Karriärmöjligheter · Familjeapoteket 2011 och följde sedan med över till Apotea. I dag jobbar hon fyra dagar av fem på kontoret i Stockholm men råkar vara på plats i Morgongåva

Apotek | Läkemedelsindustri | Forskning | Offentlig sektor

KarriärmöjligheterSÅ HÄR KAN DET SE UT

Student

Vår medlemstidning Svensk Farmaci har sedan starten 2011 presenterat arbetsplatsreportage under vinjetten På Jobbet. Syftet har varit enkelt – att, med våra studentmedlemmar som särskild målgrupp, skildra hur det är att arbeta som apotekare och receptarie på vitt skilda arbetsplatser inom vår sektor.

En värld av möjligheter

2 EN VÄRLD AV MÖJLIGHETER EN VÄRLD AV MÖJLIGHETER 3

Vår medlemstidning Svensk Farmaci har allt sedan starten 2011 presenterat arbets-platsreportage under vinjetten På Jobbet. Syftet har varit enkelt – att, med våra studentmedlemmar som särskild målgrupp, visa upp hur det är att arbeta som apotekare och receptarie på vitt skilda arbetsplatser inom vår sektor.

Lägger man ett antal sådana reportage bredvid varandra, som vi har gjort i den här skriften, träder det fram en ljus bild av de möjligheter som våra yrken rymmer.

Här får du följa med till CRO-bolaget Link Medical, dosapoteket Svensk Dos, nätapote-ket Apotea, Astra Zenecas produktionsenhe-ter, det lilla utvecklingsbolaget Vicore, det farmakometriska konsultbolaget Phar-metheus, Astrid Lindgrens barnsjukhus,

kontraktstillverkaren Recipharm, E-häl-somyndigheten och apoteket Djurfarmacia vars inriktning man förstår av namnet.

Vi ger dig bara toppen på isberget. I den här skriften har vi valt att utelämna de vanligaste yrkesrollerna inom öppenvårds-apotek, myndigheter och landsting som det är lättare att hitta information om på annan väg.

Välkommen som medlem i Sveriges Farmaceuter förresten! Som medlem får du tidningen Svensk Farmaci med fler repor-tage från arbetsplatser där apotekare och receptarier verkar. Och en lång rad andra medlemsförmåner förstås – läs mer på sverigesfarmaceuter.se.

Lycka till i arbetslivet!

Nils Bergeå Nygren, chefredaktör Svensk FarmaciKristina Fritjofsson, förbundsordförande

Det är lätt att säga att apotekar- och receptarieutbild-ningarna ger många karriärmöjligheter. Vi tänkte visa det.


någon gång börjar vi lagerföra, säger Pär Svärdson.

– Visionen är att kunder, om de inte har lust att leta efter sina läkemedel på stan, ska veta att vi alltid har det inne. Vi är inte där ännu men på god väg. Om något halvår ska vi nog mer eller mindre ha allt på lager, fortsätter han.

De flesta av farmaceuterna på Apotea jobbar i här Morgongåva men några, som arbetar med sortiment och kompetensut-veckling, finns på det mindre Stockholms-kontoret.

I januari i år flyttade hanteringen av receptbelagt hit från Stockholm.

ANNA GRENHOLM, RECEPTARIE med examen från 2008, är sedan december i fjol till-förordnad Rx-chef på Apotea. Hennes huvuduppgift är expediering av recept. Kundkontakt och rådgivning sker via mail, kontaktformulär på sajten och telefon. Ibland skickar hon och de andra farmaceu-terna med post it-lappar med komplette-rande anvisningar till kunderna. Det kan

handla om att tänka på maxdo-sen vid samtidig användning av Citodon och andra paracetamol-preparat. Apotea använder det finska receptsystemet Maxx som Anna Grenholm beskriver som enkelt. 30 minuter i veckan avsätts till kompetensutveckling. Anna Grenholm trivs på jobbet; en stor fördel är att slippa jobba helger och röda dagar – här är det kontorsti-der som gäller.

– Här har man goda chanser att styra sitt schema. Arbetsbelastningen är som störst på måndagar och tisdagar, säger Anna Grenholm.

En annan fördel jämfört med vanliga apotek är att man slipper det mesta av förklarandet och ”tjafset” kring det gene-riska utbytet. Kunden har redan valt bland alternativa fabrikat och sett kostnaden vid sin beställning.

Trycket på individuell merförsäljning är lägre än på ett vanligt apotek, berättar Anna Grenholm. Beställningen är ju slutförd när den förs över elektroniskt till Apotea, och det är svårt att erbjuda fler produkter till en kund som inte är närvarande.

Flera av Apoteas anställda bor i Uppsala 42 km österut och långpendlar. Några har där-för förhandlat till sig förmånen att kunna ta upp restid som arbetstid.

Apotekaren Anna Stenhall började på Familjeapoteket 2011 och följde sedan med över till Apotea. I dag jobbar hon fyra dagar av fem på kontoret i Stockholm men råkar vara på plats i Morgongåva när Svensk Far-maci hälsar på.

– Skiftet var turbulent men jättekul. Här på Apotea finns det fler kompetenta perso-ner med mycket driv, det är mer ”business”, säger hon.

Hon har och har haft många roller och uppgifter; kundtjän-stansvarig, Rx-ansvarig farma-ceut, läkemedelsansvarig (LMA), ansvarig för myndighetskontak-ter och sortimentsansvarig för läkemedel. Dessutom har hon ofta fått uppgiften att lära personer utan farmaceutisk bakgrund inom företaget om läkemedel.

ANNA STENHALL LYFTER fram en annan fördel med att jobba på Apotea jämfört med öppenvårdsapoteket på Storgatan: Även om farmaceuternas jobb sker mot stopptider så behöver man inte känna stressen av att ha en ringlande kö av kunder inne på apoteket.

Apotekaren Frida Martinsson, med bakgrund från Astra Zeneca i Södertälje, har tagit över som läkemedelsansvarig efter Anna Stenhall och är övergripande kvali-tetsansvarig på Apotea. Hon ansvarar för att verksamheten följer författningarnas krav och har hand om kontakterna med bland annat Läkemedelsverket. Hennes roll som läkemedelsansvarig skiljer sig från samma roll på vanliga apotek.

– En LMA på ett av hundratals apotek inom en större kedja har ju ett helt annat stöd och backning uppifrån. Här måste jag göra grundarbetet själv, berättar hon.

Åsa Hävermark, även hon apotekare på Apotea, har jobbat både med klinisk farmaci och på labb, men lockades av Apoteas sats-ning på Rx som hon ser en stor potential i.

– När jag började var jag lite rädd att det mest skulle handla rutinförskrivningar av Trombyl och Alvedon. Men så är det inte alls, det händer nya saker varje dag. Och här har jag verkligen tid att kolla upp ordina-tioner som jag undrar över. Man har ju inte ett stressat ansikte framför sig, säger Åsa Hävermark. <

Invånarna i Morgongåva på Upplands-slätten får åka 6 kilometer till Heby om de vill besöka ett ”gammeldags”, fysiskt apotek. Men framtidens apotek har de mitt i byn.

I lokaler som ägs av finansmannen Anders Wall ligger distansapoteksaktören Apotea som växer så det knakar. I vintras svällde bolaget ur sina lokaler och flyttade sitt lager till en större byggnad tvärs över gatan. Förra året omsatte Apotea 288 mil-joner kronor och budgeten för 2015 är satt till 480 miljoner. Bolaget har idag ett 70-tal anställda varav ett tiotal farmaceuter.

Mannen bakom Apotea är entreprenören Pär Svärdson, som är både civilekonom och civilingenjör. Han var en av krafterna bak-om den framgångsrika e-bokhandeln Ad-libris på 1990-talet. Han sålde bokhandeln till Bonniers men fick med sig nästan hela ledningsgruppen in i apoteksbranschen då han och några kollegor tog över krisande Familjeapoteket 2011, som var landets första apotek som sålde receptbelagt endast via nätet. Året därpå återföddes bolaget som Apotea.

Familjeapoteket blödde, bolaget hade enligt Svärdson både ett konstigt sortiment och högre priser än vanliga apotek.

– Det första vi gjorde var att se till att allt som man förväntar sig ska finnas på ett apotek fanns där. Vi sänkte priserna rejält, tog bort fraktkostnaderna, flyttade logistiken och byggde om sajten, säger Pär Svärdson.

APOTEA HAR ETT bredare sortiment än ett normalt apotek.

– Vi påminner lika mycket om en hy-gienavdelning på en mataffär. De vanliga apoteken utökar sortimentet med exempel-vis smink, men vi kommer från andra hållet kan man säga, säger Pär Svärdson när han

visar runt bland hyllorna.Personalen har själva bestämt sorte-

ringssystemet i det enorma hyllsystemet. Grundprincipen är ju större skillnad mellan produkter placerade bredvid varandra, desto bättre. Det minskar risken för plockfel. Nap-par och stödstrumpor är svåra att förväxla, och kan därför ligga sida vid sida.

17 personer är i tjänst när Svensk Farmaci är på plats. Doften i lagerrummet är lite speciell och bekant, men Svensk Farmacis båda utsända kan inte enas om det är en apoteksdoft eller om det luktar, för att citera Pär Svärdson, som på hygienavdelningen på mataffären.

Sedan januari i år ligger Apoteas recept-verksamhet, som tidigare fanns i Stock-holm, vägg i vägg med varulagret. Här finns ett separat lager för receptläkemedel och en lång rad arbetsstationer för farmaceuter.

Receptverksamheten expanderar snabbt men är fortfarande under uppbyggnad. 400-500 receptkunder hinns med en vanlig dag, att jämföras med normalapotekets cirka 200. Stordriften gör det möjligt att ha ett högre lagersaldo än vad som är fallet på vanliga apotek.

– Principen är att allt som någon beställer

Apoteket utan stressade kunderKrisande pionjärbolag inom distanshandel förvandlades till framgångssagan ApoteaTEXT NILS BERGEÅ NYGREN FOTO OLA HEDIN

Det personliga ansvaret blir tydligare när kunden inte finns på plats för en snabb avstämning.

JÄTTEAPOTEKÅsa Hävermark, överst t v, och Anna Grenholm, överst t h, är två av farma-ceuterna på Apotea.

HÄMTAD FRÅN SVENSK FARMACI NR 3/2015


terapiområden. Man får helt enkelt ta allt. Det gör samtidigt ett CRO-bolag i Sverige till en utmärkt plats för en apotekare att pröva olika saker, säger Johan Söderqvist.

DET HAN SÄGER illustre-ras perfekt av att Link Medical i nuläget har tre anställda apotekare i Sverige – Per Boström, Anna-Karin Bergstrand och Solmaz Hejazifar – som huvudsakligen gör olika saker: hälsoekonomi,

kliniska prövningar respektive regulatory. Samtidigt illustrerar det apotekarutbild-ningens bredd.

– På ett större CRO kan arbetsuppgifterna vara snävare, där kan en person endast vara ansvarig för exempelvis ansökningar till etikprövningsnämnd. På ett mindre bolag

får alla hugga i med allt på ett annat sätt vilket leder till att man får en bredare kompetens och större förståelse, säger Johan Söderqvist.

Ett CRO kan också vara lite av en inkörsport till läkeme-delsindustrin för en ambitiös nyexaminerad farmaceut. Så blev det för apotekaren An-na-Karin Bergstrand efter examen 2006.

– INOM KLINISKA prövningar finns det idag inte så många tjänster i Big Pharma, och det är ingen större omsättning på de tjänster som finns, säger Anna-Karin Bergstrand.

Hon har de senaste sex åren varit uthyrd till ett stort läkemedelsbolag där hon om-växlande varit projektledare och monitor. Att vara ansvarig för ett antal kliniker (”si-ter”) inom en studie kräver mycket resande i jobbet och, framför allt, stenkoll på studien.

– Det handlar mycket om att supportera personalen på klinikerna, granska att de gör rätt, att allt sker enligt studieprotokollet och GCP och så vidare. Studierna som jag har jobbat med har varit inriktade på onkologi, hjärta-kärl och hemofililäkemedel. I många fall har jag varit med från allra första början i planeringen av studien. Det allra roligaste är nog själva kontakten med klinikerna, att vara på plats där ute i en tydlig expertroll. I en mindre, komplicerad studie kan det vara en stor triumf att man lyckas inkludera en enda patient. Den vetenskapliga stimulans man får hela tiden är väldigt positiv, berät-tar hon.

SEDAN FYRA MÅNADER jobbar Anna-Karin Bergstrand ”in house” på Link Medical.

– Här på kontoret blir det mer varierat, jag har flera parallella uppdrag och projekt. Just nu handlar det mest om regulatory af-fairs. Det är stimulerande att kunna bredda

sig när man jobbat länge med annat, säger hon.

Anna-Karin Bergstrands kollega Per Boström är även han apotekare, men har dessutom flera kurser i hälsoekonomi under bältet. Per började på Link

Medical häromåret efter 16 år på olika Big Pharma.

Hans inriktning på Link Medical är hälsoekonomi. Priserna på läkemedel har blivit en allt viktigare fråga för samhället på senare år vilket manifesterats i Läkeme-delsförmånsnämndens och sedermera TLV:s tillkomst.

– I takt med detta har det också blivit allt viktigare för företagen att visa vilket värde deras läkemedel tillför. Ett värde som man inte har visat existerar inte, säger Per Boström.

DET CITATET SUMMERAR ganska bra vad hans yrkesroll går ut på. Han jobbar med råd-givning och utbildningar, ofta hjälper han företag i tidig utvecklingsfas när de nått ett skede där de behöver börja tänka på market access.

Big Pharma behöver ofta hjälp när de står inför att bygga upp ett hälsoekonomiskt ”case” inför exempelvis TLV. Per Boström jobbar ofta med att utforma subventions-ansökningar, antingen från scratch eller uppbyggnad av en anpassad svensk ansökan utifrån en global mall. Annan rådgivning kan gälla i vilken ordning ett företag bör ansöka om indikationer.

För tillfället har Per Boström fem upp-dragsgivare. De tvära kasten mellan olika typer av projekt gör jobbet mycket omväx-lande, säger han. Han uppskattar att det finns ett tiotal apotekare som i olika befatt-ningar jobbar med hälsoekonomi i Sverige – TLV undantaget. <

Apotek, läkemedelsbolag, landsting och myndigheter är välkända karriärvägar för nyexaminerade farmaceuter idag. Lite i skymundan finns

CRO-bolagen, Contract Research Orga-nisations, som utför kliniska prövningar, regulatory affairs och andra tjänster på läkemedels– och medicinteknikföretagens uppdrag. Bolagen finns i form av internatio-nella jättar som Covance, PPD och Quintiles men vid sidan av dessa finns ett antal med-elstora och mindre aktörer.

Norska Link Medical Research, som har sitt svenska kontor i Kista utanför Stock-holm, är marknadsledande i Norge och sedan ett knappt decennium en mindre – men växande – CRO-aktör i Sverige. Företaget växer internationellt i maklig takt med etablering i ett nytt land var tredje till fjärde år.

– Vi startade 2008 här i Sverige, och har sedan dess växt organiskt. Sedan 2011 finns vi i Danmark och i år tar vi steget in på den tyska marknaden. Vår strategi är att etable-ra oss ordentligt på en marknad innan vi expanderar till en ny, berättar Johan Söder-qvist, farmacie kandidat och Link Medicals Sverige-vd.

DEN SVENSKA CRO-BRANSCHEN har på senare år både drabbats och gynnats av omvärldst-render. Den markanta nedgången i antalet kliniska prövningar i Sverige har förstås varit negativ. Samtidigt finns en global trend inom Big Pharma att i allt högre grad outsourca verksamheter – ibland hela avdel-ningar för kliniska prövningar – och det har gett CRO-bolagen luft under vingarna¬. Här handlar det dock i många fall om ramavtal med globala CRO:er.

Link Medical har allt från Big Pharma till små virtuella biotechföretag på sin

kundlista. Inom regulatory-området är det främst Big Pharma-bolag som är uppdrags-givare, inom kliniska prövningar är det mer blandat.

Utöver detta är Link Medical relativt unika bland CRO:er med att erbjuda häl-soekonomi-tjänster och här dominerar

mindre företag bland kunderna. Sett till slutprodukter dominerar läkemedel, cirka 90 procent, men medicinsk utrustning (”device”) ökar.

– Skandinavien är så litet att det är svårt att som mindre CRO att specialisera sig mot endast Big Pharma eller inom särskilda

Prövning, regulatory och hälsoekonomiCRO-bolaget Link Medical Research i Kista arbetar med läkemedelsindustrin som uppdrags givareTEXT NILS BERGEÅ NYGREN FOTO OLA HEDIN

Ett värde som man inte har visat existerar inte.

STÖTTAR INDUSTRINJohan Söderqvist, vd på Link Medical, och Per Boström, apotekare,, konfererar.



sina rekryteringar av unga medarbetare med folk som hade erfarenhet av dos.

IDAG HAR HON titeln sakkunnig och har en bredd av arbetsuppgifter i hela produk-tionskedjan – avvikelsehantering, ordina-tionskontroll, återrapportering till vården, egeninspektioner och ansvar för att rutiner

uppdateras och efterlevs. Dess-utom jobbar hon ofta praktiskt i driften med färdigställande och korrigering av dospåsar.

En vanlig arbetsdag i driften kan börja med att hon godkänner ordina-tioner och efter lunch utreder oklarheter i dialog med förskrivare. På eftermiddagen kanske hon färdigställer helförpackningar och korrigerar dospåsar.

– I jobbet med att godkänna ordinationer krävs det ett tränat farmaceutiskt öga. Vi fångar bland annat upp dubbelförskrivning, interaktioner och doseringsmissar. Jobbet kräver en hög nivå av vakenhet, säger Char-lotta Bergwik.– Allra roligast är det detektivarbete som avvikelsehanteringen innebär. Här handlar det om att undersöka vad som hänt, varför det hänt och hur det kan undvikas i framti-den. Dessutom är det viktigt att återkoppla till berörda parter både internt och externt, säger Charlotta Bergwik.

André Sjöblom tog apotekarexamen 2013 och landade på Svensk Dos direkt efter

apotekspraktiken. Som avdelningschef för farmaci har han delansvar för driftsledning-en och personalansvar som bland annat innebär schemaläggning. Han var med från starten på Svensk Dos och har, som han uttrycker det, varit med och bidragit till att forma företaget som han vill ha det.

– HÄR FINNS det inga stela och traditionella karriärvägar, istället kan man prestigelöst pröva nya uppgifter om man vill. Attityden är öppen och förlåtande. Vi är ganska små och det är lätt att få insyn i hela verksam-heten, säger han.

– På ett öppenvårdsapotek handlar kund-dialogen mycket om ekonomiska frågor och högkostnadstrappan. Den behöver vi inte bry oss om. Här får man fokusera på det

farmaceutiska, säger han.Han beskriver dosfarmaceuten

som en viktig kugge i vårdens kulisser.

– Ibland känns det som att den här yrkesvägen är lite bortglömd. Precis som klinikapotekarna jobbar vi mot vården mer än vad man gör på ett öppenvårdsa-potek. Brinner man för farmacin är det här en utmanande arbetsplats, säger André Sjöblom.

Omregleringen har dessutom, enligt An-dré Sjöblom, gett dossektorn en injektion. Som en följd har bilden av farmaceuters arbete på dosapotek börjat förändras och arbetets status höjts. Den gamla myten om dosapoteken som avstjälpningsplats för äldre, trötta farmaceuter som fått nog av apotekskunderna känns väldigt felaktig och avlägsen när man besöker Svensk Dos, där medelåldern är låg.

- Det här är en stimulerande arbetsplats där ingen dag är den andra lik, och där man får använda sin farmaceutiska kompetens hela tiden, säger André Sjöblom. <

Dosapotek är mycket mer än ma-skiner som spottar ut tabletter i dospåsar. Här pågår dagligen ett farmaceutiskt grundarbete som är livsviktigt för framför

allt många äldre läkemedelsanvändare, ett arbete som många i och omkring sjukvår-den inte alls känner till.

- Som farmaceut på dosapotek får du en överblick över patienters faktiska läkeme-delsanvändning som du sällan får om du jobbar på ett öppenvårdsapotek. Vi gör ett slags små läkemedelsgenomgångar när vi godkänner patienternas förskrivningar, sä-ger receptarien Charlotta Bergwik på Svensk Dos AB när Svensk Farmaci besöker hennes arbetsplats i januari.

SVENSK DOS ÄR ett av de två nya bolagen på marknaden för öppenvårdsdos efter om-regleringen. Företaget finns i ett av tidigare Pharmacias toxlab i Fyrislund i Uppsala. Härifrån försörjer Svensk Dos i nuläget Kri-minalvården och ett av de landstingskluster som upphandlat dos, Region Skåne, med dospåsar. Lokalen är väldigt mycket större än vad bolaget behöver för dagen men det finns en baktanke med tomma golvytorna.

– Det ger oss möjlighet att växa snabbt. Vi har dessutom option på byggnaden här intill, säger Per Manell, apotekare och styrelseordförande, och pekar ut genom fönstret.

Att en stor uppskalning snart blir verklig-het är inte osannolikt. Svensk Dos vann med ett prispressat anbud den upphandling som sju mellansvenska landsting, ”7-klövern”, slutförde strax innan jul.

Beslutet har överprövats, men går upp-draget i hamn behöver Svensk Dos snabbt expandera från sina cirka 50 anställda och fem dosmaskiner. Därför ska företaget i år vara med på Uppsalastudenternas rekryte-

ringsdag, Pharmada. – Får vi ”7-klövern” behöver vi i princip

tredubbla vår produktion. Idag har vi 16 farmaceuter anställda men med ”7-klö-vern” behöver vi kanske 25 till och dessutom många nya operatörer, säger Stefan Krisch, vd på Svensk Dos.

Charlotta Bergwik tog sin receptarieex-

amen 1997 och har sedan samlat på sig en bred erfarenhet från olika delar av läkeme-delssektorn. Efter jobb på öppenvårdsapo-tek, sjukhusapotek och expeditionsapotek på sjukhus började hon 2007 på Apoteket AB:s dosapotek i Uppsala. För några år sedan blev hon ett hett byte för nykomling-en Svensk Dos som behövde komplettera

Farmaceutiskt detektivarbete i vårdens kulisserNykomlingen Svensk Dos i Uppsala het arbetsplats för unga farmaceuter – och snart behöver bolaget sannolikt anställa igenTEXT NILS BERGEÅ NYGREN FOTO OLA HEDIN

Här får man fokusera på det farmaceutiska.

AVDELNINGSCHEFApotekaren André Sjöblom tog examen 2013 och var med från start på Svensk Dos.

RECEPTARIE MED KOLLCharlotta Bergwik (ovan) är hemtam i dosapoteks-miljön och har en stor bredd av arbetsuppgifter.

HÄMTAD FRÅN SVENSK FARMACI NR 1/2015FOTNOT: I februari 2016 förvärvades Svensk Dos AB av finländska Oriola-KD.


strategiskt arbete på lång sikt. Jag går också runt i fabriken varje dag för att se och förstå verksamheten, hålla mig uppdaterad, träna personalen och prata om våra värderingar, säger Markus Lundgren och får medhåll från de båda andra.

Möten, kontakter och dagliga rundvand-ringar underlättas av att alla tre, tillsam-

mans med många av sina kollegor, har sina kontorsrum inne i fabriken, bakom hygien-gränser med krav på ombyte.

Överallt är det rent, ljust och snyggt, ljudvolymen är behag-lig och robotar och maskiner arbetar nästan ljudlöst. Vi får inte gå över en viss tejpad linje i golvet och komma för nära maskinerna. För det krävs att de egna kläderna tas av och speciella arbetskläder tas på. Där bakom räcker inte den ljusblå besöksoverallen.

INOM PRODUKTIONEN HAR de flesta av ma-skinoperatörerna gymnasieutbildning med efterföljande internutbildning i bagaget. Några är farmaceuter men de flesta kol-legorna på ledande positioner är civilin-genjörer, medan inom kvalitetssäkring är flertalet apotekare.

– Inom kvalitetssäkring ställer myndig-heterna krav på minst en naturvetenskaplig magisterexamen. Eftersom apotekarut-bildningen innehåller alla de kurserna som krävs är det attraktivt att anställa apotekare inom kvalitetssäkring. Det är en bra och ganska vanlig inkörsport till industrin, säger David Tonell.

– Apotekarutbildningen är bred och ända-målsenlig för tillverkningsindustrin, den innehåller allt som behövs. Här ses apo-

tekarutbildningen som en bra utbildning; det går bra att rotera och testa många olika jobb med den, säger Karin Vikdahl.

ALLA TYCKER ATT utbildning har varit heltäckande och fyllt de be-hov som arbetet ställer. Den har gett en bred förståelse för både

biologin, kemin och hur läkemedel används praktiskt.

– Den ger en bra bas, sen är det vidare skolning på jobbet som gäller, säger David Tonell.

De arbetar alla med rekrytering till lediga tjänster inom sina respektive grupper. Det de framförallt letar efter bland sina kan-didater är mångfald vad gäller utbildning, ålder och kön.

– Vi strävar efter att få spridda team. Generellt vill vi ha kandidater som är in-tresserade av tillverkning, nyfikna och vill lära sig. Då drivs man framåt, säger Markus Lundgren.

David Tonell fyller i.– Utöver det är intresse för forskning

viktigt, det genomsyrar hela organisatio-nen. Alla ska vara nyfikna på forskning och veta vad som driver företaget framåt. Det ger en en känsla av sammanhang, att förstå hur min roll hänger ihop med resten, säger David Tonell. <

Vi träffas i receptionen och jag leds in på området, in i en byggnad, nerför en trappa, ut på baksidan, runt hörnet och in genom en port där vi direkt får

ta av oss skorna framför en gul tejp i golvet. I strumplästen låser vi in kläderna i skåp och tar på inneskor. Uppför en trappa och in i ett nytt omklädningsrum och handtvätt och spritning. Över våra vanliga kläder tar vi på ljusblå overaller, byter till nya inneskor och sätter på hårnät och skäggskydd (till dem som inte rakat sig på länge).

David Tonell leder oss in i tillverkningens hjärta. Han är apotekare och kvalitetschef för fabriken som jobbar med Blow Fill Seal-tekniken för inhalationsprodukter och lokalanestetika i plastampuller. Han har arbetat på Astra Zeneca sedan 2004 och gillar att arbetet är så varierat. Det handlar om allt från lokala frågor i fabriken, att sä-kerställa att kvaliteten är så bra som möjligt på lång sikt, till att arbeta långsiktigt och förebyggande.

– Samtidigt arbetar vi globalt. Många av våra produkter tillverkas även i andra län-der, exempelvis Australien och USA. Därför samarbetar vi nära med våra kollegor där och lär av varandra.

MARKUS LUNDGREN ÄR apotekare och sek-tionschef för produktion av Bricanyl och Pulmicort i Snäckviken. Han har också varit på Astra Zeneca sedan 2004 och ser det bara som positivt att arbeta på ett stort globalt företag.

– Jag gillar det eftersom det finns många möjligheter att prova olika tjänster men ändå vara kvar i företaget.

Han har också bytt jobb efter två-tre år och är nu inne på sin femte tjänst inom kvalitetssäkring och tillverkning inom företaget.

Det har Karin Vikdahl också gjort. Hon är också apotekare, började på Astrazeneca 2008 och är inne på sin tredje tjänst inom kvalitetssäkring på Astra Zeneca.

– Nu vikarierar jag som kvalitetschef för Nexium iv i Gärtuna och pumpsprayerna Rhinocort Aqua och Xylocain i Snäckviken.

Alla tre intygar att företagsledningen ser det som positivt att rotera inom företaget och prova på olika roller, även globalt och i andra länder. Det sprider goda idéer och exempel inom företaget, samtidigt som det ger en bra förståelse för helheten.

EN VANLIG ARBETSDAG börjar vid åttatiden med vad som kallas ”Daglig styrning”. Fabriken kör dygnet runt sju dagar i veckan och vid detta tvärfunktionella möte samlas bland annat produktions- och kvalitetsche-fer för att få grepp om hur det gått i fabri-ken under det senaste dygnet, och att titta framåt och styra resurserna för att klara att leverera det som de har sagt att de ska göra.

Resten av dagen är det möten i olika ledningsgrupper, diskussioner för att klara

veckans leveranser, strategiarbete för att hålla företaget konkurrenskraftigt, plane-ring för hur många produktionslinjer som behövs år 2025 för att klara volymuppgång-ar på de olika marknaderna och hur många maskinoperatörer och gruppchefer som behövs då.

– Det är en rolig mix av här och nu samt

Möjlighet att prova många olika tjänsterAstra Zenecas produktionsanläggning i Södertälje, sju fabriker i Gärtuna och Snäckviken, är koncernens största och 2018 tas en ny anläggning för biologiska läkemedel i brukTEXT FREDRIK HED FOTO OLA HEDIN

Det går bra att rotera och testa många olika jobb med en apotekar- utbildning”

VARIERATPå Astra Zenecas produktionsanläggning i Södertälje finns en rad funktioner för apotekare.

> Tillverkningen omfattar 27 anläggningar i 19 länder.

> Södertälje är den största tillverkningsan-läggningen inom Astra Zeneca.

> 35 procent av försäljningsvärdet tillverkas i Södertälje.

> Mer än 30 produkter tillverkas här i olika

styrkor för olika marknader, totalt 3 000 olika unika produkter.

> Fyra av Astra Zenecas topp tio produkter tillverkas i Södertälje; Nexium, Seloken, Symbi-cort och Pulmicort.

> Södertälje är global lanseringssite inom Astra Zeneca. Det innebär att alla nya tabletter och kapslar tillverkas i Gärtuna.

ASTRA ZENECAS PRODUKTION



Vägen mot arbetsmarknadenAtt hitta jobbenI många sammanhang när man läser eller pratar om att hitta nytt jobb så kan man få höra att ”de flesta jobben får man via kontakter”. Flertalet undersökningar har visat att så är fallet. Majoriteten av jobben i Sverige annonseras aldrig, utan tillsätts när medarbetare på arbetsplatser tipsar om personer de tror sig passa bra för rollen, eller att chefer handplockar personer de stött på genom karriären.

Det finns många olika sätt att få jobb på, men det är värt att tänka på att dina tidigare studiekamrater och kollegor antagligen kommer vara viktiga i ditt framtida nätverk och i dina möjligheter att hitta nya och utmanande jobb. Utöver ditt nätverk kan du såklart hitta jobb via platsannonser eller jobbannonser på företags hemsidor, eller via rekryteringsbolag. Men du kan även skicka in spontanansökningar till företag som du är intresserad av att jobba på, där det inte finns någon utlyst tjänst. När du söker jobb, använd dig av flera kanaler och tillvägagångssätt.

Som apotekare och receptarie finns många branscher och roller som du kan verka i.

Ett urval av dessa presenteras i den här skriften – men det finns förstås många fler.

På kort sikt är efterfrågan på farmaceutisk kompetens god enligt de prognoser som gjorts av Sveriges Farmaceuter och Arbetsförmedlingen.

Såväl apotekare som recepta-rier brukar ha relativt lätt att få jobb direkt efter examen och under karriärens gång.

Samtidigt är flera branscher som farmaceuter verkar i föränderliga och utvecklas. Nya företag, yrkesroller och arbetsuppgifter växer fram och ger dig som farmaceut fler möjligheter i ditt karriärval.

Har du koll på dig själv?Genom att veta vem du är; vilka kompetenser du har, vilka personliga egenskaper som är dina styrkor och svagheter, så blir det både lättare för dig att beskriva dig själv i personligt brev och vid intervju. Det blir även tydligare för dig själv vilka jobb som passar dig bäst. Så ta dig tid att reflek-tera kring vem du är, vad du åstad-kommit och vad du vill göra. En slags inventering över allt du kan och är bra på. Det kommer göra resterande delen av jobbsökningsprocessen enklare!

CV och brevDitt CV ska vara max två sidor, fakta-baserat, välskrivet och ha en bra och tydlig struktur. Det ska vara lätt för en rekryterare eller chef att snabbt skumma igenom det och se att du har rätt kompetens.

Det personliga brevet ska vara max en sida och unikt för varje jobb du söker. Det ska fokusera på vad du kan bidra med till organisationen och var-för de ska anställa just dig. Sväva inte iväg med att beskriva dina fritidsin-tressen på en halv sida, utan fokusera på att lyfta fram kompetensen du har och som de efterfrågar.

JobbintervjunGrattis! Du är kallad till intervju. Gå dit med gott självförtroende. Arbetsgiva-ren är ju intresserad av dig. Se till att ha läst på om företaget och tjänsten du sökt, och var väl förberedd. När du väl är där, tänk på att verkligen lyssna in på frågorna och svara på frågan som ställs. Behöver du betänketid så är det okej att tänka efter i några sekunder, stressa inte.

Få rätt lönHur vet man vad som är rätt lön? Se till att ha koll på lönestatistiken som gäller för den bransch du söker jobb i, och vilket löneläge som är rimligt för en person med din utbildnings- och arbetslivsbakgrund. Tänk sedan ut vilken lön du önskar, och vilken som är den lägsta nivå du kan acceptera. Vänta med att ange löneanspråk så långt in i processen som möjligt.

KollektivavtalOm du inte redan vet, så fråga vid intervjutillfället om arbetsgivaren har kollektivavtal. Har de det så underlättar det din vardag och ökar tryggheten i din anställning när det exempelvis kommer till pensionssparande och föräldraledighet. Har arbetsgivaren inte kollektivavtal så får du ta ett större individuellt ansvar och hålla koll på mer på egen hand.

ReferenserOm du befinner dig i arbetslivet kan din nuvarande chef mycket väl vara den viktigaste personen för att du ska få det jobb du önskar. Oavsett hur bra du trivs på jobbet så måste du hantera relationerna med chefer och kollegor på ett professionellt och bra sätt. Kan du få bra referenser från tidigare arbetsplatser så ökar sannolikheten för att du ska få de rekommen-dationer du behöver när du söker nytt jobb.

Att skriva avtalInnan det är dags för dig att skriva på, och skaka hand med nya chefen, se till att ha läst igenom avtalet noggrant så att du har koll på vilka anställningsvillkor och vilket kollektivavtal som gäller för dig. Är du osäker på delar i avtalet, eller vilka olika regler som gäller för olika anställningsformer, kontakta en av förbundets ombudsman så att du får rätt stöd.

Tänk på att du inte behöver vara expert på allt detta för att lyckas bra med ditt jobbsökande eller din karriärutveckling. Du ska vara expert inom farmaci, och expert på dig själv.

Allt det andra kan du få hjälp med när du behöver det – via ditt med-lemskap i Sveriges Farmaceuter. Läs mer om Sveriges Farmaceuter, och bli medlem, via www.sverigesfarmaceuter.se


till djur som mjölkas eller snart ska gå till slakt, att rätt läkemedel skrivs ut för rätt djurart samt att doseringen är rimlig.

– DET ÄR stora specieskillnader. En alvedon-tablett kan man till exempel ge till en hund men inte till en katt, för då dör den. Det kan också variera mellan olika raser, exempelvis mellan en smal vinthund med tunt fettlager och en karelsk björnhund, säger Birgitta Molin.

En del kategorier av läkemedel återfinns på både djur- och humansidan i apote-

kets utbud. Det gäller exempelvis insulin, hjärtmedicin och vattendrivande preparat. Inom andra läkemedelstyper, exempelvis för behandling av parasiter och ohyra, är utbudet och försäljningen betydligt större på djursidan.

ÄVEN INOM EGENVÅRDEN finns likheter och olikheter. På avdelningen för smådjur finns tandkräm, schampoo och vitamintillskott. Men även lugnande preparat som avger feromoner, doftämnen liknande dem som utsöndras från hundars, katters eller häs-

tars juver.– Försäljningen av de produkterna brukar

öka kring påsk och nyår, säger Maria Karls-son.

En trend som personalen märkt av på senare år är att människor lägger allt mer energi och pengar på att ta hand om sina djur. Ibland möter de starka känslor, när kunder berättar om svåra sjukdomar som drabbat deras älsklingar.

– För många är djuren en familjemedlem, ibland nästan som ett barn. <

I lagret på Djurfarmacia i Trollhättan står kartonger med avmaskningsmedel i höga staplar. Apoteket är laddat för att möta

våren och betessläppet. Som regel behand-las alla djur som ska ut på bete för första gången, berättar Birgitta Molin, receptarie och vd. För det är många små varelser som trivs i mag- och tarmsystemen på våra hus-djur. Leverflundror, nemato-der och styngflugelarver är bara några av de som räknas upp på förpackningarna.

– Djurägarna vill inte att det ska spridas ägg och larver på gräset, för då kan maskarna föras över till andra djur i besättningen, säger Birgitta Molin.

DJURFARMACIA BESTÅR AV flera delar. Ett öppenvårdsapotek, som även säljer hu-manläkemedel, ett distansapotek och en partihandel. En halvtrappa upp från butiks-lokalen finns även en veterinärmottagning för smådjur.

– Det kan bli livat här ibland, särskilt om det är flera djur inne samtidigt. En gång hade vi en trebent katt som sprang runt. Han var amputerad men var ändå blixt-snabb, säger Maria Karlsson, receptarie.

Kunderna i öppenvårdsapoteket utgörs av dels lantbrukare och smådjursägare från närområdet, dels humanreceptkunder, berättar Maria Karlsson.

– En del som kommer hit och hämtar ut läkemedel till sig själva, gör det för att de vet att de får ha med sig djuren in.

Maria Karlsson har jobbat på Djurfar-macia i två år. Innan det var hon på ett sjukhusapotek.

– Det var en utmaning i början att kom-ma hit och hantera helt andra mediciner.

Receptarieutbildningen innehöll bara korta delar om djurfarmaci så Maria Karls-son har lärt sig det mesta på plats, genom hjälpsamma kollegor, utbildningar, Veteri-när-FASS och sökningar på nätet.

– Man lär sig hela tiden, det är mycket frågor från kunder och förskrivare.

Maria Karlsson trivs med att jobba på ett litet företag. Det gör att arbetsuppgifterna blir varierade.

– Man kan vara i distansavdelningen och prata med veterinärer från hela Sverige på telefon. Sedan är man i recepturen och möter lokalbe-folkningen.

BIRGITTA MOLIN ÄR själv uppväxt på en lantgård och började arbeta med djurläkemedel inom dåvarande Apoteksbolaget i bör-jan av 1990-talet. Hon ansvarade

då för att bygga upp Djurapoteket i Trollhät-tan. I samband med att Apoteket omorga-niserade 2007 togs beslut om att stänga alla djurapotek utom det i Eskilstuna.

Då tröttnade Birgitta Molin och sade upp sig. Istället startade hon partihandel och en butik med handelsvaror för djur till-sammans med sin make. När marknaden avreglerades ett par år senare var de snabba att söka apotekstillstånd.

Då, vid starten, hade apoteket tre anställ-da. Nu är de tjugo, den senaste nya tjänsten tillsattes i december förra året. Vid vårt besök är byggnationen av ytterligare ett kylrum i full gång och om några månader ska Djurfarmacia ta över butikslokalen intill för att kunna expandera ytterligare.

– Jag hade aldrig kunnat drömma om att vi skulle komma i den situationen som vi är i idag, säger Birgitta Molin.

EFTERSOM DJURLÄKEMEDEL INTE subventione-ras är prissättningen fri. Men konkurrensen gör att marginalerna ändå inte särskilt stor. Därmed är det volym som gäller. Och voly-mer blir det, med kunder över hela landet som köper läkemedel till besättningar som ofta omfattar hundratals djur.

– Det brukar bli många etiketter att klist-ra. Det kan vara hundra flaskor vaccin på ett recept, och så kan det vara flera sådana be-

ställningar på en dag, säger Maria Karlsson.Merparten av försäljningen sker via dis-

tansapoteket. För lantbrukare och veterinä-rer i regionen runt Trollhättan har Djur-farmacia egen utkörning en gång i veckan. Övriga leveranser skickas via en budfirma.

Birgitta Molin tror att en av faktorerna bakom framgångarna är personalens gedig-na kompetens.

De förskrivande veterinärerna har själv-klart huvudansvaret, men personalen är noggrann med att kontrollera allt: Att ett läkemedel med krav på karenstid inte ges

Fullserviceapotek för fyrfota vännerStor spännvidd av arbetsuppgifter på apotek i Trollhättan som säljer läkemedel till djur ägare över hela landetTEXT FATIMA GRÖNBLAD FOTO ANNA LENA LUNDQVIST

En gång hade vi en trebent katt som sprang runt. Han var ampute-rad men var ändå blixtsnabb.

VOFF VOFFDjurens hälsa står i fokus på Maria Karlsson (överst t v) och Birgitta Molins arbetsplats i Trollhättan.



som de oftast löser. Det har blivit en helt an-nan stabilitet i systemet, säger Per Nydert.

I höstas anslöt Alvaro Prieto Callejero. Han tog apotekarexamen 2006 i Spanien, specialiserade sig inom sjukhusfarmaci där och blev klar 2012. Han flyttade direkt till Linköping, för sambons skull.

– I Spanien är det ganska vanligt att arbe-

ta så här, allt kommer från ett centralapotek på sjukhusen.

– Jag började på neonatal för fyra-fem månader sedan och kände mig väldigt välkommen, säger Alvaro Prieto Callejero.

Den fjärde i gruppen är Joacim Götesson, som tog apotekarexamen 2010 och nu arbetar på barnonkologen. Pa-rallellt håller han på att avslu-ta magisterprogrammet i klinisk farmaci.

– Både jag och Alvaro har tidigare arbetat på Apoteket AB:s tillverkningsenhet. Där fick vi den beredningstekniska kompeten-sen som är så värdefull här, säger Joacim Götesson.

EFFEKTEN AV VERKSAMHETEN, som har un-dersökts vetenskapligt, märks framför allt på att stressen för sjuksköterskorna på av-delningarna sjunker, och frigör upp till två timmars iordningställandetid per dag för sköterskorna. Tid som de kan använda till att sköta om patienterna och deras föräldrar istället.

– Det kan ta upp till en timme att fär-digställa ett infusionsset och sätta igång pumpen, säger Sami Obaya.

Genom att också ta hem det som kallas läkemedelsservice, som att till exempel fylla på läkemedelsförråd, göra viss ex tempo-re-tillverkning som är möjlig att hantera som iordningställande själva, kan pengar för de farmaceutiska tjänsterna omfördelas.

– Tidigare examensarbeten har kommit fram till att det kan löna sig att ha en apote-kare anställd, säger Per Nydert.

ALLA TRIVS VÄLDIGT bra, intygar de. Arbetet är varierat även om grunden är iordningstäl-lande. I och med att de arbetar på intensiv-vårdsavdelningar finns det alltid ett visst

mått av osäkerhet kring vad som kommer att hända.

– Jag kan planera vissa saker under dagarna, men händer det något akut kanske jag måste släppa allt det, säger Alvaro Prie-to Callejero.

Grundutbildningen tycker de inte har varit tillräcklig för dessa arbetsuppgifter. Alla har läst mycket extrakurser.

– Det behövs specialutbildning för detta, det är så speciellt jämfört med att stå på ett öppenvårdsapotek. Jag vet, för jag har gjort det, säger Alvaro Prieto Callejero.

– Jag hade känt mig väldigt vilsen här om jag inte hade läst klinisk farmaci-utbild-ningen, säger Joacim Götesson.

APOTEKSPRAKTIK PÅ SJUKHUS skulle kunna vara ett sätt att bättre förbereda dem som vill arbeta inom sjukvården.

– I USA finns exempelvis specialistutbild-ningsprogram som via arbetsgivaren ger både arbete och läroprocess på samma gång, säger Per Nydert.

De börjar klockan sju på morgonen och pendlar alla runt två timmar varje dag. De arbetar med svårt sjuka barn. Och de stortrivs.

– Det är nästan beroendeframkallande. Jag slutade på ett sjukhus i Spanien 2012, flyttade till Linköping och arbetade på öppenvårdsapotek. Men bara efter ett par veckor kände jag att jag längtade tillbaka till slutenvården, avslutar Alvaro Prieto Callejero. <

Rapporten ”Iordningställande avdelnings-farmaceut” finns att ladda ner på eped.se iordningstallande-avdelningsfarmaceut- projektrapport. Mer information finns på eped.se.

T re apotekare arbetar som iord-ningställande farmaceuter på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna och i Huddinge, som första ställe i Sverige. Projektet perma-

nentades bara ett halvår efter starten i april 2014 och projektrapporten som kom hösten 2015 bekräftade de förhoppningar som fanns. Farmaceuter som hjälper till med att ställa i ordning läkemedel sparar och mins-kar sjuksköterskornas egenupplevda stress.

– Vi avlastar sjuksköterskorna på ett mer praktiskt sätt, genom att vi förutom läkemedelsgenomgångar dessutom gör i ordning läkemedel, håller ordning och reda i läkemedelsrummet och svarar på frågor, säger Per Nydert, klinikapotekare och led-ningsansvarig för verksamheten.

Han tog apotekarexamen 1998 och har ar-betat med barnläkemedel sedan dess, bland annat ett år i USA 2008-2009.

– De iordningställande farmaceuterna har blivit en självklar del av avdelningen och det känns som ett nytt sätt att tänka hur vi som farmaceuter kan arbeta.

DEN ENSKILT STÖRSTA arbetsuppgiften är att iordningställa läkemedel till barnpatienter på neonatala och barnonkologiska avdel-ningar.

– Varje morgon diskuterar vi tillsammans med sjuksköterskorna vem vi ska hjälpa utifrån hur vårdkrävande barnen är, säger Sami Obaya, som tog apotekarexamen 2014 efter att ha gjort ett av de förberedande exa-mensarbetena samt monitorerat införandet av tjänsterna.

Vidare handlar arbetsuppgifterna om att avlasta sköterskorna i läkemedelsbered-ningen, hålla koll på läkemedelsrummen, se till att allt finns hemma, undervisa sköter-skorna i läkemedelshantering och mycket annat.

– På neonatal är det mycket kompatibili-tetsfrågor när flera läkemedel ges i samma infart, säger Sami Obaya.

– Vi tittar också en del på frågor som rör hållbarhet, kyltransporter, om vi kan ge läkemedel oralt istället för intravenöst och allmänna generella förbättringar, säger Per Nydert.

ALLT ARBETE DOKUMENTERAS och ligger till grund för olika rutiner och instruktioner. Dessa skrivs i system som är gemensamma på klinikerna. Därmed är mycket av arbetet riskförebyggande istället för brandsläckan-de.

– Apotekarna som är ute är ovärderliga. När de upptäcker något är det ett problem

”Det är nästan beroendeframkallande”Iordningställande farmaceuter på Astrid Lindgrens barnsjukhus bidrar till tidsvinst, minskad stress och stora besparingarTEXT FREDRIK HED FOTO OLA HEDIN

Apotekarna som är ute är ovärderliga. När de upptäcker något är det ett problem som de oftast löser.

NY ROLL PÅ SJUKHUSSami Obaya (överst t v), Alvaro Prieto Callejero och Joacim Götesson är pionjärer i en ny yrkesroll.



Läkemedelsutveckling är en högrisk-bransch. En läkemedelskandidat i tidig fas måste genom många nåls-ögon på resan mot klinisk praxis. Chansen att den går hela vägen är

liten. Misslyckanden i sen klinisk fas är enormt

kostsamma för läkemedelsföretagen. Därför är det oerhört viktigt, inte minst företags-ekonomiskt, att löpande under läkemedels-utvecklingen fatta så korrekta beslut som möjligt baserat på de data man har om sin substans.

På senare år har metodologin och verk-tygen för att skapa modeller och simulera scenarios för en läkemedelskandidat, ba-serat på befintliga data om substansen och modeller för sjukdomsutveckling, tagit stora steg framåt.

– Förståelsen bland beslutsfattare inom-läkemedelsföretagen för hur mycket man kan vinna genom att applicera modellering och simulering för att stödja viktiga beslut under läkemedelsutvecklingen har ökat. Dessa tekniker gör det möjligt att integrera komplex kunskap i modeller som sedan kan användas för att förutsäga scenarier som ännu inte har studerats, säger Marie Sand-ström, vd för det farmakometriska konsult-bolaget Pharmetheus i Uppsala.

MARIE ÄR DISPUTERAD apotekare med lång er-farenhet från universitetsvärlden och Astra Zeneca. Mellan 2003 och 2013 hade hon en rad positioner i olika nivåer på det svensk-brit-tiska bolaget, bland annat var hon chef för den kliniska farmakologin i Södertälje och global chef för de kliniska farmakometrikerna.

Hon blev erbjuden förflytt-ning till Mölndal när Södertäl-

jeforskningen lades ned, men istället gjorde hon tillsam-mans med Mats Karlsson, professor i farmakometri i Uppsala, med flera i början av 2013 verklighet av en idé som funnits länge – att starta ett egenfinansierat konsultbolag inom farmakometri.

– Att starta företag innebär alltid ett risktagande, men att göra det tillsammans med ett antal personer med hög kompetens inom området, personer som jag också kän-de bra sedan tidigare, kändes relativt tryggt, säger hon.

HITTILLS HAR DET enligt Marie Sandström varit ”spännande, stimulerande och slitigt”. Pharmetheus har tio delägare. Flera av dem är knutna till farmaceutiska fakulteten på motsatt sida av Dag Hammarskjölds väg, och agerar rådgivare som kan konsulteras vid behov.

– Den samlade erfarenhet och kompetens vi har, med akademisk styrka i kombination med många års konsultverksamhet inom farmakometri, ger oss en unik möjlighet att ge våra kunder det de behöver, säger Marie Sandström.

Pharmetheus har redan cirka 25 upp-dragsgivare på kundlistan och Marie Sand-ström spår en ljus framtid. Bolaget expan-derar och har två nya rekryteringar på gång.

Samtidigt växer konkurrenterna, men Marie Sandström tror att det finns plats på marknaden för alla befintliga aktörer.

Om man vill arbeta hos er, vad bör man vara intresserad av?

– Man bör tycka att mate-matik och statistik är roligt, i kombination med ett intresse för klinisk PK/PD och farma-

kologi. Idag har alla våra åtta apotekare doktorsgrad, men det är ingen nödvändighet att vara disputerad.

Pharmetheus kärnverksamhet är att bistå läkemedelsföretag med analyser inför vägval i läkemedelsutvecklingsprogram, oftast baserat på datorbaserad

modellering och simulering. Företaget erbjuder också strategisk och teknisk rådgivning samt handledning av farmakometriker.

MARIE SANDSTRÖM TAR ett exempel från neurofarmakologin för att illustrera vad företaget kan bidra med.

– Att studera ett nytt läkemedel mot Alzheimer är en utmaning eftersom sjukdomen utvecklas under lång tid och de effekter man ser är ganska små. Man ser också en uttalad placeboeffekt som måste separeras från den verkliga effekten vid utvärderingen av resultaten. Det gör att studier för att utvärdera läkemedlet måste vara långa och inkludera många patienter för att man ska kunna dra en solid slutsats när studien är klar. Läkemedelsstudier är mycket kostsamma och ju längre tid stu-dien pågår och ju fler patienter som måste inkluderas, desto dyrare blir den. Genom att använda matematiska modeller som beskri-ver förloppet av sjukdomen, placeboeffekten och den förväntade läkemedelseffekten, kan man med hjälp av simuleringar hitta en design med lagom studielängd, lämplig doseringsregim och relevant antal patienter som med önskad sannolikhet kommer att resultera i att man då studien är avslutad, på rätt grunder, kommer att kunna dra slutsatser om läkemedlets värde.

Pharmetheus analysarbete syftar ofta till att beskriva de data som har samlats in

under en studies gång och därmed bidra till karaktäriseringen av läkemedelskandida-tens egenskaper. Analysen kan till exempel visa att de som har nedsatt njurfunktion utsöndrar substansen mycket långsamma-re och att den därför stannar kvar mycket längre i kroppen hos dessa. Konsekvensen kan bli att patienter med dålig njurfunktion ska förskrivas lägre dos generellt.

Ibland letar de snarare en förklaring till ett dåligt utfall i en studie och resultatet av analysen kan bli beslutsunderlag för att stoppa utvecklingen av en substans. Läke-medelsbolaget kan då spara stora belopp på att lägga ned projektet tidigt.

Hur är det att jobba på ett mindre farma-ceutisk konsultbolag? Enligt Marie Sand-ström står medarbetaren i fokus.

– Medarbetaren är den som genererar arbetet och därmed stor del av inkomsten för företaget. Därför vi beroende av duktiga och nöjda medarbetare som vill stanna hos oss. Vi tror att god stämning, framåtanda, utvecklingsmöjligheter och bra löner gör oss till en attraktiv arbetsplats.

Marcus Björnsson är disputerad apote-kare och sedan i februari i år anställd på Pharmetheus. Efter 14 år som bland annat farmakokinetiker och terapiområdesan-svarig farmakometriker på Astra Zeneca i Södertälje blev han övertalig och började istället på Pharmetheus, efter att han och företaget ”letat upp varandra”.

– Jag ville egentligen inte sluta på Astra Zeneca och beskedet om nedläggningen var först tungt. Samtidigt hade jag varit där länge och lite var det väl ändå dags att byta jobb. Det var lite oroligt men sedan dök det här upp, det blev en mycket bra lösning.

MARCUS JOBBAR FRÄMST med PK/PD-analyser. Han är på plats i Uppsala tre dagar i veckan och jobbar två dagar hemma i Huddinge. Arbetet är datorbaserat och handlar till stor del om att skriva och programmera – rap-porterna programmeras i sin helhet.

– Det ett nytt sätt att jobba för mig. Jag upplever det som smidigt men det är en viss tröskel att ta sig över i början.

– Jobbet är mer ”hands on” än på Astra

Zeneca. Beslutsvägarna är snabba, vd:n sitter ju här i rummet bredvid. I början har mycket handlat om att lösa IT-frågor, då är det en stor fördel att den IT-ansvarige sitter vid bordet bredvid. En möjlig nackdel som konsult på ett litet bolag kan vara att man är beroende av vad kunden vill, på så sätt är det mindre utrymme för egna idéer. Men allmänt är jobbet väldigt kul och har för mig inneburit en hel del nytt lärande, säger Marcus Björnsson. <

Hjälper Big Pharma till rätt beslutModellering och simulering baserad på substansdata och sjukdomsutveckling hjälper läke medelsföretag att hitta rätt spår för sina läkemedelskandidaterTEXT NILS BERGEÅ NYGREN FOTO OLA HEDIN

BAKGRUND

› Farmakometri. Vetenskap som kvantifie-rar information om läkemedel, sjukdom och prövningsresultat för att stödja bland annat läkemedelsutveckling. Fältet inbegriper farmakokinetik, farmakodynamik och sjukdomslära med fokus på populationer och variabilitet. › PK/PD-modellering. Modelleringsteknik som kombinerar farmakokinetik (läkeme-dels omsättning i kroppen) och farmakody-namik (läkemedels effekter). Resultatet blir en bild av effekt, som svar på läkemedelsad-ministrering, över tid.

Det handlar om att använda den information som finns på ett så effektivt sätt som möjligt.

Jobbet är mer ”hands on” än på Astra Zeneca. Beslutsvägarna är snabba, vd:n sitter ju här i rummet bredvid.

ANALYSERARApotekarna Marie Sand-ström, vd, och Marcus Björnsson är konsulter på Pharmetheus i Uppsala.



flesta cancerformer. Anders Ljunggren har en lång yrkes-

bakgrund från Astra Hässle inom såväl internationell marknadsföring som klinisk forskning och läkemedelsprojekt i sen fas.

När han hörde talas om C21-projektet blev han först, mot bakgrund av sin egen erfa-renhet och kunskaper om RAAS-systemet,

så intresserad att han ville köpa aktier i bolaget. I stället blev det så att han började jobba på Vicore på deltid.

Han arbetar bland annat med att sy ihop avtal med externa forskare som vill få tillgång till C21-substans. Mo-lekylen har hittills skeppats ut till ett sextiotal institutioner i bland annat USA och Sydamerika.

– C21 är helt klart en efterfrågad molekyl just nu. Den har en god oral biotillgäng-lighet, bra effektduration och en bredd av biologiska effekter, säger Anders Ljunggren.

FÖR ANDERS INNEBAR steget till Vicore att han på något äldre dagar för första gången gav sig in i den tidiga läkemedelsutvecklingens värld.

– Jag har fått damma av mina baskunska-per inom fysikalisk kemi och galenik. Vi har just nu exempelvis diskussioner om vilken beredningsform som är optimal, säger han.

Det prekliniska programmet för C21 är på sluttampen och en klinisk utvecklingsplan har tagits fram. Det prekliniska toxicitets-programmet gav uppmuntrande resultat. Resultaten i djurmodeller har varit positiva och i samarbete med forskare i London ska företaget nu inleda humanstudier på C21.

Själva tror Vicore mest på indikationen IPF som av myndigheterna betraktas som en så kallad orphan-indikation.

– Förhoppningsvis kan vi komma igång med humanstudier till hösten, det hänger lite på tillverkningen av en ny batch av aktiv substans som måste uppfylla alla GMP-krav. Tillverkningen sker i Södertälje, berättar Anders Ljunggren.

Bolaget söker samarbetspartners, men bara för att man finns inne på Astra Zeneca i Mölndal är det inte säkert att partnern blir

det svensk-brittiska bolaget. – Astra har inte första tjing på

ett avtal bara för att vi finns här. Vi skulle kunna driva C21 vidare tillsammans med ett annat bo-lag och ändå finnas kvar här.

GENOM LÄGET I ”hubben” har Vicore också sparat stora kostna-

der på infrastruktur. – Vi behövde ju tillgång till labb, det

hade varit ett jättejobb att ordna med alla tillstånd kring bland annat ventilation och lösningsmedel själva. Det här blev en fan-tastiskt mycket enklare lösning.

Anders Ljunggren tycker att steget till ett litet bolag i tidig läkemedelsutveckling under den senare delen av yrkeslivet varit väldigt stimulerande.

– På ett litet bolag får man hugga i med det mesta som behöver göras. Det kan ex-empelvis handla om att packa substans som ska skickas iväg. Jag har en väldigt varierad yrkesroll jämfört med tidigare, det blir ju så lätt så i en liten organisation. Det finns ingen byråkrati, beslutsvägarna är korta och man slipper de tidskrävande koncernproces-ser som kan tendera att kännas övermäkti-ga på stora internationella bolag.

– Sedan är det faktiskt väldigt roligt att vara delaktig i utvecklingen av ett nytt svenskt läkemedel med stor marknadspo-tential, säger Anders Ljunggren. <

Läkemedelsindustrin söker nya strategier för att förbättra sin pro-duktivitet. På senare år har detta lett till stora omstruktureringar globalt, förändringar som blivit

särskilt tydliga för Astra Zenecas svenska verksamheter.

En strategi när de egna organisationerna bantas är tätare samarbeten med innovativa småföretag med projekt i tidig fas. På Astra Zeneca i Mölndal har man sedan i fjol kon-kretiserat detta genom att låta småbolag etablera sig i lokaler inne på själva siten.

Företagen får tillgång till AZ:s infrastruk-tur i form av teknologi och utrustning och kan dra nytta av läkemedelsjättens kompe-tens och nätverk. Astra Zeneca investerar inte i företagen – men förmedlar kontakter till interna och externa experter.

Satsningen, som går under namnet Bio-venture Hub, har fått stöd av bland annat Västra Götalandsregionen och Vinnova och hittills har ett tiotal företag flyttat in eller är på väg in på ”hubben”. Målet är 12-15 bolag innan året är slut.

ETT AV DE första småbolagen att flytta in var Vicore, som arbetar med tidig utveckling av en läkemedelskandidat i en helt ny läkeme-delsklass som verkar i renin-angiotensin-systemet (RAAS).

– I den fas vi är i nu är det en stor fördel för oss att vi finns här, vi får bättre möjlig-heter att klara av tidiga frågeställningar. Vi har tillgång till matsalen och vi har löst problem i matkön och i andra informella möten. Vi kan få hjälp inom områden där vi inte hade kontakter tidigare, säger Anders Ljunggren, apotekare på Vicore.

Den patenterade molekylen, med arbets-namnet C21, är en så kallad AT-2-agonist. Dagens angiotensinreceptorblockerare, losartan, candersartan med flera, verkar an-

tagonistiskt på ”systerreceptorn” AT-1 vilket ger en blodtryckssänkning.

AT-2 uttrycks och aktiveras vid olika väv-nadsskador hos vuxna och har bland annat en funktion i kroppens återhämtning efter hjärtinfarkt och regenerationen av skadad vävnad. C21 har i prekliniska studier visat potenta

antiinflammatoriska egenskaper. En lång rad sjukdomar och tillstånd inom exempel-vis inom det kardiovaskulära området, der-matologi och neurogeneration antas gynnas av att AT2-receptorn stimuleras. Kanske mest lovande är de preliminära effekterna vid IPF – idiopatisk pulmonär fibros – en lungsjukdom med sämre prognos än de

Företag frodas innanför Astras väggarVicore som håller till i Astra Zenecas inkubatormiljö Bioventure Hub i Mölndal planerar för humanstudier på sin lovande molekyl C21TEXT NILS BERGEÅ NYGREN FOTO SP-KONCERNEN, ASTRA ZENECA

På ett litet bolag får man hugga i med det mesta, exempelvis packa läkemedels- substans.

TIOTAL SMÅBOLAGAktiviteten är stor på Bioventure Hub som i dagsläget inhyser ett tiotal mindre bolag.

UNDER SAMMA TAKBioventure Hub ligger inne på AZ i Mölndal. I mitten Anders Ljunggren, apotekare på Vicore.

> Förutom apotekaren Anders Ljunggren har Vicore handfull personer anställda – medicinaren Björn Dahlöf, en vd, två personer inom regulatory affairs och en sekreterare.

> Bolaget samarbetar med forskare vid uni-versiteten i Maastricht, Odense och Uppsala.

VICORE



varav två i Sverige, och har verksamhet även i Storbritannien, Spanien, Portugal, Tysk-land, Frankrike och Italien.

– Alla siterna är specialiserade på olika beredningsformer och vi kan idag tillverka alla de vanligaste beredningsformerna som tabletter, kapslar, geler, salvor, nasala pro-dukter, inhalationsprodukter, sterila pro-

dukter, frystorkat, och mycket annat, säger Torkel Gren.

UTVECKLING STÅR FÖR 20 pro-cent av verksamheten medan tillverkning står för resterande 80 procent. Och trots att bola-get är stort, med cirka 2 700 anställda, vittnar många kunder att det känns som att de arbetar mot ett litet bolag i Solna.

– Här i Solna arbetar vi både med de stora läkemedelsföretagen, och många små nyare bolag, och alla dessa behöver tas om hand på helt olika sätt. Vi har kunder som flyger in stora delegationer från Japan och USA, och små entreprenörer som kommer hit på cykel, säger Torkel Gren.

– Det finns en ambition inom företaget att hålla enheterna väldigt självgående. Varje site har sin egen vd och det är korta beslutsvägar. Man driver sitt eget lilla bolag inom bolaget. Vill jag ändra något är det lätt att starta den diskussionen eftersom vår vd här i Solna sitter två dörrar bort, säger Ulrika Andersson.

EFTERSOM FÖRETAGET ARBETAR med farma-ceutiska paradgrenar som utveckling och tillverkning av läkemedel, finns det många och goda möjligheter för farmaceuter.

– Av knappt 60 anställda här i Solna är vi runt tio farmaceuter. Som farmaceut hos oss kan man arbeta med projektledning, utveckling, formulering, försäljning, analys, kvalitetsfrågor och mycket annat, säger Mattias Springfelter, apotekare och senior formuleringsutvecklare.

– Man kan göra nästan allt som farma-ceut, fyller Torkel Gren i och skrattar.

Fyra till fem personer är med i de olika projekten som kan löpa mellan ett halvår

och upp till två år. Varje projekt-ledare har ett tiotal projekt.

– Från att en dag arbeta med en steril gel till att nästa dag arbeta med en ”extended rele-ase”-tablett till något annat en tredje dag, det är väldigt lärorikt. Jag tror det blir lättare för oss att hitta lösningar till våra kunder, säger Ulrika Andersson.

– Som galeniker och formu-lerare i ett sådant här företag måste man utveckla produkter som verkligen fungerar i kommersiell produktion, säger Torkel Gren när vi går runt i forskningslokalerna med tablettmaskiner och HPLC-apparater.

– Om man vill bli riktigt duktig formu-lerare och analytiker är det ett bra ställe att arbeta på. Vi har en stor omsättning på projekt och lär oss mycket av det, säger Ulrika Andersson.

NI HAR ALLA ett förflutet på Astrazeneca, hur skiljer sig Recipharm från det?

– När jag var på Astrazeneca, med enbart interna projekt, upplevde jag att det var lättare att rucka på tidslinjer och priorite-ringar. Här har vi bara externa kunder och alla projekt är lika viktiga. Många företag har bara ett projekt i sitt bolag och vi måste verkligen visa att vi tar hand om det, säger Ulrika Andersson.

– Det blir mer variation här, jag får ett större eget ansvar och blir mer mångsidig. Jag har faktiskt varit med och tagit fram två produkter som kommit hela vägen till apotekshyllan, det är kul, säger Mattias Springfelter.

– Det fina med stora bolag är att det alltid finns någon att fråga. Det fina med mindre bolag är att det inte finns någon att fråga så man måste göra det själv, avslutar Torkel Gren.<

Medan Pharmacia och Astra-zeneca blivit allt mindre svenska och slimmat sina organisationer, har Reci- pharm utvecklats åt direkt

motsatt håll. Företaget startades 1995 då de båda grundarna, Thomas Eldered och Lars Backsell, köpte en tablettfabrik med 200 an-ställda som Pharmacia hade i Årsta i södra Stockholm.

Fram till 2007 tillverkades både egna och andras produkter, men då fattades det stra-tegiska beslutet att Recipharm inte skulle vara ett traditionellt läkemedelsföretag.

– Då bestämde ledningen att enbart satsa på kontraktsutveckling och -tillverkning, säger Torkel Gren, apotekare och försälj-

ningschef inom utveck-lingsdelen, och placerad i Solna.

Sedan dess betecknas Recipharm ett CD-MO-företag, Contract Development and

Manufacturing Organisation, och är ett av Europas största i sin genre. Men också ett stort svenskt läkemedelsföretag, huvud-kontoret ligger i Jordbro i södra Stockholm, majoritetsägarna är svenska och aktien är noterad på Stockholmsbörsen.

UTIFRÅN SER DET ut som vilket företagshus som helst, i vilken företagsby som helst. Granne med bilfirmor, ett gym och några lunchrestauranger hade det kunnat ligga var som helst i Sverige.

Korridorerna har enkla gula tegelväggar från 80-talet och en klassisk korkmatta på golvet. Kontorsrum och labb om vartannat. En uppfräschning är dock utlovad under året.

– Vi gör det som kunderna ber oss att göra. Vi utvecklar formuleringar och ana-

lysmetoder, tillverkar material för klinisk prövning, skriver dokumentation som ska in till myndigheterna, har koll på guidelines och mycket annat, säger Ulrika Andersson, apotekare och chef för en projektlednings-grupp om totalt fem personer i Solna.

– Om du vill starta ett bolag för att sälja generika av en produkt, göra en ”line

extension” eller ta fram en formulering till en första studie av en ny substans kan du komma till oss så hjälper vi dig, säger Torkel Gren.

UNDER ÅRENS LOPP har företaget växt och omfattar idag 16 enheter för tillverkning (varav fyra i Sverige) och tre för utveckling,

Platsen för formulerare och analytikerPå Recipharm i Solna utvecklas nya läkemedelsformuleringar åt kunder i hela världenTEXT FREDRIK HED FOTO OLA HEDIN

Många företag har bara ett projekt i sitt bolag och vi måste verkligen visa att vi tar hand om det.

Vi gör det som kunderna ber oss att göra.

PÅ VÄXANDE BOLAGFrån vänster apotekarna Torkel Gren, Mattias Springfelter och Ulrika Andersson.



läkemedelsindustrins, apoteksmarknadens och myndigheternas villkor och syften. Det juridiska kommer in när vi gör sekretessvär-deringar inför utlämnande av data, här kan bedömningarna vara ganska svåra.

E-HÄLSOMYNDIGHETENS STATISTIK ÄR detalje-rad, det finns mycket att studera både på längden och tvären som Tobias Renberg uttrycker det.

– Ofta vet frågeställaren, kanske särskilt om det är en journalist, ungefär vad han eller hon vill ha fram, men har svårt att

formulera en exakt fråga. Ibland går mycket tid till att förstå och ringa in frågorna, säger han.

Nadia Rouhani arbetar med godkännan-de av apotekens receptexpeditionssystem och vårdens läkemedelsmoduler när de ska uppdateras eller när det kommer nya sys-tem. Systemen testas utifrån ett riskbaserat stickprovsförfarande.

– Det är oerhört viktigt att informationen som apotekens system återför till receptde-pån är korrekt, så det är något vi fokuserar på i stickproven, säger Nadia Rouhani.

Även hennes vardag på jobbet är en mix av farmaci, IT och juridik.

– Det är inte bara systemen som uppda-teras och anpassas, ofta kommer nya lagar som kan påverka vårt kravställande på systemen.

Om en leverantör vill göra ändringar i ett system tas frågan upp i en arbetsgrupp på myndigheten, där Nadia är en av de farma-ceutiska rösterna. Där bedöms om ändring-arna berör myndigheten eller bara är lokala,

En IT-intresserad farmaceut – utan skräck för juridik. När Svensk Farmaci frågar ett tiotal apotekare och receptarier på E-hälsomyn-digheten om grundkravet för att

jobba där som farmaceut är det ungefär så som kravspecen låter.

Man behöver kanske inte från start vara jätteintresserad av IT och juri-dik. Men man bör åtminstone inte vara direkt negativ till de kunskapsområdena, och gärna nyfiken, som apotekaren Mari-anne Nordling uttrycker det.

I farmaceuternas sinsemel-lan ganska olika yrkesroller är farmacikunskaperna den trygga basen.

– Det vore nog svårare att komma hit som ny och ha bra koll på IT, men inte ha några kunskaper alls om farmaci och läkemedel, säger Tobias Renberg, disputerad apotekare och utredare på myndigheten.

PÅ E-HÄLSOMYNDIGHETEN FINNS ett brett spek-trum av farmacirelaterade arbetsuppgifter. Sex av de 25 farmaceuterna på myndigheten arbetar exempelvis med databasen VARA. En av dem är Annika Forsén.

I övergången från apoteksmonopol till marknad med flera aktörer behövdes ett nationellt produkt– och artikelregister för alla läkemedel, förbrukningsartiklar och livsmedel som ingår i högkostnadsskyddet. Registret, VARA, förbereddes i slutet av förra decenniet och sjösattes 2010.

– VARA uppdateras dagligen, det handlar om i genomsnitt om 40 uppdateringar om dagen. Vår uppgift är att samla in och kva-litetssäkra informationen som ska in. Våra källor är framför allt Läkemedelsverket men även TLV och läkemedelsföretagen, berättar Annika Forsén.

Kvalitetssäkringen sker enligt särskilda valideringsregler. Avvikelser är inte ovanliga och då sker återkoppling till uppgiftsläm-naren.

– Vi ser många typer av avvikelser, ibland kan ett relevant mått på styrka eller va-ru-nummer saknas, andra gånger handlar det om betydligt mer komplexa problem.

Här kommer de farmaceutiska grundkunskaperna hela tiden till användning, säger Annika Forsén.

Det uppdaterade registret exporteras varje dag till vård och apotek för att användas vid för-skrivning och expedition av re-cept. VARA bygger till stor del på det nationella produktregistret

för läkemedel, NPL, på Läkemedelsverket, dit företagen i sin tur rapporterar. Planen är framöver att rapporteringen ska gå direkt till E-hälsomyndigheten och därför byggs nu ett nytt användarsgränssnitt.

MARIANNE NORDLING ÄR farmaceutiskt kva-litetsansvarig på myndigheten och har en övergripande roll, tillsammans med jurister sammanställer hon bland annat remissvar.

– Jag är med lite överallt kan man säga. Jag ser till att det finns ett farmaceutiskt kvalitetstänk i alla våra system och verk-samheter, berättar hon.

Marianne sitter även med i statliga utred-ningar inom läkemedelsområdet och andra grupperingar på nationell nivå.

Tobias Renberg jobbar som utredare med ansvar för den läkemedelsförsäljningssta-tistik som E-hälsomyndigheten samlar in från alla aktörer som säljer läkemedel i Sverige. Rådata levereras sedan till läke-medelsindustrin, andra myndigheter och landsting, men mycket av Tobias arbetstid går till att göra sökningar på förfrågningar

från exempelvis forskare, journalister och läkemedelsföretag. Statistik i utvecklad form efterfrågas också av offentliga utredare och av personer med ansvar för remissvar. Tobias tar fram omkring 250 excel-rappor-ter baserade på frågor årligen.

HAN ÄR DISPUTERAD apotekare inom social-farmaci, och har stor nytta av farmacikun-skaperna, men även sina baskunskaper i juridik.

– Dels behövs läkemedelskunskapen, men det är också viktigt med en förståelse för

Farmaci, IT och juridik i skön förening E-hälsomyndigheten i Stockholm rymmer en lång rad arbetsuppgifter för farmaceuter som inte skräms av juridikens paragraferTEXT NILS BERGEÅ NYGREN FOTO OLA HEDIN

Jag ser till att det finns ett farmaceutiskt kvalitetstänk i alla våra system och verksamheter.

LIVLIG DISKUSSIONNadia Rouhani, Ing-Marie Johansson och Maria Wan-rud konfererar. Till höger Tobias Renberg.

forts. på nästa sida >



och huruvida systemet ska in för prövning eller inte.

E-handels-plattformar, system för dosdispenserade läkemedel och statistikrapporteringssystem bedöms också av gruppen. Idag finns 29 godkända läkemedelsmoduler i sjukvår-den och 10 inom apotek (inklusive dos och e-handel, antalet öppenvårdsapotekssystem är 4).

SARA WULCAN JOBBAR med det bultande hjär-tat på e-hälsomyndigheten, den gigantiska receptdepån för förskrivningar på human-sidan. Här pumpas ungefär 4 miljoner recept och 7 miljoner receptexpedieringar in – varje månad. Sara arbetar bland annat med kvalitetsuppföljning i nära dialog med förskrivare och apotekspersonal.

En hel del av jobbet handlar om felanalys i samarbete med systemansvariga.

– Ett vanligt fel är att man upplever att en förskrivning inte kommit fram. Ofta skickar förskrivaren då ett nytt recept, vilket gör att det hamnar två likadana recept i systemet. Då måste det ena spärras.

Hennes jobb kräver en helhetssyn inom IT och farmaci, och hon måste tala och förstå både vårdpersonalens, apotekspersonalens och teknikernas språk.

Ing-Mari Johansson är på ett ungefär Sa-ras motsvarighet på det veterinära området. Hon är systemförvaltare för Receptdepå djur, en yrkesroll som hon förmodligen är ensam i världen om.

Hon har varit med i uppbyggnadsfasen av Sveriges världsunika receptregister för läke-medel till djur. Sedan någraår finns möjlig-het att skriva e-recept för djurläkemedel.

– Införandet av e-recept har gått snabbare här än på humansidan, redan nu går unge-fär hälften av recepten till djur via e-recept, berättar hon.

Maria Wanrud och Annika Ohlson är ansvariga för olika kategorier i EES, det elektroniska beslutsstödssystem som är integrerat i receptexpeditionssystemen på apoteken. Att systemet är direktlänkat till informationen i recepten gör det unikt internationellt.

– På 1990-talet var farma-ceuterna tvungna att leta fram motsvarande informa-tion i böcker, exempelvis FASS. Nu är det betydligt enklare, rätt använt stöttar och bidrar EES till farmaceutens egen kompetens, till nytta för pa-tienten. EES hjälper farmaceu-ten att ställa de rätta frågorna och ge anpassad information, säger Maria Wanrud.

DET DAGLIGA ARBETET handlar mycket om att uppdatera och förbättra själva databasen. Arbetsgången är ofta grundarbete i form av

litteratursökning, diskussion och beslut i en expertgrupp och slut-ligen ”praktisk handpåläggning” när databasen ska laddas.

Arbetet innebär också många möten med kvalitetscheferna på apotekskedjorna och slutanvän-darna på apoteken kring möjliga systemförbättringar.

Farmaceuterna anordnar också, i samarbete med klinisk

expertis, workshops om stödsystemet för apotekspersonal i olika delar av landet. < FOTNOT: Alla intervjuade i artikeln är antingen utbildade receptarier eller apotekare.

>

MULTIKOMPETENSLäkemedel, IT och juridik är komponenter i flera farmaceutiska yrkesroller på myndigheten.

På 1990-talet var farmaceu-terna tvungna att leta fram motsvarande information i böcker, exempel-vis FASS.

Efter bara ett år går ungefär

hälften av recepten till djur

via e-recept.

28 EN VÄRLD AV MÖJLIGHETER

WWW sverigesfarmaceuter.se

E-POST [email protected] TELEFON 08-507 999 00 ADRESS Box 3215, 103 64 Stockholm BESÖK Vasagatan 48

Kontakt

Karriärmöjligheter · Familjeapoteket 2011 och följde sedan med över till Apotea. I dag jobbar hon fyra dagar av fem på kontoret i Stockholm men råkar vara på plats i Morgongåva

Documents