Kurdistan
-
En kurdisk stat är det enda rätta
alternativet, allt annat är förkastligt.
Innehåll
1.Förord.................................................................................................................. 4
2.Inledning..............................................................................................................6
3.Filosofisk utgångspunkt.......................................................................................8
3.1.Berättelsen om Amed ..................................................................................9
3.2.Berättelsen om Shirin..................................................................................10
3.3.Sammanfattningsvis ...................................................................................12
4.Kurder som en etnisk grupp..............................................................................14
4.1.Kultur...........................................................................................................15
4.2.Symboler (kurdiska flaggan och ey raqib)...................................................16
5.Nationalism.......................................................................................................17
5.1 Kurdisk Nationalism.....................................................................................18
6.Partiet, Kurdistans nationella parti.....................................................................21
7.Kurders legitima rätt till självbestämmande enligt folkrätten............................26
8.Demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi.................................27
8.1.Demokrati...................................................................................................27
8.2.Mänskliga rättigheter..................................................................................29
8.2.1.Kvinnors rätt och feminism...................................................................29
8.3.Marknadsekonomi.......................................................................................30
9.En kurdisk stat som aktör på det internationella planet....................................31
10.Avslutande ord.................................................................................................33
- Îhsan Nûrî Paşa kire gazî û got:
Birano lê xin û bixebitin, ev welatê
bav û kalanê, pêşde herin nedin
eman, bi hev re rabin ser pêyan, êris
bikin wek guran, yan Kurdistan yan
neman!
- Okänd
1. Förord
Jag och min familj flydde från förtrycket, eländet och fattigdom till en tryggare tillvaro i
Europa. Under vår tidiga vistelse i diasporan mötte vi på enorma svårigheter. I det nya landet
skulle vi finna vår plats och låta oss bli en del av det nya samhället. Detta var inte lätt med
tanke på att vi inte kunde språket, sederna och traditioner för det nya landet. Trots
svårigheterna tog vi oss framåt och vi började bygga upp en framtid. Vi, barnen i familjen fick
möjlighet att utbilda oss och skapa oss en världsåskådning.
Föräldrarna var analfabeter och de kunde därför varken för mig och mina syskon beskriva vårt
folk och ursprung. Inte för att det var ett problem då men i efterhand har man förstått vad man
egentligen gått miste om. Under min barndom var den enda uppfattning jag hade om min
identitet och ursprung var att jag var kurd från en fattig bergsby och att jag var herde innan vi
flydde. Det man gick miste om är att under tidig ålder få en klar identitet. Detta är viktigt för
självförtroendet i samspel med andra folk. En människa som har klar identitet har därmed en
solid bas att bygga upp sin person på. Med tur fann jag människor senare i livet som kunde
leda in mig på svar om mitt folk och ursprung. Hade jag inte på grund av slumpen fått ett
intresse hade jag inte hittat dessa kurder med klar identitet som kunde vägleda mig. Hade jag
inte haft sannolikheten på min sida är det inte omöjligt att jag tillhört den skara av kurder som
lever i självförnekelse och bristande självförtroende. I möte med kurder i diasporan och i
Kurdistan har man träffat många som betecknar som iranier, turkar, araber och annat men inte
kurd trots att de är kurder. Detta är en olycklig tragedi och kurdiska folket ska inte behöva
förlita sig på slumpen och sannolikhet för att få leva ett värdigt liv med klar identitet.
Slumpen som gjorde att jag fick intresse för mitt folk och ursprung var att jag blev tvungen att
åka ner till Kurdistan under ett skollov. Under den resan fick jag uppleva något som kom att
för alltid följa mig livet ut och satte igång en process som jag till en början inte hade kontroll
över. Men som jag idag med hjälp av utbildning och reflektion omvandlat till en kraft att föra
mig fram i livet som kurd. Låt mig beskriva den händelse jag var med om och jag vill även
poängtera att det är något som tyvärr alldeles många kurder varit med om.
Efter ett antal år i diasporan bestämde min mor att hon skulle åka tillbaka till Kurdistan för att
träffa sina släktingar som hon saknade. Det var jullov för mig och mina syskon och jag fick
följa med på resan där vi skulle få träffa alla som vi lämnat.
Vi landade i en stad och där väntade en morbor som skulle ta oss till den by vi var ifrån. Det
var en grå och molnig dag med små skurar som kom och gick. Så brukar vädret vara i
Kurdistan under vintertid i de områden vi var ifrån. Efter en viss tid så började vi närma oss
byn och då bli tvungna att lämna den asfalterade vägen för att köra på den väg som ledde till
byn som inte var asfalterad. På grund av regnet oroade sig morbrodern om bilen skulle klara
sig till byn utan att köra fast i leran.
Efter bara några meter på den väg som ledde till byn så körde vi mycket riktigt fast i leran,
och bilen bara spann på samma ställe. Bara några meter från bilen såg jag fem kroppar radade
nära den asfalterade vägen. Jag kunde inte släppa blicken på de döda kropparna och i samma
veva såg även mina syskon och mor kropparna. Mor försökte förgäves hålla sina händer för
våra ögon men misslyckades. Morbrodern informerade min mor att de döda var kurdiska
peshmerge som blivit dödade av turkisk militären och de skulle få ligga där i några dagar så
att alla fick se kropparna. Minnet av deras ansikten och kläder sitter än idag på min
hornhinna. Det enda som snurrades i min hjärna då och flera år efter var: Varför?
Idag kan jag svaret. Svaret är att deras brott var att de var kurder. Det var kurder som vägrade
att leva under förtryck och därför sökte sig till den kurdiska frihetskampen för att skapa en
förändring. Än idag 15 år efter händelsen använder fienden samma metoder där man fångar
kurdiska frihetskämpas som blir dragna efter fordon tills de dör för att sedan lämnas på ett
torg eller likande så att kurderna blir avskräcka att göra anspråk sina universella rättigheter.
2. Inledning
Vi lever i en intressant tidålder. Vår tidålder präglas av fritt informationsflöde som staterna
inte alla gånger kan begränsa. Detta har resulterat i stora revolutioner där folk har övervunnit
despotiska regimer med sin enorma militära kapacitet och väl utvecklade säkerhetsorgan.
Internet med sina enorma möjligheter har väckt folk och rörelser att göra revolution mot
förtryckande regimer.
Internet har även skapat möjligheter för den kurdiska befolkningen. Idag kan kurder berika sig
med information från internet. Kurder kan ta del av nyheter på det sociala, ekonomiska,
politiska och kulturella områden som berör kurder och andra folkslag. Vidare har de sociala
medierna kunnat organisera kurdiska ungdomar på ett enande sätt för att ta sig an viktiga
frågor som berör den kurdiska befolkningen.
Dessa utbyten som görs på internet har gjort att vi börjar närma oss ett paradigm skift bland
den kurdiska ungdomen där man vägrar ta till sig den äldre generationens försiktighet, utan att
man stolt och rakryggad med självförtroende ställer sig frågan: Varför ska inte kurder liksom
andra kunna bestämma över sitt öde? På internet och genom andra forum finns massor av
bevis där kurdiska ungdomen börjar röra sig mot detta paradigm skifte. Ungdomen protesterar
på gatorna i de kurdiska städerna trots risken för starka sanktioner så som våld, död, tortyr och
fängelse från regimernas sida.
Det som den kurdiska ungdomen saknar idag är vägledning och ett ideologiskt fundament att
utgå ifrån. Med en tydlig ideologisk bas så skulle organiseringen vara mer effektiv för att
uppnå ett tydligt mål som alla kurder drömmer om, nämligen en självständigt Kurdistan. Av
dessa skäl är syftet med denna politiska manifest att ge den kurdiska ungdomen en enkel och
tydlig ideologisk bas att utgå ifrån för att uppnå målet vilket är självbestämmande och herrar
över sina liv.
Jag har genom mina samtal med kurder kunnat skapa mig en förståelse vad som krävs för att
målet ska kunna uppnås och de vägar som måste tas för att lyckas. Det som kurder saknar
idag är en nationalistisk rörelse som utgår från det kurdiska folkets intressen. Tvärtom
försöker de kurdiska aktörer som idag existerar att påtvinga kunder ideologier som kurder inte
kan ta till sig eller för den delen vill ta till sig, vilket lett till ett låst läge. Detta låsta läge kan
låsas upp med rätt verktyg så som tydligt budskap och rätt ideologi.
Manifestet kommer att bestå av tre delar. Den fösta delen börjar med individen. Den fråga
som ställs är hur man ska se på individen. Det presenteras en filosofisk utgångspunkt gällande
synen på individen, som prägla hela den kurdiska kampen. Därefter beskrivs den kurdiska
folkgruppen som en etnisk folkgrupp. Syftet med detta är hur arbetet kan föras för att stärka
den för att göra kampen mot självständighet ännu mer kraftfull.
Den andra delen kommer behandla vilken väg man ska välja föra att förverkliga ett
självständigt Kurdistan. Här kommer jag redogöra för den ideologi som man ska utgå ifrån
och det parti som måste skaps som bygger sin verksamhet utifrån ideologin.
Den sista och tredje delen kommer behandla hur jag vill att det ska se ut i ett framtida
Kurdistan. En politisk rörelse måste ha visioner. Under denna del ska det beskrivas var vi vill
nå med kampen. Kurdiska folket förtjänar att leva värdigt och tryggt. Därför är målet en
kurdisk stat som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av
samhällets resurser.
Redan inledningsvis vill jag klargöra att den röda tråden i denna manifest. Det är att kurder
har en legitim rätt till självbestämmande. Vår legitima rätt till självbestämmande ska resultera
i en självständig och suverän kurdisk stat. Denna stat ska som andra moderna stater erbjuda
individen möjligheter att förverkliga sina drömmar och mål. Det ska den göra genom att
erbjuda utbildning, sjukvård, välfärd med mera. Det ät just detta vi ska kämpa för och det är
det vi menar när vi skriver om den kurdiska kampen. Detta är inget som kan kompromissas
om, och inte heller något att förhålla sig pragmatisk till, utan det är en absolut rättighet som
kurdiska folket har rätt till. Men det kommer inte att serveras utan kamp, utan det är något
som vi mödosamt måste kämpa oss till. Detta för att det inte finns andra alternativ för oss eller
för våra kommande generationer. Vi måste ta tag i detta på allvar för annars riskerar vi att
smälta bort och skjuter upp vårt elände som kurdiska folket lever under detta nu.
3. Filosofisk utgångspunkt
Frågan som måste ställas är vad som ska vara utgångspunkten i all arbete för förverkligande
av en suverän kurdisk stat . Utgångspunkten måste alltid vara att kurder har rätt till frihet.
Individens rätt till frihet att forma sitt liv och framtid är det absolut högsta värdet. För att det
ska kunna förverkligas måste man ha förmågan att se individen och under vilka livsvillkor
individen lever under. Denna fokus har inte funnits för de kurdiska aktörer som velat göra en
förändring för det kurdiska folket.
Individen glöms ofta och till förmån för världsliga resonemang. De kurdiska aktörerna har ett
större intresse att pådyvla kurdiska folket ideologier som för kurderna är främmande och som
saknar mening. Resultatet blir ett noll summespel som bara leder till förvirring. Individens
frihet försummas och därför blir det inget riktigt engagemang från individens sida att skapa en
förändring för sig själva och sitt folk.
Den kurdiska befolkningen lever under mycket svåra levnadsförhållanden. De kollektiva
förhållanden som individen lever under ger inga möjligheter att fritt forma sitt liv som den
önskar efter sina erfarenheter och vilja. Den enskilde kurden får många gånger lämna sina
drömmar och förhoppningar för att det finns stora hinder som inte går att övervinna. Dessa
hinder kommer från förtryckare länderna som ockuperat Kurdistan. Ockupanternas politik har
gjort att det kurdiska samhället stått still på många plan att individens frihet inte kan
förverkligas.
Exploateringen av kurder har inga begränsningar av ockupanterna. Kurder får lämna sina byar
och städer för att åka utanför Kurdistan för att under slavliknande förhållanden utföra arbete
för fienden. Ofrivilligt har många kurder blivit vagabonder på grund av förtryckarnas politik.
Under sommartid är det inget ovanligt att kurdiska ungdomar får åka utanför Kurdistan för att
skörda frukter, arbeta i textilfabriker och arbete inom turistnäring under förhållanden som
bara skapar avsky gentemot ockupanterna. Dessa ungdomar får inga löner och utnyttjas
många gånger på det värst tänkbara att det för varje kurd brister i hjärtat. Deras föräldrar har
vetskap om vad som sker mot deras barn men står handlösa föra att kunna göra något. Trots
kunskap om detta skickar föräldrarna sina barn gång på gång på dessa resor då de helt enkelt
saknar alternativ. För att läsarna ska förstå måste detta konkretiseras med två verkliga
exempel på kurdiska livsöden.
3.1. Berättelsen om Amed
Amed bor i en by utanför staden Cizire. Han bor med sin mor, far, fyra bröder, farmor och tre
systrar, tillsammans är de totalt tio i familjen. Amed är den äldsta av sykonen. Han har fått gå
i grundskolan och har bra betyg. Han brukar alltid vara den bäste i klassen. Hans största dröm
är att en dag få bli läkare för att kunna försörja sin familj.
Men hindren för att förverkliga sin dröm är många. För att han ska få fortsätta på gymnasium
krävs att han flyttar in till staden och bo på internat. För detta krävs pengar. Amed försöker
prata med pappan om möjligheten men fadern är skeptisk. Pappan menar att familjens mark
måste skötas så att de får in säd för försörjning. Då Amed är den äldsta har han ett ansvar att
hjälpa pappan med hushållssysslorna. Pappan har inte kunskap att köra traktorn och efter en
ryggskada har hans arbetskapacitet ytterligare sjunkit.
Pappan är även en byvakt och då militären ska operera mot kurdisk aktivitet måste pappan ta
vapen och stå till förfogande att under flera dagar ibland veckor åka hemifrån för att jaga rätt
på kurder. Pappan är skadad klarar han inte av det alla gånger. Därför måste Amed åka i hans
ställe, för om ingen åker från hans familj kommer ockupanten beslagta deras hus och mark
och de får flytta till utkanten av någon stor stad för att leva i slum och missär så som många
andra kurder fått göra. När dessa operationer dras igång brukar Amed ha stor ångest. En
släkting i byn har anslutit sig till den kurdiska gerillan och bara tanken av att det är han som
Amed kanske får skjuta gör att hela kroppen hamnar i obalans.
När sommarlovet börjar närmas sig och skörden är avklarad så tar Amed upp möjligheten att
åka in till Cizire att fortsätta med sina studier. Modern vill verkligen att Amed ska få åka till
staden och är på Ameds sida, men det är svårt att stå emot faderns argument. Pappan frågar
vem som ska åka och delta i de militära operationerna, vem ska ta hand om boskapen, vem
som ska plöja jorden och bruka den för att få in mat och bröd till familjen. Fadern menar att
Amed får lägga sina studiedrömmar åt sidan. Dessutom får Amed åka till Turkiet för att jobba
under sommaren. Han får ta med sina yngre syskon förutom de allra minsta till de enorma
plantagerna med Hasselträd för att plocka hasselnötter. Flera andra i by får också åka. De
kommer vara borta i två månader. Ameds pappa ger honom ansvar för syskonen och de
skickas till Turkiet.
Väl där på de enorma plantagerna får de börja arbeta direkt. De delas in i olika arbetsgrupper
och fördelas på de enorma plantagerna. Amed skickar upp sina småsyskon upp i träden så att
de får ruska i grenarna så att nötterna får falla medan han och andra plockar upp dem.
Arbetsledaren är ständigt på dem med hot om att de som inte arbetar effektivt kommer få
löneavdrag. Amed snålar med pengarna men han märker att det inte blir mycket kvar när han
köpt mat och annat för livsföringen. I slutet av resan faller Ameds lillebror från ett träd och
bryter foten. Ahmed lyckas ta honom till en läkare och för att få vård.
Efter två månader åker Amed och hans syskon tillbaka hem då det inte finns mera hasselnötter
att skörda. Väl hemma är det inte mycket pengar kvar att överlämna till fadern. Fadern blir
ilsken för de små summor. Amed förklarar kostnaderna från byn till hasselträds plantagen och
kostnaden tillbaka, mat kostnader och läkarvård för brodern och de kostnader till
arbetsledarna som kört dem mellan plantagen. Men pappan är inte nöjd och förklarar att Amed
trots allt är oduglig.
Sommaren är över och några pojkar i Ameds ålder får åka in till staden för att fortsätta sin
skolgång. Men Amed har insett att han hör hemma i byn och börjar plöja jorden för nästa års
skörd. En dag när Amed och hans bästa vän ligger under stjärnorna börjar de prata om sin
livssituation. Vännen lever under samma förhållanden som Amed, även hans familj har inte
råd att skicka honom för vidareutbildning. Ångesten blir så stor för Amed att han börjar gråta.
Amed frågar sin vän som försöker trösta honom:
- Vet du vad det värsta är? Inte att jag får överge mina drömmar eller att jag ständigt får
jobba.
Vännen svarar att han inte vet vad det värsta är. Amed svarar:
- Det värsta är att, trots alla mina uppoffringar och slit för familjen har jag aldrig fått
uppskattning av någon, speciellt inte av min far. Aldrig en klapp på ryggen eller något.
Inget.
3.2. Berättelsen om ShirinShirin bor med sin familj i flyktingförläggningen Al Tash. Förläggningen ligger nära staden
Ramadi i Irak. Al Tash ligger i Öken och temperaturen är oftast outhärdlig. Shirin är född i Al
Tash och har inte sett något annat än förläggningen. Faktum är att hon inte ens varit utanför
familjens kvarter och har därför inte sett hela förläggningen. De bor i utkanten av
förläggningen nära stängslet som omger hela förläggningen. Men hennes familj har inte alltid
bott i Al Tash. Hon har av sin mor fått höra att de egentligen är från den kurdiska storstaden
Kirmanshan. Hennes föräldrar flydde tillsammans med ca 12 000 andra kurder till Al Tash när
Iran och Irak var i krig med varandra på 80-talet.
Shirin och hennes familj bor i ett hus gjort på lera. Så är alla husen byggda i Al Tash. Hennes
främsta syssla är att ständigt sopa bort sanden som blåser in i huset och gården. En annan
syssla hon har är att ta hand om sina två små systrar. Den minsta av dem har hon bunden med
en slöja. Det är jobbigt därför att man måste luta sig framåt hela tiden, annars finns risken att
knutet på slöjan går upp och systern faller från ryggen.
Det finns inte mycket att göra i Al Tash. Mamman låter inte Shirin gå ut och därför tillbringas
det mesta av tiden på gården. Shirins bröder brukar få gå utanför gården och röra sig i lägret,
detta tycker SHirin är väldigt orättvis. Hon brukar ofta ta upp det för sin mamma men
mamman bara viftar bort det med att säga att Shirin är en tjej och därför går det inte. Shirin
fattar inte, för hon tycker att hon är tuffare och starkare än vissa av sina bröder, i skolan
brukar hon även försvara dem mot andra killar.
På gården finns inte mycket att göra. Ibland leker hon med en docka av trä som hon har fixat
själv och en annan som hon fått av sin försvunne farbror som han köpt till henne när han varit
i Bagdad. Hennes farbror samlade skrott i lägret för att ta det till Bagdad och sälja det där.
Men efter en resa kom han inte tillbaka, det hände när Shirin var nio år gammal. Farbrors fru
och barn och resten av släkten hoppas fortfarande att han är vid liv och att han en dag ska
komma tillbaka. Men Shirin har hört de äldre männen prata och det är tydligen vanligt att
kurdiska män från förläggningen försvinner. De rövas bort av araber som stjäl deras gods och
sedan dödar dem.
Shirins mamma är aldrig nöjd med henne. Mamman ska ständigt påpeka att hon inte utför
sysslorna väl. Hennes vanligaste kommentar är att Shirin måste bete sig som en kvinna för
hon börjar bli vuxen. Shirin brukar gråta när det blir för mycket. Ibland får hon gå till skolan.
Det är ett litet lerhus där barnen får sitta på golvet. Framme finns en tavla där läraren skriver
som man får skriva av. Läraren undervisar mycket i persiska ett språk Shirin inte kan. När hon
ska gå fram till tavlan och skriva något som läraren vill brukar det inte gå så bra. Detta brukar
göra läraren arg och han örfilar då henne. Det får Shirin att gråta och springa hem. Men det är
inte tröst hon får när hon kommer hem utan får mer skäll därför att hon varit olydig mot
läraren.
När Shirin får tid och möjlighet brukar hon klättra upp på taket. Hon sitter där och tittar mot
stängslet. Shirin undrar vad som finns bortom stängslet. Hon undrar hur det är i Krimanshan
som hon ofta får talas om av sina föräldrar och släkt, hon undrar också hur det är i resten av
världen som hon också fått läsa om i skolan. Det är ställen som hon gärna skulle vilja besöka
någon gång när hon får möjlighet, men det känns avlägset och förblir dagdrömmeri.
3.3. Sammanfattningsvis
En kurdisk aktör som verkligen vill göra en förändring för Amed och Shirin måste se
människan. En kurdisk aktör måste inte bara ständigt prata om Ameds och Shirins
livssituation utan också sätta sig in i deras situation. Det är på så sätt man kan bli övertygad
och berörd till den nivå att man kan bli en kraft för att skapa en förändring för Amed, Shirin
och de miljontals kurder som lever under ovärdiga förhållanden.
Genom hela detta politiska manifest finns en råd tråd. Den råda tråden är existentialismen och
dess idé om det absoluta värdet nämligen frihet. Kurder som folk har inte fått fritt existera och
fått forma sitt liv och öde under fria förhållanden, utan kurden har blivit utsatt för tyranni,
förtryck, folkmord och förintelsepolitik under alltför lång tid. Detta kan ändras om man tar
utgångspunkt i kurdens existentiella levnadsvillkor och en vilja att kurden ska få leva ett liv i
frihet och vara herre över sitt öde och land.
En seriös kurdisk aktör måste diskutera de svåra frågor som kurder står inför, i och med sitt
medvetande. Vem är kurden i relation till de andra människorna eller tingen runt om kring
kurden? Vad tillhör det förflutna och vad väntar i framtiden? Dessa existentiella frågor hänger
ständigt över alla människor vilket skapar en osäkerhet. Denna osäkerhet är en tragedi för
människan och bör därför tas tag i. Utifrån en existentialistisk utgångspunkt har de kurdiska
aktörerna inte tagit tag i denna tragedi utan tvärtom försökt dölja tragedin, och problemen
med osäkerhet som finns i kurdernas levnadsvillkor. Detta med att dölja viss besvärande
aspekter av en alltför komplex situation kan inte reduceras till något enkelt att exempelvis
marxistiska utgångspunkter kommer lösa kurdernas problem.
Amed, Shirin och andra människor är komplexa varelser som har ett medvetande och behov
som gör att det bildas många frågetecken hos dem. I stället för att på riktigt ta tag i dessa
frågetecken så har de kurdiska aktörerna med olika sätt försökt dölja dessa frågor utan att
egentligen ta tag i dem. Av detta så måste en kurdisk aktör acceptera vår grundläggande
tvetydighet och att sträva efter kunskap om livets autentiska villkor som kan ge en kraft att
leva och skäl att handla. Hur det ska gå till ska redogöras nedan.
4. Kurder som en etnisk grupp
Ett vedertaget påstående inom samhällsvetenskapen är att människan är ett flockdjur. Detta
påstående bevisas gång på gång av bland annat sociologiska, antropologiska och etnologiska
teorier. Samhällen består av individer och dessa individer skapar grupper eller kategorier. De
olika grupper som skapas i samhället skiljer sig från varandra på punkter så som klass och
social skikt, kön, etnicitet, generation, ålderskategori etc. Dessa är olika faktorer som både
skapar olika erfarenheter och som bildar grund för upplevelser av gemensamhet. Denna
process benämner samhällsvetare som socialisation vilket menas att det pågår en ständig
inlärning där det ingår att man lär sig att identifiera sig som medlem i olika kategorier, och att
veta vilka kategorier man därmed inte tillhör.
Det som ska lyftas upp här är etnicitet, för oavsett vilken ålder, klass etc. så identifierar man
sig till en etnisk grupp. Det finns kurder som är ekonomiskt rika, fattiga och så finns det
kurdiska kvinnor, män och barn i alla åldrar och alla identifierar sig som kurder. Etnicitet är
inte något som finns inneboende i olika grupper, utan något som i vissa situationer skapas i ett
möte mellan grupper och lyfts fram som skillnader. De etniska skillnader som då uppstår kan
ha en lång historia eller vara helt nytillkommet, vara något som gruppen själva lyfter fram
eller något som tillskrivs dem av andra. Kurder som en etnisk grupp har en lång historia.
Kurder är en etnisk grupp dvs. en folkgrupp som har vissa gemensamma kännetecken.
Kurders känsla till den egna etniska gruppen är stark. Bevis på detta är kurdernas överlevnad
trots flera decenniers förtryck och förintelsepolitik från förtryckarna. Det som gör att kurder
är en etnisk grupp vilket är kriterier som är vedertagna för etnicitet är:
1. Kurder gifter sig i huvudsak med varandra inom den egna folkgruppen.
2. Kurder uppfattar sig själva och ses även av andra sociala grupper som en särskild grupp.
3. Kurder som grupp hålls ihop av föreställningar om ett gemensamt ursprung.
4. Kurder skiljer sig från andra grupper genom vissa sociala och kulturella särdrag så som
språk, religion, tradition och annan social praxis.
Nationsbegreppet och etnicitet brukar ibland sammanblandas men det finns en skillnad.
Nationsbegreppet hör samman med nationalism som grundar sig på en idé att en nation har
rätt till att skapa en stat. Nationen behöver inte alltid bestå av en etnicitet utan det kan vara
flera grupper av folkslag. Alltså kan en nation bestå av en etnicitet eller flera och varje etnisk
grupp definieras genom egen kultur, eget språk och upplevelser av en egen historia etc. Dessa
kriterier som definierar etnicitet måste förklaras ytterligare.
4.1. Kultur
Kultur kan förklaras utifrån de gamla grekerna och då särskilt Platon idéer om världens
beskaffenhet. Platon utgick från en tankekonstruktion om att det finns en idévärld där de
fulländade tingen höll hus och dessa ting som finns i den mänskliga världen är dåliga
skuggbilder av de sanna som fanns i idévärlden. I idévärlden finns tingen som är universella,
statiska och tids och rumsobundna. I den mänskliga världen är tingen tillfälliga och tids och
rumsbundna och just detta är kultur. Man skulle även kunna formulera det som att kultur är
allt det som människan skapar i sin omgivning dvs. en pågående skapelse och omvandling av
kollektiva regler, tankeformer och värdemönster.
Med detta sagt är för att återupprepa sig allt som människan skapar i in omgivning kultur.
Vidare är det så kan man även se att beroende av de materiella och icke materiella
omständigheter i den tids och rums bundna rum leder till en viss kultur. Den slutsats som kan
dras är att kurder har sin specifika kultur. Denna kultur har skapts i en blandning av de
omständigheter som råder i Kurdistan. Med dess klimat, religion och andra mänskliga
aktiviteter som sätts ned i en smältdegel leder till att det ständigt skaps kurdisk kultur.
Den kurdiska kulturen kan konkretiseras. Men detta är endast möjligt om man analyserar alla
dess beståndsdelar. Detta kan endast göras med hjälp av lärosäten som intresserar sig för
samhällsvetenskapliga discipliner så som sociologi, etnologi, religionsvetenskap, antropologi
med mera. Med hjälp av dessa ämnesområden kan man utifrån empiriskt underlag fastslå
något om kurdisk kultur i historien eller nutid. Att här konkretisera kurdisk kultur är svårt för
att inte säga omöjligt för att mänsklig aktivitet är så mångfacetterad och händelserik.
Den kurdiska kulturen är något som tas förgiven och är dessutom dåligt utforskad i jämförelse
med andra folk med sina stater. Eftersom kurder inte haft en stat har man inte haft lärosäten
som kunnat forska kring kurdisk kultur. Den kurdiska kulturen är rik och trots förtryck
blomstrar den. Men samtidigt har mycket gått förlorat. Det är väldigt viktigt att vi får statliga
institutioner som verkar för skapande och bevarande av kurdisk kultur för kommande
generation av kurder.
4.2. Symboler (kurdiska flaggan och ey raqib)
Det finns flera faktorer som stärker den föreställda gemenskapen hos folk. Alla världens folk
som utgör nationella enheter sluter upp bakom gemensamma värden och symboler. Symboler
är viktiga faktorer som binder folk. Symboler har också en förmåga att sluta upp folk bakom
viktiga frågor som man ska kämpa för. Det många olika symboler som fyller den funktionen
att de stärker den föreställda gemenskapen. En viktig symbol som alla världens folk har är en
nationell flagga.
Även kurder har sin nationella flagga. Uppslutningen bakom vår nationella flagga är väldigt
stor. Trots att Kurdistan är ockuperat av flera länder känner kurder starkt för sin nationella
flagga. Det finns en enorm styrka att en kurd från Mahabad och Riha identifierar sig med
samma flagga. Det visar på att fienden inte lyckats med och kommer inte heller att lyckas med
att assimilera kurderna. Den kurdiska flaggan har en stor plats bland de flesta kurder, men för
många kurder är den inte så viktig. Detta är synd och måste därför förändras. Här är det
viktigt att kurdiska aktörer ständigt lyfter vikten av stark uppslutning bakom vår nationella
flagga.
Kurdistans nationalsång är en annan viktig faktor i förstärkande av den kurdiska
gemenskapen. Den blir en viktig symbolvärde när alla kurder oavsett geografisk position
sjunger den under Kurdistans nationella flagga. Liksom flaggan är den kurdiska
nationalsången accepterad av den kurdiska befolkningen. Men liksom flaggan måste den få en
viktigare betydelse och värderas mer än vad är fallet idag.
5. NationalismDet är klart och tydligt att denna manifest har en nationalistisk utgångspunkt. Nationalismen
har ingen entydig definition och måste därför förklaras. Nationalismen som idé är inte bara
positivt laddad utan även negativ. Inom ramen för detta arbete förespråkas positiv
nationalism, och den måste förklaras så att det inte går att misstolkas. Bland kurder är det
väldigt lätt att man misstolkar nationalismen och därför motsätter sig den. Detta gör man på
grund av erfarenheter från extrema tolkningar av nationalsim där fienden utgått från
nationalsocialistiska idéer om att kurder är ett underlägset folk som måste förgöras. Det är
viktigt att kurder inser att det finns stora skillnader av nationalism. Kurder ska fortsätta och
motsätta sig extrema former av nationalism som bygger på rasteorier och exkludering av
andra. Den nationalism som kurder ska ta till sig som de flesta utvecklade demokratiska stater
praktiserar är att det egna folket ska leva värdigt, fritt kunna skapa och bevara den egna
kulturen och språket och kunna få ta del av välfärd. Eller för att uttrycka det på annat sätt, att
kurder fritt utifrån sina levnadsbetingelser forma och utveckla sin kurdiska identitet.
Nationalismen är fortfarande levande och på de flesta platser på vår planet en blomstrande
rörelse. Detta trots att det ömsesidiga beroendet har ökat i och med globaliseringen. Många
globaliserings teoretiker har menat att det är en ny världsordning som håller på att skapas.
Den nya världsordningen kännetecknas av att det inte längre är nationalstaterna som sätter
dagordningen utan det är de transnationella storföretagen. Nationalstaten vittrar sönder och får
en mindre betydelse i den nya ordningen, den enda uppgiften blir att stifta lagar som skyddar
företagens intressen. Den tidigare nationalstaten med makt över marknaden, kultur och militär
är på väg att försvinna. I den nya världsordningen finns det inga gränser utan folk bildar nytt
komos liknande enheter där nationella identiteter försvinner.
Detta har visat sig vara felaktiga förutsägelser. Nationalstatens förmåga att anpassa sig till den
nya tiden har underskattas. Nationalstaten har mer makt och mer att säga till om än tidigare.
Det är fortfarande nationalstaten som sätter dagordningen och har full kontroll över sitt
territorium. Den snabbat ekonomiska utvecklingen i vår tid har inte fått nationalstaten att bli
svagare. Vidare är det fortfarande viktigt med den egna nationella identiteten. Det finns inget
som tyder på att man frångår den nationella idéerna om sitt folk och ursprung.
Nationalismen är inget som kan förklaras riktigt utan det är något som finns där hos olika folk
och väcker starka känslor. Nationalismens främsta kraft är att skapa identiteter hos individer
som ingår i kollektiv. Det kanske är just detta som gör att nationalism alltid kommer att finnas
därför att människor har ett starkt behov av en klar och tydlig identitet. Nationalismen bygger
på känslor och symboler. I formande av identiteten är det även viktigt för folk att känna en
kontinuitet bakåt i tiden. Etniska kollektiv skapas genom att man har en gemensam historia,
en gemensam kulturell identitet och en känsla för ett visst territorium och land.
5.1 Kurdisk NationalismAlla folk har en föreställd gemenskap. Människor föreställer sig att de ingår i olika grupper
och det grundar sig på att människan är en social varelse. Detta är djupt rotad i vår natur och
därför kategoriserar vi oss i olika gruppbildningar. En gruppbildning är som vi talat om
tidigare etnicitet och en annan är nation. En nation föreligger när en eller flera etniciteter vill
bilda en större grupp. Dessa etniciteter känner en gemenskap vad gäller språk, seder och bruk,
gemensam historia, flagga, språk, religion och land. Sedan kan dessa etniciteter som
föreställer sig att de ingår en större gruppbildning dvs. nation ha en vilja att styra över sitt
land och territorium. Man kan utveckla det ännu mer att man vill bli suverän och självständig
för att vara jämbördig med andra folk. Eller för att uttrycka det på annat sätt vara egna herrar
över sina öden och liv.
För att förverkliga detta mål finns en politisk ideologi som kurder måste ta till sig:
Nationalism!
Innan vi går vidare måste man förklara vad nationalism betyder i ett kurdiskt sammanhang.
Det är viktigt att man sätter ramen för kurdisk nationalism och den väg det kurdiska folket ska
vandra för att bli herrar över sina egna öden. Kurdisk nationalism har aldrig och ska aldrig
utvecklas till de former av nationalism som vi skådat genom historien. Det är de former där
andra folk ansett att de står över andra folk och kategoriserat människor i rasbiologiska
kategorier så som man gjort över växter och djur. Detta ska man alltid i alla lägen ta avstånd
ifrån och bekämpa för att inte åter skapa mänskliga tragedier i form av folkmord och
folkrensningar. Vi kurder ska särskilt motverka och bekämpa sådana tankar då vi har och
fortfarande utsatts för folkmord och folkrensningar på grund av att de folk som styr över
kurder har haft sådana extrema former av ultranationalistiska föreställningar. Den kurdiska
nationalismen är en kraft som står för att kurder så som alla andra folk har rätt till sitt
självbestämmande och rätten att leva i fred med andra folk som jämbördiga. Detta gör den
kurdiska nationalismens idéer legitimt i enlighet med den praxis som världens folk utarbetat
genom århundraden och som står överens med det främsta folkrättsliga dokumentet, FN-
stadgan. Denna legitimitet ska utvecklas mer här nedan.
Kurder har genom decennier varit utsatt för folkmord och folkresningar. Fienden har insett att
de inte kan utplåna kurder från deras land. Men det har inte hindrat fienden att sluta döda
kurder, och man har dessutom lagt till extrema assimileringsstrategier för att kurder ska
smältas bort. Smältas bort på så sätt att kurder glömmer sitt språk, kultur, traditioner och i
övrigt det som skapar en kurdisk identitet. Dessa fiender till kurder har velat att kurder ska
glömma sin kurdiska identitet för att istället bli turkar, araber och iranier. Denna tragedi som
kurder lever i sker i detta nu. Att ett så stolt folk som kurder blir utsatta för detta i våra dagar
är hjärtskärande. Det är hjärtskärande för att det strider mot den essentiella iden att det
absoluta värdet för en människa är att leva i frihet. Frihet att inte bli pådyvlad föreställningar
och identiteter man inte aktivt valt.
I kurdernas kamp för sin frihet har inget kurdiskt parti använt nationalismen som ideologi för
att frigöra kurderna från dessa fiender. Trots att det är nationalismen som gjort att kurder stått
emot fiendens försök att förinta oss som nation. Kurders starka föreställning om att de har en
fint gemenskap, den kurdiska nationen har inte varit medveten. Tvärtom har den legat i
bakhuvudet och varit omedveten hos kurden. Detta måste ändras för att kurden som nation
kan vara herrar över sina öden och förverkliga detta genom en suverän kurdisk stat. De
kurdiska partierna har inte lyckats gör nationalismen till en medveten och aktiv handlig för
kurderna för att förverkliga sina mål. Tvärtom har man tystat ner kurders nationalism. Även
den kurdiska intelligentian har aktivt tagit avstånd från nationalism. Detta avståndstagande
från nationalismen har grundat sig på två orsaker:
1. Kurder kan inte utgå från nationalism då kurder själva blivit utsatta för nationalismens
hemskheter. Detta med hänvisning till att fienden Turkiet, Iran, Irak och Syrien varit
stater som byggts på nationalistiska tankar.
2. Marxismens utbredning bland kurdisk intelligentia och partier har varit omfattande.
Enligt marxismen finns inga gränser för arbetare, alla dessa ingår i samma kollektiv
och ska därför som bröder kämpa tillsammans i en internationalistisk anda.
Kurdiska partier och intelligentian har varit väldigt begränsade och därför kommit till de två
ovan nämnda punkter och som varit katastrofala för kurders väg till frihet. Vad gäller den
första punkten har man inte insett att fiendens nationalism har varit av extrema former som
man kan beteckna som chauvinism och nationalsocialism. Man har stängt av möjligheten att
se bredare att det finns nationalism som är positiv för ett folk. Till exempel se den nationalism
som funnits bland de västerländska staterna efter andra världskriget. Dessa västerländska
staters nationalism har utgått från att de inte är bättre än andra utan, deras folk har rätt till sina
institutioner som förverkligar folkets intressen av att på ett fritt sätt forma sin personliga
identitet utifrån etnicitet och kultur.
Den kurdiska intelligentian vars idéer till stor del varit fundamenten till de kurdiska partier
som existerar och existerat har utgått från en felaktig tolkning av marxismen. Denna felaktiga
tolkning har gjorts på grund av bristande självförtroende och mindre värdes komplex. Den
kurdiska intelligentian främsta kännetecken är och har varit att sväva högt i alienation när
man läst en eller flera böcker. I sin verklighets främmande tillstånd har man inte kunnat se hur
världen de facto sett ut.
Faktum är att de socialistiska staterna som grundat sina stater på marxistisk ideologi har varit
mer av nationell karaktär än de västerländska. De socialistiska revolutionerna sedan första
världskriget har definierats sig i nationella termer. Det är ett faktum som kunnat observeras
genom forskning att marxistiska rörelser och stater har varit mer nationella inte bara till
formen utan också till innehållet, dvs. nationalistiska. Den verklighet som den kurdiska
intelligentian utgått ifrån är att vi måste vara bättre och se att nationalismen tillhör historiens
sopberg. I själva verket är nationalismen det mest universellt legitima värdet i vår tids
politiska liv.
6. Partiet, Kurdistans nationella parti
Ett parti ska vara tjänare för folket och inte tvärtom att folket offras för partiet
Den främsta grundprincipen för Kurdistans nationella parti (KNP) är att tjäna folket. Denna
princip ska vara en röd tråd genom hela partiets arbete. Utgår man inte från denna princip kan
man aldrig bli legitim och kan aldrig göra en förändring mot det bättre för ett folk. De
kurdiska partierna har fram till våra dagar inte förstått detta. Tyvärr har folket fått tjäna de
olika partierna och inte tvärtom. Det är partierna som stått i fokus och man har använt folkets
lidelse för att partierna ska få existera. Detta är en djup tragedi för det kurdiska folket. Det
enda som betyder något är att det kurdiska folket får det bättre.
KNP ska tjäna folket genom att se Shirin, Amed och alla andra kurder. Att se dessa individer
innebär att noggrant analysera deras levnadsvillkor. Det är när man vet hur individerna har det
som man kan berätta om en vision om förändring mot det bättre. Partiet måste ha klart för sig
vad som berör kurderna i deras vardag. Man måste på ett djupt gående tillvägagångssätt ha
klart för sig vad som är viktigt för kurderna. Detta görs genom att sätta sig i deras vardagliga
bekymmer om arbete, ekonomi och andra spörsmål som är viktiga för folk. Detta ska göras i
enlighet med den filosofiska utgångspunkt som har beskrivits här ovan.
KNP ska arbeta med inkludering – alla ska med
Att arbeta för inkludering är en annan väldigt viktig princip som partiet ska arbeta utifrån. Det
kurdiska samhället består av en mångfald av traditioner, religioner, språkliga dialekt och även
andra folkslag. Ett parti som vill bli en makt och en seriös aktör som kan skapa förändring
måste kunna fånga denna mångfald. Många kurdiska aktörer har inte förstått detta. Dessa
aktörer verkat för en exkludering och principen antingen med oss eller emot oss. Det har varit
mäldigt mycket dogmatism i dessa aktörers agerande.
Till exempel har de marxistiskt inspirerade aktörerna varit starka antagonister gällande islam.
Med marxistiska tankesätt att religion är opium för folket har kurder lämnats utanför och
exkluderats i frihetskampen. Ett nationalistiskt parti ska respektera alla de säregenskaper som
finns hos det kurdiska befolkningen och finns skadliga beteenden ska man arbeta emot dem
på sikt. Partiet ska vara pragmatiskt gällande de olikheter som finns bland den kurdiska
befolkningen. Det är inte läge för att man exkluderar grupper utifrån sina ideologiska
utgångspunkter.
Vad gäller islam är det en viktig del av många kurders liv. Ett parti har inget att tjäna på att
skapa polemik inom detta område. Kurder ska fritt kunna utöva sin religion om det är att vara
muslim, yezidi, kristen, jude eller något annat. I arbetet med inkludering är det viktigt att få
med sig de religiösa ledarna på den nationalistiska väg som leder till en självständig kurdisk
nationalstat. Detta gäller inte bara de religiösa ledarna utan det finns andra folkslaga som bor i
Kurdistan. Kurdistan är rikt och mångkulturellt. I Kurdistan bor det förutom kurder, även
armenier, syrianer, keldaner, assyrier och andra folkslag och även dessa ska vara med i
kampen. Kurdistan är lika mycket dessa folkslags som det är för kurderna.
KNP:s arbete med intresse aggregering
Det är viktigt för kurderna att veta vad partiet står för och vad den vill göra för folket. Detta
görs genom att upprätta ett partiprogram. Kurderna ska inte behöva gissa vad partiet står för
och vill göra utan det ska vara klart och tydligt vart partiet vill komma.
Efter att man bestämt att det ska bildas ett parti i enlighet med de principer som framkommer i
detta manifest är den punkten att utforma ett klart och tydligt partiprogram. Men för att skriva
ner ett partiprogram måste man noggrant efterforska vad som är viktigt för det kurdiska
folket. Man måste få en klar bild vad för intressen kurdiska folket har. För att utreda detta
krävs ett hårt arbete att gå runt till många kurder och få en bild av vad de tycker är viktigt i
deras vardag. Kort sagt måste partiet vara en väldigt god lyssnare.
KNP som folkbildare
Det är viktigt att partiet ökar bildningen hos folket. Detta är särskilt viktigt för kurder då vi
saknar en stat som annars har denna uppgift. Partiet ska bedriva utbildning på flera områden.
Partiet ska ha ett utbud av flera ämnen som folk kan ta del av. Det är viktigt att kurder får lära
sig om den kurdiska kampen. Det är viktigt för den egna identiteten att man känner till den
kurdiska frihetskampen. Detta görs genom att man håller föreläsningar om viktiga händelser,
exempelviss förhållandena kring nedtecknande av Sevres-fördraget, Lausanne-fördraget,
skapande av Kurdiska republiken i Mahabad, Sex Abdulselam Barzanis kamp mot Osmanska
riket Shex Seid Pirans och Seyh Riza Dersimis kamp mot turkarna och andra viktiga
händelser.
Det är otroligt viktigt att kurder känner till sin historia. En individ som kan sin historia är en
stolt och trygg individ. Många av de kurdiska partier som finns idag fokuserar på att lära ut
om det egna partiets historia till medlemmarna. Man lämnar ut väldigt mycket och har en
policy att få medlemmarna att tänka att det var just det partiet som har haft mest inflytande
över kurdernas kamp och hade det inte varit för det partiet hade kurderna smält bort. Detta är
djupt beklagligt. Det nya partiet ska lära ut om andra partiers betydelse för den kurdiska
frihetskampen och andra viktiga händelser i kurders historia. När detta görs ska det göras
objektivt. Det nya partiet får aldrig hamna i den fällan att man smutskastar andra kurdiska
aktörer och gör anspråk att det är vi som gör det rätta för det kurdiska folket.
Det är även viktigt att ta kurder tar del av kurdisk kultur. Det kan göras på olika sätt. Man kan
exempelvis ha bokcirklar där man med olika teman studerar på djupet. Den kurdiska kulturen
är rik. En liten del av detta är den poetiska tradition som finns bland kurder. Här kan man få ta
del av nationalpoeter som mamosta Hemin, Hejar, Ape Musa, Cigerwin osv. Dessa personers
verk ska kurdiska ungdomar få analysera och diskutera. Effekten av detta blir att man får
stolta ungdomar som kan utveckla dessa stora mäns arbeten och att vi även i framtiden får
kurder i nivå med nationalpoeterna.
Musik är en annan viktig del av kurders vardag. Inom den kurdiska kulturen finns många
instrument och olika musikstilar. Det är viktigt att detta lärs ut och utvecklas. Även i
framtiden behöver vi folk i klass med Meyrem Xan, Hesen Zirek, Eyse San, Mirade Kine, Ali
Merdan och så vidare. KNP ska alltid verka för att konst och kultur utvecklas.
KNP på den internationella arenan och samverkan med dess aktörer
KNP måste lägga ner stort arbete på att väcka opinion för den kurdiska frihetskampen
internationellt. Det är även viktigt att skapa relationer till viktiga aktörer på det internationella
planet. Det kan vara internationella organisationer, tanke smedjor, lobbyorganisationer, stater,
partier med mera. Detta har de kurdiska partierna misslyckat med. Oftast har de kurdiska
partierna haft en marxistisk eller socialistisk ideologi och som bäst har man skapat sympati
för kurdfrågan hos enstaka men tyvärr marginaliserade vänster inriktade partier i främst
Europa. På grund av de kurdiska partiernas marxistiska och socialistisk ideologi har man
skrämt bort andra viktiga aktörer med maktbefogenheter.
KNP ska inte göra detta stora misstag. KNP ska ha det kurdiska folkets nationella intressen i
fokus och inte försvara eller sprida en ideologi. Det är tragiskt att man offrat kurder för att
försvara ideologier som inte har gett kurder något konkret. KNP ska vara väldigt pragmatisk i
syfte att skapa så många vänner som möjligt för den kurdiska kampen. Om en tankesmedja
med stora maktbefogenheter är höger inriktad och i övrigt konservativ ska det inte vara några
problem att kunna samarbeta med den organisationen om det ligger i det kurdiska folkets
intresse. Kurdiska folkets intresse är att leva i frihet och skapa en egen stat.
För att detta ska kunna fungera så måste KNP inrikta sig på kurder som befinner sig i
diasporan som kan olika länders politiska, sociala och ekonomiska kultur. KNP måste aktivt
arbeta för att attrahera dessa kurder särskilt ungdomar med utbildningar i olika ämnen som
kan användas för att tjäna sitt folks intressen. För detta arbete ska ungdomarna få en stor
handlingsfrihet.
Makt är inte alltid enkelriktad att den starke får den svage att göra något i strid med sina
intressen. Makten kan även vara dubbelriktad, dvs. att även den svage tjänar på handlandet
som initierades av den starkare aktören. Kurders ställning är inte så stark som man skulle
önska sig, vi är inte erkända och saknar statliga institutioner som kan ta tillvara vår rätt. Men
det betyder inte att vi är en svag aktör. Tvärtom besitter vi maktbefogenheter, och dessa måste
vi börja använda rätt. Det finns inflytelserika och starka stater i regionen runt Kurdistan som
inte är fiender till det kurdiska folket. Dessa stater måste inse att det finns en seriös kurdisk
aktör och att de tjänar att samarbeta med den aktören. I dessa relationer måste man vara
väldigt pragmatisk, för det gynnar kurdiska intressen. Det saknar anledning att hålla fast vid
ideologiska övertygelser och därmed inte samarbeta med den staten som har en annan
ideologi. Att vara pragmatisk i dessa relationer är det enda legitima, därför att man har den
enskilda kurdens missär i sitt medvetande.
KNP:s relation till andra kurdiska partier
KNP har inget att vinna på att skapa polemik med andra kurdiska aktörer. Tvärtom ska KNP
vara drivande för alla slags samförståndslösningar mellan olika kurdiska aktörer för att uppnå
enighet kring vissa fundamentala värden. Lyckas man med detta så utgör man en kraftfullare
makt som kan skapa en bättre framtid för det kurdiska folket.
KNP ska aldrig föra en politik där man angriper kurdiska partier för deras politik, i syfte att
höja sig själv. Gör man detta agerar man inte i enlighet med det kurdiska folkets intressen. I
huvudsak inte med det starkaste intresset att få skapa en stat där man kan leva fritt och
värdigt. Tyvärr är polemik skapande retorik väldigt vanligt bland nuvarande kurdiska aktörer.
Man beskyller varandra för många saker, i många fall har man glömt den verkliga fienden och
där man bara slösar energi på att sänka varandra. KNP får inte hamna i denna fälla, även om
KNP blir angripet av aggressiv retorik från kurdiska aktörer får man tåla det. Toleransen hos
KNP måste vara väldigt högt, därför att det ligger i kurdiska folkets intresse att kurdiska
aktörer samarbetar och inte motverkar varandra.
7. Kurders legitima rätt till självbestämmande enligt folkrättenPrincipen om nationers rätt till självbestämmande kommer till uttryck i flera viktiga
konventioner som utgör sedvanerätt. Det främsta folkrättsliga dokument är FN-stadgan. I den
första artikeln i FN-stadgan kan man läsa ” att mellan nationerna utveckla vänskapliga
förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och
självbestämmanderätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder för att befästa världsfreden”.
Principen om självbestämmande är en av de högsta principerna, och inom folkrätten finns
vissa principer som aldrig kan avtalas bort, principen som självbestämmande är en sådan.
Detta är viktigt att veta då förtryckarna argumenterar att kurder avtalat bort sin rätt till
självbestämmande med de fördrag som skrevs efter första världskrigets slut.
Kurder som en nation är ett folkrättsligt subjekt och därmed också omfattas av den reglering
som finns på folkrättens område. En nation har rätt till att skapa en egen stat. Men för att den
staten ska få agera på det internationella planet med sina rättigheter och skyldigheter måste
staten erkännas av stater som redan är erkända. Enligt en FN konvention har man satt upp
vissa kriterier för att en stat ska kunna erkännas. De kriterier som måste vara uppfyllda för att
man ska kunna erkännas är att det finns ett visst territorium med en bofast befolkning som ett
maktorgan kan utöva makt över befolkningen för inre stabilitet. Detta maktorgan ska även ha
förmågan att skapa diplomatiska förbindelser med andra aktörer på den internationella arenan.
I praxis har man till viss del även frångått dessa kriterier och kriterierna har tolkats extensivt.
Man har erkänt stater där makt organet inte utövat effektivt makt över sitt territorium och att
territorium inte varit fullt fixerad och så vidare. Teoretiker på området vill ge en bild av att det
finns juridiska regler och att dessa följs i enlighet med den juridiska tillväga gångsättet. Men
detta är en falsk illusion.
Det som har betydelse för huruvida en stat ska erkännas av andra stater är de redan erkända
staternas intresse av att få en stabil avtalspartner. De ekonomiska faktorerna är avgörande
huruvida man ska erkänna en stat. Finns det en stat som vill bli erkänd är det viktigaste att
visa att man kan hålla sig till ekonomiska avtal och att man har något att ge till andra stater.
Vad gäller de juridiska kriterierna saknar vi idag ett kurdiskt maktorgan som kan utöva makt
över hela Kurdistan. Därför är det viktigt att sträva efter en sådan. Vidare ska vi kurder vara
medvetna om betydelsen av ekonomiska faktorer. I framtiden när allt faller på plats och det är
tid för en deklaration om en egen stat måste vi ha klart för oss hur de länder som vi önskar bli
erkända av resonerar. De kommer resonera att både kortsiktigt och långsiktigt konsekvenserna
för dem själva att erkänna. På kortsikt kommer de länder som erkänner en kurdisk stat bli
stark ogillade av moderstaten och därför kommer moderstaten sätta in sanktioner mot den stat
som erkänt kurderna. Men de som erkänner kommer erkänna trots de kortsiktiga förlusterna
om de kan se en vinst av att erkänna kurderna på sikt. Ett sådant förhållande uppstår om
kurderna visat sig kapabla att spela på de redan etablerade ekonomiska spelregler som finns.
8. Demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi
8.1. DemokratiEtt lands främsta resurs är inte materiella tillgångar så som naturtillgångar . Utan ett lands
främsta resurs mot välstånd och välmående är dess folk. Det finns diktauriska stater med
enorma naturtillgångar som dess folk till viss del får ta del av men de saknar dynamik på det
sociala, ekonomiska och kulturella området. Dessa stater har ibland en fin fasad med
skyskrapor, utvecklad infrastruktur och i övrigt modernt landsbygge, men innanför fasaden är
det tomt.
Inom ramen för detta manifest saknas skäl för att gå in på olika demokratimodeller och väga
dem för och emot varandra för att sedan konstatera huruvida man ska välja det ena eller det
andra. Fokus kommer ligga på de fördelar demokrati ger folket oavsett om man väljer en
demokratimodell som representativ demokrati, direkt demokrati, deliberativ demokrati osv.
I en demokrati skall all offentlig makt utgå från folket. Det är folket som har den yttersta
makten. Ett parti som tidigare fått folkets förtroende och fått styra landet kanske under en
längre tid ska acceptera ett valnederlag och lämna över makten till ett annat parti som fått
folkets förtroende. Att makten kan skiftas på detta sätt utan konflikter är viktiga för att
demokratin ska bli konsoliderad i det landet.
Det viktigaste produkten som demokrati skapar hos ett folk är tolerans. Vi människor är
väldigt lika men vi är även väldigt olika. Vi alla har olika erfarenheter i vårt historiska bagage.
Detta gör att vi ser på saker med olika glasögon. Har man inte denna förståelse finns risk att
konflikterna i samhället tilltar och som kan sluta i tragedier. I en demokrati måste man
acceptera och se det som en styrka att det finns en mångflad av åsikter. Det viktiga blir att
skapa ett klimat i landet att dessa åsikter kan diskuteras under fredliga och värdiga
förhållanden. Därför är det väldigt viktigt att en framtida kurdisk stat lägger enorma resurser
på utbildning.
Det kurdiska folket ska ha alla möjligheter att utbilda sig och berika sig på kunskap av
allehanda slag. Ett bildat folk med ett kritiskt tänkande är det främsta tillgången för Kurdistan.
Ett sådant folk kommer inse värdet av demokrati och värdet att tåla andra människors åsikter.
När detta finns hos ett folk kommer det materiella välståndet tillstånd automatiskt.
Demokrati är normen, även de diktaturiska staterna gör anspråk på att de är demokratiska.
KNP måste ha en djup övertagelse om att ideal så som demokrati, mänskliga rättigheter och
marknadsekonomi är det enda rätta för det kurdiska folket. Man får aldrig kompromissa bort
dessa ideal. Kurdiska folket har lidit mycket och förtjänar det bästa. Det bästa för det kurdiska
folket är de ovanstående idealen.
8.2. Mänskliga rättigheterEfter andra världskriget och särskilt under Nürnbergs rättsliga efterspel fick frågan om
mänskliga rättigheter högst aktualitet. Det skapades institutioner som bevakade staternas
ageranden huruvida dessa respekterade mänskliga rättigheter eller inte. Det skapades
internationella domstolar som kunde straffa enskilda och stater om de agerade i strid mot
olika rättigheter. Vidare utarbetades internationella konventioner som staterna kunde ratificera
in i den egna lagstiftningen för att garantera medborgarna grundläggande fri- och rättigheter.
Det kanske viktigaste dokumentet på området är FN:s deklaration för mänskliga rättigheter.
Dessa deklarationer och konventioner ska den kurdiska staten genast ratificera in i sin
nationella lagstiftning.
I en framtida Kurdistan ska staten tillerkänna individen vissa universella rättigheter. I
Kurdistans grundlag ska finnas en rättighetskatalog där dessa universella rättigheter finns
upptagna. Kurdistans folk ska ges grundläggande fri - och rättigheter där medborgarna är
gentemot den kurdiska staten tillförsäkrade exempelvis informationsfrihet,
demonstrationsfrihet, religionsfrihet, föreningsfrihet, mötesfrihet och yttrandefrihet.
Det är även viktigt att äganderätten grundlagsfäst. Detta är väldigt viktigt för att en
marknadsekonomi ska fungera. Staten måste respektera individers egendomar och skydda
egendomen.
En framtida kurdisk stat måste agera för rättssäkerhet och i övrigt vara en rättsstat. Den
offentliga förvaltningen ska skötas med stöd av lag. Det är viktigt att man strikt följer
legalitetsprincipen. I en rättsstat är det viktigt med en fungerande rättsväsende. Står en individ
åtalad för något ska denne garanteras en rättvis rättegång med allt vad det innebär. I dessa
sammanhang är det aldrig legitimt att använda tortyr och andra omänskliga
påtryckningsmedel.
Kurdistan ska vara ett exempel på ett land som tar mänskliga rättigheter på högsta allvar.
8.2.1. Kvinnors rätt och feminism
Tyvärr har kvinnor i största allmänhet en lägre ställning än männen i världen. Det har skett
stora förändringar men fortfarande råder en stor ojämlikhet på detta område. Detta gäller även
i de moderna välfärdsstaterna där man lagt ned stora resurser för att få tillstånd en attityd
förändring och stärka kvinnans rättigheter. I de fattiga och outvecklade länderna så har
kvinnan en mycket tuff vardag. Det finns många förklaringar varför kvinnan har förpassats till
positionen som det andra könet. Inom ramen för detta arbete ska det inte gås in på varför det
har blivit så, men för den intresserade ska hänvisas till det stora standardverket på området
Det andra könet, skriven av Simone de Beauvoir. Detta är naturligtvis inte acceptabelt med
ojämlikhet och mycket måste göras för att få en förändring på detta område.
Kurdiska kvinnan är väldigt stark med tanke på det hon upplever i sin vardag. Kurdiska
kvinnor är inte bara förtryckta inom den privata sfären utan även av de fiender som ockuperat
Kurdistan. I det feodala samhällsystem som råder på många ställen i Kurdistan har kvinnan en
lägre ställning än mannen. Kvinnor har svårare att utbilda sig och förverkliga sina mål. Detta
är naturligtvis oacceptabelt och mycket arbete måste läggas ned för att bryta upp dessa
feodala strukturer. Det finns mycket forskning på vad som kan ändra dessa ojämlika strukturer
och det är utbildning. Det har visat sig att när ett folk får utbilda sig så luckras kollektiva och
feodala värderingar upp och individen får en viktigare position.
Fienden vet om att utbildning är viktigt, därför så gör de på alla sätt för att försvåra för att
kurder ska förbli analfabeter. De har ett intresse av att hålla kunderna så okunniga som
möjligt, för då är de lättare manipulerbara. För vad är det utbildning ger individen, svaret är
kritiskt tänkande. Fienden har inget intresse av att få ifrågasättande kurder. Fiende staterna
använder många metoder för att de feodala strukturerna ska bestå.
Ett kurdiskt parti måste känna till detta väl och därför jobba emot ojämlikheten mot de
kurdiska kvinnorna. De kurdiska kvinnorna är starka och ska därför aktivt inkluderas i
kampen. De måste få höga ställningar och ges stor utrymme för de kommer berika och tillföra
den kurdiska kampen. En seriös kurdisk aktör som verkligen vill ändra villkoren för det
kurdiska folket har inte råd att exkludera kvinnorna. Vidare måste ett seriöst kurdiskt parti
prata om dessa frågor för att få en ändring, det är inget som kommer ske automatiskt att
kvinnor blir jämställda utan något som man aktivt måste arbeta för. Visionen ska vara att
Shirin och Amed ska kunna förverkliga sina drömmar och nå sina mål oavsett vilken kön de
har.
8.3. MarknadsekonomiHär ska inte tas ställning för hur liberal eller socialistisk den inhemska marknaden ska vara.
Det är ett jobb som ska göras när det finns en kurdisk stat. Det parti som har kurdernas
förtroende vid ett val ska få avgöra hur marknaden ska organiseras. Är det ett parti som har en
socialdemokratisk ideologi kan man förvänta sig att marknaden blir mer reglerad än om det
vore ett parti med liberalistisk ideologi. Utan här ska bara tas ställning för att kurderna ska ha
en marknadsekonomi.
Historien har visat att planekonomi leder till enorma katastrofer för folk. Det bäddar för
godtycke, korruption och brist på varor. Även de kommunistiska staterna i vår tid har ersatt
planekonomin med marknadsekonomin för att överleva. I vissa av dessa kommunistiska
länder har man en liberalare marknadsekonomi än de västerländska marknaderna.
Marknadsekonomin har en förmåga att förvalta och förädla våra begränsade resurser. På så
sätt skaps ett större värde som kan fördelas över samhällets individer utifrån rättvisteorier.
Marknadsekonomi är förenlig med demokrati. I en demokrati ska man ta hänsyn till åsikter
och olika erfarenheter, dessa ses som en tillgång för samhället. Samma sak gäller för
marknadsekonomin. De individer som har intressanta idéer som de fått utifrån sina
erfarenheter ska ha möjlighet att omsätta dem i en näringsverksamhet. Detta är bra för då
skapas arbetstillfällen, tillväxt och en större mervärde som kan fördelas till folket. Detta leder
till att staten kan få in skatteintäkter som kan gå till de områden som staten ska sköta, så som
infrastruktur, sjukvård, utbildning och så vidare.
Det är viktigt att redan nu ta ställning för marknadsekonomi. Det är viktigt för att ekonomiska
faktorer är väldigt viktiga för andra stater, särskilt i de fall man ska erkänna ett land. Om vi
redan nu tar ställning för marknadsekonomi kommer andra länder vara mer positivt inställda
till vår legitima kamp.
9. En kurdisk stat som aktör på det internationella planet
En första fråga man måste ställa sig som kurd om är om det verkligen är nödvändigt med en
kurdisk stat? Många kurdiska aktörer menar att en kurdisk stat inte är möjlig och inte heller
för den delen önskvärt, det mest önskvärda vore om man löste kurdfrågan inom ramen för de
befintliga staternas gränser som kurderna lever i. Det finns en föreställning bland många
kurder om att fienden kan ändra sin rasistiska inställning till kurderna och därmed ge kurderna
deras rättigheter. Hos dessa kurdiska aktörer finns en vision om att man en dag helst ska
kunna förlita sig på fiendens goda välvilja att behandla kurderna med respekt och värdighet.
Denna vision är en tragisk utopi om att kurderna en dag ska kunna leva i samexistens,
broderskap och konsensus med fienden. Denna tragiska utopi är ett resultat av decenniers
förtryck. Kurder har flera gånger i historien uttryckt en vilja att tillsammans med fienden leva
i samexistens inom deras statsbildning. Men kort efter ingångna fördrag där denna vilja legat
till grund har fienden sakta men säkert frångått fördragen och åter börjat med sitt sedvanliga
förtryck av det kurdiska folket. Med ett gott förtroende måste vi analysera dessa historiska
händelser och dra lärdom av det för framtiden.
Lärdomen av de historiska misstagen som jag kan dra och som ska ligga till grund för KNP är
att kurder aldrig kan förlita sig på fiendens välvilja för det kurdiska folket. Av denna
anledning finns inget annat alternativ än att kurder blir herrar över sina egna liv och skapar sin
egen stat. Denna rätt till att skapa egen stat är en legitim rätt enligt internationell rätt. Denna
rätt till egen stat serveras inte, utan det är något som KNP och det kurdiska folket måste
kämpa för.
Varför ska då kurder kompromisslöst eftersträva en egen statsbildning? Det viktigaste har
sagts dvs. att fienden aldrig kommer betjäna kurderna så som en stat bör göra. En kurdisk stat
ska vara till för det kurdiska folket. Den kurdiska staten ska på alla områden betjäna folket så
att kurderna kan leva i frihet och värdighet. Den kurdiska staten ska inte bara nationellt ta till
vara folkets intressen utan ska på ett ansvarsfullt sätt beakta kurdernas intressen på den
internationella arenan.
Många forskare och debattörer menar på att nationalstaten inte längre har någon makt och står
handfallna för de transnationella företagen. Nationalstaten agerar inte längre för folkens
intressen utan har omvandlats till en institution för att tjäna de transnationella företagen. Det
har visat sig att dessa forskare och debattörer har haft fel. Nationalstaten har visat sig kunnat
visa sig vara anpassningsbar till globaliseringen med dess intensiva transaktioner av
information och kapital. Staterna har i samarbete bildat protektionistiska sammanslutningar
där man befäst sina maktpositioner. Globaliserings förespråkares tes om att det är
transnationella företag sätter agendan och som staterna med tvång följer har visat sig vara fel.
Staterna sätter fortfarande agendan och alla måste följa oavsett företag och individer.
Staters agerande på den internationella arenan förklaras utifrån deras nationella intressen och
att maximera vinsten för landet. I det anarkiska systemet där alla stater strävar efter vinst- och
makt maximering är det viktigt att även kurder deltar i denna process. Det är viktigt därför att
även kurder förtjänar att ha en röst och får ta del av de vinster som det internationella
samarbetet erbjuder. Det finns en stor fördel av att det finns kurdisk representation världen
över. Världen har mycket att erbjuda i from av social, kulturell och ekonomisk kapital. Men
även kurder har mycket att ge, med Kurdistans mångkulturella mosaik kan vi erbjuda andra
länder med olika kapital. En kurdisk stat på den internationella arenan ska även arbeta för fred
och säkerhet. Då kurder varit ett folk med förtryck och elände i sin historia är det en
skyldighet för den kurdiska staten att delta i olika sammanhang för att lyfta upp frågor så som
demokrati och mänskliga rättigheter.
10.Avslutande ordVi kurder lever i en stor tragedi som snart måste få ett slut. Kurdiska folket har som alla andra
människor på denna planet rätt att fritt forma sina liv på ett tryggt och värdigt sätt. För detta
syfte har kurderna inte varit främmande för att samarbeta med andra folk. Istället för att skapa
eget har kurderna gått med på att tillsammans med andra folkslag skapa något tillsammans.
Denna naiva och ödmjuka inställning har lett till stora tragedier för kurderna. Det är dags att
vi kurder lär oss av våra historiska misstag och kämpar för något nytt. Det ska inte finnas
något annat alternativ än att vi ska skapa eget och bli egna herrar över våra liv och öden.
Kompromisslöst ska vi inte acceptera något annat än att vi som andra får skapa vår egen stat.
Vi ska sträva efter en kurdisk stat som ska organiseras efter demokratiska principer och
garantera kurderna mänskliga rättigheter.
Den legitima rätten till självbestämmande är inget som serveras. Utan det är något man måste
arbeta och kämpa för. Detta kan uppnås när man för sitt folk klargör fördelar med
självbestämmande och där de blir övertygade om att det är vägen att gå. Det kurdiska folket
har drömmar och viljan att ha ett liv som passar dem. Inom ramen för de befintliga staterna så
kan dessa drömmar inte förverkligas. Detta för att staterna är fiender till det kurdiska folket.
Därför är det viktigt att det finns en kraft som kan se hur kurderna lever och vad för drömmar
och mål de har med sina liv.
Om denna kraft har en förmåga att sätta sig in i kurdernas liv kommer den bli en stark kraft
som inte kan stoppas. Den kommer inte kunna stoppas därför att då har den det kurdiska
folket bakom sig som får kraften att gå fram. För att kraften ska kunna bli stark och
oövervinnlig måste många kurder stå bakom den. Därför är det viktigt att inkludera alla
kurder in i denna kamp. Kraften ska vara ett parti som verkligen älskar Kurdistans folk och
har goda avsikter för det kurdiska folket.
Detta parti ska vara tjänar för det kurdiska folket. Partiet ska sätta sig in i kurders
levnadsvillkor och därefter skapa en politik för att förbättra levnadsvillkoren. Paritet ska ha en
intim kontakt med folket för endast då kan den vara en pilspets med kurdiska folket som
pilskaftet där pilspetsen är i framkant och tränger sig fram i luften för att träffa målet.
Fjädrarna på skaftet som stabiliserar färden genom luften är nationalismen.
Kurdiska folket förtjänar att leva under värdiga förhållanden. Med en kurdisk stat kan detta
uppfyllas. Den kurdiska staten ska se individen som den främsta tillgången i landet. Därför
ska individen ha alla möjligheter att utbilda sig och forma sitt liv som den önskar och vill.
Därför är det viktigt att den kurdiska staten eftersträvar med en kompromisslöst inställning att
ideal som demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi är det enda rätta för det
kurdiska folket.
Kurdistan ska vara en rättsstat. Med detta sagt är det redan nu viktigt att vi dokumenterar de
övergrepp som sker mot det kurdiska folket. Det finns många makthavare bland fienden som
tagit beslut som lett till att många kurder blivit mördade. Vissa av dessa makthavare lever än
idag. Dessa har gjort sig skyldiga till folkrättsbrott. I en framtida Kurdistan måste resurser
läggas ned för att lagföra dessa brottslingar. De kurdiska kvinnor som förlorat sina käraste
makar och barn måste få en upprättelse. Detta ska ske med stöd av lag och under ordnade
förhållanden. Det är aldrig önskvärt att glömma brottsliga gärningar mot mänskligheten. För
den internationella moralens räkning måste man visa att i vår tid ska man inte få komma
undan med grova brott mot mänskliga rättigheter.