och därför inte ville vara delaktiga i någon

bedömning. Studien av Shea och McDonald (2011) visade att kvinnor var mer benägna att delge

information om sin smärta än män. Studien av Gammons och Caswell (2014) stödjer denna

teori då män i synnerhet visade en rädsla för att uttrycka sin smärta. Både Gammons och

Caswell (2014) och Spiers (2006) studier visar på att underrapportering av smärta kunde bero

på stoiska attityder. Stoisk betydde i detta sammanhang att patienterna uthärdade något

smärtsamt och samtidigt ville verka oberörda av det. Gammons och Caswell (2014) tar upp

att de var rädda att det skulle uppfattas som en svaghet. Studien av Ruzicka et al. (2007)

motsäger denna teori om att kvinnor skulle vara mer benägna att vara delaktiga och

kommunicera om sin smärta. Män visade sig ha ett stort behov av att vara delaktiga och vilja

diskutera sin smärta mer ingående. Oavsett kön menade Shea och McDonald (2011) att de äldre

bör uppmuntras till delaktighet och att kommunicera om sin smärta. Det går inte att anta att

frånvaro av kommunikation om smärtan betyder att den inte finns där. De fann inga samband

mellan ökad rapportering av smärta och andra variabler som ålder, ras, etnicitet, utbildningsnivå

eller civilstånd. Avsaknad av dessa samband kunde enligt studien tyda på att demografiska

variabler påverkar patientensförmågan att vilja vara delaktig och kommunicera.

Manias och Williams (2008) studie visar att språk var en orsak till att patienter kunde vara

passivt delaktiga i frågor rörande smärta. De deltagare i studien som pratade ett annat språk än

engelska hemma var passiva. I Shea och McDonald (2011) var majoriteten av deltagarna som

ingick i studien var låginkomsttagare, vilket enligt studien kunde bero på en lägre

utbildningsnivå. Medvetenhet om dessa påverkande faktorer skulle ge sjuksköterskan en

18

möjlighet att använda en mer effektiv kommunikationsteknik. Det skulle uppmuntra patienter

som var förtegna om sin smärta att vilja dela viktig information. Ayres et al. (2012) ansåg att

en lyckad smärtlindring föregicks av att patienten var delaktig i beslutsfattandet gällande

åtgärderna. Haslam et al. (2011) beskrev i sin studie hur sjuksköterskan bedömde kritiskt sjuka

patienter som ville vara delaktiga men inte kunde informera verbalt om sin smärta.

Smärtbedömningen var då beroende av sjuksköterskans observation av patientens beteende.

Observation av beteendeförändringar som mimik, muskelspänningar, oro, agitation och

kroppsrörelser gjordes med hjälp av mätinstrumentet Critical care Pain Observation Tool.

I kategorin Genom att använda öppna frågor och uppföljningsfrågor tog flera studier

(McDonald et al. 2008, McDonald 2009 & McDonald et al. 2009) upp att öppna frågor visade

sig ge specifik information om smärtan. Ayres et al. (2012) tar upp att det är viktigt att, förutom

att mäta smärtintensiteten, bestämma typiska särdrag hos smärtan. Detta kan göras genom att

ställa ett antal frågor till patienten om lokalisation och kvalitén av smärtan, hur smärtan

begränsar dem och vilka tidigare behandlingar som har använts. Travelbee (1966) stödjer teorin

om att öppna frågor ger mer specifik information om smärtan. Hon ansåg att öppna frågor i

samband med icke-verbal kommunikation uppmuntrar patienten att fortsätta berätta. Ayres et

al. (2012) bekräftar med sin studie att öppen kommunikation resulterar i realistiska

gemensamma behandlingsmål då förväntningar med smärtlindringen identifieras och

diskuteras. McDonald (2009) använde uppföljningsfrågor i sin studie för att främja

kommunikationen. Enligt Travelbee (1966) är uppföljningsfrågor en värdefull

kommunikationsteknik där sjuksköterskan reflekterar patientens känslor. I studien av

McDonald och Fedo (2009) framgick vikten av att låta patienten få tala till punkt och inte bli

avbruten. Samtidigt menar Travelbee (1966) att avbrott är en nödvändighet för att

sjuksköterskan ska kunna reda ut oklarheter i kommunikationen.

I kategorin Genom att använda mätinstrument tog Wood et al (2010) upp i sin studie att NRS

är ett användbart bedömningsinstrument för att mäta smärtintensitet vilket stöds av Ayres et al

(2012). Vidare tog Wood et al (2010) upp att NRS behöver kompletteras för att mäta fler

dimensioner av smärta. Semino et al. (2017) visade i sin artikel att användande av smärtkort

med bilder kan vara ett bra komplement för att uppnå god kommunikation mellan patient och

sjuksköterska vid smärtbedömning. Patienten får bilder som stöd för att lättare kunna uttrycka

sin smärtupplevelse. Användande av smärtkort med bilder visade även på en positiv

beteendeförändring hos sjuksköterskan. Icke verbal kommunikation hos sjuksköterskan ökade.

Som icke verbal kommunikation räknades ögonkontakt, nickande, att le mot patienten, luta sig

mot patienten och att ha en varm och trevlig samtalston. För att mäta fler dimensioner av smärta

använde McDonald et al. (2008) mätinstrumentet BPI-SF i sin studie. Mätinstrumentet är

multidimensionellt och innehåller ett frågeformulär som exempelvis mäter lokalisation,

intensitet, stämningsläge, smärtbehandling och funktionell påverkan. King (2012) bekräftar

med sin studie där smärta hos äldre män undersöktes betydelsen av ett multidimensionellt

mätinstrument. Studien visade ett samband mellan smärta och ökad bräcklighet. Studien tog

även upp att stämningsläge kunde vara en minst lika viktig faktor i sambandet med smärta och

bräcklighet som fysisk sjukdom. Det belyser vikten av att inte bara göra en omfattande fysisk

utvärdering av äldre utan även varsamt bedöma den mentala hälsan. En annan aspekt att ta i

beaktande gällande användning av mätinstrument hos äldre patienter var att D´Arcy (2009) tog

upp i sin studie att syn och hörselnedsättning påverkar patientens förmåga att kommunicera om

sin smärta. Att se till att patienterna har tillgång till hjälpmedel innan mätning med

mätinstrument ökar chansen till välfungerande kommunikation.

19

Författarna till denna litteraturstudie anser att detta visar hur viktigt det är att sträva efter att

uppnå en god kommunikation med patienten för att komma fram till en bra behandlingsplan.

Författarna anser vidare att användande av mätinstrumentet NRS är mer lämplig vid bedömning

av akut smärta eftersom de bara tar upp 2 dimensioner av smärta. Mätinstrumentet BPI-SF som

istället tar upp fler dimensioner av smärta är mer lämplig att använda vid långvarig smärta.

Metoddiskussion

Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Beck (2017) niostegsmodell. Denna modell

valdes för att den var tydlig och för att få en bra struktur på arbetet. Tydligheten i modellen

ger en replikerbarhet. Litteraturstudiens syfte var att belysa hur sjuksköterskan kan uppnå en

god kommunikation vid smärtbedömning av äldre patienter med långvarig smärta.

De sökord som valdes till litteraturstudien var chronic pain, communication, pain, assessing

och old*. Dessa sökord valdes för att de ansågs relevanta för syftet. Chronic pain,

communication och pain söktes som så kallade major headings för att få mer exakta träffar. De

valda databaserna var CINAHL och PsycINFO. Sökordet pain användes endast i CINAHL

eftersom det genererat artiklar som författarna gärna ville ha med i studien. Dessa artiklar gick

inte att få fram med sökordet chronic pain trots att de handlade om långvarig smärta. Att pain

inte togs med i PsycINFO berodde på att det inte ansågs tillföra något.

CINAHL är enligt Forsberg och Wengström (2015) en databas inom omvårdnad och PsycINFO

är en databas inriktad på psykologisk forskning inom omvårdnad och medicin (Forsberg &

Wengström 2015). Eftersom litteraturstudiens fokus var på kommunikation och

smärtbedömning, ansågs CINAHL som är inriktad på omvårdnad lämplig. För att få att få mer

bredd kring det valda forskningsområdet valdes även artiklar från databasen PsycINFO.

Databasen PsycINFO valdes eftersom kommunikation har både med omvårdnad och psykologi

att göra.

När datainsamlingen gjordes användes inklusionskriterier för att minska urvalen och få träffar

relevanta för vår litteraturstudie. Detta gjordes även för att få artiklar med så aktuell forskning

inom området som möjligt. Först söktes det med inklusionskriterier från de senaste fem åren

men på grund av för litet urval utökades sökningarna till de senaste tio åren Författarna till

denna litteraturstudie valde att ändra inklusionskriterierna till 60+ år då sökningar från 65+ år

inte genererat tillräckligt många relevanta artiklar.

Detta resulterade i att sökningarna i databaserna reviderades till de förinställda åldersgrupperna

45-64 år, 65-80 år samt 80+ år istället för bara från 65+ år. För att inte få med artiklar med

personer under 60 år utfördes manuell exkludering av de artiklar som innehöll personer under

60 år.

Personer med demenssjukdom valdes att exkluderas ur denna litteraturstudien eftersom det

används andra mätinstrument och bedömningstekniker för att mäta smärta hos de personerna.

Review artiklar och artiklar med akut smärta exkluderades då de ansågs vara icke relevanta för

studien.

En styrka vid urvalsprocessen var att författarna läste och diskuterade artiklarna gemensamt.

Flera av artiklarna i resultatet hade samma författare vilket kan ses som både en styrka och en

svaghet. En svaghet kan vara att vissa av studierna är sekundärstudier och därmed har samma

20

informanter. En styrka är att författaren kan anses vara väl insatt i ämnet. Artiklarna som

användes till resultatet kom mestadels från USA men även från Storbritannien, Australien och

Israel. Det kan vara en svaghet med litteraturstudien att artiklarna har ursprung endast i ett fåtal

länder eftersom kommunikation om smärta kan påverkas av etnicitet och kulturella skillnader.

I sju av tio artiklar hade deltagarna i studierna artrosrelaterad långvarig smärta. Det kan anses

som en svaghet eftersom resultatet då inte speglar alla olika typer av långvarig smärta i

tillräckligt stor utsträckning. Artros är dock en vanlig orsak till långvarig smärta. Därför kan

studien ändå anses spegla verkligheten.

Klinisk betydelse

Denna litteraturstudie har en klinisk betydelse på så sätt att den visar hur viktig

kommunikationen är för bedömningen av långvarig smärta. Oavsett vilken vårdavdelning

sjuksköterskan arbetar på ingår kommunikation som en central del av omvårdnadsarbetet. Vid

smärtbedömning är kunskaper i att använda mätinstrument viktiga. Utbildning är därför av vikt

för att sjuksköterskan ska vara så kompetent inom området som möjligt. Det kan även vara bra

att informera hälso- och sjukvårdspersonalen om betydelsen av att använda öppna frågor vid

kommunikation om patientens långvariga smärta.

Förslag till fortsatt forskning

Eftersom långvarig smärta är ett stort problem med lidande i det tysta bör det forskas mer inom

området. En viktig del att forska inom kan vara att få fram hur olika faktorer kan öka patientens

förmåga att kommunicera om sin smärta. Ett annat förslag till fortsatt forskning kan vara att

studera hur sjuksköterskors attityder påverkar patienterna att kommunicera om långvarig

smärta.

Slutsats

Studien visade att god kommunikation kan uppnås genom att skapa goda relationer.

Välfungerande kommunikation gör patienten delaktig i relationen och uppmuntrar till

gemensamt beslutsfattande. Kommunikationsteknik med öppna frågor och uppföljningsfrågor

i kombination med användande av ett mätinstrument ger mer komplett information om den

enskildes smärta.

21

Referenslista

Artiklar märkta * ingår i resultatet

Ayres, E., Warmington, M. & Reid, M.C. (2012). Chronic pain perspectives: Managing chronic

pain in older adults: 6 steps to overcoming medication barriers. Journal of Family Practice.

61(9), 16–21.

*Ben Natan, M., Ataneli, M., Admenko, A. & Har Noy R. (2013). Nurse assessment of

residents' pain in a long-term care facility. International Nursing Review. 60(2), 251–257.

Betts, A. (2003). Improving communication. I Ellis, R.B., Gates, B. & Kenworthy, N. (red.).

Interpersonal communication in nursing. 2. uppl. ss. 73-83.

*Clarke, A., Martin, D., Jones, D., Schofield, P., Anthony, G., McNamee, P., Gray, D. & Smith,

B. (2014). "I try and smile, I try and be cheery, I try not to be pushy. I try to say 'I'm here for

help' but I leave feeling... worried": a qualitative study of perceptions of interactions with health

professionals by community-based older adults with chronic pain. PLOS ONE 9(9):

doi:10.1371/journal.pone.0105450

D´Arcy, Y. (2009). Overturning barriers to pain relief in older adults. Nursing. 39(10), 32-39.

Dow, C.M, Roche, P.A. & Ziebland S. (2012). Talk of frustration in the narratives of people

with chronic pain. Chronic illness. 8(3), 176–91 doi: 101177/174239531244362.

Ellis, R.B. (2003). Defining communication. I Ellis, R.B., Gates, B. & Kenworthy, N. (red.).

Interpersonal communication in nursing. 2. uppl. ss. 3-15.

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur & Kultur.

Gammons, V. & Caswell, G. (2014). Older people and barriers to self-reporting of chronic pain.

British Journal of Nursing 24(5), 274-278

Haslam, L., Dale, C., Knechtel, L. & Rose, L. (2012). Pain descriptors for critically ill patients

unable to self-report. Journal of Advanced Nursing. 68(5), 1082-1089.

International Association for the Study of Pain (IASP). (u.å). Updated pain terms.

http://iasp.files.cmsplus.com/Content/ContentFolders/Publications2/ClassificationofChronicP

ain/Part_III-PainTerms.pdf [2017- 01-30].

Jahren Kristoffersson, N. (1998). Teoretiska modeller i omvårdnad. I Jahren Kristoffersson, N.

(red.) Allmän omvårdnad 1. Stockholm: Liber AB. s. 333-430.

King, S.A. (2012). Chronic Pain Management in the Elderly: An Update on Safe, Effective

Options. Consultant. 52(5), 326-331.

22

Magnusson, A-S. (2014). Om kommunikation - för personal i vårdande yrken. 1.uppl.

Stockholm: Liber.

Manias, E. & Williams, A. (2008). Managing pain in chronic kidney disease: patient

participation in decision-making. Journal of Advanced Nursing. 61(2), 201-210.

*McDonald, DD., Shea, M., Fedo, J., Rose, L., Bacon, K., Noble, K. & Steward, J. (2008).

Older Adult Pain Communication and the Brief Pain Inventory Short Form. Pain Management

Nursing. 9(4), 154-159.

*McDonald, DD. & Fedo, J. (2009). Older Adults´ Pain Communication: The Effect of

Interruption. Pain Management Nursing. 10(3), 149-153.

*McDonald, DD. (2009). Older adults’ pain descriptions. Pain Management Nursing. 10(3),

142-148.

*McDonald DD, Shea M, Rose L, Fedo J. (2009). The Effect of Pain Question Phrasing on

Older Adult Pain Information. J Pain Symptom Manage. 37(6), 1050-60.

Park, J., Hirz, CE., Manotas, N. & Hooyman, N. (2013). Journal of Gerontological Social Work.

56(6), 487-508.

Paul-Savoie, E., Bourgault, P., Gosselin, E., Potvin, S. & Lafrenaye, S. (2015). Assessing

patient-centred care for chronic pain: Validation of a new research paradigm. Pain, research

and management. 20(4), 183-188.

Polit, DF & Beck, CT. (2017). Nursing research - generating and assessing evidence for

nursing practice. 10. Uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams &

Wilkins.

Robinson-Papp, J., George, M.C., Dorfman, D. & Simpson, D.M. (2015). Barriers to Chronic

pain Measurement: A Qualitative Study of Patient Perspectives. Pain medicine. 16(7), 1256-

1264.

*Ruzicka, S., Sanchez-Reilly, S. & Gerety, M. (2007). Holistic assessment of chronic pain

among elders. American Journal of Hospice & Palliative Medicine. 24(4), 291-299.

Semino, E., Zakrezewska, J.M. & Williams, A. (2017). Images of the dynamics of pain

consultations. The Lancet. 389(10075), 1186-1187.

SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.

*Shea, M.& McDonald, DD. (2011). Factors Associated with increased pain communication

by older adults. Western Journal of Nursing Research. 33(2), 196-206 doi:

10.1177/0193945910372775.

Socialstyrelsen (2016). Kunskapsguiden.

http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/Forskning/Sidor/default.aspx [2017-01-27].

23

Spiers, J. (2006). Expressing and responding to pain and stoicism in home-care nurse-patient

interactions. Scandinavian Journal of Caring Siences. 20(3), 293-301.

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2006). Metoder för behandling

av långvarig smärta.

http://www.sbu.se/contentassets/81ea041f1bc2441aa09868a4f29d3f1a/smarta_fulltext.pdf

[2016-12-16].

Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2016). Värdegrund för omvårdnad.

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf

[2017-02-23].

*Teh, CF., Karp. JF., Kleinman, A., Reynolds, CF III., Weiner, DK. & Cleary, PD. (2009).

Older People's Experiences of Patient-Centered Treatment for Chronic Pain: A Qualitative

Study. Pain Medicine. 10(3), 521-530.

Travelbee, J. (1966). Interpersonal aspects of nursing. 2. uppl. Philadelphia: F. A. Davis

Company.

Vårdhandboken. (2016). http://www.vardhandboken.se/Texter/Smartskattning-av-akut-och-

postoperativ-smarta/Smartskattningsinstrument/ [2017-02-14].

World Health Organization [WHO] (2015). http://www.who.int/ageing/publications/world-

report-2015/en/ [2017-02-14]

*Wood, M., Nicholas, M K., Blyth, F., Asghari, A. & Gibson, S (2010). Assessing Pain in

Older People With Persistent Pain: The NRS Is Valid But Only Provides Part of the Picture.

The Journal of Pain. 11(12), 1259-1266.

1

Bilaga 1 Artikelmatris

Författare/Årtal

Titel Syfte Metod Huvudresultat

Ben Natan, M.,

Ataneli,M.,

Admenko, A. &

Har Noy R.

2013

Nurse assessment

of residents' pain in

a long-term care

facility.

Syftet var att

identifiera faktorer

som kan ha

betydelse för

sjuksköterskors

smärtbedömning av

äldre.

Kvantitativ metod. En deskriptiv

sambandsstudie på ett

långtidsvårdhem. Det delades ut en

engångsundersökning till ett urval

av frivilliga registrerade

sjuksköterskor på vårdhemmet.

Undersökningen delades ut till 120

sjuksköterskor som arbetade på

vårdhemmet och 104 komplett

ifyllda undersökningar kom tillbaka

(svarsfrekvens på 86%).

Resultatet visade att sjuksköterskornas

bedömning direkt kan sättas i

samband med deras kunskap om

smärta. Sjuksköterskor med en positiv

inställning till äldre var mer benägna

att genomföra smärtbedömning.

2

Författare/Årtal

Titel

Syfte Metod Huvudresultat

Clarke, A.,

Martin, D., Jones,

D., Schofield, P.,

Anthony, G.,

McNamee, P.,

Gray, D. &

Smith, B.

2014

"I try and smile, I try

and be cheery, I try

not to be pushy. I try

to say 'I'm here for

help' but I leave

feeling... worried": a

qualitative study of

perceptions of

interactions with

health professionals

by community-

based older adults

with chronic pain.

Syftet var att

undersöka äldres

uppfattning av

bemötandet från

hälso- och

sjukvårdspersonalen

när de ska rapportera

om sin långvariga

smärta samt söka

faktorer som kan

optimera den

integrationen.

En kvalitativ metod användes med

enskilda intervjuer samt en

gruppintervju. Ett strategiskt

urval gjordes och 23 deltagare

rekryterades. Bortfall: 0. Data

transkriberades ordagrant och

analyserades.

Temat “lyssnar på och hörs”

identifierades. Det illustrerar vikten

av empatisk kommunikation,

förståelse och förväntningar med

respekt för personens ålder. De äldre

tänker mycket på hur de ska berätta

om sin smärta för vårdpersonalen

och har en önskan att vårdpersonalen

lyssnar mer på dem.

McDonald, DD.,

Shea, M., Fedo,

J., Rose, L.,

Bacon, K., Noble,

K. & Steward, J.

2008

Older Adult Pain

Communication and

the Brief Pain

Inventory Short

Form

Syftet var att

undersöka hypotesen

om att det var av

betydelse att

bedömningsinstrument

BPI-SF användes

innan patienten

muntligt beskrev sin

smärta.

Kvalitativ metod. 106 deltagare.

Inga bortfall presenterades.

Randomiserad studie med två

grupper som svarade på en öppen

fråga och ett frågeformulär

BPI-SF i olika ordningsföljd. De

muntliga svaren spelades in,

transkriberades och en

innehållsanalys gjordes.

Resultatet visade att hypotesen inte

stämde. Att få beskriva smärtan

muntligt före användande av BPI-SF

visade sig snarare ha en positiv

betydelse. Det bidrog till att

patienterna blev mer medvetna om

hur smärtan påverkar deras dagliga

liv.

3

Författare/Årtal

Titel Syfte Metod Huvudresultat

McDonald, DD.

2009

Older adults’ pain

descriptions.

Syftet var att beskriva

hur äldre personer

informerar om sin

smärta beroende på

hur frågorna ställs.

Kvalitativ metod. Randomiserad

experimentell blindtest studie med

insamling av data efter

interventionen. 207 deltagare.

Bortfall 29. Deltagarna delades in i

2 grupper. En grupp svarade på

öppen fråga. Den andra gruppen

svarade på sluten fråga. Svaren

spelades in, transkriberades och en

innehållsanalys gjordes.

Studien visade att en

multidimensionell smärtbedömning

är nödvändig för att få mer

omfattande diskussion med äldre om

deras smärta.

McDonald, DD.

& Fedo, J.

2009

.

Older Adults´ Pain

Communication:

The Effect of

Interruption

Syftet med studien var

att undersöka

skillnaden i hur äldre

personer beskriver sin

smärta beroende på

huruvida de blev

avbrutna under

samtalet eller inte.

Kvalitativ metod.

Sekundärstudie. 312 deltagare.

Inga bortfall presenterades. En

icke-randomiserad indelning i två

grupper (96 i gruppen som avbröts)

och (216 i gruppen som inte

avbröts). Deltagarna tittade på en

videofilm och svarade på frågor

som spelades in, transkriberades

och en innehållsanalys gjordes.

Äldre i gruppen som inte avbröts gav

betydligt mer information om sin

smärta än de som avbröts.

4

Författare/Årtal Titel Syfte Metod Huvudresultat

McDonald, DD.,

Shea, M., Rose,

L. & Fedo, J.

2009

The Effect of Pain

Question Phrasing

on Older Adult

Pain Information

Syftet var att testa hur

hälso- och

sjukvårdspersonals

kommunikationsteknik

påverkar

smärtinformation från

äldre personer.

Mixad metod med blindtest-

experiment. Frågorna var inspelade

på videoband där deltagarna fick

svara. Svaren spelades in och de

muntliga svaren transkriberades

ordagrant. Sedan analyserades

svarens innehåll Deltagare 351.

Bortfall 39.

Användningen av öppna frågor och

uppföljningsfrågor ökade mängden

av information om smärta hos äldre.

Ruzicka, S.,

Sanchez-Reilly,

S. & Gerety, M.

2007

Holistic assessment

of chronic pain

among elders

Syftet var att

undersöka olika

dimensioner som

påverkar patientens

smärta.

Mixad metod. Pilotstudie.

Intervjuer spelades in. En statistisk

analys gjordes. Ett

bekvämlighetsurval med 150

deltagare som delades in i tre

grupper.

Resultatet visade att ett holistiskt

synsätt hos sjuksköterskan som utgår

från den individuella upplevelsen

förbättrar smärtbedömningen.

Shea, M. &

McDonald, DD.

2011

Factors Associated

with increased pain

communication by

older adults.

Syftet var att

undersöka faktorer

som är förknippade

med ökad

kommunikation om

smärta bland äldre

personer med

artrossmärta.

Kvalitativ metod. En deskriptiv

sekundärstudie med blindtest

experiment. Urval 312. Bortfall

presenterades inte.

Studien visade att kvinnor

kommunicerade om sin smärta i

större utsträckning är män. Inga av

de andra faktorerna visade på ökad

kommunikation om smärta.

5

Författare/Årtal

Titel Syfte Metod Huvudresultat

Teh, CF., Karp.

JF., Kleinman,

A., Reynolds, CF

III., Weiner, DK.

& Cleary, PD.

2009

Older People's

Experiences of

Patient-Centered

Treatment for

Chronic Pain: A

Qualitative Study

Syftet var att undersöka

hur äldre med långvarig

smärta uppfattar

relationen mellan

patient och hälso- och

sjukvårdspersonal när

de söker behandling.

En kvalitativ metod har använts.

Djupgående intervjuer gjordes

vilka spelades in, transkriberades

och analyserades genom att

använda grounded theory.

Deltagare 20. Bortfall 5.

Hos äldre patienter med långvarig

smärta varierade viljan att vara

delaktig i beslut gällande

behandling.

Wood, M.,

Nicholas, M

K., Blyth, F.,

Asghari, A. &

Gibson, S

2010

Assessing Pain in

Older People With

Persistent Pain:

The NRS Is Valid

But Only Provides

Part of the Picture

Syftet var att utvärdera

användbarheten av

bedömningsinstrumentet

NRS som bedömer

smärtintensitet hos äldre

patienter.

Kvantitativ metod, konsekutivt

urval med 800 deltagare. Inga

bortfall presenterades.

Resultatet bekräftar att mätningar

av smärtintensitet med NRS bara

fångar upp en del av

smärtupplevelsen och behöver

kompletteras med andra mätningar

vid bedömning av smärta hos äldre.