Finansdepartementet
Svensk ekonomi och den ekonomiska politiken
SNS, AlmedalenMåndag 5 juli
Finansminister Anders Borg
Finansdepartementet
Dagordning
•
Det ekonomiska läget•
De offentliga finanserna
•
Utmaningarna framöver
Finansdepartementet
Sverige är på
väg ut ur krisen BNP, procentuell förändring
Procent
Källa: SCB & KI
-7
-5
-3
-1
1
3
5
2005 2006 2007 2008 2009 2010
BNP, YoY
Finansdepartementet
Tillväxten hör till de högsta bland industriländerna
BNP-tillväxt kvartal 1, 2010. Källa: Eurostat
-8
-6
-4
-2
0
2
4
6
Japa
nSve
rige
Tyskla
ndFran
krike
Italie
nEU-27
Österrik
eDan
markFinl
and
Norge
Spanie
nGrek
land
Islan
d
Procent
Finansdepartementet
Försörjningsbalans Finansdepartementets juniprognos 2010. VÅP10 inom parantes
Hushållens konsumtion -0,8 (-0,8) 2,9 (2,1) 3,7(3,8) 3,8 (3,5) 2,7 (2,8) 2,4 (2,5) Offentlig konsumtion 1,7 (2,1) 0,9 (1,5) 0,6(0,5) 0,4 (0,3) 0,6 (0,3) 0,6 (0,5) Lagerbidrag -1,5 (-1,5) 1,4 (1,4) 0,1(0,2) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) Investeringar -16,0(-15,3) 1,6 (1,4) 7,5(7,7) 7,9 (7,1) 6,8 (6,9) 5,3 (6,0) Export -12,4(-12,5) 6,6 (5,0) 7,0(7,3) 7,0 (6,8) 7,1 (6,8) 6,4 (6,3) Import -13,2(-13,4) 7,7 (7,1) 7,3(7,3) 6,7 (6,9) 6,9 (6,6) 6,6 (6,3)BNP -5,1 (-4,9) 3,3 (2,5) 3,8(3,9) 3,9 (3,5) 3,3 (3,2) 2,7 (2,9)BNP (kalender korr) -5,0 (-4,7) 3,0 (2,2) 3,8(4,0) 4,3 (3,9) 3,3 (3,2) 2,8 (3,0)
2013 20142009 2010 2011 2012
Finansdepartementet
Nyckeltal juniprognosen Procentuell förändring. VÅP10 inom parentes
2009 2010 2011 2012 2013 2014BNP -5,1(-4,9) 3,3(2,5) 3,8(3,9) 3,9(3,5) 3,3(3,2) 2,7(2,8)
Produktivitet 1 -2,6(-2,4) 2,0(2,2) 2,2(2,5) 2,4(2,3) 1,8(1,7) 1,5(1,7)Timmar1 -2,6(-2,6) 1,0(-0,1) 1,7(1,3) 1,9(1,5) 1,5(1,4) 1,2(1,3)Sysselsättning -2,1(-2,1) 0,7(-0,4) 1,2(0,7) 1,6(1,3) 1,5(1,2) 1,1(1,1)Arbetslöshet2 8,3(8,3) 8,9(9,2) 8,4(8,8) 7,5(8,0) 6,7(7,3) 6,0(6,7)
Löner 3,4(3,4) 2,3(2,3) 2,3(2,5) 2,9(2,9) 3,3(3,3) 3,4(3,4)KPI3 -0,3(-0,3) 1,1(1,3) 1,5(1,6) 2,2(2,2) 2,6(2,7) 2,7(2,7)
BNP-gap4 -4,7(-5,3) -2,8(-4,4) -2,0(-2,9) -0,7(-1,9) -0,3(-1,1) -0,2(-0,3)Anm.: 1 kalenderkorrigerad , 2 andel av arbetskraften 1 5-74 år, 3 årsgenomsnitt, 4 procent av potentiell BNP .
Finansdepartementet
Prognoserna för svensk ekonomi har reviderats upp under våren…
BNP-prognoser för 2010, procentuell förändring
00,5
11,5
22,5
33,5
4
BP10 (s
ept-0
9)VÅP10
(apri
l)
Konjun
kturin
stitut
et (m
ars)
Riksba
nken
(apri
l)Ju
niprog
nos (
Fi-dep
)
Konjun
kturin
stitut
et (ju
ni)Riks
bank
en (ju
li)Procent
Finansdepartementet
4100
4200
4300
4400
4500
4600
4700
4800
4900
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Arbetsmarknaden utvecklas bättre än väntat
Sysselsättning 15-74 år.
1000-tals personer
Juni 2010
VÅP10
BP10
Finansdepartementet
0
2
4
6
8
10
12
14
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Juni 2010VÅP10
BP10
Arbetsmarknaden utvecklas bättre än väntat
Arbetslöshet 15-74, procent av arbetskraften.
Procent
Finansdepartementet
Vad förklarar den starkare sysselsättningsutvecklingen? Regeringen har genomfört ett stort antal åtgärder för att
dämpa fallet i sysselsättningen.
% av BNP
Stimulansåtgärder 2009-2010. Källa: EU-Kommissionen
0
1
2
3
4
5
SVERIGE FI
DE CZ ES FREU27 UK DK BE NL PT IT GR
2009 2010
Finansdepartementet
Riskerna för en svagare utveckling dominerar
•
Risk att den statsfinansiella krisen i Sydeuropa skapar oro och får spridningseffekter
•
Risk för illa vald policymix
utomlands, med dålig avvägning mellan åtstramning och stimulansåtgärder
•
Risk för flaskhalsar och sämre fungerande ekonomi
Finansdepartementet
Stora sparkrav runt om i Europa 2010-2014 Nationella sparkraven omräknade utifrån svensk BNP.
Källa: EU-kommissionen.
0
50
100
150
200
250
300
350
400
Irlan
dGrek
land
Storb
ritan
nien
Lettl
and
Span
ienPo
rtuga
lLit
auen
Rumän
ienFr
ankri
keTje
ckien
Slov
akien
Polen
Ita
lien
Slov
enien
Nederl
ände
rna
Österri
keBelg
ienTy
sklan
dMalt
aUng
ern
Miljarder kronor
Finansdepartementet
Dagordning
•
Det ekonomiska läget•
De offentliga finanserna
•
Utmaningarna framöver
Finansdepartementet
Sverige har Europas starkaste offentliga finanser…
Finansiellt sparande 2010, procent av BNP. Källa: EU-kommissionens vårprognos
-14
-12
-10
-8
-6
-4
-2
0
SVER
IGE EE BG LU FI HU
MT AT DE BE IT DK CZ SK SI NL
Euro CY
EU-2
7 PL FR RO LT PT LV EL ES IE UK
-3%, (kravet enligt stabilitets-
och tillväxtpakten)Procent
av BNP
Finansdepartementet
…och har klarat sig igenom krisen på ett unikt sätt
42,2
38,2
36,3
27,5
25
24,8
24,1
22,1
19,7
16,6
15,4
14,3
1,3
0 10 20 30 40 50
UKGRESPT
EU-27FRNLDK
FIDE
ITPL
SVERIGE
100%
94%
81%
56%
53%
43%
43%
40%
39%
32%
26%
15%
3%
0% 20% 40% 60% 80% 100% 120%
ESUKDK
FINLPT
EU-27GRFRPLDE
ITSVERIGE
Ökning av skuld i procentenheter av BNP 2007-2011
Procentuell ökning av skuld 2007-2011
Källa: EU-kommissionens vårprognos
Finansdepartementet
Finansiellt sparande per sektor Finansdepartementets
juniprognos
2010
Procent av BNP 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Staten -1,0 -1,7 -0,5 0,6 1,8 2,7Ålderspensionssystemet 0,2 0,1 0,3 0,3 0,1 -0,1Kommunerna -0,2 0,1 -0,3 -0,2 -0,1 -0,1
Offentliga sektorn -1,0 -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6
Finansdepartementet
Klart bättre prognoser för offentliga finanser
Finansiellt sparande
2009 2010 2011 2012 2013 2014BP10 Miljarder kronor -68 -107 -67 -36
Procent av BNP -2,2 -3,4 -2,1 -1,1
VÅP10 Miljarder kronor -25 -67 -32 14 49 84Procent av BNP -0,8 -2,1 -1,0 -0,4 1,3 2,2
Juni 2010 Miljarder kronor -32 -49 -15 26 63 101Procent av BNP -1,0 -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6
Finansdepartementet
Starkare arbetsmarknad ger bättre offentliga finanser Prognos juni 2010. Jämfört med VÅP10
Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Skatt på arbete 1 6 6 10 13 13Skatt på kapital 0 -1 -1 4 5 6Skatt på konsumtion 0 9 6 8 8 11Restförda skatter 0 0 0 0 0 0
Totala skatteintäkter 1 14 11 22 26 31
Finansdepartementet
Vad förklarar starkare offentliga finanser?
•
Överskott före krisen och en ansvarsfull politik genom krisen
•
Starkt fokus på
att stötta inhemsk efterfrågan har bidragit till lägre arbetslöshet och högre sysselsättning
•
Strukturreformer inom sjukförsäkringssystemen och arbetsmarknadspolitiken
•
Högt förtroende hos hushållen ger högre privat konsumtion och högre momsintäkter
Finansdepartementet
Reformutrymmet under kommande mandatperiod Procent av BNP. Prognos juni 2010
2010 2011 2012 2013 2014
Finansiellt sparande -1,5 -0,5 0,7 1,7 2,6
Strukturellt sparande 0,1 0,7 1,2 1,9 2,7
Sjuårsindikatorn 0,7 0,5
-
Konjunkturjusterad 1,1 1,3
BNP-gap -2,8 -2,0 -0,7 -0,3 -0,2
Finansdepartementet
Reformutrymmet är osäkert, men bedöms vara begränsat
•
Mycket stor osäkerhet i bedömningen av reformutrymmet för hela nästa mandatperiod –
Faktiska överskotten överskrider 1 procent av BNP 2013-2014
–
Strukturella överskotten överskrider 1 procent av BNP 2013-2014
–
Negativ riskbild överväger i prognosen•
Det kan finnas ett begränsat reformutrymme 2011
•
Ett större reformutrymme väntas uppstå
mot slutet av mandatperioden, men det är mycket osäkert
Finansdepartementet
Utgångspunkter för användandet av reformutrymmet
•
Sunda offentliga finanser utgör en överordnad restriktion för möjligheten att genomföra reformer under nästa mandatperiod
•
Välfärdens kärna måste säkras, genom viktiga förbättringar inom bland annat sjukvården, äldreomsorgen och skolan
•
Möjligheten att genomföra skattesänkningar i budgetpropositionen för 2011 är således mycket begränsad
•
Förstärka förutsättningarna för långsiktigt uthållig tillväxt och varaktigt hög sysselsättning
Finansdepartementet
Dagordning
•
Det ekonomiska läget•
De offentliga finanserna
•
Utmaningarna framöver
Finansdepartementet
Övergripande inriktning
•
Återgång till balans och överskott i de offentliga finanserna för att ha beredskap för en eventuell ny konjunkturnedgång
•
Vårda och understödja återhämtningen genom en ytterligare förstärkt arbetslinje
•
Förstärka förutsättningarna för långsiktigt uthållig tillväxt och varaktigt hög sysselsättning
Finansdepartementet
Dagordning
•
Det ekonomiska läget•
De offentliga finanserna
•
Utmaningarna framöver–
Återgång till balans och överskott
–
En förstärkt arbetslinje–
Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning
Finansdepartementet
Ordning och reda i offentliga finanser
•
Bruttoskulden har sjunkit sedan 2006 och bedöms minska till 30 procent av BNP år 2014
•
Viktigt att fortsätta ta ned statsskulden–
God förmåga att hantera framtida kriser
•
Fortsätta med en strikt tillämpning av utgiftstak och överskottsmål–
Utgiftstak som verkar disciplinerande
–
Återvända till överskott när resursläget förbättras
Finansdepartementet
Dagordning
•
Det ekonomiska läget•
De offentliga finanserna
•
Utmaningarna framöver–
Återgång till balans och överskott
–
En förstärkt arbetslinje–
Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning
Finansdepartementet
Återupprättad arbetslinje
•
Ökade drivkrafter för arbete–
Mer lönsamt att gå
in på
arbetsmarknaden
–
Mer lönsamt att gå
upp i arbetstid (deltid till heltid)–
Mer lönsamt för heltidsarbetande att arbeta mer och höja sin produktivitet genom att utbilda sig
•
Reformerad a-kassa–
Avvägning mellan trygghet och drivkrafter för omställning
–
Finansiering som stöder arbetslinjen•
Reformer till stöd för minskad ohälsa–
Tydligare beslutsprocess och bättre beslutsgrunder
–
Satsningar på
rehabilitering–
Starkare drivkrafter för att gå
tillbaka till arbete
•
Reformerad arbetsmarknadspolitik–
Mer fokus på
sökaktivitet
–
Fokuserat åtgärderna på
långtidsarbetslösa
Finansdepartementet
Åtgärder för att stimulera utbudet och efterfrågan på
arbetskraft
1) Antal årsarbetskrafter är mätt i antalet helårsekvivalenter, dvs. hur många heltidsanställda förändringen i antalet arbetade timmar motsvarar.
Årsarbetskrafter1 Sysselsatta
Jobbskatteavdrag steg 1-4 100 000 75 000
Arbetslöshetsförsäkring 15 000 15 000
Arbetsmarknadspolitik 25 000 20 000
Sjukförsäkring 50 000 5 000
Övrigt reformer 10 000 10 000
Summa strukturreformer 200 000 125 000
Krisåtgärder 25 000 25 000Summa 225 000 150 000
Finansdepartementet
Minskande marginalskatt och genomsnittlig skatt för ett vårdbiträde
34,2
31,530,4
29,528,628,9
25,124,3
23,322,4
20
25
30
35
40
2006 2007 2008 2009 2010
M arginalskatt
Geno msnit t lig skatt
Källa: HEK, SCB. Egna beräkningar.
Procent
Finansdepartementet
Jobbskatteavdrag –
effektiv utformning
•
Ett effektivt utformat jobbskatteavdrag kräver en avvägning mellan effekt på
sysselsättning och arbetade
timmar–
Sänkt skatt vid lägre inkomster –
större
sysselsättningseffekt –
Sänkt skatt vid högre inkomster –
större effekt på
arbetade timmar•
Jämnare fördelningsprofil uppnås om marginalskatten sänks för låga inkomster
•
Finansdepartementets analys visar att effekten av ytterligare jobbskatteavdrag är fortsatt god och inte avtagande
Finansdepartementet
Jobbskatteavdrag och statlig inkomstskatt –
möjliga förändringar
Nuvarande marginalskatt samt möjliga förändringar genom jobbskatteavdraget och den statliga inkomstskatten
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000Arbetsinkomst
Mar
gina
lska
tt
1
2
3 4
5
6
7
89
Finansdepartementet
Arbetsutbudseffekter av respektive alternativ
Alternativ % Sysselsatta Sysselsatta % Årsarbets-timmar
Helårs-arbetskrafter
1 0,10 4 500 0,09 3 9002 0,10 4 500 0,09 3 9003 0,10 4 500 0,17 7 5004 0,09 4 000 0,20 9 0005 0,03 1 300 0,23 11 0006 0,00 0 0,15 6 9007 -0,02 - 700 0,16 7 1008 (se not) -0,01 -400 0,06 2 6009 (se not) 0,01 600 0,10 4 600
Not: Alternativ 1-7 kostar ca 5 miljarder kronor, alternativ 8 kostar ca 2,5 miljarder kronoroch alternativ 9 ca 4,3 miljarder kronor.
Finansdepartementet
Den svenska modellen står stark
•
Lönebildningen har fungerat bra under krisen och krisavtalen visar på
förmåga till anpassning
•
Kollektivavtal och ansvarsfulla parter ger en flexibel modell
•
Arbetsrätten fyller sitt huvudsyfte om trygghet i anställningen
•
Inte perfekt –
vissa grupper kan missgynnas•
Kan därför finnas skäl överväga vissa förändringar
•
Förlängd tid för provanställningar•
Begränsning av arbetsgivares kostnader vid tvist om uppsägning
•
Förstärkning av Medlingsinstitutet
Finansdepartementet
Sverige har relativt flexibel arbetsrätt
OECD:s index för anställningsskydd år 2008
0,0
0,5
1,0
1,5
2,0
2,5
3,0
3,5
4,0
USAKan
ada
Storbr.
Nya Z.
Austra
lien
Irland
Japa
nSch
weizDan
mark
Sverig
eUng
ernIsl
and
Slovak
ienKor
ea
Nederl
ände
rnaFinl
and
Tjeckie
nÖste
rrike
Polen
Italie
nBelg
ienTys
kland
Norge
Portug
alFran
krike
Greklan
dSpa
nien
Mexiko Lux.
Turkiet
Särskilda krav för kollektivauppsäggningarReglering av tidsbegränsadeanställningarSkydd för tillsvidareanställda motindividuell uppsägning
Finansdepartementet
Socialförsäkringssystemen•
Regeringens reformer har varit betydelsefulla för att minska utanförskapet
•
Viktigt att fortsätta arbetet med att analysera problemen inom sjukförsäkringen, arbetslöshetsersättningen, sjuk-
och aktivitetsersättningen och det ekonomiska biståndet och samspelen mellan dessa försäkringar
•
Målsättningen: effektiva och hållbara system som bidrar till omställning, långsiktigt ökad sysselsättning och därmed stabilare offentliga finanser
•
En parlamentariskt sammansatt utredning ska se över de allmänna försäkringarna vid sjukdom och arbetslöshet och lämna slutbetänkande 2013
Finansdepartementet
Dagordning
•
Det ekonomiska läget•
De offentliga finanserna
•
Utmaningarna framöver–
Återgång till balans och överskott
–
En förstärkt arbetslinje–
Förutsättningar för tillväxt och sysselsättning
Finansdepartementet
Utbildning avgörande för Sveriges framtid
•
För individen –
Ökar individens möjligheter, lön och anställningsbarhet
–
Individer med högre utbildning lever längre och har bättre hälsa •
För samhället–
Rättvisa: Jämnare fördelning av humankapital ger en jämnare fördelning av inkomster
–
Integration: Förbättrar möjligheterna för utrikes födda och nyanlända att etablera sig i Sverige och på
arbetsmarknaden
–
Effektivitet: Länder med bättre utbildad arbetskraft har en högre tillväxt
Finansdepartementet
Angelägna åtgärdsområden
•
Stärk kvaliteten i grundskolan–
Förbättra läraryrkets status och lärarnas kompetens
–
Mer undervisning av välutbildade och kompetenta lärare–
Tidiga insatser för att fånga och hjälpa studiesvaga barn
–
Förbättra uppföljningen av elevers prestationer•
Förbättra integrationen–
Stärk utrikes föddas och nyanlända invandrares möjligheter i utbildningssystemet
•
Underlätta inträdet på
arbetsmarknaden–
Bygg broar från skola till arbetsliv
Finansdepartementet
Inriktning företagande
•
En konkurrenskraftig ekonomi med god anpassningsförmåga–
Drivkrafter för innovationer och entreprenörskap
–
Kunskap –
utbildning och forskning–
Enklare att anställa
•
Ett företagsklimat som gör att företag och individer vågar satsa–
Skatter och regelsystem utformas för att stödja ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv
–
Riskvilligt och långsiktigt kapital–
Entreprenörskap i hela ekonomin, även i tidigare stängda sektorer
Finansdepartementet
Slutsatser
•
Starkare ekonomisk utveckling och offentliga finanser
•
Men: en tydlig riskbild på
grund av framför allt statsfinansiella problem i omvärlden
•
Inriktningen kommande mandatperiod:–
Återgå
till balans och överskott i offentliga
finanserna–
Värna välfärdens kärna
–
Fortsätta förstärka arbetslinjen