Analys skogsbränder år 2005Analys skogsbränder år 2005
Övergripande förstudie rörande Övergripande förstudie rörande skogsbränder i FGHKMN län år 2005skogsbränder i FGHKMN län år 2005
En kort tillbakablick….En kort tillbakablick….En mycket svår storm med orkanvindar vid kusterna och t o m orkanvindbyar i inlandet ställde till med stor förödelse i helgen,8-9 januari 2005.
Södra och mellersta Götaland drabbades värst med sju dödsfall och som mest 415 000 hushåll utan ström och omkring 260 000 abonnenter utan fast telefoni under söndagsmorgonen.
Hur påverkade GUDRUN Hur påverkade GUDRUN skogsbränderna?skogsbränderna?
Mycket mer bränsle än normalt i Mycket mer bränsle än normalt i skog och markskog och mark
Starkt begränsad framkomlighet – i Starkt begränsad framkomlighet – i vissa fall oframkomligtvissa fall oframkomligt
Befarade omfattande skogsbränder Befarade omfattande skogsbränder såväl till yta som tidsåväl till yta som tid
Behov av ny teknik / taktik?Behov av ny teknik / taktik?
Vägen fram till analysen….Vägen fram till analysen….
Ur detta föddes tankarna på att Ur detta föddes tankarna på att tillvarataga de erfarenheter och tillvarataga de erfarenheter och lärdomar vi drog under skogsbrands-lärdomar vi drog under skogsbrands-säsongen år 2005.säsongen år 2005.
Denna analysen är ett försök att Denna analysen är ett försök att dokumentera och föra vidare våra dokumentera och föra vidare våra erfarenheter och lärdomar.erfarenheter och lärdomar.
SyftetSyftet
Huvudsyftet med analysen är att Huvudsyftet med analysen är att påbörja datainsamling och analysera påbörja datainsamling och analysera trender. trender.
MålMål
Skapa bättre beslutsstöd för Skapa bättre beslutsstöd för skogsbrandsaktörer i syfte att skogsbrandsaktörer i syfte att underlätta insatser i olyckans fem underlätta insatser i olyckans fem skeendenskeenden
1. Förhindra olyckor
2. Skadebegränsande åtgärder innan olyckan
3. Förbereda räddningsinsats
4.Genomföra räddnings-insatser
5. Vidta åtgärder efter olyckor
Analysens uppläggAnalysens upplägg
Datainsamling genom enkät-Datainsamling genom enkät-undersökning Länsstyrelsens försorgundersökning Länsstyrelsens försorg
Databearbetning i ExcelDatabearbetning i Excel Djupintervjuer urvalda skogsbrand-Djupintervjuer urvalda skogsbrand-
insatserinsatser Analys av trender och förslag till Analys av trender och förslag till
framtida analyserframtida analyser
OsäkerhetsfaktorerOsäkerhetsfaktorerSubjektiv bedömning
-Skogsbrand eller ej?- Relevant eller ej?
Svarsfrekvens-Är allt redovisat?
Brandorsak-Mörkertal?
-Osäkerhet bedömning?
Väderleksvariationer-Brandrisk?
-Torka / Nederbörd
Eldningsförbud-Utfärdade?
- Tidpunkt för utfärdande?
Geografiska variationer
GUDRUNS påverkanResursutnyttjande
-Helikoptrar?-Skogsbrandflyg?
Topografiska variationerAnalysmässiga avgränsningar
VäderleksutvecklingVäderleksutveckling
Väderutvecklingen Maj 2005Väderutvecklingen Maj 2005Maj blev en solfattig månad med mer regn än normalt i så gott som hela landet. Maj månad inleddes med stora variationer i temperaturen mellan dag och natt med lokal frost nattetid i södra Sverige. Mitten av maj blev vädret tillfälligt mer högtrycks-betonat med frost ganska allmänt följt av lite varmare men också ostadigare väder. I slutet av månaden blev det åter kyligare, särskilt i södra Sverige.
VäderleksutvecklingVäderleksutveckling
Väderutvecklingen Juni 2005Väderutvecklingen Juni 2005Så gott som hela landet fick svalare väder än normalt i juni.
Nederbördsmängderna blev över de normala i stora delar av landet men mindre nederbörd än normalt inträffade i västra Svealand och sydvästligaste Norrland liksom i delar av västra och sydligaste Götaland.
VäderleksutvecklingVäderleksutveckling
Väderutvecklingen Juli 2005Väderutvecklingen Juli 2005Julivädret blev varmare än normalt i hela landet tack vara värmeböljan under den första hälften av månaden.
Ett högtryck förstärktes över Sverige under månadens inledning med uppehåll och allt varmare väder. Svalare och betydligt ostadigare från månadens mitt
Den 15 blev det allmänt ostadigt i landet med de största regnmängderna i södra hälften av landet.
VäderleksutvecklingVäderleksutveckling
Väderutvecklingen Augusti 2005Väderutvecklingen Augusti 2005Augusti månad blev varmare än normalt i hela landet. Augusti månad inleddes med ganska varmt väder och långsamt stigande temperaturer. I södra Sverige stannade värmen kvar men den 14 hade svalare luft nått även dit då det återigen blev ostadigare väder på många håll i landet. Under de sista dygnen fortsatte det svala vädret i hela landet.
Summering väderlek Summering väderlek Sommaren år 2005Sommaren år 2005
Temperatur
Nederbörd
0
5
10
15
20
25
30
35
Maj Juni Juli Aug
Värmen kulminerade Värmen kulminerade under första hälften av under första hälften av julijuli
Torkan kulminerade Torkan kulminerade första hälften av juliförsta hälften av juli
Första hälften av juli Första hälften av juli besannades farhågorna besannades farhågorna om besvärligt om besvärligt skogsbrandväderskogsbrandväder
Brandriskvärdenas utveckling Brandriskvärdenas utveckling i G-län FWI / HBV i G-län FWI / HBV
Jämförelse HBV / FWI vid skogsbränder i G län År 2005
0
1
2
3
4
5
6
7
2005
-05-
20
2005
-05-
21
2005
-05-
31
2005
-06-
29
2005
-06-
07
2005
-07-
07
2005
-07-
15
2005
-05-
10
2005
-05-
01
2005
-06-
20
2005
-07-
07
2005
-07-
06
2005
-07-
07
2005
-07-
07
2005
-07-
09
2005
-07-
09
2005
-07-
09
2005
-07-
10
2005
-07-
20
2005
-07-
11
2005
-07-
09
2005
-06-
29
2005
-06-
26
2005
-06-
05
2005
-05-
09
2005
-05-
15
2005
-05-
19
2005
-06-
21
2005
-06-
29
2005
-07-
04
2005
-07-
11
2005
-07-
11
2005
-07-
11
2005
-07-
07
2005
-07-
07
2005
-07-
07
2005
-07-
07
2005
-07-
22
Bra
nd
risk
värd
e
HBV FWI
Skogsbränder juni 2005Skogsbränder juni 2005
Skogsbränder juli 2005Skogsbränder juli 2005
Skogsbränder Augusti 2005Skogsbränder Augusti 2005
Skogsbränder juni – aug 2005Skogsbränder juni – aug 2005
Skogsbränder per månadSkogsbränder per månadSkogsbränder FGHKMN-län perioden maj - nov 2005
0
20
40
60
80
100
120
An
tal
(st)
Skogsbränder 24 37 36 106 3 3 8 1
April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov
Skogsbränder i stormfälld skogSkogsbränder i stormfälld skog
Skogsbränder över 1 hektarSkogsbränder över 1 hektar
Fördelning skogsbränder per orsakFördelning skogsbränder per orsakAntal insatser som en funktion av orsak FGHKMN-län år 2005
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Antal insatser som en funktion av orsak 91 33 20 18 39 3 7 11
Okänd Blixt-
nedslagEl-ledning
Upparbet. skog
Grillning / Öppen eld
RökningAnlagd brand
Övrigt
Fördelning skogsbränder per orsakFördelning skogsbränder per orsakJämförelse brandorsak skogsbrand FGHKMN Län - Riket år 2005
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%
Okänd
Blixtnedslag
Öppen eld
Rökning
Anlagd
Övrigt
2002 Riket 43% 4% 27% 2% 9% 16%
2003 Riket 36% 3% 32% 1% 8% 19%
2004 Riket 36% 2% 30% 1% 10% 20%
2005 FGHK 41% 15% 18% 1% 3% 22%
Okänd Blixtnedslag Öppen eld Rökning Anlagd Övrigt
Skogsbränders orsakerSkogsbränders orsaker
Stor andel av orsakerna (42%) utgörs Stor andel av orsakerna (42%) utgörs av okänd orsak – följer i princip riketav okänd orsak – följer i princip riket
Öppen eld / Grillning utgör 18% av Öppen eld / Grillning utgör 18% av totala antalet brändertotala antalet bränder
Blixtnedslag står för 15%Blixtnedslag står för 15% Upparbetning av skog utgör en Upparbetning av skog utgör en
förvånansvärt låg andel (7%)förvånansvärt låg andel (7%)
Resursutnyttjande skogsbränderResursutnyttjande skogsbränderResursutnyttjande vid skogsbrandsinsatser FGHKMN-LÄN ÅR
2005
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
An
tal
räd
dn
ing
sin
sats
er (
st)
Resursförbrukning skogsbrand 18 46 4 17 20 6
Främre Ledningsstöd
Bakre ledningsstöd Skogsbrands-depå Helikopter Stöd skogsbrandflyg Militär
Helikopterinsatser år 2005Helikopterinsatser år 2005
Intressanta reflektionerIntressanta reflektionerVilka
informationsinsatser gav bäst resultat – hur
använda detta i det skadeförebyggande
arbetet
Hur ser risken för brand ut i skog och mark de närmaste
åren och hur arbeta förebyggande mot
detta?
Hur upprätthålla allmänhetens
medvetenhet och vaksamhet avseende
brandrisk i skog & mark?
Brandriskvärdena bör analyseras närmare. Skall man gå på HBV
eller FWI vid beslut om t ex eldningsförbud vid
olika förhållanden?
Hur hanterade vi då bränderna?Hur hanterade vi då bränderna?
Erfarenheter hämtade från RäddSam-Erfarenheter hämtade från RäddSam-F erfarenhetsbankF erfarenhetsbank
Erfarenheter från djupintervjuer i Erfarenheter från djupintervjuer i RäddSam-F’s regiRäddSam-F’s regi
1. Förhindra olyckor
2. Skadebegränsande åtgärder innan olyckan
3. Förbereda räddningsinsats
4.Genomföra räddnings-insatser
5. Vidta åtgärder efter olyckor
Erfarenheter FlygresurserErfarenheter FlygresurserSnabbt insats av helikopter för vattenbombning begränsar utbredning i tid och yta
Lättare helikopter utmärkt för rekognosering under hela räddningsinsatsen
Beställ både vattenbombande- och rekognoserande helikopter för maximal effekt
Utnyttjande av värmekamera effektivt för lokalisering av front och lokala brandhärdar
Tänk på logistiken – anordna tankställe för att eliminera lång transportsträcka för tankning
Tänk på kontinuiteten i insatsen – samverka med besättningen angående prognosen
Använd besättnings-medlem som lednings-stöd i fältstab.
Fastställande av taktisk grund-inriktning i ett tidigt skede är viktigt för effektiv insats
Skogsbrandflyg viktigt för såväl lokala insatser som ytövervakning
Bra sambandsmedel och övad personal viktigt för en effektiv samverkan
Intressanta reflektionerIntressanta reflektioner
Kan TOW-siktet på Försvarets Hkp 9
användas för rekognosering?
Hur kan Hkp-buren värmekamera och GPS-positionering
utnyttjas vid insats?
Blir vattenbombning effektivare med stöd
av värmekamera?
Nationell resurs för skogsbrandsinsats?
Operativt? Ledningsmässigt?
Erfarenheter LedningErfarenheter LedningRäddSam F organisation med länsövergripande RCB upplevs som ovärderlig inom RäddSam F
LUPP och Kikaren effektiva ledningsstöd i lednings-arbetet i staben
G-län upprättades rutiner för strategisk stab med personal från länets räddningstjänster
Utnyttjande av försvarets personal i staben skapar förutsättning för uthållighet
Ljungby RTJ vidtalade innan säsongen såväl operativa som ledningsresurser utanför länet
Vid resurstilldelning av helikoptrar – koppla samman räddningsledarna / staberna för prioritering och samordning av insatserna
Älmhults RTJ fortlöpande information till kommun-ledning för att ”ha dem på banan” & utnyttja övriga förvaltningar i t ex logistik
Ökad ledningskapacitet genom inkallande av bakre ledning i ett tidigt skede viktig för insatsen
I G-län blev LUPP’s enhets-register gemensamt resursnätverk för alla
Intressanta reflektionerIntressanta reflektioner
Hur kan kombination av värmekamera och GPS/GIS understödja
ledningsarbetet?
Nya beslutsstöd?Vilka andra funktioner
kan understödja ledning vid
skogsbrand?
Nationell resurs för skogsbrandsinsats Ledningsmässigt?
Erfarenheter Samverkan Erfarenheter Samverkan Nätverken har skapat bättre förståelse för varandras problem och frågeställningar
Arbetsgrupper över organisationsgränser skapade personkännedom
Länsstyrelsen har en viktig sammanhållande roll och utgör en viktig samverkansparter
Samverkan även inom skadeförebyggande området ger bra genomslag – man når ut
Privata initiativ togs t ex skotare med vattentank som medfördes till avverkningsområden
I t ex Älmhult genomfördes utbildning i skogsbrandbekämpning med hemvärnet innan skogsbrandsäsongen
Samverkan med media skapar fokus på t ex skogsbrandrisk vilket med största sannolikhet förebyggt flera bränder
Händelser som GUDRUN initierar nätverk som kan utnyttjas för olika typer av insatser
Samverkansparterns från nya håll kom in t ex LRF , Skogsvårdsstyrelsen m fl
Intressanta reflektionerIntressanta reflektioner
Samverkansnätverk – hur utveckla dessa över organisations-
gränser
Kan länsstyrelse och räddningsverk
utnyttjas effektivare vid insats?
Kan Försvarsmakten utnyttjas effektivare
vid insats?
Privata entreprenörers initiativ – hur ta tillvara
dessa och samla / kommunicera dem?
Nästa steg…Nästa steg…Nästa steg i detta arbetet är att ta Nästa steg i detta arbetet är att ta fram en rapport där innehållet i fram en rapport där innehållet i presentationen samt resultat , presentationen samt resultat , erfarenheter och tips från erfarenheter och tips från djupintervjuerna redovisas.djupintervjuerna redovisas.
Vi ber Er som har tips, erfarenheter eller Vi ber Er som har tips, erfarenheter eller information Ni vill dela med Er att tainformation Ni vill dela med Er att takontakt med någon av oss: kontakt med någon av oss:
KontaktpersonerKontaktpersoner
Håkan Helgesson Håkan Helgesson Stf RäddningschefStf Räddningschef
Räddningstjänsten ÄlmhultRäddningstjänsten Älmhult
Johan NilssonJohan NilssonBrandingenjörBrandingenjör
Räddningstjänsten Gislaved – GnosjöRäddningstjänsten Gislaved – Gnosjö
Gunnar KarlssonGunnar KarlssonRäddningstjänsthandläggareRäddningstjänsthandläggare
Länsstyrelsen KronobergLänsstyrelsen Kronoberg
Skogsbrandsäsongen år 2006Skogsbrandsäsongen år 2006Vad kan vi förvänta oss?Vad kan vi förvänta oss?
Väderleken avgörande – blir det torrt och Väderleken avgörande – blir det torrt och varmt?varmt?
Längre skogsbrandsäsong? Gräs- och Längre skogsbrandsäsong? Gräs- och skogsbrandsäsongen går ihop?skogsbrandsäsongen går ihop?
Mycket torrt lätt bränsle i skog och mark Mycket torrt lätt bränsle i skog och mark över stora ytor – vilka resurser kräver de? över stora ytor – vilka resurser kräver de? Klarar vi det?Klarar vi det?
Markberedning och manuell plantering – Markberedning och manuell plantering – vilka risker medför detta?vilka risker medför detta?
Ett avslutande ord…Ett avslutande ord…
””We must know that this is not the end , We must know that this is not the end ,
it’s not even the beginning of the end. it’s not even the beginning of the end.
But it’s the end of the beginning”But it’s the end of the beginning”Winston ChurchillWinston Churchill