Finansdepartementet
Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition
UD:s chefsmöte27 augusti
Statssekreterare Per Jansson
Finansdepartementet
Kraftigt fall i BNP-tillväxt*
Euroområdet Förenta staterna Sverige
Source: Reuters EcoWin
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09
Proc
ent
-5
-4
-3
-2
-1
0
1
2
3
4
5
* Prognoserna för 2009 och 2010 är från 2009 års ekonomiska vårproposition
Finansdepartementet
Stora finanspolitiska stimulanser 2008-2010Procent av BNP. Källa: OECD
0
2
4
6
8
10
12
14
16
18
SverigeDanmark Finland USA OECD Tyskland Norge J apan UK Frankrike
Automatiska stabilisatorer
Diskretionär finanspolitik
Finansdepartementet
Sänkta styrräntor i Sverige, USA och Euroområdet
Euroområdet (ECB Main refinancing) Förenta staterna (Fed Funds Target Rate) Sverige (Reporäntan)
Source: Reuters EcoWin
07 08 09
Proc
ent
0
1
2
3
4
5
6
Finansdepartementet
Tecken på stabilisering men osäkerheten är stor
• Förskjutning i riskbilden – mer balanserad– Tydliga tecken på stabilisering och minskad
pessimism sedan i våras i både Sverige och i omvärlden
– Ett antal ekonomiska indikatorer har vänt uppåt
• Dock kvarstår risker och vi har en lång och mödosam väg tillbaka– Låg tillväxt– Fallande sysselsättning och stigande
arbetslöshet– Lågt resursutnyttjande
Finansdepartementet
Normalisering på de finansiella marknaderna
•TED-spreadarna* lägre, men fortsatt något förhöjda•Systemrisken (risken för världsdepression) har försvunnit ur marknadspriserna•Det beror bl.a. på den expansiva ekonomiska politiken * Skillnaden mellan interbankräntan och räntan på statsskuldsväxlar med motsvarande löptid benämns TED-spread och används som en indikator för kreditrisk
United States, BBA LIBOR, USD Germany, EURIBOR, EUR
United Kingdom, BBA LIBOR, GBP Sweden
Source: Reuters
jan07
mar maj jul sep nov jan08
mar maj jul sep nov jan09
mar maj jul
P.e.
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
P.e.
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
4,5
5,0
Finansdepartementet
Förtroendeindikatorerna vänder uppåt, men alltjämt kvar på relativt låga nivåerKällor: Swedbank/Silf och KI
Konsumentförtroende (CCI)
Sammanvägd konsumenttillförsiktsindikator (CCI), KI
Källa: Konjunkturins titutet
93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
Net
tota
l
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
Inköpschefsindex (PMI)
PMI tillverknings indus trin, Swedbank /Silf PMI tillverknings indus tr in, KI
Käl la: S wedbank/Si lf och KI
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09
Index, K
I
-60
-50
-40
-30
-20
-10
0
10
20
30
Index, S
wedbank/S
ilf
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
Finansdepartementet
Bättre läge för exportorderingången i tillverkningsindustrin
09080706050403
60
40
20
0
-20
-40
-60
NettotalExportorder, KI:s barometer
Tillverkningsindustri, sr 0
Finansdepartementet
Industrins produktionsvolymer tycks ha bottnat, men globalt kapacitetsutnyttjande är rekordlågt
Euroområdet (höger skala) USAKällor: DG EcFin
The Conference Board
86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08
Inde
x
62,5
65,0
67,5
70,0
72,5
75,0
77,5
80,0
82,5
85,0
87,5Kapacitetsutnyttjande
Industriproduktionsvolym
Euroområdet OECD USAKällor: DG EcFin, Federal Reserve, OECD
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09
Inde
x 20
00=1
00
90,0
92,5
95,0
97,5
100,0
102,5
105,0
107,5
110,0
112,5
115,0
117,5
Finansdepartementet
Men fortsatt försämring på arbetsmarknaden att vänta framöverSysselsättning. Indexerade kvartalsförlopp från tre konjunkturtoppar = 100
8486889092949698
100102104
-6 -4 -2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 321989:kv4 2000:kv3 2006:kv4
Finansdepartementet
Ordning och reda i offentliga finanser är A och O
• Trovärdigheten för finanspolitiken är avgörande (även för stimulansåtgärdernas effekter på kort sikt)
• Osäkerhet om hur de offentliga finanserna påverkas av nedgången i ekonomin
• Beredskap för fortsatta bekymmer i banksektorn
• Klara långsiktig hållbarhet– Buffert vid nästa konjunkturnedgång– Åldrande befolkning
Finansdepartementet
Svårförutsägbara offentliga finanser Totala skatteintäkter. Revideringar jämfört med vårpropositionen 2008Mdkr
-300
-250
-200
-150
-100
-50
0
50
2007 2008 2009 2010 2011
BP 09 Jan 09 VÅP 09 Aug 09
Finansdepartementet
Stora revideringar av strukturellt sparande visar på måttets osäkerhet2006 års strukturella sparande bedömt vid olika tidpunkter
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
BP05 VP05 BP06 VP06 BP07 VP07 BP08 VP08 BP09 VP09
Procent av BNP
Finansdepartementet
Något förbättrade offentliga finanserFinansiellt sparande, vårpropositionen (april 2009) och augusti 2009
Procent av BNP 2008
2009
2010
2011
2012
VÅP 09 2,5 -2,7 -3,8 -3,1 -2,0
Augusti 09* 2,5 -2,4 -3,7 -2,5 -1,4
* Preliminära siffror
Finansdepartementet
Vad förklarar förbättringen av de offentliga finanserna?• Har utvecklats något bättre jämfört med bedömningen i VÅP
09– Högre intäkter, pga. att arbetade timmar har reviderats upp– Lägre utgifter, pga. färre i ohälsa och revideringar inom
arbetsmarknadsområdet• Minskad osäkerhet kring nedgångens effekter på offentliga
finanser• Stabilare ekonomiskt läge
– Minskad risk för en ännu större nedgång och utdraget förlopp • Normalisering på finansmarknaderna
• Sammantaget: Sveriges offentliga finanser har försämrats påtagligt men försämringen ser ut att ha bromsats och det saknas inte exempel på länder som har större problem…
Finansdepartementet
Försvagade offentliga finanser i EUFinansiellt sparande som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos
-18
-15
-12
-9
-6
-3
0
3
6Irl
and
Stor
brita
nnien
Lettl
and
Span
ienLi
taue
nPo
lenFr
ankr
ike
Portu
gal
Slov
enien
Belgi
enNe
derlä
nder
naTy
skla
ndGr
eklan
dRu
män
ienSl
ovak
ienÖs
terri
keTj
eckie
nIta
lien
Danm
ark
Estla
ndUn
gern
Sver
ige
Malt
aFi
nlan
dLu
xem
burg
Cype
rnBu
lgarie
n
2007 2008 2009 2010
Finansdepartementet
Ökande skuldsättning i EU Statsskuld som andel av BNP. Källa: Kommissionens vårprognos
0
20
40
60
80
100
120Ita
lien
Grek
land
Belgi
enFr
ankr
ikeUn
gern
Stor
brita
nnien
Portu
gal
Irlan
dTy
sklan
dÖs
terri
keM
alta
Nede
rländ
erna
Span
ienPo
lenLe
ttlan
dCy
pern
Sver
igeFi
nlan
dTj
eckie
nSl
ovak
ienSl
oven
ienDa
nmar
kLi
taue
nRu
män
ienBu
lgarie
nLu
xem
burg
Estla
nd
2009 2010
Finansdepartementet
Statsskuldens utveckling 1990-2012Utfall samt prognos för åren 2009-2012
0
200
400
600
800
1 000
1 200
1 400
1 600
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Miljarder kronor
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90% av BNP
Statsskuld Andel av BNP
Finansdepartementet
NyckeltalPrognos augusti 2009. Vårpropositionen (april 2009) inom parentes
Procentuell förändring 2009 2010 2011 2012
BNP* -5,2 (-4,2) 0,6 (0,2) 3,1 (2,4) 3,7 (4,0)
BNP-gap** -6,4 (-7,2)
-6,5 (-8,7)
-5,0 (-7,9)
-3,0 (-6,2)
Arbetade timmar -3,7 (-4,1)
-2,1 (-2,9) 0,4 (-0,6) 1,0 (0,6)
Sysselsatta (15-74 år)
-2,6 (-2,8)
-3,5 (-3,3)
-0,5 (-1,0) 0,8 (0,6)
Arbetslöshet (15-74 år)*** 8,8 (8,9) 11,4
(11,1)11,6
(11,7)11,0
(11,3)* Faktisk BNP till marknadspris** Skillnaden i procent mellan faktisk BNP och den nivå som är förenlig med konjunkturell balans. Ett negativt gap betyder att resursutnyttjandet är lågt *** Procent av arbetskraften
Finansdepartementet
Den ekonomiska politiken: mycket har gjorts men behoven är också stora• Stort behov av krisåtgärder
– Stora BNP-gap– Kraftigt fallande sysselsättning– Stigande arbetslöshet
• Visst handlingsutrymme för ytterligare krisåtgärder, tydlig förbättring jämfört med i våras
• Fokus på temporära satsningar …– Så mycket som möjligt motverka att nedgången
slår igenom på arbetsmarknaden• … men också behov av permanenta reformer
som förbättrar ekonomins funktionssätt– Förhindra att arbetslösheten biter sig fast – Stärka offentliga finanser på sikt
Finansdepartementet
Euroområdet USA Sverige
70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10
proc
ent a
v ar
bets
kraf
ten
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
proc
ent a
v ar
bets
kraf
ten
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Stigande arbetslöshetArbetslösa i procent av arbetskraften (15-74 år). Källa: OECD
Finansdepartementet
Några orsaker till att arbetslösheten ofta fastnar på en högre nivå efter en uppgång
• Brister i yrkes- och branschmässig samt regional rörlighet
• Svaga drivkrafter att söka jobb• Arbetsgivarna tror att den som är
långtidsarbetslös är mindre produktiv (s.k. stigmatisering) och tvekar därför att anställa
• Den sammanpressade lönestrukturen försvårar för vissa grupper att få jobb (insider-outsider-krafter)
Finansdepartementet
Inriktningen på politiken i höstens budgetproposition• Motverka att arbetslösheten ökar
– Stimulera efterfrågan och dämpa sysselsättningsfallet genom temporära satsningar
• Motverka att arbetslösheten biter sig fast– Aktiv arbetsmarknadspolitik genom bl.a.
aktiveringsinsatser, ökade resurser till utbildning och omställning
– Bättre fungerande arbetsmarknad och mer lönsamt att arbeta
• Värna välfärdens kärna– Svaga grupper i samhället, offentliga åtagandet
Finansdepartementet
Omfördelning av medel inom arbetsmarknadspolitiken 2010
• Principerna för arbetsmarknadspolitiken ligger fast
• Ökade insatser för kort- och långtidsarbetslösa– Coachning, arbetspraktik, praktisk kompetensutveckling, ny
aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet (LYFT), arbetsmarknadsutbildning, fler insatser inom Jobbgarantin för ungdomar samt stöd till arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning
• Omfördelning möjlig för 2010 p.g.a. lägre kostnader för vissa insatser
Finansdepartementet
Fler aktiveringsinsatser för kort- och långtidsarbetslösa under 2010
Insats VolymArbetspraktik/praktisk kompetensutveckling
4 000
Coachning 8 000Arbetsmarknadsutbildning 1 000Ny aktiveringsinsats inom statlig och kommunal verksamhet – LYFT
40 000
Nya insatser inom jobbgarantin för unga- Ytterligare studiemotiverande insatser- Ökad aktivering (bl.a. LYFT)
1 000
Totalt (32 500 utanför garantier, 21 500 inom garantier)
54 000
Finansdepartementet
Sänkt skatt på arbete motverkar att arbetslösheten biter sig fast• Ökar på kort sikt den disponibla inkomsten och
därmed hushållens konsumtionsutrymme, vilket bidrar till ökad efterfrågan på varor och tjänster
• Ökar arbetsutbudet och sysselsättningen varaktigt– Stärker drivkrafterna till att söka arbete och håller
sökaktiviteten uppe under lågkonjunkturen– Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och
sänker reservationslönen– Bidrar till att göra arbetsmarknadspolitiken mer effektiv– Arbetslöshetschocken förvärrar problemen med
utanförskap och demografi– Begränsar krisens varaktigt negativa effekter på
sysselsättningen– Offentlig finansiella utrymmet mycket begränsat och
skatteväxling är det mest realistiska sättet att förstärka de offentliga finanserna efter krisen
Finansdepartementet
Sammanfattande slutsatser• Stabilisering av svensk ekonomi och
minskade risker i vår omvärld • Förbättrade offentliga finanser ökar
utrymmet för att förstärka krisåtgärderna– Stimulera efterfrågan och dämpa
sysselsättningsfallet– Motverka att arbetslösheten biter sig fast– Värna välfärdens kärna
Finansdepartementet
Reservbilder
Finansdepartementet
Exempel på viktiga satsningar för att möta krisenAckumulerade tillskott under mandatperioden (t.o.m. VÅP 09)
Mdkr, finansiellt sparande 2008 2009 2010 2011
Kommuner 8,4 11,9 21,5 20,5Aktiv arbetsmarknadspolitik 0,9 7,8 15,8 19,1
Utbildning 1,3 5,5 7,2 6,7
Infrastruktur 1,0 5,4 5,8 5,1
Socialavgifter 8,6 21,7 21,4 21,2
Summa 20,2 52,3 71,6 72,6
Finansdepartementet
Offentliga sektorns faktiska respektive konjunkturrensade sparande
-2,0
-1,0
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
Proc
ent a
v B
NP
Finanisellt sparande Strukturellt sparande
Finansdepartementet
Institutionella förklaringar till att arbetslösheten biter sig fast
• Lönebildningen– Reallönerna anpassar sig inte (tillräckligt snabbt) till
makroekonomiska störningar• Arbetsmarknadspolitiken
– Förmedlingsinsatser, arbetspraktik, hög sökaktivitet och kompetenskomplettering påverkar risken för att individer som förlorat sina jobb ska fastna i arbetslöshet
• Drivkrafter– Drivkrafter till arbete och anställning påverkas av inkomstskatter
och socialavgifter– Socialförsäkringarnas utformning avgör arbetsmarknadens
anpassningsförmåga och lönebildningens funktionssätt• Arbetsrättslagstiftningen
– En strikt arbetsrättslig lagstiftning ger en minskad omsättning på arbetsmarknaden; färre personer blir arbetslösa men arbetslöshetstiderna blir längre
Finansdepartementet
Sverige har relativt flexibel arbetsrätt2008. Källa: OECD Skydd mot individuell uppsägning
Skydd vid uppsägning pga. arbetsbrist Möjligheter att visstidsanställa
Finansdepartementet
Återupprättandet av arbetslinjen
• Ökade drivkrafter för arbete– Mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden – Mer lönsamt att gå upp i arbetstid (deltid till heltid)– Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja
sin produktivitet – Mer lönsamt att utbilda sig
• Reformerad a-kassa– Avvägning mellan inkomsttrygghet och drivkrafter för
omställning– Finansiering som stöder arbetslinjen– Försäkringskontroll
• Reformer till stöd för minskad ohälsa– Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder– Satsningar på rehabilitering– Starkare drivkrafter för att gå tillbaka till arbete
Finansdepartementet
Skapa förutsättningar för jobbtillväxt när konjunkturen vänder uppåt
• Makroekonomisk stabilitet– Fungerande ramverk för ordning och reda i offentliga
finanser• Välutbildad arbetskraft
– Förstärks på längre sikt av regeringens satsningar på kunskap
• Stark arbetslinje– Lönar sig att arbeta– Hållbara socialförsäkringssystem
• Förbättrat entreprenörs- och företagsklimat• Väl fungerande lönebildning och samsyn på
arbetsmarknaden om vikten av omvandling
Finansdepartementet
Varför ett tillfälligt utbildningspaket?
• Högt söktryck pga. konjunkturen och stora ungdomskullar
• Utbildning motverkar persistens i arbetslösheten och ökar flexibiliteten på arbetsmarknaden– De människor som utbildat sig får högre
produktivitet och blir därmed mer anställningsbara – De som utbildar sig undkommer risken att fastna i
arbetslöshet – Jobbchanserna ökar för de arbetslösa som inte
utbildar sig• I en lågkonjunktur är den samhällsekonomiska
kostnaden av utbildning relativt låg– Arbetskraftsefterfrågan är låg och given, så
sysselsättning (och produktion) påverkas inte av att människor befinner sig i utbildning
• Utbildning inger trygghet och skapar framtidstro
Finansdepartementet
Hur bör ett tillfälligt utbildningspaket bäst utformas?
• Utbildningssatsningarna bör vara breda och omfatta utbildningar på olika nivåer och med olika inriktning– Komvux/Yrkesvux– Yrkeshögskolan– Universitet och Högskolor
• Utbildningspaketet måste vara temporärt– Kostnaden är låg under krisens akuta skede– När arbetskraftsefterfrågan vänder uppåt igen är det
viktigt att arbetsutbudet åter ökar i syfte att undvika överhettning och flaskhalsproblem
– Införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter innebär att det finns utrymme inom anslagen att anta ca 4 700 andra studenter from 2012
Inga nya medel för utbildningsplatser 2012
Finansdepartementet
Antal platser i ett tillfälligt utbildningspaket
Antal årsstudieplatser
2010 2011
Universitet/högskolor
10 000 10 000
Yrkesvux/komvux 10 000 10 000Yrkeshögskolan (från hösten 2010)
1 500 3 000
Totalt 21 500 23 000