2008 nordisk nutrition

Tema: Mjölkfett• Nygammal konflikt om kostfiber

• D-vitaminets nya ansikten

nutritionnordisk2

2008

3Nordisk Nutrition 2 • 2008

>> INNEHÅLL

Ledare

Bokrecension: ”Supermat – vägen till ett friskare liv”

Notis: Förslag till ny defi nition av prebiotikaNotis: EURRECA

Perspektiv Finland: Ny rekommendation för skolbespisningen

Tema: Mjölkfett

Mjölkfett och hälsa – motsägelsefulla resultat reser frågor

Mättat fett både gott och ont – förklarar motsägelsefulla resultat?

Transfettsyror och risken för hjärt- kärlsjukdom – naturliga vs industriellt framställda

Mjölk och kroppsvikt – kalcium och fettsyror i fokus

Svaga samband mellan mjölk och cancer

Mjölk och hälsa – ökad kunskap och precision

Nygammal konfl ikt om defi nition av kostfi ber

Rätten till mat– en humanitär utmaning i vår tid

Forskningskommunikation mer än underhållning

D-vitaminets nya ansikten

nummer 2/2008Nordisk Nutrition ges ut av SNF Swedish Nutrition Foundation, Forskningsbyn Ideon, 223 70 Lund

Hemsida: www.nordisknutrition.se

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Susanne Bryngelsson, SNF Swedish Nutrition Foundation Tel: 046-2862284 [email protected]

Redaktion: Nils-Georg Asp, Agneta Hartlén, Ulf Nilsson, SNF Swedish Nutrition FoundationLennart Wikström, Cultimedia Information AB

Prenumeration: Agneta Hartlén, SNF Swedish Nutrition Foundation Tel 046-2862282 [email protected]

Produktion: LIME ABTejarps Gård 230 41 Klågerup Tel: [email protected]

Layout: Katarina Thulin Sundler LIME AB

Annonsförsäljning: Eva Grip Tel:[email protected]

Tryck: Norra Skåne Offset, Hässleholm

ISSN 1654-8337

Omslagsbild: istockphoto.com

5

6

7

8

11

13

17

2022

24

26

2830

4 Nordisk Nutrition 1 • 2008

Food & Nutrition Research ges ut av SNF Swedish Nutrition Foundation, i samarbete med förlaget CoAction Publishing. Food & Nutri-tion Research publicerar vetenskapliga artiklar inom nutritionsområdet. Chefredaktör för Food & Nutrition Research är Nils-Georg Asp, SNF Swedish Nutrition Foundation. Mer om Food & Nutrition Research: http://journals.sfu.ca/coac-tion/index.php/fnr/index

Nordisk Nutrition ges ut av SNF Swedish Nu-trition Foundation, en organisation med syfte att främja vetenskaplig forskning inom närings-läran och närliggande områden, liksom det praktiska utnyttjandet av framsteg inom denna forskning. Nordisk Nutrition är en fristående del av SNF:s verksamhet. Åsikter som uttrycks i Nordisk Nutrition speglar inte nödvändigtvis SNFs åsikter. Mer om SNF: www.snf.ideon.se.

nutritionnordisk

Första numret av Nordisk Nutrition lanserades i samband med SNF:s huvudmannamöte och minisymposium den 24 april.

Bengt Holgersson, SNF:s ordförande, stod för avtäckningen.

VD Nils-Georg Asp presenterade SNF:s vetenskapliga tidskrift, Food & Nutrition Research.

SNF:s nya publiceringssats-ningar firades med fanfar av Göran Jackson!

”Hur många har Sverige på sin lista?” Frågan har ställts till mig många gånger de senaste månaderna. Svaret fick vi den 6 maj: 262 stycken hälsopåståen-den finns med på den svenska listan med förslag som Livsmedelsverket i februari förde fram till Kommis-sionen. Möjligheten för medlemsländerna att föreslå hälsopåståenden är ett led i den pågående processen att inom EU harmonisera reglerna för användningen av hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel.

Harmonisering medför många fördelar, men också många utmaningar. Hittills har det funnits stora nationella skillnader avseende hanteringen av hälsopåståenden. I Sverige har man till exempel accepterat ett antal hälsopåståenden för vanliga livsmedel, som reglerats inom livsmedelsbranschens egenåtgärdsprogram. På den danska sidan sundet har inställningen däremot varit en helt annan, med förbud och aktiv tillsyn. I takt med att frågetecken kring den praktiska tillämpningen av förordningen rätas ut blir situationen i de olika länderna rimligen allt mer likställd. Men att nationella skillnader helt suddas ut är knappast sannolikt. Och kanske inte heller önskvärt.

Jag tänker på den lavin av hälsopåståenden som nu har drabbat Kommissionen. Naturligtvis förstår jag att det finns fler än det trettiotal påståenden som förts fram från det svenska egenåtgärdsprogram-met, som kan platsa på en europeisk lista. Speciellt som förordningen också omfattar kostillskott. Men tusentals? I ljuset av dessa listor framstår situationen i Sverige som behaglig.

Låt oss hoppas att listan över antalet hälsopåståen-den som till slut kommer att användas blir betydligt kortare. Att fokus flyttas från kvantitet till kvalitet. I det svenska egenåtgärdsprogrammet har ledorden ”sant och relevant” utgjort en viktig grundpelare. I förordningen gör man tydligt att påståenden ska vara vetenskapligt styrkta. Frågan om, och i så fall hur, man kommer att beakta relevansaspekten är ännu öppen. Jag skulle dock vilja påstå att uppenbart irrele-vanta hälsopåståenden, hur vetenskapligt sanna de än är, kan vilseleda konsumenten. Vilket givetvis aldrig är acceptabelt. Vad som är relevant och meningsfullt för ”genomsnittskonsumenten” kan förstås diskuteras, och någon exakt skiljelinje är svår att dra. Men visst kan man väl ändå ifrågasätta relevansen av ”water keeps

you hydrated”, och liknande självklarheter?Om ”mjölk ger starka ben” framgår inte av detta

temanummer av Nordisk Nutrition. Däremot kon-staterar vi bland annat att inte alla mättade fettsyror som finns i mjölkfett är kolesterolhöjande. Nya rön tyder dessutom på att vissa mättade fettsyror skulle kunna ha positiva effekter, som inte är kopplade till kolesterol. I framtiden kanske den nya kunskapen resulterar i mer precisa rekommendationer för intag av enskilda fettsyror. Men låt oss avvakta kommande rekommendationer på EU-nivå och revidering av NNR innan vi drar slutsatser om vilken betydelse detta skulle ha för rekommendationerna på livsmed-elsnivå. Däremot behöver vi ingen ny utredning för att konstatera att fett innehåller dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein. Fettsnåla och därmed energireducerade alternativ borde därför även i framtiden vara till hjälp för alla som vill gå ner i vikt eller undvika att gå upp i vikt. Förutsatt att man inte äter dubbelt så mycket, förstås.

Kvalitet framför kvantitet är en självklarhet för många. Men att diskutera nutritionell kvalitet är knappast intressant om inte kvantiteten, det vill säga tillgången till mat, kan tas för given. I det här numret återspeglas några av de faktorer som kan förklara varför rätten till mat hittills inte upp-fyllts i alla delar av världen.

Susanne Bryngelssonchefredaktör

P.S. Ett tips till er som vill läsa mer om listorna med hälsopå-ståenden är att besöka SNFs hemsida, www.snf.ideon.se/snf/EGforordning/index.htm. Där hittar ni egenåtgärdsprogram-mets lista, och även länkar till aktuella delar av Livsmed-elsverkets och Läkemedels-verkets hemsidor.

>> LEDARE

Kvalitet framför kvantitet, tack!


>> BOKRECENSION

Supermat – vägen till ett friskare liv av Helena NyblomAlbert Bonniers Förlag, 2008, 224 sidor

I bokens inledning skriver författaren att boken kan hjälpa dig att hitta kroppens egen läkeförmåga, kan lära dig att mota åldrandet och dessutom öka välbefi nnandet. Boken är en kombination av faktabok och kokbok med fokus på livsmedel som på något sätt främjar hälsa, speciellt via antioxidativ förmåga. Text varvas med färgglada bilder och recept kopplade till varje kapitels livsmedel. Ut-över detta bjuds det på många personliga skildringar från författarens liv.

Författaren är enligt bokens omslag legitimerad läkare och medicine doktor med en avhandling inom intern-medicin samt ett brinnande intresse för hälso- och livsstilsfrågor. Författarens egna forskningspublikationer begränsas till tre stycken som samtliga handlar om diagnostiska metoder vid leversjukdom. Nutritions-kunskaperna hamnar alltså under facket ”brinnande intresse”, då några timmars näringslära under läkar-programmet knappast kan utgöra grunden för boken.

I fl era sammanhang märks det också att författaren inte är nutritionsutbildad. Under kapitlet om tomater står till

exempel att ”pizza är relativt nyttigt i små mängder tack vare tomatsåsen”. Ett annat exempel är att polyfenolerna i olivoljan har en antiinfl ammatorisk effekt som förhindrar att vårt skelett bryts ned – alltså förebygger osteoporos. På det stora hela avviker dock inte innehållet avsevärt från de offi ciella nordiska näringsrekommendationerna och boken är en riktig färgklick att ta fram under mörka vintermånader. Men glöm inte att sätta på dig dina kri-tiska glasögon!

Recenserat av Frode Slinde, leg dietist, med dr, post doc, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs [email protected]

NOTIS: Prebiotika är huvudsakligen kolhydrater och de fl esta prebiotiska produkter som säljs innehåller oligosackarider eller kostfi ber som når tjocktarmen och påverkar tillväxten eller aktiviteten av ett begränsat antal hälsosamma bakterier. Den gängse defi nitionen av prebio-tika är ”livsmedelskomponenter som selektivt stimulerar tillväxten av gynnsamma bakterier i tjocktarmen”. Vid ett tekniskt expertmöte inom FAO hösten 2007 framfördes dock förslag på en ny defi nition, nämligen: ”Prebiotika är en icke-levande livsmedelsingrediens som ger en hälso-fördel för värden som är associerad med en modulering av mikrofl oran.”

Vid mötet föreslogs också ett antal kriterier för pre-biotiska produkter, som i korthet kan sammanfattas i följande punkter:• En prebiotisk komponent ska inte vara en organism

eller ett läkemedel utan en livsmedelskomponent som kan karaktäriseras kemiskt.

• Den hälsofördel som erhålls ska vara mätbar och ska inte bero på att komponenten absorberats i blodomlop-pet eller har en effekt i sig själv.

• Det är inte tillräckligt att till exempel en bifi dogen effekt påvisas, det vill säga ökat antal bifi dobakterier. En konkret hälsofördel ska styrkas.

• När det gäller modulering av mikrofl oran ska man påvisa att intag av den aktuella komponenten medför ändrad sammansättningen eller aktivitet av mikrofl oran hos värden. Möjliga mekanismer kan till exempel vara

fermentering eller receptorblockering.• Prebiotika kan vara en kostfi ber, men en kostfi ber be-

höver inte vara en prebiotika.Den övergripande slutsatsen från det tekniska mötet

var att FAO bör överväga att genomföra en fullständig utvärdering av prebiotika.

Källa:(1) FAO TECHNICAL MEETING ON PREBIOTICS. Food Quality and Standards Service (AGNS). Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). September 15-16, 2007 www.fao.org/ag/agn/agns/fi les/Prebiotics_Tech_Meeting_Report.pdf

NOTIS: EURopean micronutrient RECommendations Alig-ned, EURRECA, är ett så kallat ”Network of Excellence”. Målsättningen med nätverkets verksamhet är att utforma ett verktyg som kan underlätta framtagningen av harmonise-rade näringsrekommendationer för mikronäringsämnen på EU-nivå. Nätverket fi nansieras av Europeiska Kommissonen, och engagerar bland annat forskare, konsumentorganisatio-ner och företag. I april publicerades en första rapport från nätverket i tidskriften European Journal of Nutrition. Där beskrivs det planerade arbetet inom nätverket. I samma nummer ges också en översikt över nuvarande närings-rekommendationer i de olika europeiska länderna. Läs mer på projektets hemsida, www.eurreca.org.

EURRECA – verktyg för harmonisering av näringsrekommendationer

Förslag till ny definition av prebiotika


>> PERSPEKTIV FINLAND

Ny rekommendation för skolbespisningen

i är väldigt stolta över vår lagstadgade skolbespisning i Finland. Maten som barnen har ätit i skolan har varit och

är ett dagligt samtalsämne i familjerna. De flesta minns långt senare i livet vilka maträtter som var favoriter och vilka man helst undvek. I år firar skol-bespisningen faktiskt 60-årsjubileum.

Alla elever i grundskolan, gymna-sierna och inom yrkesutbildningen har rätt till en gratis måltid som serveras i skolan och det är kommunernas skyl-dighet att organisera detta. Måltiden skall enligt lagen vara vederbörligt organiserad och näringsmässigt full-värdig och stå för ungefär en tredjedel av det dagliga näringsbehovet.

Nationella rekommendationerI mars 2008 presenterades den nya re-kommendationen för skolbespisningen som Statens näringsdelegation har låtit utarbeta i samråd med externa exper-ter. Rekommendationen är mångfaset-terad och tar bland annat ställning till mattider, måltidsmiljön, mellanmål, näringsinnehåll, val av födoämnen och maträtter. Rekommendationen baserar sig självfallet på de nationella närings-rekommendationerna. Stor vikt läggs vid energiinnehållet och vid fettets kvalitet – detta är speciellt viktigt i Finland då vi fortfarande har en hög förekomst av förhöjt kolesterol och av hjärt- och kärlsjukdomar.

Rekommendationerna fäster också vikt vid födoämnesvalet – en full-värdig skolmåltid skall bestå av varm mat, grönsaker, matdryck (mjölk/surmjölk), bröd och bredbart pålägg. Gröt och soppa skall kompletteras med charkuteriprodukter samt bär,

frukter eller grönsaker. Serverings- linjen ska planeras så att man tar sallad och grönsaker först.

Rekommendationen innehåller också en nyhet i form av kriterier för utvärdering av matens näringsmässiga kvalitet. Med hjälp av fyra olika krite-rier, baskriteriet, fettkriteriet, saltkrite-riet och informationskriteriet, kan man bedöma hur hälsosam maten är.

Som exempel kan nämnas fettkri-teriet som utvärderas på basen av åtta enskilda kriterier. Om sex av dessa uppfylls kan kökets kvalitet i detta hänseende sägas vara bra. Några av fettkriterierna är: fiskrätter minst en gång i veckan; korvrätter mera sällan än en gång i veckan; grädde eller mot-svarande produkter med hög fetthalt (>15 procent fett) i matlagningen mera sällan än en gång i veckan; ost med hög fetthalt (> 17 procent) mera sällan än en gång i veckan; halvfabrikat med hög fetthalt mera sällan än en gång i veck-an; smör eller blandningar med smör används inte alls i matlagningen och kött ska ha låg fetthalt (<10 procent).

Vid sidan om den rent näringsmäs-siga betydelsen har skolbespisningen spelat och spelar en central roll i nä-ringsfostran och även i den nya rekom-mendationen lyfter man fram dess roll inom skolans undervisning och fostran. För att citera rekommendationen: ”Avsikten med måltiden i skolan är att eleverna ska må bra, växa och utveck-las. Välplanerad skolbespisning vid rätt tidpunkt samt måltider som eleverna regelbundet äter gör att eleverna hålls pigga under skoldagen och samtidigt minskas oron på lektionerna.”

Skriften ”Rekommendation för skolbespisningen” kan laddas ner fritt

både på finska och svenska från Statens näringsdelegations hemsida: http://wwwb.mmm.fi/ravitsemusneuvottelu-kunta/Etusivu_RU.htm.

Mjölk och hälsa fyller 50 Mjölk och mjölkprodukter är en natur-lig del av den finländska kosten, liksom i de övriga nordiska länderna. Organi-sationen ”Mjölk och hälsa” grundades år 1958 bland annat för att ge råd om till exempel rätt förvaring av mjölk och om dess näringsvärde. Organisationens första broschyr publicerades år 1959 och bar namnet ”Visste ni detta om mjölken?”. Broschyren heter nuför-tiden ”Mjölkkunskap” och finns på organisationens hemsida (se nedan).

Mjölken har alltid varit viktig inom skolbespisningen. Under 1980-och 90-talet övergick skolorna liksom även befolkningen överlag till allt fettfat-tigare mjölksorter. Då vi anslöt oss till EU 1995 visade det sig att EU av jordbrukspolitiska skäl gav understöd endast till de skolor som serverade fetare mjölksorter, vilket naturligtvis väckte protester. ”Mjölk och hälsa” har spelat en aktiv roll för att åtgärda detta missförhållande och nu får skolorna understöd även för all mjölk som ser-veras oberoende av fetthalt.

Organisationens verksamhet finan-sieras av mejerier, finska staten och EU. Arbetet baserar sig på samarbetet med myndigheter, mejerier, olika organisa-tioner, forskare och experter. ”Mjölk och hälsa” ger ut tidskriften ”Närings-översikt”- ”Ravitsemuskatsaus”- på finska med två nummer per år.

Mer information finns både på finska och svenska på organisationens hemsida: www.maitojaterveys.fi. ••

>> text: Christel Lamberg-Allardt, professor, Institutionen för tillämpad kemi och mikrobiologi, Helsingfors universitet, Finland. [email protected]

Nya rekommendationer för skolmaten i Finland tillsammans med 50-års-

jubilerande organisationen Mjölk och hälsas informationsinsats har ytterligare

förbättrat näringsvärdet på maten till skolbarn i Finland.

V


>> TEMA: MJÖLKFETT

Med syfte att diskutera nya

vetenskapliga rön avseende

hälsoeffekter av mjölkfett,

med fokus på hjärt-kärlsjuk-

dom, arrangerades i augusti

2007 ett forskarmöte. I detta

temanummer av Nordisk

Nutrition återges stora delar

av vad som presenterades och

diskuterades vid mötet, med

viss komplettering inom om-

råden som inte behandlades.

Förutom olika aspekter av

mjölkfett diskuterades bland

annat också mjölkprodukters

och kalciums betydelse för

viktreglering.

>> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, [email protected]

jölk och mjölkprodukter är traditionella livsmed-el i de nordiska länder-na, och utgör här viktiga

källor för vissa näringsämnen, speciellt kalcium. Mjölkprodukter utgör dock också en betydande källa till mättat fett, som i förhållande till omättat fett ökar riskfaktorer och därför medför en högre risk för hjärt-kärlsjukdom (1).

Intressant nog har dock flera studier visat att ett högre intag av mjölkprodukter inte är kopplat till en ökad förekomst av sådan sjukdom (2-4). Vissa studier har tvärtom visat

Mjölkfett & hälsa– motsägelsefulla resultat reser frågor

att högre nivåer av mjölkspecifika markörer i serum är relaterade till en lägre risk (5, 6). Observationsstudier som dessa kan inte användas för att bekräfta orsakssamband, och det finns även studier där serumnivåer av samma markörer visat sig kopplade till en ökad förekomst av hjärtinfarkt (7). Fynden är inte desto mindre intres-santa och reser ett antal frågor. Ger exempelvis olika mjölkprodukter olika metabola effekter, och i så fall varför? Man har till exempel visat att den ko-lesterolhöjande effekten av ost är lägre än av mjölk och smör, i förhållande till

vad som kan förväntas utifrån deras fettinnehåll (8, 9).

Med ökad kunskap om olika mät-tade fettsyrors metabola effekter har dessutom synen på mättat fett differentierats, vilket har rest frågor kring dagens rekommendationer om att begränsa intaget av mättat fett. Andra omdebatterade frågor är om det råder någon skillnad i metabol ef-fekt mellan naturligt förekommande transfettsyror (som finns i mjölkfett) och industriellt framställda transfett-syror (förekommande i vissa produk-ter med delvis härdat fett), liksom

MFoto: iStockphoto.com


>> TEMA: MJÖLKFETT

vilken betydelse mjölkprodukter kan anses ha avseende viktreglering. Diskussioner förs också avseende mjölkprodukters eventuella betydelse för utvecklingen av olika former av cancer.

Forskarmöte för klargörande av det vetenskapliga läget Mot denna bakgrund genomfördes den 30-31 augusti 2007 ett forskar-möte, finansierat av Svensk Mjölk, och presentationerna därifrån utgör med vissa undantag (enligt nedan) grunden för temaartiklarna i detta nummer av Nordisk Nutrition.

Det huvudsakliga syftet med mötet var att sammanfatta det vetenskap-liga läget avseende frågor relaterade till mjölkfett och hjärt-kärlsjukdom. Ett antal anföranden relaterade till detta område gavs av Ulf Risérus, Annika Smedman, Bengt Vessby och Jan I Pedersen. Pedersen och Vessby gav också presentationer med fokus på kalcium respektive medellånga fettsyror och kroppsvikt.

Vid mötet fördes ingen ingående diskussion kring studier avseende kalciums effekt på fettabsorption i tar-men, men för att ge en mer komplett bild kommenterar vi här även detta forskningsområde. Steen Stender gav en presentation om transfettsyror, som också publicerats i Food & Nutrition Research (10, referat sid 16).

De två studier som utgör grun-den för temaartikeln om effekter av naturliga och industriellt framställda transfetter på riskmarkörer disku-terades inte vid mötet eftersom de publicerats helt nyligen.

Alicja Wolk gav en översikt över samband mellan intag av mjölk-produkter och förekomst av cancer, visade i observationsstudier. Vid tiden för mötets genomförande fanns dock inte cancerrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) och American Institute for Cancer Research (AICR) tillgänglig (11). De studier som presenterades av Wolk har däremot beaktats i rapporten, vilket motiverar att vi här huvudsakligen speglar slutsatserna från rapporten, med vissa kompletterande referenser som Wolk kommenterade. ••

Referenser1. Erkkilä A, et al. Dietary fatty acids and cardiovascular disease: An epidemiological approach. Progress in Lipid Research 2008; 47; 172-187.

2. Nestel PJ, et al. Dairy fat in cheese raises LDL cholesterol less than that in butter in mildly hypercholesterolaemic subjects. Eur J Clin Nutr 2005; 59: 1059-63.

3. Tholstrup T. Dairy products and cardio-vascular disease. Corr Opin Lipidol 2006; 17: 1-10.

4. Pfeuffer M, Schrezenmeir J. Diagnostic in obesity comorbidities. Milk and the meta-bolic syndrome. Obesity Reviews 2007; 8: 109-118.

5. Biong AS, et al. Intake of milk fat, reflected in adipose tissue fatty acids and risk of myo-cardial infarction: a case-control study. Eur J Clin Nutr 2006; 60: 236-44.

6. Smedman AEM, et al. Pentadecanoic acid in serum as a marker for intake of milk fat: relations between intake of milk fat and metablic risk factors. Am J Clin Nutr 1999; 69: 22-9.

7. Sun et al. Plasma and erythrocyte markers of dairy fat intake and risk of ischemic heart disease. Am J Clin Nutr 2007; 86: 929-37.

8 . Biong AS, et al. A comparison of the effects of cheese and butter on serum lipids, haemo-static variables and homoscysteine. Br J Nutr 2004; 92: 791-7.

9. Tholstrup T, et al. Does fat in milk, butter and cheese affect blood lipids and choleste-rol differently? J Am Coll Nutr 2004; 23: 169-76.

10. Stender S, et al. Ruminant and indu-strially produced trans fatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research 2008. Doi: 10.3402/fnr.v52i0.1651.

11. World Cancer Reserach Fund/American Institute for Cancer Research. Food, Nutri-tion, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. Washington DC: AICR 2007. www.wcrf.org.

»

Enligt de Nordiska Näringsrekom-mendationerna (NNR) bör intaget av mättat fett och transfett begrän-sas till cirka 10 procent av det totala energiintaget (E%). Intaget av trans-fett från delvis härdade fetter bör begränsas i möjligaste mån. WHO anger att intaget av transfett inte bör överstiga 1E%. För en genom-snittsperson med låg fysisk aktivet och ett energiintag på 2 000 kcal motsvarar 10E% fett cirka 20 g, och 1E% cirka 2 g. Enligt den senaste nationella kostundersökningen i Sverige, Riksmaten barn – 2003, svarade mättat fett för i genomsnitt 14E% (2).

En nordisk utredning om behov av och former för en revidering av NNR kommer att presenteras vid 9th Nordic Nutrition Conference, Köpenhamn, 1-4 juni 2008. Även på europeisk nivå pågår ett arbete under ledning av European Food Safety Authority, EFSA, med att sammanställa rekommendationer (PRI, population reference intake). För makronäringsämnen kommer detta arbete förhoppningsvis att färdigställas under 2008.

Referenser1. Nordiska Näringsrekommendationer 2004. Integrating nutrition and physical activity. http://www.norden.org/pub/sk/showpub.asp?pubnr=2004:013

2. Riksmaten – barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=12488&epslanguage=SV

Rekommendationer om fettintag

Mötet arrangerades av Svensk Mjölk, som också bekostade resor och logi. Från Svensk Mjölk deltog Helena Lindmark-Månsson, docent; Maja Nordström, agronom, och Hans-Erik Pettersson, forskningschef. Övriga deltagare var Wulf Becker, profes-sor, Uppsala Universitet, Livsmedelsverket, Uppsala; Ann-Sofie Biong, fil dr, Tine FoU senter, Oslo, Norge; Ingvar Bosaeus, pro-fessor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg; Ulf Holmbäck, med dr, Uppsala universitet; Anna-Karin Karlsson, forsk-ningschef, Norrmejerier, Umeå; Lise Larsen, can brom, Arla Foods, Brabrand, Danmark; Irene Mattisson, dr med vet, Livsmedelsver-

ket, Uppsala; Åke Nilsson, professor, Lunds universitet; Lena Nyberg, dr med vet, Skånemejerier, Malmö; Jan I Pedersen, professor, Universitetet i Oslo, Norge; Helena Petersson, doktorand, Uppsala uni-versitet; Ulf Risérus, docent, Uppsala uni-versitet; Annika Smedman, med dr, Upp-sala universitet; Steen Stender, överläkare, Gentofte universitetssjukhus, Danmark; Birgitta Strandvik, professor, Göteborgs universitet; Bengt Vessby, professor, Upp-sala Universitet; Alicja Wolk, Karolinska Institutet, Stockholm och Eva Warensjö, med dr, Uppsala universitet. Moderator för mötet var Nils-Georg Asp, professor, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund.


>> TEMA: MJÖLKFETT

Mjölk och hälsa – sammanfattning och övergripande slutsatser• Trots att mjölkfett består huvudsak-ligen av mättat fett, som traditionellt betraktats som kolesterolhöjande, har ett högt intag av mjölkprodukter, eller markörer för högt intag, inte entydigt kopplats till ökad förekomst av hjärt-kärlsjukdom. Vissa studier tyder snarare på ett omvänt samband. Möjliga förkla-ringar till de motsägelsefulla resultaten kan vara att alla mättade fettsyror inte är kolesterolhöjande, att vissa fettsyror har andra effekter som kan vara positiva, eller att mjölkprodukter innehåller sub-stanser som motverkar negativa effekter av vissa mättade fettsyror. Man kan inte heller utesluta att konsumtion av mjölk eller mjölkfett samvarierar med livsstils-faktorer som minskar sjukdomsrisken.

• Av de mättade fettsyror som före-kommer i mjölkfett är C4-10:0 och C18:0 inte kolesterolhöjande. Totalt utgör dessa fettsyror 20% av mjölkfet-tet. Palmitinsyra, som utgör ca 30% av mjölkfettet, har däremot en uttalad LDL-höjande effekt.

• Det är inte troligt att intag av natur-liga transfettsyror i de mängder man

normalt kan få från mjölk och kött från idisslande djur medför negativa effekter avseende risken för hjärt-kärlsjukdom. Både naturliga och industriellt framställ-da transfetter kan däremot ha negativa effekter vid ett högt intag. Ett sådant högt intag av naturliga transfettsyror kan dock inte uppnås med vanlig mat.

• Ett högt intag av mjölkprodukter har i vissa studier kopplats till en lägre kroppsvikt, men man vet inte om detta är ett orsakssamband. Mekanismer som skulle kunna förklara ett samband är en hämmande effekt av kalcium på fettabsorptionen eller en ökad ener-giförbränning och/eller ökad mättnad av korta och medellånga fettsyror. Det behövs dock mer forskning för att klar-lägga den praktiska betydelsen av dessa mekanismer.

• Det är mycket svårt att med säker-het uttala sig om enskilda livsmedels betydelse för risken att utveckla cancer. För mjölk och mjölkprodukter finns indi-kationer om både positiva och negativa effekter, vilket gör att inga konkreta råd kan ges i förebyggande syfte.

Mjölkfett innehåller ungefär 400 olika fettsyror, och är därmed ett av de mest komplexa naturliga fetterna. Färre än 15 av dessa fettsyror finns dock i en halt över 1% (Tabell 1).

98% av mjölkfettet utgörs av triglycerider. Resten utgörs huvudsakligen av diglycerider (cirka 2%), kolesterol (mindre än 0.5%), fosfolipider (cirka 1%) och fria fettsyror (cirka 1%). Det finns också spårmängder av bland annat kolhydrater och fettlösliga vitaminer.

Den kroppsegna syntesen hos kon genererar fettsyror med jämnt antal kolatomer (C4-16), och var tionde fettsyra i mjölkfett är smörsyra (C4:0). Däremot kan bakterier i vommen producera vissa fettsyror med udda antal kolatomer, så som pentadekan-syra (C15:0) och heptadekansyra (C17:0). Båda dessa utgör dock endast en mycket liten del av det totala mjölkfettet, C15:0 cirka 0,9% och C17:0 cirka 0,4%. Läng-re fettsyror som finns i mjölkfett härstammar från fodret eller från nedbrytning av fettväv. Mättade fettsyror, huvudsakligen stearin-syra (C18:0), kan också omvandlas till enkelomättade (C18:1).

Mjölkfett utgörs till ca 70% av mättat fett. Cirka 25% av mjölkfettet är enkelomättat och endast cirka 2,3% är fleromättat. Transfettsyror utgör i snitt cirka 2,7% av den totala fetthalten, och konjugerade linolsyror (CLA) utgör cirka 0.4%. Kvoten mellan omega-6 fettsyror och omega-3 fettsyror är cirka 2,3.

Mjölkfettet innehåller 400 olika fettsyror

Fettsyra Systematiskt namn Trivialnamng/100 g avtotalt fetthalt

C4:0 Butansyra Smörsyra 4.4

C6:0 Hexansyra Kapronsyra 2.4

C8:0 Oktansyra Kaprylsyra 1.4

C10:0 Dekansyra Kaprinsyra 2.7

C12:0 Dodekansyra Laurinsyra 3.3

C14:0 Tetradekansyra Myristinsyra 10.9

C16:0 Hexadekansyra Palmitinsyra 30.6

C18:0 Oktadekansyra Stearinsyra 12.2

C16:1 cis-9-hexadekensyra Palmitoleinsyra 1.0

C18:1 cis-9-oktadekensyra* Oljesyra* 22.8

C18:2 cis-9,12-oktadekadiensyra Linolsyra 1.6

trans-C18:1** 2.1

* 96% av cis-C18.1 är oljesyra** 30-50% av trans-C18:1 utgörs av trans-vaccensyra. Resterande andel utgörs av mindre ande-lar av andra isomerer med dubbelbindning i position 4-16.

Källa: Lindmark Månsson H. Fatty acid on bovine milk fat. Food & Nutrition Research 2008. (Artikeln kan laddas ner fritt från http://journals.sfu.ca/coaction/index.php/fnr/index)

Tabell 1. Fettsyror som finns i en halt över 1% i mjölkfett

Foto: iStockphoto.com


>> TEMA: MJÖLKFETT

jölkfett utgörs till 70 procent av mät-tade fettsyror, och traditionellt har man

betraktat alla mättade fettsyror som kolesterolhöjande och därmed som negativa avseende risken för hjärt-kärlsjukdom. I takt med ökad kun-skap har dock synen på mättat fett differentierats. Man har till exempel belägg för att ett normalt intag av medellånga (C6-10) mättade fett-syror inte ger något väsentlig effekt på kolesterolnivån och de betraktas därför som neutrala i förhållande till risk för hjärt-kärlsjukdom. Korta mättade fettsyror (C<4) kan till och

med bidra till en minskad koleste-rolsyntes. Även den längsta mättade fettsyran som förekommer i väsentlig mängd i mjölk, stearinsyra (C18:0), är i princip neutral avseende effekt på kolesterolnivån. Totalt utgör dessa ”kolesterolneutrala” mättade fettsyror drygt 20 procent av mjölkfettet.

”Anything but palmitic acid” Laurinsyra (C12:0), myristinsyra (C14:0) och palmitinsyra (C16:0) är alla kolesterolhöjande, men även mel-lan dessa har man iakttagit skillnader som kan vara av betydelse för hur de påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Myristinsyra ger en mer uttalad

total kolesterolhöjande effekt jämfört med laurinsyra och palmitinsyra. Till skillnad från till exempel palmitin-syra höjer den dock även det ”goda” kolesterolet, HDL. En annan skillnad mellan myristinsyra och andra mättade fettsyror är att den har en essentiell funktion i cellen. Den så kallade ”my-ristolationen” av proteiner är nödvän-dig för interaktioner mellan proteiner och mellan proteiner och cellmem-bran, och därmed för cellers över-levnad. Dessutom är myristinsyra ett dåligt substrat för stearoyl CoA desa-turas-1 (SCD-1), ett enzym som ingår i kroppens fettsyrasyntes. Hög aktivitet av SDC-1 kan eventuellt bidra till en

Mättat fett både gott och ont– förklarar motsägelsefulla resultat?Tvärtemot vad man kan förvänta sig utifrån mjölkfettets

höga andel av mättat fett har man inte entydigt

visat att ett ökat intag av mjölkprodukter är

kopplat till en högre förekomst av hjärt-

kärlsjukdom i observationsstudier. I vissa

studier har man istället visat ett omvänt

samband, det vill säga att förekomst av

hjärt-kärlsjukdom är lägre i grupper med

högre intag av mjölkprodukter och mjölkfett.

Ny kunskap om skillnader i fysiologisk effekt

mellan olika mättade fettsyror kan vara en del

av förklaringen till de motsägelsefulla resultaten.


M

»


>> TEMA: MJÖLKFETT

ökad risk för metabolt syndrom. Det antas därför vara fördelaktigt att hålla aktiviteten av SDC-1 låg.

Palmitinsyra är den dominerande fettsyran i mjölkfett och dessutom vanligt förekommande i kosten för övrigt, inte minst i livsmedel inne-hållande palmolja. Denna fettsyra har en uttalad LDL-höjande effekt, mycket beroende på att den oxideras långsamt och därför cirkulerar länge i blodet. På så vis driver palmitinsyra på bildningen av LDL-partiklar.

Det finns därför goda skäl att sträva efter ett så lågt intag som möjligt av palmitinsyra. I möjligaste mån bör man sträva efter att ersätta palmi-tinsyra med omättade fettsyror eller kortare mättade fettsyror i livsmedel.

C15:0 och C17:0 mjölkmarkörer I mjölkfett finns två mättade fettsy-ror som inte kan bildas i människo-kroppen, pentadekansyra (C15:0) och heptadekansyra (C17:0). Dessa fettsyror bildas av bakteriefloran i vommen hos idisslare. Liksom my-ristinsyra förekommer dessa fettsyror även i andra livsmedel från idisslare (till exempel nöt- och lammkött) och i fisk, men den dominerande källan är mjölkprodukter.

Nivån av pentadekansyra och hep-tadekansyra i blodet kan därför an-vändas som markörer för intag av fett från mjölkprodukter (1, 2). Däremot kan man via blod- eller vävnadsnivån av dessa fettsyror inte avgöra vilken typ av mjölkprodukter personen ätit.

I observationsstudier har man fun-nit ett omvänt samband mellan intag av pentadekansyra och risk för hjärt-kärlsjukdom (2, 3). Intressant nog verkar det inte som om en eventuell positiv effekt av mjölkfett medieras via kolesterol, eftersom denna fett-syra är positivt relaterat till koleste-rolnivån i blodet. Det är dock ännu okänt om det omvända sambandet är ett orsakssamband. Sambandet skulle också, och kanske troligare, kunna förklaras av effekter av någon annan komponent som finns i mjölk, eller av något annat livsmedel eller annan livsstilsfaktor som samvarierar med intaget av mjölkprodukter.

Det har också föreslagits att me-tabolismen på lång sikt skulle kunna

adaptera sig så att till exempel den kolesterolhöjande effekt man ser i försök under 4-6 veckor skulle avta med tiden (4), men det saknas expe-rimentellt belägg för denna hypotes.

”Beyond cholesterol”Beroende på intaget av fettsyror kommer inte bara blodets kolesterol-nivå att påverkas, utan också fettsam-mansättningen. Det påverkar i sin tur många andra funktioner, till exempel genuttryck, signalering, eicosanoid-produktion och egenskaper hos cellmembran (5).

Ett exempel på en mycket viktig funktion av fettsyror som kan antas ha betydelse för hälsan är deras förmåga att fungera som signalmo-lekyler på cellytan. Olika fettsyror har till exempel olika effekter på de G-proteinkopplade receptorerna i den så kallade ”40-familjen” (GPR40-GPR 43). Dessa receptorer utgör den dominerande mekanismen genom vilken extracellulära faktorer överför signaler till cellen. GPR40, 41 och 43 har stor betydelse för bland annat energiomsättningen och utvecklingen av flera metabola sjukdomar, som diabetes, fetma och metabola syn-dromet. GPR40 aktiveras av medel-långa och långa fettsyror, GPR41 av

propionsyra (C3:0), smörsyra (C4:0) och pentansyra (C5:0) och GPR41 huvudsakligen av acetat (C2:0) och propionsyra (C3:0).

En aktivering av dessa receptorer betraktas som positivt i ett kort per-spektiv, men kan däremot vara nega-tivt under en längre tid. Det behövs dock mer forskning innan man mer exakt kan uttala sig om hur fettsyror i maten påverkar dessa receptorer, och vad det i sin tur betyder för hälsan.

InflammationsdämpandeKorta fettsyror kan också påverka uttrycket av transkriptionsfaktorerna NFkappaB, som kontrollerar uttrycket av ett antal gener som är involverade i inflammatoriska och immunolo-giska reaktioner och cellprolifiering. Smörsyra kan till exempel hämma uttrycket av NFkappaB, vilket skulle kunna vara fördelaktigt. Smörsyra ut-gör också den huvudsakliga källan till energi för epitelcellerna i tjocktarmen.

Att vissa mättade fettsyror har po-sitiva metabola effekter, som inte är direkt kopplade till kolesteroleffekter, skulle kunna vara en del av förkla-ringen till varför man iakttagit delvis motsägelsefulla resultat avseende samband mellan intag av mjölkfett och risken för hjärt-kärlsjukdom. Det är dock ännu oklart vad denna nya kunskap betyder i praktiken, och vilket roll det kan tänkas spela för framtida rekommendationer på livsmedelsnivå. ••

Referenser1. Wolk A, et al. Evaluation of a biological marker of dairy fat intake. Am J Clin Nutr 1998; 68: 291-5.

2. Smedman AEM, et al. Pentadecanoic acid in serum as a marker for intake of milk fat: re-lations between intake of milk fat and metablic risk factors. Am J Clin Nutr 1999; 69: 22-9.

3. Biong AS, et al. Intake of milk fat, reflected in adipose tissue fatty acids and risk of myo-cardial infarction: a case-control study. Eur J Clin Nutr 2006; 60: 236-44.

4. Berglund G, Nilsson P, Leonorsdottir M. Fettintag och kardiovaskulär hälsa – är vi helt felinformerade? Läkartidningen 2007; 104: 3780-4.

5. Novel Aspects of Fatty Acids – Nutrition and Biological Function. Scan J Food Nutr 2006 Supplement 2; 50: 1-123. (Kan laddas ner fritt från http://journals.sfu.ca/coaction/index.php/fnr/index).



>> TEMA: MJÖLKFETT

Transfettsyror finns i livsmedel

som innehåller delvis härdat

fett, men förekommer även

naturligt i mjölkfett. Ett högt

intag av både industriellt

framställda och naturliga

transfettsyror kan påverka

risken för hjärt-kärlsjukdom

genom en negativ effekt

på olika riskfaktorer. Det är

dock inte troligt att naturliga

transfetter medför negativa

effekter i de mängder som

maten vanligen innehåller.


lera kontrollerade studier har visat att ett högt intag av industriellt framställda transfettsyror medför nega-

tiva effekter i form av ökad nivå av LDL och sänkt nivå av HDL i plasma, jämfört med omättat fett. Utifrån observationsstudier har också hypote-ser rests om att industriellt framställda transfettsyror är mer skadliga än naturliga vid en jämförelse per gram. Det är dock först helt nyligen som så-dana jämförelser gjorts i kontrollerade studier, vilka sammanfattas nedan.

Den övergripande slutsatsen enligt Steen Stender, överläkare, Gentofte

universitetssjukhus, Danmark, är att naturligt transfett troligen inte har någon väsentlig praktisk betydelse för risken för hjärt-kärlsjukdom, efter-som intaget knappast kan komma upp i samma höga nivåer som är möjligt för industriellt framställda transfetter (1, referat sid 16). De nya studierna föranleder ingen anledning att ifrågasätta denna slutsats, som också stöds av en ny observations-studie (2). Vid ett högt intag, som överstiger det man normalt får i sig via maten, kan man dock inte ute-sluta att även naturligt transfett har negativa effekter.

Effekt beroende av könI den så kallade TRANSFACT-studien ingick både män och kvinnor (totalt 40 personer) med en genom-snittlig ålder av 28 år och normala blodfetter (3). Försökspersonerna fördelades slumpmässigt i två grup-per, varav den ena under tre veckor åt 11-12 g naturligt transfett per dag, medan den andra åt samma mängd industriellt framställt transfett. Denna mängd transfett motsvarade ca 5 procent av det totala energi-intaget (E%).

Hos kvinnor fann man signifikant skilda effekter av industriell fram-

Transfettsyror & risken för hjärt-kärlsjukdom– naturliga vs industriellt framställda

F

»


Naturliga transfettsyror finns i kött- och mjölkprodukter från idisslande djur.


>> TEMA: MJÖLKFETT

ställda transfettsyror jämfört med naturliga transfettsyror på nivåer av HDL, LDL, total kolesterol, triglyce-rider, Apo A1 och Apo B (Tabell 1). Däremot fann man inga signifikanta effekter på någon av de studerade riskfaktorerna hos män.

Jämfört med naturligt transfett medförde intag av industriellt fram-ställt transfett en lägre nivå av HDL hos kvinnor. Den lägre HDL-nivån kunde förklaras av ett minskat antal stora HDL-partiklar, vilka antas vara fördelaktiga jämfört med små HDL-partiklar.

Även naturliga transfettsyror med-förde negativa effekter, då LDL- nivån och triglyceridnivån var högre efter intag av naturligt transfett än ef-ter intag av industriellt transfett. Den högre nivån kunde dock till stor del förklaras av ett högre antal stora LDL-partiklar, vilka kan anses fördelaktiga jämfört med små LDL-partiklar.

Totalt sett var kolesterolnivån högre efter intag av naturligt transfett än efter intag av industriellt fram-ställt transfett. Vid utvärdering av ris-ken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom används ofta kvoten mellan total-kolesterol och HDL, samt kvoten mellan Apo B och Apo A1 som mått, där en hög kvot indikerar en hög risk. I TRANSFACT-studien fann man ingen signifikant skillnad i effekt på någon av dessa kvoter.

Inga effekter av måttligt intagI den andra nyligen publicerade in-terventionsstudien, där man jämfört effekterna av naturligt respektive in-dustriellt framställt transfett, delade man in 38 normalviktiga män med normal blodfetter och en genomsnitt-lig ålder av 33 år i fyra grupper: Högt intag av naturligt transfett (3.7E%), måttligt intag av naturligt transfett (1.5E%), högt intag av industriellt framställt transfett (3.7E%) och en kontrollgrupp (0.8E% transfett) (4).

Jämfört med kontrollen var den enda signifikanta effekten på de studerade blodparametrarna en högre LDL-nivå efter ett högt intag av naturligt trans-fett. Högt intag av industriellt fram-ställt transfett gav inga signifikanta effekter i förhållande till kontrollen. I förhållande till måttligt intag av na-

turligt transfett gav dock ett högt intag av industriellt transfett högre nivåer av totalkolesterol, LDL-kolesterol, apoB och även en högre kvot mellan total/HDL-kolesterol. Ett måttligt intag av naturligt transfett medförde inga signi-fikanta effekter jämfört med kontrol-len. Vid en jämförelse mellan måttligt och högt intag av naturligt transfett fann man signifikant högre nivåer av totalkolesterol och LDL och en lägre nivå av HDL efter det höga intaget.

Högre intag än normaltVid utvärderingen av de två ovan nämnda interventionsstudierna bör man beakta att de har genomförts med ett intag av naturligt transfett som är högre än vad som kan för-

väntas i en normal kost (5).Med ett högt intag av mjölkpro-

dukter och kött kan man möjligtvis nå upp till det måttliga intaget i den sistnämnda studien (1.5E%), mot-svarande 3.3 gram vid ett energiintag på 2 000 kcal. En annan aspekt att beakta är att båda studierna också har genomförts med unga, friska och normalviktiga personer, och att samt-liga effekter som noterats trots allt är variationer inom ramen för vad som anses vara normala värden. Studierna är också genomförda under en rela-tivt kort period (3-4 veckor), och ger ingen information om vilka effekter ett högt intag av transfettsyror har i ett längre perspektiv.

I framtida studier vore det intres-

Tabell 1. Sammanfattning av signifikanta effekter på riskfaktorer hos kvinnor (n=21) i TRANSFACT-studien (1)

* I Europa uttrycks kolesterolnivån i blodet vanligen som mmol/liter. För att räkna om till denna enhet multipliceras tabellvärden med 0,0259.

Intervention Intervention

Baslinje (mg/dl)

Industriellt fram-ställt transfett

(mg/dl)*

Signifikanta skillnader mellan interventionerna

Naturligt transfett (mg/dl)*

HDL 79.6 73.6 < 77.8

LDL 99.6 89.6 < 103.1

Total kolesterol 195.6 179.6 < 199.5

Triglycerider 82.0 82.1 < 93.0

Apo A1 1.71 1.60 < 1.72

Apo B 0.81 0.77 < 0.86

Apolipoprotein B (Apo B) finns i LDL-kolesterol, också kallat det ”onda” koles-terolet. Det finns bara ett Apo B per LDL-partikel. Apolipoprotein A1 (Apo A1) finns i det ”goda” HDL-kolesterolet. Flera nyare studier visar att Apo B, som ger ett mått på antalet LDL-partiklar, har ett starkare samband med risken att dö i hjärtinfarkt än LDL-kolesterolvärdet. Nivån av Apo A1 indikerar mängden av HDL. En hög kvot mellan Apo B/Apo A1 är den starkaste, enskilda riskindi-katorn oavsett kön och ålder.

Så kallad cis-form av omättade fettsyror innebär att kolkedjan är vinklad vid varje dubbelbind-ning, överst C18:1 oljesyra. Omättade fettsyror med trans-form, som den undre (C18:1 elaidinsyra) har däremot en rak kolkedja, och därmed fysikaliska egenskaper liknande mättade fettsyror.

Apolipoprotein


>> TEMA: MJÖLKFETT

sant att undersöka effekterna hos grupper med förhöjd risk för hjärt-kärlsjukdom, till exempel överviktiga med metabolt syndrom eller diabetes. TRANSFACT-studien visar också att det finns anledning att i framtiden studera effekter av transfettsyror på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom se-parat hos män och kvinnor, eftersom effekterna i denna studie var bero-ende av kön och signifikanta endast för kvinnor.

Begränsa intaget av industri-ellt framställt transfett Det råder enighet mellan olika forskare och mellan myndigheter i olika länder om att det totala intaget av transfett bör begränsas. Nivån av

naturligt transfett i mejeri- och kött-produkter är dock svår att påverka på annat vis än genom en begränsning av totalmängden fett. Därför är man också överens om att åtgärder för att hålla andelen industriellt framställt transfett så låg som möjligt i livs-medel med hög fetthalt är viktiga.

Oenighet råder dock avseende medlen för att åstadkomma detta – frivillighet eller lagstadgad begräns-ning av mängden transfettsyror. I Danmark har man valt att lagstifta ett förbud mot produkter som inne-håller mer än 2 procent industriellt framställda transfettsyror, av den totala fetthalten (1). I övriga Norden har åtgärder vidtagits av livsmedels-industrin på frivillig väg. ••

Referenser1. Stender S, et al. Ruminant and industrially produced trans fatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research 2008. Doi: 10.3402/fnr.v52i0.1651.

2. Jakobsen MU, et al. Intake of ruminant trans fatty acids and risk of coronary heart disease. Int J Epid 2008; 37: 173-182.

3. Chardigny JM, et al. Do trans fatty acids form industrially produced sources and from natural sources have the same effect on cardiovascular disease risk factors in healthy subjects? Results form the trans Fatty Acids Collaboration (TRANSFACT) study. Am J Clin Nutr 2008; 87: 558-66.

4. Motard - Bélanger A, et al. Study of the effect of trans fatty acids from ruminants on blood lipids and other risk factors for cardiovascular disease. Am J Clin Nutr 2008; 87: 593-9.

5. Willet W, Mozaffarian D. Ruminant or industrial sources of trans fatty acids: public health issue or food label skirmish? Am J Clin Nutr 2008; 87: 515-6.

Industriellt framställda transfett-syror produceras huvudsakligen genom en partiell härdning av vege-tabilisk olja. Delvis härdat fett kan innehålla så mycket som 60 procent transfett.

Naturliga transfettsyror bildas från fleromättade fettsyror av bakterier hos idisslare, till exempel ko, får och get, och finns alltid i fett från dessa djur. Normalt utgör transfett i snitt under 3 procent av dessa fetter, men upp till 6 procent transfett kan förekomma.

I både naturligt och industriellt

framställt transfett dominerar trans-isomerer av oljesyra (C18:1). I na-turligt transfett dominerar trans-11 vaccensyra (trans-11 C18:1), medan det i industriellt framställt transfett finns en mer jämn fördelning mellan många olika isomerer, med viss do-minans av elaidinsyra (trans-9 C18:1) och trans-10 C18:1 (Figur 1).

I naturligt transfett kan också så mycket som 20 procent utgöras av trans-isomerer av den kortare fett-syran palmitoleinsyran (C16:1), vilka förekommer i mindre omfattning i industriellt framställt transfett.

Naturliga och industriellt framställda transfettsyror

Figur 1. Fördelning av trans-isomerer av C18:1 i industriellt framställt transfett respektive naturligt transfett. (Modifierad från Stender S, et al. Ruminant and industrially produ-ced trans fatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research 2008. Doi: 10.3402/fnr.v52i0.1651.)

»

I Sverige har Livsmedelsverket nyligen genomfört en studie där man analyserat transfettinnehål-let i 53 produkter som tidigare visat sig innehålla transfettsyror. De produkter som analyserats är exempelvis kex, kakor, popcorn och chokladsås. Av de undersökta produkterna innehöll endast sex stycken mer än 2 procent transfett-syror. Enligt tillverkarna har dessa dock ersatts med andra produk-ter helt utan eller med låg andel transfettsyror. Det framgår dock inte av rapporten vilken typ av fett transfettsyrorna ersatts med.

Källa: Arnemo M, et al. Fat Quality 2007 – fatty acid composition, version I. Livsmedelsverket, Uppsala, Sverige. http://www.slv.se/upload/dokument/nyheter/2008/Rapport_Fettkva-lite_080408.pdf

Höga halter av trans-fetter är ovanligt i svenska livsmedel



>> TEMA: MJÖLKFETT

Konjugerade linolsyror (CLA) är en grupp av transfettsyror, med 18 kolatomer och två konjugerade dubbelbindningar (separerade av en enkelbindning). I mjölkfett finns cirka 0.4 procent CLA. Cirka 70-90 procent av den totala mäng-den CLA i mjölkfett utgörs av isomeren cis-9 trans-11 CLA. Resterande 10 procent är en blandning av många isomerer.

Den naturliga transfettsyran trans-11 vaccensyra kan om-vandlas till CLA i kroppen, men vilken praktisk betydelse detta har för hälsan är ännu oklart. I experimentella stu-dier och djurstudier har man visat många olika effekter av CLA, varav flera kan antas bidra till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom. I humanstudier med CLA är dock resultaten avseende till exempel kroppsvikt, kroppssammansättning och glukosmetabolism motsägelsefulla. Vid utvärdering av CLA-studier är det dock viktigt att beakta vilka isome-

rer av CLA som ingår, och hur högt intaget av dessa är. Isomeren trans-10 cis-12 CLA utgör en mycket liten del av mjölkfettet (vanligen mindre än 1,5 procent av den den totala mängden CLA), men många studier är genomförda med kapslar som innehåller lika delar av trans-10 cis-12 CLA och cis-9 trans-11 CLA. Det vill säga, med betydligt högre intag av trans-10 cis-12 CLA än vad man normalt uppnår genom normal konsumtion av mjölkprodukter. Idag tyder allt mer på att åtminstone denna CLA-isomer snarare kan ha negativa effekter, till exempel genom att orsaka ökad inflammation och minskad insulinkänslighet (1). För denna isomer finns dessutom indikationer om cancerogen effekt.

Referens1. Risérus U. Trans fatty acids, insulin sensitivity and type 2 diabetes. Scand J Food Nutr 2006; 50: 161-165.

Konjugerade linolsyror, CLA

Det är svårt att tolka samband mellan naturliga transfettsyror och hälso-effekter som iakttas i observationsstu-dier. Hänsyn måste till exempel tas till det högre intaget av mättat fett som följer med ett ökat intag av mjölkpro-dukter. Även intag av andra fettsyror, till exempel omega-3 fettsyror från fisk är viktigt att beakta. I Island och Norge har till exempel intaget av industriellt framställda transfettsyror varit högre än i övriga nordiska länder, men frekvensen av hjärtsjukdom har inte varit högre. En förklaring till detta skulle kunna vara att intaget av omega-3 fettsyror från fisk samtidigt också varit högre. Det finns teorier om hur skadliga effekter av transfettsyror kan motverkas av omega-3 fettsyror från fisk.

Innehållet av transfett i vissa produkter kan variera betydligt, beroende på vilken typ av härdat fett som använts. I en undersökning fann man till exempel att en viss portion snabbmat inhandlad i en restaurang i Ungern innehöll mindre än 5 gram transfett, medan en motsvarande por-tion inhandlad i en annan restaurang i samma stad innehöll hela 24 gram transfett.

Innehållet i en viss produkt kan också variera över tiden, till exempel beroende på vilken typ av fett som är mest prisvärt för tillfället och på den

individuella producentens medveten-het. Även i mjölkprodukter kan inne-hållet av transfett variera, beroende på fodret som ges till korna. Dessa variationer är dock förhållandevis små, och den maximala nivån är under alla förhållanden relativt låg.

På grund av den stora variation av det totala innehållet av transfett som kan förekomma är det svårt att uppskatta intaget av transfett genom kostregistrering. För att säkerställa det verkliga intaget är det önskvärt att analysera transfettinnehållet i dubbel-portioner och/eller mäta markörer för intag i plasma eller annan vävnad.

En undersökning från 1996 visade att det genomsnittliga totala intaget av transfett i Sverige och Danmark var cirka 2,5 g, i Finland cirka 2,0 och i Norge cirka 4,0 g. Vid samma tid uppskattade man att intaget av naturligt transfett i Danmark var 1,2 g per dag. Under de senaste åren är det troligt att intaget av industriellt framställt transfett har minskat yt-terligare, framförallt på grund av att innehållet i friteringsoljor har minskat. Däremot är intaget av naturligt trans-fett förmodligen relativt oförändrat. I snitt kan man alltså anta att intaget av transfettsyror ligger inom ramen för rekommenderat övre intag, 1E%, vilket motsvarar 2,2g vid ett energi-intag på 2 000 kcal.

Vissa grupper kan dock ha ett be-tydligt högre intag. I en dansk under-sökning från 2001 uppskattade man att cirka en procent av Danmarks befolkning hade ett intag av transfett över 5 g per dag. En orsak till att så många antogs ha ett högt intag var att man vid denna tidpunkt kunde få i sig hela 30 g transfett genom en enda snabbmatsmåltid. Mot den bakgrun-den tog man i Danmark initiativet till att införa en lagstiftning om att livsmedel får innehålla max 2 procent industriellt framställt transfett av total fetthalt. Detta gäller även för impor-terade livsmedel.

I övriga nordiska länder har ingen lagstiftning införts, men innehållet av transfett har ändå generellt sett minskat till mycket låga nivåer tack vare frivilliga initiativ från livsmed-elsproducenterna. För konsumenter som har ett stort och ensidigt intag av produkter som kan innehålla mycket transfetter, till exempel kakor, kex, pommes frites och micropopcorn, kan en lagstiftning bidra med ytterligare skydd mot ett högt intag av transfett-syror. ••

Källa: Stender S, et al. Ruminant and industrially produced trans fatty acids: health aspects. Food & Nutrition Research 2008. Doi: 10.3402/fnr.v52i0.1651. (Artikeln kan laddas ner fritt från http://journals.sfu.ca/coaction/index.php/fnr/index)

Högt intag av transfettsyror i vissa grupper


esultat från flera observa-tionsstudier pekar på att sambanden mellan intag av mjölkprodukter och

vikt är komplexa och motsägelse-fulla (t ex 1, 2). I en studie fann man att kvinnor med ett konstant högre intag (≥ 1 portion/dag) av mjölk och filmjölk med 3 procents fetthalt och ost under en nioårsperiod ökade mindre i vikt än kvinnor med ett lägre intag (<1 portion/dag) av dessa produkter (2). Sambandet för mjölk och filmjölk var dock signifikant endast för normalviktiga kvinnor. För mellanmjölk (1,5 procent fett), mjölk och fil med låg fett halt (0,5 procent) och smör fann man inga statistiskt säkerställda samband.

Enligt författarna kan man ana en trend där kvinnor som under stu-diens genomförande ökade sitt intag av mjölkprodukter ökade mindre i vikt, jämfört med dem som har ett konstant lägre intag. Likaså menar författarna att det fanns en trend att

kvinnor som minskar sitt intag av mjölkprodukter ökar mer i vikt, jäm-fört med dem som har ett konstant högre intag. Inget av dessa samband var dock signifikant säkerställt.

Slutsatsen från en annan observa-tionsstudie var att ett högre intag av mjölkprodukter totalt sett inte var förknippat med en lägre vikt (3). Man kunde dock iaktta ett omvänt samband mellan ostintag och vikt, och att intaget av feta mjölkproduk-ter var högre hos personer med högre BMI (body mass index).

Övervikt påverkar matval eller tvärtomFrån observationsstudier kan man inte fastsälla orsakssamband, och omvända samband kan inte uteslutas. Det är inte omöjligt att en viktökning orsakar ett minskat intag av mjölk-produkter, istället för tvärtom.

En förändring i konsumtionen av mjölk och mjölkprodukter kan även föra med sig andra förändringar i kos-

ten, som eventuellt också bidrar till effekter på vikten. Underrapportering är vanligt förekommande, speciellt hos överviktiga, och skulle kunna vara en bidragande faktor till att man ser olika resultat för normalviktiga respektive överviktiga. Det finns ännu inga säkerställda förklaringar till de samband som påvisats, men två komponenter i mjölk som förslagits ligga bakom eventuella effekter av mjölkprodukter på vikt är kalcium och medellånga fettsyror.

Motstridiga resultat för kalcium Att kalciumintaget är omvänt relate-rat till vikt har visats i vissa observa-tionsstudier, men inte i andra. Även resultaten från interventionsstudier är motsägelsefulla (4). Från en sam-manställning av interventionsstudier genomförda före 2003 framgår att ingen viktreducerande effekt av ett ökat intag av mjölkprodukter påvisats (5). I två av nio studier fann man

Mjölk & kroppsvikt – kalcium och fettsyror i fokus

En fråga som har diskuterats

flitigt de senaste åren är om

intaget av mjölk och mjölk-

produkter påverkar regleringen

av kroppsvikten. Kalcium

föreslås bidra till minskat fett-

upptag, och korta och medel-

långa fettsyror kan öka energi-

omsättningen. Det är dock

ännu oklart vilken betydelse

detta har i praktiken.


R

»



tvärtom att kroppsvikten ökade.I interventioner med ökat intag av

kalcium visade endast en av totalt sjutton studier en ökad viktnedgång, medan man i övriga sexton inte fann någon skillnad mellan grup-perna. Samtliga interventioner var dock designade för att visa samband mellan kalcium och benhälsa, och alltså inte för att visa effekter på vikt, vilket bör beaktas. Därför är studi-erna också huvudsakligen utförda på kvinnor. I en helt nyligen publicerad översiktsartikel framgår att 41 av idag 49 tillgängliga studier på barn och vuxna visar en utebliven effekt av kalcium, antingen i form av tillskott eller mjölkprodukter (6).

Positiva effekter av mjölk och kalcium har huvudsakligen visats i studier genomförda under ledning av Michael B Zemel. I en studie fann man att ett energiintag som låg 500 kcal lägre än behovet medförde en större viktminskning vid intag av kalcium i form av supplement (800 mg Ca/dag + 400-500 mg Ca från kosten) eller mjölkprodukter (totalt 1 200-1 300 mg Ca/dag), jämfört med en standardkost innehållande 400-500 mg Ca/dag (7). Effekten var mer ut-talad i den grupp som fick kalcium via mjölkprodukter. Resultaten bekräftas i ytterligare två studier (8, 9).

I en studie utan viktnedgång har

man också visat en fördelaktig effekt av mjölkprodukter på kroppssam-mansättningen (9). I gruppen med ett högt intag av mjölkprodukter (1 200 mg Ca/dag) minskade andelen kroppsfett och bukfett och andelen muskelmassa ökade, jämfört med kontrollgruppen (500 mg Ca/dag). Även insulin och blodtryck påverka-des positivt i interventionsgruppen.

Samtliga ovan nämnda studier där viktreducerande effekt av kalcium visats har genomförts med kraftigt överviktiga försökspersoner (ca 100 kg). Studierna har inte inkluderat en strikt kontroll av matintaget, men försökspersonerna har i samtliga stu-dier fått instruktioner från dietist.

Samma forskargrupp gjorde en annan interventionsstudie på kropps-vikt och riskfaktorer för metabola syndromet (lipidprofil, C-reaktivt protein, leptin, fasteglukos, insulin) hos feta vuxna. Man fann ingen skill-nad i effekt av en energireducerad kost (500 kcal under behovet) vid en jämförelse mellan tre olika interven-tioner; 800 mg Ca/dag, 1 400 mg Ca/dag och 1 400 mg Ca/dag+fiber (10). I samtliga grupper erhölls önskat kalciumintag via intag av mjölkprodukter. Utebliven viktef-fekt av kalcium från mjölkprodukter har också visats i studier från andra forskargrupper (11, 12).

Kan bidra till lägre fettabsorptionOlika mekanismer för hur kalcium skulle kunna påverka vikten har föreslagits. Från studier i djur- och cellmodeller finns stöd för att kal-cium påverkar fettoxidation. En an-nan möjlig mekanism för hur ett ökat intag av kalcium skulle kunna leda till viktreduktion är att kalcium kan hämma fettabsorptionen i tarmen, antingen genom att bilda olösliga kalcium-fettsyrakomplex, eller ge-nom att binda gallsyror och därmed försämra micellbildningen.

Astrup och medarbetare har i en korttidsstudie (1 vecka) visat att ett högre intag av kalcium (1 800 jäm-fört med 500 mg/dag) från mjölk-produkter medförde en ökad förlust av fett (14 resp 6 g/dag) och energi (1 045 resp 684 kJ/dag) via feces (13). Den minskade fettabsorptionen

påverkade inte vikten, vilket i det här fallet kan förklaras av att studien va-rade endast en vecka. En ökad förlust av fett och energi via feces påvisades endast vid ett proteinintag motsva-rande 15 procent av det totala energi-intaget (E%). Vid ett högre protein-intag (23E%) uteblev effekten.

Det eventuella samspelet mellan kalcium och protein är ännu inte klarlagt, och man har inte visat hu-ruvida ett proteinintag motsvarande 15-20E% påverkar effekten eller inte. Den praktiska betydelsen av kalci-umeffekter på fettabsorptionen för personer som äter en typisk nordisk kost återstår därmed att klarlägga. Enligt rekommendationerna bör proteinintaget motsvara 10-20E%, och ett intag över 15 E% är vanligt.

Olika effekter från mjölk och tillskottFör att studera den faktiska effek-ten av kalcium på vikt genomförde Astrups forskargrupp en ett år lång studie med 12-åriga flickor (14). Resultaten visade ingen signifikant ef-fekt av kalciumtillskott (500 mg/dag) i form av kalciumkarbonat på vikt eller fettmassa. Däremot fann man ett omvänt samband mellan intag av kalcium via maten och vikt.

I en annan studie har man också visat att kalcium från maten (huvud-sakligen från mjölkprodukter), ger en lägre frisättning av fett i blodet efter en måltid, jämfört med kalciumtill-skott (15). Om det är skillnader i den kemiska strukturen av dessa olika former av kalcium eller om någon an-nan orsak ligger bakom skillnaderna är ännu oklart. En förklaring skulle kunna vara att mekanismen bakom kalciums effekt på fettabsorptionen involverar ett samspel mellan kal-cium och någon annan komponent, som finns i mjölk eller i någon annan del av måltiden.

Korta och medellånga fettsyror oxideras snabbareTill skillnad från längre fettsyror omes-terifieras inte kortare fettsyror i tarmen för transport via kylomikroner. Korta fettsyror transporteras istället direkt via portakretsloppet till levern där de till stor del snabbt oxideras. Medel-långa fettsyror transporteras också över

>> TEMA: MJÖLKFETT


membran och inom celler utan behov av fettsyrabindande proteiner.

Både korta och medellånga fett-syror skiljer sig alltså från långa, vilket reser ett antal frågor som kan vara av intresse med avseende på de-ras hälsomässiga effekter. En av dessa är om kortare fettsyror, jämfört med långa, kan leda till en ökad energiom-sättning och mindre fettansamling i kroppen och därmed bidra till en viktminskande effekt.

Flera välkontrollerade interventions-studier har visat en något högre energi-förbränning vid ett intag av medel-långa fettsyror, jämfört med långa fettsyror (15-18). Skillnaderna som man iakttagit motsvarar ca 50-100 kcal per dag. I flera av studierna har man också visat att effekterna på kroppsfett och vikt är i linje med vad som kan förutsägas av effekter på energiför-brukning, även om dessa effekter inte alltid kunnat säkerställas statistiskt. Det finns också vissa belägg för att energiintaget kan minskas genom att byta ut långa fettsyror mot medel-långa, tack vare ökad mättnad (16).

Att medellånga fettsyror kan bidra till en större viktnedgång och förlust av kroppsfett än långa fettsyror har

visats i en 12 veckor lång interven-tionsstudie med både män och kvin-nor (20). Effekt kunde dock endast iakttas i en grupp med BMI över 23, medan effekt uteblev hos den grupp som hade lägre BMI. Skillnader i effekt mellan olika viktklasser kan eventuellt förklaras av skillnader i hastighet av fettsyraoxidation i le-vern, som generellt sett är högre hos överviktiga.

Det finns också vissa belägg för att medellånga fettsyror kan öka förbrän-ningen av långkedjiga fettsyror (21). Innan man kan dra några säkrare slutsatser avseende detta krävs dock bekräftande studier.

Medellånga fettsyrors betydelse oklarHuruvida de metabola skillnaderna mellan olika fettsyror faktiskt har betydelse för vikteffekter är oklart. I de flesta studier med medellånga fettsyror utgör dessa mer än hälften av allt fett som konsumerats, och når i vissa fall upp i nivåer på 30-40 g per dag. Ett så pass högt intag av medel-långa fettsyror kan knappast åstad-kommas med en normal kost, och är kanske inte heller att rekommendera.

Medellånga fettsyror i stora mängder kan också orsaka ett visst illamående.

En annan osäkerhetsfaktor när det gäller den praktiska tillämpningen är det faktum att studierna är genom-förda under en begränsad tid. Man vet alltså inte hur bestående effek-terna är under en längre tid.

I pediatriken finns exempel på hur man utan resultat använt medellånga fettsyror för att få barn med malab-sorption att gå upp i vikt. Att viktupp-gången uteblev tror man kan förklaras av den ökade förbränningen som intag av dessa fettsyror medför. Om barn som dricker mjölk skulle kunna be-hålla sin vikt trots ett högre energiin-tag tack vare effekter från medellånga fettsyror är dock osäkert. ••

Referenser 1. Jacqmain M et al. Calcium intake, body composition, and lipoprotein-lipid concentrations in adults. Am J Clin Nutr 2003: 77(6):1448-52

2. Rosell M, et al. Associatio between dairy food consumption adn weight change over 9 y in 19352 perimenopausal women. Am J Clin Nutr 2006; 84: 1481-8.

3. Snijder MB, et al. Is higher dairy consuption associated with lower body weight and fewer metabolic disturbances? The Hoorn Study. Am J Clin Nutr 2007; 85: 989-95.

4. Trowman et al. A systematic review of the effects of calcium supplementation on body weight. Br J Nutr 2006; 95: 1033-8.

5. Barr SI. Increased dairy product or calcium intake: Is body weight or composition addected in humans? J Nutr 2003 Supplement; 245S-8S.

6. Lanou AJ, Barnard ND. Dairy and weight loss hypothesis: an evaluation of the clinical trials. Nutrition Reviews 2008; 66: 272-279.

7. Zemel MB, et al. Calcium and dairy acceleration of weight and fat loss during energy restriction in obese adults. Obes Res 2004;12(4):582-90.

8. Zemel MB, et al. Dairy argumentation of total and central fat loss in obese subjects.Int J Obes 2005a; 29(4)391-7.

9. Zemel MB, et al. Effects of calcium and dairy on body composition and weight loss in African-American adult. Obes Res 2005b; 13: 1218-25.

10. Thompson WG, et al. Effect of energy-reduced diets high in dairy products and fiber on weight loss in obese adults. Obes Res 2005; 13: 1344-53.

11. Harvey-Berino J. Impact of calcium and dairy product consumption on weight loss. Obes Res 2005; 13: 1720-6.

12. Wagner G, et al. Effects of various forms of clacium on body weight and bone turnover markers in women participating in a weight loss programme. Am J Coll Nutr 2007; 26: 45-61.

13. Jacobsen R, et al. Effect of short-term high dietary calcium intake on 24-h energy expen-diture, fat oxidation, ad fecal fat excretion. In J Obes 2005; 29(3): 292-301.

14. Lorenzen JK, et al. Calcium supplemen-tation for 1 y does not reduce body weight or fat mass in young girls. Am J Clin Nutr 2006; 83: 18-23.

15. Lorenzen JK, et al. Effect of dairy calcium or supplementary calcium intake on postpran-dial fat metabolism, appetite, and subsequent energy intake. Am J Clin Nutr 2007; 85: 678-87.

16. St-Onge, MP, Jones PJ. Physiological effects of medium-chain triglycerides: Potential agents in the prevention of obesity. J Nutr 2002; 132(3): 329-32.

17. St-Onge. MP, et al. Medium-chain triglycerides increase energy expenditure and decrease adiposity in overweight men. Obes Res 2002;11(3):395-402.

18. St-Onge MP, Jones PJ. Greater rise in fat oxidation with medium-chain triglyceride consumption relative to long-chain triglyceride is associated with lower initial body weight and greater loss of subcutaneous adipose tissue. Int J Obes Relat Metab Disord 2003; 27(12): 1565-71.

19. St-Onge MP, et al. Medium- versus long-chain triglycerides for 27 days increase fat oxidation and energy expenditure without resulting in changes in body composition in overweight women. In J Obes Relat Metab Disord 2003; 27(1): 95-102.

20. Tsuji H, et al. Dietary Medium-chain triacylglycerols suppress accumulation of body fat in a double-blind controlled trial in healthy men and women. J Nutr 2001; 131: 2853-2859.

21. Papamandjaris AA, et al. Endogenous fat ox-idation during medium chain versus long chain triglyceride feeding in healthy women. Int J Obes Relat Metab Disord 2000; 24(9): 1158-66.

>> TEMA: MJÖLKFETT

Foto

: iSt

ock

ph

oto

.co

m


tt uttala sig om hur enskilda livsmedel eller grupper av livsmedel påverkar risken för cancer

är svårt. Inte minst eftersom cancer är en samling av komplexa sjukdo-mar som utvecklas över lång tid, och därför inte kan studeras i kontrolle-rade interventionsstudier. I en mycket omfattande rapport sammanställd av World Cancer Research Fund (WCRF) och American Institute for Cancer Research (AICR) (1) dras dock vissa övergripande slutsatser, huvudsakligen baserat på observa-tionsstudier. Högsta bevisgrad som tillämpas i rapporten är ”överty-gande” (convincing). Övriga nivåer är, i sjunkande ordning, ”trolig” (proba-ble), ”begränsad” (limited/suggestive) och ”effekt på risk ej trolig” (substan-tial effect on risk unlikely).

Enligt rapporten är det ”troligt” att mjölk skyddar mot cancer i tjocktarm och ändtarm (colorectal cancer), medan man anser att det fi nns ”be-gränsad” bevisning för att ost medför en ökad risk. Vidare anses en kost rik på kalcium ”troligen” medföra en ökad risk för prostatacancer. Det fi nns också ”begränsad” bevisning för att mjölk och mjölkprodukter ökar risken för denna cancerform. Liksom

Svaga samband mellan mjölk & cancerSamband mellan mat och livsstil och risken för cancer kan studeras genom observationsstudier,

men orsakssamband kan knappast bekräftas i kontrollerade studier. Bevisvärdet av observa-

tionsstudier ökar om det finns troliga mekanismer som kan förklara sambanden. Olika effekter

av kalcium skulle kunna ligga bakom samband mellan högt intag av mjölkprodukter och en

lägre risk för cancer i tjocktarm och ändtarm, men högre risk för prostatacancer. Ny forskning

talar för att vissa fettkomponenter kan ha skyddande effekter.

>> text: Susanne Bryngelsson, fi l dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund [email protected]

A för att mjölk skyddar mot cancer i urinblåsan. Inga samband för mjölk eller mjölkprodukter anses som ”övertygande”.

Kalcium i fokusKunskapen om vilka mekanismer som skulle kunna ligga bakom posi-tiva eller negativa samband mellan mjölk och mjölkprodukter och risken för olika former av cancer är än så länge begränsad. Flera föreslagna me-kanismer involverar kalcium, som har en direkt påverkan på celltillväxt och apoptos (programmerad celldöd). Kalcium kan även binda gallsyror och fettsyror i tarmen, och därmed hindra dem från att skada tarmslemhinnan (2). Denna mekanism skulle kunna förklara en trolig skyddande effekt av mjölk mot colorectal cancer.

Att ost snarare verkar ha en negativ effekt på denna cancerform kan möj-ligen förklaras av mekanismer kopp-lade till mättat fett. Mättat fett ökar insulinproduktionen och uttrycket av insulinreceptorer i tjocktarms-celler. Mättat fett kan också inducera uttryck av visa infl ammatoriska medi-atorer förknippade med cancerut-veckling.

Ett högt intag av kalcium medför dock också en ökad celldelning i pro-

statakörteln (3), vilket skulle kunna vara en förklaring till varför kalcium är positivt kopplat till en ökad risk för prostatacancer.

Många mjölkfaktorer bidrar Det är dock inte troligt att kalcium ensamt utgör hela förklaringen. Även efter att man statistiskt kor-rigerat för denna faktor kvarstår till exempel i de fl esta studier ett sam-band mellan intag av mjölk och lägre

>> TEMA: MJÖLKFETT

Food, Nutrition,

Physical Activity,

and the Prevention

of Cancer:

a Global Perspective

World Cancer

Research Fund

American Institute for Cancer Research

Foo

d, N

utritio

n, P

hy

sical A

ctivity, a

nd

the

Pre

ve

ntio

n o

f Ca

nce

r: a Glo

bal Persp

ective

World

Cancer

Research Fund

Am

erican Institute for C

ancer Research

Food, Nutrition,

Physical Activity,

and the Prevention

of Cancer:

a Global Perspective

The most definitive review of the science to date, and the most authoritative basis for action to prevent cancer worldwide.

u Recommendations based on expert judgements of systematic reviews of the world literature.

u The result of a five-year examination by a panel of the world’s leading scientists.

u Includes new findings on early life, body fatness, physical activity, and cancer survivors.

u Recommendations harmonised with prevention of other diseases and promotion of well-being.

u A vital guide for everybody, and the indispensable text for policy-makers and researchers.

SECOND EXPERT REPORT

Fonds Mondial de Recherche

contre le Cancer

World Cancer Research Fund

World Cancer Research Fund

Hong Kong

World Cancer Research Fund International

Wereld Kanker Onderzoek Fonds

American Institute for Cancer Research

www.wcrf.org www.aicr.org www.wcrf-uk.org www.wcrf-nl.org www.wcrf-hk.org www.fmrc.fr

ER HARD FINAL.indd 1 30/10/07 10:07:25

förekomst av colorectal cancer.Det är möjligt att konjugerad linol-

syra (CLA), i den form som domi-nerar i mjölk (cis-9, trans-11 18:2), också bidrar till en skyddseffekt (4). Förmodligen finns även många andra komponenter i mjölk som kan ha betydelse. Exempel på substanser med potentiellt skyddande effekter är sphingolipider eller eterlipider. Dessa är dock ännu utforskade endast i djurexperimentella studier (5).

Bröstcancer & äggstockscancer För bröstcancer har inget samband med intag av mjölkprodukter visats (6).

Avseende äggstockscancer har det sedan länge funnits teorier om att mjölkprodukter kan ha negativa effekter, bland annat baserat på resul-tat från djurstudier. Resultaten från tillgängliga observationsstudier är motsägelsefulla, men i nyare studier har man noterat ett samband mellan

intag av mjölkprodukter, framförallt mjölk, och ökad förekomst av denna cancerform (7).

En möjlig mekanism bakom sam-bandet är att galaktos, som ingår i laktos, har en direkt toxisk effekt på äggceller. De motsägelsefulla resulta-ten kan eventuellt bero på att denna effekt visar sig endast hos kvinnor med genetiskt betingad långsammare omsättning av galaktos (heterozy-goter för galaktosemi).

Sammantaget kan man konstatera att det inte finns några enkla svar på frågan om vilken betydelse mjölk och mjölkprodukter har i samband med cancer. Eftersom det finns indikationer om både positiva och negativa effekter är det knappast möjligt att idag ge några konkreta råd i förebyggande syfte. Ingen av de tio rekommendatio-ner som listas i den ovan refererade cancerrapporten fokuserar heller på mjölk eller mjölkprodukter (1). ••

Referenser 1. World Cancer Reserach Fund/American Institute for Cancer Research. Food, Nutrition, Physical Activity, and the Prevention of Cancer: a Global Perspective. Washington DC: AICR 2007. www.wcrf.org.

2. Newmark HL, et al. Colon cancer and die-tary fat, phosphate and calcium: a hypothesis. J Natl Cancer Inst 1984; 72: 1323-5.

3. Rodriuez C, et al. Calcium, dairy products, and risk of prostate cancer in a prospective cohort of United States men. Cacner Epidemiol 2003; 12: 597-603.

4. Larsson S, et al. High-fat dairy food and conjugated linoleic acid intakes in relation to colorectal cancer incidence in the Swedish Mammography Cohort. Am J Clin Nutr 2005; 82: 894-900.

5. Rui-Dong D. Phospholipid signals and in-testinal carcinogenesis. Scan J Food Nutr 2006; 50(S2); 45-53.

6. Missmer SA et al. Meat and dairy food con-sumption and breast cancer: a pooled analysis of cohort studies. Int J Epidemiol 2002; 31: 86-7.

7. Larsson S, et al. Milk, milk products and lactose intake and ovarian cancer risk: A meta analysis of epidemiologcal studies. In J Cancer 2006; 118: 431-441.

Danish Meat Association Tel.: +45 3373 2539 www.danishmeat.se [email protected]

KVALITET FÖR OSS INNEBÄR INGA KOMPROMISSER Kvalitet har alltid varit ett av den danska grisbranschens kännetecken. Vi är stolta över att kunna uppfylla våra kunders förväntningar på hög köttkvalitet och service.

Detta är grunden för allt vi gör. Vårt kvalitetsfokus handlar inte bara om våra produkter; det är helt enkelt centralt för vårt sätt att driva verksamheten och för hur vi ser framtiden. Kvalitet är det som driver oss framåt och definierar vår plats på marknaden.

>> TEMA: MJÖLKFETT


äringsrekommenda-tionerna bör givetvis uppdateras och förfinas så snart det är vetenskap-

ligt motiverat. Enstaka nya studier räcker dock inte för att omkullkasta slutsatser som baseras på ett stort an-tal tidigare studier. Vilken betydelse enskilda studier kan tillskrivas beror dessutom på studiens kvalitet och vilken typ av studie det handlar om. Observationsstudier har generellt sett ett lägre bevisvärde än kontrollerade interventionsstudier.

Den ökande kunskapen om skillnader i metabol effekt mellan olika fettsyror, och en därmed mer differentierad syn på mättat fett kan i framtiden komma att utgöra grund för mer precisa näringsrekommenda-tioner, än vad vi har idag.

Rekommendationer på livsmedelsnivåOm till exempel de kortare mät-tade fettsyrorna undantas från den traditionella rekommendationen om ett begränsat intag, kommer rimligen

den övre gränsen för rekommenderat intag av övriga mättade fetter att justeras nedåt i motsvarande grad. Det är därför troligt att den praktiska betydelsen av en sådan precisering är liten, det vill säga att den inte föranleder några stora förändringar av rekommendationerna på livsmedels-nivå. Inte minst eftersom det i många livsmedel, inklusive mjölkprodukter, är svårt att väsenligt påverka fettsyra-sammansättningen.

Mycket talar för ett ökat fokus på att begränsa intaget av palmitinsyra framför övriga mättade fettsyror. Det innebär i så fall att man i första hand och i möjligaste mån bör begränsa intaget av fettprodukter baserade på palmolja, då denna olja till hälften består av palmitinsyra. Även kött och mjölkfett innehåller dock relativt hög andel palmitin-syra (ca 31 procent av mjölkfettet), vilket medför att även intaget av smör och mjölkprodukter med hög fetthalt bör begränsas. Det är i linje med de livsmedelsbaserade rekom-mendationer som ges idag.

Membraneffekt ny teori Någon säkerställd förklaring till var-för ost visat sig ha en mindre uttalad kolesterolhöjande effekt än andra mjölkprodukter finns inte (1, 2). En relativt ny teori som diskuteras är att membranet som finns runt fettkulor-na har betydelse. Om membranen går sönder under processning kan man anta att vissa substanser inte finns kvar i slutprodukten, vilket eventuellt kan tänkas påverka produktens fysio-logiska effekt. Det vore därför intres-sant att jämföra effekter av mjölkpro-dukter som framställts med processer vilka man vet påverkar membranen och fettkulorna på olika vis.

Andra förklaringar som föreslagits till den avvikande effekten av ost jäm-fört med mjölk och smör är skillnader i kalciuminnehåll, och att mjölk som använts till den aktuella osten varit fermenterad, vilket är vanligt.

Viktigt att beakta samvariationVid genomförande och tolkning av framtida observationsstudier bör man

Mjölk & hälsa – ökad kunskap och precision

N

Den avslutande diskussionen vid forskarmötet om mjölk och

hälsa berörde huvudsakligen frågor kring näringsrekommen-

dationerna och behovet av ytterligare studier. Att precisera

rekommendationerna utifrån nya rön om mättade fettsyror

kan bli aktuellt, men det är inte troligt att detta kommer att

medföra några drastiska förändringar av de livsmedelsbase-

rade rekommendationerna. Vid framtida studier finns många

aspekter att beakta, inte minst behovet av att öka precisionen

och detaljrikedomen avseende både kostdata och riskfaktorer.

>> text: Susanne Bryngelsson, fil dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund [email protected]

>> TEMA: MJÖLKFETT

Foto

: iSt

ock

ph

oto

.co

m


beakta samvariation mellan mjölk och andra kostfaktorer, det vill säga om man ändrar sitt intag av mjölk-produkter så ändrar man förmodligen även någon annan del av sin kost. Det är lämpligt att i framtida obser-vationsstudier genomföra så kallade klusteranalyser, för att på så vis kunna se vilka livsmedel man äter tillsam-mans med mjölkprodukter.

För en ökad förståelse för olika samband och hur de hänger ihop vore det värdefullt att utreda vad som karaktäriserar en mjölkdrickare, till exempel avseende övriga livs-medelsval och livsstil. Man bör också sträva efter att i framtida studier tolka kostmönster direkt, istället för att först studera enskilda närings-ämnen och sen översätta dessa till livsmedel.

Fri tillgång till mat önskvärtFör att med större säkerhet klarlägga hur olika kostförändringar påverkar hälsan krävs fler väldesignade inter-ventionsstudier. Många av de idag tillgängliga studierna har genomförts under isoenergetiska betingelser, vilket innebär att man har strävat efter att testpersonerna ska hålla en konstant vikt. I sådana studier kan eventuella effekter på energiomsätt-ning, kroppssammansättning och vikt maskeras.

För att klargöra vilka effekter man kan förvänta sig av en viss interven-

tion i praktiken bör man genomföra studierna i en frilevande population och ad libitum, det vill säga med fri tillgång till mat. Det är också önsk-värt att försökspersonerna karakteri-seras så noga som möjligt, eftersom det finns ökande kunskap om att genetiska faktorer och könsskillnader kan spela in för effekter av kostinter-ventioner.

Inga långtidseffekter i kontrollerade studierRandomiserade kontrollerade interventionsstudier har den högsta bevisstyrkan för att visa på orsaks-samband. De har dock en begräns-ning genom att de av praktiska och ekonomiska skäl normalt endast kan genomföras under en begränsad tid (veckor-månader). För att se en ef-fekt inom denna kortare tidsperiod är det vanligt att man överdriver interventionen. Det kan därför finnas en risk att man inte ser effekter av mindre uttalade kostförändringar som bibehålls under mycket lång tid (år-decennier). Tre veckor betraktas oftast som tillräckligt lång tid för att studera effekter på kolesterolnivåer, men generellt sett är det alltid bättre ju längre en studie är.

Kolesterolnivån, speciellt LDL-kolesterol är, tillsammans med rökning och högt blodtryck, den mest väletablerade riskmarkören för hjärt-kärlsjukdom, men det är önskvärt

att man i framtida studier mäter effekter på så många markörer som möjlig. Med nya tekniker erbjuds möjlighet att mäta många markörer samtidigt, genom att mäta genuttryck hos tusentals gener (genomics), eller de proteiner som bildas när gener är aktiva (proteomics). Man kan också mäta ett stort antal metabo-liter samtidigt (metabolomics) och därmed få en mycket mer detaljerad bild av effekter på metabolismen än genom att mäta enstaka faktorer som till exempel blodfetter, blodglukos, insulin etc.

Med analys av effekter på ett större antal markörer ökar möjligheterna att även från kortare studier bedöma vilken betydelse en viss kostinterven-tion har för risken att utveckla olika sjukdomar.

Protokoll och resultat bör vara detaljeradeVid fettsyrastudier bör man se till att fettsyrasammansättningen av kosten regleras exakt, och inte bara beträffande andelen mättat respek-tive omättat fett. Dessutom bör man protokollföra hur ett livsmedel intas, liksom eventuella skillnader mellan motsvarande produkter som proces-sats olika.

Det kan till exempel gälla om en olja är kall- eller varmpressad eller om intag av margarin/smör sker i kall form eller efter stekning. Att mjölk-fett kan ha olika effekter beroende på om det intas som smör eller ost är ett exempel som belysts ovan.

Alla resultat bör också redovisas så detaljerat som möjligt. I vissa fall kan ”ingen effekt” statistiskt bero på att man hade lika många positiva som negativa effekter och att dessa tog ut varandra. I andra fall kan ett nollre-sultat givetvis bero på att hypotesen var felaktig, det vill säga att det inte fanns någon effekt. ••

Referenser1. Biong AS, et al. A comparison of the effects of cheese and butter on serum lipids, haemo-static variables and homoscysteine. Br J Nutr 2004; 92: 791-7.

2. Tholstrup T, et al. Does fat in milk, butter and cheese affect blood lipids and cholesterl differently? J Am Coll Nutr 2004; 23: 169-76.

>> TEMA: MJÖLKFETT



>> KOSTFIBER

egreppet ”dietary fibre”, på svenska kostfiber, användes för första gången 1953, men forskningen kring kostfiber

kom igång på allvar först på 1970-ta-let. Kunskaperna om fysiologiska ef-fekter av kostfiber på tarmfunktionen såväl som kolhydrat- och fettmeta-bolismen har sedan dess ökat allmer.

Kostfiber består av ett stort antal olika kolhydrater som har en viktig egenskap gemensamt: De kan inte digereras och absorberas i tunntarmen utan passerar till tjocktarmen. Fokus i forskningen ligger nu på hur olika typer av kostfiber påverkar tarmens mikroflora. Begreppet prebiotika har myntats för komponenter som specifikt stimulerar tillväxten av mikroorganis-mer i tarmen vilka anses fördelaktiga för en god hälsa, till exempel bifido-bakterier och laktobaciller. Produkter som bildas när fibrerna fermenteras av tarmbakterier, främst kortkedjiga fett-syror, har viktiga effekter på tarmens celler. De tas upp och kan därför också påverka metabolismen av kolhydrater och fetter i hela kroppen.

Definitionen debatterad sedan länge Redan på 1930-talet delade engelska forskare in kolhydrater i ”tillgängliga” (available) digererbara kolhydrater, som kan tas upp och ge kolhydrater

Nygammal konflikt om definition av kostfiber

till kroppens celler och ”ej tillgängliga” (unavailable) kolhydrater, som inte tas upp. Det viktigaste skälet bakom denna indelning var att förbättra kost-rådgivningen till diabetiker. Före insu-linet var sträng reglering av mängden tillgängliga kolhydrater det enda sättet att kontrollera blodglukosnivån.

”Dietary fibre” definierades ur-sprungligen som odigererbara rester av cellväggar från vegetabiliska livsmedel. De huvudsakliga komponenterna enligt denna definition är odigererbara polysackarider, inklusive cellulosa, hemicellulosa och pektin.

I mitten av 70-talet fann man att även tillsatta viskösa polysackarider som guargummi och renframställt pektin kunde minska blodglukossvaret efter en måltid, det vill säga göra kolhydraterna ”långsammare”, och också minska kolesterolnivån i blodet. Vissa olösliga fibrer från till exempel vetekli hade däremot bättre effekt på att skynda på tarmpassagen och öka fecesmängden. En stor grupp ledande forskare på området definierade då om kostfiber till att innefatta alla odi-gererbara polysackarider, det vill säga odigererbara kolhydrater uppbyggda av minst 10 monosackaridenheter.

Samtidigt som intresset för kostfiber har ökat stadigt har definitionen varit föremål för mer eller mindre intensiv debatt. Detta ledde till att en expert-

grupp redan i slutet av 1970-talet till och med föreslog att man helt skulle sluta använda begreppet. Men kostfiber är ett så välkänt och viktigt begrepp att alltfler näringsrekommendationer innehåller önskvärt intag av kostfiber.

Codex och EFSA förordar bred definitionEtt förslag till kostfiberdefinition inom Codex Alimentarius hade under hösten 2006 nått steg sex, i en besluts-process som tar många år. Förslaget var därmed klart för att antas slutgiltigt. Codex är ett internationellt regelverk för livsmedel som utarbetas inom FN:s ram. Syftet är att skydda konsumen-ternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel med livsmedel.

Enligt Codex förslag skulle kostfiber innefatta alla odigererbara kolhydrater med tre eller fler monosackaridenheter, både naturligt förekommande och till-satta, och dessutom lignin (vedämne) och andra kvantitativt små komponen-ter som förekommer naturligt tillsam-mans med kostfiber (1). För tillsatta fibrer ställdes krav på att de inte bara skulle vara odigererbara utan också ha för fibrer typiska fysiologiska effekter, till exempel på kolhydrat- eller fett-metabolismen eller tarmfunktionen.

Den europeiska livsmedelssäkerhets-myndigheten (EFSA) förordar i ett ut-talande 2007 en definition motsvarande Codexdefinitionen (2). Inom EU måste Kommissionen mycket snart bestämma en definition av kostfiber eftersom gränser för ”kostfiberkälla” och ”högt kostfiberinnehåll” för märkningsända-mål redan har fastsällts i förordningen om närings- och hälsopåståenden (3).

Smal definition som motförslagVid Codexmötet hösten 2006 fram-lades emellertid från en expertgrupp inom FAO/WHO en alternativ, sma-lare definition där kostfiber begränsas

Kostfiber är kolhydrater som inte tas upp i

tunntarmen utan istället ger substrat åt tjock-

tarmens bakterieflora. Men exakt hur kostfiber

skall definieras är en fråga som åter debatteras.

En internationell överenskommelse att betrakta

alla odigererbara kolhydrater som kostfiber för-

dröjs av ett motförslag att endast naturligt före-

kommande cellväggspolysackarider skall ingå.

>> text: Nils-Georg Asp, professor, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund [email protected]

B


>> KOSTFIBER

till ”polysackarider som förekommer naturligt i växtcellvägar” (intrinsic plant cellwall polysaccharides) (4). Motivet är främst att den epidemiologiska dokumentationen av hälsofrämjande effekter av kostfiber är begränsad till naturligt fiberrika livsmedel.

Ett problem med en sådan defi-nition är att man analytiskt inte kan särskilja naturligt förekommande från tillsatta fibrer. Ett annat problem är att EU redan definierat ”kolhydrater” som metaboliserbara (digererbara) kolhydrater inkluderande polyoler (5). En smal definition av kostfiber skulle innebära att till exempel odigererbara oligosackarider, som innehåller tre till nio monosackaridenheter, varken är kolhydrater eller kostfiber. Oligosacka-rider, som finns i bland annat ärter och bönor, fermenteras lätt och snabbt under gasbildning och har därför länge betraktats som besvärande ”flatulens-faktorer”.

Forskning på 80- och framför allt 90-talet visade emellertid att fruk-tooligosackarider och även andra oligosackarider stimulerar framför allt bifidobakterier. Detta blev grunden för prebiotikakonceptet.

Motförslaget om den alternativa smala definitionen, som utan fram-gång lanserades på EU-nivå redan för 15 år sedan, gör att Codexprocessen nu stoppats upp på obestämd tid.

Amerikansk uppdelning kanske en lösningAmerikanska Institute of Medicine/Food and Nutrition Board gjorde i sin så kallade ”Macronutrient report” 2002 en uppdelning av ”Total fiber” i naturligt förekommande ”Dietary fiber” och tillsatta ”Functional fiber” (6). Liksom i Codex- och EFSA-de-finitionerna ställs krav på att tillsatta fibrer skall ha gynnsamma fysiolo-giska effekter. ”Dietary fiber” motsva-rar i stort sett den smala definitionen ovan och ”Total fiber” den breda. En sådan uppdelning kan vara ett sätt att lösa tvisten mellan förespråkare för den smala och den breda kostfiber-defintionen.

Men i den amerikanska rapporten påpekas att det inte går att skilja på naturligt förekommande och tillsatta fibrer genom att analysera livsmedel. För deklarationsändamål är det därför ”total fiber” som kan bli aktuellt, det

vill säga motsvarande den breda Codex och EFSA-definitionen, vilket också är att föredra med tanke på den redan existerande kolhydratdefinitionen. ••

Referenser1. Codex Amimentarius Commission. Guide-llines for the use of nutrition claims: Draft table of conditions for nutrient contents (Part B containing provisions on dietary fibre) at step 6. 2007. CL 2007/3-NFSDU. http://www.icc.or.at/news/CODEX-CL-2007-3-NFSDU.pdf

2. Statement of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to dietary fibre. European Food Safety Authority, 6 July 2007. http://www.efsa.europa.eu/EFSA/Statement/nda_statement_dietary%20fibre_en.pdf

3. Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden. Official Journal of the European Union OJ L12 pp. 3 Corrigendum18.1.2007. http://www.snf.ideon.se/snf/EGforordning/EC1924.pdf

4. Mann J et al. FAO/WHO Scientific Update on carbohydrates i human nutrition: Conclu-sions. Carbohydrate uptae. Eur J Clin Nutr 2007 Supplement 1; S132-7.

5. Rådets direktiv av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel (90/496/EEG). Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 276 , s. 0040 – 0044.

6. Dietary carbohydrates: Dietary reference intakes for energy, carbohydrates, fibre, fat, pro-tein and amino acids (Macronutrients). 2002. The National Academy of Sciences, USA.

Det är i första hand lösliga gel-bildande fibertyper som pektin, guargummi eller β−glukaner som gynnsamt påverkar blodglukos/insulinsvar och LDL-kolesterol. Olösliga fibrer har i allmänhet bättre effekt på tarmpassage och fecesvolym, speciellt om de är lig-nifierade som i till exempel vetekli. Uppdelningen i lösliga och olösliga komponenter är emellertid metod-beroende och lösliga men ej viskösa fibrer har liten eller ingen effekt på glukos- och kolesterolnivåer. Vissa olösliga fiber kan också fer-menteras praktiskt taget helt och därför ha liten eller ingen effekt på tarmfunktionen. En FAO/WHO-ex-pertgrupp har därför föreslagit att man helt bör gå ifrån uppdelningen i lösliga och olösliga fibrer (1).

Referens: 1. Carbohydrates in human nutrition. Report of a joint FAO/WHO Expert consultation. 1998 http://www.fao.org/DOCREP/w8079e/w8079e00.htm

Definitionen av kostfiber måste i praktiken kopplas till analysmetod som kan bestämma mängden kostfiber för till exempel näringsvärdesdeklaration på livsmedel. Det finns idag ingen analysmetod som samtidigt mäter alla kom-ponenter enligt den breda fiberdefinitionen som innefattar alla odigererbara oligo- och polysackarider. Konventionella metoder måste kompletteras med analys av oligosackarider och resistent stärkelse. Det finns inte heller någon metod som specifikt kan mäta naturligt förekommande polysackarider i växt-cellväggar enligt den smala definitionen. Tabellen nedan visar vilka kompo-nenter som mäts med de vanligaste fibermetoderna.

AnalysmetodIcke-stärkelsepoly-sackarider (non-starch polysaccharides=NSP)

Resistent stärkelse

Resistenta oligosack-arider

Lignin

Enzymatiska, gravimetris-ka metoder (AOAC-meto-der, Asp et al.)

JaRS3, men ej RS1 och RS2

Nej Ja

Enzymatiska, kemiska me-toder enl Theander et al. (Uppsalametoden, AOAC)

JaRS3, men ej RS1 och RS2

Nej Ja

Enzymatiska, kemiska me-toder enl Englyst et al.

Ja Nej Nej Nej

Lösliga & olösliga fibrerAnalys av kostfiber

AOAC = AOAC International – en internationell organisation som certifierar analysmetoder

RS1 = Resistent stärkelse typ 1 = Resistenta råa stärkelsegranuler i till exempel gröna bananer

RS2 = Resistent stärkelse typ 2 = Stärkelse som är fysikaliskt innesluten, till exempel i intakta celler i bönor

RS3 = Resistent stärkelse typ 3 = Retrograderad amylos – finns i främst bröd och andra spannmålsprodukter


>> INTERNATIONELLA NUTRITIONSFRÅGOR

ärldshungerdagen upp-märksammas varje år med anledning av FAO:s grun-dande 1945. I samband med

världshungerdagen 2007 anordnade Riksdagen ett seminarium på temat ”Rätten till mat”. Sedan 2004 fi nns det riktlinjer för Rätten till mat som god-känts enhälligt av FAO:s råd och er-bjuder i detalj praktisk vägledning till regeringar i deras arbete att uppfylla rätten till mat. Riktlinjerna, som är totalt 19 stycken och omfattar bland annat jordbruks- och livsmedelspo-litik, nutrition, säkra livsmedel och konsumentskydd, innebär att mänsk-liga rättigheter ska sättas i centrum för arbetet mot hunger och undernäring.

Bodil Ceballos, riksdagsledamot för Miljöpartiet, var värd för Riksdagens seminarium, och moderator var jour-nalisten Sharon Jåma.

Grön revolutionJoakim Stymne, statssekreterare åt biståndsministern Gunilla Carlsson, var förste talare och informerade om att Sverige är en stor aktör inom Rätten till mat. Sverige bidrar bland annat med nödhjälp och är genom SIDA delaktiga i många olika projekt runt om i världen. Stymne var noga med att påpeka att klimatfrågan också är en del av matfrågan och att SIDA endast ger bistånd till projekt

Rätten till mat – en humanitär utmaning i vår tid

World Food Day16 October 2007www.fao.org

Rätten till mat – Den humanitära utmaningen för det 21:a århundradet

V som har miljön i åtanke.Per Rydén, konsult för Världsban-

ken, höll ett anförande om en andra grön revolution. Rydén visade statis-tik från FAO som visar att utveck-lingsländer i Asien och Latinamerika har ökat sin livsmedelsproduktion markant sedan 1980. Samtidigt har livsmedelsproduktionen i Afrika minskat. Afrika importerar idag 25 procent av sina livsmedel och behöver en grön revolution för att komma ur fattigdomsfällan.

De fl esta undernärda är jordbru-kare som bor söder om Sahara, och det är därför viktigt att den gröna revolutionen vänder sig till de små jordbruken. Tillväxt inom jordbruks-sektorn har störst effekt på svält och fattigdom, men den gröna revolutio-nen omfattar många fl er områden, till exempel infrastruktur.

FIAN (Foodfi rst Information & Action Network) fi nns i ungefär 60 länder och har under drygt 20 år arbetat för rätten till mat och försörjning. Flavio Valente är gene-ralsekreterare för FIAN International och före detta rapportör om rätten till mat i Brasilien. Valente menar att världsbanken agerat fel vid den första gröna revolutionen. De fl esta av dem som inte får tillräckligt med mat är egendomligt nog de som producerar mat, bönder med små gårdar.

Världen behöver en andra grön revolution för att kunna uppfylla alla männis-

kors rätt till mat. Det framkom vid seminariet Rätten till mat, som Riksdagen an-

ordnade på världshungerdagen 2007. Afrika är den stora problemkontinenten,

där de flesta undernärda är småjordbrukare som bor söder om Sahara. Tillgång

till vatten och en global handelspolitik som gynnar utvecklingsländernas själv-

försörjning är några nyckelfaktorer.

>> text: Ulf Nilsson, tekn dr, SNF Swedish Nutrition Foundation, Lund, [email protected]

Att Afrika inte lyckats förbättra sin situation beror enligt Valente på att den första gröna revolutionen var katastrofal för de fattiga länderna på grund av att de fi ck en stor summa pengar som medförde att de inte själva behövde producera mat. Valente håller Världsbanken skyldig till detta.

Tillgång till vatten avgörande Effektivare vattenanvändning i jordbruket är en förutsättning för rätten till mat enligt Karin Lexén, projektchef på Swedish Water House. Efterfrågan på mat beräknas vara det dubbla 2050 och vatten har en

>> INTERNATIONELLA NUTRITIONSFRÅGOR

Oljor för god mat

Tillverkaren levererar direkt till livsmedelsindustrin med tankbilar eller i tusenliters container.

Rapsolja • Frityrolja • Specialoljor

Mildola oyTel. +358 10 402 2300, fax +358 10 402 2344

www.mildola.fi

avgörande betydelse för att det ska lyckas. Redan idag lever 1,2 miljarder människor i områden med vattenbrist.

Matproduktion kräver 3 000 liter vatten per person och dag, vilket motsvarar 70 procent av allt vatten som förbrukas. Det behövs cirka 1 600 l för att producera 1 kg nötkött, men endast cirka 900 liter för 1 kg vete och 160 liter till ett kilo potatis. Med ändrade matvanor skulle man alltså kunna spara mängder med vatten.

Ett annat stort problem är att stora mängder mat går i soporna. I Sverige slängs 25 procent av maten och i Storbritannien upp mot 30-40 procent. Detta motsvarar stora mängder med vatten som kunde sparas om maten utnyttjades bättre. Varje år slängs mat motsvarande halva Victoriasjön bara i Europa. Lexén menar att det behövs en klar strategi för hur vi ska spara på vattnet.

Subventioner kan leda fel Annelie Andersson, policyhandläggare på FIAN Sverige, informerade om att en tredjedel av värdet på jordbruket i EU utgörs av stöd. De 43 miljarder euro som per år betalas ut i jordbruksstöd ger sänkta priser, vilket är en av orsakerna till dumpning på världsmarknaden.

Dumpning innebär att subventionerade produkter säljs ut till mycket låga priser i fattiga länder. Konse-kvensen kan bli att de inhemska bönderna inte klarar av att konkurrera, utan istället slås ut. I ett sådant system gynnas de stora och inte de små jordbruken, vilket är ett hot mot människors rätt till försörjning.

Gunnel Axelsson Nycander, policyhandläggare för Svenska kyrkan, instämde i att EUs jordbruksavtal och rätten till mat går i dagsläget stick i stäv. Det är till exempel tillåtet för EU att exportera subven-tionerade varor (dumping) och samtidigt ha kvar tullarna på import av livsmedel. Detta måste, enligt Axelsson Nycander, ändras i EUs jordbruksavtal. Lokal livsmedelsproduktion och lokala marknader är nödvändiga för att uppnå livsmedelstrygghet och rätten till mat.

Samarbete över politiska gränser önskvärtSeminariet avslutades med en paneldiskussion där politiker från samtliga sju riksdagspartier i Sverige deltog. Konsensus var att de politiska partierna måste lära sig att arbeta ihop i denna fråga, istället för att som idag sträva efter olika lösningar. Att EU har en skyldighet att uppfylla rätten till mat, och därför måste göra något åt sina handelsavtal och jordbruks-politik poängterades. Sveriges regering och EU bör sätta mänskliga rättigheter före egna handelsintressen och arbeta aktivt för att främja mänskliga rättigheter.

Sedan seminariet genomfördes har situationen för fattiga och svältande förvärrats ytterligare, med dramatiskt stigande matpriser som har lett till ökad svält, protester och kravaller i flera länder. Nyligen meddelade FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon att FN och Världsbanken skapar en särskild specialist-grupp som ska ta krafttag mot matkrisen i världens fattigaste länder. Det som omedelbart kommer att prioriteras är att ge mat till dem som hungrar. ••

Rätten till mat – en mänsklig rättighet

I ett av de allra första besluten i FN:s generalförsamling, besluta-des att Rätten till mat är en mänsklig rättighet och i den All-männa deklarationen om mänskliga rättigheter från 1948 står det att ”Alla människor har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för att uppehålla sin hälsa och ett bra liv för sig själv och sin familj, inklusive rätten till mat.”

Rätten till mat finns också med i ett avtal som antogs av FN:s generalförsamling 1966, och hittills har avtalet ratificerats av 156 länder. I avtalet står det uttryckligen att alla har rätt till en tillräcklig levnadsstandard ”däribland tillräckligt med mat” och ”allas fundamentala rätt att vara fria från hunger”. Att avtalet är ratificerat innebär att det är juridiskt bindande och staten måste vidta åtgärder för att förverkliga det. Detta har uppmärksam-mats av en civilrättsorganisation i Indien som 2001 stämde den indiska staten. I väntan på den slutliga domen har flera proviso-riska åläggande utfärdats som fått viktiga praktiska effekter. Till exempel har Indien idag världens största skolmatsprogram där över 50 miljoner lagade mål mat per dag serveras.

Vid Världstoppmötet om hunger 1996 åtog sig stats- och reger-ingschefer från mer än 180 länder att minska antalet hungriga i världen med hälften till 2015. Tyvärr går det åt fel håll och idag är det fler som lider av kronisk undernäring än för tio år sedan, detta trots att det produceras tillräckligt mycket mat för att mätta alla människor. Idag lider 854 miljoner människor i världen av kronisk undernäring, nio miljoner av dessa lever i industria-liserade länder, 25 miljoner i det forna Sovjetunionen och 820 miljoner i utvecklingsländerna. I sammanhanget kan det vara värt att nämna att 1,1 miljarder människor i världen är överviktiga.


>> SNFs MINISYMPOSIUM 2008

Att kommunicera nya forsk-

ningsrön handlar inte bara om

att förstå forskningen, utan

som kommunikatör måste

man också förstå omvärlden

och dem man vill nå. Veten-

skapsjournalisterna söker efter

den gripande berättelsen,

medan forskaren vill skapa

förståelse för sin verksamhet

och få ut sitt budskap. Här

finns många möjligheter till

komplikationer, missförstånd

och ombytta roller.

>> text: Lennart Wikström, Cultimedia Information AB, Klå[email protected]

bland hamnar vi nära fiktionen, en journalist vill skapa berättel-ser precis som en författare, och för oss gäller samma teman: Liv

och död, sex, kärlek, makt, hopp och skräck, förklarade Läkartidningens webredaktör Björn Ramel på SNFs minisymposium ”Att kommunicera nya forskningsrön – en svår konst”.

Symposiet hölls i samband med SNF:s årsmöte på Ideon i Lund den 24 april, och ordförande Bengt Holgersson inledde med att fråga vad det är som driver media att skriva om forskning.

– Vem ska gemene man lita på? Vem tar ansvar för att nya rön når oss vanliga konsumenter, och hur får vi veta vad som är rätt, frågade han.

Lätt att det går snettDet finns många tacksamma exem-pel på hur snett det kan gå ibland. Nordisk Nutritions chefredaktör

Susanne Bryngelsson berättade om en artikel i Dagens Nyheter om farhågor att intag av kolhydrater med högt glykemiskt index (GI) skulle kunna medföra risk för diabetes.

– Men studien handlade om en kost med lågt innehåll av kolhydra-ter, vilket inte är det samma som att studera effekten av kolhydrater med lågt GI. Det märkliga var att man senare samma dag kunde läsa om att pasta kunde ge diabetes, vilket är ännu mer obegripligt eftersom just pasta är känt för att ha lågt GI. När forskare sedan tog på sig att tolka studien i media, påstod en att det var en intressant studie som visar att vi blir feta och sjuka om vi följer NNR, medan en annan konstaterade att resultaten inte räckte för att ändra rekommendationerna för frisk eller diabetiker.

– Det är en svår konst att kommu-nicera forskningsresultat, konstate-rade Susanne.

– Även om målet är att det vi skriver ska vara sant, relevant och intressant, så är även vetenskapsjour-nalistiken en del av underhållnings-branschen, sade Björn Ramel.

Avskräckande förebildHan tog som exempel upp en artikel i Aftonbladet, där en anorexiaexpert ville stoppa Charlotte Perelli från att uppträda på grund av hennes snabba viktsminskning, samtidigt som hon i samma tidnings hälsobilaga lyftes fram som ett positivt exempel på hur man kan gå ned i vikt på väldigt kort tid.

– Det handlar om att beröra och väcka nyfikenhet och i det finns ingen konflikt med kraven på att skriva seriöst och informativt. Underhållning är bra för vetenskapen, se bara på Christer Fuglesang och det intresse han väckt för rymden och teoretisk fysik.

Björn konstaterade att kommersia-liseringen i media ökar och konkur-rensen hårdnar.

– Mediekonsumtionen ökar och vi har krav på oss att fylla utrymme i webben och på papper. Det har bidragit till ett uppskruvat tonläge och tempo i journalistiken, och de förhållandena är desamma för fack-journalister som för andra.

Björn menade ändå att den över-gripande trenden är positiv.

– Forskning och vetenskap får mer utrymme, och idag finns exempel-vis inom mitt område ett hundratal medicinska journalister. Visst har det blivit en trivialisering, men vi ser även exempel på det motsatta i SVT:s Kunskapskanalen och Axess Television. Vetenskapsjournalisterna har också blivit mer profilerade.

Tillgängliga forskare– Ett specifikt problem för veten-skapsjournalister är det ömsesidiga beroendet mellan forskare och jour-nalister, och där journalisterna älskar forskarna mer än forskarna älskar journalister.

– Men den relationen har också förändrats. Forskarna har lämnat sina elfenbenstorn och är numera media-tränade, samtidigt som de veten-skapliga tidskrifterna har blivit mer medieanpassade, och som exempelvis Lancet lämnar förhandsinformation om kommande artiklar.

Björn Ramel lyfte också fram risken för kampanjjournalistik med artiklar eller reportage kopplade till kam-panjer och insamlingar, där medierna själva är inblandade.

– Den typen av journalistik grumlar den journalistiska bedömningen, och riskerar också att urholka trovärdighe-ten hos både journalister och forskare.

– Vi ska upprätthålla det journalis-tiska kravet på konsekvensneutralitet och skriva om nyheter som är rele-vanta. Risken är annars att vi solidari-serar oss med syftet med forskningen, inte med forskningen som sådan och resultaten.

Forskningskommunikation mer än underhållning

I


Christina Leijon-hufvud– Ibland är konflikt- och konsensusrol-lerna ombytta, där journalister hittar en konsensus som inte finns, sade Christina Leijonhuf-

vud, Hemmets Journal. GI har till exem-pel blivit något helt annat för konsu-menterna än vad det är för forskare.

>> SNFs MINISYMPOSIUM 2008

Enkla svar på komplexa frågorSom forskare efterlyste professor Ingvar Bosæus, Göteborgs universitet, en mer begåvad idédebatt.

– När jag blir kontaktad av en journalist saknar jag som specialiserad forskare ofta tillräcklig information och kan befinna mig i ett kunskaps-mässigt underläge. Samtidigt förväntas jag komma med tillförlitliga svar. Om det inte rör mitt specifika forsknings-område finns det inte en chans att jag ska hinna sätta mig in i ämnet på den korta tid som det ofta är fråga om, vilket innebär att jag får välja mellan att använda mig av mitt standardsvar, eller hänvisa till någon annan.

Ingvar framhöll också svårigheterna att ge enkla och precisa svar om sambanden mellan kost och hälsa. Modeller som används inom annan medicinsk forskning fungerar inte lika väl, näringsämnen fungerar inte med samma dos-respons-samband som läkemedel och har som regel effekt på de flesta organsystem i kroppen.

– Min möjlighet som forskare får bli att kommunicera ett budskap som ökar vetenskapligt baserad förståelse av området eller proble-met, att kunna minska inflytandet

av vidskepelse, gamla dogmer och missförstånd.

Kommunikation i utbildningenI EU-projektet Heatox Värmegenere-rade toxiner i livsmedel, som initie-rades efter utspelet om akrylamid för sex år sedan, ingick att löpande dela med sig av resultaten till myndighe-terna, industrin och konsumenter.

– De 20 doktoranderna i projektet fick under hela sin utbildning tid avsatt för att lära sig och träna hur risker skulle kommuniceras, berättade profes-sor Kerstin Skog, Lunds universitet.

– Det vi säger måste vara relevant, begripligt och pålitligt. Vi kom fram till några enkla slutsatser, där de viktigaste var att fokusera på ett eller ett fåtal budskap, att välja ord och ett språk som mottagarna kan förstå och att hålla sig till sitt område, där man har kunskap.

Kunskap av ondo?– Att sälja allmänt nyttig mat tjänar man inte lika mycket pengar på som på att skapa oro, sade etikprofessor Ulf Görman. Vi ser idag en ohälso-sam strävan efter hälsa, healthism, parallellt med en medikalisering som

Latifa Lindberg– Från handeln måste våra produkter och vårt budskap gå hand i hand, sade Latifa Lind-berg, Coop och Dag-ligvaruhandelns mat och hälsoråd. Vi behö-ver information som

hjälper oss att ge en samlad bild både till handel och konsumenter.

Monika Persson– Jag vill ha lättill-gänglig information på svenska som jag lätt kan översätta till ett språk som mina elever förstår och så att jag kan besvara deras frå-gor, sade Monika Pers-

son, lärare på Rosengårdsskolan i Malmö.

försöker lösa icke medicinska sociala problem med medicin.

Som exempel lyfte Ulf fram den nya nutritionella genomiken, som beskriver samverkan mellan närings-ämnen och genetiska faktorer. Den nya kunskapen möjliggör en persona-liserad nutrition med individuellt an-passade kostråd baserade på genetisk information.

– Även om tekniken i sig har stor potential riskerar vi att med den kun-skap vi har idag dra alltför långtgående slutsatser. Av 26 undersökta tester som erbjuds via internet eller konsulter vi-sade sig samtliga vara vilseledande med osäkert och tvetydigt prognosvärde. De råd som gavs gick inte längre än sunt förnuft och var kombinerade med marknadsföring av dyra kosttillskott.

Kommunikation av den här typen av fakta är förknippad med flera praktiska och etiska komplikationer.

– Genetiska tester bär med sig problem med att förstå dem, frågor om konfidentialitet, diskriminering, relation till släktingar och föräldrars rätt att bestämma över sina barn. Trots dessa problem ser dock en ma-joritet av tillfrågade positivt på den här typen av tester. ••

Elisabeth Rothenberg– Vi har en skyldighet att hålla oss inom ve-tenskap och beprö-vad erfarenhet. Tyvärr finns det en tendens att utgå från sina egna värderingar och erfarenheter, vilket kan innebära avsteg från våra skyldighe-ter, menade Elisabeth Rothenberg, dietist och ordförande i Dietisternas riksförbund.

Kristina Lindgärde– Informatörer behövs, det finns ett glapp mel-lan forskarvärlden och media, men det är fort-farande viktigt att vara korrekt, trots anpass-ning till en populär pu-blicering, sade Kristina Lindgärde, informatör på Lunds universitet.

Elisabeth Rytter– Problemet är inte tillgången till infor-mation, utan att kunna värdera och bedöma den infor-mation som finns, sade Elisabeth Ryt-ter, Livsmedelsföre-tagen. Som infor-matör behöver jag bredd och kvalitet, vi måste också våga ta bort sådana källor som inte tillför ny relevant kunskap.


>> NYA RÖN

D-vitaminets roll för att för-

hindra engelska sjukan har

varit känd länge. Nu upptäcks

allt fler centrala funktioner

för till exempel hantering och

avgiftning av toxiska ämnen

som tas upp från tarmen.

Ett bra vitamin D-status tycks

vara en skyddsfaktor för flera

cancerformer. D-vitamin på-

verkar också immunförsvaret

vid till exempel tuberkulos-

behandling och tillstånd som

multipel skleros (MS), liksom

hudåkommor som psoriasis.

-vitaminets klassiska roll i kalciumomsättningen upptäcktes för snart 90 år sedan när försöksdjur

fick engelska sjukan (rakit) av alltför begränsade dieter. Man fann två sätt att bota bristsjukdomen: UV-be-strålning av huden (eller maten) och torskleverolja.

Långt senare visades att D-vitami-net i själva verket är ett prohormon, som aktiveras genom hydroxyleringar först i levern till 25-OHD och sedan i njurarna till 1,25-(OH)2D (Figur 1). Att 1,25-(OH)2D var den aktiva formen kunde visas genom att den botade benskörhet hos patienter med kronisk njursjukdom. 25-OHD hade inte denna effekt.

D-vitaminets nya ansikten

Det är väl känt att 1,25-(OH)2D stimulerar kalciumupptaget i tar-men, ökar återupptaget av kalcium i njuren, och stimulerar frisättning av kalcium från benvävnad. Från ny kunskap finns dessutom allt starkare belägg för att D-vitaminet kan ha centrala funktioner i omsättningen av gallsyror, i tarmens barriärfunk-tioner, för avgiftning av främmande toxiska ämnen, i immunsystemet och för cancerutveckling. 1,25-(OH)2D tycks också ha en regulatorisk funk-tion i huden som stimulerar celltill-växten i huden när det behövs men begränsar produktionen av förhor-nade celler vid till exempel psoriasis.

Receptor med många funktionerAtt D-vitamin kan påverka många funktioner i kroppen kan förklaras av en vitamin D-receptor (VDR), som man tidigare trodde behövdes främst för upptag i tarmen och olika vävnader.

VDR visar sig tillhöra en grupp kärnreceptorer med mycket centrala regleringsfunktioner i olika celler. Dessa innefattar gallsyrareceptorer, receptorer för främmande ämnen (xe-nobiotika) och ett flertal receptorer med ännu okända funktioner. Dessa receptorer samverkar i ett regulato-riskt nätverk för att skydda mot tox-iska ämnen som tas upp från tarmen och mot bakterieinvasion. Gallsyran litocholsyra är exempel på ett mycket toxisk och carcinogent ämne som avgiftas genom att aktivera VDR.

Immunitet och infektioner1,25-(OH)2D påverkar T-lymfo-

cyternas överlevnad och reaktions-förmåga och balansen mellan celler involverade i autoimmuna och aller-giska reaktioner. Bra D-vitaminstatus (mätt som 25-OHD) hos gravida kvinnor har visat samband med lägre förekomst av luftvägsproblem hos barnet. I andra studier har D-vita-minstatus relaterats till frekvens av virusinfektioner och till behandlings-resultat vid tuberkulos. Allt fler be-lägg finns också för att D-vitaminbrist har betydelse för de immunologiska rubbningarna bakom multipel skleros (MS), astma och andra allergier, och också typ 1-diabetes. Speciellt för MS finns både experimentella, epide-miologiska och kliniska belägg för samband med lågt D-vitaminstatus.

Hur stort är D-vitamin- behovet?De nuvarande D-vitaminrekommen-dationerna baseras främst på tidiga studier av rakit. En betydande svårighet att fastställa rekommendationer ligger i att D-vitaminet dels kan tillföras med kosten, dels kan bildas i huden. D-vitaminbrist definieras ofta som <50 nmol/L men vissa data talar för att gränsen borde vara 75 nmol/L (1).

Utifrån de nya bedömningar som börjar komma är det uppenbart att en stor del av världens befolkning har sub-optimalt D-vitaminstatus. Varningar för att sola på grund av hudcancerrisken och kraven på sol-skyddsmedel som effektivare tar bort UV-strålar går uppenbarligen tvärt emot vad som vore önskvärt från D-vitaminsynpunkt. Eftersom endast ett fåtal livsmedel innehåller D-vitamin är det svårt att täcka behovet via kos-

:D

D


ten, och adekvat berikning framstår som allt viktigare.

Vid graviditet inducerar öst-rogenhormonet en ökning av 1,25-(OH)2D så att kalciumabsorp-tionen ökar kraftigt. Färgade kvinnor som av religiösa och kulturella skäl döljer huden har regelmässigt mycket låga 25-OHD-nivåer. Studier av asiatiska mödrar i Storbritannien har visat att D-vitaminsupplementering minskade antalet barn med låg fö-delsevikt. En grupp experter (2) har också nyligen förespråkat en kraftig ökning av rekommenderat intag av D-vitamin från nuvarande 5-10 mg/dag till omkring 40. Det fi nns emel-lertid ännu frågetecken kring säker-heten vid höga intag.

Artikeln bygger främst på ett Mara-

bousymposium i Stockholm 1-3 juni 2007, som kommer att publiceras i Nutrition Reviews hösten 2008. En sammanfattning är dock redan till-gänglig (3). D-vitaminets betydelse för benhälsan diskuteras i föregående nummer av Nordisk Nutrition (nr 1, 2008). ••

Nils-Georg Asp, professor,SNF Swedish Nutrition Foundation

Referenser1. Lamberg-Allardt C. Tecken på D-vita-minbrist i de nordiska länderna. Nordisk Nutrition 2008; 1: 13-15.

2. Vieth R, J et al. Editorial: The urgent need to recommend an intake of vitamin D that is effective. Am J Clin Nutr. 2007; 85: 649-50.

3. James WP. Report of a meeting. 22nd Mara-bou symposium: the changing faces of vitamin D. Nutrition Reviews 2008; 66: 286-290.

Figur 1. Vid UV-bestrålning av huden omvandlas 7-dehydrokolesterol till cholecalciferol (vitamin D3). Vitamin D3 fi nns också naturligt i animaliska livsmedel. En annan form av D-vitamin, ergocalciferol (vitamin D2), fi nns i vissa vegetabiliska livsmedel och kosttillskott. Tvärtemot tidigare uppfattning tyder vissa nya data på att dessa två former kan vara likvär-diga som utgångsmaterial för bildning av 25-OHD i levern. Både D-vitamin och 25-OHD lagras i kroppsfett och transporteras i blodet bundet till ett speciellt protein. Bisköldkörteln läser av kalciumkoncentrationen. När denna sjunker frisätts parathormon, (PTH) som i sin tur inducerar bildning av mer 1,25-(OH)2D.

Illustration: Modifi erad från fi gur framtagen vid Inst för Kemi och Bioteknik, Livsmedels-vetenskap, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg

I experimentella studier har man funnit att 1,25-(OH)2-D kan stimu-lera fettsyntes och hindra fettned-brytningen i celler från människa, med en ackumulering av fett i cellen som följd. Därför har hypo-teser om att D-vitamin bidrar till viktökning framförts.

I en nyligen publicerad studie där man undersökt samband mel-lan serumnivåer av 1,25-(OH)2-D och vikt fann man dock ett omvänt samband, det vill säga att serum-nivån av 1,25-(OH)2-D var lägre i grupper med högre BMI. I studien ingick 2187 personer (1777 var kvinnor, 410 män) med en medel-ålder på 47 år.

Författarna poängterar att studien har fl era svagheter som gör att den ska tolkas försiktigt. Baserat på studiens resultat drar författarna ändå slutsatsen att det inte är sannolikt att högre serum-nivåer av 1,25-(OH)2-D bidrar till utveckling av fetma.

Källa: Konradsen S, et al. Serum 1,25 dihydroxy vitamin D is inversely as-sociated with body mass index. Eur J Nutr 2008; 47: 87-91.

D

-vitamin

>> NYA RÖN

Omvänt samband mellan serumnivå av 1,25-(OH)2-D och BMI

Returadress:SNF Swedish Nutrition Foundation,

Forskningsbyn Ideon, 223 70 Lund, Sverige

HAVRE ÄR HÄLSAwww.oatly.com

Oatly iMat är som en matlagningsgrädde, fast den är gjord av havre istället för mjölk. Den är helt vegetabilisk och fettet den innehåller är till största delen omättat. iMat har en mild, mjuk smak och kan användas till all slags matlagning. Varför inte prova?

2008 nordisk nutrition

Documents