-
MAGASINET FR HLLBAR LIVSSTIL
NR 16 APRIL MAJ 2010 PRIS 49 SEK . 45 NOK . 5,20 EURO
EKOLOGISKT KLIMATSMART ENERGISNLT
ALGERDET GRNA GULDET
MATTIAS KLUM
CAMINOCAMINOINSPIRATION FRSMARTARE LIVSSTIL
7 388209 204904
INTERPRESS 2092-16SPECIALRETUR v 23
NATURENTJNAR DIG
DJURETBESTIALISK
RESTAURANGKEMIKALIERNA
I DIN TRJALANDSHARING
DELAD MARKBRASILIENS NYA EKOBY
VXAVXACamino 3 r!
-
BETALA NR DU SOVER
caminomagasin.se/prenumereraAtt du vill betala via autogiro
anger du nr du fr ditt frsta inbetalningskort. Gller 6
nr-prenumeration.
Nu kan du prenumerera p Caminovia autogiro. Lite billigare,
mycket smidigare.
-
Det brjade med tre resvskor och en stegeRedan 1983 brjade vi
slja ekologiska livsmedel. Allt sedan dess har vi smakat oss
igenom mycket av det goda som finns runt om vr jord. Och n idag
r Lennart Olsson
p jakt efter nya smaksensationer. Vi har valt ut ett brett
sortiment med ekologiska
produkter som vi tycker r jttegoda och sljer under vrt eget
varumrke,
Kung Markatta. Utvalda godsaker som torkad frukt, ntter,
kallpressade oljor,
passerade tomater, pasta, bnor, sylt, ris, kakao, te och senap.
Fr att bara nmna
ngra av vra 130 produkter. Smaklig mltid!
www.kungmarkatta.se
-
CAMINO 5
CA M IN O 16 I N N E H LL
24 Kraftkllan KlumF kan fota som han. nnu frre delar hans frmga
att skapa engagemang fr bevarandet av regnskogen. Camino har trffat
stjrnfotografen Mattias Klum.TEXT CAROLINE PETERSSON
FOTO ANJA SJGREN & MONIKA KLUM
28 Dyrbara kronor2010 r det internationella ret fr biologiskt
mngfald. Det upp-mrksammar vi med ett sprakan-de bildreportage om
skogen.TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO TOBIAS JANSSON
34 Algernas tid r hrDiesel, jetbrnsle, biogas, plast. Exempel p
vad algerna kananvndas till r mnga. S vad vntar vi p?TEXT INGEMAR
GUSTAFSSON
40 By med utsiktDe mnskliga relationerna r vik-tigare n
tekniken. Och mlstt-ningen r att n lngt utanfr byn. Johanna Stl har
beskt ekobyn Terra UNA i Brasilien.TEXT JOHANNA STL
FOTO JOHANNA STL & THOMAS CLARK
46Glm Bonde sker fru. I Stor-britannien nns landsharing.net dr
odlingssugna matchas med markgare som inte orkar ta hand om sin
brukbara jord. TEXT JENNIE JGEBLAD
50 Direkt ur jordenFindus-utmanaren Peter Streiffert bjuder p
enkla och grna recept inspirerade av utbudet frnsin lskade
kolonilott. RECEPT PETER STREIJFFERT FOTO ANJA SJGREN
ALLTID I CAMINO8 INSKICKAT Insndare.9 NRBILD Lena Israelsson.10
DIY Ta saken i egna hnder.11 SPANAT Hetast just nu.12 DESIGNAT
Edenprojektet.14 TEKNISKT Vrens cyklar.18 MODE Kemikaliefria
klder.21 DESTINATION Hamburg.22 VNNER Nytt frn dem vi gillar.50
SMAKRIKT Frn kolonilotten.61 SUNT Nya regler fr grn hudvrd.63
KULTURELLT Hall dr! Ilkka Halso, trdgrdsbcker och r tr bst i
vrlden?67 REDAKTIONEN Blicka in i Caminos vrld.68 DEBATTERAT
Naturen tjnar dig.71 P PLATS Succ fr premiren av Caminos
seminarieserie.73 TILLTNKT Katarina Grndahl Strre och strre och
strre och strre, Carl Lindeborg Om personlig tillvxt.
OMSLAGETFOTO ANJA SJGRENSTYLING TAMMIE SDERBERGHR & MAKEUP
REBECKA RAY / DERMANORDMODELL AMANDA M / MODELLINKSKALBAGGAR
GTEBORGS NATURHISTORISKA MUSEUM
50
12
24
28
TEMAVXA 14
Matchmaking fr odlare
-
6 CAMINO
CAMINO 16 HOUSE OF WIN-WINTREDJE LNGGATAN 13B413 03
[email protected]
JOHANNA STL JS [email protected]
TOBIAS JANSSON TOJ [email protected]
CAROLINE PETERSSON CP [email protected]
INGEMAR GUSTAFSSON IG [email protected]
EMMA HGGSTRM EH [email protected]
EMMA HGGSTRM, KATHARINA GRNDAHL, INGEMAR GUSTAFSSON, JENNIE
JGEBLAD, TOBIAS JANSSON, CARL LINDEBORG, KATRIN NIKLASSON KN,
CAROLINE PETERSSON, JOHANNA STL
TOBIAS JANSSON, ANJA SJGREN, JOHANNA STL, LENA REINHARDT
OSKAR SCHMIDT, ANJA SJGREN, TOBIAS JANSSON
TAMMIE SDERBERG
MATS ANDERSSON
SG ZETTERQVIST
INLAGA CYCLUS PRINT 90 G, 100% RETURFIBER.OMSLAG BALANCE GLOSS
200 G, 60% RETURFIBER,40% NYFIBER (FSC MIXED SOURCES).
SILVIA MEDIA
MATTEO MELLQVIST, [email protected] 51 96 00
LINDA OLSSON, [email protected] 03 22 90
[email protected]
TAMMIE SDERBERG0730646149
CECILIA CROMNOW0737418154
INTERPRESSNTVERKSTAN KULTUR I VST
WWW.CAMINOMAGASIN.SE269 KR FR 6 NUMMER, 145 KR FR 3
NUMMERPRENUMERATIONSRENDEN INKLUSIVE ADRESSNDRING STLLS
[email protected], 031-7439905
SIKTER SOM FRAMFRS AV ENSKILDA SKRIBENTER BEHVER INTE
VERENSSTMMA MED REDAKTIONENS. FR EJ BESTLLT MATERIAL ANSVARAS
EJ
CAMINO MAGASIN GES UT AVGETAWARE EKONOMISK FRENING
ISSN 1654-2282
UPPLAGAN R TS-KONTROLLERAD
SPARA, GE BORT ELLER TERVINNDIN CAMINO EFTER LSNING
CAMINO MAGASIN
CHEFREDAKTR
ART DIRECTOR & ANSVARIG UTGIVARE
VN- & MARKNADSANSVARIG
REDAKTR /WEBB
MODE
SKRIBENTER
FOTOGRAFER
LAYOUT
STYLIST
KORREKTUR
TRYCK & REPRO
PAPPER
WEBB
ANNONSBOKNING
CAMINO KOMMUNIKATION
DISTRIBUTION
PRENUMERATION
Miljn, vrt gemen-samma ansvar!
Frn val av material till samkrning av transporter. Ett aktivt
miljtnkande nns i allt vi gr. Fr kemikalier och rvaror i
produktionen vljer vi det mest miljvnliga alternativet. Nya, mer
skonsamma produkter provas och utvrderas fr att stndigt gra
oss bttre.
Magasinet Camino kan drfr levereras med svanen-
mrkning. Fr miljns skull.
www.sgzetterqvist.se
-
CAMINO 7
LE DAR E
46
Tnk om den som var intresserad av att odla kunde lna land frn
den som inte hinner eller kan ta hand om sitt? Konceptet finns i
Storbritannien och kallas landshar-ing.
Skogen r fantas-tisk precis som Tobias Jansons bilder drifrn.
Missa inte det sprakande bildre-portaget om natu-rens tjnster.
JOHANNAS LSTIPS
Naturens ende?SKOGEN R EN MAGISK PLATS, en plats dr vra sinnen
skrps och gon vidgas. Nr mnga ger sig ut i skogens vxtlighet fylls
de av ro, lyckoknslor, energi och hopp. Skogen r
livsgivande.
I den amerikanska storlmen Avatar, som blivit vlomskriven under
vintern, r skog
och trd magiska platser. P planeten Pandora dar energierna
mellan naturen och
dess invnare och allt levande behandlas vrdigt. Liksom i
trilogin Sagan om ringen,
vnder sig naturen i slutndan mot enden och hjlper till att rdda
vrlden. I Sagan
om ringen r det Enterna, de gende trden som rycker in, i Avatar
r det naturgu-
den Eywa som med bland annat gigantiska noshrningsliknande djur
kommer till
undsttning.
Mnga ser lmerna som enbart sagor och menar att naturen inte kan
vnda sig mot
oss mnniskor, eftersom vi r verlgsna naturen, att vi r de hgst
stende varelserna
p denna planet. Nr jag trffade den indiske miljkmpen Vandana
Shiva fr snart
tv r sedan menade hon tvrtom att mnniskan faktiskt r understende
mikroor-
ganismerna.
Det r mikroorganismerna som ter oss nr vi har dtt, sa hon
gravallvarligt.
Nr vi mnniskor dr ut, oavsett om det r p grund av vrt eget
agerande eller av
andra omstndigheter, s kommer planeten jorden troligtvis att
leva vidare. Det kom-
mer visserligen att ta ett antal r att hmta sig frn vr framfart,
men s smningom
vittrar byggnader bort och nya livsformer tar vid. I den
spnnande boken Vad hnder med
vrlden utan oss? av Alan Weisman, kan du lsa om hur jorden
skulle terskapa sig sjlv,
r efter r. Frgan r allts inte hur vi rddar planeten, utan hur vi
rddar oss sjlva.
I detta nummer av Camino fokuserar vi p temat Vxa. Att vxa kan
handla om in-
sikter, om att vi r understllda planetens villkor och att vi
mste agera inom ekosys-
temets regler fr att verleva. Det kan ocks handla om mnsklig
tillvxt, som Carl
Lindbeorg tar upp i sin krnika.
Detta numret prglas sklart ven av grnska och vxtlighet, vilket
fotoreportaget
om skogen r ett exempel p. Vi har intervjuat Mattias Klum, en
enormt spnnande
mnniska med mycket energi och en vilja att frndra. Mattias
senaste utstllning The
Testament of Teberan vittnar om ett Borneo i snderfall, p grund
av palm-
oljeplantagernas utbredning.
Camino vxer ocks, vi fr hela tiden nya insikter och utmaningar.
Vi
har gjort en prenumerantunderskning som mnga svarade p. Mnga
nskar lite mer utfrliga reportage, vilket r en av sakerna vi
kommer
arbeta med under ret. Mnga nskar en tjockare tidning och det
r
ngot vi hoppas kunna erbjuda till hsten. Dessutom
experimenterar
vi lite med papper och sedan ett nummer tillbaka testar vi att
trycka p
till stor del tervunnet papper (frut hade vi FSC-certierat). Och
p vr
webbplats har vi nu ocks lagt upp vrt eget fretags miljpolicy,
allt
fr att frska leva som vi lr. Har ni kommentarer om papper
eller miljpolicyn - hr grna av er, vi r mycket tacksamma
ver alla kommentarer vi fr och frsker svara p alla mejl,
ven om det ibland kan ta lite tid.
Nu brjar vren komma och saker brjar vxa i vr om-
givning. Se till att njuta av och vrda grnskan. Och ta
hand om er allihopa! JOHANNA STLCHEFREDAKTR
Frgan r allts inte hur vi rddar planeten, utan hur vi rddar oss
sjlva
FO
TO A
NJA
SJ
GR
EN
28
MEDARBETARE I DETTA NUMMER
Katrin Niklasson r journaliststudent som har gjort sin praktik p
Camino. I framtiden hoppas hon att snarare kunna liknas vid Oprah
Winfrey n Janne Josefsson. I detta num-mer har hon bland annat sagt
Hall dr! till fotografen Ilkka Halso och skrivit om nya regler fr
naturkosmetik.
Jennie Jgeblad r frilansade journalist bosatt i den engelska
guldgruvan Bristol, Englands grnaste, och enligt Jennie, mest
spnnande stad. Dr gnar hon dagarna t att skriva och fota fr olika
magasin och kvllarna t stadens outtmliga musikora. Vren kommer hon
dock gna t en helt annan sorts ora, nmligen egenodlat p delad mark.
Ls mer om fenomenet landsharing i detta nummer av Camino.
-
8 CAMINO
I N S KI C K AT Tyck till! Bsta insndaren fr en prenumeration p
Camino (kan ges bort om du redan prenumererar). Skicka din insndare
till [email protected] I detta nummer belnas signaturen
Liv.
FRGA Tack fr all info om frpackningstervinning i Camino 14. Jag
funderar lite kring det hr med vad man fr slnga var. Det r ju
specikt frpackningar som ska sorteras s man fr inte slnga till
exempel en plastkruka, engngsbestick eller cd-fodral i
platsinsamlingen. Men vad hnder om man gr det nd? r problemet att
ingen betalar tervinningen av dessa plastsaker, till skillnad mot
frpackningar dr producenten fr ta kostnaden, eller r det fr att
alla plastprylar helt enkelt inte kan tervinnas? Dr jag bor slngs
det mycket kartong i pappersinsamlingen. Och de esta verkar inte ha
ftt reda p att man ska slnga mjukplast med hrdplasten fr det ska
man vl? Och tack fr en fantastisk tidning! Den sorteras bara vidare
till vnner.
MVH LIV
Hej Liv. Precis som du skriver r det huvudsakliga problemet
be-talningen av tervinningen, eftersom den inte alltid br sina egna
kostnader. Producentansvaret innebr att de som tillverkar till
exempel plastfrpackningar betalar fr tervinningen av dessa, och de
vill inte betala fr sdant som de inte har ansvar fr, som till
ex-empel plastkrukor. Men det r ven s att frpackningar innehller
vissa sorters plast, och en viktig aspekt med plasttervinning r att
f fram s rena fraktioner som mjligt av en viss plastsort. Drfr kan
oknda plastsorter frn andra plastprylar gra sorteringen svrare.
Detsamma gller glas dr till exempel fnsterglas r av en annan
kvalitet n frpackningsglas. Om dessa glassorter blandas blir det
nya tervunna glaset av smre kvalitet.
I de esta kommuner kan man slnga bde mjuka och hrda
plast-frpackningar i samma behllare, men det nns undantag. Se
regler fr din kommun p sopor.nu/lokalinformation.aspx IG
SYNPUNKT Hej! Jag tycker Camino r ett jttebra magasin, men varfr
kan man inte abonnera p Camino i pdf-format? Jag tycker ni borde
satsa p det.
MVH KJARTAN
Hej Kjartan och tack fr din synpunkt. Du har helt rtt och vi har
fak-tiskt nyligen beslutat att erbjuda vrt magasin ven i digitalt
format. Alla som prenumererar kommer att f magasinet tillgnglig
digitalt, och den som vill vlja bort pappersversionen. Alla
prenumeranter kom-mer dessutom att f tillgng till ett arkiv med
ldre nummer. Vi kommer att utkomma med mer information kring detta
inom kort. CP
KRITIK Hej Camino! Jag gillar inte det nya glansiga pappret. Det
r svrlst nr det blnker. Sen frvntar jag mig att Camino skall vara
lite annorlunda jmfrt med diverse glassiga magasin och d tror jag
inte att det frsta jag skall se nr jag ppnar den r tv helsidor
reklam fr H&M
BSTA HLSNINGAR PER
Vi testar oss just nu fram vad gller papper. I Camino 14, med
tema Reuse, Reduce Recycle, anvnde vi ett papper av 100% returbrer
eftersom vi ville att tervinning skulle genomsyra hela tidningen. I
nr 15 valde vi istllet att testa ett glansigare papper fr att nrma
oss andra livsstilsmagasin och skapa bttre stuns i bilderna. Syftet
var ocks att visa p att det faktiskt nns papper som bde r glansigt
och miljsmart. Det glansiga pappret vi anvnde heter Balance Gloss
och tillverkas av 60 procent returbrer. Restarande 40 procent r
nyber frn FSC-certierat skogsbruk. Dock var vi inte njda med detta
papper p grund av stor genomskinlighet. I detta nummer testar vi
terigen ett nytt papper som heter Cyclus Print. Det r gjort av 100%
returbrer och r mindre glansigt.
Vad gller H&M:s annons s har vi en annonspolicy som innebr
att vi tillter annonser fr produkter/tjnster som r bttre ur ett
hll-barhetsperspektiv. Konkret innebr det att man fr annonsera om
en produkt/tjnst som r ekologisk, fair trade, energisnl, tervunnen
eller p annat stt bttre ur ett miljmssigt/socialt perspektiv.
Klderna som H&M annonserade fr var av ekologiskt och tervunnet
material. Nr det gller fretag som ingr bland Caminos vnner r
reglerna strngare. Dr bedmer vi fretaget som helhet. CP
SKRIV & VINN EN PRENUMERATION!
-
CAMINO 9
N R B I LD
Odla orientaliskt, Klostertrdgrdar och Handbok fr kkstrd-grden.
Det r ngra av de uppskattade trdgrdsbcker som Lena Israelsson har
frfattat under sin karrir. Trots att miljmedvetenhe-ten alltid
funnits dr r det nu frsta gngen hon skrivit en bok som har
ekologiskt i titeln.
Det r s sjlvklart fr mig. Jag skulle inte kunna hlla p med det
hr utan att tnka s. Det som r nytt med den hr boken r att den
riktar sig till en bredare grupp som inte sysslat med odling innan
och som det kanske heller inte r lika sjlvklart fr.
Det riktigt sprakar av engagemang ver luren nr vi pratas vid p
telefon. Det mrks att Lena har mycket att dela med sig av. Att odla
sjlv har blivit trendigt och hon hoppas innerligt att det r en
trend som r hr fr att stanna. Men att tnka i kretslopp r
fortfarande omodernt och det vill hon ndra p.
I London nns en organisation som delar ut frdiga odla-hemma-kit.
Men det behvs inga kit fr att brja odla. Allt vi behver nns redan i
form av rester och avfall att ta hand om.
Lena r en visionr som vljer att se mjligheter istllet fr hinder.
De som bor i lgenhet mste kanske inte st i k fr en kolonilott i era
r. Varfr inte istllet frga hyresvrden om att f odla upp en yta
utanfr huset?
Jag kan inte lova det, men gr man ihop ngra stycken och sger att
man vill ha en odlingslott r jag ganska sker p att de ordnar det.
Det nns s mnga exempel som visar att odling r bra fr oss
mnniskor.
GRNT UTAN KRNGELr 2009 belnades hon med Allt om Trdgrds stora
pris fr sina mnga inspirerande trdgrdsbcker. Nu r Lena Israelsson
aktuell med boken Grnsaksodling enkelt, ekologiskt, gott som skall
hjlpa nybrjarodlarna att komma igng.TEXT CAROLINE PETERSSON
FO
TO S
TE
FAN
DE
HL
N
-
10 CAMINO
FO
TO A
NJA
SJ
GR
EN
DO IT YO U RS E LF REDAKTR INGEMAR GUSTAFSSON
[email protected]
DO IT YOURSELF:ELEKTRIFIERA CYKELNJohan Erlandsson, grundare av
nt-communityt Ecoprole, har slt bilen och susar nu istllet fram p
sin elektrierade lastcykel. Med ett elcykel-kit xade han det hela
sjlv. Den strsta skillnaden mellan en elcykel och en vanlig cykel,
r att elcykeln r mer anvndbar ret runt. Man kan bylsa p sig rejlt,
men nd komma fram till jobbet snabbt utan att vara svettig, sger
Johan.Projektet fanns i Johans tankar i era mnader, men nr vl
arbetet kom igng tog det inte mer n cirka tio arbetstimmar att f
den el-drivna cykeln redo fr vgarna.
Jag har krt mycket under vintern och jag tar mig en dryg mil
innan batteriet brjar krokna. Med en tvhjulig cykel kan man nog
rkna med uppt tv mil, sger Johan. KN
Detta mste uppfyllas fr att elcykeln inte ska rknas som en
elmoped (och d krva speciellt krkort): 1 Maxeffekt p elmotor: 250
watt. 2 Maxhastighet som elmotorn fr hjlpa till i: 25 km/h.3
Elmotorn fr bara hjlpa till nr du sjlv trampar.
DIY BYTER REDAKTR
SKICKA DINA DIY-TIPS TILL
[email protected]
1 Plocka fram den cykel som du vill uppgradera2 Skaffa
konverterings-kit samt batteri3 Montera hjulet4 Montera styrbox5
Montera fste fr batteriet, frslagsvis p pakethllaren6 Koppla ihop
alla kablar enligt kopplingsschematsom fljer med i
konverterings-kitet7 Kr!
Observera att styrbox och kablar ska vara vlskyddade mot vder
och vind.
Detta ingr i konverterings-kitet somJohan kpte p ecoride.se:
Hjul med elmotor, styrbox (liten dator som styrelmotorn), batteri,
givare som knner av nr dutrampar plus tillbehr fr montering.
Bakhjulet har bytts uttill ett med elmotor i.
Batteri och styrbox rdolt i transportldan.
Johan Erlandsson
-
CAMINO 11
S PAN AT
MISSAINTE
Han kpte en regnskogKULTUR/DOKUMENTR Filmen Jag kpte en regnskog
hade smygpremir under Gteborgs lmfestival, och kommer att visas p
svt. Jacob Andrn bestmmer sig fr att ge sig ivg p en underskande
resa med mlet att leta upp exakt den bit regnskog som hans klass
sam-lade ihop pengar till fr nstan 20 r sedan. Finns den
fortfa-rande kvar? Resan blir svr men intressant, och man fr flja
regnskogens utmaningar och trffa lokala miljkmpar som ghtas mot
stora ekonomiska in-tressen. Tonen r sknt barnslig, vilket gr
frgorna lttfrst-liga. Och nej, vi avsljar inte vad som hade hnt med
Jakobs skog, men stt p dumburken och titta! IG
Jag kpte en regnskogSVT.SE
Kina vrd fr vrldsutstllningVrldsutstllningen Expo 2010 i
Shanghai vntas bli en av vrl-dens strsta utstllningar. Med en
frvntad beskarstatistik p 70 miljoner personer hoppas de kunna n ut
brett. Temat fr vrldsutstllningen r Better City, Better Life,
vilket syftar p skapandet av bttre livsvillkor fr mnniskor i
stderna. Den kinesiske premirministern Wen Jiabao menar att
vrldsut-stllningen kommer att belysa de senaste framgngarna fr
mnskliga civilisationer vrl-den ver.
Det svenska deltagandet ska prglas av innovation, kom-munikation
och hllbarhet och har namnet Spirit of Innova-tion. Av den svenska
insatsen att dma ser det ut att bli era programpunkter under temat
hllbarhet. JS
Vrldsutstllningen EXPO 2010 1 maj - 31 oktoberEXPO2010.SE
JUST NUTALAS DET OM den kalla vintern. Klimatfrnekarna har ftt
vatten p sin kvarn infr en frmodad uppvrmning
av jorden. Men det r skillnad p vder och klimat. Det som vi har
sett i vinter r ett resultat av den s
kallade Arktiska oscillationen, som r inne i en extremt negativ
fas. Detta gr att det blir kallare hos
oss och varmare i Arktis. Enligt forskare har den inte varit s
negativ sedan 1950-talet.
iPhone-applikationer. Naturskyddsfreningens grna guide nns som
en, med allt frn klder
till en skeguide som du kan lsa i mobilen. Nu nns ven
organisationen Sceptical Sciences iPhone-
applikation, dr du kan hmta ner diverse motargument att mta en
klimatskeptiker med. Det knns
bra att ha lttillgngligt.
Tobin-skatten. Fr nra tio r sedan blomstrade rrelsen Attac i
Sverige. De lyfte fram en global
skatt (0,05 procent) p valutatransaktioner som lsningen p
problemet med kortsiktighet i ekonomin.
Rrelsen hnades fr frslaget, men idag lyfts skatten terigen fram
av olika organisationer, och av
sjlvaste EU-kommissionen, ibland under namnet Robin
Hood-skatt.
USA:s megasatsningar p jrnvgar. Tidningen Wired har ett utfrligt
reportage om planerna
och menar att trots att det kostar mycket att bygga
hghastighetstgen s hade det blivit, mycket
mycket dyrare att inte bygga och gjort framtida transporter
omjligt.JOHANNA STL
sCAMINO GILLAR
FO
TO JA
NO
LOF
JAN
SS
ON
-
12 CAMINO
REDAKTR JOHANNA STL [email protected] E S I G N AT
EDENS LUSTGRD Med hjlp av pengar frn ett brittiskt lotteri
skapades ett levande ekosystem av ett nedlagt lerbrott i Cornwall.
Idag r det arkitektoriskt hftiga bygget en turistattraktion fr
mnniskor som vill lra sig mer om vxtlighet.AV JOHANNA STL
r 1998 var fortfarande det nedlagda lerbrottet i Cornwall i
Storbritannien en dyster plats. Men tack vare ett brittiskt lotteri
dr inkomsterna skulle g till byggnadsprojekt kom det snart att
ndras. Ett av projekten som ck pengar var Edenprojektet som
tilldelades 43miljoner pund fr att omvandla lerbrottet till levande
ekosystem. Den 17 mars 2001 ppnade Edenprojektet fr beskare och
idag frvaltas projektet av stiftelsen Eden.
Jordens strsta vxthusPlatsen i Cornwall r uppbyggd av era mindre
ekosystem, s kallade biomer, utformade fr att skapa de perfekta
frhllanden som rder i olika klimatzoner. De sexhrnade bitar som
bygger upp biomerna r omslutna med ett tredubbelt lager av
ETEF-folie som r transparent fr UV-ljus, sjlvrengrande,
tervinningsbart och som ska hlla i minst 30 r. Ytan upptar
16000kvadratmeter och har en hjd p 55 meter. Med andra ord: jordens
strsta vxthus.
Krnbyggnaden r konstruerad enligt biomimetiska principer (man
ser hur naturen lst olika problem, och hrmar den). Taket r byggt fr
att bde ge skugga och fnga in solens strlar. Regnvatten samlas in
fr att spola toaletter. Solcellsmoduler p taket genererar energi,
vggarna r vlisolerade med tervunnet tidningspapper, och det trd som
anvnds r FSC-certierat.
Eden r byggt i ett gammalt lerbrott.
FO
TO T
AM
SY
N W
ILLI
AM
S, E
DE
N P
RO
JEC
T
-
CAMINO 13
D E S I G N AT
FO
TO E
DE
N P
RO
JEK
T
Aktivitetsstinn krnaBeskare kan vandra genom en medelhavsbiom
och en tropisk biom eller beska stora odlingar. Dessutom nns ett
utbildningscentrum i mitten, The Core, dr du bland annat kan lra
dig om vikten av olika vxter i vrlden. I biomerna fr beskare se hur
sockerodlingar, ka-kaoodlingar eller en malaysisk trdgrd kan se ut
och drmed f kad frstelse fr omvrldens knsliga ekosystem. Ett stort
fokus ligger p att utbilda barn, men det nns ocks mnga kurser fr
ldre. Varje r arrangeras ett marathon genom biomerna, fr den som
vill ha en extra utmaning. Edenprojektet r ocks engagerat i olika
kampanjer, ssom The Prince of Wales Rainforest Project, som syftar
till att visa p bety-delsen av att regnskogen bevaras.
Att beska Eden kostar 16 pund fr vuxna,eller 12 pund om du har
cyklat eller gtt dit.EDENPROJECT.COM
Taket p Eden r byggt fr att bde ge skugga och fnga in solens
strlar.
Mlet r att ka frstelsen fr knsliga ekosystem
FO
TO E
FE
N P
RO
JEC
T
-
14 CAMINO
TE KN I S K T
CykelevolutionVren blser liv i cykelintresset och i r r trenden
enkelhet. Och s r lastcyklarna p vg att f fste i Sverige. Camino
har botaniserat i utbudet av svl klassiska cyklar som mer
experimentella fordon.AV TOBIAS JANSSON
1 Naket och lttSvenska Skeppshult r knda fr sina gedigna cyklar
av tradi-tionellt snitt. Med nylanserade Steel har de tagit ett
lite vassare grepp och skapat en mer avska-lad, naken och ltt cykel
som bara har det ndvndigaste. Hr med skinnsadel och handtag frn
Brooks. Pris: frn 10995 krSKEPPSHULT.SE
1
-
CAMINO 15
TE KN I S K T
3 Lasta i ldanI stder som Kpenhamn och Amsterdam r lastcyklar,
lastade med matkassar eller barn, en vanlig syn. Ett tecken p att
ngot r p gng ven i Sverige r att hollndska De Fietsfabrik nyligen
ppnat ett showroom i Stockholm. Pris: frn 22 900
krFIETSFABRIEK.NL
2 Klassiskt vikbartKombinationen cykel och kollek-tivtrak r inte
alltid ltt, efter-som cyklar sllan r vlkomna p bussar och pendeltg.
Problemet lser du med en vikbar cykel, hr frn brittiska Brompton.
Pris: frn 8 400 krBROMPTON.SE, BROMPTON.CO.UK
5 Designad dagislmningDanskdesignade trioBike r en ldcykel som
med ett enkelt hand-grepp frvandlas till en vanlig cykel och en
krra som kan anvn-das som till exempel barnvagn. Med tv cyklar och
en vagn kan den ena frldern hmta p dagis och den andra lmna. Pris:
ca 13400 kr (cykel), 12 700 kr (vagn) TRIOBIKE.COM
4 Lasta med attitydBullitt, designad av danska fretaget Larry vs
Harry r en s kallad longtail, en frlngd cykel med lastutrymme
framfr styret. Bullitt nns i 13 kaxiga frger och ramen r dekorerad
med portrtt av ikoner som Che Guevara, Elvis och Einstein.Pris: frn
ca 17 500 krLARRYVSHARRY.COM
6 Allt i ettChariot erbjuder en allt i ett-lsning med vagnen
Cougar, en cykelkrra som r en utmrkt barnvagn nr den kopplas av som
ocks kan anvndas vid
lptrning eller skidkning. Pris: frn 7 000
krCHARIOTCARRIERS.COM
6
4
2
5
3
sCAMINO
GILLAR
sCAMINO GILLAR
-
16 CAMINO
K^k^aa]VZiiHkZg^\ZbZYbZgcVijga^\i\dYbVieiVaag^`VgcV~kZc^kgVh`dadg!~aYgZWdZcYZcdX]h_j`]jh#9Zi~gYV\hViiedgiVigVch[ZiiZgcV!YZdcY^\V`Zb^h`Vi^aahVihZgcVdX]^cYjhig^bViZc!hdbhZgkZgVhi^aa\VbaV^edgi^dch[geVX`c^c\Vg#BViZch`Vi^aaV\Vh[gc\gjcYZc!Y~gYZch`V~iVh!bZYhbnX`ZiZ`dad\^h`VdX]c~gegdYjXZgVYZgkVgdghdbb_a^\i#9Zi~gWgV[gWYZb~cc^h`VcdX]`a^bViZi#
Loco
mot
iv.
-
CAMINO 17
TE KN I S K T
7 Populrt envxlatTrenden med avskalade, envx-lade cyklar kommer
att hlla i sig ven denna sommar. Single speed och xed gear (cyklar
som saknar frihjul, tramporna rr sig samtidigt med hjulet) tertar
cykelns grundlggande id i sin rena enkelhet. Bygg grna sjlv med
delar frn containrar och Blocket, eller kp en frdig som 028 frn
svenska Sson. Pris: 8500 kr (eller frn 0 krom du bygger
sjlv)SSON.ORG
8 ElegantMed Amsterdam Classic 3i frn nordamerikanska Electra
susar du fram i klassiskt elegant och ergonomisk sittstllning.
Finns i poppiga svl som mer neutrala frger. Pris: 5 495
krELECTRABIKE.COM
10 Frsta cykelnGlm trehjulingen! Ditt barn var upp sitt
balanssinne och lr sig cykla mycket snabbare om den frsta cykeln r
en springcykel, det vill sga en cykel utan trampor som barnet
springer med och rullar p. Pris: 865 krSPRINGCYKEL.SE
REDAKTR INGEMAR GUSTAFSSON [email protected]
sCAMINO GILLAR
7
8
9
10
9 Ligg lgtLiggcyklar r relativt oknda i Sverige men
entusiasterna talar sig varma fr dessa bekvma cyklar med lgt
luft-motstnd. Med hga hastigheter och en cykelstllning som inte
trttar ut r de srskilt lmpade fr lngdistanskrning. Challenge r ett
av de mrken som nns representerade i Sverige, modellen heter Seiran
24. Pris: 17 540 krCHALLENGEBIKES.COM
-
18 CAMINO
REDAKTR EMMA HGGSTRM [email protected] E
VGEN TILL GIFTFRIA KLDERDet r inte det lttaste att veta hur man
ska und-vika farliga kemikalier. Att behva tvtta sina nya klder r
ingen hllbar lsning, men att kpa milj-mrkt kan vara det. Eller som
fretag att infra ett kemikalieledningssystem.AV EMMA HGGSTRM
KemikalieledningssystemTextilingenjrerna Anna Mnsson och Rebecca
Watkins fretag Puremical har som affrsid att hjlpa textil- och
skofretag att minska farliga kemikalier i sina produkter genom att
infra kemikalieled-ningssystem.
Vi sg att det fanns en stor okunskap i textilbranschen i mnet.
Lnge har det varit fokus p att anvnda s kallade
kemikaliebegrns-ningslistor - dokument dr fretagen stller krav p
leverantren att se till att farliga kemikalierna inte nns kvar i
slutprodukten. Problemet r att du inte kan vara sker p att listorna
efterlevs i praktiken. Gene-rellt nns det bristande kunskap om
kemikalieanvndning och det r kostsamt att gra tester, berttar
Anna.Hur borde fretagen jobba?
Lsningen, som vi ser det, r att som inkpare ha koll p varans
olika tillverkningsprocesser. En t-shirt av bomull kan till exempel
g igenom ver 20 produktionssteg innan den hamnar i butik. Om du
till exempel vet att nonylfenoletoxylat anvnds som avfettningsmedel
p bomull eller att krom anvnds vid skinngarvning s r det enkelt att
frga leverantren om just detta tillverkningssteg.
Kemikaliean-vndningen kan ocks bestmmas redan i designprocessen vid
val av material, varukonstruktion och funktioner som till exempel
val av impregnering.Vad blir nsta heta kemikaliefrga?
Debatten om ftalater kommer att fortg, anvndningen av dessa
mjukgrare i skor r tyvrr stor. I takt med att EU:s
kemikalielagstift-ning REACH implementeras kommer kraven p kunskap
ka hos fretagen. Frut lg ansvaret p myndigheterna som skulle bevisa
att en kemikalie var farlig. I och med REACH har ansvaret ndrats -
nu r det istllet fretagen som mste bevisa att varan och
kemikalierna r ofarliga innan de slpps ut p marknaden.
PUREMICAL.COM
Polan o pyret har Svanencertifierade klder.
S undviker du kemikalierFRGA I BUTIKEN. Enligt Miljbalken fr
inte varor sljas som kan innehlla kemikalier som r hlsofarliga
eller dliga fr miljn. I och med EU:s nya kemikalielagstiftning
REACH har du som konsument rtt att inom 45 dagar f reda p om en
vara innehller mer n 0,1 viktprocent av de mnen som nns p EU:s
kandidatlista ver hlsoskadliga kemikalier, antingen via ett
muntligt svar direkt i butik eller skriftligt. Om det visar sig att
svaret inte stmmer kan terfrsljaren bli talsskyldig. Straff-fljden
av Naturskyddsfr-eningens anmlan mot Euro Sko fr frsljning av
farliga plastskor frn Bjrn Borg frra ret vntas bli prejudicerande
fr branschen.
MILJMRKNING. Leta efter miljmrkningar som till exempel Svanen
och EU-blomman. Dr ska kemikalieinnehllet vara testat. ven
mrkningen ko-Tex 100, garanterar att slutprodukten inte innehller
ngra farliga kemikalier, men den har tyvrr inte ngra krav p
kemikalieanvndningen i de olika tillverkningsprocesserna. Att kpa
plagg i ekologiskt odlad bomull r positivt, men det garanterar inte
att varan r fri frn kemikalier, eftersom varan har gtt igenom era
produktionssteg, som till exempel frgning, efter odlingen.
TVTT. Lagen sger att du inte ska behva tvtta nya klder innan du
anvnder dem. De senaste rens kemikalietester i media har visat p
motsatsen. Dessutom r verdriven tvtt och torktumling bde vatten-
och energikrvande och en stor miljbov. Hur du vljer att gra r upp
till dig. Ett tips om du vet med dig att din hud r knslig r att
prioritera att tvtta klder och produkter som kom-mer i
direktkontakt med huden. Ett annat kan vara att kpa second hand, dr
klderna antagligen redan r tvttade era gnger innan.
-
CAMINO 19
OMDEBATTERADE KEMIKALIER Nonylfenoletoxylat r ett
rengrings-medel som anvnds som avfettning p ull och bomull. I
naturen bryts det ned till nonylfenol som har visat sig vara
giftigt fr sk och vattenlevande organismer och misstnks ge nedsatt
fortplantningsfrmga. Det r frbju-det att anvnda i EU, men kommer
till Sverige genom importerade varor.
Ftalater anvnds som mjukgrare i plaster exempelvis PVC, och kan
hittas i plasttryck och skosulor men ocks som mjukgrare i
kosmetika. Det nns era olika ftalater och ngra r klassade som
hormonstrande och cancerogena. En kontaktvg r nr de nts av och
hamnar i damm och tas upp i mat och vid inandning, men de kan ocks
tas upp direkt genom huden.
Flamskyddsmedel anvnds fr att gra textilier brand- och
vrmetliga. De mest diskuterade r de som innehller brom dr vissa kan
ansamlas i miljn samt vara hlsofarliga. Bland annat har det pvisats
i brstmjlk och blod. Forskning pgr, bland annat p Swerea IVF fr att
ta fram miljanpassade alter-nativ till farliga amskyddsmedel.
Dimetylfumarat (DMF). Av de kemikalier som hittats i klder och
skor utgr DMF den mest akuta hlsorisken. Det r ett antimgelmedel
som tillstts vid lnga transporter och frbjds inom EU frn och med
maj 2009. Det har ven pvisats i mbler och kan orsaka klda,
hudirritation och i vrsta fall brnnskador.
Fluorerade mnen ternns i belgg-ningar fr vind- och regnplagg fr
att gra dem vatten- och smutsavvisande. Exempel p restmnen r PFOA
och PFOS som inte bryts ned i naturen. De r kroniskt giftiga,
reproduktions-strande och giftiga fr vattenlevande organismer men
utgr inte ngon akut hlsofara fr anvndaren av klderna.
Andra exempel p farliga kemikalier som terfunnits i klder och
skor r antibakteriella medel, som exempelvis triklosan, vissa
azo-frgmnen, bly, krom, formaldehyd och kvicksilver.
Kllor och mer om kemikalier i textilKEMIKALIEINSPEKTIONEN,
KEMI.SE
NATURSKYDDSFRENINGEN, SNF.SE
MOD E
Anna Mnsson och Rebecca Watkins fretag hjlper andra med
kemikalieledningssystem.
-
20 CAMINO
MOD E PERSON LIGT
teranvnda presenningar Det schweiziska mrketFreitag r
kultfrklarat i Europa, men syns nnu inte s ofta i Sve-rige. Vskan r
gjord av teran-vnd lastbilspresenning, gamla bilblten och
cykelslang. Min vska hittade jag dessutom i ett dike i Hgsbo utanfr
Gteborg. Idag nns era mrken som gr ungefr samma sak, blandannat
spanska Vaho och argentinska Urbag som bda anvnder gamla
reklam-banderoller som rmaterial.FREITAG.CH
VAHO.WS
URBAG.NET
Slitstarka kngor Nr min bror plockade meloner i Australien fr
ngra r sedan kpte han arbetarkngor av mr-ket Redback, som tagit
sitt namn efter en rdsvart giftspindel. Jag gillade dem skarpt och
hittade till slut mrket i Sverige, i en butik som sljer
traktortillbehr och andra jordbruksgrejer. Efter hrt anvndande som
vinterkngor i fyra ssonger r de i princip som nya. Kvalitet r
oftast miljsmart.REDBACKBOOTS.COM
Slangblte Uttjnt innerslang frn olikatyper av dck tar 500 r att
bryta ned i naturen, och vid frbrnning frigrs mngder av farliga
mnen. Det argentinska mrket Neumatica tar hand om en liten del av
de 100000 ton av detta material, som rligen deponeras i landet, och
gr vskor och accessoarer. Detta kaxiga blte r gjort av cykelslang,
komplett med ventil och allt. Kolla ocks in tyska Feuerwear som gr
blten avuttjnta brandslangar.NEUMATICANET.COM.AR
FEUERWEAR.DE
Frn grovsoprummet Vra grovsoprum r veritabla guldgruvor fr sdant
som gammal hi-, husgerd och inredningsprylar. Jag har inrett en
stor del av min lgenhet med sdana fynd. Folk slnger helt otroligt
mycket fungerande grejer. Ibland kan man ocks hitta hela sckar med
klder, i nt skick. Ett tips r att skaffa sig en grovsoprumsrutin
och kolla av lget 1-2 gnger i veckan, eftersom utbudet
varierar.
Med en faiblesse fr gamlasaker och teranvnda material har
Caminos Tobias Janssongarderoben full av grovsopsrums-fynd och
accessoarer av gamla presenningar och cykelslangar.
Tobias mode
REDAKTR TOBIAS JANSSON [email protected]
FO
TO U
LRIK
A B
EN
NE
RS
TE
DT
20 CAMINO
FO
TO T
OB
IAS
JAN
SS
ON
(P
LAG
G/P
RY
LAR
)
-
CAMINO 21
REDAKTR TOBIAS JANSSON [email protected] D E S TI N ATI O
N
RESA UTAN FLYG
Tg gr till Hamburg direkt frn Kpenhamn. Resan drifrn gr i bekvma
snabbtg och tar endast 4 timme. Kostar runt 800 kronor enkel vg.
Med buss kan du ka dagligen med Swebus frn Gteborg och Malm och frn
Stockholm en gng i veckan. Pris frn 400 kronor enkel vg.
TA I charmiga stadsde-len Schanzenviertel nns ett rikt utbud av
vegetariskt mat. Men du som ocks vill ta ekologiskt br ta dig till
Schanzenstern St Pauli en trevlig, rymlig och varm restaurang med
god mat till rimliga priser. Sjlv blev jag smtt frlskad i den varma
citrondrycken heisse lemon.BARTELSTRASSE 12
SCHANZENSTERN.DE
I centrala Hamburg, i nrheten av rdhuset, var vi p vg till den
vegetariska snabb-
matsrestaurangen Season. Men grannen Waku Waku lockade nnu mer.
Det r inte varje dag man hittar ekologisk asiatisk mat som dessutom
r billig. Stort plus ocks fr en trendig men nd varm och inbjudande
inred-ning. SCHAUENBURGERSTRASSE 55
SHOPPA EKO & FAIR TRADE
Tyskland har gott om Fair Trade-butiker. Men r du i Hamburg och
vill handla Fair Trade br du ta dig till GEPA:s (vrldens strsta
Fair Trade-importr) lager en bit utanfr
staden. Lokalen kan gras mycket roligare, men utbudet r desto
bttre. Hr nns mycket du inte kan hitta i en svensk Vrldsbutik, som
exempelvis mbler och strre inredningsprylar. Samt ett riktigt utbud
av viner.STRESEMANNSTRASSE 374
Utbudet av ekologisk r stort i Tyskland, inte minst nr det gller
mat. Reformhaus r en hl-sokedja som pminner en del som en svensk
Life-butik men mycket strre. Vi beskte butiken i stadsdelen
Schanzenviertel och mttes av ett rikt och verraskande utbud. Ett
charmigt inslag r alla provsmakningar, dr vi bland annat ck testa
svensk vegetarisk sill. SCHANZENSTRASSE 24
Tvrs ver gatan frn Reformhaus hittar du Mimulus Naturkosmetik en
gemytlig butik med det mesta du behver fr att dofta gott och se bra
ut. Med tanke p priserna r det inte hr du kper Weleda-cremen men r
du jakt efter ngot lite lyxigare r butiken vl vrd ett
besk.SCHANZENSTRASSE 39 A
Stadsdelen Karovier-tel p gngavstnd frn Schanzenviertel r knd fr
sitt alter-nativa utbud av klder och designprodukter. P huvudgatan
hittar du Hamburgs hip-paste kldbutik med ekoreko-utbud: Fein. Hr
trngs klder frn bland annat Katha-rine Hamnett, Terra
Plana och Stewart & Brown i en ung och frsch milj.
MARKSTRASSE 8/9
FEIN-STORE.DE
VINTAGE & TERVUNNET
Kleidermarkt r namnet p en stor tysk second hand-kedja med tv
butiker i Hamburg varav en ligger Schanzenviertel. Kedjan erbjuder
ett stort utbud av vintageklder frn 1960- och 70-talen men ocks
moderna saker. NEUER KAMP 23, ST PAULI
FLER DESTINATIONER
P CAMINOMAGASIN.SE
Vegetarisktmed drycken
heisse lemon pSchanzenstern
St Pauli
Bildtext Bildtext
DESTINATION: HAMBURG
Ekorekoutbudet i Hamburg pljer du inte p en dag. Men i de
angrnsande stadsdelarna Schanzenviertel
och Karoviertel nns det mesta du kan nska dig.TEXT CAROLINE
PETERSSON FOTO LENA REINHARDT
sCAMINO GILLAR
FO
TO M
OE
/ C
C
-
22 CAMINO
INREDNING & DESIGN AV JORD WWW.AVJORD.SE BURKINA FASO DESIGN
WWW.BURKINAFASODESIGN.SE
DEODESIGNWWW.DEODESIGN.SE
DU MONDEWWW.DUMONDE.SE
EMOSAWWW.EMOSA.SE
GRN INTERIR WWW.GRONINTERIOR.SE IM FAIR
TRADEWWW.IMFAIRTRADE.SE
HOUSE OF SEMWWW.HOUSEOFSEM.SE SALLY ANNWWW.SALLYANN.SE
WILMA & FRIENDSWWW.WILMAANDFRIENDS.SE
KLDER & TEXTIL ALL GOOD CLOTHINGWWW.ALLGOODCLOTHING.SE
AF SKEA WWW.AFSKEA.SE
ART & ECOWWW.ARTANDECO.SE
ASTRIDGOESORGANICWWW.ASTRIDGOESORGANIC.COM
BAMBUBUTIKEN WWW.BAMBUBUTIKEN.SE
BAZCA WWW.BAZCA.SE
DEM COLLECTIVEWWW.DEMCOLLECTIVE.COM
DIDU WWW.DIDU.SE
EKELUND LINNEVVERIWWW.LINNEVAVERIET.SE
EMMAUS BJRKWWW.EMMAUSBJORKA.SE
ETISKTMODE.SEWWW.ETISKTMODE.SE
FAIR MONKEYWWW.FAIRMONKEY.SE
HAMPVARUHUSETWWW.HAMPVARUHUSET.SE
KLTTERMUSENWWW.KLATTERMUSEN.SE
KNTOFS WWW.KNATOFS.COM
JANE WIKSTRMWWW.JANEWIKSTROM.COM
LAGER 157 WWW.LAGER157.COM
MINNI EKOAFFAIRWWW.MINNI.SE
MY SPIRITWWW.MYSPIRIT.SE
NORDIC NATURFIBER WWW.NORDICNATURFIBER.SE
PEMBERLEYWWW.PEMBERLEY.SE REAGERAWWW.HANDLAIHOP.NU
REKOFABRIKENWWW.REKOFABRIKEN.SE
THE FAIR TAILOR WWW.THEFAIRTAILOR.COM
VXBO LIN WWW.VAXBOLIN.SE
HLSA & SKNHET ANNEMARIE BRLINDWWW.BORLIND.INFO
BE HAPPYWWW.BEHAPPY.SE
BERGAMOTTWWW.BERGAMOTT.SE
CLEARLIFEWWW.CLEARLIFE.SE
DERMANORDWWW.DERMANORD.SE
ECOLOGIA WWW.ECOLOGIA.SE
EKOFRISREN WWW.EKOFRISOREN.SE
EKOMEDVETEN WWW.EKOMEDVETEN.SE
GRNA BODEN WWW.GRONABODEN.SE
HLSOMIXEN WWW.HALSOMIXEN.SE LAVERA NATURKOSMETIK
WWW.PUREGANICS.SE
LISEN ORGANICSWWW.LISENORGANICS.COM
MENSKOPPEN WWW.MENSKOPPEN.SE
NEA OF SWEDENWWW.NEAOFSWEDEN.SE
RAY HAIR MYSPACE.COM/MISSRAY
ROSENSERIEN WWW.ROSENSERIEN.COM
SIMPLY PUREWWW.SIMPLYPURE.SE
STRMBERG & COWWW.STROMBERG-CO.SE
THE BODY SHOPWWW.THEBODYSHOP.SE
TURKOS NATURKOSMETIKWWW.TURKOS.NU
UTAN KEMIKALIER WWW.UTANKEMIKALIER.SE
VEGANLIFE WWW.VEGANLIFE.SE
WELEDAWWW.WELEDA.SE
RTABACKENWWW.ORTABACKEN.SE
BARN & FRLDRAR BLLA-BOO WWW.BALLA-BOO.COM
BONKELIMINI WWW.BONKELIDESIGN.SE
EKOKUL WWW.EKOKUL.SE
GRO WWW.BIGTHINGSSTARTSMALL.SE
IMSE VIMSE WWW.IMSEVIMSE.SE
LITTLE BLOOM WWW.LITTLEBLOOM.SE
NATURE KIDSWWW.NATUREKIDS.SE
TITTA WWW.TITTA-TITTA.SE
MAT & DRYCK ANACARDIA WWW.ANACARDIA .SE
BRUNKULLANWWW.BRUNKULLAN.COM
CHEZMADAME WWW.CHEZMADAME.SE
CONDECOWWW.CONDECO.SE
DAGSMEJAWWW.DAGSMEJA .SE
DOMSTEIN WWW.DOMSTEIN.NO
EGUALEWWW.SACKEUS.SE
EKODIREKT STOCKHOLMWWW.EKODIREKT.SE
ELDRIMNERWWW.ELDRIMNER.COM
GRYNINGENWWW.GRYNINGEN.EU
HEDENBORGSWWW.HEDENBORGS.SE
HELSA P WWW.HELSAPA.SE
HERMANS EKOHANDELWWW.HERMANSEKOHANDEL.SE
KOOPERATIV HANDEL FRAMWWW.FRAMEKOLIVS.SE
KUNG MARKATTAWWW.KUNGMARKATTA.SE
MIGHTY LEAF WWW.MIGHTYLEAF.SE
PALLADIUM BARWWW.MATODRYCK.SE
PIPERS GLACEWWW.PIPERSGLACE.SE
RAW FOOD BY ERICA WWW.RAWFOODBYERICA.SE
RAWFOODSHOP WWW.RAWFOODSHOP.SE
TIPS
Hampan r ett material med framti-den fr sig. Den vxer bra helt
utan gifter, och kan anvndas till det mesta klder, mat,
byggmaterial och till och med papper. P HAMPVA-RUHUSET hittar du
mesta du kan tnka dig, gjort av olika delar av vxten.
Underklder av mjlk? Ja det gr att gra klder av en mngd olika
brer. Mjlkbrer r dessutom bra d de transporterar bort fukt. Dessa
underklder r designade av Kari Traa och sljs i Sverige via HILDUR.
Om mjlken r ekologisk framkom-mer tyvrr inte.
Nybliven vegetarian eller bara sugen p lite inspiration?
VEGERIET r Helsingborgs enda helvegetariska restaurang. Utver
catering, lunch och middagar anordnar de ocks matlagningskurser p
onsdagskvl-lar.
r du en telskare? Nu nns MIGHTY LEAFS lyxiga teer ven som lste i
sju olika smaker, varav sex sorter r eko-logiskt odlade. Lckert
frpackade naturligtvis.
Caminovnnerna r fretag och
organisationer som delar Camin
os ml och vrderingar.
Vill du ocks synas hr? Kontak
ta vnansvarig caroline@camino
magasin.se NU
136VNNER
Hildur har klder av mjlkfibrer.
Grnt lsviktste frn Mighty Leaf.
-
CAMINO 23
INTERVJUN
SOLDAGAR
KUNSKAP SOM VXER
En vr med gott om sol hoppas vi vl alla p. Solenergi r den
frny-elsebara energiklla som kommer starkast enligt en del
experter.Fokus p solenergi kommer det att vara 1-16 maj d European
Solar Days arrangeras med 4 000 aktiviteter ver hela Europa,
varav
MISSA INTE
Patricia Rawecka designar leksaker som skall f miljmedvetenheten
att vxa hos barnen. Genom fretaget GRO har hon tagit fram tre
pedagogiska pussel med rim som lr barnen om renare och gr-nare
stad, natur och hav.
Din id var en del av ett examensarbete p en designutbildning
i
Hongkong. Var syftet frn brjan att det skulle bli ett
fretag?
Det tog vldigt lng tid fr mig att komma p vad jag ville gra.
Nr jag ck idn kndes den s himla rtt att jag inte kunde slppa
den. Nu har jag ftt sdan bra respons att jag blivit inspirerad
att
fortstta. Jag visste inte innan vad det innebar att vara en
social
entreprenr. Jag tror mnga r det egentligen, det handlar om
att
vga ta risken.
Hur tillverkas dina pussel?
De tillverkas i min familjs tryckeri i Polen. S kompetensen
fanns nra. Pusslen r av FSC-certierad eskaboard som grs av
ter-
vunnen kartong frn Holland. Produkterna samtransporteras med
andra produkter till Sverige.
Vad har du p gng hrnst?
Just nu lser jag p halvtid, men frn och med som-
maren planerar jag att brja jobba med detta p
heltid. Jag har tagit fram en loso i tre steg
som handlar om att skapa positiva associatio-
ner till milj, frst samband och slutligen
integrera leken i det verkliga livet. Brdspel
och internetspel str p tur.
HEJ!
REKOGRAM WWW.REKOGRAM.SE
SALT & BRYGGAWWW.SALTOBRYGGA.SE
SALT KVARN WWW.SALTAKVARN.SE
SAXHYTTEGUBBEN WWW.SAXHYTTEGUBBEN.SE
SVA MARGA WWW.LAGAGODMAT.SE
TORFOLK GRD WWW.TORFOLK.SE
YUKO ONO WWW.YUKOONO.SE
NGAVALLEN WWW.ANGAVALLEN.SE
EKONOMI & AFFRER EKOBANKENWWW.EKOBANKEN.SE
JAK MEDLEMSBANKWWW.JAK.SE
MALMEKENWWW.MALMEKEN.SE
U&W (YOU&WE)WWW.UWAB.SE
ENERGI & TRANSPORT ENGYWWW.ENGY.COM
GTEBORGS BILKOOP WWW.GOTEBORGSBILKOOP.SE
KALMAR ENERGIWWW.KALMARENERGI.SE
KRAFT & KULTURWWW.KRAFTKULTUR.P2P.NU
MYECO WWW.MYECO.SE
02VINDELWWW.02.SE
SUNFLEET WWW.SUNFLEET.SE
TRANS ENERGI WWW.TRANASENERGI.SE
KOMMUNIKATION & OPINION
ASFALTBLOMMANWWW.ASFALTBLOMMAN.SE
CSR I PRAKTIKEN CSRIPRAKTIKEN.SE
BOX INFORMATIONWWW.BOXINFORMATION.COM
EKOCENTRUM WWW.EKOCENTRUM.SE
ECOPROFILEWWW.ECOPROFILE.SE
ECOSHOPPING WWW.ECOSHOPPING.SE
DIAKONIAWWW.DIAKONIA .SE
JRNA KOMMUNIKATIONWWW.JARNAKOMMUNIKATION.SE
KLIMATSMARTWWW.KLIMATSMART.SE
LS MER OM CAMINOVNNERNA
P CAMINOMAGASIN.SE
A N N O N S
runt 100 r planerade i Sverige. Seminarier och utstllningar str
p programmet och kommer rikta sig till en bred allmnhet.
Kommunikationsbyrn BOXINFORMATION r en av aktrerna som hjlper till
att gra arrangemanget synligt .
KONSUMENTFRENINGEN SOLIDARWWW.SOLIDAR.SE
KONSUMENTFRENINGEN
STOCKHOLMWWW.KONSUMENTFORENINGENSTOCKHOLM.SE
KONSUMENTFRENINGEN VSTWWW.KONSUMENTFORENINGENV-AST.SE
KOOPERATION UTAN GRNSERWWW.UTANGRANSER.SE
KRAVWWW.KRAV.SE
RTTVISEMRKTWWW.RATTVISEMARKT.SE
STUDIEFRBUNDET VUXENSKOLAN WWW.SV.SE
VRLDSBUTIKERNA FR RTTVIS HANDELWWW.VARLDSBUTIKERNA.ORG
BLANDAT DREAMROOM WWW.DREAMROOM.SE
ECOOLWWW.ECOOLISTA.SE
EKOBUTIKEN WWW.EKOBUTIKEN.SE
FAIR ENTERPRISE NETWORKWWW.FAIRENTERPRISE.NET
FAIR UNLIMITEDWWW.FAIRUNLIMITED.SE
HILDURWWW.HILDUR.SE
INDISKA DOFTER WWW.INDISKADOFTER.SE
PAPYRUS WWW.PAPYRUS.COM
ROBYGGEWWW.ROBYGGE.SE
SENTAKU WWW.SENTAKU.SE
SG ZETTERQVISTWWW.SGZETTERQVIST.SE
NGSBACKAWWW.ANGSBACKA.SE
Solar Days 2009
-
24 CAMINO
P RO F I LE N
KOLLA HR, mangrovetrd! Mattias dyker ner i en kruka och brjar
passionerat
bertta allt om mangrovevxter och deras rtter. Trots
att han har en lng resa bakom sig sprudlar det om ho-
nom, det mrks att han trivs i miljn p det tropiska
vxthuset i Uppsala, dr vi har bestmt trff. Utanfr
ligger snn tjock.
Jag lskar kontraster. Det r hrligt att komma hem
till en riktig vinter, och hit r en plats som jag grna
terkommer till. Hromkring lekte jag nr jag var barn,
sger han och ser sig spralligt omkring.
I det vintervita Uppsala var vxthuset det vi hittade
som, om n p ett lite konstlat stt, bst kunde efterlik-
na miljerna som Mattias vanligtvis rr sig i. Fr bara
ngra dagar sedan var han djupt inne i Borneos djungler.
I sitt dokumentra fotoprojekt The Testament of Teberan
visar Mattias hur palmoljeplantagerna breder ut sig p
regnskogens bekostnad. Huvudpersonen Teberan till-
hr en utdende nomadstam och jagas p grund av sin
kamp fr att rdda regnskogen. Mattias bilder av palm-
oljeplantagernas monokulturer som strcker sig bortom
horisonten etsar sig fast.
Inom naturfoto r han en superstjrna med era publiceringar i
National Geographic. Han r entreprenren och regnskogsambassadren
som hittar grnsverskridande samarbeten som f. Caminos Ingemar
Gustafsson har trffat fotografen och ventyraren Mattias Klum. TEXT
INGEMAR GUSTAFSSON FOTO ANJA SJGREN & MONIKA KLUM
P Borneo nns enligt Vrldsnaturfonden mer n 6000
vxtarter och 100 djurarter som inte nns ngon an-
nanstans i vrlden - dessutom fungerar skogen som en
av vrldens viktigaste koldioxidsnkor. P 1970-talet
tog skvlingen fart p allvar och nu nns bara omkring
hlften av skogarna kvar. Efterfrgan p palmolja kar
hela tiden, inte minst p grund av den kade markna-
den fr biodiesel.
Fotoreportaget nansierades bland annat av National
Geographic som r en av Mattias terkommande upp-
dragsgivare. Jag undrar hur det r att jobba fr en sdan
klassisk aktr inom naturfoto.
Spnnande, utmanande och en fantastisk plattform,
men ibland knner man sig som en lgnare.
Det kan lta en aning motsgelsefullt att en dokumen-
trfotograf beskriver sig som en lgnare, men enligt
Mattias handlar det om parallella verkligheter dr den
ena sidan ofta fr mer utrymme n den andra.
Som fotograf kontrakteras man ibland fr att visa upp
fantastiska naturmiljer. Men p vg till dessa fantastiska
miljer ser man mnga gnger fasansfulla avverkningar,
gruvdrift, krnkningar av mnskliga rttigheter eller allt
YRKE Fotograf
FDD 1968
AKTUELL med The Tes-tament of Teberan en fotoutstllning om hur
palmoljan hotar Bor-neos regnskogar, visas bland annat under
Vetenskapsfestivalen i Gteborg (Nordstan) 20-25 april. ven aktuell
med Funk for Life ett musikpro-jekt som handlar om att hjlpa Lkare
utan grnsers arbete i fat-tiga urbana omrden. KLUM.SE
MATTIAS KLUM
KRAFTKLLAN KLUM
-
CAMINO 25
P RO F I LE N
-
26 CAMINO
P RO F I LE N
detta samtidigt. D kan det knnas som att jag ker in
i den vrlden med skygglappar och plockar ut det allra
vackraste och visar upp fr 50 miljoner mnniskor, som
knner att vilken vacker vrld vi lever i. Nr det i sjlva
verket ser vldigt kritiskt ut. Drfr knns visualisering-
en av de vrldarna ibland kan knnas endimensionella.
Fr om man zoomar ut blir det bisarrt. Och drfr har jag
mer och mer genom ren skrivit i mina kontrakt att ven
f visa den andra sidan.
Ofta r det stora ekonomiska intressen som str p
spel i den milj som Mattias portrtterar, och alla upp-
skattar inte alltid uppvisandet av den andra sidan.
Jag har blivit hotad, bde frtckt och mer tydligt.
Men han svarar tvrt nej p fljdfrgan om han n-
gonsin blir rdd. N, Mattias Klum verkar se en ut-
maning i det mesta. Som nr han kom p idn att ta
bilder av regnskogen hngandes under korgen p en
luftballong.
Man frsker hela tiden hja ribban och hitta nya
vinklar. Istllet fr att yga helikopter ville jag glida
vibrationsfritt. Min fru Monika tyckte att jag var galen,
och undrade var jag skulle landa. Till slut lyckades jag
lura ner ballongpiloten K G Silverstolpe, och vi gjorde
vrldshistoriens fsta ballongygning ver regnskogen
i Borneo. I brjan stod jag i korgen men sedan kom jag p
att det r nnu bttre att hnga under korgen. Det var ett
logistiskt vansinnesprojekt, men det gick bra. Jag bru-
kar ta det som exempel nr folk sger: Det gr inte, fr
att ingen har gjort det frut. Framfrallt nr det gller
miljlsningar eller entreprenriella lsningar. Om vi
inte provar nya saker och r rdda fr besvr d missar
vi mnga frgor med utvecklingspotential.
The Testament of Teberan premirvisades i Kpen-
hamn i ett samarrangemang med ett hgnivseminari-
um om regnskogskydd med bland annat frre brittiske
premirministern Tony Blair och frre norska statsmi-
nistern Gro Harlem Bruntland. Mattias engagerade och
underhll, trots mnets allvar. Utan honom hade temat
troligtvis hamnat p en distanserad strukturell niv,
svr att relatera till.
Ditt liv r lite som en Indiana Jones-film. I ena
stunden hnger du under en ballong ver regn-
skogen, i andra stunden har du ett gemensamt
seminarium med Tony Blair.
Hahaha, jag tror vldigt mycket p grnsverskri-
dande samarbeten. Att ensam r stark r bra till en
viss grns, men tillsammans med journalister, politi-
ker, nringsliv, organisationer, och bra kollegor nns
det verklig kraft att frndra.
Regnskogen har varit utsatt under vldigt lng tid
och det r ltt att f knslan att utvecklingen gr
t helt fel hll, att ljusglimtarna r f. Vad tror du
r nyckeln fr att kunna rdda regnskogarna?
Det krvs lsningar som r skrddarsydda fr den
speciella omgivningen. Ett smskaligt exempel r nr
en indianstam som levt i ett regnskogsomrde i Borneo
sedan urminnes tider var p vg att tvingas avverka sin
skog, av ekonomiska skl. Men istllet erbjuds de nu alla
de inkomster som skogen genererar i form av frukter,
parantter och s vidare. Nu fr de betalt fr att vakta
skogen och lever ett bttre liv n tidigare, samtidigt som
skogen fortfarande str kvar.
Innan vi skiljs t gr vi frbi dammen i vxthuset. Mat-
tias tar upp en nckros och brjar detaljerat beskriva
dess frtrfighet. Fr sdan verkar han vara, Mattias
Klum hoppar mellan stort och smtt med oskiljbar
entusiasm.
Den vanligaste vegeta-biliska oljan andvnds mest till bland
annat mat- och hygienprodukter och biobrnsle. Kallas ofta i
innehllsfrteckningen fr vegetabilisk olja. Utvinns frn oljepalmens
frukter och krnor. I Malaysia sysselstter industrin direkt 570 000
personer och drutver indirekt omkring 800 000 personer, enligt
Malay-sian Palm Oil Council.Den globala produktio-nen kommer att
fr-dubblas under perioden 2000-2030, uppskattar
Greenpeace.Roundtable on Sustai-nable Palm Oil (RPSO) miljcertierar
palmol-ja som kommer frn plan-tager som anlagts innan 2005, men har
kritiserats av Vrldsnaturfonden och Greenpeace.
The Testamentof Teberan Ett projekt som jag verkligen ville gra.
Det hr ville jag verkligen bertta.
Biologisk mngfald Inspirerande, livs-viktigt och bortglmt i
klimatdiskussionen. Det r viktigt att beskriva slktskapet, att vi r
en del av det, och att vi r beroende av det. Utrk-ningar visar att
vrdet av ekosystemtjnsterna vida verskrider vrl-dens samlade
BNP.
Att frelsa Enastende stt att f respons och tnka ige-nom vad man
egentligen vill sga. Man lr sig genom att lra ut. Man fr spontan
och direkt feedback, framfrallt frn barn och ungdomar. r man trkig
fr man reda p det.
Att skapa medvetenhet Svrt men viktigt.
MATTIAS OM
PALMOLJA
Jag har blivit hotad, bde frtckt och mer tydligt
-
CAMINO 27Mattias Klum och ballongpiloten K G Silverstolpe var
frst i
vrlden med att flyga luftballong ver Borneos regnskog.
-
28 CAMINO
Den ger oss liv, nring och mediciner, skyddar oss mot
versvmningar och bromsar den globala uppvrmningen. Camino rar
Internationella ret fr biologisk mngfald med en hyllningskr till
det grnaste vi har: skogen!TEXT CAROLINE PETERSSON FOTO TOBIAS
JANSSON
DYRBARKRONORDYRBARKRONOR
-
CAMINO 29
Skogens rddning 2010?r 1992 samlades vrldens ledare i Rio de
Janeiro och frfattade Kon-ventionen om biologisk mngfald. De kom
verens om att frska bevara livets variationsrikedom p jorden och
frska komma till rtta med de stora ekosystemfr-luster som pgick
vrlden ver. 2010 r ret d uppfljning av arbetet skall ske. Drfr har
FN utlyst 2010 som det internationella ret fr biologisk
mngfald.
Tyvrr pekar mycket t fel hll. FN:s globala studie Millenium
Ecosystem Assesment frn 2005 visar att den biologiska mngfalden
utarmas hundra till tusen gnger snabbare idag n fr 50 r sedan. D
skall man komma ihg att den biologiska mngfalden vi har idag p
jorden r ett resultat av 4 miljarder r av evo-lution. Ett av de
strsta hoten r skv-lingen av skogen, vilket r hemvist fr den strsta
delen av jordens arter.
Organisationen Naturens r 2010 r en av mnga som upp-mrksammar
ret fr biologisk mngfald. I deras kalendarium kan organisationer
som arbetar med frgor om biologisk mng-fald registrera sina
aktiviteter. NATURENSAR.SE
RARA
-
30 CAMINO
En dold skattkistaFN:s miljprogram UNEP- WCMC uppskattar att det
nns 14 mil-joner arter p jorden. Av dessa r omkring 1,74 miljoner
hittills vetenskapligt beskrivna. Den allra strsta delen av jordens
arter vntar allts p att bli upptckta och de esta r insekter och
andra ryggradslsa djur. Varje r gr fors-karna tiotusentals nya
upptckter. Regnskog tcker bara sju procent av vrldens yta men tros
vara hem t hlften av jordens arter. I Ecuador har forskare
hittat
245 arter av trd p en enda hektar, vilket kan jmfras med Sverige
som totalt sett har ett fyrtiotal inhemska arter. Regnskogens
artrikedom utgr ocks ett gigantiskt apotek. Enligt Vrldsnaturfonden
har 40 procent av alla mediciner aktiva substanser som bygger p
mnen i vxtriket. Kinin som anvnds mot malaria utvinns ur kina-trdet
som vxer p Andernas sluttningar och Diosgenim r en huvudbestndsdel
i
p-piller som utvinns frn slingervxten vildjams i Mexico och
Guatemala. Frn vildjams utvinns ocks kortison.
GBIF-Sweden (Global Biodiversity Information Facility) samlar
all information om djur, vxter och svampar i svenska museisamlingar
och observationsdatabaser. P deras webbplats nns i skrivande stund
25 126 595dataposter.GBIF.SE
-
CAMINO 31
Vad r en skog vrd?Vad har det fr betydelse med en insekt mer
eller mindre? Det r ltt att tro att biologisk mngfald handlar om
att bevara arter fr sakens skull. Och visst r detta ett viktigt
argument. Fr vilken rtt har vi som mnniskor att utrota andra arter
bara fr att vi sjlva inte har nytta av dem?
Men tnker vi lngsiktigt nns det ven rent egoistiska skl att
bevara den biologiska mng-falden. Skogen levererar en rad
olika ekosystemtjnster som vi mnniskor r beroende av. En
tredjedel av vrldens 105 strsta stder r beroende av skogkldda
avrinningsomrden fr att invnarna ska ha rent vatten. Trd fungerar
som effek-tivt skydd mot versvmningar, skog ger oss mat och
mediciner, skyddar marken frn erosion och reglerar lokala
klimat.
Skvling av skog bidrar ocks till vxthuseffekten d skog
binder koldioxid frn atmosf-ren, som frigrs vid skvling.
I nordvstra Ecuador kmpar en liten grupp mnniskor fr att rdda en
av de sista, ursprung-liga regnskogarna i Anderna. Freningen Rdda
Regnskog samlar in pengar fr att hjlpa gruppen att kpa
marken.RADDAREGNSKOG.SE
-
32 CAMINO
Makten ver skogenI FN:s konvention om biologisk mngfald (artikel
15) fastsls att varje land har suvern rtt till sina genetiska
resurser och att bestmma huruvida dessa skall nyttjas. Samtidigt
uppmanar artikel 8 alla att verka fr att respektera och bevara
traditionell kunskap. De som varit upphov till, och genom
generationer fr-valtat denna kunskap, skall enligt konventionen f
ta del av vinsten.
Men trots regler och konventioner lyckas fretag, lagligt och
olagligt, kpa rtten till mark som skvlas fr boskap, jordbruk och
timmer.
Genom vr konsumtion kan vi pverka skvling av skog indirekt. Vi
kan undvika att kpa ntktt som utfodrats med soja och pro-dukter som
innehller palmolja. Vi kan vlja att kpa produkter som ger ett
ekonomiskt vrde till regnskogen och ger mnniskor
en inkomst som gr dem mindre frestade att tjna pengar p
skogsskvling.
Svenska fretaget North and South Fair Trade sljer parant-ter som
skrdas i regnskog i Peru och fretaget Sackeus distri-buerar honung
som skrdas i Miomboskogarna i Zambia.SACKEUS.SE
-
CAMINO 33
Borta dligt, hemma bra?Skvling av skog r inget nytt. En gng i
tiden var hela 80-90 procent av Europas yta tckt av skog, idag nns
bara 20-30 procent kvar. Av den r ytterst lite urskog. Sverige
hyser en stor andel av den s kallad gammelskogen, men ven hr r den
hotad. ver 1 800 skogslevan-de vxt- och djurarter r idag
rd-listade, det vill sga hotade eller missgynnade, enligt
Greenpeace. Riksdagen har antagit miljml till 2020 om att
lngsiktigt skydda och
vrna om skogens och skogsmar-kens vrde. Miljmlsrdet som ansvarar
fr att utvrdera och rapportera om arbetet bedmer att sannolikheten
att lyckas inom uppsatt tid r liten.
Stiftelsen Ett klick fr skogen har funnits sedan 2004 och samlar
in pengar fr att frvrva skogsmark med skyddsvrd gammal skog.
Stiftelsens insat-ser har bland annat bidragit till att skydda tv
gammelskogar
frn exploatering: Verle utanfr Gteborg och renjrka utan-fr
Jokkmokk. Just nu pgr insamling till skog nummer tre.
Med ett enkelt klick kan du se till att 2-30 kvadratdecimeter
gammelskog kan kpas upp och bevaras fr all framtid, utan att sjlv
behva betala fr det. Detta tack vare sponsorer som betalar per
klick som grs. ETTKLICKFORSKOGEN.SE
Bilder frn Iguazu, Brasilien, Punta del diablo, Uruguay,Asuncin,
Paraguay och Buenos Aires, Argentina. Djuret r en coati.
-
34 CAMINO
Diesel, ygbrnsle, plast, mat och mediciner allt som man kan
tillverkasav fossil olja kan ocks gra av alger. Denna akvatiska
minivxt krver mycketsm odlingsarealer, behver inte konkurrera med
matproduktion och kan tilloch med rdda stersjn.TEXT INGEMAR
GUSTAFSSON FOTO MIKE ROSATI
ALGERNASTID
Alger i labbet.
-
CAMINO 35
Det rder nstan halleluja-stmning kring algers frtrfighet. Efter
att ha pljt igenom ett antal artiklar i mnet fr man uppfattningen
att det knappt nns ngra nackdelar alls med denna urldriga lilla
vxt. Och det nns onekligen ngon slags
varfr-har-vi-inte-tnkt-p-det-frut-stmning kring idn om att
lta alger, som fr miljontals r sedan var den vxt som lade grund
till
den fossila oljan, ven skapa nsta generations brnsle.
Det r ltt att bli verentusiastisk. Det r fortfarande vldigt
mycket
som behver gras fr att f framstllningen optimal. Mjligheterna
r
mnga, men i steget till att f algodling lnsam nns mnga
utmaningar,
sger Susanne Ekendahl p Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
(SP).
Susanne undersker villkoren fr storskalig algodling i Sverige i
ett
forskningsprojekt som pgr till mars 2011. I skrivande stund har
en
tredjedel av projektet genomfrts, och hittills r hon frsiktigt
positiv.
Frutsttningarna r goda, men det behvs mer kunskap.
Det som behvs nu r bttre skrdemetoder, billigare
odlingsutrust-
ning och billigare stt att utvinna fetterna. Processen r inte
svr, men
det nns fr lite erfarenhet n s lnge. Det r inte s jttelnge sedan
vi
brjade med biogas i strre skala heller, sger hon med en sdan dr
ton
p rsten som nr man har ngot riktigt stort p kornet.
Stor potentialMikroalger (vxtplankton), svvar omkring i vra sjar
och hav och ut-
gr basen fr det mesta av livet under ytan. Algerna fungerar
precis som
landvxter, de tar upp koldioxid frn atmosfren och producerar
syre
via fotosyntesen. Dessutom tillverkar de fett (olja), fr att
kunna hlla sig
svvande i vattnet (fett r lttare n vatten). Och det r bland
annat denna
olja som r eftertraktad. Denna helt naturliga process behver
vatten,
solljus, koldioxid och nring, med andra ord: receptet p
algblomning.
En win win-situation uppenbarar sig; vi har vergdda sjar och hav
p
grund av den nring som lcker frn jordbruket och vi vill bli av
med
koldioxid frn atmosfren. Algerna kan ta hand om bda
problemen.
Om man skulle odla upp hela Storbritannien med alger s skulle
de
absorbera hela vrldens koldioxidutslpp. Det r inte en jttestor
yta,
pongterar Susanne.
Just nu pgr en jakt efter biobrnslen som inte trnger ut
regnskog
(ssom palmolja), eller konkurrerar med odling av mat, (som
etanolen i
USA). Frskt i minnet ligger matupproren i Mexiko efter
prishjningar p
deras nationalmatvara nummer ett: majs. Mnga menade att det
berodde
p USA:s satsning p majsetanol.
Alger kan dremot odlas i omrden som r helt vrdelsa fr odling
av mat, till exempel i knen. Dr fr de gynnsamt med solljus och
vxer
i dammar eller i srskilda behllare. Alger r mycket mer
energirika n
andra energigrdor, vilket gr att odlingen tar frhllandevis liten
yta
i ansprk. En skrd alger ger era hundra gnger mer olja per
ytenhet
n vad till exempel en skrd sojabnor ger. Enligt utrkningar frn
den
amerikanska rymdstyrelsen NASA kan vissa alger ge 20 000 liter
olja
per hektar och r.
FO
TO M
IKE
RO
SA
TI F
LIC
KR
.CO
M/P
HO
TOS
/MR
-PH
OTO
GR
AP
HY
-
36 CAMINO
Jackie Speier har varit p besk i deras produktionsanlggning.
Det hr r jttespnnande! Jag undrar om det var shr det kndes
nr Bill Gates startade Microsoft, eller nr Sergey Brin startade
Google,
sger Jackie Speier om fretagets ider.
Favorituppvisningen vid besken p Solazyme r att lta gsten
hlla
algbrnslet ner i tanken p en helt vanlig dieselbil och kra ivg.
P plats
nummer tv i uppvisningen kommer provsmakningen av deras
matolja.
Det smakar som olivolja, sger Jackie Speier i videoklippet efter
att
ha tagit en tugga av det oljedoppade brdet.
Mngsidigheten i produktionen r viktig, menar Harrison Dillon.
Ut-
ver matolja och diesel har Solazyme tillverkat bde
plastprodukter och
ygbrnsle av sina alger. Det sistnmnda har den amerikanska
marinen
bestllt 80 000 liter av.
Jag och min kollega Jonathan Wolfson startade det hr fretaget i
ett
garage fr 6 r sedan. Nu sysselstter vi 75 personer, s det
handlar ocks
om att skapa jobb, sger Harrison Dillon.
Produktionsmetoden som Solazyme anvnder r att de matar
algerna
med biomassa ssom trspill, sgspn eller rester frn odling av
socker-
rr, fr att f algerna att producera s mycket olja som mjligt. Idn
r att
produktionsmetoden ska fungera med de biologiska restprodukter
som
det nns gott om lokalt. Det r denna gdningsmetod som har ftt
fre-
taget att f fram algbrnsle i kommersiell skala. Enligt Harrison
Dillon
kommer Solazyme inom ett par r kunna vara nere p en
produktions-
kostnad p 60-80 dollar/fatet. (I skrivande stund r det fossila
oljepriset
omkring 80 dollar/fatet).
Vissa siffror kommer enbart frn laboratoriefrsk s man ska ta
dem
med en nypa salt, sger Susanne med en forskares vanliga
frsiktighet.
Men att alger innehller mngdubbelt s mycket olja per odlad yta n
till
exempel sojabnor r det ingen tvekan om, frskrar hon.
Enligt rapporten Alternative Fuels for use in Commercial
Aircraft
frn NASA skulle hela ygindustrins brnslebehov (320 miljarder
liter)
kunna tillgodoses genom algodling p en landyta lika stor som den
ame-
rikanska staten Maryland, (det vill sga ungefr lika stort som
Smland).
Hur knppa sdana utrkningar n m vara, s ger det nd en bild av
vilken potential brnslet har. I januari 2009 var Continental det
frsta
ygbolag som genomfrde en provygning med algbrnsle i tanken,
och
brnslet fungerade till och med bttre n vanligt jetbrnsle. Sedan
dess
har era andra ygbolag hakat p. SAS, KLM, Air France, Virgin
Atlantic
Airways och Japan Airlines samarbetar till exempel i ett srskilt
forsk-
ningsprojekt om algbrnsle.
Amerikansk algdieselI USA nns ett ertal fretag som gr ansprk p
att vara frst med stor-
skalig kommersiell tillverkning av algolja. Fretaget som verkar
ha kom-
mit nrmast r Solazyme frn Kalifornien.
En av de na sakerna med den hr tekniken r att den fungerar
med
bentlig teknik, sger Harrison Dillon, chef och grundare till
Solazyme i
ett videoklipp p fretagets Youtube-kanal, samtidigt som han
stolt visar
upp en aska av deras egentillverkade algdiesel.
Intresset fr hans Solazyme har varit enormt. Bde Kaliforniens
guver-
nr Arnold Schwarzenegger och den amerikanska
kongressledamoten
Rolja frn alger.
Susanne Ekendahl p Sveriges tekniska forskningsinstitut.
Kongressledarmoten Jackie Speier provkr Solazymes dieseldrivna
bil, med algdiesel i tanken.
FO
TO M
IKE
RO
SA
TI F
LIC
KR
.CO
M/P
HO
TOS
/MR
-PH
OTO
GR
AP
HY
FO
TO M
IKE
RO
SA
TI F
LIC
KR
.CO
M/P
HO
TOS
/MR
-PH
OTO
GR
AP
HY
FO
TO D
ICK
GIL
LBE
RG
-
CAMINO 37
Kommersialisering av svenska marknaden Nu mste
algoljetillverkarna ta vara p restprodukterna fr att f det
lnsamt, sger Susanne Ekendahl. Nr de tillverkar biodiesel
utvinns
fetterna ur algerna, och d blir det cellvggar kvar, allts
cellulosa. Och
det kan man till exempel rta till biogas.
Kan man tnka sig att ven smskalig odling av alger r ett
alternativ
i framtiden?
Ja, det tror jag. En bondgrd skulle till exempel kunna producera
bio-
gas eller diesel till sin traktor. Det nns redan idag alla
mjliga sorters
hemmaodlingspaket att kpa p ntet.
Om man skulle odla upp hela Storbritannien med alger s skulle de
absorbera hela vrldens koldioxidutslpp
Harrison Dillon, grundare av Solazyme visar upp fretagets
algdiesel fr amerikanska kongressledarmoten Jackie Speier.
Redan idag nns ocks kommersiella algodlingar i Sverige, men fr
andra
syften. P vstkustens Kosterar odlas alger fr att bli mat till
ostron. Just
detta anvndningsomrde satsas det mycket p ven i Norge, dr
skod-
lingarna har ftt kritik fr att de anvnder nermald smsk
uppskad
frn havet fr att mata den odlade sken. Fr s lnge som havet
rensas
p denna viktiga smsk, kan skebestnden av de strre matskarna
aldrig terhmta sig. Odlad sk blir allts i det perspektivet
heller inte
srskilt hllbar.
Rdda stersjn och kermarkenDen grna srjan som ibland yter omkring
i stersjn p somrarna har
skerligen irriterat mnga badare. Men algblomningen har
naturligtvis
allvarligare konsekvenser n att ngra semestrar blir frstrda
hela
havets ekosystem r hotat. Algerna skapar syrebrist som i sin tur
leder
till skdd. Kan man d sl tv ugor i en smll och samla upp
algerna
fr att anvnda i kommersiellt syfte? Trelleborgs kommun har
lanserat
ett projekt under namnet Kretsloppet dr verdiga alger frn
strn-
der och anlagda vtmarker i sdra Skne samlas ihop och rtas till
bio-
gas. Det som blir kvar efter rtningen anvnds som gdsel p
krarna.
Det nns inget annat stt att terfra fosfor frn havet till
jordarna
n detta. Dessutom minskar vi vergdningen och tillverkar
klimat-
neutralt brnsle. Att gra biogas av algerna r en enklare process
n att
tillverka andra sorters biobrnslen, sger Sten Bjrk, miljstrateg
p
Trelleborgs kommun.
I hamnstaden Trelleborg har kommunen tillsammans med energi-
bolaget Eon ven tittat p mjligheterna att gra biogasen ytande
och
FO
TO M
IKE
RO
SA
TI F
LIC
KR
.CO
M/P
HO
TOS
/MR
-PH
OTO
GR
AP
HY
-
Varely pleat dress
1 399,-
96% hampa, 4% spandex
Mina wrap dress
1 299,-100% ekologisk bomull
Henley blouse
1 599,-
100% ekologisk bomull
Stewart+Brown om krlek, design och smarta valParet Karen Stewart
och Howard Brown, tv designers med djup passion fr design och
respekt fr naturen, lanserade sin frsta etiska kollektion r 2002.
Med en vilja i att uppn hg kvalitet i designen och funktionell stil
med s lite pverkan p naturen som mjligt, vill Stewart+Brown uppn
symbios och harmoni mellan den kommersiella vrlden, samhlle och
natur.
Hllbarhetstanken gr igen i allt Stewart+Brown fretar sig.
Klderna r tillverkade i USA av ekologisk bomull. Minst 1% av all
frsljning gr till icke-vinstdrivande och sociala
vlfrdsorganisationer.
Kp Stewart+Brown hos www.gemenskapgron.se
.
-
CAMINO 39
ALGER KAN ANVNDAS TILLDieselJetbrnsle
BiogasPlastMatoljaMediciner
ALGER SOM BIOBRNSLEOILGAE.COM
SOLAZYME.COM
FAKTA ALGER
Jag undrarom det var shr
det kndes nrBill Gates startade
Microsoft?
drmed fungera som brnsle i nsta generations frjor. Intresset fr
Trel-
leborgs algprojekt har varit stort frn lnderna runt stersjn,
bland
annat frn Polen och Ryssland.
Ja, det r mnga som har reagerat. Detta r ett helt nytt stt att
se
p havet som en naturresurs, samtidigt som man lser
miljproblem,
sger Sten Bjrk.
Trelleborgs biogasanlggning kommer till 20 procent att drivas
p
alger, och kommer d att producera mer energi n vad kommunen
sjlv
gr av med. Enligt Sten Bjrk kan fem-sex anlggningar av det hr
sla-
get lngs kusten rcka fr att Sverige ska klara sina taganden fr
att
rdda stersjn.
Rena avgaserAtt anvnda alger som renare av avgaser och
avloppsvatten r ett an-
nat anvndningsomrde. Odling av alger kring industrier kan
minska
utslppen av kvve och fosfor i avloppsvatten med upp till 90
procent,
och har potential att hindra miljfarliga tungmetaller att lcka
ut i vat-
tendrag. Det visar en studie som Francesco Gentili vid Ume
universitet
har genomfrt. I projektet lt man alger ta kvve och fosfor frn
av-
lopps- och lakvatten. Dessutom absorberade algerna koldioxid frn
ett
kraftvrmeverks rkgaser.
I avloppsvatten nns all nring som algerna behver fr att bilda
olja,
det vill sga kvve, fosfor och lite mineraler, samtidigt som
vattnet renas.
Men om man ska kalla dessa alger fr koldioxidsnka, mste man
grva
ner dem, sger Susanne Ekendahl. Frdelen r att biobrnslen av
alger
kan erstta fossila brnslen, sger Susanne Ekendahl.
Fr bra fr att vara sant?Brjar halleluja-stmningen innna sig s
smtt? Har tanken slagit dig
att vi nu bara kan byta ut den fossila oljan mot alger och
fortstta som
vanligt? Lsningar som verkar vara fr bra fr att vara sanna,
brukar hel-
ler inte vara sanna, tnker skeptikern, med historisk rtt.
Trots fretagets framgngar tror Harrison Dillon frn Solazyme inte
att
algbrnslet kommer att dominera den nra framtiden, utan att det
frst
om 20-30 r kommer att nnas med som ett av era
brnslealternativ,
och d frmst fr lngvga transporter kortare transporter kommer
att
domineras av el. Inte heller Susanne Ekendahl tror att algoljan
kommer
dominera inom ngon nra framtid.
Kanske inte de nrmsta 20 ren, men s smningom. Energimssigt
behver det nog ven vara en kombination av sol- vind- och
vgkraft,
sger hon.
Potentialen nns allts dr, men risken verkar ligga i att
utvecklingen
gr fr lngsamt; att politikerna inte satsar tillrckligt och
utvecklingen
av produktionsmetoder stagnerar. Om man ska lyssna p de
dystraste
prognoserna rcker inte (den tillrckligt billiga) fossila oljan
fr att sam-
hllet ska klara det tidsfnster som behvs fr att stlla om frn
fossila
brnslen till frnyelsebara alternativ. Enligt vissa bedmare kan
20-30
r vara fr kort tid fr en sdan omstllning.
Jag fattar inte varfr det inte har satsats p det hr innan, men
det
har vldigt mycket med politik att gra. Utslppsrtter, skatter och
regle-
ringar kan gra mycket, men om oljan tar slut d har vi inte lngre
ngot
val, avslutar Susanne.
FO
TO M
IKE
RO
SA
TI F
LIC
KR
.CO
M/P
HO
TOS
/MR
-PH
OTO
GR
AP
HY
FO
TO L
EE
NA
CH
TIG
AL
/ C
C
-
40 CAMINO
-
CAMINO 41
Mer relationer och mindre teknik r ledorden. Mitt i de
brasilianska Mantiqueirabergen har svenske John Harding startat
ekobyn Terra UNA med sina brasilianska vnner.TEXT JOHANNA STL FOTO
JOHANNA STL & THOMAS CLARK
BY MED UTSIKT
-
42 CAMINO
JAG VILL INTE ATT DET HR BLIR ETT REPORTAGE om den svenske
killen som yttar till Brasilien och startar en ekoby, jag vill att
det ska handla
om Terra UNA.
John ler mot mig medan vi vandrar upp lngst den branta
lervgen
mot hans nybyggda ekohus, mitt i skogen ett antal timmar i buss
upp i
Mantiqueira-bergen frn Rio de Janeiro i Brasilien. Varfr han och
hans
vnner valde den hr platsen, bokstavligen vid vgs nde, r en frga
som
jag funderar p under hela min vistelse.
Och ja, reportaget kommer att handla om Terra UNA, denna
sprudlande
grna ekoby som har fyra r p nacken. Relativt ung och med stora
fram-
tidsplaner liknar den mnga andra ekobyprojekt vrlden ver med
en
lngtan av att rra sig bort frn allt det vanliga, kommersiella,
som tar
sig uttryck i en konstnrlig liberalism och en stark
gemenskapsstrvan.
P kvllen delar man med sig av sina tankar med de andra i byn, s
kallad
sharing, och sjunger. P dagarna r det matlag, kurser och
gemensamt
arbete. Samtidigt har grundarna varit noga med att inte gra de
fel som
mnga andra ekobyar gjort, de har till exempel avtal kring
investeringar
och hur beslut fattas, fr att undvika framtida konikter.
Dessutom r
de noga med ansvarsfrdelningen. John, som beskt en hel del
ekobyar,
menar att bara en av tio av den hr sortens initiativ klarar mer
n tio r.
JOHN HARDING, SVENSKFDD MUSIKER med amerikansk mamma, reste till
Brasilien frsta gngen r 2001. Redan ret drp yttade han till Rio,
dr
musiken och de bsta musiklrarna fanns och dr han mycket snabbt
hit-
tade kompisar. De nya vnnerna visade sig tidigt ha samma drmmar
som
John en ekoby ute i naturen.
Jag tycker verkligen om Sverige och jag lr mig mer av att vara
dr se-
dan jag ftt Brasilien som alternativ referens. P mnga stt r
verkligheten
i Brasilien mer representativ fr hur vlden i stort ser ut just
nu. Visionen
om en kollektiv bas fr fredskultur i nrmare kontakt med naturen
fanns
i mig redan i nr jag levde i Sverige, men det var hr i Brasilien
jag trffade
de mnniskor jag knde mig manad att frverkliga den tillsammans
med.
Ekobyn Terra UNA grundades 2006 d John yttade dit
tillsammans
med tv vnner. Freningen Terra UNA, som funnits sedan 2003, har
fr
nrvarande ett 20-tal medlemmar, bosatta ver hela Brasilien, sju
av dem
bor idag i ekobyn, men planerna r att er och er ska ytta dit.
John r
idag den enda som inte r brasilianare.
Allt har gtt sakta framt och den brasilianska byrkratin hotade
med
att stta kppar i hjulen. Frra ret skapade delstaten en plan som
skulle
ha inneburit att omrdet dr Terra UNA ligger skulle evakueras fr
att
skapa en nationalpark.
Nr parker skapas i Brasilien innebr det att lokalbefolkningen
tvingas
ytta frn sina grdar, i de allra esta fall utan att f ngon
ersttning frn
staten fr sin mark, s det var spnd stmning hr i bygden nr det
var p
tal. Den planen stlldes in, kanhnda delvis till fljd av vr
mobilisering,
men man mste alltid vara uppmrksam...
P Terra UNA arbetar de med projekt som syftar till att involvera
sam-
hllet de bor i. Ett sdant projekt r Punto de Cultura, som
nansieras av
det brasilianska kulturdepartementet och bestr av skapandet av
ett kul-
turhus i den nrliggande staden Liberdade. Dr ska det hllas
workshops i
kommunikation, informationsteknologi, hantverk,
hllbarhetsrelaterade
frgor, samt i skapandet av kooperativ och andra metoder fr att
strka
och diversiera den lokala ekonomin.
I huvudbyggnaden lagas maten och hr samlas alla fr att dela med
sig av sin kunskap och sina erfarenheter.
Johns privata hus r byggt med lokala naturmaterial och spill
till exempel glas frn drrar till dryckeskylskp
-
CAMINO 43
Jag tror inte p att isolera sig, man mste interagera med det
samhlle
man lever i, med sina grannar. Vi drmmer om mer n en ekoby,
p
lngre sikt kan hela omrdet bli en ekobygd!
Nr jag r p besk driver freningen ett artist residency, med
ett
gng konstnrer och kreatrer som bor i byn under en mnad,
skapar
olika konstprojekt, hller workshops och ker in till den
nrliggande
staden fr att utbilda p skolor. Ena kvllen har Shima, en
brasilianare
med japanskt ursprung, en videovisning av olika konstprojekt han
ut-
frt. Det var ett hftigt mte mellan avancerade konstprojekt och
den
tysta, nstan orrda skogen. Tonvikt p kulturprojekt och
utbildning r
ngot som knnetecknar Terra UNA. John sjlv hller p att
frdigstlla
en inspelningsstudio med milsvid utsikt ver himmel, skog och
berg.
Jag ser fram emot att vara vrd t musiker frn nr och fjrran
fr
att i den hr miljn skapa musik tillsammans med det ntverk av
musi-
ker som jag blivit en del av under mina r hr.
EN BIT IFRN EKOBYNS CENTRALA HUS, dr maten lagas och gruppen
samlas, ligger Johns nybyggda hus. Det tog tre r att bygga, men r
nu
ntligen klart. Han har anvnt s mycket som mjligt av det
material
som nns p grden. Vggarna r av jord och sten, hrnpelarna r
lo-
kala eukalyptustrd och taket bestr till viss del av bambu. Det
mest
intressanta r fnstren. John menar att tillverkning av glas,
liksom av
cement, r oerhrt energikonsumerande och dessutom ofta ondig,
nr
det nns s mycket glas att teranvnda. S han kpte upp gamla
dr-
rar till dryckeskylskp av hrdat dubbelglas (sdana som nns i
affrer)
och anvnde som fnster. Det blir inte lika klart som vanligt
glas, men
faktiskt bttre n vad jag hade vntat mig.
Som trappor anvnds oftast uttjnta gummidck frn bilar, ngot
det nns ett verskott av i omrdet och som lokalbefolkningen
an-
nars brukar elda upp. Jag kommer genast att tnka p s kallade
jord-
skepp nr jag ser hur delar av vggarna ven r byggda med
bildck,
och Johns bokhylla skvallrar mycket riktigt om att inspirationen
frn
jordskepp nns dr.
Vr vision om hllbarhet handlar mycket om relationer och
mindre
om teknik. Ett hllbart system r ett dr man delar p ansvaret
och
medvetet frbttrar kommunikationen. Det r det allra viktigaste,
och
bygger p att var och en sker sjlvknnedom, sger John nr vi r
p
vg tillbaka frn dagens uppgift p grden. Vi har slagit ut bnor
ur
sitt skal med bambustickor och sedan rensat dem fr hand. Min
med-
resenr mumlar lite om hur man hade kunnat effektivisera
processen
men det handlar frmodligen inte om det. Det viktigaste hr r att
sa-
ker grs gemensamt.
John Harding har bott i Terra UNA i fyra r.
Trapporna i Terra UNA byggs av anvnda bildck som annars hade
eldats upp
-
44 CAMINO
Nydret av arbetet i Terra UNA grs fr hand. Den gemensamma
processen r viktig.
Paulo Sergio Da Silva r en vandrande konstnr.
7 dagar tog det fr honom att g frn Belo
Horizonte till Terra UNA.
Det nns spr i oss som mnniskor frn att vi under miljoner r
levt
och samarbetat i grupp, dimensioner av oss som
konsumtionssamhllet
sllan tar vara p. Att skapa ett gemensamt sammanhang r en del
av
vad vi menar med att leva p ett mer hllbart stt. Om man r era
r
man mindre srbar.
Jag frgar John om hur han ser p mjligheten att alla mnniskor
skulle
leva s hr och han svarar att det r en smaksak var man vljer att
bo
och att det viktiga r att alla gr sitt bsta utifrn de
frutsttningar som
nns dr man bor.
Jag beundrar mnniskor som bor i staden och gr ett viktigt
arbete
dr, fortstter han.
Jag stannar inte tillrckligt lnge i ekobyn fr att lra knna alla
som
bor dr. Efter tv ntter med makals utsikt frn Johns
gstrumsfnster
sticker jag ivg. Det gr snabbare att ta sig tillbaka ner till
motorvgen
n vad det tog att ta sig hit. I morgondimman knns det som om
bussen
svvar ovanfr molnen.
Och hur var det d med platsen? John berttar vid frukosten om
hur
de lnge letade efter ett perfekt stlle att starta sin ekoby p.
Den plats
de till slut hittade uppfyllde alla de egenskaper de enats om
var viktiga:
Gott om rent vatten, odlingsbar jord, ingen genomfartstrak,
unge-
fr lika avstnd till Rio de Janeiro, Sao Paulo och Belo
Horizonte, men
inte heller fr nra dessa kaotiska mngmiljonstder s det fanns
risk
att staden skulle expandera och byn till slut skulle bli del av
en favela (ett
slumomrde). Det skulle vara fr riskabelt, sger John och andas in
den
friska bergsluften som fr tankarna till de schweiziska alperna
snarare
n den heta luften i ett myllrande Rio.
-
CAMINO 45
Vr vision om hllbarhet handlar mycket om relationer och mindre
om teknik
UNA str fr Union, Nature and Art. Terra betyder mark/jord eller
planeten jorden.
GRUNDADES 2006
STORLEK 50 hektar
INVNARE 7
ODLAR Mynta, citron-grs, krasse, majs, mortter, yam, avokado,
lime, tomat, sockerrr, papaya, banantrd, apelsin, pple, pron, kiwi,
oliver, caqui, plommon, amarant, Aloe Vera, medicinalvxter, och
mamona (en nt som man gr biodiesel av).
FRSRJNING Kursverk-samhet, events, utbild-ning etcetera. I
fram-tiden frhoppningsvis odling av amarant gojibr, spirulina och
andra superfoods.TERRAUNA.ORG.BR
Johns tips till dig som vill starta en ekoby:
Stt vrde p gruppen. Ta dig tid att gra saker som skapar
frdjupande relationer.
Vrna relationerna och ven konikterna.
Skapa klara verens kommelser. Det ska vara klart fr alla vad man
hller p med.
Utvrdera processen efter hand.
Ha roligt. Anvnd sng och musik. Om det inte knns bra r det inte
hllbart.
Ge inte upp.
EKOBYN TERRA UNA
STARTA EN EKOBY
Fr att ta sig till Terra UNA behver man resa tv timmar i skumpig
buss upp i bergen.
-
46 CAMINO
-
CAMINO 47
I Storbritannien r odla eget-trenden strre n ngonsin och idag
str ver hundratusen p k till en av landets 200 000
kolonilotter.
Om du har tur tar det tio r. r du smart gr du istllet som46 000
britter redan har gjort och brjar dela land.
TEXT JENNIE JGEBLAD FOTO NICS EVENTS / CC
IDN MED LANDSHARING r lika enkel som den r genial. Kanske bor du
p femte vningen och drmmer om egenodlade grnsaker och lnga da-
gar med ngrarna i myllan? Eller s har du en outnyttjad trdgrd
men
varken tid eller lust att gra ngonting med den? Lsningen r
enkel.
Du delar med dig av din landbit, en annan delar med sig av sina
tjnster
och alla inblandade fr ut ngonting av det. Konceptet med
landsharing
r lngt ifrn nytt, men i Storbritannien har odla eget-eldsjlen
och tv-
personligheten Hugh Fearnley-Whittingstall tagit den enkla
grundtan-
ken ett steg lngre. Han har skapat en community dr landgare
och
odlingssugna kan byta tjnster med varandra. Idag har
Landshare.net
nstan 46 000 medlemmar och p varenda postnummeromrde i hela
landet nns s kallade growers och owners registrerade. I centrala
Lon-
don, i Manchesters frorter, p det skotska hglandet, verallt
byter man
grna ngrar och kunskaper mot landbitar och jordplttar.
Landshare.net gr verkligen vad internet gr allra bst kopplar
sam-
man folk med gemensamma intressen och folk som kanske rent av
bor
grannar men som inte har en aning om vad de skulle kunna utrtta
till-
sammans, sger Jane Lucy som r producent fr Landshare.net. Trots
att
hon alltid varit vertygad om webbplatsens potential r hon nd
glatt
verraskad ver det massiva intresset.
MATCH MAKINGFR ODLARE
-
48 CAMINO
Variationen p mnniskorna som engagerar sig och anledningarna
till
varfr de gr det r helt fant