1
Sjuksköterskans profession och vetenskap Delkurs I, 7.5 hp
Vårterminen 2016
Uppdaterad 2016-01-26
Kursansvarig Anneli Jönsson
Examinator Angelika Fex
2
Introduktion
Undervisning på universitetsnivå innebär att du som student ska lära dig att se företeelser på
olika sätt och inse att det kan finnas olika sätt att förstå ett problem. Du ska förberedas inför en
framtid som är under utveckling, och delvis okänd. Därför ska du lära dig metoder som kan
appliceras i flera tänkbara situationer.
Du ges möjlighet att träna din förmåga att kommunicera muntligt vid exempelvis seminarium.
Ett seminarium innebär att alla deltagare läst och arbetat med samma/liknande texter och fråge-
ställningar, som gemensamt redovisas och diskuteras. Du ges också möjlighet att träna din
skriftliga kommunikation, i form av rapporter som följer en specifik struktur och där innehållet
styrks med referenser.
Innehållet i denna och kommande kurser under utbildningen utgår från kursens mål i respektive
kursplan. Det är din kunskap i relation till kursens mål som examineras, och examinations-
formerna varierar. I denna kurs förekommer problemlösning i grupp med muntlig presentation
vid examinationsseminarium och individuell skriftlig hemtentamen.
Omvårdnad
I denna kurs introduceras ämnet omvårdnad, som är sjuksköterskans huvudområde. Omvårdnad
är både ett verb och ett substantiv, dvs. att göra något för patienten respektive kunskap om
omvårdnad. Under två fältstudiedagar på en vårdavdelning ges du möjlighet att studera vad en
sjuksköterska gör. I den teoretiska undervisningen arbetar du med konsensusbegreppen
människa, miljö, hälsa och omvårdnad, och skaffar dig kunskap om några omvårdnadsteorier
som utöver omvårdnadsprocessens steg kan vara ledstjärnor för hur god omvårdnad kan
utformas. Utbildningen leder både till en yrkesexamen som sjuksköterska och till en
kandidatexamen inom omvårdnad.
Etiska ställningstaganden i omvårdnadsarbetet genomförs dagligen, och varje sjuksköterska har
ett moraliskt ansvar för sina beslut och handlingar. Du problematiserar en vårdsituation ur etiskt
hänseende i en rapport. Tystnadsplikt och sekretess är kopplade till vårdandets etik, och du
”drillas” utifrån författningskunskap i dessa begrepp som ska vara dina absoluta riktlinjer under
såväl studietiden som i yrkesverksamheten som sjuksköterska.
Vad innebär det att sjuksköterskans yrke är en profession? Hur kan yrkesidentiteten påverkas av
kön? Dessa frågor diskuteras under kursen. Du får också tillfälle att kommunicera om patient-
säkerhet med sjuksköterskestudenter i Virginia.
Välkommen till en spännande tid av lärande, utmaningar och kreativ frustration där du stegvis
kommer att forma din profession som legitimerad sjuksköterska. Det är nu det börjar!
3
Omvårdnadens etik och sekretess, 3 hp
Etik i basal omvårdnad
Kursens mål
Identifiera etiska problem inom klinisk omvårdnad relaterat till etiska teorier, begrepp och
principer
Litteratur
Berman, A., & Snyder, S. (2012). Kozier & Erb´s Fundamentals of nursing: Concepts, Process
and Practice. Upper Saddle River: Pearson. (Kapitel 5, sid 80-97).
Cartlett, S., & Lovan, S. (2011). Being a good nurse and doing the right thing: a replication
study. Nursing Ethics 18, 54-63.
Nortvedt, P., Hem, M.H., & Skirbekk, H. (2011). The ethics of care: Role obligations and
moderate partiality in health care. Nursing Ethics 18, 192-200.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken, etik för vårdande yrke. Lund: Studentlitteratur.
(Kapitel 6, 7, 8, 11, 15).
SFS 1993:100. Högskoleförordningen, Examensförordning. Stockholm: Universitetskansler-
ämbetet. (Finns i Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet).
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). ICN: s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: SSF.
(Länk till fulltext finns under Kursdokument).
Läraktiviteter
Föreläsning
Etik i basal omvårdnad. Gerd Ahlström leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap
Mänskliga rättigheter i vården. Webbföreläsning. Anne Sjögren leg. sjuksköterska vid Röda
Korset. (Webbföreläsningen finns på kursens hemsida).
Obligatorisk läraktivitet i basgrupp
Basgruppen tilldelas en klinisk situation som är vanlig på en vårdavdelning.
I en rapport omfattande 600-700 ord exklusive försättsblad och referenslista besvarar basgruppen
punkterna nedan. Ladda upp rapporten i tillhörande forum.
4
Identifiera tillsammans de etiska problem som finns i situationen.
Beskriv de etiska problemen och argumenterar för varför ni anser att det är etiska problem.
Motivera hur den etiska situationen kan kopplas till etiska teorier/begrepp som finns i
litteraturen (kap 6, 7, 8, 11, 15 i Sandman & Kjellström). Ta även del av och referera till
övrig kurslitteratur och de vetenskapliga artiklar som har anknytning till den etiska
situationen.
Relatera sedan situationen till de olika delarna i ICN:s etiska kod. Förklara på vilket sätt olika
delar i ICN:s kod kan bli aktuella att arbeta med utifrån den etiska situationen.
Utgå ifrån SFS 1993:100. Högskoleförordningen, Examensförordning. Vilka av examens-
målen för sjuksköterskeexamen respektive kandidatexamen kan relateras till etiska aspekter
av sjuksköterskan profession? Motivera!
Obligatoriskt seminarium
Läs samtliga rapporter i din seminariegrupp.
Basgruppen redovisar sina etiska problem och hur de kopplas till etiska teorier/begrepp.
Basgruppen förbereder en i litteraturen grundad fråga till varje rapport/basgrupp. Frågorna
ska beröra de etiska aspekter som redovisas.
Examination
Denna examination ingår i det provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens etik och
sekretess 3,0 hp. Examinationen genomförs i grupp såväl skriftligt som muntlig.
Bedömningskriterier
För betyget godkänt krävs
en tydlig koppling till ICN:s etiska kod och till kurslitteraturen,
en motivering till hur den etiska situationen kan kopplas till etiska teorier/begrepp samt till
examensmålen.
frågor till medstudenter som är grundade i kurslitteraturen och den etiska situationen.
För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig
examination.
5
Tystnadsplikt och sekretess
Kursens mål
Jämföra tystnadsplikt och sekretess samt relevant tillämpning
Litteratur
Friberg, F., & Öhlén, J (Red). (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt.
Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 15: Etiska stigar och moraliska vandringar).
Raadu, G. (senaste upplagan). Författningshandbok för hälso- och sjukvårdspersonal.
Stockholm: Liber.
Läraktiviteter
Föreläsningar
Lagar och författningar. Siw Wictorin Nilsson leg. sjuksköterska, universitetsadjunkt
Internetsida: Mänskliga rättigheter – regeringens webbplats om mänskliga rättigheter.
www.manskligarattigheter.se
Webbföreläsning: Mänskliga rättigheter i vården. Anne Sjögren leg. sjuksköterska vid Röda
Korset. (Webbföreläsningen finns på kursens hemsida).
Obligatorisk läraktivitet i basgrupp
Läs litteraturen och ta del av föreläsningarna ovan
Varje basgrupp tilldelas två olika fall för fördjupning
o Analysera fallen utifrån de författningar som gäller om sekretess respektive
tystnadsplikt
o Beskriv vad som gäller för sekretess respektive tystnadsplikt enligt
författningarna, och vad som avviker respektive stämmer i de fall ni analyserat
o Diskutera vilka ´de utsatta grupperna´ kan vara
o Beskriv olika situationer där utsatta grupper som behöver vård kan påverkas av
författningar om sekretess och tystnadsplikt, och hur ni ser möjlighet att göra gott
för dem
Skriv ned er analys av fallen och er diskussion om utsatta grupper som en minnesanteckning.
Ladda upp minnesanteckningen i tillhörande forum senast dagen efter schemalagt
basgruppsarbete.
Lärare kommer att ge muntlig feedback på inlämnad minnesanteckning.
Läraktiviteten genomförs i grupp, såväl skriftligt som muntligt. För att uppnå godkänt på det
provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens etik och sekretess, 3 hp, krävs att
läraktiviteten är fullgjord.
6
Bedömningskriterier
Minnesanteckningen ska innehålla
en systematisk och strukturerad beskrivning av vad som gäller enligt författningen,
avvikelser samt likheter med analyserade fall,
en sammanfattning av vad sjuksköterskorna borde gjort liksom hur författningsbrott
förebyggs, denna sammanfattning ska vara underbyggd med motiveringar och argument som
kopplas till relevant litteratur, samt
en bredd av situationer där ni argumenterar sammanhängande och med stöd av litteraturen
för era möjligheter att göra gott för personer som behöver vård.
Omvårdnadens huvudområden, begrepp,
profession och process, 4.5 hp
Artikelsökning
Lärandemål
Använda bibliotekskataloger och databaser för att söka systematiskt efter kunskap inom
omvårdnad
Litteratur
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C (senaste upplagan). Evidensbaserad omvårdnad: en bro
mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 7)
Läraktiviteter
Genomgång på biblioteket om artikelsökning etc. Vad är en vetenskaplig artikel?
Föreläsning och praktisk genomgång av bibliotekarie vid Lunds universitet.
Examination
Examineras löpande i samband med olika examinationsformer.
Bedömningskriterier
Sökschema och urval av artiklar ska beskrivas i de rapporter där vetenskapliga artiklar söks
individuellt/i basgrupp
7
Profession och ansvar
Kursens mål
Reflektera över professionsbegreppet och modeller om profession i relation till egna föreställ-
ningar om sjuksköterska som akademiskt yrke
Reflektera över hur yrkesidentitet konstrueras utifrån kön, makt och organisation
Litteratur
Berman, A., & Snyder, S. (2012). Kozier & Erb´s Fundamentals of nursing: Concepts, Process
and Practice. Upper Saddle River: Pearson. (sid 720). (Tillhandahålls av kursansvarig!)
Ehrenberg, A., & Wallin, L. (Red.). (2014). Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling.
Lund: Studentlitteratur.
(Kapitel 1 Sjuksköterskeyrket som profession och omvårdnad som akademiskt ämne
Kapitel 14 Patientsäkerhet)
Friberg, F., & Öhlén, J (Red). (2014). Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt.
Lund: Studentlitteratur. (Kapitel 11 Genusperspektiv i omvårdnad).
Lindh, M., & Sahlqvist, L. (2012). Säker vård. Att förebygga skador och felbehandlingar inom
vård och omsorg. Lund: Natur & Kultur. (sid 13 – 50).
Nilsson, M., & Wermelin, H. (2007). Syster Skägg och andra anomalier- konstruktioner av
maskuliniteter bland manliga sjuksköterskor. (Eget arbete, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs
Universitet, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa). (Finns som fulltext under Kursdokument
på kursens hemsida).
Segesten, K. (2011). Att utbildas till sjuksköterska - perspektiv på lärande. Stockholm: Natur &
Kultur.
Svensk sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans profession [Broschyr]. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening. Från http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/SSF-
om/Sjukskoterskans-profession/
Läraktiviteter
Föreläsningar
Patientsäkerhet. Anneli Jönsson leg. sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand
Profession – vad är det? Anna Forsberg, leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap
Webbföreläsning: Pride, passion and possibility med Anna Forsberg leg. sjuksköterska,
professor i vårdvetenskap. (Webbföreläsningen finns på kursens hemsida).
8
Webbföreläsning: Sjuksköterskeprofessionens historia och utveckling med Ania Willman,
leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap. (Webbföreläsningen finns på kursens
hemsida).
Obligatorisk läraktivitet i basgrupp
Läs litteraturen och ta del av föreläsningarna.
Under kursvecka tre söker basgruppen en valfri vetenskaplig artikel som berör fråga 2 nedan.
Ni får hjälp med att söka artikeln av en bibliotekarie, se schema.
Diskutera följande frågor i basgrupp:
1. Hur tolkar ni innehållet om kön, makt och organisation i litteraturen (Omv. grunder kap
11 och uppsats Nilsson & Wermelin, 2007) ni har läst?
2. Hur tror ni att er framtida yrkesidentitet kan konstrueras av kön, makt och organisation?
3. Beskriv sjuksköterskans profession utifrån SFS 1993:100. Högskoleförordningen,
Examensförordning. Sjuksköterskeexamen respektive kandidatexamen samt Svensk
sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans profession.
4. Argumentera för sjuksköterskeyrkets skyldigheter med fokus på patientsäkerhet.
5. Jämför (skillnader/likheter) National Patient Safety Goals box 32-2 (sid. 720) i ”Kozier &
Erb’s Fundamentals of Nursing” med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s)
nationella satsning på patientsäkerhet. Länk:
(http://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet.214.html).
6. Patientsäkerhet: International collaboration Lund - Virginia
Denna läraktivitet är gemensam med sjuksköterskestudenter på universitetet i Virginia,
USA. En gemensam engelsk modul finns i Moodle, länk till modulen finner ni under
tema Profession och ansvar. På den internationella sidan finner ni beskrivning av
läraktiviteten, schema när det virtuella mötet äger rum samt litteratur (fulltext och
länkar).
Skriv en rapport utifrån era diskussioner (punkt 1-5) samt diskussionen om patientsäkerhet
med sjuksköterskestudenter i Virginia omfattande ca 1000 ord. exklusive försättsblad och
referenser. Grunda er diskussion i kurslitteratur, uppsats och den vetenskapliga artikeln
Ladda upp rapporten i avsett forum.
Mall för rapporten finns på kursens hemsida. Sökschema och urval av artikel ska finnas
beskrivet i rapporten.
Läraktiviteten genomförs i grupp som en skriftlig inlämningsuppgift. För att uppnå godkänt på
det provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens huvudområde, begrepp, profession
och process, 4.5hp, krävs att denna läraktivitet är fullgjord.
9
Bedömningskriterier
Diskussionerna och analyserna i rapporten ska grundas på relevant litteratur.
Rapporten ska visa på kunskap om professionsbegreppet och förståelse av patientsäkerhet.
Generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport gäller.
Omvårdnadens begrepp och teorier
Kursens mål
Kunna identifiera de fyra huvudsakliga områdena för omvårdnad och relatera dessa till
omvårdnadens historiska och filosofiska grunder
Kunna relatera begreppen: människa, hälsa och ohälsa, transition, interaktion,
omvårdnadsprocess, personcentrerad vård samt miljö till ett omvårdnadsvetenskapligt perspektiv
Jämföra hur omvårdnadsprocessen kommer till uttryck i sjuksköterskans omvårdnad mellan teori
och praktik
Litteratur
Beckwith, S., Dickinson, A., & Kendall, S. (2010). Exploring understanding of the term nursing
assessment: a mixed method review of the literature. Worldviews on Evidence-Based Nursing
7(2), 98-110.
Berman, A., & Snyder, S. (senaste upplagan). Kozier & Erb´s Fundamentals of nursing:
Concepts, Process and Practice. Upper Saddle River: Pearson. (kapitel 17 sid 298-309. Kapitel
10-14 sid 162-249), (sid 3-8; sid 13-23; sid 39-51; 448-461).
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur
och Kultur.
Ekman, I. (red.). (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från filosofi till praktik.
Stockholm: Liber.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A. et al. (2011). Person-centred care –
ready for prime time. Eur J Cardovasc Nurs Dec: 10(4), 248-251.
Gustafsson, B. (2006). The Philosophy of Science from a Nursing-Scientific Perspective.
Theoria, Journal of Nursing Theory, 15, (4), 31-41.
10
Jansson, I., Pilhammar, E., & Forsberg, A. (2009). Obtaining a Foundation for Nursing Care at
Time of Patient Admission: A Grounded Theory study. The Open Nursing Journal, 3, 56-64.
Meleis, A.I., Sawyer, L., Im, E-O., Hilfinger Messias, D-A., Schumacher, K.(2000). Experiences
Transitions: An Emerging Middle-Range Theory. Advances in Nursing Science 23(1), 12-28.
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: SSF
Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (senaste upplaga). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och
praktik. Lund: Studentlitteratur.
Läraktiviteter
Föreläsning
Omvårdnadsprocessen och kritiskt tänkande. Anneli Jönsson, leg. sjuksköterska,
universitetsadjunkt och doktorand.
Personcentrerad vård, Hälsoperspektiv och vårdrelation. Andreas Rantala, leg.
sjuksköterska, universitetsadjunkt och doktorand.
Webbföreläsning: Sjuksköterskeprofessionens historia och utveckling med Ania
Willman, leg. sjuksköterska, professor i vårdvetenskap. (Webbföreläsningen finns på
kursens hemsida).
A. Obligatorisk läraktivitet om omvårdnadsteorier
Ni arbetar parvis i en seminariegrupp (för indelning; se seminariegrupp under temat).
Varje studentpar blir tilldelad en av följande omvårdnadsteoretiker: Florence Nightingale,
Virginia Henderson, Dorothea Orem, Jean Watson, Madeline Leininger och Katie Eriksson.
Läs in er på omvårdnadsteorin, t ex:
o Originalverk eller Antologier om omvårdnadsteorin (finns på biblioteket).
o ”Kozier & Erb’s Fundamentals of Nursing”
o www.nursing-theory.org
Ni fördjupar er i de huvudsakliga områdena (=konsensusbegreppen) människa, hälsa, miljö
och omvårdnad.
Identifiera och beskriv en positiv effekt av att använda era valda teorier för att förstå och
genomföra kliniskt omvårdnadsarbete. Ser ni någon negativ effekt/svårighet av att använda
teorin kliniskt?
Utgå också från artikeln av Gustafssons (2006) och beskriv hur ni har förstått artikelns
människosyn i relation till er omvårdnadsteori.
11
Redovisa konsensusbegreppen, effekter av att använda teorin samt er förståelse av
Gustafssons artikel skriftligt med ca 1000 ord exklusive försättsblad och referenser. Ladda
upp i avsett forum.
Obligatoriskt seminarium
Läs samtliga rapporter från de övriga paren i din seminariegrupp
Förbered en i litteraturen grundad fråga till varje rapport/par. Frågorna ska beröra de teorier
som redovisas och hur de fyra konsensusbegreppen presenteras.
Varje par redovisar sin omvårdnadsteori, ca 10 min, med efterföljande diskussion.
Under seminariet diskuteras förutom frågor från medstudenter även följande frågeställningar:
o Vilka skillnader och likheter finns i de olika teoriernas beskrivning av
konsensusbegreppen inom omvårdnad?
o Vilken människosyn kan respektive omvårdnadsteoretiker vara bärare av och hur står
den människosynen i relation till det som beskrivs i Gustafssons artikel?
o Vilka effekter ser ni av att använda de omvårdnadsteorier ni har fördjupat er i?
För att uppnå godkänt på det provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens
huvudområden, begrepp, profession och process, 4.5hp, krävs att denna läraktivitet är fullgjord.
Bedömningskriterier:
För godkänt gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig rapport.
För godkänt avseende innehåll av skriftlig rapport krävs att en fördjupning av de
huvudsakliga områdena (=konsensusbegreppen) människa, hälsa, miljö och omvårdnad
Att det i rapporten finns en beskrivning av Gustafssons (2009) människosyn i relation till
omvårdnadsteorin.
B. Obligatorisk individuell hemtentamen
Examination
Denna examination utgörs av det provmoment som i kursplanen benämns Omvårdnadens
huvudområden, begrepp, profession och process 4,5 hp och genomförs som en individuell
skriftlig hemtentamen enligt följande:
1. Välj två av följande begrepp som du anser är relaterade till varandra: människa, hälsa/
ohälsa, transition, interaktion, omvårdnadsprocess och personcentrerad vård
2. Beskriv innebörden av dina valda begrepp.
3. Argumentera för varför du anser att begreppen är relaterade till varandra. Underbygg din
argumentation med två omvårdnadsvetenskapliga artiklar.
4. Reflektera över hur omvårdnadsprocessen kan användas i sjuksköterskans utövande av
omvårdnad. Ge exempel från dina fältstudiedagar!
12
5. Rapportens omfattning ska vara max 2000 ord exklusive försättsblad och referenser.
6. Ladda upp rapporten i avsett forum. När du laddar upp rapporten skickas den automatiskt
till Urkund.
Bedömningskriterier
För betyget godkänt krävs
att två begrepp är valda med en tydlig, strukturerad och i litteraturen grundad motivering för
deras relation,
en tydlig och detaljerad beskrivning av begreppens innebörd som stöds av relevant kurs- och
referenslitteratur,
att argument är underbyggda med obligatorisk kurslitteratur samt där det är lämpligt med
egen vald referenslitteratur, samt
en reflektion över hur de olika stegen i omvårdnadsprocessen tillämpades i sjuksköterskans
omvårdnadsarbete under dina fältstudier
För godkänt av skriftlig rapport gäller generella bedömningskriterier för skriftlig och muntlig
rapport.