Bakgrund Västernorrlands långa industrihistoria bidrar till miljögiftsproblematiken längs
länets kust.
Essviks fd sulfitmassafabrik 1939
Foto: AB Flygtrafik, nr G2266
Källa SCAs bildarkiv
32 pappersmassafabriker uppfördes 1820 - 1930 - Sulfitmassafabriker- Sulfatmassafabriker
- Träsliperier
Stor kunskap om vissa områden –vissa ingen alls!
Många är undersökta och vissa är redan delvis åtgärdade.
Fiberbanksprojektet• Metodutveckling för inventering
av fiberbankar• Kartlägga och undersöka
fiberbankar i länets kustvatten• Öka kunskapen om
fiberbankarnas kemiska innehåll• Bidra till ett underlag för
prioritering
Samverkan SGU
• Utföras samband med ordinarie kartläggning
• Dialogutbyte genom hela projektet
• Kunskapsöverföring- en positiv bieffekt
Foto: Björn Bergman
Resultat - kartering
21 områden med fiberrika sediment har
identifierats. - Tillsammans ca 14,2 km2
Inom dessa har 33 mindre områden
klassats som fiberbankar (100% fiber).- Tillsammans ca 1,5 km2
Några ”nya” områden.
Bättre kunskap om utbredning o
innehåll även i de kända bankarna.
Ny sedimenttyp i maringeologiska kartan.
• Instabila sediment
• Undervattenskred
• Gasavgång
• Liten överlagring
• Höga halter av
förorende ämnen –även ytligt
Efterbehandling av förorende områden
• Tidigare fokus på land
• underlag för att kunna riskklassa fiberbankar. I förlängningen prioritera
vilka områden som bör åtgärdsutredas både inom tillsyn och
bidragsobjekt.
• för tillsyn vid pågående verksamheter kan underlaget användas till att
ställa krav på verksamhetsutövaren
Prövning och Tillsyn
• Vattenverksamhet (muddringar, dumpningar, broar, bryggor,
ankringsförbud, båtförbud)
Underlag används vid tex:
• vid samråd med VU
• I Länsstyrelsens yttrande
• Vid kontrollprogram /referens
• Tillsyn av hamnar A-anläggningar
Foto: SGU
Vattenförvaltning
• Underlag för bedömning av vattenstatus
• Miljökvalitets normer – ett redskap för att ställa krav
Kris och beredskap
• Bedömning av risker vid olyckor, tex bristande dammar
Fysisk planering
• Kommuners översiktplaner
• Länsstyrelsen bidrar med kunskaps underlag
• Planering av farleder och hamnar
Regionala miljöövervakningen
• Havsörn- Indiaktorart för miljögifter
• 2009 i Västernorrland
• Okläckta ägg
• Samma gifter i sediment och ägg? Finns det koppling?
Foto: Frans Olofsson
Koncentrationer i havsörnsägg 2010-2011 (fettv.)
DDT (ppm) PCB (ppm) HCB (ppb) HCH (ppb)
Botten-viken (1)
54 249 142 219
N Botten-havet (5)
184 870 497 871
S Botten-havet (5)
34 185 204 204
Eg. Östersjön
59 287 307 564
Inlandet 29 110 179 115
Lappland 12 35 291 132
Havsörnen och miljögifterBjörn Helander, Naturhistoriska riksmuseet
Gränsvärdena för påverkan har uppskattats till ca 100-120 mg per gram för DDE och 300-500 mg per gram för totPCB.
Fortsatt kunskapsuppbyggande
REACT (Formas)- Förbättra kunskapen om av spridning av miljögifter
från fiberbankar och fiberrika sediment. Umeå universitet
SGU spridningsvägar både geologiskt, fysiskt och biologiskt. Ta fram
förslag på möjliga åtgärdstekniker.
TREASUR (Formas) en kombination av geotekniska, geologiska,
mikrobiologiska och geokemiska studier.
UU, SLU, SU, LU, SGU och SGI.
SGU-finansierad forskning, geotekniskt projekt som syftar till att titta
på släntstabilitet och de glidplan av silt som fiberbankarna i
Ångermanälven verkar ligga på.
Länsstyrelseprojekt
FIN – Fiberbankar i Norrland
Fiberbanksprojektet forsätter – kustområden i Gävleborg,
Västerbotten och Norrbotten. Försök med sjöar och
vattendrag i Jämtland och Västernorrland (Ljungan)
(medel från HaV).
Riskbedömning Fiberhaltiga sediment- utifrån MIFO-metodik
(medel från NV).
Miljögifter i havsörn tillsammans med NRM (medel från NV).
Ett bra kunskapsunderlag- livsviktigt?
• Ja, i alla fall för flera av våra arter.
• Viktigt för att fatta korrekta beslut.
• För att lyfta en regional problembild.
• Miljögifter i havet har en positiv trend i landet- vi vill
följa med…..