Kemi och miljö
Kemi och miljö
Detta ska du kunna!
Ge exempel på några grundämnen. (Koll på NO s. 88)
Förklara atomernas kretslopp och vad som menas med att ”ingenting
försvinner, allt finns kvar”. (Koll på NO s. 89)
Berätta om ämnens tre faser. (Koll på NO s. 90)
Ge exempel på en kemisk reaktion. (Koll på NO s. 91)
Ge exempel på ämnen som kan lösas i vatten. (Koll på NO s. 92)
Ge exempel på några basiska och några sura ämnen. (Koll på NO s. 94)
Berätta vad som händer med vårt avfall och våra sopor och ge exempel
på hur vi kan ta hand om dem. (Koll på NO s. 96-97)
Veta hur människor påverkar miljön med kemiska ämnen. (Koll på NO s. 98)
Ge exempel på hur kunskaper i kemi kan lösa problem. (Koll på NO s. 99)
Grundämnen och molekyler (Koll på NO s. 88)
Ett grundämne består bara av en
sorts atomer, t.ex. kol och syre.
Atomen består av atomkärna
med protoner och neutroner.
Runt atomkärnan svävar
elektronerna.
Om olika atomer sitter ihop i molekyler,
kallas det för en kemisk förening.
Exempel på kemiska föreningar är
vatten och koldioxid.
Film: https://app.studi.se/l/allt-bestaar-av-atomer
Atomernas kretslopp (Koll på NO s. 89)
”Ingenting försvinner, allt finns kvar” – det betyder att ämnen kan
omvandlas, förändras, gömmas undan eller brytas ner. Men alla atomer
som fanns i ämnet finns ändå kvar på vår planet.
Alla atomer som bygger upp en hare försvinner inte när haren dör. Haren
förmultnar, men atomer som byggde upp haren finns nu på andra platser i
naturen.
Film: https://app.studi.se/l/ingenting-foersvinner
Fast, flytande och gas (Koll på NO s. 90)
FAST FORM
Molekylerna sitter ihop, kan inte röra sig fritt.
När ett ämne blir fast, stelnar det.
FLYTANDE FORM
När man värmer det fasta ämnet, börjar molekylerna att röra sig.
Smältpunkt är den temperatur när ett ämne smälter.
GASFORM
Tillförs mer värme, rör sig molekylerna allt snabbare.
När ett ämne nått sin kokpunkt blir det i gasform.
Fim Fasta ämnen, vätskor och gaser: https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=23&article=DVD1000
Film Kemi nästa Vatten: https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=23&article=U101658-02
Kemisk reaktion (Koll på NO s. 91)
Kemisk reaktion sker när olika ämnen sätts ihop och bildar nya ämnen.
Rost är en kemisk reaktion mellan järn och syre. Genom att måla järn
skyddas det.
Bakpulver innehåller ämnen som omvandlas till koldioxid vid hög värme. Därför blir kakan full av små hål och fluffig.
När du grillar korv kan den bli svart. Det är kol som finns i köttet som blir svart
när den utsätts för värme.
Film Hur saker förändras: https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=23&article=FS3007
Film Jästöversvämning: https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=23&article=U103211-01
Film: https://app.studi.se/l/kemiska-reaktioner-1
Lösningar och blandningar (Koll på NO s. 92)
I en lösning kan man inte längre se de olika ämnena, t.ex. saft.
I en blandning kan man fortfarande se de olika ämnena, t.ex. fruktsallad.
Smälter man ihop olika metaller får man en legering, t.ex. brons som består av koppar och tenn, stål som besår av järn och kol.
Lösningsmedel används bl.a. för att få bort smuts.
Med hjälp av tvål, tvättmedel eller diskmedel blir vatten ett bättre lösningsmedel.
Starkare lösningsmedel är bl.a. aceton och lacknafta.
Varningssymboler (Koll på NO s. 92)
De gamla
varningssymbolerna
Basiska och sura ämnen (Koll på NO s. 94)
Sura ämnen kallas inom kemin för syror, t.ex. svavelsyra som finns i bilbatterier.
Syror är frätande.
Syror i läsk och godis är svaga, men kommer ändå att fräta sönder tänderna till slut.
Motsatser till sura ämnen är basiska t.ex. kalk.
Många rengöringsmedel i hemmet är basiska.
Starkt basiska ämnen är lika frätande som starkt sura ämnen.
Om man blandar surt och basiskt kan man få ämnen att bli neutrala.
Film: https://app.studi.se/l/surt-basiskt-och-neutralt
Vårt avfall (Koll på NO s. 96-97)
Sopor är ett väldigt stort problem i världen. Vi sorterar våra sopor.
Återbruka är det bästa sättet, då säljer vi eller ger bort det vi inte vill ha till
någon som behöver det.
Återvinna
Glas kan smältas ner och användas hur många gånger som helst.
Aluminium som finns i läskburkar kan användas igen.
Gammalt papper blir nytt papper igen.
Plast kan man t.ex. göra nya plastflaskor av eller fleecetröjor.
Sopor som inte kan återvinnas eller komposteras förbränns. De eldas för att
få värme till hus och byggnader.
Matavfall komposteras och blir till näringsrik jord med hjälp av nedbrytare.
Vi slänger mycket som är farligt för miljön. Farligt avfall ska lämnas in på
särskilda platser. Kemikalier, läkemedel, färger, lösningsmedel, batterier,
elektriska apparater, lysrör, glödlampor.
Vårt avfall (Koll på NO s. 96-97)
Film om sopor: https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=23&article=U102192-05
Toalettpapper 2-4 veckor
Tidning 6 veckor
Bomullsrep 1-5 månader
Äppelskrutt 2 månader
Pappkartong 2 månader
Mjölkkartong 3 månader
Ullstrumpor 1-5 år
Cigarettfimp 1-5 år
Plastpåse 1-20 år
Tuggummi 20-25 år
Plastmugg 50 år
Aluminiumburk 200 år
Engångsblöja 450 år
Pet-flaska 450 år
Fiskelina 600 år
Människor påverkar miljön (Koll på NO s. 98)
Utsläpp från människor påverkar kretsloppet i naturen.
Odlingar besprutas och bekämpningsmedel följer
vattendrag. Giftet skadar organismer som lever i vatten
och mark.
Övergödning kan leda till att sjöar och våtmarker växer igen och i havet blir det algblomning.
Fossila bränslen (bensin och olja) bildar giftiga gaser
som löses i vatten i regnmolnen. Då bildas de starka
syrorna svavelsyra och salpetersyra som regnar ner på
jorden.
Om kemikalier finns i naturen, i vatten, växter och djur
får vi människor också i oss det. Vi påverkas också av
kemikalier som finns i leksaker och kläder.
Film: https://app.studi.se/l/miljoefarliga-utslaepp
Kemi kan lösa problem (Koll på NO s. 99)
Bekämpningsmedel och konstgjord gödning gör att vi kan odla mer mat.
Konstgjorda dammar för att rena vattnet innan de når sjöar och hav.
Kalka försurade sjöar.
Reningsverk renar vattnet så vi kan dricka det.
Mediciner och vaccin håller oss friska.
Konservering av mat med hjälp av syror, t.ex. inlagd sill och ättiksgurka. Kött kan torkas, saltas och rökas.
Film: https://app.studi.se/l/rening-av-avloppsvatten
Film: https://app.studi.se/l/rening-av-dricksvatten