Årsredovisning 2012Helsingborgs stad
20202 120120
Helsingborgs stads årsredovisning för 2012 godkändes av kommunfullmäktige 24 april 2013. Den är producerad av avdelningen för ekonomi och styrning på stadsledningsför-valtningen. Utöver stadens interna intressenter vänder sig årsredovisningen till invånare, andra offentliga verksamheter, kreditgivare och leverantörer.
3 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Innehåll INLEDNING 4 Kommunstyrelsens ordförande
5 Kommunstyrelsens ledamöter
6 Året som gått – stort och smått 2012
7 Fem år i sammandrag
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Stadens organisation
11 Koncernens organisation
12 Nuläge
18 Medarbetare
21 Miljö
24 Framtid
28 Stadens övergripande mål i styrkort
30 Stadens tjänstegarantier
32 Stadens ekonomi
40 Koncernens ekonomi
45 Vad används skattepengarna till?
46 Jämförelse med andra
VERKSAMHETSÖVERSIKTER
48 Barn- och utbildningsnämnden
55 Vård- och omsorgsnämnden
60 Utvecklingsnämnden
64 Socialnämnden
67 Stadsbyggnadsnämnden
72 Kulturnämnden
74 Idrotts- och fritidsnämnden
76 Räddningsnämnden
78 Miljönämnden
80 Överförmyndarnämnden
82 Kommunstyrelsen
84 Styrelsen för Kärnfastigheter
EKONOMISK REDOVISNING 88 Staden
97 Skattefinansierad verksamhet
98 Särredovisning av VA-verksamhet
100 Driftsredovisning
101 Investeringsredovisning
102 Koncernen
107 Definitioner
108 Förslag till resultatdisposition
109 Revisionsberättelse
110 Kontakta oss
INLEDNINGÅrsredovisningen inleds med en kort introduktion där kommunstyrelsens ordförande har ordet och övriga ledamöter presenteras. Här finns också en resumé över årets intressanta händelser samt en jämförande uppställning med de senaste fem åren i sammandrag.
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEDetta kapitel beskriver stadens verksamhet, resultat, nuvarande situation och framtid på över-gripande nivå. En redogörelse för vad skatte-pengarna har använts till under året kompletteras med nulägesbeskrivning, framtidsperspektiv, beskrivning av stadens och koncernens ekono-miska situation, upplysningar om miljö- och med-arbetarfrågor samt uppföljning av mål och tjäns-tegarantier.
VERKSAMHETSÖVERSIKTERHär beskrivs nämndernas aktiviteter riktade till kommuninvånarna. Varje nämnd redogör för årets verksamhet och ger sin syn på framtiden. Presen-tationen innefattar även de delar av verksamheten som bedrivs i extern regi. Nämndernas mål i nämndstyrkorten presenteras och måluppfyllelsen redovisas per perspektiv.
EKONOMISK REDOVISNINGDenna del presenterar stadens respektive koncer-nens ekonomiska utfall (resultaträkning), finansie-ring (kassaflödesanalys) samt ekonomiska ställning vid årets slut (balansräkning). Här finns även sär-redovisning av vatten- och avloppsverksamheten kontra den skattefinansierade verksamheten, defi-nitioner av ekonomiska termer och noter som för-tydligar de ekonomiska sammanställningarna. Kapitlet avslutas med revisionsberättelsen där stadsrevisionen uttalar sig utifrån de granskningar som gjorts.
4 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Kommunstyrelsens ordförande
PETER DANIELSSON
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE
Arbetet med att ta fram en gemensam vision för Helsing-
borg har engagerat många helsingborgare.
År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulse-
rande, gemensamma, globala och balanserade staden för
människor och företag.
Så lyder kortversionen av stadens nya vision som ett
enigt kommunfullmäktige beslutade om 2012. Visionen
ger gemensam riktning inför framtiden om ett socialt,
miljömässigt och ekonomiskt hållbart Helsingborg.
Helsingborg är en växande stad som fortsätter att locka
kreativa och företagsamma människor. År 2035 kommer
staden att ha över 160 000 invånare. Det ställer stora krav
på långsiktig planering, infrastruktur och bostadsbyg-
gande. Under året påbörjades 396 nya bostäder. Det är
färre än önskat men sett ur ett nationellt perspektiv och
med hänsyn till den svaga ekonomiska konjunkturen är det
ett bra resultat. Nya Österleden blev klar i slutet av året,
vilket kommer att avlasta citytrafiken och underlätta
resandet till och från Helsingborg.
Arbetet med att göra Helsingborg till en ledande eve-
nemangsstad fortsätter. Under året invigdes Helsingborg
Arena som är en av Sveriges modernaste multiarenor. Den
nya arenan och Olympiaområdets utbud ger Helsingborg
ett attraktivt samlat idrotts- och aktivitetscentrum men
också en plats för konserter, kongresser och andra evene-
mang. Att fortsätta att satsa på upplevelse- och turistnä-
ringen är prioriterat, inte minst eftersom det ofta skapar
jobb till ungdomar. Det är viktigt att stadens unga får
fäste på arbetsmarknaden och inte hamnar i utanförskap.
Under året genomfördes en lyckosam kraftsamling tillsam-
mans med Arbetsförmedlingen som resulterade i att
nästan 100 ungdomar fick arbete.
Innovatörer ska både få och ge näring i staden, och
därför är det glädjande att staden hävdar sig väl i Svenskt
Näringslivs rankning. Helsingborg har det bästa företags-
klimatet bland städer med över 100 000 invånare. Hel-
singborg fortsätter också att utvecklas som e-stad och
ligger här i framkant bland Sveriges kommuner.
Stadens satsningar på bättre resultat i skolan börjar
bära frukt. Viktigt och glädjande är att resultaten i de
nationella proven för årskurs 3 och 6 ligger både över
riksgenomsnittet och över nivån för jämförbara städer.
Campus Helsingborg fortsätter att växa genom att vara
ett tilltalande val för studenter och forskare. Staden sam-
arbetar med flera utbildningar och finansierar forsknings-
projekt för att utveckla Helsingborg till en attraktiv och
expansiv utbildnings- och forskningsmiljö.
Medarbetarna är stadens värdefullaste tillgång. Därför ska
Helsingborg vara en arbetsgivare som attraherar, utvecklar
och behåller sin personal. I det perspektivet är det stimu-
lerande att satsningen på hälsofrämjande arbetsplatser
prisades av Akademikerförbundet SSR som utsåg Helsing-
borg till årets HR-visionär.
Bokslutet för 2012 visar att Helsingborgs stad står väl
rustad inför de kommande årens svaga skatteintäktsut-
veckling samt att den långsiktiga nivåhöjningen på
100 miljoner kronor till skolan är finansierad.
Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla
medarbetare, förtroendevalda, företagare och invånare.
Vi kan se tillbaka på ett på många sätt framgångsrikt år
och tillsammans formar vi framtidens Helsingborg till
den skapande, pulserande, gemensamma, globala och
balanserade staden.
”Helsingborg är staden för dig som vill något ”
5 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
”Helsingborg är staden för dig som vill något ”
Peter Danielsson (M)Ordförande
Anna Jähnke (M)Mikael Skoog (S)Vice ordförande
Ulrika Stålnacke (M)Christian Orsing (M)
Maria Winberg Nordström (FP)
Maria Ward (S)Lars Thunberg (KD) Emir Mehmedovic (S)Ingela Andersson (S)
Annika Román (MP) Gustaf Wiklund (MP) Michael Mania (MP)* Michael Rosenberg (SD)
Kommunstyrelsens ledamöter väljs av kommunfullmäktige.
Antalet ledamöter är 13 vilket så långt som möjligt ska
återspegla mandatfördelningen i kommunfullmäktige. Efter
kommunvalet i september 2010 bildar Moderata samlings-
partiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna
minoritetsstyre under mandatperioden 2011–2014.
Kommunstyrelsen har en överordnad roll i den kommu-
nala organisationen. Den leder stadens verksamhet och har
det övergripande ansvaret för stadens utveckling och
ekonomi. Kommunstyrelsen verkställer ärenden som
kommunfullmäktige beslutar om och kan även fatta en del
beslut på egen hand. Ett mindre antal ledamöter av kom-
munstyrelsen utses till kommunalråd. Dessa sitter i
kommunstyrelsen och arbetar hel- eller deltid med politik.
* Vikarierande ledamot för Gustaf Wiklund, från 1 augusti 2012 till 30 april 2013.
Kommunstyrelsens ledamöter
Kommunstyrelsen
6 åRET SOM GåTT Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
JANUARI–FEBRUARI• DetaljplanantasförnordöstradelenavMariastadensommöjlig-
gör 600–700 bostäder samt service- och butiksverksamhet.
• Stark,ettprojektförarbetslösaungdomarsomEUmed-
finansierar, har genomförts i samarbete med Arbetsförmedlingen
och andra kommuner. Av 77 ungdomar i projektet fick 26 jobb
och 22 gick vidare till studier.
• TvånyaLSS-boendenmedsexlägenhetervardera,öppnar
på Magnoliagatan.
• Kundvalinomsvenskundervisningförinvandrare(SFI)införsmed
lyckat resultat. Eleverna är nöjda och fler har valt att studera.
• Tisdagenden14februarikolliderartvåbiogasbussarpå
ändhållplatsen i Ättekulla. Passagerarna och förarna utrymmer
bussarna som börjat brinna. Det hela slutar väl eftersom ingen
människa skadas. De båda bussarna totalförstörs dock och en
intilliggande lokal brandskadas. Detta är den första bussbranden
i sitt slag i Sverige.
MARS–APRIL• ElvakommunergårsammanochpresenterarBibliotekFamiljen
Helsingborg som förbättrar servicen för regionens invånare via
gemensam bibliotekskatalog, hemsida och utlåningssystem.
• Helsingborgssymfoniorkesterfirar100årmedjubileums-
konsert på Konserthuset.
• Kommunfullmäktigebeslutarattansökaomdiplomering
av Helsingborg som Fairtrade City.
• HelsingborgsläcksnerunderEarthHour.Dettafirasmedmusik
och eld vid Dunkers kulturhus och kvällen avslutas med ett
fackeltåg till Mariakyrkan.
• HelsingborgarnahjälpertillistadenskampanjILoveHbgmed
att vårstäda parker, stränder och andra allmänna platser.
• PMklimatanpassningantasavkommunfullmäktige.DettaPM,
publicerat på stadens hemsida, beskriver hur Helsingborg kan
anpassas för att hantera effekterna av klimatförändringar.
• IaprilinledsDunkerskulturhustioårsjubileumTioårochtio
dagar.Underdetiodagarnaharhusetomkring42000besök.
• Barn-ochutbildningsnämndenbeslutarattavvecklaskolornai
Rögle och Kingelstad.
MAJ–JUNI• BarnensSofiero–lekplatsensomHelsingborgsstadgav
i bröllopspresent till Kronprinsessan Victoria och Prins Daniel
– invigs med barnkalas.
• Kommunfullmäktigebeslutaromfortsattsamarbetemellan
räddningstjänsterna i Familjen Helsingborg.
• LagomtillsommareninvigsdetnyaKallis.Besökarnaerbjuds
en fantastisk panoramavy över sundet vid bastubad.
• 100procentavdefamiljehemsplaceradebarnsomdeltagiti
Skolfam går ut nian med behörighet att söka nationella program
på gymnasiet. Skolfam står för skolsatsning inom familjehems-
vården och syftar till att skapa bättre framtids utsikter för familje-
hemsplacerade barn genom goda utbildningsresultat.
• DetmarinanaturreservatetGrollegrundbildasiÖresund.
• StadensnyakorttidsenhetpåPålsjöparkmed66platseröppnar.
Året som gått – stort och smått 2012
• ArbetetmedattfärdigställaTropicalBeachefteradventstormen
2011 avslutas och palmerna är äntligen på plats igen.
• Borgmästarskolansfilmarbetebelönasmed10000kronori
stipendium från föreningen Filmomediepedagogik.se.
• BlåFlaggäreninternationellmiljöutmärkelseförhamnaroch
stränder. I maj arrangerar Helsingborgs stad årets första
evenemang med Blå Flagg som avsändare på Råå vallar.
• IIdrottenshusarrangerasSMijudoochSMigymnastik.
• Proudness–enhelkvälliGrytanförattfiraenlyckadIlove
Hbg-vår. Deltar gör artister som Sean Banan, Louise Hoffsten
och Panetoz.
JULI–AUGUSTI• HelsingborgsfestivalenochÖresundsspelengåravstapeln
under sommaren.
• Islutetavaugustigårdeförstaflyttlassentilldetnyavårdboendet
på lummiga Pålsjö park. Här finns 60 nybyggda lägenheter.
• HelsingborghamnaritoppnärTrafikverketmäterhurolika
kommuner arbetar med tillgänglighetsfrågor.
• Eskilscupengenomförsochdrarnästan40000personertill
Helsingborg under tre dagar.
• MiljöaktuelltrankarHelsingborgsomSverigesfjärdebästa
miljökommun. Detta är en förbättring gentemot föregående
år då staden placerade sig på sjätte plats.
SEPTEMBER–OKTOBER• Undertvåmagiskakvällarsmygeruddakaraktärerurden svenska folktron runt på Fredriksdal och skrämmer såväl ung som gammal under de återkommande och populära väsen- vandringarna.• MiljökonferensenGrönaidéerarrangerasiHelsingborg.• HandbollslandskampmellanSverigeochKinaspelasi Helsingborg.
NOVEMBER–DECEMBER• Den30novemberinvigsnybyggdaHelsingborgArenamed
fantastiska uppträdanden och en spektakulär ljusshow.
• Helsingborgantarenvisionförår2035,ettövergripande
styrdokument med fem prioriterade områden.
• SMidiscodansarrangerasiIdrottenshus.
• TvåårefterprojektstartförBostadförstharnu18personerfått
lägenheter. Ytterligare fyra lägenheter är utlovade att tilldelas
under våren 2013. De boende gör stora framsteg i sin livs-
situation och klarar sitt boende på ett bra sätt. Tack till Helsing-
borgshem, Akelius, Ikano och Wallenstam för ert engagemang!
• SMisimninggenomförspåFilbornaArena.
HELA åRET• Helsingborgdeltarsomenavfemkommuneriettnationellt projekt som syftar till att förbättra romers situation i samhället.• SatsningenUngatillarbetegenomförsunderåretmedsyfteatt få100ungdomarijobb.75ungdomarfickgenomdettavaraktiga anställningar och ytterligare sju fick timanställningar.
7 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR
Fem år i sammandrag
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 FEM åR I SAMMANDRAG
2008 2009 2010 2011 2012
Stad
Antalinvånare31/12 126754 128359 129177 130626 132011
Antalfärdigställdabostäder 542 414 283 141 466
Kommunal utdebitering, kr 20,21 20,11 20,21 20,21 20,21
Totalutdebitering,kommunochregion,kr 30,60 30,50 30,60 30,60 30,60
Medelskattekraftiförhållandetillriket,procent 99 98 98 98 97
Skattenetto,mnkr 5034 5146 5441 5611 5778
Verksamhetensnettokostnad,mnkr,exklusivejämförelstörandeposter 4799 5034 5289 5468 5505
Åretsresultatefterfinansiellaposterexklusivejämförelsestörandeposter,mnkr 232 251 248 250 323
Självfinansieringsgrad av nettoinvesteringar, exklusive jämförelsestörandeposter,procent 92 55 70 73 68
Budgetavvikelseenligtdriftsammandrag,mnkr 153 33,3 -217,3 -362,1 207,6
–varavskattefinansieradenämnderochstyrelser 168 32,1 -198,8 342,9 183,4
–varavavgiftsfinansieradverksamhet -15 1,2 -18,5 -19,2 24,3
Nettoinvesteringar, mnkr 1) 591 685 651 820 3865
Nettolikviditet,mnkr 766 1276 1281 833 1055
Soliditet,rensadfrånutlåningtilldotterföretagen,procent 63 59 60 58 59
Likvidamedel,mnkr 408 1330 219 246 382
Medeltal anställda 2) 7180 6873 6819 6856 7559
Löneranställda,mnkr 2238 2169 2182 2222 2292
Koncern
Resultatefterfinansiellaposterexklusivejämförelsestörandeposter,mnkr 443 385 753 458 612
Soliditet, procent 23 23 26 26 27
Nettolåneskuld,mnkr 4257 3215 3910 4473 4963
Självfinansieringsgradavnettoinvesteringar,procent 85 100 53 56 82
Medeltal anställda 2) 8444 8073 7973 7985 8699
Utförda tjänster
Inskrivnaiförskola0–5år 6184 6392 6533 6711 6972
Inskrivnaiskolbarnomsorg6–9år 3749 3880 4009 4281 4503
GrundskolaochförskoleklassfolkbokfördaeleveriHelsingborg 13372 13254 13210 13197 13411
GymnasieeleverfolkbokfördaiHelsingborg 4993 5110 5195 5054 4853
Vårdboende,antaläldre 1127 1139 1143 1138 1104
Hemtjänst, antal äldre 3) 2383 37783 3858 3879 4061
Hemsjukvård,antalpersoner 1691 1514 1506 1508 1621
Försörjningsstöd,mnkr 145 183 210 222 231
Antalhushållsomerhållitförsörjningsstöd,genomsnittpermånad 3240 3926 4297 4329 4401
Vårddygn,individochfamiljeomsorg,ejpsykisktfunktionshindrade 77627 71823 65445 70636 62686
Bibliotek,antalutlån,tusen 911 905 875 861 812
Fredriksdalsfriluftsmuseum,antalbesökare,tusen 149 153 109 105 116
Antalräddningstjänstuppdrag 1915 2016 1986 1806 2284
Vatten, antal levererade m3,tusen 14267 14126 14095 14331 14782
1) 3 000 mnkr av 2012 års nettoinvesteringar avser aktier i dotterföretag genom kvittningsemission.
2) Antalet anställda i staden 1 november, omräknat till helårsarbetare. Från och med 2012 ingår även stadens timanställda i siffrorna.
3)Frånochmed2009ingårävenpersonermedbeslutomtrygghetslarm.
8 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE
9 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR
FÖRVALTNINGS BERÄTTELSE
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kommunstyrelsen
Valberedningen
Stadsrevisionen
Miljönämnden
Styrelsen för Kärnfastigheter
Valnämnden
Överförmyndarnämnden
Barn- och utbildningsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
Socialnämnden
Kulturnämnden
Idrotts- och fritidsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden
Utvecklingsnämnden
10 HELSINGBORGS STADS ORGANISATION Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Helsingborgs stads organisation
1998 2002 2006 2010
Socialdemokraterna 22 27 22 20
Vänsterpartiet 7 4 1 1
Moderaterna 19 17 19 23
Folkpartiet 4 7 6 5
Centerpartiet - - 2 -
Miljöpartiet 3 2 3 6
Sveriges pensionärers intresseparti 6 - 3 -
Kristdemokraterna 4 5 3 2
Sverigedemokraterna - 3 6 8
Totalt 65 65 65 65
ledamöter i kommunfullmäktige, antal
Nordvästra SkånesRenhållnings AB 52%
HELSINGBORGS STAD
NSR Återvinning AB 100%
NSR Produktion AB100%
Liquidgas Biofuel Genesis AB 100%
Öresundskraft AB 100%
Modity Energy Trading AB 50%
Öresundskraft Tjänster AB 100%
Öresundskraft Kraft & Värme AB 100%
Öresundskraft Ängelholm AB 100%
Öresundskraft Nordvästra Skåne AB 100%
Öresundskraft Marknad AB 100%
Helia Energisalg A/S (Danmark) 100%
Helsingborgs Stads Förvaltning AB 100%
Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 6 AB 100%. Vilande
Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 7 AB 100%. Vilande
AB Helsingborgs Stadsteater100%
Helsingborgs Symfoniorkester & Konsterthus AB 100%
Helsingborgs Evenemang och Idrottspark AB 100%
Helsingborgs Hamn AB 100%
Fastighets AB Helikoptern 100%
InPort AB 95%
HelsingborgshemsHolding AB 100%
Vårdfastigheter iHelsingborg AB 100%
Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 4 AB 100%
Helsingborgs Stads Förvaltning Utveckling 5 AB 100%
AB Helsingborgshem 100%
Nöjesparken Sundspärlan AB 3%
Kuriren 2 AB 100%
Kuriren 6 AB 100%
Sjökrona Exploatering AB 25%
Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB 17%
NöjesparkenSundspärlan AB 40%
Helsingborg EnergiHolding AB 100%
Sydvatten AB 15%
Prometera AB 50%
Öresundskraft Företagsmarknad AB 100%
11 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 KONCERNEN HELSINGBORGS STAD
Koncernen Helsingborgs stad
1998 2002 2006 2010
Socialdemokraterna 22 27 22 20
Vänsterpartiet 7 4 1 1
Moderaterna 19 17 19 23
Folkpartiet 4 7 6 5
Centerpartiet - - 2 -
Miljöpartiet 3 2 3 6
Sveriges pensionärers intresseparti 6 - 3 -
Kristdemokraterna 4 5 3 2
Sverigedemokraterna - 3 6 8
Totalt 65 65 65 65
12 NULÄGE Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Nuläge
SAMHÄLLSEKONOMI
Risken för en djupare recession med en förnyad finansiell
oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen
signalerar de finansiella marknaderna och olika förtroende-
indikatorer att ekonomin går mot något ljusare tider. Trots
dessa och liknande positiva tongångar gör Sveriges Kom-
muner och Landsting bedömningen att det kommer att ta
tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen. Främst
beroende på en knackig utveckling i vår omvärld.
För svensk del blir därför även 2013 ett relativt svagt
år med en BNP-tillväxt på endast 1,4 procent. Den svaga
tillväxten gör att arbetsmarknaden kommer försvagas
ytterligare, ökningen av arbetslösheten blir dock inte
särskilt omfattande. Under sensommaren beräknas arbets-
lösheten uppgå till 8,2 procent, vilket är 0,5 procenten-
heter högre än genomsnittet för ifjol. Trots den negativa
utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunder-
laget att växa i relativt hygglig takt. I reala termer beräk-
nas skatteunderlaget växa med 1,3 procent i år. En bidra-
gande orsak till den starka tillväxten är ökande pensioner.
Även åren 2014–2016 beräknas skatteunderlagets reala
tillväxt successivt öka. Den fortsatt gynnsamma utveck-
lingen är resultatet av den återhämtning som förväntas
ske på arbetsmarknaden. Från och med 2014 stiger syssel-
sättningen igen och arbetslösheten sjunker tillbaka. Till-
växten i svensk ekonomi åren 2014–2016 beror i hög grad
på inhemska faktorer – såväl konsumtionen som investe-
ringarna växer. Den fortsatt svaga utvecklingen interna-
tionellt, inte minst i Europa, innebär att exportens del
av tillväxten blir förhållandevis begränsad. Den fortsatta
lågkonjunkturen medför att priser och löner utvecklas
långsammare än normalt. Löne- och prisökningstakten
kommer dock att öka efter hand som resursutnyttjandet
stiger.
KOMMUNERNAS EKONOMI
Trots att utvecklingen på arbetsmarknaden år 2014 för-
väntas bli mer gynnsam jämfört med 2013 växer skatte-
underlaget i samma takt båda åren. Detta beror på att
den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna
ger pensionsinkomsterna extra skjuts 2013 men verkar
återhållande 2014.
Den 14 december presenterade Statistiska centralbyrån
(SCB) skattesatserna för 2013. Inför 2013 höjer 24 kommu-
ner skattesatsen medan åtta kommuner sänker den. Till
följd av förändringarna minskar medelskattesatsen i kom-
munerna med ett öre. Störst sänkning gör Österåker med
25 öre. De största skattehöjningarna görs i Lindesberg
och Dorotea med en krona vardera. Solna har den lägsta
kommunala utdebiteringen 2012 med 17,12 och Dorotea
den högsta med 23,90. Vellinge har den lägsta kommunal-
skatten i Skåne med 18,50.
För år 2012 redovisade cirka 94 procent av landets
290 kommuner ett positivt resultat före extraordinära
poster. Motsvarande siffra för 2011 var 85 procent. En
viktig förklaring till de förbättrade resultaten i en relativt
svag konjunktur är en retroaktiv återbetalning av sjukför-
säkringsavgift för åren 2007 och 2008. För Helsingborgs
del återbetalades 97 mnkr och alla kommuner fick en
återbetalning som till stor del harmonierar med kommu-
nens storlek. De preliminära bokslutssiffrorna för 2012
visar att Helsingborg resultatmässigt hamnade på tionde
plats när årets resultat fördelas per invånare.
FÖRSLAG På FÖRÄNDRAD KOMMUNALEKONOMISK UTJÄMNING
I september 2008 tillsatte regeringen en kommitté med
uppgift att utvärdera och utreda hela utjämningssystemet.
Som motiv anförde regeringen behovet av att utreda
alternativa metoder för inkomstutjämning med ett mer
långsiktigt perspektiv. Kommittén lämnade sitt förslag i
april 2010. På kommungruppsnivå är det förortskommuner
till större städer och pendlingskommuner som får störst
intäktsökningar. De kommuner som får lägre intäkter är
storstäder och större städer, särskilt universitetsstäder.
Helsingborg stads skatteintäkter minskar årligen med cirka
40 mnkr i det nya utjämningssystemet. Kommitténs leda-
möter står enade bakom förslaget.
Finansdepartementet föreslår att kommitténs förslag
till förändrad kostnadsutjämning, som i sig är neutralt,
kompletteras med en justering av inkomstutjämningen.
Enligt detta förslag skjuter regeringen till en miljard kro-
nor som tillfaller 12 kommuner vilka samtliga får lägre
skatteintäkter genom kommitténs kostnadsutjämningsför-
slag. Det nya utjämningssystemet är planerat att införas
från och med år 2014.
13 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 NULÄGE
BEFOLKNING
Vid årsskiftet 2012/2013 uppgick Helsingborgs invånaran-
tal till 132 011. Ökningen var 1 385 personer eller 1,1
procent under år 2012, vilket var något lägre än under
2011. Av stadens befolkning är 20,5 procent födda utrikes,
jämfört med 15,4 procent i riket.
Årets positiva födelsenetto ligger på 225, vilket bety-
der att antalet födda är 225 fler än antalet som avled.
Födelsenettot är avsevärt lägre än under fjolåret. Det
beror på att antalet födda barn minskade med cirka en
procent till 1 617, samtidigt som antalet avlidna ökade
till 1 392, en ökning med cirka 16 procent jämfört med
föregående år. Inte sedan 2006 har så många avlidit
under ett år i Helsingborg.
Inflyttningsnettot utgör den största delen av befolk-
ningsökningen under 2012, då det var 1 154 fler som flyt-
tade in än ut från staden. Det är en ökning jämfört med
2011 som främst beror på att antalet inflyttare har ökat
med 128 personer under året. Antalet grundskolebarn
(7–15 år) har ökat marginellt under 2012 och uppgick
vid årsskiftet till 12 247.
Sedan 2002 har de äldre (65 år och äldre) årligen ökat
i antal och fortsätter. Det är främst åldersgruppen 65–74
år som ökar och trenden den uppgår nu till 13 375 perso-
ner. Det är en ökning med närmare fyra procent på ett år.
Under senare år har åldersgruppen 75–84 år minskat och
uppgår nu till 7 600 personer. Även åldersgruppen 85 år
och äldre har minskat till 3 573 personer. Vid årsskiftet
bodde det i Helsingborg 30 personer som var minst
100 år gamla.
Enligt den senaste befolkningsprognosen beräknas
stadens befolkning uppgå till omkring 162 000 år 2035.
Det är en årlig ökning med i genomsnitt 1 300 personer.
Åldersgruppen 0–6 år beräknas öka från dagens 11 072
till 13 000 år 2035, främst beroende på att antalet kvinnor
i fertil ålder ökar. Antalet grundskolebarn, som efter en
minskning under 00-talet åter har ökat till 12 247, beräk-
nas att fortsätta öka och uppgå till 17 000 år 2035. De
yngre pensionärerna, 65–79 år blir också allt fler, främst
under 10-talet. Antalet beräknas öka med närmare 40
procent fram till 2035. De äldsta, 80 år och äldre, beräk-
nas minska under 10-talet för att därefter öka kraftigt.
Under senare delen av prognosperioden beräknas denna
åldersgrupp öka med cirka 60 procent. År 2035 kommer
befolkningen i Helsingborg genomsnittligt att vara något
äldre än idag, främst beroende på att andelen 65 år och
äldre har blivit något större i förhållande till ålders-
gruppen 20–64 år.
Helsingborg Skåne Riket
Medelålder 41,0 40,9 41,2
Andelutländskamedborgare 7,9 8,5 7,0
Andelutrikesfödda 20,5 18,4 15,4
Andel utländsk bakgrund1) 27,4 24,1 20,1
Medelinkomst tkr/år2)(2011) 263,5 252,7 274,4
Högsta utbildningsnivå3) (2011)
-folk-/grundskola(<=9år) 21,3 20,8 20,6
-gymnasium 44,1 42,4 44,3
-eftergymnasial<3år 14,1 13,8 13,6
-eftergymnasial>=3år 18,1 20,3 19,4
Arbetslösa4) 8,7 7,8 6,9
Förvärvsfrekvens5)(2011) 71,8 71,9 76,8
1) Till personer med utländsk bakgrund, räknas dels utrikes födda, dels personer födda i Sverige med bägge föräldrarna födda utrikes. 2)Medelinkomstenföråldersgruppen20-64år 3)Avser16-74år 4)Avserandelarbetslösa16-64år,december2012 5)Andelförvärvsarbetandeavåldersgruppen20-64år
några fakta om helsingborgarna
Flytt- och födelsenetto, antal befolkningsutveckling 2002–2032, antal
Nybyggda lgh Flyttnetto
Folkökning Födda
2002 2012
2022 2032
1992 2002 2012 0-6 7-15 16-19 65-79 80-
2 000
1500
1 000
500
0
25000
20 000
15000
10 000
5000
0
14
Kommun Inpendling Utpendling Netto
Höganäs 3358 1278 2080
Ängelholm 2977 1416 1561
Landskrona 2273 1485 788
Bjuv 2241 963 1278
Åstorp 1917 1044 873
Malmö 1362 2671 -1309
Klippan 941 350 591
15 069 9 207 5 862
arbetspendling till och från de sju största pendlingskommunerna år 2011, antal
NULÄGE Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
ARBETSMARKNAD
Precis som föregående år har antalet sysselsatta i Helsing-
borg fortsatt att öka och uppgår nu till 63 900. Information
och kommunikation är den näringsgren som under året har
ökat antalet sysselsatta mest med (38 procent). Handeln,
som tillsammans med transport och magasinering (logistik)
är de dominerande näringsgrenarna i Helsingborg, uppvisar
den största minskningen av antalet sysselsatta under året
(- 4 procent). Fortfarande arbetar emellertid var fjärde
sysselsatt i Helsingborg inom dessa näringsgrenar, vilket är
en högre andel än i andra större kommuner. Även antalet
sysselsatta inom industrin fortsätter att minska. Närmare
3/4 av de sysselsatta i Helsingborg arbetar i näringslivet
jämfört med 2/3 i Sverige som helhet. En orsak är att ande-
len sysselsatta inom den statliga sektorn är ovanligt låg
i Helsingborg.
Även arbetspendlingen fortsatte att öka under 2012.
Inpendlingen ökade till 21 800 och utpendlingen till
15 300. Av de sysselsatta i Helsingborg kommer 33 pro-
cent från en annan kommun samtidigt som 26 procent av
de förvärvsarbetande helsingborgarna arbetar i en annan
kommun. Detta visar på Helsingborgs betydelse för syssel-
sättningen i främst nordvästra Skåne då merparten av in-
och utpendlingen sker i denna region. Under senare år har
det samtidigt skett en minskning av antalet helsingborgare
som pendlar över sundet för att arbeta.
Andelen förvärvsarbetande helsingborgare i åldersgrup-
pen 20–64 år har ökat till 72 procent, vilket är detsamma
som i Skåne och något lägre än rikets 77 procent. Antalet
arbetslösa (arbetslösa inklusive sysselsatta i program med
aktivitetsstöd) var drygt 7 500 i januari och minskade
under våren till 6 900. Därefter ökade åter antalet arbets-
lösa och uppgick till cirka 7 300 i december. I genomsnitt
var cirka 7 300 arbetslösa varje månad, vilket innebär
något fler än under föregående år.
Helsingborg Riket
0 5 10 15 20
Övrigt
Information &kommunikation
Hotell & restauranger
Personal & kulturtjänster
Offentlig förvaltning mm
Byggverk-samhet
Transport
Utbildning
Tillverkning
Företagstjänster
Vård & omsorg
Handel
sysselsatta efter näringsgren år 2011, procent
arbetslöshetens fördelning Procent av befolkningen i öppen arbetslöshet eller i program med aktivitetsstöd.
Kategori Dec 2011 Dec 2012
Helsingborgs stad
Samtliga16-64år 8,9 8,7
18-24år 12,8 12,2
Skåne län
Samtliga16-64år 7,4 7,8
18-24år 11,5 11,9
Riket
Samtliga16-64år 6,6 6,9
18-24år 10,4 10,9
15
arbetspendling till och från de sju största pendlingskommunerna år 2011, antal
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 NULÄGE
DEN GLOBALA STADEN
16 NULÄGE Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
MEDBORGARUNDERSÖKNING
Helsingborg deltog 2012 för sjätte gången i Statistiska cen-
tralbyråns medborgarundersökning. Jämfört med tidigare
år har det inte skett några större förändringar. Årets un-
dersökning visar att helsingborgarna fortfarande är ganska
nöjda med sin boendeort och 62 procent kan starkt rekom-
mendera en flytt till Helsingborg. De svarande är i stort
sett lika nöjda som tidigare med de kommunala verksam-
heterna. Stöd till utsatta personer fick ett högre index i år.
När det gäller inflytandet är invånarna precis som tidigare
år inte helt nöjda. Detta är dock inte unikt för Helsingborg
utan så ser det ut i de flesta av kommunerna som deltagit i
undersökningarna genom åren.
NÄRINGSLIV
Den globala ekonomin är fortsatt bekymmersam, inte
minst för exportintensiva företag där den starka svenska
kronan påverkar konkurrenskraften negativt. Omvärlds-
faktorer har bland annat inneburit ett flertal varsel och en
nivå på faktiska uppsägningar som ligger högre än normalt
för Helsingborg.
Företagen bedöms under den närmsta framtiden vara
fortsatt återhållsamma med investeringar och nyanställ-
ningar. Inom den privata bygg- och fastighetssektorn mins-
kade antalet investeringar tydligt under 2012. Handels-
sektorn påverkades också negativt på grund av en dämpad
konsumtion under året, vilket i Helsingborg tydligast har
påverkat cityhandeln. Som en konsekvens av detta har
staden väsentligt ökat sitt engagemang för cityfrågorna
genom organisationen Citysamverkan.
I staden finns en fortsatt efterfrågan på mark för han-
del och logistik. Under året har nybyggnationen inom
logistikfastigheter på Tostarp fortsatt. Inom handel har
Dechatlons nybyggnation försenats avsevärt, däremot har
Hornbach snart färdigställt sitt nya varuhus. Väla cen-
trums samtliga utbyggnadsetapper är slutförda och har
mottagits väl av marknaden.
Besöksnäringen blir allt viktigare för staden. Dock har
varken turismen och affärsresorna utvecklats i enlighet
med stadens målsättning. Antalet hotellövernattningar
ökade med cirka tre procent under 2012 men stadens
hotellkapacitet är i princip fullt utnyttjad under många
perioder på året och snittpriserna är låga i jämförelse med
andra städer i Sverige. Nya hotellbäddar beräknas till-
komma år 2015. Övriga gästnätter hade en negativ utveck-
ling under 2012, liksom i resten av Sverige.
Enligt Bolagsverket registrerades 999 nya företag i
Helsingborg under 2012, en liten minskning jämfört med
2011. Staden fick 374 inflyttade arbetsställen under året
vilket var en liten ökning jämfört med 2011. Med nya
Helsingborg Arena har staden fått ett tillskott i försälj-
ningshänseende för evenemang och möten.
Samverkan inom Helsingborg Business Region har
under senhösten 2012 utvecklats ytterligare i och med
lanseringen av varumärket Familjen Helsingborg.
de största privata företagen i HelsingborgAntal anställda per 1 januari 2012
IKEA-företagen 1495
McNeilAB 714
ICA Sverige AB 620
Resursföretagen 477
PeabSverigeAB 430
Everfresh AB 370
BringFrigoAB 368
SabaFruktochGrönt 341
Helsingborgs Dagblad 300
KemiraKemiAB 290
17
Påbörjade och färdigställda bostadslägenheter, antal
BOSTADSBYGGANDE
I november 2009 beslutade kommunfullmäktige att
fördubbla planproduktionen avseende bostäder. Stads-
byggnadsförvaltningen tillfördes därför extra resurser
under en treårsperiod fram till och med 2012. Under
dessa år har en stor buffert byggts upp avseende bostäder
i detaljplaner som vunnit laga kraft. Detta har gett ett
bra utgångsläge att arbeta vidare utifrån.
Målet inför 2012 var 1 400 tillstyrkta bostäder varav
100 fribyggare. Tidigt under 2012 ändrades dock inrikt-
ningen avseende målet då en stor buffert av detaljplaner
redan hade uppnåtts. Ändringen innebar följande:
• Större resurser lades på stora planprogram som Östra
Ramlösa, Norra infarten och Drottninghög, samt på
verksamhetsplaner som NSR och Långeberga.
• Målet avseende bostadsplaner har omformulerats på
sådant sätt att staden ska möjliggöra att minst 700
bostäder ska kunna byggas per år.
• Inriktningen avseende bostäder har styrts mot medel-
stora projekt i relativt centrala lägen.
Under 2012 påbörjades detaljplaner för cirka 630 bostä-
der. 14 detaljplaner tillstyrktes eller antogs av stadsbygg-
nadsnämnden. Av dessa omfattade fem helt eller delvis
bostadsändamål motsvarande cirka 280 bostäder varav
sex är så kallade fribyggare. 17 detaljplaner vann laga kraft
varav åtta omfattar bostäder. Dessa motsvarar totalt cirka
1 110 bostäder, varav 120 är fribyggare.
Stadens mål är att upprätthålla en buffert av lagakraft-
vunna detaljplaner om cirka 2 800 bostäder. Vid årsskiftet
2012/2013 uppgick denna buffert till motsvarande cirka
3 480 bostäder i lagakraftvunna detaljplaner, varav 209
outnyttjade fribyggare (flera av dessa är dock redan förde-
lade) samt cirka 395 bostäder i överklagade detaljplaner.
Av bufferten är detaljplaner för cirka 2 860 bostäder är
yngre än fem år. Detaljplaner för cirka 2 000 bostäder
yngre än två år.
Sett över tid finns ett behov av att hålla bufferten av
detaljplaner aktuell och varierad samt att arbeta med en
större beredskap avseende verksamheter och infrastruk-
tur. För att kunna möta framtida behov bör planbered-
skapen behållas på en fortsatt hög nivå. Fokus kommer
att läggas på planering och resurshantering, tydlighet i
den tidiga dialogen samt på prioriteringar. Detta för att
sammantaget uppnå kortare handläggningstider för
planprocesserna.
VERKSAMHETER, INFRASTRUKTUR MED MERA
Utöver bostadsbyggande pågår löpande arbete med detalj-
planer för verksamheter, infrastruktur med mera. Under
2012 har följande detaljplaner tillstyrkts eller antagits
vilka rymmer annat än bostäder:
• Filborna 28:33. Möjliggör förskola vid nya arenan.
• Pålsjö 1:1. Möjliggör renovering av Pålsjöbaden.
• Ödåkra 1:186. Reglering av allmän platsmark (gata) vid gamla spritfabriken i Ödåkra.
• Trossen 1. Möjliggör etablering av ny livsmedelsbutik vid Vasatorps trädgård.
• Gantofta 2:66. Reglering av parkmark till kvartersmark i Gantofta.
• Rya 17:1. Säkerställer befintlig bebyggelse och möjliggör avstyckning av fritidshus vid Rya.
• Välluv 4:11. Säkerställer utveckling av verksamhet i Påarp.
• Mimer 12. Möjliggör utbyggnad och utveckling av verksamheter på Ringstorp vid Kullavägen.
• Råå 1:1. Möjliggör utveckling av restaurangverksamhet samt museiverksamhet på Råå hamnplan.
Därutöver har sex planprogram, bland annat för Drott-
ninghög, Ångfärjan och Östra Ramlösa, godkänts under
2012 vilka rymmer allt från bostäder till verksamheter.
Tre bevarandeprogram har godkänts under året för
Laröd, Hittarp samt Gåsebäck och Husarområdet.
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 NULÄGE
700
600
500
400
300
200
100
02008 2009 2010 2011 2012
Påbörjade lägenheter Färdigställda lägenheter
IKEA-företagen 1495
McNeilAB 714
ICA Sverige AB 620
Resursföretagen 477
PeabSverigeAB 430
Everfresh AB 370
BringFrigoAB 368
SabaFruktochGrönt 341
Helsingborgs Dagblad 300
KemiraKemiAB 290
18 MEDARBETARE Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Medarbetare
sjukfrånvaro varav långtidsfrånvaro, procent
Total Varav långtids- sjukfrånvaro sjukfrånvaro
Kön 2011 2012 2011 2012
Kvinnor 5,0 5,3 36,0 33,9
Män 3,1 3,3 32,8 35,2
Totalt 4,6 4,9 35,5 34,1
ålder 2011 2012 2011 2012
Totalt-29 3,4 3,5 13,9 9,7
Totalt30-49 4,2 4,7 31,4 31,6
Totalt50- 5,2 5,3 41,7 37,4
FRAMGåNGSRIK ORGANISATION
Utveckling och vardag – två perspektiv som båda inne-
håller utmaningar där man som medarbetare dels kan få
energi och dels kan identifiera motstånd som tar kraft.
Under 2012 har ett fortsatt utvecklingsarbete genomförts
och resulterat i två konkreta dokument. Dels en vision för
Helsingborgs stad – Helsingborg 2035 – och dels en medar-
betar- och ledarpolicy. Två dokument som båda föregåtts av
omfattande processer, såväl inom som utom organisationen.
Vad är viktigt för att en organisation ska bli framgångs-
rik? Erfarenheten visar att arbete som bidrar till att en
gemensam organisationskultur växer fram och bekräftas
har stor betydelse. Ett gemensamt förhållningssätt lägger
grunden för framgång. I medarbetar- och ledarpolicyn
beskrivs hur man som medarbetare och ledare kan
utveckla förhållningssätt och arbetssätt för att:
• Lyckas
• Skapa värde
• Leda sig själv
• Samspela
Att inom en organisation erbjuda möjligheten till enhet-
lighet och viss förutsägbarhet, skapar identitet. Identitet
skapar i sin tur tillhörighet och tillhörighet attraherar.
Framgång föder framgång och att fokusera på processer
och mekanismer som gör en organisation framgångsrik har
betydelse både på kort och lång sikt. En viktig framgångs-
faktor är ett aktivt medarbetarskap och ledarskap. 2012
har varit året då plattformen har lagts och aktiviteter har
planerats och genomförts.
CHEF HELSINGBORG 2012
I maj 2012 hölls årets chefsdag. Temat för dagen var stadens
nya vision och syftet var att skapa förståelse för och stärka
chefernas vilja att vara med på resan mot Helsingborg
2035 genom att:
• Synliggöra resan och den röda tråden.
• Skapa angelägenhetskänsla och legitimitet kring
visionen liksom kring medarbetar- och ledarpolicyn.
• Gestalta och utforska såväl visionen som medarbetar-
och ledarpolicyn samt skapa förutsättningar för
individuellt ägarskap.
Konkreta mål med dagen var att alla skulle förstå vart
man är på väg, varför det är viktigt, att det är en resa, att
chefen har en nyckelroll och att vi reser tillsammans.
LEDARSKAP HELSINGBORG
Under året påbörjades Ledarskap Helsingborg, Helsing-
borgs stads nya och obligatoriska ledarprogram. Det vänder
sig till samtliga chefer, vilket innebär att cirka 100 chefer
per år kommer att medverka. Programmet pågår under sex
dagar och dess syfte är att:
• Helsingborgs stad ska ha de mest kompetenta och bäst
rustade cheferna som med stolthet, trygghet och
tydlighet möter och samverkar med medarbetare.
• Utveckla färdigheter för att vara en attraktiv
arbetsgivare.
EMPLOYER BRANDING
2012 utnämndes Helsingborgs stad till årets Employer
branding-kommun av företaget Universum. Employer bran-
ding handlar om hur en organisation bygger sitt varumärke
gentemot potentiella, nuvarande och tidigare medarbetare.
Universums motivering till priset lyder:
”Denna kommun har på kort tid etablerat sig bland studenter
och rönt stor uppmärksamhet. Detta är resultatet av ett gediget
arbete mot studenter – ett arbete som är tydligt förankrat i led-
ningen och aktivt kommuniceras utåt. Med stort engagemang
och stor vilja har denna kommun visat att de är en kommun
på väg framåt i kampen om talangerna.”
Staden har bland annat lyckats nå fram i olika medier för
studenter. Staden har varit aktiv på ett antal studentmäs-
sor där en del nya grepp och koncept har prövats med
framgång. En tävling – Vinn en dag i kommunen – som ger
studenterna möjlighet att besöka den arbetsplats som de
är mest intresserade av har också uppmärksammats av
andra kommuner och organisationer som arbetar med
studentmässorna.
19 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 MEDARBETARE
ARBETSGIVARERBJUDANDE OCH MEDARBETARLÖFTE
En lek med ord eller ett sätt att se på kompetens- och
personalförsörjning på ett annat vis.
Det finns ett stort behov av långsiktighet och struktur
i stadens kompetensförsörjning. För att möta förvaltning-
arnas behov efterfrågas ett stadsgemensamt arbetssätt för
ledningen, ett arbetssätt som är flexibelt nog att kunna
appliceras på varje förvaltning. Därför påbörjades under
året ett särskilt projekt – Att säkra framtidens kompe-
tensförsörjning. Syftet är att identifiera de yrkeskvalifika-
tioner verksamheterna kommer att behöva i framtiden
samt att skapa förutsättningar för strategisk kompetens-
försörjning på både kort och lång sikt (5–10 år).
MEDARBETARUNDERSÖKNING
Sedan 2004 har staden genomfört medarbetarundersök-
ningar. Från och med 2011 genomförs de varje år och har
fokus på aktiviteter och åtgärder. Allt för att kunna vara
en aktiv del av förvaltningarnas styrkortsarbete och öka
angelägenhetsgraden för respektive arbetsplats. 2012
2012
MI Medarbetarindex 74
MMI MotiveradMedarbetarindex 68
HME HållbartMedarbetarindex 80
1)MI är ett index för sammanfattande resultat för medarbetarnas inställning
till sin arbetssituation. MMI är ett index utifrån en sammanvägning av
enkätfrågor kring medarbetarnas helhetsattityd. HME är ett index utifrån
medarbetarengagemang som SKL har tagit fram och som kan användas
för jämförelser med andra kommuner samt för att titta på koppling mellan
medarbetarengagemang och verksamhetsresultat.
2) Index för 2012 är framtagna utifrån nya enkätfrågor och nya skalor vilket
gör att årets siffror inte är jämförbara med tidigare år.
Medarbetarindex 1) 2)
genomgick undersökningen en förändring, en partsamman-
satt grupp har arbetat fram nya frågor och även svarsal-
ternativen har ändrats, från en fyrgradig till en femgradig
skala. Svarsfrekvensen var 77 procent vilket är samma
som 2011.
20 MEDARBETARE Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Andel i procent
Kvinnor Män
Revision 60 40
Kulturförvaltningen 68 32
Kärnfastigheter 49 51
Miljökontoret 67 33
Räddningstjänsten 13 87
Skol-ochfritidsförvaltningen 79 21
Socialförvaltningen 79 21
Stadsbyggnadsförvaltningen 56 44
Stadsledningsförvaltningen 62 38
Utvecklingsnämndensförvaltning 74 26
Vård-ochomsorgsförvaltningen 90 10
Överförmyndarenhet 100 0
Summa 79 21
Chefsbefattningaristaden 64 36
andel kvinnor respektive män
GRÄNSLÖST ATTRAKTIVA ARBETSGIVARE
Gränslöst Attraktiva Arbetsgivare är ett samverkanspro-
jekt för de tio kommuner som utgör Familjen Helsingborg.
Projektet startade i januari 2011 med målsättningen att öka
kommunernas attraktivitet och effektivitet som arbetsgi-
vare. Den bakomliggande drivkraften är övertygelsen om
den gemensamma nyttan med samverkan – tillsammans blir
vi bättre på att attrahera, utveckla och behålla kompetens!
Vi kan dessutom öka kvaliteten i våra verksamheter och
göra effektiviseringsvinster genom stordriftsfördelar.
Nedan beskrivs tre delprojekt som HR-avdelningens
medarbetare har deltagit i under 2012.
Administrativ samverkan med inriktning på löne-, lönesystem- och pensionsadministration
Detta delprojekt syftar till att hitta effektiva samverkans-
lösningar inom det administrativa området med fokus på
löne- och lönesystemadministration samt pensionsadminis-
tration.
Digitalt utvecklingscentrum för individ- och kunskapsutveckling
Delprojektet syftar till att skapa en virtuell och effektiv
webb-plattform för optimal samordning av befintliga sys-
tem i Familjen Helsingborg. Plattformen ska erbjuda avlast-
ning för kommunerna och bidra till en förstärkt identitet
i regionen.
Internrekryteringsprogram för blivande ledare
Delprojektet Internrekryteringsprogram av blivande ledare
syftar till att skapa en struktur för att upptäcka och ut-
veckla potentiella ledare.
KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER
Helsingborgs stad har en uttalad nolltolerans mot kränkan-
de särbehandling på arbetsplatsen. Under 2012 reviderades
stadens Rutin vid kränkande särbehandling, mobbning och
trakasserier. Vi tog också ett samlat grepp kring frågan
genom att producera och sprida ett informationsmaterial
till stadens medarbetare och utbilda cirka 120 chefer i att
hantera och förebygga kränkande beteende. Under året
genomfördes även workshops med arbetsgrupper som velat
arbeta extra med detta.
I Medarbetarundersökningen 2012 är andelen med-
arbetare som känner sig mobbade av kollegor den lägsta
på flera år. För bara tre år sedan var andelen tio procent.
Nu år 2012 är den andelen nere på fyra procent.
LIKABEHANDLING
Under 2012 gjordes en uppföljning av Lika Olika, ett
diskussionsmaterial som stödjer stadens chefer i att lyfta
frågor som rör likabehandling, normer och värderingar på
arbetsplatsen. Uppföljningen visade att materialet nu är väl
känt bland cheferna och att det har varit ett bra stöd i
arbetet med dessa frågor. Hösten 2012 påbörjades ett
arbete med att vidareutveckla materialet och komplettera
det med fler övningar utifrån de behov som framkommit
under uppföljningen. Det kompletterande materialet ska
lanseras i april 2013, i samband med att stadens lika-
behandlingsplan för 2013–2015 träder i kraft.
21 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 MILJÖ
VÄLKOMMEN TILL HELSINGBORGS MILJÖBYRå
Helsingborgs stad vill gärna ligga i framkant i miljö- och
klimatfrågor. De senaste åren har en rad utmärkelser visat
att staden är på rätt väg, även om det finns mycket kvar att
göra. Staden fick utmärkelsen Elbilsbästa kommun 2012
av föreningen Gröna bilister. Helsingborg behöll också sin
andra plats i den riksomfattande stadstävlingen om flest
engagerade medborgare för en renare stad som arrangerades
av organisationen Håll Sverige Rent. Placeringen är ett bra
betyg på det aktiva arbetet med kampanjen I love Hbg där
stadens invånare engagerats mot nedskräpning. Den natio -
nella miljökonferensen Gröna idéer blev ett miljömärkt
event enligt Håll Sverige Rents kriterier och Helsingborgs-
festivalen behöll sin miljödiplomering. Dessutom klättrade
Helsingborg upp till en 4:e plats (6:e plats år 2011) i tid-
ningen Miljöaktuellts miljöranking av Sveriges kommuner.
SAMVERKAN
Miljöbyrån är ett bra exempel på att samverkan kring
miljöfrågorna har ökat i staden. Miljöbyråns uppdrag är
att marknadsföra stadens miljöarbete, bland annat genom
att anordna och locka hit kongresser på temat miljö samt
att delta i nationella och internationella miljönätverk. Det
handlar också om verka för beteendeförändring hos stadens
invånare och anställda. Praktiskt görs detta genom att
sprida och kommunicera Helsingborgs stads miljöarbete.
Därtill fungerar Miljöbyrån som pådrivare, processledare
och deltagare när det gäller flera aktiviteter som till exem-
pel miljöutbildning av stadens anställda och införande av
miljö- och energiledningssystem. Miljöbyrån arbetar även
med energi- och klimatrådgivning, Miljöbiblioteket, Miljö-
verkstaden, Den hållbara resan och attityd- och beteende-
projektet I love Hbg.
För att hålla sig väl informerad i miljöfrågor och dela
med sig av sina initiativ deltar Miljöbyrån i olika evenemang
och på mässor. I september arrangerades för första gången
miljökonferensen Gröna idéer på Dunkers kulturhus där
framtida miljöutmaningar och hållbar utveckling diskutera-
des. Miljöbyrån medverkade också tillsammans med Skol-
staden på Energiutblick, en nationell energimässa i Göte-
borg. I samarbete med Dunkers kulturhus arrangerades
Earth Hour, en återkommande klimat- och miljömanifesta-
tion som i år lockade 500 besökare. Miljöbyrån var också
ansvarig för den internationella fotoutställningen Hard
Rain: Whole Earth, som producerades av Sida med Öresunds-
kraft, NSR och Helsingborgshem som samarbetspartners.
Miljö
MILJÖBIBLIOTEKET OCH MILJÖVERKSTADEN
Miljöbiblioteket är en mötesplats som inspirerar till ökad
miljömedvetenhet och fungerar som ett centrum för
miljöinformation. Miljöbiblioteket arrangerar föreläsningar
kring aktuella miljöfrågor och samlar miljörelaterad media
på stadsbiblioteket. Under 2012 arrangerades även åtta
föreläsningar, som var och en lockade cirka 100 åhörare.
Till ämnena som avhandlades hörde bland annat matproduk-
tion och hållbar konsumtion.
Miljöverkstaden är ett unikt projekt i Sverige som byg-
ger på att få ut skolan i verkligheten och verkligheten in
i skolan. Detta görs via en aktiv miljöundervisning som
bland annat fokuserar på vattnets kretslopp och vad som
händer med vårt avfall. Under turer med forskningsfarty-
get Sabella får elever även möjlighet att titta på djur och
lära sig mer om Öresund. Under 2012 genomfördes drygt
50 turer med fartyget och totalt deltog 12 000 elever och
lärare i verksamheten. Miljöverkstaden ansvarar även för
Trafikskolan på Fredriksdal, som rustades upp under året.
Här fick cirka 60 elevgrupper lära sig trafikvett. Miljöverk-
staden tar årligen emot flera studiebesök. Under 2012
besöktes verksamheten bland annat av delegationer från
Chile och Singapore.
DEN HåLLBARA RESAN
Den hållbara resan är ett projekt som syftar till att få alla
som bor och verkar i Helsingborg att välja ett mer effektivt
transportsätt. Detta sker genom aktiviteter på arbetsplat-
ser, i bostadsområden och skolor samt genom kampanjer
på gator och torg. Under 2012 slutfördes Arbetsplatsen
Helsingborgs stad med målsättningen att göra det lätt att
resa rätt för stadens 8 000 anställda. Runt om i staden
syntes även kampanjen Vår Luft, ett samarbete med
Helsingborgs Dagblad för att uppmärksamma luften vi
andas. Motionsloppet Sundstrampet drog 355 deltagare
och Elbilens dag på Sundstorget besöktes av ett 100-tal
elfordon i samband med Oresund Electric Car Rally. En
ny cykelväg mellan Ödåkra och Fleninge invigdes och under
hösten genomfördes flera uppmuntrings- och synbarhets-
kampanjer mot gång- och cykeltrafikanter. Under 2012 slut-
fördes och utvärderades även stadsbyggnadsförvaltningens
försök med en extern bilpool.
I LOVE HBG
I love Hbg är vårt attityd- och beteendeförändringsprojekt
för en vackrare stad med målet att bli Sveriges renaste stad.
22
DEN BALANSERADE STADEN
MILJÖ Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
23 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 MILJÖ
Överskridande dygnsmedelvärde miljökvalitetsnormen av kvävedioxid, antal
resenärer i kollektivtrafiken, antal i miljoner
2012 genomfördes 33 aktiviteter med 38 040 deltagare.
Aktiviteterna har ett pedagogiskt upplägg med analys,
aktivt deltagande och belöningssystem. Eftersom deltagar-
grupperna har olika intresseområden sker skräpplockning på
många platser – i staden och skogen, på skolgårdar, stränder
och på havets botten. De påföljande belöningarna varierar
beroende på åldersgrupp och organisation. För de yngsta
genomfördes 13 teaterföreställningar medan äldre skolung-
domar erbjöds bio enligt skolbiosystemet. Medverkande för-
eningar erbjöds ekonomisk ersättning motsvarande insatser
från ungdomar. Som en generell belöning och för att skapa
en bred diskussion genomfördes endagsfestivalen Proudness
för andra året i rad, denna gång med cirka 4 000 besökare.
I love Hbg deltog även i Helsingborgsfestivalen, OV beach-
handbollsturnering och flera konserter på Sofiero.
ENERGI- OCH KLIMATRåDGIVNING
En viktig del i stadens miljöarbete är energi- och klimatråd-
givningen. Här får alla – privatpersoner såväl som små och
medelstora företag, föreningar och organisationer – råd om
hur man kan minska energianvändningen genom bättre tek-
niska lösningar och förändringar i sättet att använda energi
till vardags. Under 2012 anordnade energi- och klimatråd-
givningen föreläsningar, deltog i mässor och samordnade
beteendeförändringsprojekt för allmänheten. På agendan
stod även uppsökande företagsrådgivning samt utbildningar
och föreläsningar för företag, föreningar och organisationer.
MILJÖ- OCH ENERGILEDNINGSSYSTEM
För att styra, mäta, utvärdera och förbättra miljöarbetet i
den egna verksamheten använder stadens förvaltningar ett
miljö- och energiledningssystem som omfattar transporter,
energi, kemikalier, avfall och inköp. De mesta aktiviteterna
sker ute på arbetsplatserna och handlar till exempel om
vikten av att släcka lampor och dataskärmar, sortera avfall,
byta till mer ekologiska livsmedel och ha tillgång till väl
fungerande cyklar och kollektivtrafikkort. Till de punkter
som mäts hör bland annat hur mycket ekologisk mat som
köps in, hur mycket energianvändningen minskar i de egna
lokalerna och hur många miljöbilar staden har.
Annat spännande som hänt under året
• Stadenharengageratsigiettantalmiljörelateradenätverk, exempelvis Sveriges ekokommuner, Klimatkommunerna, PROEFF (Projekt för energieffektivisering i skånska företag genom tillsyn och rådgivning) och ICLEI (Local governments for sustainability).
• Elbilsägare,elbilsförareochtestföraredeltogiettstortrally för elbilar runt Öresund – Oresund Electric Car Rally. Arrangemanget finansierades av parterna i projektet E-mission, där bland annat staden och Öresundskraft ingår. E-mission verkar för att främja förutsättningarna för elbilen i Öresundsregionen.
• KommunfullmäktigebeslutadeattHelsingborgskablien Fairtrade City.
• Helsingborgsstadbörjadetwittranyhetermedmiljöfokus under Helsingborg Grön.
• Miljöverkstadenstartademiljöutbildningförstadens anställda,1400medarbetareutbildadesiutställningen Atmos under 2012.
Antal resor med stadsbuss Antal resor med regionbuss
15
12,5
10
7,5
5
2,5
0
15
12,5
10
7,5
5
2,5
0
2008 2009 2010 2011 2012* 2008 2009 2010 2011 2012
* Vid jämförelse över tid bör noteras följande: förändring har skett på så vis
attregionbussarnalinje219ochlinje220delvisharersattsmedstadsbuss
linje8underår2012.
24 FRAMTID Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Framtid
Under det gångna året tog Helsingborgs stad fram en
vision för år 2035. Då ska Helsingborg vara en skapande,
pulserande, global, gemensam och balanserad stad. Att vi
har en gemensam målbild förbättrar förutsättningarna för
en hållbar utveckling i Helsingborg. Men en vision ställer
också krav på oss. Vi måste hitta en väg mot år 2035 som
kännetecknas av smarta, långsiktiga lösningar och robusta
strategier. Det gör vi genom att ta hänsyn till vad som
händer i vår omvärld och ta ansvar för vilka konsekvenser
dagens skeenden får för framtiden.
Som ett viktigt led i visionsarbetet, gjordes en stadsö-
vergripande trend- och omvärldsanalys under 2012. Denna
analys kommer fortsättningsvis att göras varje år för att
öka beredskapen inom organisationen. Samtliga verksam-
heter i staden ska ha insikt i skeenden i vår omvärld som
påverkar stadens utveckling. I trend- och omvärldsanaly-
sen kopplas visionens innehåll samman med utmaningar
och möjligheter, på både kort och långt sikt – allt för att
bana väg mot ett Hållbart Helsingborg år 2035.
VAD INNEBÄR HåLLBAR UTVECKLING?
Hållbar utveckling är ett begrepp som myntades 1987 av
Brundtlandkommissionen: ”Hållbar utveckling tillgodoser
dagens behov utan att äventyra kommande generationers
möjlighet att tillgodose sina.” Det handlar om att tre olika
perspektiv ska gälla samtidigt: det miljömässiga, det sociala
och det ekonomiska. En övergång till ett hållbart Helsing-
borg förutsätter nya innovativa lösningar och beteendeför-
ändringar.
VISIONEN OM DEN SKAPANDE STADEN åR 2035
Hos oss finns idéer, talanger och förebilder. Vi har den
bästa skolan för varje barn och det bästa klimatet för en-
treprenörer. Här finns möjligheterna för de som vill skapa,
bygga, förändra, uppleva och utvecklas.
I Helsingborg finns samverkan mellan forskning, nä-
ringsliv, kultur och skola. Här finns ett kreativt centrum
med universitetet som motor. Här sker utbyten och samar-
beten som får spännande saker att hända.
Här är vi delaktiga i stadens utveckling och här
bestämmer vi över våra liv. Helsingborg är staden för
människor som vill något.
Påverkan från omvärlden
Att näringslivet globaliseras öppnar för kunskap och inno-
vation, men medför även en ökad risk för att företag flyttar
från Helsingborg. Ett tillåtande klimat och en anda av krea-
tivitet, tolerans och entreprenörskap lägger grunden för en
vidgad arbetsmarknad. Ett utvecklande samskapande mel-
lan offentliga verksamheter, näringsliv och utbildningar blir
allt viktigare för att kunna hantera framtidens utmaningar.
VISIONEN OM DEN PULSERANDE STADEN åR 2035
Hos oss finns lust och lekfullhet, busighet och allvar. Här
uppstår möten, stora och små, där människor växer tillsam-
mans. Här finns trygga stadsrum, vackra parker och roliga
evenemang. Här lever alla delar av staden. I Helsingborg
finns aktiviteter och upplevelser för alla åldrar. Här finns
pulserande stadsliv, aktivt idrotts- och föreningsliv och
internationellt uppmärksammad kultur. Här trivs både
det fria kulturlivet och de etablerade aktörerna. Här finns
samspel och mångfald. Helsingborg är det naturliga valet
för kreativitet, affärer och turism.
Påverkan från omvärlden
Helsingborgarna är generellt sett nöjda med dagens utbud
av kultur, idrott och fritid men utbudet behöver möta vi-
kande besökssiffror och framtidens utmaningar. Invånarna
och näringslivet har ökande krav på tillgänglighet, delaktig-
het, valfrihet och service 24 timmar om dygnet. Hur Hel-
singborg skapar värde för invånare och konsumenter kring
innehållet i en tjänst eller produkt är en fråga som måste
besvaras – både idag och i framtiden.
En gemensam vision
25 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 FRAMTID
VISIONEN OM DEN GEMENSAMMA STADEN åR 2035
Hos oss finns gemenskap, jämlikhet och tolerans. Här finns
lika möjligheter för alla människor. Här finns vård och
omsorg för alla. I Helsingborg har vi inflytande över stadens
utveckling och tar ett gemensamt ansvar för vår stad. Här
finns hållbar tillväxt och hållbart byggande. Vi har spän-
nande boendemiljöer och uppmärksammad arkitektur. Här
finns ett hem för alla smaker och behov. Hos oss finns stolt-
het, trygghet och samhörighet, här är det lätt att trivas.
I Helsingborg finns det goda livet.
60
59
58
57
56
55
54
53
52
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
2023
2024
2025
2026
2027
2028
2029
2030
2031
2032
2033
2034
2035
andel av befolkningen i åldersintervallet 20-64 år, procent
Påverkan från omvärlden
Hälsa, tolerans och trygghet är viktiga framgångsfaktorer för
en gemensam stad. Demografin förändras och precis som ri-
ket i övrigt ställs Helsingborg inför utmaningen att hantera
en åldrande befolkning med stora pensionsavgångar. De som
arbetar blir färre, men de måste försörja allt fler. Framtidens
äldre kommer att vara fler och friskare och samtidigt ställa
nya krav på individuella lösningar. Det byggs för lite bostä-
der – sett över en 20-årsperiod har det endast tillkommit
en ny bostad för var fjärde person som befolkningen ökat.
Att arbetslivet förändras och blir mer kunskapsintensivt
innebär både ökade möjligheter för dem som kan och ökade
svårigheter för dem som till exempel inte klarar skolan.
26 FRAMTID Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
VISIONEN OM DEN BALANSERADE STADEN åR 2035
Hos oss finns insikt om samberoendet mellan människa och
natur. Vi tar ansvar för hur vi använder våra energikällor
och naturresurser. Här är vi på god väg mot ett hållbart
ekologiskt fotavtryck – vi lever inte över jordens tillgångar.
I Helsingborg finns ett unikt och vackert läge. Här finns
staden, havet och landsbygden. Här finns stillhet och puls,
tradition och nytänkande, historia och framtid. Här finns
närproduktion och småskalighet, smarta klimatanpassning-
ar samt hållbara miljö- och energisatsningar. Här är vattnet
rent och luften lätt att andas. Allt i Helsingborg görs med
social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet i fokus – här
är det enkelt att göra kloka val.
Påverkan från omvärlden
Helsingborgs stad bedriver ett aktivt miljöarbete, men står
inför utmaningen att förebygga klimatförändringens ne-
gativa effekter och utveckla beteendepåverkande insatser.
Staden har en viktig roll för att underlätta för invånarna att
göra klimatsmarta val vad gäller boende, transporter, mat,
shopping och offentliga tjänster.
VISIONEN OM DEN GLOBALA STADEN åR 2035
Hos oss finns nyfikenhet, öppenhet och framtidstro. Vi är
navet i norra Öresundsregionen som är uppkopplad och
sammankopplad med omvärlden. Här är världen alltid nära
och närvarande. I Helsingborg finns smart infrastruktur,
här är avstånden korta och kollektivtrafiken en förebild.
Här finns en höghastighetsbana och nära kontakt med Dan-
mark genom en fast förbindelse till Helsingør. Här finns
hållbara transportsystem, avancerade godsflöden och en
konkurrenskraftig hamn. Hos oss finns det moderna livet
och det globala perspektivet. Helsingborg är ett föredöme
för andra städer.
Påverkan från omvärlden
Goda internationella förbindelser är en förutsättning för
stadens konkurrenskraft. Bra förbindelser med framtida
höghastighetståg stärker de internationella kopplingarna
och gynnar den regionala utvecklingen. God tillgänglig-
het till flygplatser bidrar också till stadens attraktivitet.
Samtidigt är en ny fast förbindelse över den norra delen av
Öresund nödvändig för att klara framtida gods- och per-
sontrafik på järnväg och möjliggöra fortsatt utveckling av
regionen. Men redan nu skapar den tekniska utvecklingen
möjligheter för Helsingborg att vara uppkopplad och agera
lokalt på en global marknad.
27 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 FRAMTID
H+
H+ är ett stort före detta hamn- och industriområde
i södra Helsingborg som ska förvandlas till en modern
stadsdel under de kommande tjugo åren. Två av områdets
mest strategiska platser, Oceanhamnen och Bredgatan,
börjar detaljplaneras under 2013. De två detaljplanerna ska
löpa parallellt och innehålla en bra mix mellan bostäder
och kontor. För att knyta ihop H+ området med stadens
centrala delar föreslås en ny fysisk förbindelse för gång-
och cykeltrafik, från Oceanpiren via centralstationen
Knutpunkten. Vid Bredgatan planeras ett blågrönt stråk
med vatten och grönska som binder samman området från
Jordbodalen i sydöst med havet i nordväst. Där skapas nya
kvaliteter och mötesplatser.
DROTTNINGHÖG
Drottninghög är en stadsdel i förändring. Vi kommer att
satsa speciellt på förändringar avseende tre saker: grönskan,
tryggheten och de unga. Det handlar både om fysiska och
sociala förändringar. Framtidens Drottninghög ska vara en
plats som alla är stolta över, både de som redan bor där och
de som vill flytta dit. Därför vill vi bygga fler bostäder i
området, både hyresrätter, bostadsrätter och villor. Även
företag och arbetsplatser bör finnas på Drottninghög. Vi
vill öppna Drottninghög mot centrala Helsingborg och öv-
Långsiktiga stadsförnyelseprojekt
riga angränsande områden. Drottninghög ska inte bara vara
en stadsdel utan en del av staden. Sommaren 2012 ställde
vi ut ett förslag på planprogram för Drottninghög. Under
2013 ska detaljplanen för området färdigställas.
SPIS – SPåRVAGNAR I HELSINGBORG
Inom några år beräknas taket vara nått för Helsingborgs
mest belastade busslinje, linje 1 mellan centrum och Dal-
hem. Även vägen mellan Helsingborg och Höganäs är tungt
belastad av pendlingstrafik, varje dag reser 16 000 personer
mellan de båda städerna.
Just nu utreder vi hur framtidens kollektivtrafik ska se
ut. En ny tanke är att ersätta busslinje 1 med spårvagnar.
Spårvägslinjen kan komma att gå norrut till Väla och söde-
rut till Råå och Ättekulla. Om planerna blir verklighet
kan en spårvägslinje tas i trafik runt år 2021. Busslinje 220
till Höganäs skulle också kunna ersättas av en spårvägs-
linje. I en förstudie utreder vi lämpliga alternativ för var
spårvägen kan gå, både inom Helsingborg och till Höganäs.
Även en miljökonsekvensbeskrivning ska göras. Förstudien
beräknas vara klar under våren 2013.
DEN PULSERANDE STADEN
28 ÖVERGRIPANDE MåL Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Stadens övergripande mål i styrkortBalanserad styrning är stadens gemensamma modell för
mål- och resultatstyrning. Mål- och resultatstyrning bety-
der förenklat att stadens styrs utifrån de mål som sätts upp
och de resultat som uppnås. Arbetet åskådliggörs i styrkort
för staden, nämnder, styrelser och verksamheter. Styrkort
är ett måldokument som visar vilka mål, mätetal och mål-
värden som prioriteras. Kommunfullmäktige beslutar om
ett stadsövergripande styrkort med mål för Helsingborgs
stad. De mål som finns i stadens övergripande styrkort
är tvärsektoriella mål som alla nämnder och styrelser ska
arbeta mot. Stadens verksamheter måste samverka i detta
arbete och ibland involvera externa aktörer.
Nedan presenteras utfallet i stadens styrkort 2012.
Nämnders och styrelsers styrkort presenteras i verksam-
hetsöversikterna i denna årsredovisning. För att få för-
djupad information om stadens mål i styrkort 2012 och
upp fyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida
www.helsingborg.se.
2010 2011 2012
MEDBORGARE
Alla ska känna sig trygga i Helsingborg
• Polisensmätningaravmedborgarnasupplevdatrygghetskavaramaximalt2,1poäng 1,91 2,09 1,91
• Medborgareöver65somärnöjdamedäldreomsorgenskaenligtindexmätningge ett indexvärdepåminst51 - 51 42
Barn och ungas uppväxtvillkor ska förbättras
• Andelen barn i familjer med försörjningsstöd ska i förhållande till totala antalet barn varamax9,5procent 10,3 11,8 11,9
• Andeleneleversomärnöjdamedverksamhetenigrundskolaochsärskola, skauppgåtillminst87procent 86,5 84,1 85,4
• Andeleneleverigrundskolansomärbehörigatillgymnasieskolan, skauppgåtillminst90procent 85,0 86,0 89,0
• Andelenföräldrartillbarniförskola,grundskolaochobligatorisksärskola somärnöjdamedsinabarnsskolaskavaraminst90procent 93,3 94,7 94,8
Helsingborg ska växa och utvecklas på ett hållbart sätt
• Antaletbostäderantagnaiplanskavaraminst1400stycken 1130 1534 280
• Antaletresurssvagaområdensomlyftsigenligtutvecklingsindexskavaraminst5st 7 2 5
• Medborgarnasuppfattningominflyytanadeikommunenskavaraminst42enligt nöjd-inflytande-index 40 41 40
• Arbetslöshetenskamaximaltvara1procenthögreäniövrigakommunermed över 100 000 invånare 2,2 2,3 2,2
Helsingborg ska erbjuda ett tilltalande utbud inom kultur och fritid
• Antalkulturinsitutionermedflerbesökareänföregåendeårskavaraminst5stycken - - 5
• FritidsmöjligheterskaskaenligtNöjd-Region-Indexuppgåtillettindexvärdepåminst73 71 72 71
Markören visar stadens måluppfyllelse.
29 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 ÖVERGRIPANDE MåL
Stadens övergripande mål i styrkort
2010 2011 2012
ORGANISATION Helsingborg ska vara en attraktiv arbetsgivare
• Ledarindexskauppgåtillminst83 - 76 78
• Medarbetareindexskauppgåtillminst831) - - 74
• Stadenskasomarbetsgivarerankasblanddesjufrämstajämförtmedandrakommuner - 8 4
Helsingborgs stads kommunikation ska vara relevant och tillgänglig
• Antale-tjänstersomstadensförvaltningartillhandahållerskavaraminst110stycken 21 60 111
• Andelmedarbetaresomärnöjdamedstadensinformationochkommunikationska varaminst85procent - - -
1) Värdet för medarbetarindex 74 är inte relevant att jämföra mot målvärdet 83 på grund av förändrad mätmetod
2010 2011 2012
EKONOMI
Stadens ekonomi ska vara god
• Skattenettotiförhållandetillverksamhetensnettokostnadskaminstuppgåtill 100 procent 103 103 106
• Koncernenssoliditetskavaraminst24procent 26 26 27
• Stadenssoliditetjusteradförkoncerninternalånviaintenbankenskavaraminst56procent 59 58 59
•Resultatetförskattefinansieradverksamhetskauppgåtillminst100mnkr 54 -69 342
2010 2011 2012
FRAMTID Helsingborg ska vara den mest näringslivsvänliga staden i Sverige
•Stadenskavidrankingavantalnystartadeföretagskavarablanddefyrabästa avkommunermedöver100000invånare 4 4 4
• ISvensktNäringslivskommunrankingskastadenvarablandde40bästa 16 13 20
Helsingborg ska ligga i framkant i miljö- och klimatfrågor
•Energianvändningenikommunalalokalerskavaramaximalt169kWh/m2 171 163 158
•VidrankingenavSverigesbästamiljökommunskastadenliggablandde10främsta 10 6 4
•Andelannonseradeupphandlingardärmiljökravställtsskavaraminst80procent 100 85 96
•Utsläppetavväxthusgaserperinvånareskavarahögst4ton 4,0 6,0 5,8
• Årsmedelvärdetavkvävedioxidskauppgåtillhögst25mikrogram/m3 23,1 28,9 29,9
Helsingborgs attraktivitet ska utvecklas
•Blandsvenskarnasfavoritkommunerskastadenliggablandde7mestpopulära 8 7 8
•NärdetgällerattrekommenderaandraattflyttatillHelsingborgskavihaett indexvärdepålägst78 77 77 76
•VidNöjd-Region-Indexskastadenhaettindexvärdepålägst68 66 69 66
30 TJÄNSTEGARANTIER Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Kommunfullmäktige beslöt inför 2009 att införa tjänstega-
rantier i staden. Varje tjänstegaranti innebär ett löfte till
kommuninvånarna om vad som kan förväntas av
stadens service. Om en tjänstegaranti inte kan uppfyllas
åtar sig staden att omgående göra vad man kan för att
rätta till felet och leva upp till det givna löftet. Invånare
har i dessa fall också rätt till en förklaring till varför
det inte blev som garantin lovade. Du kan läsa mer om
stadens tjänstegarantier på www.helsingborg.se.
Nedan redovisas hur tjänstegarantierna har infriats
år 2012.
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Vi garanterar att alla barn kan läsa och skriva
efter sitt första skolår.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 96 procent
och utfallet hamnar därmed på samma nivå som föregå-
ende år. Nya elever med olika bakgrund tillkommer konti-
nuerligt och skolunderbyggnaden varierar vilket alltid
påverkar utfallet för denna tjänstegaranti.
Vi garanterar att ditt barn kan räkna efter
sitt andra skolår.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 92 procent,
vilket är en ökning med två procent gentemot föregående
år. Framstegen är glädjande och satsningen på att förbättra
pedagogernas kompetens och matematikförståelse
kommer att fortsätta.
VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN
Du som har kontakt med äldre- och handikapp-
omsorgen i Helsingborgs stad ska möta kunnig
och vänlig personal, som respekterar dig och dina
synpunkter och önskemål.
Vad gäller bemötande uppnåddes målet till 76 procent
inom hemtjänsten och 52 procent inom vårdboende.
Avseende respekt för person, synpunkter och önskemål
uppnåddes målet till 88 procent inom hemtjänsten och
80 procent inom vårdboende. Ett värdegrundsarbete
kommer att fortsätta bedrivas för att förbättra målupp-
fyllelsen för denna tjänstegaranti. Vidare kommer en
värdighetsgaranti att införas under år 2013.
Avtalade tider kommer att hållas. Om något händer
som förhindrar detta ska du direkt meddelas.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 82 procent
inom hemtjänsten, medan motsvarande uppföljning avse-
ende vårdboende inte gjordes. Det pågår ett arbete med
att ta fram ett planeringsverktyg som kommer att införas
i verksamheten under år 2013.
Du ska alltid få information om de stödinsatser du
erbjuds och om vilka möjligheter du har att påverka
utformningen av dessa insatser.
Det har inte gjorts någon uppföljning av denna tjänste-
garanti under året.
Personalen kommer inte att företa sig något som rör
dig utan att du är informerad och delaktig.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 70 procent
inom hemtjänsten och 50 procent inom vårdboende.
Värdegrundsarbetet fortsätter att bedrivas för att för-
bättra måluppfyllelsen för denna tjänstegaranti. Vidare
kommer en värdighetsgaranti att införas under år 2013.
SOCIALNÄMNDEN
När du söker hjälp via vår mottagning ska en första
bedömning av ditt ärende vara klar inom tio dagar.
Målet uppnåddes till 92 procent. Avvikelse från målet
motsvarande cirka tio procent av bedömningarna beror
på att familjer eller enskilda klienter har haft önskemål
om och därför erhållit besökstid utanför tjänstegarantins
tio kalenderdagar. Resterande avvikelse på åtta procent
beror främst på hög arbetsbelastning, sjukdom, vård av
barn samt storhelger och semestrar.
KULTURNÄMNDEN
Besökarna på Helsingborgs samtliga stationära
folkbibliotek garanteras tillgång till internetupp-
kopplade datorer.
Det har inte gjorts någon formell uppföljning av denna tjäns-
tegaranti under året. Några klagomål avseende bibliotekens
datorer har heller inte inkommit till kulturförvaltningen.
Avsändare till skrivelser till kulturnämnden eller dess
tjänstemän ska senast fem arbetsdagar efter ankomst
få bekräftelse på att handlingen är inkommen.
Någon formell uppföljning av denna tjänstegaranti har inte
gjorts under året. Det har heller inte inkommit några
klagomål till nämndens förvaltning avseende hanteringen
av skrivelser.
Stadens tjänstegarantier
31 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 TJÄNSTEGARANTIER
Besked om bidragsbeslut ska lämnas sökanden
inom två månader från det att ansökan inkommit
till kulturnämnden.
Uppföljning av denna tjänstegaranti har gjorts
avseende andra halvåret 2012. Vid denna uppföljning
uppnåddes målet till 100 procent.
STADSBYGGNADSNÄMNDEN
Det är enkelt att komma i kontakt med oss och vi
ger våra kunder god service.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent.
Stadsbyggnadsförvaltningen prioriterar tillgänglighet
eftersom flera av dess ansvarområden påverkar invånarnas
vardag. Servicen mäts utifrån öppettider och telefontider
samt hur kunder informeras i de fall avvikelser inträffar
i samband med exempelvis helgdagar. Det görs även mät-
ningar av tillgängligheten på personal som talar engelska.
Vi tömmer sopor i enlighet med kundens valda
tömningsintervall och på bestämd dag.
Denna tjänstegaranti har utgått under året eftersom
Renhållningsverket har gått över till NSR AB.
Vi utför husutstakning inom fem arbetsdagar efter
inkommen beställning om kunden önskar detta.
Målet uppnåddes till 100 procent. Stadsbyggnadsförvalt-
ningen arbetar efter framtagna rutiner och checklistor
och gör årligen en översyn av processen. Under 2012
genomfördes totalt 66 husutstakningar enligt tjänste-
garantin eller utifrån kundens specifika önskemål.
Stadens lekplatser är säkra.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 pro-
cent. Under 2012 inkom 25 felanmälningar gällande akuta
åtgärder på stadens lekplatser – samtliga åtgärdades eller
säkrades inom 24 timmar.
Alla inkomna bygglovsärenden återkopplas senast
15 arbetsdagar efter mottagandet med information
om att ärendet är mottaget och vem som är
handläggare.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent.
Det finns en god rutin framtagen för återkoppling i sam-
band med uppläggning av nya ärenden.
Vid tekniska problem i stadens vattenledningar
ska ingen brukare i staden vara utan dricksvatten
i mer än tio timmar. (Gäller ej vid otjänligt vatten.)
Målet uppnåddes till 100 procent. Vatten har levererats i
tid under hela året. I de fall då ett läckage inte har lagats
inom tio timmar har vatten tillhandahållits via brandpost
eller vattentank.
Vi ska ge god service i remisshanteringen
för uteserveringar.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 procent.
Samtliga ansökningar under året har handlagts så att sök-
anden har fått svar inom fem dagar. Det pågår ett arbete
för att ytterligare förbättra rutiner och processer inom
ramen för projektet – Ökad kundnytta i företagsärende.
UTVECKLINGSNÄMNDEN
Medborgaren ska erbjudas budget-, skuld- och hyres-
rådgivning inom en vecka.
Målet uppnåddes till 100 procent. Inga avvikelser har
inkommit under året.
Medborgaren ska erhålla beslut om försörjningsstöd
senast tio dagar efter att komplett ansökan lämnats in.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 pro-
cent. En avvikelse har dock inkommit under året där det
efter bedömning visat sig att förvaltningen brustit i sin
garanti.
Medborgare som via röstbrevlåda lämnat meddelande
om önskad kontakt, ska återupp ringas senast
påföljande arbetsdag.
Målet uppnåddes till 100 procent. Två avvikelser har dock
inkommit under året där det i ett av fallen efter bedöm-
ning visat sig att förvaltningen brustit i sin garanti.
Medborgaren ska erbjudas studie- och yrkesvägledning
samma dag genom Helsingborgs lärcentrum.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 100 pro-
cent. Ingen avvikelse har inkommit under året.
MILJÖNÄMNDEN
I diarieförda klagomålsärenden ska de som framför ett
klagomål ha fått besked inom fem arbetsdagar.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 98 procent
och utfallet hamnar därmed på samma nivå som föregå-
ende år.
I anmälningsärenden enligt miljöbalken ska beslut ha
fattats inom sex veckor från det att ett beslutsunderlag
är komplett.
Målet uppnåddes till 100 procent och utfallet hamnar
därmed på samma nivå som föregående år.
Vid misstänkt matförgiftning ska utredning ha inletts
samma arbetsdag som anmälan kommit in.
Målet för denna tjänstegaranti uppnåddes till 98 procent
vilket innebär en viss förbättring gentemot föregående år
du utfallet var 94 procent.
32 STADENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
resultat före jämförelsestörande poster, mnkr
åRETS RESULTAT
Årets resultat innebar ett överskott på 365 mnkr. I
resultatet ingick en jämförelsestörande intäkt och om
denna exkluderas blev resultatet 268 mnkr, det vill säga
185 mnkr högre än budget, varav VA-verksamheten (Vatten
och avlopp) svarar för 40 mnkr. Den jämförelsestörande
intäkten (97 mnkr) bestod av en retroaktiv återbetalning av
sjukförsäkringsavgift från åren 2007 och 2008.
Nedanstående diagram visar resultatutvecklingen
före jämförelsestörande poster och utan beaktande av
pensionsförpliktelser före 1998. Staden har i likhet med
några andra kommuner valt att redovisa detta pensions-
åtagande i balansräkningen. Av diagrammet framgår att
staden de senaste fem åren, med undantag av 2010,
uppvisat plusresultat över 200 mnkr.
FINANSIELLA MåL
Kommunfullmäktige har fastställt finansiella målsätt n ingar
för staden vilka redovisas i det stadsövergripande styrkor-
tet med perspektivmålet att stadens ekonomi ska
vara god.
• Skattenettot i förhållande till verksamhetens nettokostnad ska uppgå till minst 100 procent.
• Koncernens soliditet ska vara minst 26 procent.
• Stadens soliditet justerad för koncerninterna lån via internbanken ska vara minst 60 procent.
• Resultat i skattefinansierad verksamhet ska uppgå till minst 100 mnkr.
Beträffande den första punkten uppgick skattenettot till
105 procent av verksamhetens nettokostnad. Denna mål-
sättning har uppnåtts under de senaste fem åren. Koncer-
nens soliditet uppgick till 28 procent medan stadens solidi-
tet, rensat från koncerninterna lån, uppgick till 59 procent.
Under en femårsperiod har stadens soliditet legat mellan
63 och 58 procent. Den skattefinansierade verksamheten,
exklusive jämförelsestörande intäkt, redovisade ett resul-
tat på 245 mnkr. Sammanfattningsvis uppfylldes tre av
målsättningarna.
BALANSKRAVET
Det lagstadgade balanskravet utgör en miniminivå som
innebär att intäkterna måste överstiga kostnaderna. Vid
beräkningen av balanskravet ska vissa resultatposter räknas
bort när resultatet tas fram. Ett negativt resultat ur balans-
kravssynpunkt ska återställas inom en treårsperiod med
motsvarande överskott. Stadens resultat enligt avstämning
mot balanskravet uppgick till plus 319 mnkr och uppfyllde
således kommunallagens balanskrav.
Stadens ekonomi
Exklusive jämförelsestörande poster
Exklusive jämförelsestörande poster och pensionsförpliktelser före1998
500
400
300
200
100
0
2008 2009 2010 2011 2012
33 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADENS EKONOMI
Balanskravet kan emellertid sägas utgöra en miniminivå för
att säkerställa en god ekonomisk hushållning över tiden. Ett
av de nyckeltal som används för god ekonomisk hushållning
är redovisat resultat i relation till kommunens skattenetto.
Riktvärdet enligt praxis är att detta resultat ska motsvara
minst två procent av skattenettot. Detta resultat ger då
utrymme för att över en längre tid skattefinansiera en
normal investeringsvolym. Enligt detta nyckeltal uppgick
stadens resultat, exklusive jämförelsestörande poster, till
4,6 procent (4,5) av skattenettot.
NÄMNDERS OCH STYRELSERS RESULTAT (exklusive stadsgemensamt)
Nämnder och styrelser redovisade sammanlagt ett över-
skott på 14,4 mnkr (exklusive stadsgemensamt) gentemot
årets budget. I delårsbokslutet per den 31 augusti beräkna-
de nämnder och styrelser inom skattefinansierad verksam-
het ett marginellt lägre resultatutfall, varför såväl följ-
samheten mot kommunfullmäktiges tilldelade ekonomiska
utrymme som prognossäkerheten är mycket god.
Barn- och utbildningsnämnden
Årets verksamhet för Barn- och utbildningsnämnden har
genomförts med ett ekonomiskt resultat på +20,8 mnkr.
Den främsta orsaken till överskottet är den satsning som
gjordes på skolområdet i december. Då erhöll nämnden ett
tillskott på 30 mnkr, varav cirka 21 mnkr tillföll den kom-
munala verksamheten. Eftersom kort tid av året återstod
att utnyttja dessa resurser, innebar de i första hand en
resultatförbättring och förbättrade ingångsvärden för
kommande år. Utan detta tillskott hade ett resultat kring
noll redovisats.
Problematik finns framförallt inom gymnasieskolan, där
sjunkande elevtal och ökande konkurrens under föregå-
ende år medfört en ekonomisk obalans som delvis kvarstår.
Gymnasieskolans underskott vägs upp av överskott inom
förskolan och grundskolan. Här har uppdraget, som fram-
gångsrikt utförts, varit att på enhetsnivå arbeta in tidigare
års underskott samtidigt som överskott i nuläget inte fått
förbrukas.
nämnder/styrelsers budgetavvikelser exklusive överfört resultat och jämförelsestörande poster, mnkr
Vård- och omsorgsnämnden
Vård- och omsorgsnämndens bokslut visar ett underskott
på knappt 8 mnkr. En bidragande orsak till underskottet
är en till viss del ofinansierad lönerörelse, där utfallen
översteg den uppräkning nämnden erhållit med 2 mnkr.
På verksamhetsnivå är det bland annat hemvården som
sticker ut med ett underskott på 7 mnkr.
Även personlig assistans-myndigheten går med ett
tämligen stort underskott, 4,6 mnkr. Jämfört med 2011
har det varit betydligt fler ärenden och fler timmar avse-
ende LSS-beslut om personlig assistans. Detta beror bland
annat på försäkringskassans bedömningar och förändrad
lagstiftning.
Utvecklingsnämnden
Utvecklingsnämnden redovisar ett underskott på 2,5 mnkr.
Då nämnden beslutat att använda 1,2 mnkr av överfört
överskott från tidigare år till två projekt blir utfallet för
året -3,7 mnkr. Underskottet beror främst på ökade kost-
nader för försörjningsstödet som uppgick till 230,8 mnkr
vilket är 15,2 mnkr högre än budgeterat.
Flera verksamheter går med plus. Precis som föregående
år redovisar vuxenutbildningen ett överskott för den
gymnasiala vuxenutbildningen. Stadens verksamhet har
under året också förstärkts med statliga medel för Yrkes-
vux (yrkesutbildning för vuxna) och Vuxlärling
(lärlingsutbildning för vuxna).
Socialnämnden
Årets resultat visar ett överskott på 6,3 mnkr, inklusive
ianspråktagna medel.
Barn och familjs verksamhetsområde har ett underskott
på 6,9 mnkr. Underskottet beror till stor del på fördyrade
kostnader för familjehemsplaceringar och institutions-
vård. Antalet familjehemsplaceringarna har ökat markant
under året, främst i form av jourhemsplaceringar. Det
innebär ett ökat tryck på att hitta stadigvarande hem
vilket i sin tur medför att placeringar i jourhem blir
långvariga.
Ungdom och familjs verksamhet visar ett positivt
resultat på 13,1 mnkr. Orsaken är högre intäkter i form
av statsbidrag avseende ensamkommande flyktingbarn och
intäkter för gemensam vårdplanering med BUP. Vuxens
verksamhet visar ett underskott på 3,3 mnkr.
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett underskott på 4
mnkr. Detta beror bland annat på att planavdelningen
gjort ett svagare ekonomiskt resultat än tidigare år. Enligt
gängse praxis tar nämnden inte betalt förrän samrådsske-
det är godkänt eller detaljplanen är tillstyrkt/antagen av
stadsbyggnadsnämnden. Under året har flera stora arbeten
pågått, med planprogram såsom H+ (Oceanhamnen och
Bredgatan), Drottninghög och Östra Ramlösa, vilka tagit
2008 2009 2010 2011 2012
200
150
100
50
0
-50
34 STADENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
stora resurser och kostnader i anspråk. Dessa ger intäkter
från 2013–2014. Underskottet uppgick till cirka 2 mnkr
jämfört med budget.
Stadsbyggnadsnämnden omförhandlade avtalet gäl-
lande skolkort inför 2012. En avsevärt ändrad prisbild för
året har gett en kostnadsuppräkning på 3,9 mnkr. Under
året beslutades om en fortsättning med seniorkortsverk-
samheten. Budgeten för 2012 slogs fast innan det nya
avtalet med Skånetrafiken togs fram där ny resandeprog-
nos redovisats, vilket föranleder en budgetavvikelse på
2,1 mnkr.
En utebliven tomträttsavgift (intäkt) för tågterminalen
Knutpunkten på 2,7 mnkr har påverkat resultatet. Intäk-
ten var budgeterad och har tillförts nämnden under de
senaste 20 åren.
Vakanta tjänster har bidragit med ett överskott på
cirka 1 mnkr, vilket är 2 mnkr lägre än 2011. Ett stort
antal aktiviteter har gett överskott genom att kostnaderna
blivit lägre än planerat vilket har dämpat effekterna av
ovanstående negativa budgetavvikelser.
Kulturnämnden
Kulturnämnden redovisar ett överskott på 3,5 mnkr. I
samband med den interna budgetprocessen under hösten
har en fullständig översyn genomförts av samtliga verksam-
heter med syfte att få budget i balans 2013. Effekterna av
arbetet fick genomslag redan under hösten 2012 vilket har
bidragit till det positiva resultatet.
Överskottet har flera orsaker, till exempel lägre personal-
kostnader jämfört med budget på grund av ej tillsatta
vakanta tjänster samt att sjukskriven personal inte har
ersatts fullt ut. Höstens arrangemang var lyckosamma ur
både publikt och ekonomiskt perspektiv genom ökade intäk-
ter/minskade kostnader. Utgiften för kulturstöd blev lägre än
planerat. Under hösten har förvaltningen haft en allmän kost-
nadsåterhållsamhet som också har påverkat resultatet.
Idrotts- och fritidsnämnden
Idrotts- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 6,0
mnkr. Detta beror framförallt på att det underhåll av tre
olika konstgräsplaner som var planerat att göras under året
försenades av ett överklagande av upphandlingen. Under-
hållet kommer istället att genomföras under 2013, varför
delar av nämndens ackumulerade överskott då kommer
att behöva användas.
En annan viktig förklaring till överskottet är att färdig-
ställandet av vissa investeringar släpar efter. Detta avser
bland annat Kallis, renoveringen av Idrottens hus, park-
ourbanan på Jutan, renovering av fotbollsplaner och när-
idrottsplatsen på Maria park.
Räddningsnämnden
Räddningsnämnden redovisar ett underskott på 0,2 mnkr.
Ett budgeterat överskott på transportcentralen har minskat
med 0,9 mnkr beroende på ökade kostnader för leasing och
övrig förbrukning samt intäktsminskning. Intäktsökningar
motsvarande 0,7 mnkr redovisas bland annat på Brando-
rama. Det utgående resultatet inklusive resultatöverföring
för helåret 2012 uppgår till 9,8 mnkr.
Miljönämnden
Miljönämnden redovisar ett överskott på 0,9 mnkr. Den
positiva avvikelsen beror primärt på två saker. Den ena är
att nämnden under året har fått ersättning för arbetet med
projekt inom H+, med Eco-city samt med energieffektivi-
sering. Den andra större avvikelsen gäller lägre personal-
kostnader.
Övriga nämnder
Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott på -0,6
mnkr. Stadsrevisionen redovisar ett överskott på 1,2 mnkr.
Valnämnden redovisar ett överskott på 0,2 mnkr.
35 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADENS EKONOMI
Kommunstyrelsen inklusive stadsgemensamt
Utfallet för kommunstyrelsen i årets resultat visar ett
överskott på 151,8 mnkr, där stadsledningsförvaltningen
står för -17,2 mnkr och stadsgemensamt för 169,0 mnkr.
Det utgående resultatet för helåret 2012 inklusive resul-
tatöverföring är 170,9 mnkr.
Stadsledningsförvaltningens resultat förklaras till stor
del av att Mark- och exploateringsavdelningen har ett
underskott på 20,7 mnkr. Detta beror främst på en ned-
skrivning av fastigheten Python 3 (55,2 mnkr) vilket mot-
verkas av ett betydande exploateringsöverskott och andra
fastighetsförsäljningar. Av den totala resultatöverföringen
på 19,4 mnkr har 0,3 mnkr tagits i anspråk. Det utgående
resultatet för helåret 2012 inklusive resultatöverföring är
+1,9 mnkr (-17,2+19,0).
För stadsgemensamt beror resultatet främst på en
retroaktiv återbetalning av arbetsgivaravgifter från AFA
försäkringar på 96,7 mnkr och att pensionskostnaderna
bedöms bli 34,7 mnkr lägre än budgeterat. Av de totalt
10 mnkr som är avsatt för kommunstyrelsens oförutsedda
kostnader har 0,7 mnkr använts under året.
Styrelsen för Kärnfastigheter
Kärnfastigheter redovisar ett överskott på 7,6 mnkr.
Hyresintäkterna uppgick till 693,4 mnkr vilket är högre
än föregående år. En anledning till ökningen är att Helsing-
borg Arena och Pålsjö park färdigställdes under året.
Värmekostnaderna har ökat något jämfört med tidigare
år (till 35,3 mnkr), mest beroende på taxehöjningar och
nya förvaltningsobjekt. Kostnaderna för akut underhåll
har minskat med 20 mnkr till 32,5 mnkr, mycket tack vare
att utgifterna för skadegörelse och brandskador var avse-
värt lägre än under 2011. Det planerade underhållet ham-
nade på 118,6 mnkr vilket är cirka 11 mnkr högre än före-
gående år. Kärnfastigheter fortsätter att planera för en
årlig underhållsvolym på en bra bit över 100 mnkr.
Under året har Kärnfastigheter gjort nedskrivningar
på 24,8 mnkr avseende inventarier som inte längre har
något värde.
Vatten- och avloppsverk
För VA-verket redovisades ett överskott på 23,7 mnkr.
Underskottet från 2011 medförde en höjning av avgifterna
vilket är en starkt bidragande orsak till årets överskott.
Lagstiftningen kring VA-verksamhet föreskriver att verk-
samhetens resultat över tid ska vara så nära noll som möjligt.
SKATTENETTOT STÖRRE ÄN NETTOKOSTNADERNA
Utvecklingen av relationen mellan skattenetto och verk-
samhetens nettokostnader är viktig för stadens förut-
sättningar för att på lång sikt uppvisa en god ekonomisk
ställning. Verksamhetens nettokostnader bör alltid vara
lägre än skattenettot.
DEN GEMENSAMMA STADEN
skattenettots andel av verksamhetens nettokostnader, exklusive jämförelstörande poster, procent
2008 2009 2010 2011 2012
110
108
106
104
102
100
98
96
94
92
90
36
FINANSNETTOT
Finansnettot redovisar ett överskott på 50 mnkr, vilket är
57 mnkr lägre än föregående år om en jämförelsestörande
finansiell kostnad för 2011 elimineras.
Finansnettot har varit positivt varje år sedan 1996,
bortsett från 2002. Av nedanstående diagram framgår hur
stadens räntenetto respektive finansnetto utvecklas från
och med 2008. Skillnaden mellan räntenetto och finans-
netto, speglar till bolagskoncernen tillförda medel i form av
aktieägartillskott eller nyemission.
STADENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Skattenettot ökade med 3,0 procent och uppgick till 5 778
mnkr. Nettokostnaderna för skattefinansierad verksamhet,
exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 2,4 pro-
cent till 5 595 mnkr. Lägre totala pensionskostnader 2012
jämfört med föregående år motsvarar knappt en procent
och är huvudförklaringen till den låga nettokostnadsut-
vecklingen. Av diagrammet framgår att skattenettot under
den senaste femårsperioden varit högre än nettokostna-
derna. Högst värde redovisades 2008 och 2012 med 105
procent och lägst 2009 med 102 procent.
NETTOKOSTNADER PER VERKSAMHETSOMRåDE
Nettokostnaderna i nedanstående tabell är stadens själv-
kostnader för olika verksamheter enligt de underlag som
lämnas till Statistiska centralbyrån. Administration och
andra övergripande kostnader, som inte är direkt hänför-
bara till ett specifikt område, har i tabellen nedan fördelats
ut på samtliga verksamheter. Detta för att siffrorna ska
vara jämförbara med de uppgifter som andra kommuner
redovisar för motsvarande verksamhetsområden.
2010 2011 2012
Förskolamedskolbarnomsorg 684 764 791
Grundskolamedförskoleklass 980 1002 1027
Gymnasieskola 462 448 450
Särskola 74 66 62
Fritidsverksamhet 163 169 176
Vårdoomsomäldreofunktionshind 1147 1163 1211
InsatserenligtLSSochLAS 292 310 337
Invidofamomsorg,barnoungdom 206 228 214
Individ-ochfamiljeomsorg-vuxen 112 112 108
Kultur 250 211 163
Gator,vägarochparker 287 300 309
Vatten-ochavloppsverk 15 31 0
Avfallshantering 12 0 0
Stadsbyggnad 51 54 88
Bostadsverksamhet(exploateringmm) 215 56 76
Försörjningsstöd(inklusiveadministration) 272 282 294
Arbete,integrationochnäringsliv 93 86 52
Vuxenutbildning 96 90 99
Miljö- och hälsoskydd 23 23 22
Räddningstjänst 89 99 105
Politikochrevision 61 55 52
Övrigt 37 25 68
SUMMA 5 621 5 574 5 704
verksamheter, nettokostnader, mnkr
INTERNBANKEN
Extern kapitalanskaffning, likviditetshantering och finan-
siella placeringar i kommunkoncernen – allt samordnas
genom internbanken. Internbankens övergripande uppdrag
är att verka för att på bästa sätt uppnå målsättningarna
med finansverksamheten och att stödja de olika koncern-
bolagens affärs- och resultatutveckling.
Målen för upplåningen genom internbanken är att på
såväl kort som lång sikt dels uppnå en låg finansierings-
kostnad och dels säkerställa betalningsförmågan. Staden
ska vara en trygg låntagare som erbjuder finansiering
genom upplåning till marknadens bästa villkor för jämför-
bara låntagare.
Staden ska eftersträva ett diversifierat utbud av upp-
låningsinstrument och långivare samt se till att upptagna
låns förfallostruktur fördelas över tid. De vanligaste upp-
låningsformerna för internbanken är utgivande av certifi-
kat och obligationer, som ersätter gamla banklån när de
förfaller.
Finansnetto och räntenetto exklusive jämförelsestörande poster, mnkr
Finansnetto Varav räntenetto
250
225
200
175
150
125
100
75
50
25
02008 2009 2010 2011 2012
37 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADENS EKONOMI
Kapitalförsörjning till helägda bolag sker genom utlåning
från staden. Utlåning ska ske i enlighet med kommunsty-
relsens beslutade utlånings- och borgensramar eller enligt
separata beslut i kommunstyrelsen. Utlåningen ska vara
belopps- och tidsbegränsad. Vid ingången av 2012 var
internbankens utlåning 4 858 miljoner och har under året
vuxit till 5 247 miljoner.
Internbanken hanterar överskottslikviditet från staden
och stadens bolag. Dessa medel lånas i sin tur ut till de
bolag som behöver kapital. internbanken är samma juri-
diska enhet som staden och stadens kassa finns inlånad i
internbanken. På så vis kan internbankens resultat sägas
utgöra avkastningen på stadens pengar. Utöver räntenettot
från stadens kassa genereras också intäkter från den ränte-
marginal som uppstår mellan extern upplåning och utlå-
ning till koncernbolagen.
Priset (räntan) på stadens utlåning till de större bola-
gen ska inte vara högre än vad bolagen själva skulle kunna
tänkas låna till i eget namn (förtäckt utdelning). Räntan
på utlånade pengar får heller inte vara så låg att konkur-
rensbegränsningsregler åsidosätts.
NETTOINVESTERINGAR
Årets nettoinvesteringar uppgick till 893 mnkr (820).
Nettoinvesteringarna för den skattefinansierade verksam-
heten var 763 mnkr (712).
Av årets investeringsutgifter ligger fyra objekt runt
100 mnkr medan resterande ligger väsentligt lägre. Hel-
singborg Arena färdigställdes under året med ett totalt
anskaffningsvärde på 390 mnkr varav 131 mnkr tillföll
2012. En första amortering på arenan kunde göras av
utdelningsmedel från Dunkers donationsfonder med 24,5
mnkr. Österleden etapp 4 tillfördes 110 mnkr och likvid-
flödet till stadens nya grundskola, Tågaborgsskolan,
utgjorde 100 mnkr. Vidare utbetalades 91 mnkr till
Åbrädden, stadens nya äldreboende vid Råån. Därtill
gjordes investeringar för 130 mnkr i anläggningar inom
VA-verksamheten.
KASSAFLÖDE OCH NETTOLIKVIDITET
Kassaflödet från årets verksamhet innebar en ökning av
likvida medel med 136 mnkr till 382 mnkr. Staden har
ingen egen reell låneskuld utan en nettolikviditet. Netto-
likviditeten utgörs av räntebärande fordringar (exklusive
fordran på Helsingborgs Stads Förvaltning AB) minus
räntebärande skulder och uppgick till 1 055 mnkr år 2012.
Detta var en ökning med 222 mnkr jämfört med föregående
år. Av nedanstående diagram framgår hur nettolikviditeten
förändrats fram till 2012.
Den ökande omslutningen av upp- och utlåning speglar
internbankens ökande verksamhet med utlåning via staden
till de ägda bolagen. I princip all upplåning och större
delen av nettolikviditeten var vidareutlånad till dotterbo-
lagen samt till VA-verksamheten. Före internbankens
tillkomst 2010 skedde också vidareutlåning via staden till
bolagen, men då i betydligt blygsammare omfattning.
nettoinvesteringar, mnkr
1) 3 000 mnkr avseende aktier i dotterföretag genom kvittningsemis-sion är ej medräknade i 2012 års nettoinvesteringar. Detta då de vore jämförelsestörande i sammanhanget.
2008 2009 2010 2011 20121)
1000
800
600
400
200
0
självfinansieringsgrad av investeringar, exklusive jämförelsestörande poster, i procent
nettolikviditet, mnkr
1) 2012 års nettoinvesteringar justerade för kvittningsemission.
2008 2009 2010 2011 20121)
2008 2009 2010 2011 2012
100
80
60
40
20
0
2000
1750
1500
1250
1000
750
500
250
0
Beräkningen av nettolikviditeten skiljer sig åt mellan åren. För åren 2010 och 2011harkoncernmellanhavandetpå5000miljonerkronorsomuppstodvidbildandet av koncernen eliminerats. I bokslutet för 2012 elimineras den fordran om 1 760 miljoner kronor på Helsingborgs stads förvaltning AB som kvarstår efter koncernbildningen.
38 STADENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
SOLIDITET
Soliditeten beskriver den ekonomiska styrkan på lång sikt.
Stadens soliditet 2012 uppgick till 43 procent, vilket är en
minskning med fyra procent. I detta soliditetsmått ingick
också internbanken, som ökade balansomslutningen och
därmed även minskade soliditeten.
Den justerade soliditeten är ett bättre mått och inne-
bär att balansräkningen har rensats från internbankens
in- och utlåning. Den justerade soliditeten uppgår då till
59 procent, vilket var en ökning med en procent jämfört
med föregående år. Ett högt resultat är huvudförklaringen
till detta. Under en femårsperiod har den justerade solidi-
teten varierat mellan 63 och 58 procent.
Kommunallagen kräver inte att pensionsförpliktelser
före 1998 redovisas i balansräkningen, varför soliditeten
även rapporteras utan pensionsförpliktelser. Om staden
inte redovisar pensionsavsättningar före 1998 i balansräk-
ningen och om även internbankens mellanhavanden räknas
bort, uppgår soliditeten till 76 procent. Vid en jämförelse
med andra kommuner hamnar Helsingborg i topp. Snittet
för hela riket inklusive pensionsåtaganden före 1998 ligger
runt sex procent.
PENSIONSåTAGANDE
Stadens totala pensionsåtagande i balansräkningen
inklusive löneskatt uppgick till 2 835 mnkr (2 833) och
avser i huvudsak pensioner intjänade före 1998. Efter
1998 inbetalas pensionsavgifter för den avgiftsbestämda
ålderspensionen till det försäkringsbolag som den anställde
själv har valt. För anställdas inkomster överstigande 7,5
inkomstbasbelopp betalar staden in en försäkringspremie
för förmånsbestämda pensioner, varför skulden återfinns
i försäkringsbolaget. Inom stadens ansvarsförbindelser
redovisades 25 mnkr (24) avseende visstidspensioner och
avgångsersättningar för förtroendevalda samt för en enskild
befattningshavare som har rätt att avgå före 65 års ålder. I
denna post ingår även inkomstsamordnad visstidspension
för förtroendevalda som har avslutat sina uppdrag. Stadens
anställda omfattas av pensionsavtalet KAP-KL.
Årets pensionskostnad inklusive löneskatt uppgick till
310 mnkr (572). Vid en jämförelse med föregående års
utfall bör beaktas att kostnaderna var exceptionellt höga
2011 och dito låga 2012.
Till skillnad från privata arbetsgivare har kommunerna
inte behövt sätta av medel för de anställdas pensioner
eller på annat sätt trygga dessa. Beskattningsrätten anses
vara en garant för att kommunerna ska kunna infria fram-
tida pensionsutbetalningar. Helsingborg har inga särskilt
reserverade tillgångar för pensioner intjänade före 1998.
Sammantaget innebär detta att kostnaden för pensions-
skulden är beaktad i stadens resultat, men när utbetal-
ningar sker till förmånstagarna kommer likviditeten att
påverkas.
soliditet, procent
2008 2009 2010 2011 2012
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Soliditet Justerad soliditetExklpensionerföre1998ochinternbank
39 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADENS EKONOMI
Löneökning 1 procent -31
100nyaheltidstjänster -42
Ökade priser tjänster och varor med 1 procent -31
Ökat försörjningsstöd med 1 procent -2
Ökad upplåning med 100 miljoner -2
Infriade borgensförbindelser och/eller förlust utlåning med1procent -86
Skattehöjningmed1krona 235
Ökningriketsskatteunderlagmed1procent 50
Ökat tillskott från staten med 1 miljard till kommunsektorn ( kommuner och landsting) 10
Ökattillskottfrånstatenmed1miljardtillenbartkommunerna 14
Ökadetaxormed1procent 5
Förändring samtliga statsbidrag med 1 procent 13
Känslighetsanalys resultateffekt, mnkrKORTFATTAD SAMMANFATTNING AV DEN FINANSIELLA SITUATIONEN Fortsatt goda resultat
Sett över en tioårsperiod har staden kunnat uppvisa en
ekonomi i balans med god marginal. Samtidigt har staden
en lägre kommunalskatt jämfört med gruppen större städer
i riket, men också lägre kostnader för flertalet verksam-
heter. I stadens övergripande styrkort och nämnders och
styrelsernas styrkort sker en uppföljning av stadens och
verksamheternas mål. Det är viktigt att även framöver
fortsätta att utveckla kopplingen mellan verksamhetsmålen
och en god ekonomisk utveckling.
Fortsatt god kapacitet på en hög nivå
Soliditeten är ett mått på det långsiktiga finansiella
handlingsutrymmet. Denna visar hur stor del av stadens
tillgångar som finansierats med skatteintäkter. Stadens
soliditet ligger på en mycket hög nivå. Den justerade
soliditeten, som är ett mer rättvisande mått, minskade
med två procent och uppgick i bokslutet till 59 procent.
Hela pensionsavsättningen redovisades i balansräkningen.
God likviditet och inga risker i borgensåtagandet
Likviditeten visar betalningsberedskapen på kort sikt.
Likvida medel ökade med 136 mnkr och uppgick till 382
mnkr. Nettolikviditeten är ett mått som bättre beskriver
stadens likvida förmåga och denna ökade med 222 mnkr
till 1 055 mnkr. Större delen av dessa medel lånas ut till
stadens dotterföretag. Staden har inga egna lån och har en
fortsatt hög nettolikviditet. Stadens kortsiktiga finansiella
beredskap som nettolikviditeten speglar, är således fortsatt
mycket god.
Stadens samlade borgensåtagande uppgick till 1 627
mnkr. Av dessa utgjorde 1 341 mnkr borgen till koncern-
bolag. Stadens nettoutlåning till dotterbolagen uppgick
till 4 890 mnkr. Härutöver finns 1 760 mnkr som ett
amorteringsfritt lån från bildandet av koncernen.
Helägda AB Helsingborgshem har som liknande företag
en låg soliditet med i det närmaste samtliga lägenheter
uthyrda. Bolaget planerar att avyttra fastigheter för cirka
700–800 mnkr för att kunna finansiera och uppföra nya
bostäder i staden.
Öresundskraft har under några år arbetat utifrån parollen
Dubbelt upp i syfte att fördubbla sitt resultat. Detta har
inneburit att verksamheten under senare år genomgått en
omfattande översyn och att resultatutvecklingen har varit
mycket god, 296 mnkr.
Några risker avseende stadens borgensåtagande och
utlåning till dotterbolagen bedöms för närvarande inte
föreligga.
Tabellen nedan visar effekterna på stadens resultat
vid en procents höjning/sänkning av olika intäkts- och
kostnadsposter.
Fortsatt god följsamhet mot budget och lämnade prognoser
Nämnders och styrelsers resultatutfall visar hög följsamhet
mot tilldelat ekonomiskt utrymme. Avvikelsen från helårs-
prognosen från augusti är högst marginell.
40 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Koncernens ekonomi
självfinansieringsgrad av investeringar, exklusive jämförelsestörande poster, procent
2008 2009 2010 2011 2012
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
soliditet, procent
KONCERNENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
2008 2009 2010 2011 2012
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
resultat efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster, mnkr
2008 2009 2010 2011 2012
800
700
600
500
400
300
200
100
0
åRETS RESULTAT
Stadskoncernen har de senaste tio åren redovisat positiva
resultat. Årets resultat efter finansiella poster, exklusive
jämförelsestörande poster uppgick till 557 mnkr (458).
Öresundskraft AB redovisade efter finansiella poster ett
resultat på 318 mnkr (287), Helsingborgs Hamn AB 20
mnkr (24) och AB Helsingborgshem 45 mnkr (53).
FINANSIELL MåLSÄTTNING OCH SOLIDITETKommunfullmäktige har i stadens övergripande styrkort
lagt fast målsättningen att stadens ekonomi ska vara god.
För koncernen innebär detta bland annat att koncernens
soliditet ska vara minst 26 procent. Koncernens soliditet
uppgick i bokslutet till 28 procent (25).
Den genomsnittliga soliditeten för rikets kommunkon-
cerner inklusive pensionsåtaganden ligger under 10 procent
och för gruppen större städer runt 16 procent. Det finns
ingen allmänt rekommenderad nivå för hur hög soliditeten
i en kommunkoncern bör vara. Flertalet kommunkoncerner
har övervärden i sina bostadsbolag varför ett marknadsvär-
derat fastighetsbestånd generellt skulle höja soliditeten
för många.
Koncernens balansomslutning ökade med 1 365 mnkr
till 16 716 mnkr. Av koncernens tillgångar utgjorde de
materiella anläggningstillgångarna 82 procent och omsätt-
ningstillgångarna 13 procent.
INVESTERINGAR Stadskoncernens investeringar i fastigheter och inventarier
uppgick till 1 784 mnkr, en minskning med 68 mnkr jämfört
med 2011. Bolagen svarade för 891 mnkr, motsvarande
50 procent (57) av stadskoncernens investeringar. Själv-
finansieringsgraden uppgick till 79 (91) procent.
KASSAFLÖDE Kassaflödet från den löpande verksamheten före förändring
av rörelsekapital uppgick till 1 515 mnkr (1 322). Rörelse-
kapitalet ökade genom förändring av kortfristiga fordringar
och skulder med 249 mnkr (1 547). Investeringsverksamhe-
ten uppgick till 1 784 mnkr (1 747) medan förändringen av
långfristiga fordringar och skulder uppgick till 41 mnkr
(-1 103).
Sammantaget uppgick årets kassaflöde till 120 mnkr (19).
KREDITVÄRDIGHET OCH SKULDSÄTTNING Kreditbedömningsinstitutet Standard & Poor’s gör årligen
en kreditbedömning av staden. Stadens kreditbetyg höjdes
våren 2012 från AA+ med positive outlook till AAA.
Detta är det högsta betyget som finns och högre än för till
exempel de bästa bankerna. Det innebär att staden dels
kan låna till en lägre kostnad, dels har goda förutsättningar
att skaffa kapital om brist på kapital skulle uppstå. Vid
utgången av 2012 uppgick kommunkoncernens samlade lån
till 5 375 (4 766) mnkr.
41 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 KONCERNENS EKONOMI
nettolåneskuld, mnkr
2008 2009 2010 2011 2012
6
5
4
3
2
1
NETTOLåNESKULDEN
Nettolåneskulden på 4 962 mnkr utgörs av nettot av likvida
medel samt kort- och långfristiga lån. Skulden ökade med
489 mnkr under året. Eftersom staden bidrar med en net-
tolikviditet på 1 055 mnkr ligger hela nettolåneskulden i
realiteten i dotterföretagen.
HELåRSANSTÄLLDA
Antalet helårsanställda i koncernen uppgick i genomsnitt
till 8 699 inklusive timanställda omräknade till heltid.
Tidigare år har siffran för koncernens helårsanställda inte
inkluderat timanställda varför en jämförelse mellan åren
rakt av inte är möjlig. Den reella skillnaden mellan åren är
ytterst marginell.
BILDANDE AV DRIFTBOLAG FÖR HELSINGBORGS STADS IDROTTSANLÄGGNINGAR (OLYMPIA PARK AB)
Ett helägt kommunalt bolag har bildats för driften av
stadens idrotts- och fritidsanläggningar inom Olympia-
området. Detta bolag är Helsingborgs Evenemang och
Idrottspark AB som ingår i stadens koncern HSFAB. Tyngd-
punkten i bolagets verksamhet är nyuppförda Helsingborg
Arena.
AB HELSINGBORGSHEM
Det är människorna i och mellan husen som gör stadsdelen.
Därför satsar bolaget på stadsutveckling på många fronter.
En av Helsingborgshems viktigaste uppgifter är att skapa
förutsättningar för levande stadsdelar. Först då har bolaget
chans att uppnå sin vision om att göra Helsingborg till en
attraktiv stad att leva och bo i för en mångfald av männis-
kor. En attraktiv stadsdel är inte bara trevligare att vistas
och bo i, den är också ekonomiskt mer försvarbar med
högre uthyrningsgrad, lägre risk för vakanser och sänkt risk
vid nyinvesteringar, vilket i sista hand gynnar hela staden.
Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på
45 mnkr (53). Detta innebar att ett koncernbidrag lämna-
des på 45 mnkr (54) och att 33 (40) mnkr erhölls i aktie-
ägartillskott i enlighet med ägarens direktiv. Bolagets
nettoomsättning uppgick till 906 (884) mnkr vilket var
en ökning med 22 mnkr (28).
Lånevolymen uppgick till 3 479 (3 379) mnkr varav
3 059 (2 959) mnkr utgörs av lån hos Helsingborgs stad.
Den genomsnittliga bruttosnitträntan för låneportföljen
uppgick vid årsskiftet momentant till 2,82 (3,23) procent.
De allt lägre marknadsräntorna har, trots ökad räntebind-
ning, bidragit till minskad genomsnittsränta. Räntekostna-
derna efter avdrag för ränteintäkter uppgick till totalt 102
(103) mnkr. Av räntekostnaderna utgör 2 mnkr borgens-
avgift.
Trygghet i bostadsområdena
Ökad trygghet är den viktigaste frågan bland boende hos
Helsingborgshem och den faktor framför andra som kan
öka kundnöjdheten. Helsingborgshem inledde under året
ett omfattande trygghetsprojekt med nya mätmetoder och
certifiering.
Bolaget har därför under 2012 påbörjat en kartläggning
och ett förbättringsarbete. Detta har bland annat omfattat
att utreda och definiera begreppet trygghet med utgångs-
punkt från upplevd, teknisk, social och lägesorienterad
trygghet samt en inventering av fastigheter och stadsdelar
som ett led i en ny certifiering. Arbetet kommer att fort-
sätta under 2013 och följas upp genom trygghetsmätning,
NKI – Nöjd Kund Mätning.
42 KONCERNENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
DEN SKAPANDE STADEN
VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKEN-SKAPSåRET OCH EFTER DESS UTGåNG
Trygghetsboende för seniorer
Den som är äldre ska kunna njuta av ett kvalitativt boende
i egen bostad och samtidigt ha nära till gemenskap. Det
är tanken bakom Helsingborgshems trygghetsboende, en
boendeform för friska och aktiva 70-plussare. Bolaget
har i dag sammanlagt 146 trygghetslägenheter i tre olika
fastigheter – Dalhems höghus, tidigare seniorboendet på
Drottninghög och Hebsackersgatan på Olympia, i anslut-
ning till Träffpunkt Sköldenborg. Målet är att ha 184 trygg-
hetslägenheter vid utgången av 2014. Under året byggdes
åtta vanliga lägenheter om till trygghetsboende, utspritt
på de tre fastigheterna.
Bostad först
Bostad först är Helsingborgs stads initiativ för hemlösa.
Helsingborgshem har under tre år ställt tio lägenheter till
förfogande, varav tre stycken under 2012. Privata hyres-
värdar har under samma treårsperiod bidragit med fyra
lägenheter. Projektet avslutades 2012. Om projektet ska
fortsätta och permanentas, önskar Helsingborgshem att
fler fastighetsägare bidrar med lägenheter.
Projektet Eget driv
Eget driv är Helsingborgshems satsning på att hjälpa män-
niskor som gått arbetslösa en längre tid. Syftet är att hitta
en väg ut till sysselsättning, det vill säga arbetsträning,
praktikplats eller seriösa studier som leder till arbete.
Under året har detta gett jobb åt 25 personer.
ÖRESUNDSKRAFT AB
Öresundskraft AB erbjuder energitjänster för den nordiska
marknaden men är i första hand förankrat i närområdet.
Verksamheten omfattar produktion och distribution av
el, fjärrvärme, fjärrkyla och gas samt tillhandahållande av
ett nät för bredbandstjänster. Bolaget har under några år
arbetet målmedvetet och kraftsamlat mot ”dubbelt upp
2012”. Arbetsnamnet syftar på att rörelseresultatet skulle
fördubblas till 300 mnkr år 2012 för att möjliggöra nödvändiga
framtidssatsningar. Rörelseresultatet uppgick 2012 till 360
mnkr (323). Bolaget har således väl levt upp till målsättningen
”dubbelt upp”.
Avkastningen på eget kapital överträffade avkastnings-
kravet (mer än 10 procent) och uppgick till 14,4 procent
(14,5). Sett över en femårsperiod är avkastningen på eget
kapital i snitt 12,5 procent (7,1). Utdelning har skett enligt
ägarens önskemål med 90 mnkr (152).
Koncernens balansomslutning minskade till 4 248 mnkr
(4 406), främst eftersom första delen av leasingavtalet för
Filbornaverket startade i december 2012. Soliditeten
ökade till 40,9 procent.
Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess utgång
Det nya kraftvärmeverket, Filbornaverket, kör i provdrift
sedan hösten 2012. Satsningen uppgår till cirka 1 850 mnkr,
43
DEN SKAPANDE STADEN
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 KONCERNENS EKONOMI
varav cirka 50 procent leasas. Investeringen beräknas bli
helt färdigställd under 2013.
I juni avyttrade Öresundskraft en vattenkraftstation i
Mörrumsån. Försäljningen innebär att bolagets elproduk-
tion nu helt fokuseras till Öresundsregionen. Två vind-
kraftverk i Ingelsträde inom Höganäs kommun beräknas
stå klara hösten 2013.
Inom stadsförnyelseprojektet H+ genomförs en studie
angående hur energisystem ska utformas. Analysen ligger till
grund för den energistrategi som eftersträvas inom området.
Öresundskraft och Lunds Energikoncernen bildade
under året ett gemensamt mätbolag, Prometera, för att
uppnå skalfördelar och skapa bättre förutsättningar att
möta högre krav.
Som ett ytterligare led i renodlingen av bolagets verk-
samhet har styrelsen beslutat att sälja Öresundskraft
Tjänster AB till en extern aktör. Samtidigt har ett fler-
årigt tjänsteavtal tecknats med den övertagande parten.
Öresundskraft har under 2012 fortsatt att titta på
förutsättningarna för uppbyggnaden av ett regionalt fjärr-
värmenät i samverkan med Landskrona Energi och Lunds
Energikoncernen. Beslut om ett eventuellt förverkligande
förväntas 2013.
Öresundskraft, NSR, Kemira och Helsingborgs Hamn
är delaktiga i ett projekt, som syftar till att analysera
möjligheterna att uppföra en terminal för flytande gas i
Helsingborgs hamn. Den huvudsakliga drivkraften är att
kunna erbjuda ett bränsle med mindre miljöpåverkan till
fartygstrafiken.
Ett pilotprojekt med att ansluta fiber till villor pågår.
Därefter kommer en utvärdering av upplägget att ske
innan beslut om eventuell fortsättning fattas.
Under hösten infördes säsongspris för att tillmötesgå
kundernas önskemål om en prismodell som bättre speglar
produktionskostnaden för fjärrvärme infördes. Den nya
prismodellen skapar drivkrafter för att minska fjärrvärme-
användningen när miljöbelastningen ifrån produktionen
är som störst.
HELSINGBORGS HAMN AB
Hamnbolaget bedriver hamn- och stuveriverksamhet i Hel-
singborgs stad. I verksamheten ingår drift av anläggningar
för färjor och andra fartyg, terminal för järnvägstrafik samt
hantering av enheter, bulklaster och styckegods. Lång- och
korttidslagring är en integrerad del av denna hantering.
Verksamheten omfattar även förvaltning och uthyrning av
fastigheter och lokaler. Till stöd för denna verksamhet finns
det helägda dotterbolaget Fastighets AB Helikoptern.
Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster
på 20 mnkr (24). Omsättningen uppgick till 381 mnkr
vilket är 6 mnkr lägre än föregående år. Förändringar i
bolagets ledning samt konsultkostnader för en så kallad
due diligence belastar resultatet med knappt 10 mnkr
som en engångskostnad. Bolaget har under året erlagt
tomträttsgäld och arrendeavgifter till Helsingborgs stad
på 22 mnkr (23).
44 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012KONCERNENS EKONOMI Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
nyckeltal stadens dotterbolag
Resultat efter Balans- Medeltal finansiella poster*** Omsättning*** omslutning Soliditet anställda
Mnkr* 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012
Helägda bolag
ABHelsingborgshem 53,3 44,6 884 906 4339 4463 16 17 145 159
ÖresundskraftAB 287,2 317,8 3220 2966 4406 4237 34 41 419 395
HelsingborgsHamnAB 24,0 19,9 387 381 712 703 78 81 271 271
HelsingborgsSymfoniorkester&KonserthusAB** -0,2 0,0 62 67 28 65 4 2 75 74
ABHelsingborgsStadsteater** 0,4 0,0 60 67 36 67 3 1 57 71
Helsingborgs Evenemang & Idrottspark AB*** 0,0 0,0 0 10 11 1 100 10 **** ****
Kuriren6AB -0,1 0,0 0 0 2 2 7 8 0 0
Kuriren2AB 0,1 0,1 0 0 1 1 36 51 0 0
364,7 382,4 4 613 4 397 9 535 9 538 - - 967 970
Delägda bolag högre andel än 20 procent
NordvästraSkånesRenhållningAB52% 16,0 4,4 421 434 362 407,1 15 15 142 170
NöjesparkenSundspärlanAB40% 0,7 0,7 27 25 11 10,8 26 30 17 15
SjökronaExploateringAB25% 0,0 -0,1 3 3 26 26 99 97 0 0
16,8 4,9 451 461 399 443,9 - - 159 185
381 387 5 064 4 858 9 934 9 982 - - 1 126 1 155
* Beloppen är avrundade till hela mnkr utom för resultat efter finansiella
poster.Dettainnebärattbeloppunder0,5mnkravrundastill0.
** Siffror för 2011 avseende Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB
samt AB Helsingborgs Stadsteater är justerade till helårssiffror. Första halvåret
2011 låg dessa verksamheter i andra juridiska enheter. För att få bättre jämför-
barhet inkluderas hela året även om verksamheten tillkom i bolagen först vid
halvårsskiftet 2011.
*** För Helsingborgs Symfoniorkester & Konserthus AB, AB Helsingborgs
Stadsteater samt Helsingborgs Evenemang & Idrottspark AB har erhållet kon-
cernbidrag inkluderats i omsättningen för att bättre spegla omfattningen på
bolagens verksamhet. Även resultat efter finansiella poster inkluderar erhållet
koncernbidrag.
**** Bolagets anställningar av tillsvidareanställda låg under 2011 och 2012 i
Helsingborgs stad, varav medelantalet anställda blir noll för bolaget.
VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKEN-SKAPSåRET OCH EFTER DESS UTGåNG
Miljöarbete
Bolaget arbetar aktivt med miljöfrågor och har interna rikt-
linjer som stämmer väl överens med stadens miljöpolicy.
Miljöarbetet sker i många dimensioner där arbetet fortsät-
ter med en omfattande kontroll av grundvattnet för att
kartlägga föroreningar. Vid investeringar i kranar väljs i för-
sta hand eldrivna för att minska riskerna för läckage av olja.
Källsortering av eget avfall samt från fartyg sköts i en egen
återvinningsgård. Combiterminalen möjliggör att transpor-
ter i högre grad än tidigare kan lösas genom järnväg, som är
ett miljövänligare alternativ. Vidare har kapaciteten ökat
och kvaliteten förbättrats vid reningen av sludge.
Trafik- och industribuller
Tillsammans med staden har bolaget på ett nationellt plan
drivit frågan om industribuller, detta i syfte att likställa
industribuller med trafikbuller vid ställningstaganden som
rör bostadsbebyggelse. I dag mäts industribuller utanpå
fasaden medan trafikbuller på insidan. Denna fråga har
relevans i stort sett över hela landet.
Säkerhet
En uppdatering av passersystemet har medfört ett förbätt-
rat fysiskt skydd. Hotbilden kring godshantering är fortsatt
hög men brottsomfattningen bedöms ha minskat under
året. Lastenheter drabbas fortsatt innan de kommer in till
terminalen. Samarbetet med de så kallade blåljusmyndig-
heterna fortsätter. Polisen använder ofta hamnen som ett
referensobjekt i hur ett förebyggande arbete ska bedrivas.
NORDVÄSTRA SKåNES RENHåLLNING AB
Nordvästra Skånes Renhållning AB (NSR) har till uppgift
att ta hand om avfall och återvinningsmaterial på bästa
sätt med hänsyn till miljö, arbetsmiljö, teknik och ekonomi.
Verksamhetens mål är att vara en del i skapandet av ett
långsiktigt hållbart och kretsloppsbaserat samhälle samt
att trygga en god arbetsmiljö för alla aktörer.
Bolaget ägs av de sex nordvästskånska kommunerna
Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängel-
holm. I respektive ägarkommun finns en återvinningscen-
tral för hushåll och mindre företag. NSR:s återvinningsan-
läggning i Helsingborg är huvudanläggning där merparten
av avfallet från regionen tas omhand. I regionen finns
ytterligare fyra återvinningsanläggningar. NSR driver även
anläggningar för returpapper, returplast, biogasproduk-
tion samt hantering av farligt avfall.
NSR:s styrelse består av politiska representanter från
respektive ägarkommun. Medelantalet anställda uppgick
år 2012 till 170 personer. I bokslutet för 2012 uppgick
bolagets soliditet till 15 procent (15).
45 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR
Vad används skattepengarna till?
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Resultat efter Balans- Medeltal finansiella poster*** Omsättning*** omslutning Soliditet anställda
Förskolamedskolbarnomsorg 13,87
Grundskolamedförskoleklass 18,00
Gymnasieskola 7,89
Särskola 1,09
Fritidsverksamhet 3,09
Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade 21,23
InsatserenligtLSSochLAS 5,91
Invidivid-ochfamiljeomsorg,barnochungdom 3,75
Individ-ochfamiljeomsorg,vuxen 1,89
Kultur 2,86
löpande intäkter, procent
nettokostnadernas fördelning på olika verksamheter, procent
löpande kostnader, procent
extern verksamhet, procent
Kommunal skatt
Kommunalekonomisk ujämning och generella bidrag
Taxor, avgifter
Bidrag
Försäljning av verksamhet och entreprenad
Övrigt
Personal och pensioner
Köp av tjänster
Lokaler och markarrenden
Bidrag och transferingar
Material
Övrigt
Utbildning och förskola
Äldre och funktionshindrade
Övrig vård och omsorg
Försörjningsstöd
Kultur och fritid
Gator,vägar och parker
Övrigt
Barn- och utbildningsnämnden
Idrotts- och fritidsnämnden
Socialnämnden
Stadsbyggnadsnämnden
Utvecklingsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
47 30
7
6
28
6513
7
7
5
3
en ”100-lapp” i kommunalskatt används på följande sätt
Gator,vägarochparker 5,42
Stadsbyggnad 1,54
Bostadsverksamhet (exploatering med mera) 1,33
Försörjningsstöd(inklusiveadministration) 5,15
Arbete,näringlivochnäringsliv 0,91
Vuxenutbildning 1,74
Miljö-ochhälsoskydd 0,39
Räddningstjänst 1,84
Politikochrevision 0,91
Övrigt 1,19
45
3 10
20
3
19
Staden bedriver en mängd verksamheter direkt riktad till invånarna.
Under2012köptessådanverksamhetinavexternpartför1818mnkr.
Diagrammet nedan visar hur detta fördelas mellan olika verksamheter.
43
27
6
5
6
58
46 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Jämförelse med andraI tabellen nedan redovisas vissa övergripande jämförelser
mellan Helsingborg och större städer respektive hela
riket. Med större stad avses kommuner som har mellan
50 000 och 200 000 invånare och där färre än 40 procent
är sysselsatta inom industrin. Jämförelsen görs på kom-
munnivå och talen i sig är hämtade från offentlig statistik
som avsåg 2011. Jämförelsen utgår från gemensamma
Jämförelser 2011
Avvikelse i procent från
Bruttokostnader per invånare, kr Helsingborg Större städer Hela riket
Förskolaochskolbarnomsorg 6826 -8,6 -0,9
Utbildning 13125 -8,9 -17,9
Äldre-ochhandikappomsorg 13186 -23,8 -29,6
Individ-ochfamlijeomsorg 5008 25,5 60,0
Fritid 1454 -14,8 2,5
Kultur 1887 48,7 77,9
Infrastruktur 5175 27,9 24,7
Äldreomsorg och handikappomsorg, kr
Kostnadvårdtagaresärskiltboende,äldreomsorg 506919 -4,0 -10,4
Kostnadvårdtagareordinärtboende,äldreomsorg 124378 -28,1 -33,1
Kostnad/brukare,boendeenligtLSS 683818 3,4 -2,1
Förskola och utbildning, kr
Förskolakostnadinskrivnabarn 114494 -5,9 -4,3
Förskoleklasskostnadelev 54334 13,1 5,3
Grundskolakostnadelev 78520 -10,2 -16,4
Gymnasieskolakostnadelev 95149 -1,3 -11,3
Avvikelse
Helsingborg Större städer Hela riket
årsarbetare per tusen invånare 51,5 -15,4 -13,7
–varavvårdochomsorg 13,2 -7,5 13,2
–varavRehab,socialt/kurativt 3,9 -0,2 3,9
–varavskolaochbarnomsorg 19,3 -5,8 19,3
– varav fritid/kultur/turism 1,6 -0,1 1,6
–varavteknik 5,8 -1,7 5,8
– varav administration 7,7 -0,1 7,7
Övriga jämförelser
Skattesatskommunerår2013,kronor 20,21 -1,09 -0,41
Resultatperinvånareår2011,kronor 1244 399 410
Soliditeti%,inklusivepensionsåtagnadenföre1998 47 29 44
Verksamhetenssjälvfinansieringsgradi%(exklusiveskattochfinansiellaintäkter) 24 2 2
Verksamhetensbruttokostnaderinklusiveavskrivningarperinvånare,kronor 55059 -1994 -2077
Andeli%avverksamhetenikommunalregi 78 -8 -7
Pensionsförpliktelserperinvånare,kronor 21687 -3864 -4770
definitioner och ger en övergripande jämförelse med andra
kommuner. Skillnaden mellan kommunerna kan förklaras
av åldersstrukturen, produktiviteten, sociala bakgrunds-
variabler och även skiftande ambitionsnivåer. Minustecken
i kolumner för avvikelser innebär att staden har lägre
värden och plusvärden det omvända.
VERKSAMHETS- ÖVERSIKTER
48 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Barn- och utbildningsnämnden
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare •Arbetsroochtrygghetskasäkerställasiallverksamhet
•Eleverochvårdnadshavareskavaranöjdamed verksamheten
• Allaeleverskahafullständigabetyg
• Viskalevaupptillvåratjänstegarantier
• Skol-ochfritidsförvaltningenspersonalskahahög kompetens beträffande hållbar utveckling
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation • Skol- och fritidsförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare
• Skol- och fritidsförvaltningens kommunikation ska vara relevant och tillgänglig
• Verksamhetens måluppfyllelse ska förbättras
• Alla medarbetare ska använda IT som ett naturligt stöd i uppdraget
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning
Fristående verksamhet
Kommunal verksamhet
Förskola och peda- Grundskola med Gymnasieskola gogisk omsorg förskoleklass, fritidshem
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning
100%
50%
0%
Kommunal verksamhet Fristående verksamhet
Extern verksamhet
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi •Ekonomin ska vara i balans
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid • Barn och unga ska erbjudas en stimulerande lärmiljö
•Barn och ungdomar ska stärka sin förmåga att tänka fritt och söka egna lösningar
•Förskolorochskolorskahaenlågenergiförbrukning
•Allamedarbetareskavarakunnigaochkompetenta
•Stadensförskolorochskolorskavaraettattraktivtval
Nedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden
och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.
49
Förskola och pedagogisk omsorg
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 189 188 194
Kostnader 866 927 989
Nettokostnader -677 -739 -795
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Samtligabarniförskoleverksamhet,antal 6533 6711 6972
-varavkommunalförskola 4162 4223 4401
-varavkommunalpedagogiskomsorg 26 23 18
-varavfriståendeförskolor 2284 2402 2483
-varavfriståendepedagogiskomsorg 61 64 70
Andel inskriva barn i förskoleverksamhet av istadenfolkbokfördabarn,procent 88,2 88,1 89,3
Andel i staden folkbokförda barn i fristående förskoleverksamhet,procent 35,9 36,7 36,6
Skolbarnsomsorg, elever i stadens skolor,antal 3283 3491 3672
Skolbarnsomsorg, elever i fristående skolor,antal 726 790 831
Ekonomi 2010 2011 2012
Stadens förskolor – årskostnad per heltidsbarn,kr 149370 150235153255
Stadens skolbarnomsorg – årskostnad perelev,kr 29676 35055 36198
åRETS VERKSAMHET
Staden erbjuder ett brett utbud för att ge vårdnadshavare
valfrihet. Nya enheter har under året godkänts för rätt
till bidrag och knappt 37 procent av förskolebarnen är
inskrivna i fristående verksamhet. Födelsetalen ökar och
en större andel barn går i förskola. Därför har antalet plat-
ser utökats och nya förskolor öppnats. Som ett alternativ
till förskola finns pedagogisk omsorg i såväl kommunal
som privat regi.
Helsingborgs förskolor uppvisar mycket goda resultat
inom flertalet av attitydundersökningens områden och
vårdnadshavarna är allmänt mycket nöjda. För att utveckla
kvaliteten genomför förskolorna självvärdering enligt Qua-
lismodellen. Åtta förskolor Qualiscertifierades under året
medan nio granskades av extern granskare. Ringstorps
förskola fick glädjande den högsta poängen i landet och
flera andra förskolor i staden låg bara någon poäng efter.
Kvaliteten bedöms som genomgående mycket hög.
Mål på individnivå finns inte inom förskolan. Här är
det kvaliteten på den pedagogiska verksamheten som
utvär deras och bedöms, inte enskilda barns prestationer.
Den pedagogiska dokumentationen synliggör lärandet och
lärprocessen för barnen. Dokumentationen utgör också ett
stöd för reflektion och analys, vilket bidrar till att utveckla
verksamhetens lärande. Resultaten i den årliga attitydun-
dersökningen av hur vårdnadshavare upplever förskoleverk-
samheten kvarstår på hög nivå, vilket visar att verksam-
heten håller hög kvalitet.
Kvalitet 2010 2011 2012
Förskolebarn per årsarbetare i kommunal verksamhet,antal 5,8 5,7 5,8
Förskolebarn per årsarbetare, (kommunal ochfristående),antal 5,7 5,6 5,7
-gruppenstörrestäder * 5,3 *
Lärare i kommunal verksamhet med pedagogisk högskoleexamen,procent 66 65 66
Lärare i i kommunal och fristående verksamhet medpedagogiskhögskoleexamen 59 57 57
- gruppen större städer * 60 60
Andel av barnen i förskoleverksamhet (kommunal och fristående verksamhet) som upplevertrygghetiverksamheten,procent 98 98 99
Andel av föräldrarna (kommunal och fristående verksamhet) som upplever att deras barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras i förskolan/pedagogiskaomsorgen,procent 96 97 99
*) uppgift saknas
Verksamhetens starka sidor:
• Förskolorna håller hög kvalitet, vilket Skolinspektionens
rapport (2011), genomförda Qualisgranskningar och
vårdnadshavares bedömningar visar.
• Personalen är engagerad och arbetar utifrån barnens
behov och intressen.
• Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning
är hög i stadens förskolor.
• På alla stadens förskolor pågår ett aktivt arbete för att
dokumentera och synliggöra barnens lärande och
lärprocesser.
FRAMTID
Ett stärkt pedagogiskt uppdrag med behörighetskrav, ökad
tillgänglighet och ökat antal barn i åldrarna 1–5 år medför
stigande efterfrågan på behöriga förskollärare. Tillgång till
behörig personal är därför en nyckelfråga för förskolans
utveckling.
Framtida förbättringsområden:
• Förskolorna måste utveckla förmågan att analysera och
bedöma sitt arbete utifrån måluppfyllelsen för att
formulera åtgärder för utveckling.
• Alla förskolor måste främja leken och kreativiteten samt
stimulera till ett lustfyllt lärande.
• Förskolorna behöver utveckla formerna för barns och
föräldrars inflytande.
50 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Grundskola med förskoleklass
åRETS VERKSAMHET
Resultaten för Helsingborgs skolor är varierande. En analys
av resultaten över flera år visar att inom många områden
ligger kommunens resultat relativt jämnt över tid. På en
del områden märks förbättringar men det är fortfarande
alltför många av de nationella målen som inte nås. Utveck-
ling av former för likvärdig bedömning och betygsättning,
språk-, läs- och skrivutveckling samt matematik utveckling
är områden som prioriterats under året.
Skolinspektionen lämnade 2011 sin tillsynsrapport och
arbetet med att ta tag i de olika förbättringsområdena
enligt denna har fortgått under året. Tre av stadens grund-
skolor har under 2012 genomgått extern kvalitetsgransk-
ning enligt Qualismodellen. Samtliga blev certifierade.
Ringstorpsskolan var den skola som lyckades bäst i såväl
staden som landet i övrigt.
Barn- och utbildningsnämnden beslutade att avveckla
Kingelstad och Rögle skolor. Avvecklingen av Fredriksdals-
skolan som kommunal grundskola slutfördes under året
och fristående Kubikskolan tog över majoriteten av elev-
erna. Byggandet av Tågaborgsskolan pågår.
Ungdomar i årskurs 8 och 9 erbjöds 2012 åter sommar-
skola för att bli behöriga till gymnasieskolans yrkespro-
gram. Under tre sommarlovsveckor fick de extra undervis-
ning i engelska, matematik eller svenska. Från den kommu-
nala grundskolan deltog 55 elever i årskurs 9 i sommarskolan
2012 och av dessa elever erhöll 80 procent godkänt betyg.
Motsvarande uppgifter för den fristående verksamheten var
10 deltagande elever med 50 procent godkänt betyg.
I december 2011 beslutade barn- och utbildningsnämn-
den att följa upp projektet med den timplanelösa skolan.
Projektrapporten behandlades på nämnden i oktober 2012.
Granskningen visade att likvärdigheten måste bli bättre.
Då projektet startade för ungefär tio år sedan valde elev-
erna närområdesskolan, numera väljer stadens elever allt
oftare en annan skola. Därmed har rörligheten mellan
skolor ökat, viket innebär att det blivit ännu viktigare att
se helheten och tillförsäkra att eleverna erbjuds den garan-
terade timtiden. Likvärdigheten måste säkras. En kart-
läggning av timplanernas utseende pågår även vid de fristå-
ende skolorna.
Arbetet med att implementera de digitala verktygen
Unikum och Fronter har fortsatt under året och Unikum
är nu infört i alla stadens grund- och grundsärskolor.
Modersmålsundervisning sker på 25-talet olika språk,
51 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 137 120 116
Kostnader 1098 1104 1120
Nettokostnader -961 -984 -1 004
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Samtligaeleveristadensskolor,antal 10463 10315 10347
-varavgrundskola 9356 9185 9178
-varavförskoleklass 1107 1130 1169
IHelsingborgfolkbokfördaelever,antal 13210 13197 13411
-varavikommunensskolor 10328 10184 10194
-varaviannankommunsskolor 113 112 139
-varavifriståendeskolor 2769 2901 3078
Andel Helsingborgselever i fristående skola,procent 21,8 22,8 24,0
Ekonomi 2010 2011 2012
Grundskola–årskostnadperelev,kr 69695 72437 72936
-varavlokalkostnader 15491 15863 15942
Förskoleklass – årskostnad per elev, kr ingår ovan
Kvalitet 2010 2011 2012
Genomsnittligtmeritvärdeiårskurs9 idenkommunalagrundskolan 204,3 208,9 210,9
Genomsnittligtmeritvärdeiårskurs9i grundskolan(kommunalochfristående) 209,4 212,8 214,3
-gruppenstörrestäder 205,7 206,5 207,3
Elever i kommunal grundskola som är behöriga tillgymnasieskolansyrkesprogram,procent * 86** 87**
Elever i kommunal och fristående grundskola, som är behöriga till gymnasieskolans yrkes - programprocent * * 93**
-gruppenstörrestäder 87 86,6 87,6
Heltidslärare per 100 elever i kommunal grundskola,antal 7,9 7,9 7,7
Heltidslärare per 100 elever (kommunal ochfriståendegrundskola),antal 7,8 7,6 7,8
-gruppenstörrestäder 8,1 8,2 8,2
Andel av eleverna i grundskolan (kommunal och fristående) som upplever trygghetiverksamheten,procent 96 93 92
Andel av eleverna i grundskolan (kommunal och fristående) som upplever att skolarbetet stimulerar deras nyfikenhet ochlustattlära,procent 75 81 77
*) uppgift saknas **) avser resultat efter sommarskola
varav arabiska är det största. Andra stora språk är bos-
niska, serbiska och polska. Som extra stöd för tvåspråkiga
elever erbjuds studiehandledning på modersmålet.
Grundskolan har under 2012 för första gången satt betyg
för elever i årskurs 6.
Antalet grundskolor i staden var vid årets slut totalt
54 varav 20 fristående. Rörligheten mellan skolorna är stor.
44 procent av eleverna har valt annan skola än närområdes-
skolan.
Några viktiga händelser under året
Barn- och utbildningsnämndens attitydundersökning och
Region Skånes levnadsvaneundersökning genomfördes båda
i februari–mars.
Jämförelsetjänsten, som ger medborgarna möjlighet att
jämföra stadens förskolor och skolor, öppnades i mars. Den
uppmärksammade tjänsten används vid val av förskola eller
grundskola.
Skolinspektionen genomförde under året kvalitets-
granskningar vid några av stadens skolor. Bland dessa kan
nämnas kvalitetsgranskningen Kommunernas resursfördel-
ning och arbete mot segregationens negativa effekter i
skolan. Granskningen visade att förvaltningens uppföljning
av resursfördelningen var föredömlig. Skolinspektionen har
även kvalitetsgranskat undervisningen i SO, Idrott och
hälsa och Rätten till utbildning.
FRAMTID
Förbättringar av resultaten i förhållande till de nationella
målen ska prioriteras. Personalens bemötande och förvänt-
ningar på eleverna är avgörande för måluppfyllelsen.
Ledarskap och styrning är en annan mycket viktig faktor.
De tidiga satsningarna på basfärdigheterna – läsa, skriva
och räkna – fortsätter. I budgeten för 2013 är elevernas
språkutveckling, IKT (Informations- och Kommunikations-
teknologi) i undervisningen och förstärkt elevhälsa priori-
terade områden.
Kravet på lärarlegitimation och behörighet innebär
nya utmaningar.
Beslut beträffande projektet Skola utan timplan
fattas av barn- och utbildningsnämnden våren 2013.
Likvärdighet i bedömning och betygsättning är i
fortsatt fokus.
Framtida förbättringsområden:
• Likvärdigheten vad gäller bedömning måste öka såväl
inom som mellan skolorna.
• Andelen elever som är med och planerar sin
undervisning har minskat över tid och är långt
ifrån målvärdet. Elevernas delaktighet och
involvering måste öka.
• Personalens förväntningar på eleverna måste höjas
och grundskolorna måste än mer utmana eleverna
att nå högre måluppfyllelse.
52 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Gymnasieskola
åRETS VERKSAMHET
I Helsingborgs stad finns ett brett utbud av gymnasieut-
bildning i såväl kommunal som fristående regi. Under
läsåret 2011/2012 erbjöd den kommunala gymnasieskolan
i Helsingborg 16 av de 17 nationella programmen med
flertalet nationella inriktningar, International Baccalaure-
ate samt introduktionsprogrammen vid fyra enheter. Där-
till fanns 18 fristående gymnasieskolor som anordnade ett
varierat utbud av program, både yrkesprogram och studie-
förberedande program.
Inklusive elever från andra kommuner fanns det läsåret
2011/2012 totalt 7 425 gymnasie elever i Helsingborg, varav
4 573 i kommunala och 2 852 i fristående gymnasieskolor
(källa Skolverket). Av stadens ungdomar gick 58,1 procent i
kommunala gymnasieskolor, 38,4 procent i fristående och
3,5 procent i andra kommuners/landstings gymnasieskolor.
Omkring en 1/3 av eleverna i de kommunala gymnasiesko-
lorna var folkbokförda i andra kommuner.
Minskande elevtal och fler anordnare har skärpt kon-
kurrensen mellan gymnasieskolorna i Helsingborg.
Ett betydande arbete har genomförts för att anpassa
verksamheten organisatoriskt och ekonomiskt till elevernas
val av gymnasieutbildning. De kommunala gymnasieskolor-
nas organisation och ledning har utretts under året.
Gymnasieantagningen sker sedan ett antal år i en
gemensam antagningsorganisation för Skåne och Västra
Blekinge. Ansökan till samtliga kommunala gymnasieskolor
och i stort sett alla fristående görs via internet. Det
gemensamma antagningssystemet underlättar för eleverna
att utnyttja valfriheten i utbudet av gymnasieutbildningar.
Vid antagningen inför läsåret 2011/2012 var det i det
närmaste lika många ungdomar som antogs till de fristå-
ende som till de kommunala gymnasieskolorna. Inför läs-
året 2012/2013 hade de fristående gymnasieskolorna fler
sökande än de kommunala. Förändringarna i gymnasie-
skolan genom GY11-reformen har varit i fokus för utveck-
lingsarbetet även under 2012.
En skolportal med gemensamma samarbetsytor har
införts i de kommunala gymnasieskolorna vilket öppnar nya
möjligheter för både elever och pedagoger. Införandet av en
lärplattform har också förbättrat förutsättningarna för
att använda informations- och kommunikationsteknologi,
IKT, som en naturlig del i undervisningen.
Förbättrad måluppfyllelse har varit det övergripande
temat för utvecklings- och förändringsarbetet i gymnasie-
skolan under 2012. Fler elever måste fullfölja sin gymnasie-
utbildning för att kunna gå till arbete eller vidare studier.
Det finns flera orsaker till att många ungdomar lämnar
gymnasieskolan med ofullständiga betyg. Kommunstyrel-
sens ordförande gav stadsdirektören i uppdrag att utarbeta
ett förslag till samordning av stadens arbete för att uppnå
bästa möjliga resultat när det gäller att motverka utanför-
skap bland stadens ungdomar upp till 24 år. Uppdraget ska
ta fram åtgärder som långsiktigt och hållbart ökar ungdo-
marnas möjlighet att komma i arbete eller i vidare studier.
I barn- och utbildningsnämndens uppdrag ingår att
utveckla åtgärder som möjliggör en mer flexibel och indivi-
duellt utformad skolgång samt att öka medvetenheten hos
eleverna om vilka konsekvenser olika val och till exempel
ett avhopp kan leda till. En projektorganisation, Unga till
arbete, har därför skapats inom skol- och fritidsförvalt-
ningen. Enligt uppdraget åligger det gymnasieskolorna att
i samarbete med andra förvaltningar i staden, myndigheter
och organisationer ta fram nya arbetssätt för att öka ande-
len som får slutbetyg från gymnasieskolan.
FRAMTID
Ökad måluppfyllelse är gymnasieskolans stora utmaning
för framtiden. Fler elever måste fullfölja sin gymnasieut-
bildning med fullständiga betyg för att gå kunna gå vidare
till arbete eller högre studier. Elevernas medverkan i att
sätta mål för och planera sin utbildning är central för att
skapa delaktighet och därmed öka motivationen för skolar-
betet.
Bedömning och betygsättning är fortsatt ett prioriterat
utvecklingsområde.
Användandet av informations- och kommunikationstek-
nologi (IKT) i undervisningen behöver utvecklas. Digitala
lärverktyg måste bli naturliga inslag i undervisningen.
Minskande elevtal och fler anordnare innebär fortsatt
stor konkurrens mellan gymnasieskolorna i staden. Arbe-
tet med att anpassa organisation och lokalutnyttjande
efter elevtalen behöver fortsätta. Den av barn- och utbild-
ningsnämnden beslutade organisationsförändringen, som
innebär att sex kommunala gymnasieskolor inrättas,
skapar goda förutsättningar för att stärka de kommunala
gymnasieskolorna.
Ledarskap och styrning är en viktig faktor. En verksam-
hetschef med ett övergripande uppdrag att samordna och
utveckla verksamheten kommer att rekryteras för de kom-
munala gymnasieskolorna.
53 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 179 192 190
Kostnader 652 627 627
Nettokostnader -473 -435 -437
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Samtliga elever i stadens gymnasieskolor,antal 5259 4799 4264
-varavHelsingborgselever 3708 3278 2818
-varavandrakommunerselever 1551 1521 1446
IHelsingborgfolkbokfördaelever,antal 5195 5054 4853
-varavstadensskolor 3708 3278 2818
-varavskoloriandrakommuner 207 207 169
-varavfriståendeskolor 1280 1569 1866
Ekonomi 2010 2011 2012
Årskostnadperelevistadensskolor,kr 90222 92139 94903
-varavlokalkostnader,kr 17947 18847 18881
Kvalitet 2010 2011 2012
Betygsmedelvärde, kommunal gymnasieskola 13,7 13,5 13,6
Betygsmedelvärde, kommunal och friståendegymnasieskola 14,3 14,1 14,1
-gruppenstörrestäder 14 14 14
Elever i kommunal gymnasieskola folkbokförda i kommunen med slutbetyg efter påbörjad gymnasieutbildninginom4år,procent 70 74 73
- gruppen större städer 77 77 77
Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan, kommunal gymnasieskola, procent 83 79 83
Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan, kommunal och fristående gymnasieskola,procent 86 84 85
-gruppenstörrestäder 87 87 87
Andel av eleverna i gymnasieskolan (kommunal och fristående) som upplever trygghetiverksamheten,procent 96 96 94
Andel av eleverna i gymnasieskolan (kommunal och fristående) som upplever skolarbetet stimulerar deras nyfikenhet och lustattlära,procent 75 74 73
54 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Särskola
åRETS VERKSAMHET
Utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge utveck-
lingsstörda barn och ungdomar en utbildning och utveck-
ling utifrån individuella förutsättningar.
Under 2012 gick 118 elever i grundsärskola varav 75 med
inriktning träningsskola. 15 elever var individintegrerade
på olika enheter. En elev fanns på en fristående enhet. Av
årets 143 elever i gymnasiesärskolan kom 39 från annan
kommun. 50 elever gick individuellt program, 61 nationellt
program och 32 elever på specialenhet.
Särskolans resursteam har handlett arbetslag i de olika
skolformerna såväl ur ett pedagogiskt som ur ett psykolo-
giskt perspektiv. Teamet har under året fortsatt arbetet
med att förbättra rutiner för mottagande i särskolan samt
utvecklat rutiner för uppföljning.
Nya styrdokument för särskolan började tillämpas 2011.
Elevhälsan har arbetat tillsammans med skolorna för att
tydliggöra särskolans uppdrag. Förändringar i styrdoku-
menten i form av nya lagar, regler och rutiner har varit i
fokus under årets nätverksträffar med rektorer och peda-
goger. Den nya skollagen innebär att elever med endast
diagnosen autism inte längre tillhör särskolans personkrets,
vilket framtvingat andra lösningar för dessa elever.
Som stöd i arbetet med att utveckla elevernas lärande
fortsätter särskolans resursteam att arbeta för kunskap om
dokumentation av och för elevers lärande. Handledning ges
både till arbetslag och enskilda pedagoger. Resursteamet
ska arbeta för att förbättra rutiner och dokumentation
kring mottagandet och säkra att uppföljningen av eleverna
i grundsärskolan kontinuerligt sker.
Prioriterade områden i särskolans årliga kvalitetsredo-
visning har varit kommunikation, delaktighet och synen
på elevers självständighet. Normer och värden, trygghet,
kunskaper och färdighet och samverkan mellan hemmet
och skolan har också varit i fokus.
FRAMTID
Ett samarbetsavtal är upprättat i nordvästra Skåne som
möjliggör frisök i området för elever på gymnasiesärskolans
nationella program. Avtalet ställer krav på ett fördjupat
samarbete och ett fungerande nätverk i framtiden. Ett
minskat elev antal medför att samordning av programut-
budet är nödvändigt.
Den nya gymnasiesärskolan Gys-13 kräver kontinuerliga
fortbildningsinsatser för berörd personal. En digital ären-
dehantering kring mottagande införs. Stöd ges för ett fort-
satt arbete med kunskapsbedömningen på det individuella
programmet i den nya gymnasiesärskolan. Särskolans
resursteam fortsätter att handleda ute i skolorna.
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 15 19 19
Kostnader 89 87 77
Nettokostnader -74 -68 -58
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Elever i grundsärskola exklusive individ- integreradeelever,antal 121 100 92
Individintegreradeeleverigrundsärskola,antal 13 9 11
Eleverigymnasiesärskola,antal 140 151 143
-varavfrånandrakommuner 39 35 39
Ekonomi 2010 2011 2012
Grundsärskola–årskostnadperelev,kr 296574 300133 309137
Gymnasiesärskola – årskostnad per elev, kr 250520 253526 261132
Kvalitet 2010 2011 2012
Heltidslärare per 100 elever igrundsärskolan,antal 16,7 * 20,4
-gruppenstörrestäder 24,1 27,8 *
Lärare med pedagogisk högskoleexamen, procent 91 * *
-gruppenstörrestäder 93 89 *
Lärare med specialpedagogisk högskoleexamen, procent 67 * *
-gruppenstörrestäder 46 38 *
*) Uppgift saknas
55 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN
Vård- och omsorgsnämnden
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning
Entreprenadutsatt verksamhet
Kommunal verksamhet
Boende för vuxna (LSS)
Daglig verk-samhet (LSS)
Hemservice Hemvård Vårdboende
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare •Insatserna ska vara lättillgängliga för invånarna
•Ökad kvalitet inom nämndens ansvarsområde
•Tjänstegarantierna ska uppfyllas
•Verksamheten ska utvecklas på ett hållbart sätt
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi •Ekonomin ska vara i balans
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation •Stärka varumärket vård och omsorg
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid •Ökat fokus på miljö- och klimatfrågor
•Fler trygghetsboende ska etableras i Helsingborg
•Kunskapen hos medborgarna om vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde ska öka
100%
50%
0%
Kommunal verksamhet Entreprenadutsatt verksamhet
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
Extern verksamhetNedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden
och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.
56 VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
åRETS VERKSAMHET
Vård- och omsorgsnämnden har det samlade ansvaret för
omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsätt-
ning. Ansvaret inkluderar myndighetsutövning enligt
socialtjänstlagen (SoL) och bostadsanpassningsbidrag enligt
lag om bostadsanpassningsbidrag (BaB).
En dryg tredjedel av verksamhetsområdet äldre och
personer med funktionsnedsättning drivs på entreprenad.
Denna del omfattar fem vårdboenden. Carema Care AB
driver Murteglet och Stattenahemmet, Humana omsorg AB
driver Ragnvallagården och Lussebäcksgården och Norlan-
dia AB driver Tuvehagen. Dessutom omfattas en tredjedel
av hemvårdsområdena: Carema Care AB driver Råå/Mia-
torp och Stattena/Berga, Attendo AB driver Adolfsberg/
Rosengården och Ödåkra/Kattarp och Omsorgshuset AB
driver hemvårdsområdena Söder och Planteringen/
Miatorp.
Under året har Pålsjö parks boende för äldre öppnat
med totalt 60 lägenheter. Två äldreenheter för boende,
Drottninghög och Minörgården har stängt.
Den blocköverskridande överenskommelsen
Målen för vård- och omsorgsnämndens arbete med äldre-
omsorgen är att skapa en omsorg som invånarna är trygga
Äldre och funktionshindrade
med, kan förstå och är stolta över. Att utöka valfriheten är
ett viktigt delmål. Därför har en upphandling genomförts
som innebär att kunderna i hela stadens hemvård från och
med oktober 2013 kommer att kunna välja antingen kom-
munal eller privat utförare. Volymen av vårdboenden som
bedrivs i privat regi är oförändrad. Dock fanns en ny intern
driftform med i överenskommelsen. Tanken var att bygga
ett vårdboende med eget tillagningskök, med det uttalade
syftet att skapa mångfald inom vård och omsorg. Driftfor-
men har konkretiserats i ett avtal med vård- och omsorgs-
nämnden i december. Verksamheten kommer att bedrivas i
den nya bostaden för äldre på Råå, Åbrädden.
Kvalitetsutveckling
De senaste åren har nämnden gjort en stor satsning med
att införa såväl värdighetsgarantier som en gemensam
värdegrund för arbetet, vilket kommer kunderna tillgodo
genom höjd kvalitet. Satsningen siktar också på att öka
yrkesstoltheten hos medarbetarna.
Under 2012 fortsatte arbetet med kvalitet och kärnvär-
den att konkretiseras, bland annat med målet att kunderna
ska erbjudas upplevelser som involverar alla sinnen. Efter
en kick off under våren har personal utbildas till sinnesin-
57 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 287 285 271
Kostnader 1361 1366 1388
Nettokostnader -1 074 -1 081 -1 117
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Äldre(65–79år),medinsatserenligt Socialtjänstlagen,antal 1245 1255 1330
-varavvårdboende 187 206 202
-varavhemtjänst 1058 1049 1128
Äldre(65–79år),medhemsjukvårdenligt Hälso-ochsjukvårdslagen,antal 404 409 457
Äldre(80–år),medinsatserenligt Socialtjänstlagen,antal 3756 3762 3835
-varavvårdboende 956 932 902
-varavhemtjänst 2800 2830 2933
Äldre(80–år),medhemsjukvårdenligt Hälso-ochsjukvårdslagen,antal 933 898 956
Ersättning utskrivningsklara i sjukvården, antalvårddygn 905 280 719
Funktionshindrade(20–64år),medinsatser enligtSocialtjänstlagen,antal 361 387 399
Funktionshindrade(20–64år),medinsatser enligtHälso-ochsjukvårdslagen,antal 169 201 208
Korta platser (återhämtning, rehabilitering), antal 141 101 106
Kortaplatserbeläggningiprocent 96 96,5 87
Ekonomi 2010 2011 2012
Särskiltboende–kostnadperplats,kr 499000 509000 524000
Hemtjänst–kostnadperplats,kr 55000 57000 58000
Kvalitet 2010 2011 2012
Kostnad per dag och deltagare i dagverksamhet,kr - - 576
Andel vårdtagare som är mycket eller ganska nöjda med sitt boende, procent - - 76
Andel vårdtagare som är mycket eller ganskanöjdamedsinhemtjänst,procent - - 86
spiratörer för att kunna inspirera och medvetandegöra
vikten av arbetet med sinnena gentemot kunderna. Ett
sinne i taget gäller och under hösten stod doft och smak
i fokus.
Värdegrundsarbetet bryts ner till konkreta resultatmål
för verksamhet och enheter. Som ett exempel kan nämnas
att matfrågan har belysts och utvecklats. Det fortsatta
fokusområdet på vårdboenden är att förbättra kosten och
måltidssituationen genom att erbjuda en större valfrihet i
menyn och fler rätter lagade från grunden. För att få in
ytterligare inspiration pågår rekrytering av en måltids-
samordnare/kostchef.
En viktig kvalitetsaspekt är tillgänglighets- och trygg-
hetsfrågan som utvecklats på flera sätt. Numera finns alltid
en enhetschef i beredskap på kvällar, nätter och helger för
att kunna hjälpa våra kunder med dessa frågor i akuta
situationer.
Årets kvalitetsundersökning visar att kunderna är väl-
digt nöjda med de aktiviteter och utevistelser som erbjuds
på våra boenden. Detta tror vi till stor del beror på det så
kallade VinnaVinna-arbetet, som bedrivits på tre vårdbo-
ende under året. Utgångspunkten för projektet har varit
att hitta en modell som tillvaratar kundernas intressen och
erfarenheter likväl som kunskaper och intresse hos perso-
nalen och resurser hos närstående och övriga samhället.
VinnaVinna har fått mycket positiv respons och är i sam-
band med årsskiftet en permanent verksamhet. Härigenom
blir de äldre mer delaktiga i utformningen av sociala aktivi-
teter, vilket säkerställer att utbudet matchar deras intresse
och önskemål.
Andra goda exempel inom området för kvalitetsarbete
är Sveriges Kommuners och Landstings stora kvalitetsun-
dersökning KKiK (kommunens kvalitet i korthet) där
verksamheten har goda resultat inom områdena väntetid
till äldreboende, hemtjänstens utbud, kostnad och
kundernas nöjdhet.
FRAMTID
Gruppen äldre av i dag skiljer sig från tidigare generatio-
ner, exempelvis avseende utbildningsnivå, ökade krav och
behov samt hälsa. Allt tyder på att framtidens äldre kom-
mer att vara friskare och kunna arbeta längre. Samtidigt är
antalet äldre så mycket större att det kommer att behövas
mer vård eftersom risken att få försämrad hälsa ökar med
åldern. Att möjliggöra kvarboende i närområdet är en
central fråga. Arbetet med att finna sådana lösningar kom-
mer att få hög prioritet under de närmaste åren. Trygghets-
och seniorboende liksom andra former av boende, anpas-
sade till äldres behov, behöver öka i antal.
Det är önskvärt att förskjuta fokus inom äldreomsorgen
från individuella, biståndsbedömda insatser till förebyg-
gande arbete i form av en utökad och lättillgänglig generell
service. Exempel på områden att förhålla sig till i detta
sammanhang och vid en omvärldsanalys är dels lagstifta-
rens ökade centrala styrning, dels stadens syn på vård- och
omsorgsnämndens ansvarsområde: ska vi ha en nämnd för
vård- och omsorgsarbete eller en nämnd för äldre och
funktionsnedsatta?
Dessutom står verksamhetsområdet inför utmaningar
att rekrytera och behålla tillräckligt med kompetent per-
sonal i förhållande till den demografiska utvecklingen av
andelen äldre. En viktig samarbetspart i det sammanhanget
är Vård- och omsorgscollege och Campus Helsingborg.
En annan viktig faktor är att utveckla arbetsmiljön, vilket
under 2012 bland annat lett till att två av nämndens
bo städer för äldre kvalificerat sig till stadens interna
prisutdelning för hälsofrämjande arbetsplats.
Socialstyrelsens nya föreskrift om bemanning på vård-
boenden som träder i kraft 2014-01-01 kommer att inne-
bära förändrade arbetsformer och kan även komma att
medföra behov av ökad bemanning. Nämnden fortsätter
under 2013 att bevaka vad tillämpningen kan komma
att innebära.
58 VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Insatser enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
åRETS VERKSAMHET
Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för insatser enligt
lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS). Undantagna är personer med psykiska funktions-
hinder som istället socialnämnden ansvarar för. Insatserna
verkställs av upphandlade externa utförare och den kom-
munala verksamheten, Omsorg i Helsingborg. Carema
Orkidén driver boendena Sporrevägen, Gummarpsvägen
och Tisdagsgatan samt fyra dagliga verksamheter på entre-
prenad. Särskilda LSS-handläggare vid nämndens övergri-
pande myndighet sköter myndighetsutövningen. Personer
som beviljats personlig assistans kan fritt välja utförare.
Verksamhetsförändringar och efterfrågan av insatser
Antalet personer med någon LSS-insats har länge varit
relativt konstant, även om behovet av insatsform varierat.
På senare år har vi dock kunnat se ett trendbrott med
större volymökningar – 2012 hade cirka 660 personer
LSS-insatser vilket är en ökning med tio procent på bara
två år. En växande grupp är personer som har en komplex
problematik med socialt nedbrytande beteende. En annan
förändring är att andelen personer, inom målgruppen,
med behov av äldreomsorg ökar.
I februari öppnade ett nytt LSS-boende med tolv platser
på Magnoliagatan. Trots detta finns en tämligen konstant
”kö” med cirka 20 personer.
Antalet beviljade ansökningar om personlig assistans
enligt LSS har också ökat under året. Främsta orsaken till
detta är Försäkringskassans omprövningar av pågående
beslut, vilket inneburit att allt fler personer fått minskade
timmar eller indraget beslut från Försäkringskassan.
Kvalitetsutveckling
Under 2012 har arbetet med kvalitet och kärnvärden fort-
satt att konkretiseras. Målsättningen är att kunderna även
här ska erbjudas upplevelser där alla sinnen involveras.
Detta inleddes med en kick off för all personal under
våren. Fokus läggs på ett sinne i taget och under hösten har
temat varit doft för att övergå i smak. Medarbetare från
LSS-verksamheten har utbildats till sinnesinspiratörer och
ska i detta uppdrag inspirera och medvetandegöra vikten
av arbetet med sinnena gentemot kunderna. Årets medar-
betarundersökning visade på höga siffror i hur värde-
grundsarbetet gett medarbetarna i hela förvaltningen
inspiration i arbetet.
Vägledare, som är utbildade i Kommunförbundet Skånes
delaktighetsmodell, har under året genomfört flera delak-
tighetsslingor i bostäder och dagliga verksamheter. Därige-
nom har kunderna getts större möjlighet till inflytande. Vi
har under många år haft svårt att hitta bra metoder att
mäta utfallet för kundnöjdhet inom LSS-verksam heten.
Genom att använda delaktighetsmodellen som metod har
kundundersökningar kunnat påbörjas i alla nämndens
LSS-boenden. Dessutom finns brukarråd i de flesta LSS-
verksamheterna. Detta är ytterligare ett sätt att arbeta
med inflytande och delaktighet.
Team Service är en verksamhet med deltagare från
daglig verksamhet, som under året kommit igång med sitt
arbete och utfört arbetsuppgifter på förvaltningens arbets-
platser. En förmedling samlar ihop beställningar på arbets-
uppgifter som sedan Team Service utför. Detta är mycket
uppskattat av deltagarna som får möjlighet till varierande
arbetsuppgifter på andra arbetsplatser än den egna, dagliga
verksamheten samtidigt som kunderna i nämndens övriga
verksamheter får en kvalitetshöjning.
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 91 87 85
Kostnader 361 369 394
Nettokostnader -270 -282 -309
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Personermedpersonligassistans 39 40 44
Boendevuxna,antalnyttjadeplatser 164 169 191
Boende barn, antal nyttjade platser 6 6 1
Antal personer med beslut om dagligverksamhet 337 364 374
Ledsagare 150 142 143
Kontaktpersoner 124 131 144
Avlösare 29 33 31
Familjehem 1 1 0
Antalpersonermedbeslutomtillsyn 58 60 57
Vistelse/stödfamiljer 89 82 88
Personlig assistans utförd av staden,timmar 257000 247000 226000
Personlig assistans som staden har kostnadsansvarför,timmar 274000 289000 328000
Ekonomi, kr 2010 2011 2012
Särskiltboende–kostnadperplats,kr 708000 714000 783000
Dagligverksamhet–kostnadperplats,kr 183000 174000 183000
59 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 VåRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN
FRAMTID
Under 2012 gjordes en inventering av det framtida behovet
av LSS-boende. Bilden som framkom är att vi behöver
skapa bostäder som är lämpade för målgruppen utveck-
lingsstörda med åldersrelaterade hinder samt för gruppen
unga tillhörande den nya integrationsgenerationen*.
Utbud och inriktning av den dagliga verksamheten
behöver också utvecklas när nya kundgrupper är på väg in.
För att möta deras behov av sysselsättning och aktivitet
pågår en översyn av den dagliga verksamheten både vad
gäller arbetsuppgifter och lokaler.
Att utveckla arbetet med delaktighet och inflytande för
LSS-verksamhetens kunder kommer att stå i fokus under
2013. Två andra prioriterade områden är att stärka stödet
till anhöriga samt att utveckla barnperspektivet i verksam-
hetens alla delar.
* ”Integrationsgenerationen” är ingen homogen grupp. Här finns både unga som gått i särskola och unga som tillbringat skoltiden i den ordinarie skolan och först senare kommit i kontakt med kom-munens insatser till personer med funktionsnedsättning. Framförallt i den senare gruppen finns en del personer som inte är intresserade av dessa insatser. Anledningen är att de inte vill bli klassificerade som funktionshindrade och att de inte finner att samhällets stöd passar dem, trots att de har svårt att klara sig och riskerar att råka illa ut. Källa; ”Bostad med särskild service och daglig verksamhet. En forskningsöversikt”, art.nr. 2011-2-6, Socialstyrelsen, mars 2011.
60 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Utvecklingsnämnden
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare •Tjänstegarantiernaskauppfyllas
•Barnifamiljermedförsörjningsstödskablifärre
•Avslutadvuxenutbildningskaledatillarbeteeller fortsatt utbildning
•Försörjningsstödstagareskavaraaktiva
•Eninsatsskaupplevassommeningsfull
•Attitydinsatserinomintegrationskavarameningsfulla och leda till delaktighet och egenansvar
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation •Utvecklingsnämndenskavaraenattraktiv arbetsgivare
•Aktivainsatserskaledatillattindividenskapar förutsättningar för sin egen försörjning och utveckling
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi •Kostnaderna för försörjningsstöd ska understiga budgeterat belopp
•OptimalEU-ellerannanextern-finansieringska eftersträvas
•Introduktionavflyktingarskaledatillegenförsörjning
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid •Förvaltningenskakontinuerligtförbättrakvaliteten samt öka effektiviteten i arbetet
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning
Extern verksamhet
Kommunal verksamhet
Försörjningsstöds-insatser
Svenska för invandrare (Sfi)/ Svenska som andra språk (Sas)
Komvux
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning
UTVECKLINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
100%
50%
0%
Kommunal verksamhet Extern verksamhet
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
Extern verksamhetNedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden
och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.
61 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning
Vuxenutbildning
åRETS VERKSAMHET
Fördelat på alla skolformer studerade drygt 5 000 indivi-
der inom vuxenutbildningen under 2012. Utvecklings-
nämnden erbjuder möjligheten att påbörja en utbildning
året om och har haft en jämn ström av sökande. Det har
blivit tydligt för invånarna att det går att påbörja en
utbildning när ett behov föreligger, inte bara vid särskilda
terminsstarter. Den gymnasiala utbildningen har bedrivits
av två kommunala och fem externa utbildningsanordnare.
Kundval Sfi (svenska för invandrare) och Sas (svenska
som andraspråk) infördes 1 januari 2012. Intresset för
kundvalet var stort och antalet elever som läste Sfi ökade
med 200 personer jämfört med 2011. Vid årets början var
sex utbildningsanordnare auktoriserade: Komvux Kärnan,
Lernia Utbildning, NK Datacenter, Eductus, Merit Utbild-
ning och Folkuniversitetet. Ytterligare två auktoriserades
under året: Competens och Hermods. Därmed finns nu
totalt åtta utbildningsanordnare. Under hösten startade en
ny utbildning som innebär att Sfi läses i kombination med
restaurangutbildning på gymnasial nivå.
Genom statens satsningar på yrkesutbildning för vuxna
(Yrkesvux) och lärlingsutbildning för vuxna fick stadens
invånare möjlighet att fritt söka yrkes- och lärlingsutbild-
ningar inom Familjen Helsingborg. Efterfrågan på platser
inom Yrkesvux har varit stor. Lärlingsutbildning för vuxna
startade i liten skala hösten 2011. Under 2012 utökades
omfattningen med 75 platser. Under våren 2012 gjorde
Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av APL (Arbets-
platsförlagt lärande) inom lärlingsutbildning för vuxna.
Skolinspektionen identifierade några utvecklingsområden
som åtgärdats.
Under året har ett samverkansavtal för vuxenutbild-
ningen i Familjen Helsingborg arbetats fram. Avtalet har
skrivits under av samtliga kommuner och gäller från och
med 1 januari 2013.
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 36 51 34
Kostnader 118 135 121
Nettokostnader -82 -84 -87
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Särvux,antalårsplatser 29 31 29
Svenskaförinvandrare,antalårsplatser 667 648 925
Grundskoleutbildning,antalårsplatser 176 209 262
Gymnasialutbildning,antalårsplatser 1032 1124 1150
Kvalificeradyrkesutbildning,antalårsplatser 178 211 171
Kvalitet 2010 2011 2012
Andel i arbete/studier 3 månader efter avslutadutbildning,procent 89 91 81
Andel i arbete/studier 6 månader efter avslutadKvalificeradYrkesutbildning,procent 95 81 85
FRAMTID
Under våren 2013 kommer en utvärdering av Sfi kundval
att göras för att se hur kundvalet upplevs av elever och
utbildningsanordnare. Utvecklingsnämnden arbetar för att
få igång fler möjligheter för elever att läsa Sfi i kombination
med yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå.
Under 2013 kommer alla utbildningsanordnare i
Helsingborgs stad ha kontinuerlig antagning till utbildning.
Kommunerna i Familjen Helsingborg har gemensamt sökt
och kommer att få 28 mnkr till att bedriva Yrkesvux-
utbildningar och Lärlingsutbildning för vuxna.
I februari 2013 kommer webbansökan att börja tillämpas
för elever som söker vuxenutbildning i Helsingborgs stad.
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 UTVECKLINGSNÄMNDEN
62 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 0 0 1
Kostnader 279 291 307
Nettokostnader -279 -291 -306
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Hushåll som någon gång under året:
-erhållitförsörjningsstöd 4297 4329 4401
-varavungdomshushåll 1060 1036 1079
Hushåll med försörjningsstöd -snittpermånad,antal 2307 2359 2377
Flyktinghushåll med introduktions- ersättning,antal 263 71 19
Ekonomi 2010 2011 2012
Genomsnittlig bidragskostnad per hushållochmånad,kr 7599 7847 8094
Försörjningsstöd, mnkr 210 222 231
Introduktionsersättning till flyktinghushåll, mnkr 11 3 1
Kvalitet 2010 2011 2012
Genomsnittlig bidragstid under året, antalmånader 6,43 5,83 5,45
Genomsnittlig bidragstid i ungdomshushåll
underåret,antalmånader 4,96 4,05 3,79
Andel barn i staden som förekommer i försörjningsstödshushåll,procent 10,4 11,8 *
Andel självförsörjande efter introduktions- periodensslut,procent 68 72 75
* Värden för 2012 anges först i nästkommande årsredovisning då uppgifterna inkommer till nämnd under 2013.
Försörjningsstöd
åRETS VERKSAMHET
Kostnaderna för försörjningsstödet ökade under året i takt
med att arbetsmarknaden sviktade. Att antalet unga för-
sörjningsstödstagare minskade beror främst på Arbetsför-
medlingens utökade ansvar för målgruppen men också på
en ökning av utvecklingsnämndens arbetsmarknadsprojekt.
Ett brett utbud av försörjningsstödsinsatser är viktiga
instrument för att säkerställa individens väg mot egen
försörjning genom arbete eller sjukersättning. Denna bredd
har under året uppnåtts genom en kombination av insatser
och utredningar utförda av sju externa och stadens interna
utförare. Språkstödjande initiativ har varit i fokus där
matchning mot arbetsmarknaden kombinerats med
språkträning.
Under året gjordes ett omfattande arbete för att säker-
ställa att barnen synliggörs inom verksamheten. Kvinno-
våldsfrågan har också varit i fokus.
Vägledning har blivit en obligatorisk del vid försörj-
ningsstödsansökan. Att försörjningsstödsansökare omedel-
bart får möjlighet till information om stadens utbildnings-
utbud är mycket positivt. Syftet är att fler ska välja studier
eftersom bristfällig utbildning är en av grundorsakerna till
att människor har svårt att försörja sig. I konceptet ingår
även möjligheten till en tvåveckors vägledande oriente-
ringskurs.
Framtidsakademin med målgruppen gymnasieung-
domar i försörjningsstöd startades upp vid årsskiftet
2012/2013. Det är en pilotinsats som syftar till att före-
bygga framtida behov av försörjningsstöd och att tidigt
ge ungdomar en anknytning till arbetsmarknaden. Fram-
tidsakademin är ett samarbete med det unga företaget
Jobbassistenten. Tanken är att insatsen ska implementeras
i ordinarie verksamhet 2013.
FRAMTID
Andelen försörjningshushåll kommer att ligga kvar på en
hög nivå. Utvecklingsnämden fortsätter att ha fokus på
barnens situation. Ungdomar, personer som behöver språk-
förstärkning och personer som har fått försörjningsstöd
under lång tid är prioriterade grupper.
Samverkan med andra myndigheter, organisationer och
arbetsgivare ska vara i fokus för att den enskilde ska få rätt
hjälp/stöd. Arbetsförmedlingens ansvar utökas för att
säkerställa uppföljningen av biståndstagares arbetssökande
och de utökar sina resurser för personer som har rehabili-
teringsbehov. Detta kan på sikt minska behovet av försörj-
ningsstödsinsatser.
UTVECKLINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
63 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 UTVECKLINGSNÄMNDEN
Integration och arbetsmarknad
åRETS VERKSAMHET
Integrationsarbetet har fokuserat på en positiv utveckling i
stadsdelar med utbrett utanförskap. Insatser och aktivite-
ter för att främja integration och social utveckling har
genomförts i flera bostadsområden. Aktiviteter som for-
mats genom bland annat medborgardialog har varit språk-
caféer, kultur- och hälsofrämjande arrangemang och stads-
odling. Föräldralediga har haft möjlighet att få stöd i att
utveckla det svenska språket samt studera svenska för
invandrare.
Under året påbörjades arbetet inom ramen för pilotverk-
samheten romsk inkludering med fokus på utbildning och
arbete. Samverkan med romerna och olika myndigheter är
av stor betydelse för arbetet.
De av EU medfinansierade arbetsmarknadsprojekten
Stark och Hantverksjobb i Skåne Nordväst arbetade med
ungdomars etablering på arbetsmarknaden eller påbörjande
av studier. En satsning har gjorts på jobbprojekt som både
utgår från rekryterande företags och individens behov.
Satsningen ligger i linje med Helsingborgs stads förbätt-
ringsarbete inom området arbete och utbildning för att
bidra till stadens hållbara utveckling.
Kommunfullmäktige fattade under våren beslutet Ung-
domar till arbete – ytterligare 100 ungdomar i arbete 2012.
Arbetet genomfördes i samarbete med Arbetsförmedlingen
och resulterade i att 75 ungdomar erhöll sex månaders
anställning på minst halvtid. Sju ungdomar fick timanställ-
ningar. Ytterligare 27 tjänster tillsätts i början på 2013.
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 96 79 83
Kostnader 159 135 138
Nettokostnader -63 -56 -55
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Antal deltagare i:
-Arbetsmarknadspolitiskaprogram 85 87 87
-Försörjningsstödsinsatser 1338 1142
varav hos externa utförare 252 243
-Jobbprojekt 60 138
-Sommarpraktik,3-veckors 935 725 705
Mottagnaflyktingar,antal 69 99 155
-varavbarn 28 50 50
FRAMTID
Arbetet 2013 och framåt kommer att fokuseras på att
utveckla mötesplatser för att stimulera möten mellan
boende i Helsingborg. Som exempel kommer en hel del
kraft att läggas på interreligiös dialog samt förstärkt
stadsdelsutveckling med fokus på hälsa.
Satsningen på jobbprojekt och arbetsmarknadsprojekt
medfinansierade av Europeiska socialfonden kommer att
fortsätta. Projekten håller på att ta fram en ny utbildnings-
form för försörjningsstödstagare. Metoden innehåller moti-
vationshöjande insatser, höjd yrkeskompetens, företagsför-
lagt lärande och näringslivskontakt med rekryteringsbehov.
64 SOCIALNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Socialnämnden
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning
Extern verksamhet
Kommunal verksamhet
Familjehem Föreningsstöd Heldygnsvård Öppenvård
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning
100%
50%
0%
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare •Riskkonsumtionavalkoholskaminska
•Utsattabarn,ungasochvuxnaslevnadsvillkor ska förbättras
•Brukarnaskavaranöjdamedsåvälkvalitet som resultat
•Utfästelsenkringtjänstegarantinskahållas
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation •Godpersonalpolitik
•Socialförvaltningensinformationskavara relevant och tillgänglig
•Rättssäkerverksamhet
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi •Effektiv användning av tilldelade medel
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid •Användningenavköptelenergiskaminskamed minst15procentmellanår2005ochår2015
•Förvaltningensbilarskaköraspåsåmycket förnyelsebart bränsle som möjligt
•Utvecklaenmerkunskapsbaseradsocialtjänst
Kommunal verksamhet Extern verksamhet
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
Extern verksamhetNedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden
och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.
65 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 SOCIALNÄMNDEN
åRETS VERKSAMHET
Socialnämnden med sin förvaltning har i uppdrag att
arbeta med individ- och familjeomsorg riktat till utsatta
barn, ungdomar och vuxna. Uppdraget omfattar såväl
utredningar och insatser för barns skydd som stöd i form
av missbruksvård, stöd till psykiskt funktionsnedsatta,
förebyggande arbete, familjerätt, familjerådgivning samt
alkoholtillstånd och stöd till föreningar. Inom förvalt-
ningen finns också en socialjour samt Barnahuset som drivs
tillsammans med övriga kommuner i Familjen Helsingborg.
Förvaltningens ekonomi är totalt sett i balans. Verksamhe-
terna Barn och familj samt Vuxen redovisar underskott 2012
medan avdelningen ungdom och familj väger upp detta
med ett stort överskott.
Under åren 2010–2012 har förvaltningen haft en ökning
av inkommande ärenden gällande barn 0–12 år. Detta har
bland annat lett till ett ökat behov av familjehemsplace-
ringar. Utredningar gällande barn och unga ska ske skynd-
samt och får med vissa undantag pågå i max fyra månader.
Ett framgångsrikt arbete har gjorts för att klara detta
lagkrav.
En ny familjecentral har etablerats på Söder och projekt
Pinocchio som riktar sig till barn med tidigt normbrytande
beteende pågår. Inom familjerätten har ett framgångsrikt
projekt för att få föräldrar att komma överens vid vård-
nadskonflikter bedrivits under året.
Socialförvaltningen genomförde under 2012 en informa-
tionskampanj för att öka kunskapen om familjevåld, kallad
Jag gick in i en dörr. Socialstyrelsens tillsyn av familje-
våldsenheten 2012 har resulterat i att bemanningen
utökats och att en fördjupad samverkan med utvecklings-
nämnden planeras.
Förvaltningen har under året tagit på sig ordförande-
skapet i den nystartade föreningen Sveriges socialjourer.se.
Projekt Mentor är en annan intressant satsning som starta-
des under 2012 med syftet att ge stöd till våra ungdomar
genom mentorer.
De utvärderingar som görs för att få klienternas syn på
verksamheten, visar att många är nöjda med sina kontakter
med förvaltningen. Inom socialförvaltningen pågår ett
aktivt arbete med att öka våra familjers och klienters del-
aktighet. Våra ungdomskonsulter från projektet Involved
By Right har tagit fram en handlingsplan för förbättringar
i verksamheten.
En kartläggning har gjorts under året med hjälp av
Finsam (finansiell samordning). Den visar på behovet av
att stärka arbetet med ungdomar och unga vuxna med en
omfattande beroendeproblematik. En stor utmaning är att
en tredjedel av de vuxna klienterna i detta sammanhang
saknar egen bostad. Bostad-först-projektet inom arbetet
66 SOCIALNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
* Under två veckor i december har förvaltningen genomfört den årliga klienten-
kätenoch346klienterharblandannatsvaratpåtrenationellafrågorfrånSCB.
SCB:s Nöjd-Kund-Index mäter hur nöjd man är med hjälpen som erhållits som
helhet, hur väl hjälpen har uppfyllt förväntningar på densamma och skattning
av hur nära eller långt bort hjälpen är från den bästa hjälp som kan tänkas.
EnligtSCBkanettNKIpå75ellerövertolkassom”mycketnöjdkund”.
mot bostadslöshet har utvecklats mycket väl under året.
En strategi mot bostadslöshet har redovisats för social-
nämnden inför beslut i kommunfullmäktige.
2012 övertog förvaltningen driften av fyra LSS-boenden
efter att upphandlad entreprenör inte godkändes av Social-
styrelsen.
Förvaltningen bedriver alkoholförebyggande arbete med
inriktning på att främja en sund alkoholkultur. Ett exem-
pel på detta är kampanjen Varannan vatten under
Helsingborgsfestivalen 2012.
Ett aktivt arbete i samverkan med Landskrona kommun
har under 2012 skett inom Part (Preventivt arbete till-
sammans). Exempel på utvecklingsarbeten som bedrivs
inom Part är:
• Utsikter – Satsning på att försöka påverka barns hälsa
och utbildning och på så sätt förbättra barns framtids-
utsikter.
• HUB – (hälsa utbildning barn) – utbildningstjänst för
barn som är i behov av omfattande stöd.
• Utveckling av projektet Skolfam (stöd till familjehems-
placerade barn i skolan). Särskilt glädjande är att
Skolfams arbete för fjärde året i rad har resulterat i
att 100 procent av de som deltagit i Skolfam och gått
ut grundskolan är behöriga till gymnasiets nationella
program.
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 50 57 61
Kostnader 406 427 436
Nettokostnader -356 -370 -375
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Vårddygnifamiljehem,antal 42693 45196 46013
Vårddygnpåinstitution/barn,antal 3229 4886 4576
Vårddygnpåinstitution/ungdom,antal 11736 11448 11043
Vårddygn på institution/vuxen missbruk, antal 7787 9106 10054
Vårddygn på institution/vuxen social- psykiatri,antal 8953 9667 11170
Ekonomi 2010 2011 2012
Institution–kostnadperdygnochbarn,kr 2829 2140 2560
Vårddygn – snittkostnad per dygn och ungdom,kr 2859 3125 3376
Vårddygn – snittkostnad per dygn och vuxenmissbruk,kr 1783 1925 2062
Vårddygn – snittkostnad per dygn och vuxensocialpsykiatri,kr 1633 1617 1594
Kvalitet 2010 2011 2012
Andel barn i identifierade riskgrupper som får förbättradeskolresultatefterinsatser,procent 92 92 88
Andel brukare som ej återkommer inom tolv månaderefteravslutadbehandling,procent 72 73 79
NKI (nöjd kund index) * - 76 77
FRAMTID
Socialnämnden har följande fokusområden för kommande
år, vi ska:
• Nå barn i riskzon tidigare genom att utveckla ett
tvärsektoriellt arbetssätt.
• Öka våra klienters delaktighet.
• Maximera tillgängligheten och nyttan för våra klienter.
• Minska bostadslösheten tillsammans med övriga
förvaltningar och föreningar.
• Förbättra uppföljningen och analysen av nyttan med
våra insatser.
• Skapa ett beroendecentrum för unga under 25 år i
samverkan med region och närliggande kommuner.
67 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR
Stadsbyggnadsnämnden
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning
Extern entreprenör
Kommunal verksamhet
Gator och trafik Parkering Parker, skogs- och naturvård
Övrigt
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning
100%
50%
0%
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare •Viskabidratillattallaskakunnakännasigtrygga i Helsingborg
•Viskabidratillattbostadsbyggnadstakteni Helsingborg ska vara hög
•Tjänstegarantiernaskauppfyllas
•Viskabyggadenattraktivastaden
•Viskahahögkvalitetpådetstödochdenservice som vi ger Helsingborgs medborgare
•Viskabidratillattlevandegörastaden
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation •Viskavaraenattraktivarbetsgivare
•Detprocessinriktadearbetssättetiförvaltningen ska stärkas och utvecklas
•Stadsbyggnadsförvaltningenskavaraproaktiva i sin information
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi •Förvaltningens resursanvändning ska vara kostnadseffektiv i förhållande till vårt uppdrags omfattning och kvalitet
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid •Viskabidratillminskadmiljö-ochklimatpåverkan
•Viskamöjliggöraochunderlättaföralternativaoch kollektiva transportmedel
•Standardenpåparkerochpublikamötesplatserska förbättras och staden ska upplevas som välvårdad
•Andelennöjdakunderskaöka
Siffrorna avser nämndens skattefinansierade verksamheter,
inte VA-verksamheten.
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADSBYGGNADSNÄMNDEN
Kommunal verksamhet Extern entreprenör
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
Extern verksamhetNedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden
och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.
68 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Gator, vägar, parker och stadsbyggnad
åRETS VERKSAMHET
Ett av stadens största infrastrukturprojekt är ombyggnaden
av Österleden som färdigställdes och invigdes i december.
Som en länk mellan Österleden och centrala Helsingborg
byggdes även Filbornavägen om på sträckan mellan Öster-
leden och Sockengatan.
Trafikfrågorna var i fokus under året och en uppmärk-
sammad sådan var att finna bättre lösningar för taxiupp-
ställning vid Knutpunkten. Detta arbete pågår och blir
en fortsatt viktig fråga även under 2013. Regelverket för
miljöbilsparkering har justerats och den nya utsläppsgrän-
sen är 95 gram koldioxid per kilometer. Ett lyckat försök
med gratisparkering i centrala Helsingborg på lördagar ge-
nomfördes i december och får en fortsättning under 2013.
Arbetet med den nya hastighetsplanen har inletts och ett
första försök med en hastighetsbegränsning på 40 km/h har
genomförts med genomgående positivt resultat.
Ett stort projekt som påbörjats och som kommer att
löpa över de kommande åren är ombyggnaden av flera
gator, ett torg och en park på Planteringen. Detta är en del
av det stora stadsförnyelseprojektet PlantEra PlantÄra.
Stadsbyggnadsförvaltningen arbetade under året med
olika trygghetsprojektet och har tagit fram åtgärdsförslag
för att höja upplevd trygghet och attraktivitet på Wetter-
lingsgatan, Trädgårdsgatan och på Södergatan utanför
Gamla Kyrkogården. Förvaltningen ansvarar även för lek-
platsprojektet som rustat upp 16 lekplatser och lagt ned
tre i samverkan med berörda.
Arbetet med att bygga om vatten- och avloppssystemet i
Malmögatan och i Sofiebergsvägen färdigställdes. Skälen
till ombyggnaden är dels att minska belastningen på
reningsverket, dels att minimera risken för källaröver-
svämningar.
Under året har 22 samråd och tio utställningar genom-
förts avseende förslag till detaljplaner. Totalt har 14
detaljplaner tillstyrkts eller antagits av stadsbyggnads-
nämnden och 17 har detaljplaner vunnit laga kraft.
Bygglovsavdelningen har under året omorganiserat sin
verksamhet dels för att effektivisera men främst för att
det ska bli tydligare för kunderna vart de ska vända sig.
Arbetet med att reducera klotter och olaga affischering
i staden har varit i fokus under året. Efter samverkan med
bland annat polisen, Öresundskraft AB och AB Helsing-
borgshem fastställde kommunfullmäktige en stadsgemen-
sam policy mot klotter och olaga affischering. Implemente-
ringen av policyn påbörjades omgående och ganska snart
syntes en positiv trend med minskat klotter.
Återställningsarbeten efter adventstormen 2011, som
förorsakade stora vattenrelaterade skador, pågick ända
fram till sommaren och badsäsongen. Störst skador fanns
på Parapeten där hela gatan fick byggas om. Även Ryde-
bäcks brygga drabbades hårt och här var leveranstiderna
för specialmaterial en kritisk punkt i reparationsarbetet.
Populära Tropical beach fick också återställas och i sam-
STADSBYGGNADSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
69 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 200 216 248
Kostnader 593 623 688
Nettokostnader -393 -407 -440
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Körbaneyta, tusen m2 4898 4922 4950
Genom detaljplaner möjliggjorda lägen- heter(lagakraftvunna),antal 806 1210 1110
Genom detaljplaner möjliggjorda verksamhetsytor, tusen m2 352 136 28
Nybildadefastigheter,antal 287 138 164
Påbörjadebostäder,antal 396 598 396
-varavflerbostadshus 275 305 291
-varavsmåhus 121 293 105
Ekonomi 2010 2011 2012
Kostnad för väghållning exkl. kapitalkostnad, belysning och vinterväghållning, kr/m2 9,9 10,1 9,8
Kvalitet 2010 2011 2012
Upphinnandeolyckor, antal 166 117 166
FRAMTID
Under 2013 ska flera projekt slutföras som påbörjades under
2012, såsom Bruksgatan, ombyggnad av första delen av
Planteringen och cykelvägen till Påarp. Samtidigt kommer
nya exploateringsområden att påbörjas för att möjliggöra för
fribyggare att börja bygga sina hus under 2014. Nya exploate-
ringsområden är planerade i Maria, Rydebäck, Påarp, Ödåkra
och Råå.
2013 påbörjas ombyggnaden av väg 111 mellan trafikplat-
serna Brohult och Maria. Separata körfält för bussarna
kommer att underlätta för såväl kollektivtrafiken som för
övriga trafikanter. Utbyggnad och ombyggnad av flera cykel-
vägar kommer att öka säkerheten för de oskyddade trafikan-
terna. Utvecklingen av Drottninggatan/Järnvägsgatan är ett
annat viktigt projekt som står inför fortsatt utredning.
Arbetet med Idrottsoasen, en plats för möte och sponta-
nidrott, inleds under 2013. Samtidigt fräschas torget fram-
för Idrottens hus upp och får en beläggning av nya plattor.
Under 2013 beräknas några av de fördjupnings-PM
(PM trafikstrategi och PM grönplan) som utgör en del av
Helsingborgs rullande översiktsplanering, kunna drivas till
antagande. Planberedskapen med bostäder i buffert bör
hållas på en fortsatt hög nivå för att kunna möta framtida
behov. På lång sikt är det de stora planeringsprojekten bland
annat H+, DrottningH, Gamla staden 1:1, Knutpunkten
samt utbyggnaden av Helsingborgs lasarett som är viktiga.
Förvaltningen står inför en stor utmaning att med
rådande sparbeting kunna hantera drift och underhåll av en
expansiv och växande stad. Underhållet, speciellt belägg-
ningsunderhållet, är kraftigt eftersatt. I övrigt tar sig för-
valtningen an den ständiga utmaningen att öka kundnöjd-
heten och möta helsingborgarnas förväntningar på stadens
service.
band med badsäsongen stod palmerna äntligen på plats
och bryggan i Rydebäck stod åter öppen.
Nästan hundra blå vimplar och ett antal stora sitt-
kuddar placerades ut för att pryda vår vackra strandpro-
menad. I år bildade bokstäverna på kuddarna ordet
Soldyrkaren, vilket avslöjades i en tävling i slutet av
sommaren. Under sommaren invigdes även den vackra
spegeltoaletten på Kungstorget och den upprustade barn-
trafikskolan öppnade upp igen. Utställningen Hard Rain
landade i Helsingborg för att uppmärksamma viktiga
miljöfrågor och strax därefter arrangerades den lyckade
miljökonferensen Gröna idéer.
Det marina naturreservatet Grollegrund antogs och
invigdes under festliga former i början av hösten. Ett
uppskattat inslag under invigningen var att en småfläckig
rödhaj, uppfödd vid havets hus i Lysekil, släpptes ut i
Öresund.
Stadsbyggnadsförvaltningen har genomfört en kartlägg-
ning över bullernivåer från vägtrafik och tågtrafik inom
staden som har skickats till Naturvårdsverket enligt
EU-direktiv.
Arbetet med att skapa en vacker stad fortsatte med att
vi placerade ut 600 blomsterurnor runt om i Helsingborg.
Under läsåret mötte Miljöverkstaden på stadsbyggnadsför-
valtningen 12 000 elever/vuxna minst en gång under
totalt 2 900 klocktimmar, vilket var en ökning med drygt
tio procent jämfört med föregående läsår.
Andra intressanta händelser under året:
• Helsingborg släcktes ner under Earth Hour. Detta
firades med musik och eld vid Dunkers kulturhus
och sedan avslutades kvällen med ett fackeltåg till
Mariakyrkan.
• PM Klimatanpassning godkändes i början av året
och antogs av kommunfullmäktige i april. Den utgör
nu ett planeringsstöd för klimatsårbara områden i
Helsingborg.
• Helsingborgs stad är sedan årsskiftet part i nationell
geodatasamverkan. Detta ger en ökad tillgång till de
data som de nationella myndigheterna tillhandahåller.
• Tävlingen Jorden runt på 80 dagar inleddes under
våren. Skolungdomar både på den danska och svenska
sidan om sundet tävlade i att cykla längst under 80 dagar.
• I maj firades Elbilens dag på Sundstorget i samband
med att Oresund Electric Car Rally gjorde ett stopp
i Helsingborg.
• Under våren hjälpte helsingborgarna kampanjen I Love
Hbg med att vårstäda parker, stränder och andra all-
männa platser. Den 2 juni avslutades kampanjen med
eventet Proudness i Grytan där artister som Sean
Banan, Louise Hoffsten och Panetoz stod för under-
hållningen.
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADSBYGGNADSNÄMNDEN
70 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Vatten- och avlopp
åRETS VERKSAMHET
Under 2012 har fokus legat på kvalitet och säkerhet. Kvali-
teten har säkerställts genom en översyn av anläggningarnas
barriärer mot föroreningar. Den fysiska säkerheten mot
intrång samt driftsäkerheten har setts över och stärkts vid
flera anläggningar.
Helsingborg infiltrerar vatten från Sydvatten i Örby-
fältet. Förutom att ge en viss kvalitetsförbättring skapar
Örbyfältet genom sin buffert också en god uthållighet mot
avbrott i Sydvattens produktion. Under året har denna buf-
fert utnyttjats vid fyra tillfällen.
Under 2012 genomfördes en centralisering av larmhan-
teringen. Nu kommer alla driftlarm utanför kontorstid
att gå till Örbyverket i Helsingborg. Där görs en första
bedömning för att vid behov kalla ut personal för lämplig
åtgärd.
Ekobalans Fenix AB har under året fortsatt att driva
sin pilotanläggning på Öresundsverket. Det från avlopps-
reningsverken avskiljda slammet, som finns kvar efter
rötning och biogasproduktion, innehåller mycket växtnä-
ringsämnen men består till cirka 95 procent av vatten. Det
höga vatteninnehållet förhindrar längre transporter och
dessutom måste produkten lagras i stora tankar i väntan
på spridning till åkermark. Därför finns ett intresse för att
koncentrera växtnäringsämnena, för att därigenom under-
lätta hanteringen och minska kostnaderna för transporter
och lagring.
EVAA är ett samverkansprojekt mellan Helsingborgs
stad, Öresundskraft, NSVA och NSR. Syftet är att hitta
synergier verksamheterna emellan som gör det möjligt att
öka hållbarheten i systemen och samtidigt minska miljö-
påverkan. EVAA tar ett helhetsgrepp kring dessa frågor
med målet att skapa ett energiöverskott i H+, vilket i sin
tur ska bidra till Helsingborgs överordnade mål att vara
energineutralt 2035.
Österleden har under 2012 fortsatt med tredje och
fjärde etappen vilka innebär byggande av nya huvudled-
ningar för att trygga den framtida vattenförsörjningen. Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 191 188 219
Kostnader 200 207 195
Nettoeffekt -9 -19 24
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Leverad mängd vatten, m3 14095 14331 14782
Behandlad mängd avlopp, m3 18255 18048 20340
Kvalitet 2010 2011 2012
Svinn i vattenledningsnät, procent 12,0 20,2 22,2
Mark-ochkällaröversvämningar,antal 45 17 11
Vattenläckor,antal 145 93 85
STADSBYGGNADSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
71
FRAMTID
Kapaciteten på Örbyanläggningen måste höjas för att klara
framtida krav. Detta ska ske genom ökad infiltration, mins-
kat svinn och fler pumpstationer. Även berggrundstäkten
och befintliga överföringsledningar behöver rustas upp.
Peab fortsätter att sköta drift och underhåll enligt
avtal. Våren 2013 övergår verksamheten i NSVA:s regi.
Det finns en plan för att hantera stadens framtida vat-
tenförsörjning, Helsingborg 2030. Reinvesteringsplaner är
nu framtagna för anläggningarna. Att dessa planer aktuali-
seras är en förutsättning för att kunna leva upp till de
lagar och krav som finns.
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 STADSBYGGNADSNÄMNDEN
72 KULTURNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Kulturnämnden
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare •Kulturnämndenskabidratillattbarnsochunga uppväxtvillkor i Helsingborg ska förbättras
•KulturHelsingborgskaerbjudaetttilltalande utbud till Helsingborgs kommunmedlemmar och tillresta besökare
•Viskalevaupptillvåratjänstegarantier
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation •KulturHelsingborgskavaraenattraktivarbetsgivare
•KulturiHelsingborgskommunikationskavara relevant och tillgänglig
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi •Ekonomi i balans
•Ökadsjälvfinansieringsgrad
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid •KulturHelsingborgskabidratillattHelsingborgblir den mest näringslivsvänliga staden i Sverige
•KulturHelsingborgsverksamheterskaminska sin klimatpåverkan
•KulturHelsingborgskabidratillattHelsingborgs attraktivitet utvecklas
åRETS VERKSAMHET
Fokus under 2012 har legat på barn och unga, på att utveckla
ett tilltalande kulturutbud och på att göra kulturen till-
gänglig för fler helsingborgare.
Besökssiffrorna ökade under året på alla kulturnämn-
dens institutioner utom Sofiero. Helsingborg ligger långt
fram i arbetet med film och rörlig media genom det upp-
märksammade projektet BoostHbg. Regional samverkan har
utvecklats i en delregional kulturplan för Familjen Helsing-
borg. Projektet Kultur på recept är framgångsrikt och har
utökats med fler deltagare. Ett projekt kring kulturella och
kreativa näringar, After Warhol, har bedrivits under året
i samarbete med andra aktörer.
Helsingborgs bibliotek
Biblioteken utvecklades positivt under året. Det totala
besöksantalet ökade med tre procent och andelen barn och
unga som deltog i bibliotekens olika aktiviteter ökade med
3,9 procent.
Ett nytt samarbete mellan kommunerna i Familjen
Helsingborg och Perstorp gav invånarna en väsentligt
förbättrad service under 2012. Detta genom möjligheten
att beställa en bok från valfritt bibliotek och hämta den-
samma från valfritt bibliotek – allt inom 24 timmar.
Dunkers kulturhus
Den nya lokalhistoriska utställningen På gränsen färdig-
ställdes och kunde tack vare stora ansträngningar från alla
inblandade öppna i tid till Dunkers tioårsjubileum. Under
jubileets tio dagar med fri entré besöktes Dunkers av
41 000 personer. Året gav för övrigt många fler publik-
framgångar – utställningsbesöken ökade med 41 procent
och beläggningen på musikevenemangen med 56 procent.
I kulturskolans utbildningar deltog drygt 3 000 barn och
ungdomar.
I utställningshallen visades Mer passion och fotout-
ställningen Sagor och minnen. Under hösten visades Jan
Lööf – bildmakaren i konsthallen. Den populära serien
Samtal på Dunkers, som produceras i samarbete med
Föreningen Norden, fortsatte under 2012 för utsålda hus.
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
73
Fredriksdal
Fredriksdals museer och trädgårdar bildade i oktober
en ny organisation tillsammans med kulturmagasinet.
Fredriksdal ökade sina besökssiffror och förbättrade sin
ekonomi avsevärt. Nationaldagsfirandet drog rekord publik.
Mikaeli marknad och julmarknaden var två andra välbesökta
evenemang.
Årets tema på Fredriksdal var fjärilar. I juni återinvig-
des den systematiska trädgården efter många års omlägg-
ningsarbete. Den skolpedagogiska verksamheten har varit
omfattande och Fredriksdal hade också många uppskat-
tade evenemang för barn och familjer.
Sofiero
Vårt vackra Sofiero lockade cirka 119 000 besökare under
2012. På programmet stod bland annat Vår i orangeriet
med Hannu Sarenström, Momokos kungliga porträtt i
slottet, mattor signerade Märta Måås-Fjätterström, Konst-
hantverkarna i Orangeriet och fyra uppskattade sommar-
konserter i parken.
Barnen hade en given plats på Sofiero under sommaren.
Barnens Sofiero inleddes med ett barnkalas och avslutades
med ett hejdundrande Drakdop i september.
Kulturmagasinet
I april 2012 gjordes Helsingborgs museers samlingar till-
gängliga på internet och strax före jul publicerades även
uppslagsverket Helsingborgs stadslexikon digitalt. Därmed
fullföljdes kulturnämndens uppdrag från mars 2009.
Digitaliseringen av museisamlingarna har fortsatt.
Under året har cirka 18 400 poster registrerats. Samtliga
föremål i den lokalhistoriska utställningen har fotografe-
rats. Detsamma gäller merparten av keramik- och glas-
föremålen samt mineralsamlingen.
FRAMTIDEN
Kulturen i Helsingborg har en viktig roll för att vi ska
uppnå stadens vision 2035. Staden har idag ett rikt kul-
turutbud som det finns goda förutsättningar att utveckla
2013. Antalet besök på våra kulturinstitutioner ökade
under 2012, en trend som vi ska arbeta för att förstärka.
Helsingborg har några av regionens mest attraktiva besöks-
mål – det ska vi ta vara på.
Barn och unga är nämndens prioriterade målgrupp och
vi kommer att fortsatta satsningarna på högkvalitativ
pedagogisk verksamhet och evenemang riktade till barn
och familjer. Kulturförvaltningen kommer att arbeta för
att stärka de kreativa kulturella näringarna och vill göra
Helsingborg till ett centrum för film, transmedia och
crossmedia. Vi kommer att arbeta systematiskt för att nå
de grupper av invånare som ännu inte upptäckt stadens
kulturutbud, bland annat genom att göra våra rika natur-
och kulturhistoriska värden ännu mer tillgängliga.
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 KULTURNÄMNDEN
1) Den större förändringen av nettokostnad mellan åren 2010 och 2011 beror på bidrag till kulturbolagen som delas ut från och med 2011 och ingår i kulturnämndens kostnadsmassa.
2) Samtliga antal under denna rubrik anges i tusental
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 47 42 46
Kostnader 205 284 286
Nettokostnader -158 -242 -240
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Bibliotek
-Lån,antal 875 861 812
-Besök,antal 1089 1068 1099
Dunkers kulturhus – besökare till samtliga utställningar,antal 241 157 241
Dunkers kulturhus – betalande besökare till utställningar,antal 29 15 26
BesökpåFredriksdal,antal 163 164 174
-Varavteater 54 59 58
BesökpåSofiero,antal 164 155 140
- Varav konserter 21 31 21
BesökpåKärnan,antal 38 8 26
Ekonomi 2010 2011 2012
Stadensbibliotek–kostnadperbesök,kr 45 47 47
Kvalitet 2010 2011 2012
Bibliotek – utlåningar per invånare i Helsingborg,antal 6,9 7,0 6,1
- Riket 7,3 7,3
1)
2)
74 IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Nämndens verksamhet – kommunal och extern
Andel i procent av verksamhetens totala kostnadsomslutning
Fristående verksamhet
Kommunal verksamhet
Extern verksamhet fördelat på berörda verksamhetsområden
Andel i procent av verksamhetsområdets totala kostnadsomslutning
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare • Trygghetidenöppnaverksamhetenska säkerställas
• Barnochungdomarskaerbjudasförutsättningar för ett rikt och utvecklande idrotts- och fritidsutbud
• Barnochungdomarskagesmöjlighettillen meningsfull fritid
• Desommarlägersomerbjudsskavaraattraktiva för barn och ungdomar
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation • Skol-ochfritidsförvaltningenskavaraenbra arbetsgivare
• Förvaltningenskommunikationskavararelevant och tillgänglig
• Allabesökareskafåettprofessionelltochgott bemötande
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi • Idrotts- och fritidsnämndens ekonomi ska vara i balans
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid • FritidHelsingborgsanläggningarskahaenlåg energiförbrukning
• FritidHelsingborgskamedverkatillatt arrangemang med regionalt, nationellt eller internationellt genomslag förläggs till staden
Idrotts- och fritidsnämnden
Idrottsanläggningar
100%
50%
0%
Kommunal verksamhet Fristående verksamhet
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
Extern verksamhetNedan åskådliggörs verksamhet, finansierad av nämnden, som vänder sig direkt till invånarna och som bedrivs av extern part. Detta dels på total nivå för nämnden
och dels fördelat på de av nämndens ansvarsområden där sådan verksamhet förekommer.
75 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN
åRETS VERKSAMHET
Idrotts- och fritidsnämndens arbetar med öppen verksam-
het (fritidsgårdar, projekt och områdesarbete) för barn
och ungdomar, skötsel och drift av idrotts- och fritidsan-
läggningar, föreningsbidrag, läger- och lovverksamhet samt
idrottsarrangemang.
Idrott
Helsingborg är en idrottsstad och flera spännande ar-
rangemang genomfördes under 2012. Idrottsåret inleddes
traditionsenligt med Nyårssaluten som lockade besökare i
alla åldrar. Under året följde sedan flera stora arrangemang,
bland annat fotbollslandskampen Sverige–Kina och SM i
gymnastik. Ett annat exempel är Eskils cupen i fotboll, som
drog nästan 40 000 personer till Helsingborg.
Helsingborg Arena invigdes i november till stor glädje
för hela staden. Flera större arrangemang är redan bokade.
Planering för Idrottsoasen i anslutning till arenan pågår.
Idrottens hus renoverades under året för att bättre möta
de behov som finns. Markförbättringarna på stadens fot-
bollsplaner fortsatte och ny belysning installerades på
Råå och Harlyckans idrottsplatser.
Islandshästbanan invigdes under året, till glädje för
alla hästintresserade.
Öppen verksamhet
Aktivitetshuset Jutan med boule, musikverksamhet och
skate som huvudsaklig inriktning kunde räkna in över
48 000 besökare under året. Här påbörjades också byggan-
det av en parkouranläggning som blev klar i början av 2013.
Samtliga stadens sommarläger 2012 blev i stort sett
fullbokade. Drygt 90 olika aktiviteter erbjöds inom ramen
för årets sommarlovsverksamhet, flera i samarbete med
olika föreningar. Fler flickor än pojkar deltog i dessa
sommaraktiviteter.
Nya kallbadhuset Kallis öppnade i ny skepnad i juni
och har redan hunnit bli en succé. Pålsjöbadens kallbadhus
stängdes för renovering. På Närlunda och Maria Park bygg-
des nya näridrottsplatser.
På Rosengården och Sperlingegården öppnades nya
mötesplatser. Samarbete med föreningar och andra aktörer
fortsatte och bidrog till att öka antalet mötesplatser för
stadens ungdomar. Ett tjejprojekt i fotboll startades under
året i samarbete med Högaborgs BK.
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 25 26 27
Kostnader 198 198 213
Nettokostnader -173 -172 -186
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Fritidsgårdar, antal 12 12 12
Övriga fritidsanläggningar, antal 6 6 6
Fotbollsplaner–grusochgräs,antal 56 56 56
Fotbollsplaner–konstgräs,antal 8 8 8
Ishallar/isbanor, antal 2 2 2
Sim-ochbadanläggningar,antal 5 5 5
Sporthallar,antal 9 9 12
Friidrottshallar, antal 1 1 1
Näridrottsplatser, antal 7 11 12
Sammankomster med beviljade aktivitetsbidrag,antal 107238 102465 98520
Ekonomi 2010 2011 2012
Fritidskostnadperinvånare,kr 1532 1519 1594
Aktivitetsstöd,mnkr 2,3 2,8 2,7
Kvalitet 2010 2011 2012
Andel besökare på fritidsgårdar som upplever sig nöjda med hur verksamheten fungerar,procent 66 88 89
Andel besökare på fritidsgårdar som upplever attpersonalenärbra,procent. 91 93 90
FRAMTID
Samarbetet mellan fritidsverksamheten, föreningar och
andra intressenter fortsätter i syfte att erbjuda ännu fler
barn och ungdomar möjligheter till en meningsfull fritid
i närområdet.
En översyn av befintliga anläggningar kommer att behö-
vas eftersom några upplevs som gamla och nedslitna. En
helt ny hall planeras i Ödåkra med förväntad byggstart
2014.
Nya bostadsområden innebär nya behov. För att utöka
befintliga idrottsplatser planerar vi att anlägga nya boll-
fält både i Laröd och på Västergård. I framtiden kommer
även en del befintliga grönområden att behöva användas
till såväl spontanidrott som föreningsledd verksamhet.
76 RÄDDNINGSNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Räddningsnämnden
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare •Denenskildesförmågaochkunskapatthanterasin egen säkerhet ska öka
• Denenskildeskahaupplevelsenavrättomhänder- tagande vid räddningsinsats
• Denenskildesmedvetenhetkringrisker,skador och olyckor ska öka
• Medverkatillökadsamverkaninomstaden
• Arbetautifrånenhögkvalitetsnivåpådenkommunala servicen och myndighetsutövningen gentemot företag
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation • Utvecklabrandmannensarbetssätt,andelen arbetstid utanför ordinarie beredskapstjänst
• Viskavaraenattraktivarbetsgivare
• Utvecklaenkommunikationsorganisation
• FördjupadsamverkanSkåneNordväst
• Brandförsvaretskaspeglasamhällsstrukturen avseende likabehandling
• Ennycitystationskavaraidriftinnanutgången av2014
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi •Ekonomi med utrymme för utveckling
•Samhällsnyttanskavarastörreänkostnaden för verksamheten
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid • Stadensbilparkskamiljöanpassas
• Deoperativaresursernaskaanpassasefter aktuell riskbild
åRETS VERKSAMHET
2012 har varit ett innehållsrikt år för Räddningsnämnden
och dess förvaltning där fokus har legat på skolverksamhet,
utryckningsverksamhet samt förbundsbildning.
Arbetet som bedrivits på stadens skolor har skett i
samverkan med Skol- och fritidsförvaltningen och haft
inriktning mot såväl skadegörelse och brott som anlagd
brand. Syftet med verksamheten är att stärka relationerna
mellan barn, ungdomar och personal på skolorna. Brand och
skadegörelse har minskat de två sista åren i Helsingborg.
Stark är ett arbetsmarknadsprojekt som genomförs
tillsammans med utvecklingsnämnden i syfte att stärka
ungdomar genom Räddningstjänstens utbud för att nå
ökad självkänsla och personlig styrka. Över 60 procent av
deltagarna i projektet har gått vidare till arbete eller
studier.
Rapporten Öppna jämförelser från SKL visar att Hel-
singborgs brandförsvar ligger i topp vad gäller att vara
snabbt på plats med korta responstider och bra samordnad
ledningsverksamhet genom samlokalisering av SOS-central
och stabs- och ledningscentral. En utredning visar att
Helsingborgs brandförsvar är rätt dimensionerat efter
dagens samhällsstruktur.
En nationell strategi har tagits fram för att stärka
brandskyddet för enskilda med syfte att minska antalet
omkomna och allvarligt skadade i bränder. Samtliga rädd-
ningstjänster i Skåne har en gemensam regional strategi
med anpassade aktiviteter där Helsingborgs brandförsvar
medverkar.
Arbetet med vattensäkerhet har haft fokus på informa-
tionsåtgärder mot hopp från pirar och broar inom våra
hamnområden. Dessutom har försöksprojektet med strand-
värdar utvecklats till att omfatta bevakning på tre strän-
der under sommaren: Fria bad, Råå vallar och Örby ängar.
Brandförsvaret arbetar kontinuerligt med jämställdhet
och mångfald, men har svårt att rekrytera kvinnliga
brandmän till organisationen. Under 2012 hade brand-
försvaret en kvinnlig brandman i tjänst.
2012 fick Helsingborg utnämnande som bästa kommun
i landet vad avser klimateffektiva fordon.
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
77 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR
FRAMTID
Bildandet av ett gemensamt räddningstjänstförbund i nord-
västra Skåne håller på att utvecklas utifrån en rapport som
togs fram i november 2011. Beslut har tagits i respektive
kommunfullmäktige att ingå i detta räddningstjänstför-
bund - Helsingborg, Svalöv, Ängelholm samt Örkelljunga.
En projektorganisation startades under hösten 2012 med
uppgift att klargöra de praktiska och ekonomiska förutsätt-
ningarna för bildandet av ett kommunalförbund samt att
upprätta förslag till förbundsordning. Den 1 januari 2015
kommer förbundet att vara i drift.
Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 RÄDDNINGSNÄMNDEN
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 43 51 50
Kostnader 134 144 152
Nettokostnader -91 -93 -102
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Räddningstjänstuppdrag,antal 1986 1806 2284
-varavdebiterade/onödiga 260 243 193
Brandibyggnad,antal 259 237 194
-varavskolbränder 29 19 18
TillsynenligtLSO,antal 384 315 410
Tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, antal 60 70 62
Utbildning–elevdagar,antal 13200 18480 18500
78 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Miljönämnden
MILJÖNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare • Registreradetillsynsobjektskabliföremålförtillsyn i den omfattning som behövs
• UtdelningavSmileydekalerförattpremierafelfria livsmedelsverksamheter ska öka
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation •Medarbetarnaskaerbjudaskvalificerad kompetensutveckling
• Miljöförvaltningenskapräglasavettöppetarbets- klimat och erbjuda likvärdiga möjligheter till utveckling och hälsa för alla
• Utfästelsernaitjänstegarantiernaskahållas
• Personalenskageettbraochprofessionellt bemötande samt lämna lättbegriplig information i skrivelser och beslut
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi •Ekonomin ska vara i balans
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid • Bransch-ochinformationsmötenskahållasmed företag och organisationer
• Inomstadensmiljö-ochenergiledningssystemska miljöförvaltningen stödja miljöarbetet på övriga förvaltningar
• Stadensmiljöprogramochenergiplanskaföljasupp
• Luftkvaliteten ska övervakas kontinuerligt
• Miljönämndensåtgärderenligtmiljöprogrammet och energiplanen ska genomföras
åRETS VERKSAMHET
Miljönämndens verksamhet genomfördes i stort sett enligt
plan under 2012. Flera av nämndens projekt uppmärksam-
mades i media, bland annat livsmedelsavdelningens kontroll
av märkning och redlighet som visade att många restau-
ranger inte serverade det som stod på matsedeln. Våra
luftmätningar stod också i fokus, särskilt som de visade att
miljö kvalitetsnormen för kvävedioxid tidvis överskreds.
Med anledning av detta finns nu en handlingsplan.
Samverkan och samsyn var nyckelord för 2012. Miljö-
nämnden deltog i stadens arbete med ökad kundnytta som
syftar till att förenkla och förbättra rutinerna för våra
kunder. Vi samverkade även internationellt med Tyskland
och Polen i livsmedelsprojektet Focus on Food, som för-
väntas stärka samarbetet i Östersjöregionen. Projektet
Biogas kom in startade med syfte att ta fram biogasplaner
i sex skånska kommuner.
För att miljömålen ska nås är samverkan inom staden
viktig. Tillsammans med Kärnfastigheter fortsatte arbetet
med energieffektivisering i stadens fastigheter och med
stödet inom stadens miljö- och energiledningssystem.
Miljönämnden deltog aktivt i flera stadsövergripande
projekt, bland annat vision Helsingborg 2035, H+ och
DrottningH. Inom området hållbar konsumtion etablera-
des ett nytt samarbete mellan konsumentrådgivarna och
budget- och skuldrådgivarna. Under året fördjupades även
samarbetet kring miljökrav i stadens upphandlingar.
Miljönämnden ansvarar för att kontrollera verksam-
heter som kan påverka miljön och människors hälsa. Klago-
målsärenden om boendemiljön tog en stor del av resur-
serna 2012. Inom tillsynen besöktes leksaksförsäljare med
syfte att diskutera farliga ämnen och nämnden hade ener-
gieffektivisering i fokus vid all tillsyn. Nämnden kontrol-
lerar även livsmedelsverksamheter. Under årets Smiley-
kampanj delades den 150:e Smileyn ut. En erhållen
Smileydekal visar att verksamheten har blivit godkänd på
alla viktiga punkter vid den senaste livsmedelsinspektionen.
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
79 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 MILJÖNÄMNDEN
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 10 12 12
Kostnader 31 35 36
Nettokostnader -21 -23 -24
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Tillsynsbesökenligtmiljöbalken,antal 935 910 850
Tillsynsbesök enligt livsmedelslag- stiftningen,antal 1558 1199 1279
Stödinsatser till stadens förvaltningar inom miljöledningssystemet,antal 123 166 179
Kontakter med Konsument Helsingborg, antal 4786 5676 5482
Ekonomi 2010 2011 2012
Intäkterfråntillsynochkontroll,mnkr 8,9 8,5 8,7
Kvalitet 2010 2011 2012
Uppfyllnadsgradavtjänstegarantier,procent 96 97 99
FRAMTID
För miljönämnden är det viktigt att tidigt kunna påverka
stadens planeringsprocesser för att skydda miljön och
människors hälsa. Samverkan med andra nämnder blir
allt viktigare för att diskutera exempelvis målkonflikter
på ett tidigt stadium.
En stor del av lagregleringen inom miljönämndens
arbete sker numera genom EG/EU-förordningar och
EU-direktiv. Denna utveckling kommer att fortsätta.
Ett exempel är informationsförordningen som innebär
ett utökat ansvar för livsmedelskontrollen.
Miljönämndens kvalitetsarbete fortsätter och arbets-
sättet anpassas mot ett mer kundorienterat perspektiv.
80 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Överförmyndarnämnden
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare •Kvalitetenpåvåratjänsterskavaraprofessionell
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation •Godpersonalpolitik
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi •Effektiv användning av tilldelade medel
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid •Förkortatidenföranordnandeavgodmanskapoch förvaltarskap
•Ökaantaletkorrektaårsräkningar
•Säkerställalångsiktigrekryteringavställföreträdare
åRETS VERKSAMHET
Överförmyndarnämnden i Helsingborgs stad arbetar med
att rekrytera, välja och föreslå gode män, förvaltare, särskilt
förordnade förmyndare och medförmyndare. I nämndens
verksamhet ingår även att stödja och utbilda dessa gode
män, förvaltare och särskilt förordnade förmyndare samt
att kontrollera att de sköter sina uppdrag.
Precis som tidigare år har verksamheten 2012 följt bud-
get väl i alla delar utom vad gäller arvoden till ställföre-
trädare som utgår av kommunala medel. Budgeten för
denna del av verksamheten är dock inte påverkbar.
Under årets andra tertial gjordes en kontroll vid
Kronofogden av samtliga cirka 440 ställföreträdare för att
säkerställa att huvudmännen inte företräds av personer
som kommit på ekonomiskt obestånd.
Vid årsskiftet 2011/2012 genomfördes en omorganisa-
tion, från ax till limpa. Handläggare fick ansvaret för egna
ärenden och arbetsuppgifterna utvidgades till att omfatta i
princip samtliga processer och sakfrågor. Omorganisationen
förde med sig ett större ansvar, större kännedom i ärendena
och en större kompetensutveckling i handläggningen.
Det hela blev mycket lyckat för verksamheten.
2012 skickades en enkät till samtliga gode män och
förvaltare med frågor som rörde om man ansåg sig få rätt
service och hjälp. Detta som en form av kvalitetssäkring
och för att få svar på huruvida verksamheten uppfattades
som professionell. Verksamheten har utvecklats under de
senaste sju åren till att idag uppfattas som den tillsyns-
myndighet den är. Tidigare har en felaktig uppfattning
om vad som är överförmyndarnämndens uppdrag ofta
förekommit bland gode män och förvaltare. Enkätens
utfall om 67 procent positiva svar, mot målvärdet om
50 procent, får mot ljuset av detta anses vara
mycket gott.
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
81 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 0 0 0
Kostnader 9 9 10
Nettokostnader -9 -9 -10
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Anordnadenyaärendenperår,antal 259 253 253
Inkomna ärenden per år (inklusive avskrivna),antal 360 348 337
Ärendenavseendebarn,antal 624 592 488
Anordnade ärenden avseende ensam- kommandebarn,antal 21 12 18
Avslutade ärenden avseende ensam- kommandebarn,antal 15 12 18
Antalärendentotalt 1532 1574 1477
Fördelning – huvudmäns andel av arvoden,procent* 53 50 *
Fördelning – kommunens andel av arvoden,procent* 47 50 *
Ekonomi 2010 2011 2012
Kostnadperärende,kr 4705 4640 4770
Kvalitet 2010 2011 2012
Andel positiva enkätsvar från ställföreträdare gällande verksamheten (målvärde50procent),procent - - 67
* Värden för 2012 anges först i nästkommande årsredovisning då uppgifterna inkommer till nämnd under 2013.
FRAMTID
Verksamheten ska även i framtiden kontinuerligt
uppfylla sitt uppdrag som tillsynsmyndighet över hur
gode män och förvaltare utför sina uppdrag för huvud-
männens bästa. Tillsynen förändras dock och i samband
med granskning av de ekonomiska redovisningarna 2013
kommer ett frågeformulär att sändas till huvudman eller
det vårdboende där huvudman vistas. Syftet med detta
är att kontrollera även andra delar av uppdragen än den
ekonomiska redovisningen.
För tillfället pågår utredningen Bättre förutsättning-
ar för gode män och förvaltare, JU 2012:0. Utfallet av
denna kan komma att påverka verksamheten i framtiden.
82 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Kommunstyrelsen
KOMMUNSTYRELSEN Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare •AllaskakunnakännasigtryggaiHelsingborg
•Kvaliteten på det stöd och den service som Helsingborgs stad erbjuder medborgare och företag ska vara god
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation •Helsingborgsstadskavaraenattraktivarbetsgivare
•Helsingborgsstadskommunikationskavara relevant och tillgänglig
•Kvalitetenpådetstödochdenservicesom förvaltningen erbjuder Helsingborgs stads förvaltningar och bolag ska vara god
•Förvaltningenskamedverkatillattdenpolitiska beslutade viljeinriktningen följs i staden
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi •Helsingborgs stads ekonomi ska vara god
•Förvaltningensresursanvändningskavara kostnadseffektiv
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid • Helsingborgskavaradenmestnäringslivsvänliga staden i Sverige
• Helsingborgsattraktivitetskautvecklas
åRETS VERKSAMHET
Kommunstyrelsen leder stadens verksamhet och har det
övergripande ansvaret för stadens utveckling och ekonomi.
Stadsledningsförvaltningen är ett hjälporgan till kom-
munstyrelsen och har till uppgift att leda, samordna och
utveckla frågor som handlar om kommunikation, näringsliv,
exploatering, trygghet, arbetsgivarerbjudande, ekonomi
och samhällsplanering.
Kommunfullmäktige antog 2012 en ny vision för Hel-
singborg. Arbetet med att kommunicera visionen internt
och externt påbörjades i slutet av 2012 och fortsätter under
2013, bland annat med medarbetardagar för all personal
och i form av ljusfesten Drömljus.
Staden har fortsatt arbetet med att utveckla nya möjlig-
heter för kommunikation, dialog och service. Jämfört med
andra kommuner ligger Helsingborg långt fram som e-stad
och erbjuder nu drygt 100 e-tjänster.
Under året har staden fortsatt att marknadsföra
Helsingborg och helsingborgsregionen och stimulerat
till företagsamhet, entreprenörskap och innovationer.
Helsingborg har enligt Svenskt Näringslivs enkät det bästa
företags klimatet bland städer med över 100 000 invånare.
Flera bostadsprojekt där upplåtelseformen är hyresrätt
hade byggstart under 2012. Inom projektet H+ har detalj-
planer beställts för delar av Bredgatan och Oceanhamnen.
Utbyggnad av Maria station första etappen och Gustavs-
lund andra etappen har pågått under året. Byggstart av
bostäder planeras till 2013 i båda områdena.
Helsingborgs stad har under året arbetat för att
förbättra tryggheten för helsingborgarna på många olika
sätt. Skadekostnaderna har fortsatt att minska och antalet
regelrätta brandskador 2012 är betydligt lägre än 2011. Fler
tillståndspliktiga kameror har installerats på allmänna plat-
ser, dels i brottsförebyggande syfte och dels för att kunna
identifiera gärningsmän.
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
83 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 KOMMUNSTYRELSEN
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 673 485 650
Kostnader 1313 1312 1018
Nettokostnader -680 -828 -368
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
E-tjänster som staden erbjuder, antal 21 60 111
Erbjudnafribyggartomter,antalperår 69 78 93
Påbörjadebostäder,antalperår 399 598 396
Studenters söktryck till Campus Helsingborg,
procentöverrikssnittet 8 10 38
Kvalitet 2010 2011 2012
Nöjd-Medborgar-Index, index 0–100 60 60 60
Utvärdering av kommuners webbplatser, ranking1–290 7 12 11
Polisens trygghetsmätning, index 0–6 (lägrevärdeärbättre) 1,9 2,1 1,9
Svenskt Näringslivs utvärdering av kommuners företagsklimat,ranking1–290 16 13 20
Studenters uppfattning av Helsingborgs stad som en attraktiv arbetsgivare jämfört med andrakommuner,ranking1–290 - 8 4
FRAMTID
En fråga som är viktig för Helsingborg och hela norra delen
av Öresundsregionen är de insatser som staden gör för att
förhandla och lobba för stadens framtida infrastruktur.
Främst handlar det om en fast förbindelse mellan Helsingborg
och Helsingör, men också om västkustbanan och framtidens
kollektivtrafiklösningar. H+ området ska utvecklas till en att-
raktiv del av staden där människor vill verka och bosätta sig.
Området har stor potential men det finns även utmaningar
vad gäller miljön som måste lösas.
För att säkra kompetensförsörjningen till Sveriges vikti-
gaste jobb, samverkar Familjen Helsingborg för att attrahera,
utveckla och behålla kompetens inom Skåne Nordvästregionen.
84 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Styrelsen för Kärnfastigheter
STYRELSEN FÖR K ÄRNFASTIGHETER Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Medborgare •Nöjdakunder
•Ökaomsättningenidetbostadssociala programmets bostadsbestånd
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Organisation •Friskaochgladamedarbetare
•Viskaarbetaförenlångsiktigtgodkompetens- försörjning
•Viskaaktivtbevakautvecklingeninomverksamheten
•Kvalitetssäkringavverksamheten
•Ökadtillgänglighetochservicegrad
•Systematiskerfarenhetsåterföring
NÄMNDENS MåL I STYRKORT
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Ekonomi •Bibehålla och utveckla fastigheternas värde
•Ökaaffärsmässigheten
PERSPEKTIV NÄMNDENS MåL
Framtid •Viskaarbetaförlångsiktigthållbartbyggandeoch fastighetsförvaltning
åRETS VERKSAMHET
Stadens fastighetsförvaltning sker sedan några år i egen
regi. Kärnfastigheter ska på ett kostnadseffektivt sätt
försörja stadens verksamheter med funktionella lokaler och
bostäder. Detta sker genom förvaltning och utveckling av
stadens egna fastigheter som omfattar 646 000 m2 lokaler
och 25 000 m2 bostäder i egen regi samt en inhyrd yta om
94 000 m2. Vid slutet av året förvaltades totalt 604 objekt
till ett bokfört värde om 2 634 mnkr. Kärnfastigheters
verksamhet, som ska präglas av effektivitet, affärsmässighet
och långsiktighet, drivs i bolagsliknande form. Verksamhe-
ten har under flera år varit stabil och visat goda resultat.
Kärnfastigheter har 35 medarbetare år 2012.
Kärnfastigheter administrerar stadens bostadssociala
program med 295 bostadsrätter och 60 lägenheter. Det
bostadssociala programmet har under året fokuserat på
stadens nya strategi mot bostadslöshet samt dialogen med
externa fastighetsägare i avsikt att få tillgång till fler hyres-
rätter för programmets behov.
Investeringstakten för Kärnfastigheter är fortsatt hög med
en handfull egna projekt och ett flertal projekt med andra
förvaltningar som uppdragsgivare. De största pågående
projekten är Tågaborgsskolan, Åbräddens äldreboende
och Råå södra skola som alla ska färdigställas under 2013.
Norra kallbadhuset (Kallis) och Pålsjö park färdigställdes
under sommaren 2012 medan Helsingborg Arena invigdes i
november 2012. Under 2012 gjorde Kärnfastigheter inves-
teringar för totalt 476 mnkr.
Årets energiförbrukning på 158 kWh/m2 får anses bra
och närmar sig redan målet för 2020, som är beslutat till
155 kWh/m2/år.
FRAMTID
Fastighetsförvaltning är en långsiktig verksamhet med stor
betydelse för stadens ekonomi. Underhållet är av största
vikt men beståndet behöver över tid även ses över genom
investeringar, förvärv och försäljningar. För att stärka funk-
För mer information om stadens modell för mål- och resultatstyrning se ”Stadens övergripande mål i styrkort” i denna årsredovisning. För fördjupad information om nämndens mål i styrkort 2012 och uppfyllelsen av dessa, se publikation på stadens hemsida www.helsingborg.se.
Markören visar nämndens måluppfyllelse.
85 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLORHelsingborgs stads Årsredovisning 2012 STYRELSEN FÖR K ÄRNFASTIGHETER
Övergripande ekonomi, mnkr 2010 2011 2012
Intäkter 700 705 710
Kostnader 585 577 593
Nettoeffekt 115 128 117
Volymer/prestationer 2010 2011 2012
Objektiegenförvaltning,antal 244 242 249
Objekt i egen förvaltning, m2 615951 612102 646456
Bostäderiegenförvaltning,antal 353 353 355
Bostäder i egen förvaltning, m2 24621 24621 24689
Ekonomi 2010 2011 2012
Årets investeringar i objekt till egen förvaltning,mnkr 186,5 437,5 475,7
Utfört planerat underhåll avseende objekt iegenförvaltning,mnkr 108,9 107,7 118,6
Bokfört värde på fastigheter i egen förvaltningvidåretsslut,mnkr 2042,2 2339,9 2634,2
Kvalitet 2010 2011 2012
Energianvändning under året i förvaltade objekt, kWh/m2 170,6 162,9 158,4
tionen kommer Kärnfastigheters förvaltare under 2013 att
få tekniskt och ekonomiskt helhetsansvar för sina respek-
tive fastigheter. Fastigheter som inte används till kommu-
nal verksamhet och som staden inte behöver av strategiska
skäl föreslås säljas. Då fler privata aktörer driver offentlig
verksamhet såsom skolor och förskolor är det angeläget att
förvaltningen har beredskap för uthyrning även till aktörer
utanför staden.
För att Helsingborgs stads energiförbrukningsmål
ska kunna nås (136 kWh/m2/år 2035) gäller att uppnådda
besparingar bibehålls och att nya ombyggnadsprojekt på-
börjas under de kommande åren. Avdelningen kommer att
fortsätta med det påbörjade incitamentsprogrammet för
driftbolag då detta bidragit till det goda resultatet hittills.
Kärnfastigheter kommer också att fortsätta samarbetet
med miljöförvaltningen avseende utbildning och kommu-
nikation gentemot hyresgästerna, vilket förvaltningen tror
ska leda till ökad medvetenhet och en framtida minskad
energianvändning.
Under 2013 inleds förnyelsen av Fullriggaren och
Kungshult som omfattar om- och nybyggnad för äldrebo-
ende samt hospice. En ny citybrandstation planeras, liksom
ombyggnad av Pålsjöbaden, Idrottens hus och ishallen.
Nybyggnad planeras för Larödhus förskola samt om- och
tillbyggnader på Holstagårdsskolan och Rydebäcksskolan.
På Ringstorpsskolan och på Högastensskolan kommer
modulbyggda lokaler för skola och förskola att uppföras.
Dialoger mellan Kärnfastigheter och övriga förvaltningar
pågår ständigt avseende möjlighet att uppföra nya byggna-
der till olika verksamheter på olika ställen i staden. Kärn-
fastigheter planerar för en fortsatt hög investeringstakt
under de närmsta åren.
För det bostadssociala programmet kommer fokus att ligga
på att tillsammans med socialförvaltningen och utveck-
lingsnämnden omsätta stadens strategi mot bostads löshet
i praktisk handling. Äldre och mindre ändamålsenliga
lokaler behöver ersättas. Fler hyresrätter efterfrågas och
en större genomströmning i programmet är önskvärd.
86 LOREM IPSUM DOLOR Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
EkoNomISkREdoVISNING
87 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 LOREM IPSUM DOLOR
EkoNomISkREdoVISNING
88 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
STADEN
Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter
KASSAFLÖDESANALYS, MNKR Not 2010 2011 2012
Den löpande verksamheten
Åretsresultat 35 -88 365
Återföringav-ochnedskrivningar 245 254 268
Förändringavavsättningar -61 241 -25
Justeringförejlikviditetspåverkandeposter 14 -5 92 72
Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital 214 499 681
Förändring av rörelsekapital
Förändringavfordringar 15 14 -30 43
Förändringavskulder 15 -36 1282 966
Kassaflöde från rörelsekapital -22 1 252 1 009
Kassaflöde efter den löpande verksamheten 192 1 751 1 690
Investeringsverksamheten
Investeringarifastigheter,inventarierochaktier 16 -689 -857 -3967
Kvittningsemission 16 0 0 3 000
Investeringsbidrag 38 37 74
Försäljningavanläggningstillgångar 17 147 17 28
Kassaflöde från investeringsverksamheten -504 -803 -865
Kassaflöde efter investeringsverksamheten -312 948 826
Finansieringsverksamheten
Förändringavlångfristigaskulder 1219 -649 925
Förändringavlångfristigafordringar -2018 -271 1385
Ombildn av lånefordran till aktiekapital i dotterföretag ( kvittningsemission ) 16 0 0 -3 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -799 -920 -690
årets kassaflöde 18 -1 111 28 136
Likvida medel vid årets slut 18 219 246 382
Förändradnettolikviditet 18 5 -448 222
Nettolikviditet 18 1 281 833 1 055
RESULTATRÄKNING, MNKR
Not 2010 2011 2012 Budgetavvikelse
Verksamhetensintäkter 1 1760 1630 1628 57
Verksamhetenskostnader 2 -6804 -6844 -6919 106
Avskrivningar 3 -245 -254 -268 17
Jämförelsestörandeposter 4 -213 -139 97 97
Verksamhetens nettokostnad -5 502 -5 607 -5 463 273
Skatteintäkter 5 4458 4656 4810 -18
Kommunalekonomiskutjämningochgenerellastatsbidrag 6 981 958 966 39
Kommunalfastighetsavgift 7 179 183 194 -1
LSS-utjämning 8 -177 -186 -193 -5
Skattenetto 5 441 5 611 5 778 16
Resultat före finansiella poster -61 4 315 289
Finansiellaintäkter 9 233 292 249 41
Finansiellakostnader 10 -137 -185 -198 -47
Jämförelsestörandepost 11 0 -199 0
Finansnetto 96 -92 50 -7
årets resultat 12 35 -88 365 282
Åretsresultatföreförändringavpensionsavsättningföre1998 13 -62 162 361
89 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING
BALANSRÄKNING, MNKR
TILLGåNGAR Not 2010 2011 2012
Immateriella anläggningstillgångar
-Immateriellaanläggningstillgångar 3 5 1
Summa immateriella anläggningstillgångar 3 5 1
Materiella anläggningstillgångar
-Mark,byggnaderochtekniskaanläggningar 19 4447 4696 5336
-Pågåendenyanläggningar 20 177 390 278
-Maskinerochinventarier 21 209 202 216
Summa materiella anläggningstillgångar 4 833 5 288 5 830
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristigafordringar 22 8113 8384 6999
Aktier,andelarochbostadsrätter 23 786 787 3774
Summa finansiella anläggningstillgångar 8 899 9 171 10 773
Summa anläggningstillgångar 13 735 14 464 16 604
Omsättningstillgångar
Förrådochexploateringsmark 24 85 97 95
Fordringar 25 809 827 785
Kortfristiga placeringar 0 0 0
Kassaochbank 219 246 382
Summa omsättningstillgångar 1 113 1 170 1 262
SUMMA TILLGåNGAR 14 848 15 634 17 866
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Egetkapitalvidåretsbörjan 26 7396 7431 7343
Åretsresultat 35 -88 365
Summa eget kapital 7 431 7 343 7 708
Avsättningar
Avsättningarförpensionerochliknandeförpliktelser 27 2563 2833 2835
Övrigaavsättningar 28 238 209 183
Summa avsättningar 2 801 3 042 3 017
Skulder
Långfristiga skulder
Långfristigalån 1791 1100 2000
Övrigalångfristigaskulder 29 644 686 711
Summa långfristiga skulder 2 435 1 786 2 711
Kortfristiga skulder
Kortfristigalån 30 563 1903 2828
Övrigakortfristigaskulder 31 1618 1560 1601
Summa kortfristiga skulder 2 181 3 463 4 429
Summa skulder 4 616 5 249 7 140
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 14 848 15 634 17 866
Ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelserochliknandeförpliktelser 32 20 24 25
Borgensåtagande 33 2 261 2 702 1 627
Ränteswappar 34 -16 45 71
90 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
GENERELLA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KOMMUNAL REDOVISNING
Årsredovisningen för staden har upprättats i enlighet med
lagen om kommunal redovisning och kommunallagens ka-
pitel åtta. Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovis-
ning rekommendationer för kommunsektorns redovisning.
Enligt kommunallagen ska kommunerna ha en god
ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Vikten av balans i
kommunernas räkenskaper understryks ytterligare av det
lagstadgade balanskravet som innebär att kostnaderna inte
får vara större än intäkterna.
Syftet med kommunal verksamhet skiljer sig från syftet
med privat företagande. När det gäller privat verksamhet
kan syftet sägas vara vinsten medan kommunerna har att
genomföra en ålagd uppgift. Flertalet redovisningsfrågor
skiljer sig emellertid inte mellan privat och kommunal
verksamhet. Vissa redovisningsfrågor måste dock tolkas
utifrån den kommunala sektorns särart. Exempel på
sådana är värdet på publika tillgångar, det egna kapitalets
betydelse, finansiering med skatteintäkter och frånvaron
av beskattningsproblematik.
Även styrelseskicket som bygger på den representativa
demokratins principer innebär en öppenhet som exempel-
vis tar sig uttryck i offentlighetsprincipen.
AVVIKELSER FRåN REDOVISNINGSPRINCIPER
Lagen om kommunal redovisning anger att pensionsförmå-
ner som intjänats före år 1998 ska redovisas som en
ansvarsförbindelse. Staden avviker från denna redovis-
ningsprincip genom att redovisa intjänade pensionsförmå-
ner före 1998 som en avsättning i balansräkningen. Detta
innebär en anpassning till gängse krav och praxis inom
näringsliv och övriga samhällssektorer. Avsikten är att
redovisa en fullständig bild av stadens kostnader och
skulder och därmed ge ett bättre underlag för stadens
ekonomiska planering.
Hela förändringen av pensionsavsättningen före 1998,
även den finansiella delen redovisades som förändring av
pensionsavsättningen. Syftet med detta är att skapa en större
tydlighet i stadens resultaträkning kring verksamhetens
nettokostnader och finansnettot för det löpande resultatet.
Beträffande redovisning av kommunal markexploate-
ring tillämpar vi inte successiv vinstavräkning enligt
gängse bokföringsprinciper utan avräknar vinst efter varje
exploateringsområde eller delområdes färdigställande.
Ej heller redovisas mark som utgör allmän plats inom ett
exploateringsområde som anläggningstillgång utan intäk-
ter från tomförsäljningen används för att direktavskriva
dessa tillgångar i exploateringsverksamheten.
Staden har valt att redovisa staden och den sammanställda
redovisningen i skilda räkenskapstabeller vilket avviker
från Rekommendation 8.2 från Rådet för kommunal redo-
visning. Då staden och bolagen styrs efter skilda principer
anser vi att detta ger en större tydlighet vid beskrivningen
av respektive enhets resultat och ställning.
ÄNDRAD REDOVISNINGSPRINCIP
Rådet för kommunal redovisning har med verkan från 2011
utfärdat en rekommendation 10:2 gällande avsättningar
och ansvarsförbindelser. Denna nya rekommendation
innebär en väsentlig principförändring genom att avsätt-
ningar endast kan göras för legala förpliktelser. Staden har
med anledning av detta återfört tidigare gjorda avsätt-
ningar för befarade behov av marksanering på det framtida
bostadsområdet Södra Hamnen då dessa inte kan anses
uppfylla kravet som legala förpliktelser. Jämförelseuppgif-
ter har omräknats med tillämpning av den nya redovis-
ningsprincipen. Efter omräkningen förbättrades resultaten
för 2009 och 2010 med 65 mnkr respektive 32 mnkr.
FINANSIELL RISK
För varje finansiell risk som är av betydande storlek ska
det enligt stadens finanspolicy finnas en tydligt angiven
strategi med ett tillhörande riskmandat.
Kreditmarknadsrisk
Avvikelser mellan skulderna och tillgångarna exponerar
staden mot risker på kreditmarknaden. De kreditmark-
nadsrisker staden kan påverkas av är i första hand ränte-
risk och kreditmarginalrisk. Ränterisk är risken för att en
allmän räntehöjning leder till högre upplåningskostnader
för staden utan att denna kostnad kan kompenseras av
höjda utlåningsräntor. Kreditmarginalrisk är risken för att
en specifik höjning av den ränta staden får betala leder till
högre upplåningskostnader för staden utan att denna
kostnad kan kompenseras av höjda utlåningsräntor. För
kreditmarknadsrisken finns ett fastställt riskmandat som
innebär att summan av ränterisken och kreditmarginalris-
ken aldrig får överstiga 20 mnkr vid en omedelbar ofördel-
aktig ändring av räntan på 1 procentenhet.
Valutarisk
Med valutarisk avses risken för att staden drabbas av
ökade kostnader till följd av valutakursförändringar. Valu-
takursrisker kan uppstå inom finansverksamheten eller i
stadens förvaltningar. Målsättningen är att valutarisker
Noter och redovisningsprinciper
91 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING
1. Verksamhetens intäkter, mnkr
2010 2011 2012
Konsumtionsavgifter 272 275 214
Barnomsorgsavgifter 79 78 83
Äldreomsorgsavgifter 153 154 149
Övrigaavgifter 59 77 50
Bostads-,lokalhyrorocharrenden 266 269 272
Försäljningavtomtmark 215 72 129
Gymnasieutbildning, ersättning från andrakommunerochfriskolor 143 140 141
Övrigförsäljningavverksamhet 71 73 58
BidragfrånstatenochEU 336 326 299
Övrigabidrag 74 65 95
Realisationsvinster vid försäljning av fastigheterochinventarier 18 14 18
Övrigaintäkter 74 87 120
Summa 1 760 1 630 1 628
Värdetpåelimineradeinternaintäkteruppgicktill1827mnkr.
2. Verksamhetens kostnader, mnkr 2010 2011 2012
Löner,arvodenochersättningar 2182 2222 2292
Socialaavgifterenligtlagochavtal 736 725 766
Pensionerochliknandeförpliktelser 148 526 258
Övrigapersonalkostnader 78 83 76
Lokalerochmarkhyror 508 557 522
Barnomsorg,entreprenad 256 266 288
Undervisning,entreprenad 448 491 530
Äldre-ochhandikappomsorg,entreprenad 482 492 488
Övrigentreprenadochköpavverksamhet 917 537 662
Materialochförbrukningsinventarier 197 180 173
Försörjningsstöd 208 220 231
Övrbidragochtransfereringar 240 193 169
Skolskjutsar, färdtjänst och övrigatransporter 119 115 108
Informationsteknik 121 88 102
Konsulter 99 89 45
Övrigt 65 60 209
Summa 6 804 6 844 6 919
3. Avskrivningar, mnkr
2010 2011 2012
Inventarierochmaskiner 52 52 52
Byggnaderochanläggningar 193 202 216
Summa 245 254 268
Avskrivningar enligt plan är beräknade på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider. Byggnaderskrivsårligenavmed2-5procent,inventarierochmaskiner med 10-20 procent. Markanläggningar såsom gator, hamnanläggningar, vägar och broar med 3 procent. VA-anlägg-ningarskrivsavunder50år.Markochkonstverkförutsättsha obegränsad livslängd.
4. Jämförelsestörande poster mnkr 2011 2012
Beslut om att senarelägga Södertunneln utan angiven tidpunkt
-Nedskrivningaktiveradeutgifter 93
-Nedlagdakostnaderunder2011 99
-Återfördavsättningavseendebefaradmiljösanering -53
Återbetalning av arbetsgivararavgifter fr AFA avseende2007-2008 97
Summa 139 97
5. Skatteintäkter, mnkr
2010 2011 2012
Preliminärskatteinbetalning 4396 4544 4751
Preliminärslutavräkninginnevarandeår 59 94 59
Slutavräkningsdifferensföregåendeår 3 18 1
Summa 4 458 4 656 4 810
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:sdecemberprognosienlighetmedrekommendationRKR4:2.
inom förvaltningarnas verksamheter och finansverksamhe-
ten i möjligaste mån ska begränsas. I de finansiella riktlin-
jerna finns fastställt beloppsgränser för när säkring ska ske
av valutarisker. Exponeringen för valutarisk är i dagsläget
minimal.
Likviditetshantering
Likviditetsreserven är till för att möta oförutsedda händel-
ser och ska i normalläget uppgå till 300 mnkr plus stadens
upplåningsbehov innevarande och kommande två kalender-
månader. I likviditetsreserven inräknas medel på bank,
innehav av korta värdepapper med en löptid understigande
3 månader, outnyttjad del av certifikatsprogrammet samt
kreditlöften till fast pris. Per balansdagen uppgick likvidi-
tetsreserven till 4 236 mnkr.
KOMMUNALA UPPDRAGSFÖRETAG
Med kommunala uppdragsföretag menas, enligt Rekommen-
dation 8:2 från Rådet för Kommunal Redovisning, en annan
juridisk person till vilken kommunen överlämnat vården av
en kommunal angelägenhet som riktar sig till medborgarna.
Kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds
kommuninvånarna. Verksamheten skulle annars ha utförts i
egen regi. I sammanställningen nedan ingår inte stödfunk-
tioner såsom städning, måltidsproduktion etc.
Nämnd / Styrelse Kostnad, Andel av mnkr kostnadsomslutning
2010 2011 2012 2010 2011 2012
Barn-ochutbildningsnämnd 641 683 763 25% 26% 28%
Vård-ochomsorgsnämnd 392 389 384 25% 24% 23%
Stadsbyggnadsnämnd 217 296 355 37% 48% 52%
Va-verk 136 145 143 68% 70% 73%
Socialnämnd 162 180 182 40% 42% 42%
Utvecklingsnämnd 66 76 59 12% 14% 10%
Idrotts-ochfritidsnämnd 47 52 50 25% 27% 24%
Renhållningsverk 107 113 0 83% 87% 0%
92 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
9. Finansiella intäkter, mnkr
2010 2011 2012
Räntor, dotterföretag 223 276 220
Räntor, övriga 3 3 10
Borgensavgifter 7 13 6
Övriga finansiella intäkter 0 0 13
Summa 233 292 249
Ipostenräntor,dotterföretagingick216mnkr(269)avseende Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterföretag. Borgensavgifterna avsåg Helsingborg Stads Förvaltning och dess dotterföretag.
10. Finansiella kostnader, mnkr
2010 2011 2012
Räntaunderbyggnadstid 5 3 -5
Räntor,dotterföretagen 2 9 6
Räntor,övriga 14 47 93
Nyemissionstillskott till Helsingborgs Stads FörvaltningABochdessdotterföretag 104 107 99
Övrigafinansiellakostnader 12 19 4
Summa 137 185 198
11. Jämförelsestörande poster
Diskonteringsräntan på pensionsavsättningarna utgår från markna-dens förväntningar. Det förändrade läget på finansmarkanden har medfört en lägre ränta. Sveriges kommuner och Landsting har därförviasinRIPS-kommittesänktdiskonteringsräntanmed0,75procent. Detta innebär en ökad kostnad 2011 då pensionsavsätt-ningens värde ökar. Av diskonteringsräntan inklusive löneskatt avsåg199mnkrpensionsavsättningenförtidenföre1998. 12. årets resultat, mnkr
Kommunallagens balanskrav 2010 2011 2012
Åretsresultatenligtbalansräkningen 3 -88 365
Avgår:
Sänktdiskonteringsräntapensionsavsättning 0 199 0
Förändradpensionsavsättningförtidenföre1998 -97 57 -4
VA-ochRenhållningsverketsresultat 19 19 -24
Reavinsterförsäljninganläggningstillgångar -19 -15 -18
Summa -94 172 319
För redovisningsår 2010 stämmer ej årets resultat enligt balansräk-ningen då omräkning ej gjorts för förändrad redovisningsprincip. Omräkning har inte gjorts av tidigare års fastställande av balans-kravsresultat. Enligt kommunallagens krav på ekonomisk balans (kommunalla-gen8kap)skakommunernasintäktervarastörreänkostnaderna.Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna ska det negativa resultatet regleras under de närmast följande tre åren. Realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar ska ej ingå i resultatet vid avstämning mot balanskravet. Staden har skilda finansiella målsättningar för skatte- respek-tive avgiftsfinansierad verksamhet. Vi anser därför att det är förenligt med god ekonomisk hushållning att göra avsteg från att resultatet från den avgiftsfinansierade verksamheten ska regleras enligt kom-munallagens balanskrav. Intehellerökningenavpensionsförpliktelserintjänadeföre1998inräknas i kommunallagens balanskrav, då lagen förutsätter att denna kostnad inte redovisas i kommunernas räkenskaper.
13. årets resultat före extraordinära poster och före förändring av pensionsavsättningar före 1998
Årets resultat exklusive förändring av pensionsavsättning gällande tidenföre1998.Sevidare”Redovisningsprinciper”.
6. Kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag, mnkr 2010 2011 2012
Inkomstutjämningsbidrag 785 770 828
Kostnadsutjämningsbidrag 20 38 55
Strukturbidrag 18 18 18
Regleringsbidrag 33 132 64
Tillfälligtkonjunkturstöd 125 0 0
Summa 981 958 966
I inkomstutjämningen sker en utjämning av skatteinkomster mellan kommuner. Inkomstutjämningen beräknas utifrån skillnaden mellan den egna skattekraften och ett skatteutjämningsunderlag som motsvarar115procentavdengenomsnittligaskattekraftenilandet.Stadensegenskattekraftförtaxeringsåret2012var97procentavmedelskattekraften i riket. I kostnadsutjämningen utjämnas för kostnader som kommunen själv inte kan påverka. Dessa faktorer är åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi samt geografi. Med struktur-bidraget sker en kostnadsutjämning av regionalpolitisk karaktär. Slutligen i regleringsavgiften sker en reglering mellan kommunerna och staten av de medel staten tillskjuter och de som betalas ut i inkomstutjämningen.
7. Kommunal fastighetsavgiftInförandet2008varneutraltförvarjeenskildkommun.Intäkternaavden kommunala fastighetsavgiften fördelades lika mellan kommu-nernamed1314kronorperinvånare.Avgiftenindexuppräknas utifrån taxeringsvärdena löpande varje år och den faktiska föränd-ringen av ökningen i respektive kommun läggs till beloppet från 2008.
8. LSS-utjämningEnligt lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) sker en utjämning av kostnaderna för LSS-verksamheten mellan rikets kommuner. Utjämningssystemet baseras på antalet verkställda beslut och strukturella skillnader.
Noter och redovisningsprinciper
93 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING
14. Justering för ej likviditetspåverkande posterI posten ingår nedskrivning av bokfört värde på anläggningstill-gångarmed85mnkrvaravblandannatkannämnasPython3 med55,2mnkrochFilbornaskolanmed13,8mnkr.Därutöver fleramindrerealisationsvinsterpåsammanlagt17,5mnkr.
15. Förändring fordringar och skulder, mnkr 2010 2011 2012
Förråd och exploateringsmark 121 -12 1
Fordringar -107 -18 42
Summa förändringar av fordringar 14 -30 43
Kortfristigalån 72 1340 925
Övrigakortfristigaskulder -108 -58 41
Summa förändringar skulder -36 1 282 966
16. KvittningsemissionStaden har erhållit aktier i dotterbolaget Helsingborgs Stads Förvaltning AB. Dessa har betalats genom en kvittning av skuld i stället för genom likvida medel.
17. Försäljning anläggningstillgångarIbokslutsåretsförsäljningaravfastighetermed14,6mnkringickindustritomtermed8,4mnkr(Kroksabelnmedflera).BlandövrigaförsäljningarkannämnasTrillan1,Larödsgårdenför5mnkr.
18. Likvida medel, nettolikviditet och deras förändring
Stadens internbank lånar ut överskottslikviditet till dotterföretagen samt lånar upp kapital för vidareutlåning inom koncernen. Dotterföre-tagens kapitalbehov initieras av företagen själva och avser såväl rörel-selikviditet som långfristigt kapitalbehov. Skilnaden mellan in- och utlåningen i internbanken utgör i allt väsentligt stadens nettolikviditet.
19. Mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr 2010 2011 2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vidåretsbörjan 6402 6817 7204
Nyanskaffningar 386 397 455
Avyttringar/nedskrivningar -66 -165 -79
Omklassificeringar 92 155 472
Summa 6 814 7 204 8 052
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vidåretsbörjan 2241 2367 2508
Åretsavskrivningenligplan 193 202 216
Avyttringar/nedskrivningar -67 -61 -8
Omklassificeringar 0 0 0
Summa 2 367 2 508 2 717
Planenligt restvärde vid årets slut 4 447 4 696 5 336
Försäkringsvärdetpåstadensfastigheteruppgicktill13919mnkridecember2012.Totaltförsäkradytauppgicktill840515kvadrat-meter.Lånekostnaderkan,enligtrekommendation15frånRådetförkommunal redovisning, antingen belasta resultatet eller belasta anskaffningsvärdet under vissa förutsättningar. Enligt stadens regelverk ska lånekostnaden vid större investeringar, då anskaff-ningen sträcker sig över en tid längre än sex månader, belasta anskaffningsvärdet.Under2012har4,5mnkraktiverats.Internrän-tanharunder2012varit5procent.
Fastigheter per användningsområde, mnkr 2010 2011 2012
Markreserv 222 256 235
Verksamhetsfastigheter 2065 2057 2452
Affärsfastigheter 914 990 1087
Gator,vägarochparker 1181 1324 1496
Hyresfastigheter,parkeringshusmm 54 51 47
Övrigafastigheter 14 18 19
Summa 4 450 4 696 5 336
Ovanstående sammanställning visar användningen av stadens fastig-hetsinnehav. I posten verksamhetsfastigheter ingår fastigheter för stadens egen verksamhet såsom daghem, skolor, fritidsanlägg-ningar, särskilt boende med mera. Med affärsfastigheter menas fast-igheter och anläggningar för VA-verksamhet samt hamnområde med småbåtshamn.
20. Pågående nyanläggningar, mnkr
2010 2011 2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vidåretsbörjan 76 177 390
Nyanskaffningar 193 368 364
Omklassificeringar -92 -155 -476
Planenligt restvärde vid årets slut 177 390 278
21. Maskiner och inventarier, mnkr
2010 2011 2012
Ackumulerade anskaffningsvärden vid årets början
Vidåretsbörjan 592 462 513
Nyanskaffningar 64 53 71
Avyttringar/nedskrivningar -194 -2 -16
Summa 462 513 568
Ackumulerade avskrivningar enligt planvidåretsbörjan 368 253 311
Åretsavskrivningenligplan 52 52 52
Avyttringar/nedskrivningar -167 6 -11
Summa 253 311 352
Planenligt restvärde vid årets slut 209 202 216
Inköp av inventarier understigande ett halvt prisbasbelopp (för närvarande 22 000 kr) kostnadsförs i sin helhet i samband med anskaffningen.
22. Långfristiga fordringar, mnkr 2010 2011 2012
Dotterföretag 8105 8377 6384
Övrigalångfristigafordringar 24 23 617
Avgår långfristiga nedskrivna fordringar -16 -16 -2
Summa 8 113 8 384 6 999
I posten dotterföretag ingick per balansdagen amorteringsfria lån till Helsingborgs Stads Förvaltning AB med 1 760 mnkr. Upplösning har under 2012 skett av den nedskrivning som tidigare gjorts av långfristig fordran på HIF med anledning av att lånet återbetalats i sin helhet. Samtliga fordringar är redovisade till nominellt värde.
94 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
23. Aktier, andelar och bostadsrätter, mnkr
Org nummer Antal aktier Ägarandel procent Kvotvärde Bokfört värde
Dotterföretag
HelsingborgsStadsFörvaltningAB 556007-4634 1003000 100 1000 3650,1
NVSkånesRenhållningsAB 556217-4580 2600 52 1000 2,6
NöjesparkenSundspärlanAB 556215-2297 12620 40 100 1,9
Kuriren2AB 556748-8431 1000 100 100 4,3
Kuriren6AB 556738-0760 1000 100 100 12,3
SjökronaExploateringAB 556790-5624 250 25 1000 7,3
Summa 3 678,5
Övriga
SydvattenAB 556100-9837 677600 15,3 100 67,8
NordvästraSkånesvattenochAvloppAB 556765-3786 1000 16,7 1000 1,0
Bostadsrätter 22,0
Övrigt 5,0
Summa 95,8
Totalt 3 774,3
Det kommunala koncernbegreppet (sammanställd redovisning) omfattar företag i vilka kommunen har ett bestämmande eller väsentligt infly-tande. I bolag definieras detta som lägst 20 procent av aktiernas röstvärde. Dessa redovisas ovan som dotterföretag. Samtliga aktier och övriga andelar är upptagna till anskaffningsvärdet. Staden har också ett indirekt ägande i Nöjesparken Sundspärlan AB med 3 procent genom sitt dotterföretag Helsingborgs Stads Förvaltning AB. Bokfört värde på aktierna i Helsingborgs Stads Förvaltning AB har under 2012 ökat med 3 mdkr genom kvittningsemission (se not 16).HelsingborgsStadsFörvaltningUtveckling4ABochHelsingborgsStadsFörvaltningUtveckling5ABharunderåretavyttratstillHelsingborgsSymfoniorkester & Konserthus AB respektive AB Helsingborgs Stadsteater, vilka är helägda dotterföretag till Helsingborgs Stads Förvaltning AB. Bolagen beräknas under första halvåret 2013 fusionera med respektive moderföretag genom absorption.
24. Förråd och exploateringsmark
Värdering av exploateringsmarken har skett enligt lägsta värdets prin-cip, det vill säga det lägsta av antingen nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet. Osålda tomter för bostadsmark och industrimark som ej kunnat avyttras inom en femårs- respektive tioårsperiod redo-visas till ett värde av en krona.
25. Fordringar, mnkr 2010 2011 2012
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 326 481 296
Fordranstaten 28 17 5
Utlåning stadens bolag 307 10 266
Kundfordringar 70 75 132
Övrigakortfristigafordringar 78 244 85
Summa 809 827 785
Ipostenupplupnaintäkteringickupplupnaräntormed7,8mnkr (137) avseende Helsingborg Stads Förvaltning AB med dess dotterföretag. Kundfordringar där förfallodagen är äldre än ett år har bokföringsmässigt skrivits ned med 100 procent.
26. Eget kapital, mnkr
Skattefinansierad verksamhet 2010 2011 2012
Skattefinansierad verksamhet
Vidåretsbörjan 7332 7386 7317
Åretsresultat 54 -69 341
Vid årets slut 7 386 7 317 7 658
Avgiftsfinansierad verksamhet
Vidåretsbörjan 63 45 25
Åretsresultat -19 -19 24
Vid årets slut 45 25 49
Eget kapital vid årets slut 7 431 7 343 7 708
27. Avsättning till pensioner och liknande förpliktelser, mnkr
2010 2011 2012
Pensionsrättigheterintjänadeföre1998 2002 2202 2199
Ålderspensionerefter1998 45 60 64
Särskildavtalspension 9 8 6
Övrigaförpliktelser 7 11 14
Summa pensioner 2 063 2 281 2 283
Löneskatt 500 552 552
Summa avsatt till pensioner 2 563 2 833 2 835
Noter och redovisningsprinciper
95 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Staden har hos KPA pensionsförsäkring tecknat en försäkring för förmåns- och efterlevandepensioner som motsvarar en pensions-avsättningmed244mnkr(213).Påbalansdagenvarinbetaltkapital-belopp2mnkr(-4)högreänstadensförsäkradepensionsrätter. Aktualiseringsgraden, det vill säga uppdateringen av samtliga pensioner för anställdas pensionsgrundande anställningar, var 94procent(94).
28. Övriga avsättningar, mnkr Nyemissionstillskott holdingbolag 2010 2011 2012
Ingåendebalans 30,0 104,0 107,0
Nyaavsättningar 74,0 107,0 99,0
Utbetaltnyemissionstillskott 0,0 -104,0 -107,0
Utgående balans 104,0 107,0 99,0
Sanering förorenad mark Ringstorps soptipp Ingående balans 37,0 3,0 0,0
Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0
Ianspråktagenavsättning -8,0 -3,0 0,0
Outnyttjat återfört -26,0 0,0 0,0
Utgående balans 3,0 0,0 0,0
åtagande: Garanti för miljösanering, Castor och Pollux Ingåendebalans 9,0 10,0 10,1
Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0
Ianspråktagen avsättning 0,0 0,0 0,0
Ökning till nuvärde 0,7 0,1 0,1
Utgående balans 9,7 10,1 10,2
Vidförsäljningenåtogsigstadenen50-åriggarantiförytterligareeventuellt tillkommande behov av sanering av förorenad mark. Det genomförs årligen provtagningar i marken enligt särskild kontrollplan.
Befarade kostnader översvämningar VA-nätet Ingåendebalans 5,0 2,0 11,0
Nya avsättningar 0,0 10,0 0,0
Ianspråktagen avsättning -3,0 -1,0 -11,0
Utgående balans 2,0 11,0 0,0
återställning äldre soptippar
Ingåendebalans 21,0 21,4 22,5
Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0
Ökningtillnuvärde 0,4 1,1 0,2
Utgående balans 21,4 22,5 22,7
Miljösanering fastigheten ångfärjestationen
Ingåendebalans 27,0 28,0 29,0
Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0
Ökning till nuvärde 1,0 1,0 0,6
Utgående balans 28,0 29,0 29,6
Bostadsexploatering av ångfärjetomten innebär nödvändig sanering till godkänd nivå. Avsatta medel bedöms vara tillräckliga.
Miljösanering Södertunneln
Ingåendebalans 52,0 53,0 0,0
Nya avsättningar 0,0 0,0 0,0
Outnyttjatåterfört 0,0 -53,0 0,0
Uppräkning till nuvärde 1,0 0,0 0,0
Utgående balans 53,0 0,0 0,0
Beräknade kostnader för behandling/deponering av förorenade jord-massor vid byggande av Södertunneln under perioden 2012-2016. Återfört då byggande av Södertunneln har senarelagts. Miljösanering fastigheten åbrädden 1 Ingåendebalans 17,5 17,3 13,8
Nya avsättningar 0,0 0,1 0,0
Ianspråktagenavsättning -0,7 -4,0 -0,1
Uppräkningtillnuvärde 0,5 0,4 0,0
Utgående balans 17,3 13,8 13,7
Fastigheten kommer att användas till ett nytt äldreboende. Då fastigheten tidigare har använts av ett garveri så befaras behov av marksanering. Södertunneln
Ingående balans 0,0 0,0 2,0
Nya avsättningar 0,0 2,0 0,0
Ianspråktagen avsättning 0,0 0,0 -0,3
Outnyttjat återfört 0,0 0,0 -2,0
Utgående balans 0,0 2,0 -0,3
Befarade tillkommande kostnader vid avvecklingen av Söder-tunnelentreprenaden.
Outnyttjade lokaler Bredgatan (Ship) Ingåendebalans 0,0 0,0 9,3
Nyaavsättningar 0,0 9,3 0,9
Ianspråktagenavsättning 0,0 0,0 -2,5
Outnyttjat återfört 0,0 0,0 0,0
Utgående balans 0,0 9,3 7,7
Framtida hyreskostnader för lokaler som ej fullt ut kommer att tas i anspråk. Hyreskontraktet löper ut 2016.
Pågående rättslig process Ingåendebalans 0,0 0,0 4,0
Nyaavsättningar 0,0 4,0 0,0
Ianspråktagenavsättning 0,0 0,0 -4,0
Utgående balans 0,0 4,0 0,0
Kostnader med anledning av en rättslig process avseende Kom-muninvest i Sverige AB:s emission av Amerikansk Kommunobliga-tionsstrategi. Summa övriga avsättningar 238,4 208,7 182,6
96 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
29. Övriga långfristiga skulder
I posten ingår bland annat en investeringsfond avseende VA-verket på212mnkrochenskuldtillTrafikverketpå329mnkravseendebidrag till infrastrukturell investering för byggande av Maria Station.
30. Kortfristiga låneskulder, mnkr 2010 2011 2012
Bankerochkreditinstitut 298 1500 2432
Dotterföretagen 265 403 396
Summa 563 1 903 2 828
31. Övriga kortfristiga skulder, mnkr 2010 2011 2012
Upplupna kostnader för semester, löner, socialaavgifterochlöneskatter 317 305 335
Övriga upplupna kostnader och förutbetaldaintäkter 336 218 312
Leverantörsskulder 468 511 437
Övrigaskulder 497 526 517
Summa 1 618 1 560 1 601
32. Pensionsförpliktelser och liknande förpliktelser
I posten ingår pensionsförpliktelser för förtroendevalda som regleras i pensionsbestämmelserna enligt PRF-KL/PBF. Vidare ingår en anställd enligt pensionsavtalet PA-KL. Storleken på förpliktelsen utgår ifrån att nuvarande förtroendeuppdrag fullföljs mandat -perioden ut och för den anställde att anställningen upphör vid lägsta möjliga ålder. Stadens pensionsåtagande för inkomstsamordnade visstids-pensionerskulleökamed7,5mnkrinklusivelöneskattomreduce-ring av inkomstsamordning helt skulle upphöra.
33. Borgensåtaganden, mnkr 2010 2011 2012
ABHelsingborgshem 1681 420 420
ÖresundskraftAB 171 154 311
Nordvästra Skånes Renhållnings AB 71 66 60
HelsingborgsStadsFörvaltningAB 0 1760 550
Bostadsrättsföreningar 42 11 10
Kommunalt förlustansvar egna hem 2 2 2
Sydvatten 149 148 148
Övrigt 145 141 126
Summa 2 261 2 702 1 627
34. Ränteswappar Brutto Netto Ränte- Differens- Marknads- mnkr mnkr risk marknads- ränta ränta
Betalarfast 1400 1400 64,2 1,09% -71,1
Erhåller fast 0 0 0 0 0
Staden nyttjar ränteswappar för att säkra sig mot ogynnsamma ränte-förändringar, läs i detta fallet ränteuppgång. Stadens marknadsvärde-rade skuld till swappmotparterna är per bokslutsdagen 71 mnkr.
35. Övriga ansvarsförbindelser Staden har lämnat kapitaltäckningsgaranti för Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterföretag Helsingborgshems Holding AB och Helsingborg Energi Holding AB innebärande att staden för-binder sig att svara för att bolagens egna kapital vid varje tillfälle uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet. Öresundskraft AB har till hälftenägda Modity Energy Trading AB lämnat flera ansvarsförbindelser. För en redogörelse av dessa hän-visas till koncernredovisningen för Helsingborg stad och dess dotterbolag (not Ansvarsförbindelser för intresseföretag).
36. Leasing Finansiella leasingobjekt, det vill säga investeringar som förväntas förvärvas efter leasingperiodens slut redovisas som anläggningstill-gångar och förpliktelsen att i framtiden betala dessa som skuld. De finansiella leasingobjekten avsåg endast fordon och det bokförda värdet uppgick på balansdagen till 27 mnkr (26). Framtida avgifter uppgicknominellttill21,9mnkr(24)ochmedframräknatnuvärdetill6,7mnkr(6)somförfallerinomettår,15mnkr(17)senareänettårmen inom fem år och 0,3 mnkr (0) senare än fem år. Leasingavgif-terna beräknas inte utifrån variabla grunder. Operationella leasingavtal redovisas som verksamhetens kostna-der linjärt över leasingperioden. Av framtida leasingavgifter förfaller 7,5mnkr(30)inomettår,15,4mnkr(17)förfallersenareänettårmen inom fem år och 0,3 mnkr (0) senare än fem år.
37. årsarvoden till stadens ledning 2011 2012
Kommunstyrelsensordförande 755tkr 769tkr
Övriga kommunal- och oppositionsråd samtpolitiskasekreterare 336-539tkr 350-687tkr
Årslön för stadsdirektören 1 236 tkr 1 236 tkr
38. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder redovisas till nominellt belopp. Med anledning av att transaktionskostnaderna inte uppgår till en väsentlig del i förhållande till den underliggande skulden sker ingen periodisering av dessa över lånens löptid. Stadens samtliga finansiella skulder löper till tre månaders rörlig ränta. Genomsnittlig upplåningsränta för certifikat uppgår per balansdagentill1,36%ochmotsvaranderäntaförobligationer uppgårtill1,60%.
Upplåningens förfallostruktur, mnkr*Förfallotidpunkt:
Inom3månader 1297
Inom3månader-1år 1800
Inom 1 år - 3 år 2 000
Inom3år-5år 1300
Eftermerän5år 0
6 397
* Inklusive kreditlöften på 2 100 mnkr. Exkl checkräkningskrediter.
Noter och redovisningsprinciper
97 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING
RESULTATRÄKNING, MNKR
2010 2011 2012 Budgetavvikelse
Verksamhetensintäkter 1466 1315 1409 133
Verksamhetenskostnader -6543 -6561 -6769 -3
Avskrivningar -210 -220 -235 13
Jämförelsestörandeposter -213 -139 97 97
Verksamhetens nettokostnad -5 500 -5 605 -5 498 237
Skatteintäkter 4458 4656 4810 -18
Kommunalekonomiskutjämningochgenerellastatsbidrag 981 958 966 39
Kommunalfastighetsavgift 179 183 194 -1
LSS-utjämning -177 -186 -193 -5
Skattenetto 5 441 5 611 5 778 16
Resultat före finansiella poster -59 6 280 252
Finansiellaintäkter 250 310 249 26
Finansiellakostnader -137 -186 -187 -36
Jämförelsestörandepost 0 -199 0 0
Finansnetto 113 -75 62 -10
årets resultat 54 -69 342 242
Åretsresultatföreförändringavpensionsavsättningarföre1998 151 181 338
BALANSRÄKNING, MNKR
TILLGåNGAR 2010 2011 2012
Immateriellaanläggningstillgångar 3 5 1
Materiellaanläggningstillgångar 4092 4475 4914
Finansiellaanläggningstillgångar 8899 9164 10773
Kortfristigafordringar 894 925 1220
Fordranavgiftsfinansieradverksamhet 413 483 414
Kassaochbank 219 246 382
Summa tillgångar 14 520 15 298 17 705
Eget kapital, avsättningar och skulder
Egetkapitalvidåretsbörjan 7334 7388 7319
Åretsresultat 54 -69 342
Summa eget kapital 7 388 7 319 7 661
Avsättningar 2801 3042 3017
Långfristigaskulder 2146 1786 2597
Kortfristigaskulder 2185 3151 4429
Summa avsättningar och skulder 7 132 7 979 10 044
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 14 520 15 298 17 705
SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHETResultaträkning och balansräkning
98 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
RESULTATRÄKNING, MNKR
Not 2010 2011 2012 Budgetavvikelse
Verksamhetensintäkter 190,5 187,7 218,7 33,7
Verksamhetenskostnader -149,7 -155,4 -150,4 -1,9
Avskrivningar 1 -34,8 -33,6 -33,2 3,2
Verksamhetens nettointäkt 6,0 -1,3 35,1 35,0
Finansiellakostnader -16,7 -17,6 -11,5 5,0
Resultat efter finansiella kostnader -10,7 -18,9 23,7 40,1
Avsättning/ianspråktagande av tidigare års överskott 2,0 0,0 0,0 0,0
årets resultat -8,7 -18,9 23,7 40,1
BALANSRÄKNING, MNKR TILLGåNGAR Not 2010 2011 2012
Materiellaanläggningstillgångar 746,5 819,1 915,6
Omsättningstillgångar 35,2 30,9 41,9
Summa tillgångar 781,7 850,0 957,5
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Egetkapital 4 -8,7 -27,6 -3,9
Förutbetaldaanläggningsavgifter 77,0 98,0 113,5
Investeringsfond 2 214,3 213,3 211,7
Skuldtillstadskassan 499,2 566,3 636,2
Summa eget kapital och skulder 781,7 850,0 957,5
KASSAFLÖDESANALYS, MNKR Not 2010 2011 2012
LÖPANDE VERKSAMHET
Åretsresultat -8,7 -18,9 23,7
Återföringav-ochnedskrivningar 34,6 33,6 33,2
Justeringförejlikviditetspåverkandeposter -2,4 1,5 0,0
Förändringavfordringar -35,2 4,3 -11,0
Förändring skuld till abonnentkollektivet 3 -2,0 0,0 0,0
Förändring investeringsfond -1,0 -1,0 -1,6
Förändringarförutbetaldaanläggningsavgifter 32,9 21,0 15,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten 18,2 40,5 59,8
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringarifastigheterochinventarier -94,4 -108,8 -131,8
Investeringsbidrag 0,3 1,1 2,0
Försäljninganläggningstillgångar 5,3 0,0 0,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten -88,8 -107,7 -129,8
Ökad skuld till stadskassan -70,6 -67,2 -70,0
SÄRREDOVISNING AV VA-VERKSAMHETResultaträkning och balansräkning
99 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING
Redovisningsprinciper för VA-verksamhetenHelsingborgharsedan80-taletsärredovisatVA-verksamheten.Överskott/underskott har löpande tillförts det egna kapitalet för VA-verksamheten. Utgående eget kapital har i samband med bokslutet2008förtsomochredovisassomenlångfristigskuld(investeringsfond).Frånochmedräkenskapsåret2009redovisasöverskott som en skuld till avgiftskollektivet. Uppkommer under-skott däremot så räknas den i första hand av mot skulden till abonnentkollektivet. Är skulden inte tillräcklig för att täcka underskottet så redovisas resterande del som ett negativt resultat för VA-verket.
NOTER
Not 1 Avskrivningar
AvskrivningstiderförVA-ledningarär50år.
Not 2 Investeringsfond
Investeringsfonden avser en ny huvudledning från Örbyfältet till staden. Fonden kommer att lösas upp i takt med avskrivningarna på huvudledningen och tillföras VA-verksamheten som intäkter. Not 3 Fodran/skuld till VA-abonnenterna
Överskott/underskott ska enligt VA-lagen regleras mot abonnentkollektivet inom en treårsperiod. 2010
SkuldtillVA-abonnenterna2009 2,0
Ianspråktagande av skuld till VA-abonnenterna 2010 -2,0
Summa skuld till VA-abonnenterna 0,0
Not 4 Resultatutredningsbalans
2010 2011 2012
Ingåendebalans 2,1 -8,7 -27,6
Åretsresultat -10,8 -18,9 23,7
Summa balans för avgiftskollektivet -8,7 -27,6 -3,9
I resultatutredningsbalansen ingår både fordran på avgiftskollektivet och VA-verkets egna kapital. Minustecknet innebär att VA-verket har ett upparbetat ackumulerat underskott de senaste tre åren.
Fördelning av interna kostnader
VA-verketharbelastatsmed1,5mnkr(1,3)somersättningförandelav central administration. I detta ingick både kostnader som förde-lats enligt schablon, som procentuellt påslag på lönesumman, och avräkning efter direkt ianspråktagande av gemensamma tjänster. Uttag av koncessionsavgifter till gatuverksamheten har belastat VA-verket med 1,2 mnkr (1,2). VA-verket har löpande belastats med en kommunintern ränta på skulden till stadskassan. Räntesatsen bestämsavräntanpåsvenskastatsobligationer5årslöptidplus 1 procent. Övriga upplysningar
DenlöpandeVA-verksamhetenskötssedan1september2009aven gemensam VA-organisation för sex av kommunerna i Skåne Nordväst, NSVA. Dagvattenavgifter från staden (väghållning) har tillförtsVA-verketmed4,7mnkrochfrånTrafikverketmed 0,6 mnkr (0,3).
VA-verksamheten, noter
100 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Driftredovisning
Ing ack Disp av ack Kommun- årets Utg ack Nämnder och styrelser resultat 2) resultat bidrag 1) Intäkter Kostnader resultat resultat 2)
Barn-ochutbildningsnämnden 19,3 0,0 2316,1 412,7 2708,0 20,8 40,1
Vård-ochomsorgsnämnden 76,7 1,9 1418,2 222,1 1649,8 -7,6 67,2
Utvecklingsnämnden 43,2 1,2 443,7 118,4 565,8 -2,5 39,5
Socialnämnden 11,8 1,9 378,6 61,3 435,5 6,3 16,2
Stadsbyggnadsnämnden 15,8 10,4 425,4 248,3 688,1 -4,0 1,4
Kulturnämnden 1,6 1,6 242,5 45,5 286,1 3,5 3,5
Idrotts- och fritidsnämnden3) 2,9 0,0 191,9 23,8 209,7 6,0 8,9
Räddningsnämnden 10,9 0,9 101,2 50,4 152,7 -0,2 9,8
Miljönämnden 4,3 1,1 22,7 11,9 34,8 0,9 4,1
Stadsrevisionen 1,2 1,2 5,9 0,1 6,0 1,2 1,2
Överförmyndarnämnden 0,0 0,0 9,1 0,3 10,0 -0,6 -0,6
Valnämnden 0,2 0,0 0,3 0,0 0,1 0,2 0,4
Kommunstyrelsen 19,4 0,3 289,3 350,5 657,3 -17,2 1,9
Kommunstyrelsen-stadsgemensamt 0,0 0,0 230,1 349,8 410,9 169,0 169,0
StyrelsenförKärnfastigheter 3,2 0,0 -110,1 849,7 732,0 7,6 10,8
Summa skattefinansierat 210,5 20,5 5 964,9 2 744,8 8 546,8 183,4 373,4
Vatten-ochavloppsverk -27,6 218,7 195,0 23,7 -3,9
Renhållningsverk 53,1 0,5 0,0 0,5 53,6
Summa avgiftsfinansierat -27,6 0,0 0,0 219,2 195,0 24,2 49,7
Summa totalt 182,9 20,5 5 964,9 2 964,0 8 741,8 207,6 472,8
I driftredovisningen ingår samtliga även interna poster, dock efter eliminering av intäkter och kostnader inom den egna förvaltningen. 1) Kommunbidrag utgörs av nettot av kommunbidrag och utdelnings-krav. Kommunbidraget är den del med vilken nämnderna är anslags-finansierade, det vill säga med skatteintäkter och generella bidrag från staten. Negativt kommunbidrag (utdelningskrav) innebär att nämnden lämnar överskott till övrig anslagsfinansierad verksamhet.
2) Det ackumulerade resultatet utgör de samlade över- och under-skotten från tidigare år. 3) Kommunbidraget för idrotts- och fritidsnämnden är reducerat med5,8mnkr.Beloppetavserejutnyttjatkommunbidragför Helsingborg Arena.
101 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING
Sammandrag nämnder och styrelser, mnkr
REDOVISNING
Invest utgifter Invest bidrag Nettoinvestering
Barn-ochutbildningsnämnden 9,2 0,0 9,2
Vård-ochomsorgsnämnden 17,7 3,5 14,2
Utvecklingsnämnden 0,7 0,0 0,7
Socialnämnden 0,4 0,0 0,4
Stadsbyggnadsnämnden 240,7 7,7 233,0
Kulturnämnden 9,8 0,4 9,4
Idrotts-ochfritidsnämnden 4,1 0,0 4,1
Räddningsnämnden 21,6 0,0 21,6
Miljönämnden 0,1 0,0 0,1
Kommunstyrelsen 12,8 0,0 12,8
Kommunstyrelsen–markochexploatering 42,2 2,5 39,7
StyrelsenförKärnfastigheter 475,7 57,7 418,0
Kommunstyrelsen – finansförvaltning 3 000,0 0 3 000
Summa skattefinansierat 3 835,0 71,8 3 763,2
Vatten-ochavloppsverk 131,8 2,0 129,8
Summa avgiftsfinansierat 131,8 2,0 129,8
Summa totalt 3 966,8 73,8 3 893,0
Större investeringar, mnkr Projekt Inkomst Utgift Netto
Aktierdotterföretag 13,7 3000,0 2986,3
HelsingborgArena 24,5 130,7 106,2
Österledenetapp4 0,0 109,9 109,9
Tågaborgsskolan,nybyggnad 0,0 100,4 100,4
Åbrädden,nyttäldreboende 0,0 90,7 90,7
Allerum24:1 0,7 36,1 35,4
Norrakallbadhuset,nybyggnad 0,1 19,7 19,6
Pålsjöhemmet,ombyggnad 7,1 16,2 9,1
Asfaltbeläggning 0,0 14,9 14,9
Gustavslundetapp2 0,0 14,6 14,6
Filbornavägensockeng,Österleden 0,0 14,2 14,2
Nyaservisledningar,övriga 0,0 11,4 11,4
Arenanverksamhetsinvestering 0,0 10,9 10,9
Sofiebergsvägen, VA 0,0 10,2 10,2
Hamnleden 0,0 10,0 10,0
Rååsödraskola,ny-ombyggnad 2,0 9,9 7,9
Berga1:8Maria,ledningar 0,0 9,9 9,9
Idrottenshus,ombyggnad 10,1 9,7 0,4
Investeringsredovisning
102 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
KONCERNENResultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning och noter
RESULTATRÄKNING, MNKR Not 2010 2011 2012
Verksamhetensintäkter 1 6974 6019 5801
Verksamhetenskostnader -10961 -10414 -10261
Jämförelsestörandeposter -343 -165 97
Avskrivningar 2 -599 -625 -658
Verksamhetens nettokostnad -4 929 -5 185 -5 021
Skatteintäkter 3 4458 4656 4810
Kommunalekonomiskutjämningochgenerellastatsbidrag 3 981 958 966
Fastighetsavgift 179 183 195
LSS-utjämning 3 -177 -186 -193
Skattenetto 5 441 5 611 5 778
Resultat efter skattenetto 512 426 757
Finansiellaintäkter 30 26 55
Finansiellakostnader -132 -159 -158
Jämförelsestörandepost 0 -199 0
Finansnetto -102 -332 -103
Resultat efter finansiella poster 410 94 654
Skatter 4 -59 -44 10
årets resultat 351 50 664
KASSAFLÖDESANALYS, MNKR Not 2010 2011 2012
Den löpande verksamheten
Åretsresultat 351 50 664
Återföringav-ochnedskrivningar 599 625 658
Förändringavavsättningar -224 280 -31
Justeringförejlikviditetspåverkandeposter 5 -205 367 224
Kassaflöde från verksamheten före förändring av rörelsekapital 521 1 322 1 515
Förändring av rörelsekapital
Förändringfordringar 6 120 182 -185
Förändringskulder 6 34 1365 434
Kassaflöde från rörelsekapital 154 1 547 249
Kassaflöde från den löpande verksamheten 675 2 869 1 764
Investeringsverksamheten
Investeringarianläggningstillgångar 7 -1438 -1889 -1858
Investeringsbidrag 38 37 74
Försäljningavanläggningstillgångar 264 105 99
Kassaflöde från investeringsverksamheten -1 136 -1 747 -1 685
Kassaflöde efter investeringsverksamheten -461 1 122 79
Finansieringsverksamheten
Förändringavlångfristigaskulder -945 -644 112
Förändringavlångfristigafordringar 15 -459 -71
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -930 -1 103 41
årets kassaflöde -1 391 19 120
Likvida medel vid årets slut 274 293 413
Nettolåneskuld 3 910 4473 4962
103 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING
BALANSRÄKNING, MNKR
Not 2010 2011 2012
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill 146 108 75
Summa immateriella anläggningstillgångar 146 108 75
Materiella anläggningstillgångar
Mark,byggnaderochtekniskaanläggningar 8 8741 9057 10132
Pågåendenyanläggningar 9 612 1054 640
Maskinerochinventarier 10 2610 2608 2975
Summa materiella anläggningstillgångar 11 963 12 719 13 747
Finansiella anläggningstillgångar
Långfristigafordringar 144 603 674
Aktier,andelarochbostadsrätter 89 126 120
Summa finansiella anläggningstillgångar 233 729 794
Summa anläggningstillgångar 12 342 13 556 14 616
Omsättningstillgångar
Förrådochexploateringsmark 147 171 165
Fordringar 11 1537 1331 1522
Kortfristigaplaceringar 18 14 24
Kassaochbank 256 279 389
Summa omsättningstillgångar 1 958 1 795 2 100
Summa tillgångar 14 300 15 351 16 716
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Egetkapitalvidåretsbörjan 3463 3806 3856
Åretsresultat 350 50 664
Övrigaförändringaravegetkapital -7 0 186
Summa eget kapital 3 806 3 856 4 706
Avsättningar
Avsättningarförpensionerochliknandeförpliktelser 2504 2875 2880
Avsättningföruppskjutenskatt 12 427 467 450
Övrigaavsättningar 279 148 129
Summa avsättningar 3 210 3 490 3 459
Minoritetsintressen 0 0 0
Skulder
Långfristiga skulder
Långfristigalån 3582 2897 2984
Övrigalångfristigaskulder 648 689 714
Summa långfristiga skulder 4 230 3 586 3 698
Kortfristiga skulder
Kortfristigalån 602 1869 2391
Övrigakortfristigaskulder 13 2452 2550 2462
Summa kortfristiga skulder 3 054 4 419 4 853
Summa skulder 7 284 8 005 8 551
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 14 300 15 351 16 716
Ställda panter
Inteckningar 507 0 0
Övrigt 0 2 2
Ansvarsförbindelser
Borgensåtagande 16 338 302 286
Övrigaansvarsförbindelser 1260 1377 970
Ränteswappar -16 45 71
104 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Noter
2. Avskrivningar, mnkr
2010 2011 2012
Godwill, nyttjanderätter 11 16 27
Byggnaderochanläggningar 318 334 342
Maskinerochinventarier 270 275 289
Summa 599 625 658
Koncernbegreppet
Enligt den kommunala redovisningslagen ska kommunal verksam-het som bedrivs genom andra juridiska personer redovisas i en s k sammanställd redovisning. Denna koncernredovisning har delvis andra syften än koncernredovisning i aktiebolag. I det senare fallet är syftet i första hand för att klarlägga koncernens resultat och vara ett skydd mot för hög utdelning i moderbolaget. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetsbild av kom-munens ekonomi och verksamhet och att åstadkomma en organi-sationsneutral redovisning som möjliggör jämförbarhet mellan kommuner.
Principer för koncernredovisning
Koncernredovisningen är upprättad enligt Rådet för kommunal redovisningsrekommendation8:2Sammanställdredovisning.Denomfattar Helsingborgs stad och aktiebolag i vilka staden har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. Detta definieras som lägst 20 procent av aktiernas röstvärde. Vid upprättandet har förvärvsmetoden med proportionell kon-solidering tillämpats. Med förvärvsmetoden menas att, vid anskaff-ningstillfället, förvärvat eget kapital i dotterföretagen har elimine-rats. Därefter intjänat kapital liksom fondemissioner räknas in i koncernens egna kapital. Den proportionella konsolideringen inne-bär att om dotterföretagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. Obeskattade reserver för Helsingborgs Stads Förvaltning AB och dess dotterföretag samt Nordvästra Skånes Renhållnings AB redovisas som del i uppskjuten skatt under avsättningar och den återstående delen under bundet kapital. Övriga obeskattade reserver räknas som eget kapital. Inga bokslutsdispositioner redo-visas därför. Företag vars verksamhet är av obetydlig omfattning, där kommunens andel av omsättning är mindre än två procent av skatteintäkter och generella statsbidrag har undantagits från redovisningen. Internvinster vid överlåtelse av anläggningstillgångar har elimi-nerats och realiseras i samma takt som avskrivning av aktuell tillgång sker. Beträffande notinformation som i första hand avser staden återfinns dessa vid redovisningen av stadens räkenskaper.
1. Verksamhetens intäkter
Stadenstotalainköpfråndotterbolagenuppgicktill345mnkr(344).Stadensförsäljningtilldotterföretagenuppgicktill59mnkr(64).Avkoncernenskostnadsomslutningredovisades63procentför stadens verksamhet.
Anläggningar reduceras till historiska anskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Avskrivnings-planer baseras på beräknade ekonomiska livslängder. För maskiner ochinventariertillämpasavskrivningssatserpåmellan5och33procent.VA-ledningarskrivsavunder50år.Byggnaderochmark-anläggningarskrivsavmed1,5till5procent.Markförutsättshaobegränsad livslängd.
3. Kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning
Beträffande skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning, gene-rellastatsbidragochLSS-utjämninghänvisastillnoterna5,6,7 och8istadensräkenskaper.
4. Skatter, mnkr 2010 2011 2012
Aktuell skatt -1 -2 -1
Uppskjutenskatt -58 -42 14,8
Skattavseendeandelariintresseföretag 0 0 -4,1
Summa -59 -44 9,7
Uppskjutna skatter är huvudsakligen hänförliga till skillnader mellan tillgångars bokförda värden och deras skattemässiga värden.
5. Justering för poster som inte ingår i likviditetsflödet I beloppet ingår realisationsvinster och förluster vid försäljning av anläggningstillgångar.
6. Förändring fordringar, avsättningar och skulder, mnkr
2010 2011 2012
Förrådochexploateringsmark 140 -24 6
Fordringar -20 206 -191
Summa 120 182 -185
Kortfristigalån 602 1267 522
Övrigakortfristigaskulder -568 98 -88
Summa 34 1 365 434
7. Investeringar i fastigheter, inventarier och värdepapper
Stadensinvesteringaruppgicktill967mnkr(857).ABHelsingborgs-heminvesteradeför283mnkr(184).ÖresundskraftAB:sinveste-ringaruppgicktill541mnkr(933)ochHelsingborgsHamnAB:sinvesteringartill49mnkr(44).Resterande18mnkrärhänförliga till NSR.
105 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING
Noter 8. Mark, byggnader och tekniska anläggningar, mnkr 2010 2011 2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vidåretsbörjan 12587 13270 13758
Nyanskaffningar 669 669 606
Avyttringar/utrangeringar -69 -335 -114
Andraförändringar 83 154 959
Summa 13 270 13 758 15 209
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vidåretsbörjan 4287 4529 4701
Åretsavskrivningenligplan 318 334 345
Avyttringar/utrangeringar -68 -162 -12
Andraförändringar -8 0 43
Summa 4 529 4 701 5 077
Planenligt restvärde vid årets slut 8 741 9 057 10 132
Fastigheter redovisas till bokfört värde baserat på historiskt anskaff-ningsvärde minus eventuella investeringsbidrag och med avdrag för avskrivningar.
9. Pågående nyanläggningar, mnkr 2010 2011 2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vidåretsbörjan 285 612 1054
Nyanskaffningar 419 597 686
Andraförändringar -92 -155 -1100
Planenligt restvärde vid årets slut 612 1 054 640
10. Maskiner och inventarier, mnkr
2010 2011 2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vidåretsbörjan 5165 5529 5748
Nyanskaffningar 782 263 506
Avyttringar/uttrangeringar -240 -86 -92
Andraförändringar -178 42 -86
Summa 5 529 5 748 6 076
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vidåretsbörjan 2553 2919 3140
Åretsavskrivningenligplan 177 275 271
Avyttringar/utrangeringar -195 -54 53
Andraförändringar 384 0 -363
Summa 2 919 3 140 3 101
Planenligt restvärde vid årets slut 2 610 2 608 2 975
11. Fordringar, mnkr 2010 2011 2012
Upplupnaintäkterochförutbetaldakostnader 677 667 642
Kundfordringar 596 509 546
Övrigakortfristigafordringar 264 154 334
Summa 1 537 1 330 1 522
12. Latent skatt Avdenlatentaskatteskuldenavsåg445mnkrHelsingborgsStadFörvaltning AB med dess dotterföretag.
13. Övriga kortfristiga skulder, mnkr
2010 2011 2012
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1179 944 1029
Leverantörer 756 832 698
Övrigt 517 774 735
Summa 2 452 2 550 2 462
Beviljadcheckkredituppgicktill800mnkr,varav183mnkrvarutnyttjat.
14. Medeltal årsanställda, löner och ersättningar
Koncernen 2010 2011 2012
Medeltalanställda,antal 7989 7985 8699
Lönerochersättningar,mnkr 2275 2681 2786
Socialakostnader,mnkr 931 1030 1082
Åren är inte jämförbara i denna not eftersom att 2012 även innefat-tar timanställda i Helsingborgs stad.
15. Leasing
Finansiella leasingobjekt, det vill säga investeringar som förväntas förvärvas efter leasingperiodens slut, redovisas som anläggningstill-gångar och förpliktelsen att i framtiden betala dessa som skuld. De finansiella leasingobjekten avsåg endast fordon och det bokförda värdetuppgickpåbalansdagentill27,8mnkr.Framtidaavgifteruppgicknominellttill21,9mnkrochmedframräknatnuvärdetill6,7mnkrsomförfallerinomettår,15mnkrsenareänettårmeninomfem år och 0,3 mnkr senare än fem år. Operationella leasingavtal redovisas som verksamhetens kostna-der linjärt över leasingperioden. Av framtida leasingavgifter förfaller 63,7mnkrinomettår,234,9mnkrförfallersenareänettårmeninomfemåroch693,1mnkrsenareärfemår. 16. Ansvarförbindelser för intresseföretag
IkoncerneningårModityEnergyTradingsomtill50procentägsavÖresundskraft AB. Öresundskraft AB har nedanstående ansvars-förbindelser till Modity Energy Trading AB. Borgen är utställd till förmån för Modity Energy Trading AB motsvarande 700 mnkr (1 000). Perbalansdagenuppgickdetutnyttjadebeloppettill614900kkr(609000). Obegränsad borgen avseende handel med valutaderivat är utställd till förmån för Modity Energy Trading AB. Per balansdagen uppgickdetutnyttjadebeloppettill43279kkr(16903). Öriga garantier utställda för Modity Energy Trading AB:s räkning uppgårtill53mnkr.Perbalansdagenvardessaejutnyttjade. Kapitaltäckningsgaranti har tillsammans med Lunds Energikon-cernen AB tecknats avseende Modity Energy Trading AB intill utgången av 2013 med för Öresundskraft AB limit om 30 mnkr. Enligt aktieägaravtal för Modity Energy Trading AB ansvarar ägarna (Öresundskraft AB och Lunds Energikoncernen AB) korsvis för50%aveventuelltutfallavdenandrapartensingångnagaran-tier och borgensförbinelser för Modity Energy Trading AB:s räkning. Perbalansdagenuppgick50%avLundEnergikoncernenAB:singångna garantier och borgensförbindelser till 160 mnkr (277 mnkr).
106 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Noter
Not 18 Ekonomiska engagemang inom kommunkoncernen, mnkr
Ej beaktat koncernkonto
Enhet Försäljnin Lån Borgen
Ägd andel Köpare Säljare Givare Mottagare Given Mottagen
Staden 156 59 6390 *10 1341
HelsingborgsStadsFörvaltningAB 100% 1760* 550
-HelsingborgsHamnAB 100% 26 1
-HelsingborgshemsHoldingAB 100% 7 27 3114 420
-HelsingborgEnergiHoldingAB 100% 1400 311
-HelsingborgsEvenemangochIdrottsparkAB 100%
-HelsingborgsSymfoniorkester&KonserthusAB 100% 8 0 10
-ABHelsingborgsStadsteater 100% 12 0
Kuriren2AB 100%
Kuriren6AB 100% 1
NordvästraSkånesRenhållningAB 52% 106 60
NöjesparkenSundspärlanAB 40% 3
SjökronaExploateringAB 25%
NordvästraSkånesVattenochAvlopp 17% 6
Enhet Borgensavgifter Räntor
Ägd andel Givare Mottagare Givare Mottagare
Staden 6 7 223
HelsingborgsStadsFörvaltningAB 100% 4 73
-HelsingborgsHamnAB 100% 3
-HelsingborgshemsHoldingAB 100% 1 89 1
-HelsingborgEnergiHoldingAB 100% 1 53 1
-HelsingborgsEvenemangochIdrottsparkAB 100%
-HelsingborgsSymfoniorkester&KonserthusAB 100% 1
-ABHelsingborgsStadsteater 100% 1
Kuriren2AB 100%
Kuriren6AB 100%
NordvästraSkånesRenhållningAB 52%
NöjesparkenSundspärlanAB 40% 5
SjökronaExploateringAB 25%
NordvästraSkånesVattenochAvlopp 17%
* I ovanstående uppställning ingår enbart flöden mellan Helsingborgs stad och bolagen.
I låneposten ingår ett amorteringsfritt lån på 1 760 mnkr
107 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING
Definitioner
AVGIFTSFINANSIERAD VERKSAMHET
I denna verksamhet ingår stadens vatten- och avloppsverk.
Den avgiftsfinansierade verksamheten finansieras helt
genom egna intäkter och påverkar därför inte kommunens
skatteuttag. Den avgiftsfinansierade verksamheten är
avgränsad från övrig verksamhet och utgör egna resultat-
enheter med såväl resultaträkning som balansräkning.
BUDGET
Enligt kommunallagen är kommunerna skyldiga att upp-
rätta en budget. Budgeten för staden ska upprättas så att
intäkterna överstiger kostnaderna. Vid bokslutet görs
jämförelser mellan budgeterade och redovisade intäkter
och kostnader. Ett positivt budgetutfall benämns över-
skott och ett negativt underskott.
FINANSNETTO
Utgör skillnaden mellan finansiella intäkter och finansiella
kostnader.
KOMMUNALA FÖRETAG
De kommunala företagen, i den av staden ägda koncernen,
verkar inom olika områden med den gemensamma nämna-
ren att de bedriver kommunal verksamhet. Enligt kommu-
nallagen ska fullmäktige yttra sig vid ärenden av större
vikt som rör de kommunala företagen. Kommunen är
skyldig att upprätta ett koncernbokslut i en sammanställd
redovisning för staden och de av dess dotterföretag där
stadens ägarandel är 20 procent eller högre.
NÄMNDERS OCH STYRELSERS RESULTAT
Med resultat menas i detta fall utfall i förhållande till
budget, det vill säga avvikelse från det resultat som bud-
geterats. I normalfallet är det budgeterade resultatet för
nämnder och styrelser 0 kronor.
NETTOINVESTERING
Med nettoinvestering avses bruttoinvesteringar minus
olika typer av investeringsbidrag vilka klassificeras som
investeringsinkomster. Försäljning av anläggningstillgångar
klassificeras inte som investeringsbidrag.
NETTOLåNESKULD
Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar
NETTOLIKVIDITET
Räntebärande fordringar (exklusive fordran på Helsing-
borgs stads förvaltning AB) minus räntebärande skulder.
Beräkningen av nettolikviditeten skiljer sig åt mellan
åren. För åren 2010 och 2011 har koncernmellanhavandet
på 5 000 miljoner kronor som uppstod vid bildandet av
koncernen eliminerats. I bokslutet för 2012 elimineras den
fordran om 1 760 miljoner kronor på Helsingborgs stads
förvaltning AB som kvarstår efter koncernbildningen.
SJÄLVFINANSIERINGSGRAD AV INVESTERINGAR
Investeringar i fastigheter och inventarier minus investe-
ringsbidrag divideras med kassaflödet från årets resultat
före förändring av rörelsekapital (se kassaflödesanalysen).
SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET
Den skattefinansierade verksamheten finansieras till cirka
80 procent av skattenettot medans resterande 20 procent
består av av olika avgifter, ersättningar och bidrag.
SOLIDITET
Anger hur stor del av stadens tillgångar som är finansi-
erade med egna medel, det vill säga eget kapital. Solidite-
ten speglar betalningsförmågan på lång sikt och kan sägas
vara ett uttryck för den finansiella styrkan. Det finns inget
svar på frågan ”Vad är rätt nivå på den kommunala solidi-
teten?”.
Soliditeten sett över tid beskriver förändringar och den
finansiella styrkans utveckling. Tolkning av en försämrad
soliditet är att det råder en obalans mellan intäkter och
kostnader. En försämrad soliditet innebär att tillgångs-
förändringar inte kunnat finansieras med egna medel i
samma utsträckning som tidigare. Fortsätter detta över
tid så urholkas den finansiella styrkan. På sikt är det där-
för viktigt att det råder balans i ekonomin och föränd-
ringar i soliditeten är ett uttryck/mått för detta.
I begreppet justerad soliditet är soliditeten rensad
från stadens in- och utlåning till dotterbolag.
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD
Utgör skillnaden mellan de intäkter (avgifter, bidrag och
dylikt) och kostnader som stadens olika verksamheter
redovisat. Verksamhetens nettokostnader finansieras i
första hand av skatteintäkter och generella statsbidrag.
åRETS RESULTAT
Årets resultat visar förändringen av eget kapital, det vill
säga stadens förmögenhet, vid årets slut.
I ett företag visar årets resultat om företaget under
året har gått med vinst eller förlust. Det blir ett slags mått
på effektiviteten i verksamheten, att ”rätt saker har gjorts
till rätt kostnad”. Motsvarande resonemang kan inte
direkt tillämpas på kommuner då dessa inte är vinstdri-
vande. Ett vedertaget mått för god ekonomisk hushållning
över tiden är att resultatet ska utgöra minst två procent av
skattenettot. Inom kommunal verksamhet har man dess-
utom det lagstadgade balanskravet som, något förenklat,
innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna.
108 EKONOMISK REDOVISNING Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Förslag till resultatdisposition
Kommunfullmäktige beslutar:
• attfördenskattefinansieradeverksamhetenöverföra257,1mnkrtillresultatdispositionsomgernämnder/styrelsermöjlighetattfinansiera särskilt beslutade insatser av engångskaraktär samt projekt, som företrädelsevis löper under pågående verksamhetsår.
• atttillföraåretsöverskottom23,7mnkrföravräkningengentemotavgiftskollektivetinomvatten-ochavloppsverksamheten.
• atttillföra0,5mnkrtillegetkapitalförrenhållningsverketutgörande2012årsöverskott.
Skattefinansierad verksamhet
Ingående ackumulerat Ianspråktagen årets Resultat- Resultatöver- resultat resultatöverföring resultat justeringar föring till 2013
Barn- och utbildningsnämnden 1) 19,3 0,0 20,8 24,5 64,6
Vård-ochomsorgsnämnden 76,7 -1,9 -7,6 0,0 67,2
Utvecklingsnämnden 43,2 -1,2 -2,5 0,0 39,5
Socialnämnden 11,8 -1,9 6,3 0,0 16,3
Stadsbyggnadsnämnden 2) 15,8 -10,4 -4,0 5,4 6,6
Kulturnämnden 3) 1,6 -1,6 3,5 1,6 5,0
Idrotts-ochfritidsnämnden 2,9 0,0 6,1 0,0 8,9
Räddningsnämnden 10,9 -0,8 -0,2 0,0 9,8
Miljönämnden 4,3 -1,1 0,9 0,0 4,2
Överförmyndarnämnden 4) 0,0 0,0 -0,6 0,6 0,0
Valnämnden 0,2 0,0 0,2 0,0 0,4
Kommunstyreslen 5) 19,4 -0,4 -17,2 20,7 22,5
Kommunstyrelsen - stadsgemensamt 6) 0,0 0,0 169,0 -169,0 0,0
StyrelsenförKärnfastigheter 3,2 0,0 7,6 0,0 10,8
Stadsrevisionen 1,2 -1,2 1,2 0,0 1,2
Summa 210,5 -20,5 183,4 -116,3 257,1
Kommentarer till resultatjustering 1)Flerbarninomnämndensverksamhetiförhållandetillkommunfullmäktigestilldelningsbeslutinnebärenökadtilldelningom1,8mnkr.Vidare
föreligger en ökad efterfrågeförändring inom såväl förskolan som inom skolbarnomsorgen som för gymnasieskolan. Värdet av denna förän-dringärberäknadtill24,8mnkr.Slutligenavgåroanvänddelavmedelförvårdnadsbidragom2,1mnkr.
2) Stadsbyggnadsnämnden erhöll en tomtgäldsintäkt under 20 år fram till och med 2011. Denna uppstod i samband med uppförandet av Knutpunkten och utgjorde en generell intäkt i verksamheten. Justeringen innebär att finansieringen för 2012 och 2013 återställs.
3) Räntor och avskrivningar avseende “På gränsen”. Ursprungsutställningen på Dunkers kulturhus ingick i anskaffningsvärdet av huset. Ränte- och avskrivningskostnaden för den nya utställningen. “På gränsen” är ofinansierad.
4) Underskott avser volymförändring, gode män. Förslag på en förändrad resursfördelning till nämnden kommer framöver beakta dessa förän-dringar.
5) Mark- och exploaterings resultat i form av försäljningsintäkter och nedskrivningar av fastigheter samt saneringsavsättningar elimineras alltid i kommunstyrelsens resultat.
6) Stadsgemensamt bedriver ingen egen verksamhet varför resultatet nollas ut.
Avgiftsfinansierad verksamhet
Ingående ackumulerat årets Resultat- Resultatöver-
resultat resultat justeringar föring till 2013
Vatten-ochavloppsverket -27,6 23,7 0,0 -3,9
Renhållningsverket 53,1 0,5 0,0 53,6
Summa 25,5 24,2 0,0 49,7
Kommunstyrelsen
Helsingborg den 10 april 2013
Peter Danielsson
kommunstyrelsens ordförande
109 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012 EKONOMISK REDOVISNING
Revisionsberättelse för år 2012
Vi har granskat Kommunstyrelsen tillika Krisledningsnämnd, Räddningsnämnden, Stadsbyggnadsnämn-
den, Styrelsen för Kärnfastigheter, Miljönämnden, Valnämnden, Överförmyndarnämnden, av Kommun-
fullmäktige utsedda arbetsgrupper samt Helsingborgs stads årsredovisning. Granskningen har utförts
enligt upprättad revisionsplan samt i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsreglemente och
god revisionssed.
Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt god redovisningssed samt åter-
ger stadens resultat och ekonomiska ställning på ett rättvisande sätt.
Vi tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att ovanstående styrelser, nämnder, arbetsgrupper
samt förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2012.
Helsingborg den 15 april 2013
Johan Sederholm Aina Modig Lindell
Ordförande Vice ordförande
Hans Holm Anders Ivarsson
Sven-Erik Larheim Irena Nygren
Alf Stolt /Per-Reinhold Olsson
Stadsrevisor
Vi har granskat Barn- och utbildningsnämnden, Idrotts- och fritidsnämnden, Kulturnämnden, Social-
nämnden, Utvecklingsnämnden och Vård- och omsorgsnämnden. Granskningen har utförts enligt upp-
rättad revisionsplan samt i enlighet med kommunallagen, stadens revisionsreglemente och god revi-
sionssed.
Vi tillstyrker att ovanstående nämnder och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet
för år 2012.
Helsingborg den 15 april 2013
Arne Larsson Bengt Jönsson
Ordförande Vice ordförande
Jan Backman Gunvor Enström
Mats Lidner Kenneth Mårtensson*
Eva Åsare /Per-Reinhold Olsson
Stadsrevisor
* Ej vård och omsorgsnämnden
110 Helsingborgs stads Årsredovisning 2012
Kontakta oss
TelefonTelefonnummer:042-105000
Växelns öppettider:
Måndag–fredagklockan08:00–17:00
Dagförehelgdagklockan08:00–12:00
ChattaBehöver du hjälp att hitta kontaktuppgifter till en särskild
verksamhet eller person? Chatta med stadens växel! Chatten
når du via helsingborg.se och den är öppen på vardagar mellan
klockan9:00och16:00.
Skicka brevNamn på verksamheten
25189Helsingborg
Stadens webbplatshelsingborg.se
Facebookfacebook.com/helsingborgsstad
Twittertwitter.com/hbgstad
Youtubeyoutube.com/helsingborgstad
Helsingborgs stad
Omslag:BadkulturenhargamlaanoriHelsingborg.Inästan150århardetfunnitskallbadhusistadenochfåhelsingborgarekantänkasigsinstadutan fungerande kallbadhus. Lagom till sommaren 2012 invigdes nya Kallis, alldeles intill Gröningen.
årsredovisning Helsingborgs stad 2012
Formgivning och produktion: hstd reklambyrå AB Tryck: Maj 2012, Elanders Sverige AB Papper:omslagMaxioffset250g,inlagaMaxioffset120gUpplaga: 1000 exemplar Omslagsbild: Anna Alexander Olsson Fotografer: Albin Brönmark HD/NST, Tobias Andersson HD/NST, Håkan Dahlström, Anders Ebefeldt studio-e.se, Stefan Ed HD/NST, Felix Gerlach, Anita Göransson, Aline Lessner HD/NST, Essence, Eva Lie, Anders Malmberg HD/NST, Anna Alexander Olsson, Johan Persson HD/NST, Johanna Enocksson, Per Sjöborg, Linda Stolpe HD/NST, Teddy Strandqvist studio-e.se, Sonny Thoresen HD/NST, Sara Vaughn, Bertil Alm, Lizzan Wiberg, Måns Fornander, Ralf Ekvall studio-e.se.
stadsledningsFÖrvaltningenavdelningen FÖr eKonoMi oCH stYrning