SPRÅKINTRODUKTION
2
• För nyanlända ungdomar mellan 16-20 år
• Utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket
• Målet att gå vidare till fortsatta studier i gymnasieskolan eller inom vuxenutbildning
• Asylsökande:• Barn som är asylsökande har ingen skolplikt men har rätt
att gå i skola (-18 år)
• Rätten till skolgång gäller också till gymnasiet och även om den asylsökande fyllt 18 år har han eller hon rätt att avsluta sin utbildning.
SLUSSENMottagningsenhet för nyanlända
3
• Nyanlända elever i Göteborgs Stad 16-20 år• Information om den svenska skolan• Samtal• Datainsamling - tidigare skolgång, betyg,
språkkunskaper, god man mm• ”Test” – svenska, modersmål, skolspråk, engelska,
matematik• Samtal med skolsköterska (nytt för vt-16)
• Kontinuerlig intagning
• Flera mottagningsskolor
”SLUSSEN”
4
• Ca 475 elever passerade slussen lå 13/14• Ca 450 elever passerade skolan lå 13/14
• Ca 700 elever har passerat slussen 14/15• Ca 20% ensamkommande under 14/15
• Ht 2015 – stor ökning, många fler ensamkommande (”fördubbling”)
Skollagsändring från 2016-01-01
5
• Inom två månader efter att en elev för första gången har tagits emot i grundskolan ska det göras en kartläggning av vad eleven kan.
•När det gäller elever på gymnasienivå finns det inga krav på kartläggning, då introduktionsprogrammen är specialutformade för att ta emot nyanlända elever.
NIVÅER-Placering av elever utifrån skolbakgrund mm
6
Takt 2- ca 3-6 års skolbakgrund- ca 1 år på skolan- upp till 18 elever
Takt 3-mer än 6 årsskolbakgrund- ca 1 år på skolan- upp till 20 elever
Takt 1-liten/ingenskolbakgrund- upp till 2 år på skolan- ca 14 elever
“TISUS”- gymnasie-studier från hemlandet- ca 1 år innan universitetet
SKOLAN Center för språkintroduktion Lindholmen
7
• Ca 370 elever (jan -16)
• 30 språk (23 i höstas)
• 50 personal
• 40 lärare
• 4 personal i Slussen (en skolsköterska, 3 pedagoger)
LEDNING
• Två rektorer, ansvariga för slussen och skolan
• En utvecklingsledare
• En servicechef
Elevernas modersmål
8
• De stora språkgrupperna –
jan-16ht-15somaliska 139 elever 38% (50%)dari 87 24% (10%)arabiska 58 16% (15%)tigrinja 24 7% (7%)persiska 12 3% (1%)
Övriga 25 språk 12% (1-4 elever inom varje språk)
Struktur i skolan
9
•Totalt 368 elever på skolan
•Av dessa är:
• 281 asylsökande (76%) 87 PUT (24%)
• 93 tjejer (25%) 275 killar (75%)
GRUNDSKOLEÄMNEN
10
• Svenska som andraspråk (SO- och NO-block)- med kursinnehåll baserat på Lgr11
• Matematik• Idrott och hälsa• Bild
• Engelska – för många, men inte för alla
• Studiehandledning på modersmålet
- vissa elever får ett eller flera betyg under första året
STUDIEHANDLEDNING PÅ MODERSMÅL
11
• somaliska 100% tigrinja 60% arabiska, (turkiska) 50%dari 60%
• Stöd i grupperna, egna lektioner, studiestöd, kulturtolkar, CSN-frågor, svensk grammatik via modersmålet, ped. kartläggningar
• Vid behov andra språk
• Betyg modersmål och moderna språk (med kortkurser)
PEDAGOGIK
12
SPRÅKUTVECKLING
• Utveckla ett nytt språk och använda språket som ett verktyg för fortsatt inlärning
• Elevens behov, intressen och förutsättningar är i fokus i undervisningen
• Höga förväntningar utifrån elevens förutsättningar
• Ökad kännedom om omvärlden och närmiljön
• Läxhjälp
• IKT som METOD
• Stödja språkinlärningen
• Kompetens i sig
• Ett digitalt verktyg till varje elev
SOCIALISERING
13
UTVECKLA RELATIONERNA
• Den svenska skolan och samhället
• Hemklassrum
• Fysisk aktivitet i vardagen
• Fritidsledare och café
ARBETSSÄTT
14
ELEVINFLYTANDE OCH ELEVDELTAGANDE
• Eleverna tränas i demokratiskt tänkande
• Förtrogenhet med de demokratiska, etiska och humanistiska värdena genomsyrar all undervisning
• Eleverna utvärderar
• Klassråd och elevråd
• Temaarbeten
• Studiebesök (kultur och natur)
• Trygghetsgrupp (Likabehandlingsplanen)
SKOLANS UTMANINGAR
15
• Att varje elevs språk- och kunskapsutveckling sker inom kortast möjliga tid så att eleven kan gå vidare inom skolsystemet
• Migrationsrelaterad stress
• Skolbakgrund, generellt kortare
• Asylsökande
• Ensamkommande
• Stor tillströmning av elever
En elevPUT
AsylsökandePapperslös
BUP/
BUM
God man
Soc.tj
boende/familje-
hem
kris och
trauma
CSNFonder
Flykting-barn-
teametVård-centr.
Frivillig-org.
Etable-rings-
enheten
Advokat
Skolan
Familj
ELEVHÄLSA
17
• Två kuratorer
• Två skolsköterskor
• Två specialpedagoger
• Arbeta förebyggande och hälsofrämjande
• EHT samarbetar med lärarna och skolledningen för att öka närheten mellan eleverna och skolans olika EHT-funktioner
• Stödja elever med behov
EHT- personal
18
• Skolsköterska håller hälsosamtal med alla elever och gör en inventering av behov. Remitterar vidare inom elevhälsan och även vidare externt
• Specialpedagog möter elever och arbetar med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - främst på individ- och gruppnivå
• Rektor har ledningsansvar för en skolenhet och yttersta ansvar för verksamheten och för de beslut som fattas. Varje elev ska ha en rektor.
• Kurator stödjande och förebyggande arbete över tid. Remitterar vidare.
Papperslösa
20
• Rutiner på respektive skola
• Skolverkets folder om papperslösa
• Rosengrenska
• Stadsmissionens Rådgivningsbyrå
• ”Ingen människa illegal”
• Kyrkor och övriga organisationer
Asylsökande
22
• God man
• Offentligt biträde
• Socialtjänst
• Etableringsenhet
• Boende
• Familj
När avslag överklagas
• Offentligt biträde
• Ej god man
• Ej boende
• Migrationsverket, 1800 kr/ mån
• Egen adress- gå kvar en period i skolan
23
• Frånvaro
• Asylsökande
• Ensamkommande
• Droger
• Fysisk och psykisk ohälsa/ trauma, PTSD, återupplevande, överspändhet, undvikande beteende
• Migrationsrelaterad stress som ger symptom i form av sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, stress, oro, ångest
• Långa handläggningstider på Migrationsverket
• Avslag, överklagansprocess
Problematik/ riskfaktorer
Kurators funktion
24
Stå för ett omsorgshållande nu och framåt
Undanröja hinder, arbeta förebyggande och hälsofrämjande
• Informationsinhämtning/lyssna av
• Inventera nätverk
• Samordna nätverk
• Samverkan
• Agera/ invänta
• Återkoppling
Metod
25
• Tolk –trygghet, relation
• Kontinuitet
• Utvecklingsspsykologi och hälsoperspektiv, salutogenes, KASAM, Self-efficacy, (upplevd självförmåga)
• Traumamedveten omsorg, anknytningsmässig relation och förmåga att reglera affekter, beteenden och impulser. Stå för trygghet- skapa trygghet
• Anknytningsteori
• Systemiskt förhållningssätt
• Generellt att skapa ett lugn och hållande över tid
• Fäst blicken i nuet och framåt, alla vill inte tala om sina trauma
• Ställföreträdande hopp
• Handledning- sekundärtraumatisering
• Handledning- lärare- förstå elevens beteende och hur bemöta = omsorg!
Områden att kartlägga i nätverket
26
• Familj
• Kontaktpersoner
• Socialtjänst
• Boende
• Ekonomi
• Fritid
• Juridik
• Vård
Lästips
28
• Informationssverige.se, länsstyrelsens portal för samhällsinformation för nyanlända
• Rädda barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
• Ensamkommande barns behov och ungas behov, en kartläggning, Socialstyrelsen
• Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar- en vägledning, Socialstyrelsen
• Vägledning för elevhälsan, Socialstyrelsen och skolverket
• Skolverkets skrift om papperslösa
• ”Migration och anpassning”- Den okända resan, Riyad Al- Baldawi
• ”Vi är våra relationer”- Tor Wennerberg
• ”Gränsbrytarna”- Erik De La Reguera
• ”Bilal på slavrutten till Europa”- Fabrizio Gatti
• Slutrapport från arbetsgrupp “Samordnade insatser för traumatiserade barn med flyktingbakgrund”- www.samverkanstorget.se(dec 15)