NAFOORE janngingol DUPPAL ? Goomu Dowlaaji Dentuqi ngam Nehdi, Ganndal e Pinal (MOMTUGOL LEÑOL ?) N ja NAF A anngingol FOO ? ORE E DU (MOMT UPPAL TUGOL LEÑ L ? ÑOL ?)
NAFOOREjanngingol
DUPPAL ?
GoomuDowlaaji Dentuqi
ngam Nehdi,Ganndal e Pinal
(MOMTUGOL LEÑOL ?)
Nja
NAFA
anngingolFOO
?OREE
DU (MOMT
UPPAL TUGOL LEÑ
L ? ÑOL ?)
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page1
Saakti deftel ngel ko Goomu Dowlaaji Dentuqi ngam Nehdi, Ganndal e Pinal e hitaande 2013 (UNESCO)7, place de Fontenoy, 75352 Paris 07 SP, France
Mo¥¥ini ngel deftel ko catal UNESCO toppitiingal nehdi, to Pari.
Stephen Feinberg,(Stefen Fenberge) diisneteeqo ko fa’ti e nehgol, ina haandi e njettoor keeriiqo sabu ballal makkomawngal e caaktugol ngel deftel.
Duppal e warhooreyaagal), Karen Polak (Galle Aan Farank) e Pool Salmons. Kamve veen, ve kollitii ji’anqe mavvebarkinqe e baqgol ngel deftel
Mo¥¥ini ko Karel Farakapaan, UNESCO
© UNESCO 2013Jamirooje keertinaaqe
Annii Horowits, dahaaqo Farayse werlaa Oswit ñande 11 settammbur e duuvi makko 9
Dampirgal e damal mawngal lollirngal « Damal maayde »
© Tim Gulik
Ko UNESCO vulnii muuli
Muulirde Farayse
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page2
Teemedannde warle¥¥i 4
Duppal huunde teskinde taarik 7
Warle¥¥i ina waawi reenteede
8Vivve-leydi e laamuuji na njogii
heen defaare
9De¥¥ere ina e wallitde lorgol
11
Sikkeeji e leñam-leñaagu Ina jogii iwdi
12
Janngingol Duppal enafooje qe qum rokkata nohoove
14
15
Tufqe jowitiiqe e janngindeDuppal e warle¥¥i goqqi
18
NAFOOREJANNGINGOLDUPPAL ?
Kattanqe karalle kese
(MOMTUGOL LEÑOL ?)
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page3
Dowla tammbii ndeen bonannde nde lannda nasi e wallidiive mum mbaqi.. Lasli helmere nde ko Gerek. D
ustiive terqe e huunde e le¥¥i (hono poloñnaave, Riisinaave;
e
INESKO nanngi ko inah
ina waawi ko arata wallitdep
JANNGINGOL
© AFS / Kiriss Toala Oliwares
DUPPAL ?SABAABU
INESKO sosaa ko caggal wolde aduna qimmiire. Sosi qum ko dowlaaji kavvondirnooqikavii , pooli Almaañ , leydi ndi jiimnoo lannda Nasi › Miijannde lexam-lexamaarewuurtunoonde laamu almaañ ndeen, ende javnoo, maa boom ende semmbinnoo baqeqe meeqanooka waqeede e jamanuuji vennuqi. Ko adii qum, dadiive (soofaaji,
ngañngu mavve e nguurndam aadee. Ko adii qum, Dowla meeqaa mawninde faandaaremomtugol haa gasa dente yimve ve kaandinaaka e nguurndam. E nder ndeen bonande,tawi hevii fuqde e goongqude Duppal (qum woni etagol Almaañ Nasi e wallibiive mum
debbo heen, suka heen, e tuugnaade e evvo yowitiingo e halkude e nder aduna hee fofe sifaa mo alaa nanndo.
«Taarik ngolwarlexol baqngol saanga
wolde aduna qimmiire wonaako yawti.
Ko taarik guurqo, toqqiiqoenen fof mo
faltaakilasli,
aada maa diine.Caggal Duppal,
warle¥¥i goqqi mbaqii,e nder duuqe keewqe.
Mbele dey maa en mbaawhevde heen
hakkillaaji»Irina Bokova
Njiit mu magu UNESCO
ld warlexol baqn q
d
SAB ngol saanga
Taarik ngol g l
«
JANBAABU
NNGINGOL DUP
PPAL ?
e Ko taarik guurq q
wolde aduna qimm q
d
laslifaltaaki
enen fof mo qo, toqqiiqo q , qq q
f f
ko yawti. y miire wonaa
k
g g
Mbele dey maa e nder duu l d
warle¥¥i go g d d
Cag g
aada
a en mbaaw uqe keewqe. q q
b
oqqi mbaqii, qq q , k
ggal Duppal,gg pp , b
a maa diine.lasli,,
Njiit mu ma I
y
agu UNESCOIrina Bokova
»hakkillaajihevde heen
h d h
ngañngu m
qe meeqa wuurtunoo kavii , poo INESKO sos
mavve e nguurndam aadee. K
anooka waqeede e jamanu onde laamu almaañ ndeen, ende javnoo, maa boom ende semmbinnoo baqe
oli Almaañ , leydi ndi jiimn saa ko caggal wolde aduna qimmiire. Sosi qum ko dowlaaji kavvondirnooqi
Ko adii qum, Dowla meeqaa mawninde faandaare
uuji vennuqi. Ko adii qum ende javnoo, maa boom end
noo lannda Nasi › Miijannde qimmiire. Sosi qum ko dowlaaji kavvondirnooqi
mawninde faandaare
m, dadiive (soofaaji, e semmbinnoo baqe
e lexam-lexamaare aaji kavvondirnooqi
e sifaa mo debbo heen
tawi hevii momtugol ngañngu m
alaa nanndo. n, suka heen, e tuugnaade e evvo yowitiingo e halkude e nder aduna hee fof
fuqde e goongqude Duppal ( haa gasa dente yimve ve kaa
mavve e nguurndam aadee. K
evvo yowitiingo e halkude e nder aduna hee fof
(qum woni etagol Almaañ Na andinaaka e nguurndam. E n
Ko adii qum, Dowla meeqaa mawninde faandaare
nder aduna hee fof
asi e wallibiive mum nder ndeen bonande,
mawninde faandaare
2
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page4
3
KO WONI tawa
ko Dowla tammbii ndeen bonannde nde lannda nasi e wallidiive mum mbaqi.. Lasli helmere nde ko Gerek. Duppalfirti ko «leeptirde janngol maa Duppal » Nde lannda nasi hevi laamu Almaañ e nder lewru janwiyee e hitaade1933, lannda oo saaktu (vanngin) miijannde leñam-leñamaare hollirnde ko almaañnaave vuri « le¥¥i fof»Lannda oo dalliniri kavagol yahuudu’en ko wi’de « yahuudu ko leñol vurngol jaasde » te, yahuudu ko musiibawonannde « leñol almaañ».
Sahaa ngol Duppal leñol yahuudu, almañnaave njanii kadi e le¥¥i goqqi sabu nanngirde qi ko « qile¥¥i jaasqi »: leñol Roms (Tsiganes), ustiive terqe e huunde e le¥¥i (hono poloñnaave, Riisinaave;ekwn ) Yimve woqve kadi mboomaama sabaabu politik, maa miijanqe maa ngonal. Qum woni
United States Holocaust Memorial Museum, Washington, D.C., Dowlaaji dentuqi Amirik
mumen mbaqi. Tuggi naatgol Dowlaaji Dentuqi Sowiyetik (1941) haa gasgol hare Orop (lewru me1945) Almaañ nasi e wondiive mum ndaraninoo tan ko huuvnude yahuudu’en wonnoove e lesnjiimaandi mavve. Vaade ngañgu yahuudu’en fuqqii ko e gargol laamu Hitler e lewru Sanwiyee e
leeptii e laamu Hitler, kono ko ngool leñol woni ngol almaañnaave njiqnoo moomtude haa laava.Yad Washem, Jérusalem, Israël
Javval INESKO ko wallitde darnugol jam, momtugol baasal, ¥ellitaareduumiinde kañ e kaaldigal hakkillanteewal dewnangal e janngingol,gannde, finaa-tawaa, faamtindirgol e kumpital INESKO nanngi ko inahaani anndee taarik Duppal ngam vura faameede sababuuji bayluqiOrop to senngo warhooreeji, kadi vura faameede ¥ellitoyagol sariyawinndere e jaale mum daraniiqe falaade e havaade warleñol. Omo
leeptooji dente yimve, sabu ngaal vetondiral ina waawi ko arata wallitdepalagol warhooreeji e bonanndeeji.
DUPPAL ?
Ñiivirde INESKO, Pari© UNESCO/Michel Rawasa
hel © UNESCO/MicO, Paride INESKÑiivir
asaw Ra ari
op to senngo Orhaani anndee ta gannde, finaa-taduumiinde kañ
O kal INESKvvJa
a eeji, kadi vurarhoor o wa aarik Duppal ngam vur
aa, faamtindirgol e ku w a aw e kaaldigal hakkillantee
allitde darnugol jam o w k
agol s faameede ¥ellitoya faameede sababuuji bay
O nanngi k umpital INESKal dewnangal e janngingol, ew
m, momtugol baasal, ¥ellit
a sariy yluqi
o ina k ingol,
e taar
arhoopalagol wleeptooji dente y
e e jaal winnderp g
eeji e bonanndeeji.oretondire, sabu ngaal v yimv
aniiqe falaad le mum darj ,
aata wo arwi kaaal ina wr
arleñol. Oaade wv de e hag y
allitde
Omo y
qum ko dowlaaji kavvondirnooqik Almaañ , leydi ndi jiimnoo lannda Nasi › Miijannde lexam-lexamaarew
2 3
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page5
TEEMEDANNDE WARLE¥¥I
Dr Rafaayel Lemkin, tafqo helmere« warleñol »© UN Photo
Kala qo woni e aduna hee, dente yimve meeqii daranaade boomde yimve woqve.Kono, kala no veydorii doole njogitaaje boomirqe e doole miijanqe, ko noon
aduna qimmiire nde. Tuma nde almaañ nasi woni e halkude leñol yahuudu e nderOrop, almaañnaave ina mbooma kadi le¥¥i Rom, eve mboomira ve ubbude wuurve,eve kalka poloñnaave, Ko oon tuma kadi, ve njuvvini, ve laatini warngo ustiive terqe.
kareeli e warngo ko heewi e yimve jaambureeve wonnoove e leyqeele kevtanooqe.Ko kamve caabii warngooji ujunnaaje yimve woqve saanga nde ve ndaddata luutndiive
addani Rafayel Lemkin tafde helmere hesere teskinoore ; warhoore «warleñol». Ko o
Wonannde kuugal II ngal Gaadondiral Dowlaaji Dentuqi ngam paltagol e kavagol warhoorewarle¥¥i nde 1948, Warleñol nanortoo ko gootel e qeeqo baqe baqiraaqe anniya firtude huunde maadenndaangal dental ngenndiwal, leñiyankeewal, maa diinewal, sabu tan qum:(a) wargol yimve dental ngal;(b) Barminde maa fiddinde hakkillaaji yimve dental ngal;(c) fawde dental gonngal e winndere hee fof sarqiiji nguurndam caqtuqi qi ina ngaddana dental fofmaa huunde e maggal boomaade;(d) kuule kaqooje dental ngal yeñde;(e) Egginde sukaave e dental nawa qumen to dente goqqe
el Le Dr Rafaay
TEE e emkin, tafqo helmer
EMEDANND
DE WARLE¥
¥¥I
el Le Dr Rafaay
op, almaOraduna qim
Kono, kala o Kala qo w
© UN Photoarleñol »« w
e emkin, tafqo helmer
e ina mbooma kadi le¥ v aañnaae nde. Tuma nde almaañ nasi w mmiir
eydorii doole njogita a no ve oni e aduna hee, dente yimv
e ub a ve mboomir ¥¥i Rom, eva oni e halkude leñol y ñ nasi w
qe e doole miija aje boomiranaade boomde ye meeqii dar
e, bbude wuurvahuudu e nder
o noon nqe, ke.oqve w yimv
addani Raf
e c Ko kamveeli e wkar
e kalka pev
e heel Lemkin tafde helmer fay
arngooji ujunnaaje yimv caabii we jaamo heewi e yimvarngo k w
e, Ko oon tuma kadi, v poloñnaa
e «warhoore ; we teskinoor eser
e ndadd e saanga nde voqve w mve e leyqeel vonnooe weev mbur
arng e laatini we njuvvini, v , v
arleñol». Ko o w
e data luutndiivevtanooqe. le k
qe.e tero ustiiv
h d wde den (c) fa
(b) Barminde argol yim(a) w
denndaangal arle¥¥i nde wonannde ku W
l b dq e hee fof sar ntal gonngal e winnder
e den e maa fiddinde hakkillaaji yimve dental ngal; mv
al, eewankal, leñiy dental ngenndiwo gootel e qeeqo baqe baqirarleñol nanortoo k1948, W
wlaaji Dentuqi ngam paltagol e kaal Do Gaadondir uugal II ngal
qiiji nguurndam caqtuqi qi ina ngaddana dental fof ntal ngal;
al, sabu tan qum: maa diinewa firtu aaqe anniy e qeeqo baqe baqir
aagol wv Dentuqi ngam paltagol e ka
dana dental fof
ude huunde maaerhoor
(e) Egginde su(d) kuule kaq maa huunde
a qumen to dente goqqewe e dental nav ukaa av
eñde; qooje dental ngal y e maggal boomaade;
nte goqqe
4
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page6
Lemkin renndini ko huunde e helmere gerek (geno=leñol) e huunde e helmere
4 5
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page7
Anni Horowits, dahaaqo Farayse, nawaa Oswits ñande 11 settaammburu 1942, e duuvi makko 9 © Ciftinirgal Shoah/CDJC
Iirtude oon taarik ina waawi hecciqinde verqe yimve e geqebaawqe jibinde warle¥¥i e oo men aduna hannde. Ina waawikadi vurde feññinde maanaa hakke aadee kañ e nafooje winnderebaawqe j Iirtude o
© Ciftinirgal Showits, d oAnni Hor
jibinde warle¥¥ oon taarik ina w
oah/CDJCaa Oswits wayse, na awar dahaaqo F
¥i e oo men adun waawi hecciqind
s ñande 11 settaammburu 1942, e duuvi makk
na hannde. Ina w de verqe yimve e
o 9 , e duuvi makk
waawi e geqe
kadi vur rde feññinde ma aanaa hakke aad dee kañ e nafooj je winndere
6
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page8
31 janwiyee 2012
ngam ¥ellitde jam e paamondiral hakkunde yimve. Duppal ko haa¥torde maantiniinde e taarik aduna nde.
haani yananeede
ndavva, janngingol
reentinde winndere ndee
dente. 9
©
6 7
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page9
WARLE¥¥I INA WAAWIREENTEEDE
© Ciftinirgal Shoah/CDJC
Musibaaji iwroojie yimve wonaa hoddiro
saka ronkee haaytineede.
So warle¥¥i mbaqii, ko yimve e laamuuji ¥eptii jamirooje njeñcinooje heedi-heedae leepte. Wiqtugol qe cuvanqe politik ina addana janngoove hoccude heenbinndanqe paayodinqe jowitiiqe e yahdu taarik. Yeru, nde ve nji’ti sababuuji baqqihaa laamuuji Orop, hono no Amerik, caqtini fergooji tuma nde yahuudu’en vuraahiiqeede, maa janngoove ve paam wonde ta¥ne politik ¥eptaaqe e qii sifaaji ko ta¥nebaawqe jibinde ko boni. Nde ve janngoyi warle¥¥i e noonee warhoore neqqaagalmaa ve paamoy musibaaji qi yimve caabii iwaani e hoddiro, te, qiin qoon, eqimbaawi haaytineede. Mo janngiri Duppal hakkille, maa vur faamde no qum jiivorii,maa faam yahdu jjamaanu weevaani faamde, ko qum dental sababuuji kewqi jowitiiqi
e taarik, dañal e politik So qumfaamaama, maa en njanane wondepaltagol warle¥¥i e fitinaaji vurtuqiina waawi fuqqoreede teskagol maalemum.
M ib
REEN WAR
So warle¥¥i mbaqii, ko yimve e laamuuji ¥eptii jamirooje njeñcinooje heedi-heedab ji i ji
NTEEDE RLE¥¥I INA
¥i mbaqii ko yimve e laamuuji ¥eptii jamirooje njeñcinooje heedi-heeda
WAAWI
uji ¥eptii jamirooje njeñcinooje heedi-heeda ooje heedi-heeda
saka ronkee he yimve wo
Musib
mbaawi ha maa ve pa baawqe jib hiiqeede, m haa laamu binndanqe e leepte. W So warle¥¥i mbaqii, ko yimve e laamuuji ¥eptii jamirooje njeñcinooje heedi-heeda
haaytineede. onaa hoddiro
baaji iwrooji
aaytineede. Mo janngiri Duppal hakkille, maa vur faamde no qum jiivorii, aamoy musibaaji qi yimve caabii iwaani e hoddiro, te, qiin qoon, eqi
binde ko boni. Nde ve janngoyi warle¥¥i e noonee warhoore neqqaagal maa janngoove ve paam wonde ta¥ne politik ¥eptaaqe e qii sifaaji ko ta¥ne
uuji Orop, hono no Amerik, caqtini fergooji tuma nde yahuudu’en vuraae paayodinqe jowitiiqe e yahdu taarik. Yeru, nde ve nji’ti sababuuji baqqi
Wiqtugol qe cuvanqe poli ¥i mbaqii, ko yimve e laamuuji ¥eptii jamirooje njeñcinooje heedi-heeda
ppal hakkille, maa vur faamde no qum jiivorii, caabii iwaani e hoddiro, t
goyi warle¥¥i e noonee warhoore neqqaagal de ta¥ne politik ¥eptaaqe e qii sifaaji ko ta¥ne
caqtini fergooji tuma nde ya hdu taarik. Yeru, nde ve nji’ti
itik ina addana janngoove hoccude heen uji ¥eptii jamirooje njeñcinooje heedi-heeda
de no qum jiivorii, e, qiin qoon, eqi
hoore neqqaagal qii sifaaji ko ta¥ne
ahuudu’en vuraa i sababuuji baqqi
e hoccude heen ooje heedi-heeda
© Ciftinirgal S maa faam y Shoah/CDJC yahdu jjamaanu weevaani faa y j g p
mum.ina waawi fuqqoree paltagol warle¥¥i e fitinaaji vurtuqifaamaama, maa en njanane wondee taarik, dañal e politik So qum
amde, ko qum dental sababuu pp
de teskagol maale e fitinaaji vurtuqi
n njanane wonde politik So qum
uji kewqi jowitiiqi q jiivorii,
8
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page10
VIVVE-LEYDI E LAAMUUJI INANJOGII HEEN DEFAAREJanngugol taarik Duppal ina addana janngoove ve miijitaade ko fa’ti e defaare
janngugol mum imminta ko naamnal jowitiingal e kuutoragol mbaawka dawrugol
Rewve Ñawndoove wonve e Nokku «Jokkitirdu Pittaali»
Rewve Ñawndoove wonve e
e Nokku «Jokkitirdu Pittaali»
Janngugol taa
NJOGII VIVVE-
arik Duppal ina addana
HEEN DEFA-LEYDI E LA
a janngoove ve miijita
AARE AAMUUJI IN
aade ko fa’ti e defaare
NA
e
janngugol mu um imminta ko naamn nal jowitiingal e kuuto oragol mbaawka dawr rugol
Nde ve janngoyi warle¥¥i e noonee warhoore neqqaagal
m
9
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page11
DE¥¥ERE INA JEYAA E WALLITDE LORGOLWaasde waqde hay huunde tuma nde laamu lorlata goqqo, feññini ko maaldesuuqiinde. E nder Duppal ngal noon, ndeen maalde ende addani renndo ngofuuynude golle wallidiive ve. Sikke alaa, to Orop, ko vuri heewde e yimve vamtaanidaaqe ngam felde ñaaqgol laamu almaañ. Wiqtaama baqte tawaaqe e aadeeve edente luutndinooqe nguun laamu. Ngoon wiqto hollirii haa laavi keelqeendi dilledilliranooqe hisnude hakkeeji goqqo. Yeru vurnqo laavde ko ujunnaaje yimve vengonaa yahuudu’en yarlitinoove nguurndam mumen e nder ngaal Duppal ngamdaqndude yahuudu’en e ngoon warngo. Ve paabiorii ve ko suuqde ve, qavvande vekaayitaaji fenaande, wallude ve no ve ndogiri maa faabaade vivve mavve. Veen
e njurum ndeeraagu. Ko ve yarlitinoove, faalkisinoove musibaaji. Oon saanga,woqve vee ina nde¥¥i, ngondaaka, kamve veen , ve calii jooqaade alaa ko vembaqi saanga nde yimve no mavve lorlete.
ndarii ngam salaade evvo « Gollal T4» yowitinoongo e jokkitde pittaali veenustiive terqe wonnoove Reish. Ina maantaa kadi golle qe rewve almaañnaavewaqi. Veen reewve ngonaano yahuudu’en. Kono, e lewru feburiyee 1943, veenrewve kebbin dille ngam salaade nanngal worve mavve yahuudu’en. Ve ceeraanie heblude moovondire e noddude jartodingol haa ñande worve mavve qaccitaae lewru marse 1943. Qii yeruuji kolliti ko golle mo¥¥e qe aadee e qe dente fof,eqe mbaawi wuurtude haa mo¥¥a laamuuji lorlooji, kaqooji vivve-mum-leydihakkeeji mumen garwaniiji.
Waasde waqde hay huundetuma nde laamu lorlata goqqo,feññini ko maalde suuqiinde.E nder Duppal ngol noon,ndeen maalde ende addanirenndo ngo fuuynude gollewallidiive ve.
tottirii ko vuri 2 000 wiisa newnanqo yahuudu’enmoolinoove iwde Orop © Yad Vashem
LORGOLDE¥¥ERE
LE INA JEYAA
A E WALLITD
DE
daqndude yahuudu ngonaa yahuudu’e dilliranooqe hisnu dente luutndinooq daaqe ngam felde ñ fuuynude golle wal suuqiinde. E nder Waasde waqde ha
u’en e ngoon warngo. Ve paabiorii ve ko suuqde ve, qavvande ve en yarlitinoove nguurndam m
ude hakkeeji goqqo. Yeru vur qe nguun laamu. Ngoon wiqto ñaaqgol laamu almaañ. Wiqt
llidiive ve. Sikke alaa, to Orop, ko vuri heewde e yimve vamtaani Duppal ngal noon, ndeen m
ay huunde tuma nde laamu l
iorii ve ko suuqde ve, qavvande ve mumen e nder ngaal Duppal ngam
rnqo laavde ko ujunnaaje yimve ve o hollirii haa laavi keelqeendi dille aama baqte tawaaqe e aadeeve e
p, ko vuri heewde e yimve vamtaani maalde ende addani renndo ngo
lorlata goqqo, feññini ko maalde
de ve ngam
mve ve di dille ve e
mtaani o ngo
aalde
ndarii ngam salaa
mbaqi saanga nde woqve vee ina nde e njurum ndeeraa
kaayitaaji fenaand
h k ade evvo « Gollal T4» yowit
e yimve no mavve lorlete. e¥¥i, ngondaaka, kamve ve
agu. Ko ve yarlitinoove, faalk
de, wallude ve no ve ndogiri maa faabaade vivve mavve. Veen
k d lle qe rewve almaañnaave tinoongo e jokkitde pittaali veen
en , ve calii jooqaade alaa ko ve kisinoove musibaaji. Oon saanga,
maa faabaade vivve mavve. Veen
© Yad Vashemmoolinoove iwde Orop tottirii ko vuri 2 000 wiisa newnanqo yahuudu’en
d l Waasde waqde i veen
ko ve aanga,
. Veen
iisa newnanqo yahuudu’en
l l e hay huunde
hakkeeji mumen g eqe mbaawi wuur e lewru marse 194 e heblude moovon rewve kebbin dille waqi. Veen reewv ustiive terqe won
garwaniiji. rtude haa mo¥¥a laamuuji lo
43. Qii yeruuji kolliti ko goll ndire e noddude jartodingol h
e ngam salaade nanngal worv ve ngonaano yahuudu’en. Ko
nnoove Reish. Ina maantaa k
orlooji, kaqooji vivve-mum- e mo¥¥e qe aadee e qe dent haa ñande worve mavve qac
ve mavve yahuudu’en. Ve cee ono, e lewru feburiyee 1943,
kadi golle qe rewve almaañnaave
d f
ndeen maalde E nder Duppal feññini ko maa tuma nde laam
-leydi te fof, ccitaa
eraani veen
naave
d ll
ende addani ngol noon,
alde suuqiinde. mu lorlata goqqo,
wallidiive ve. renndo ngo fuu
uynude golle
0 11
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page13
peeje vurqek
Equm waqi
m
© Siftordu Shoah/CDJC
Sikkude yahuudu’en maa añdeyahuudu’en, ko huunde fuqnde.Ko qum batte ngañngu vooyngungu diine yahuudu añaa. E oo sahaanoon, ngañgu nguu ¥eptii sifaaji kesi.
NGAÑNGU YAHUUDUKo leñam-leñamaagu saabii njangu almaañnaave nasi e yahuudu’en, kono noonwonaa ndeen tan ngañngu leñol yahuudu fuqqii feeñde. Sikkude yahuudu’enmaa añde yahuudu’en, maa boom diine yahuudu, ko qum huunde fuqnde. Qeensikkeeji maa nguun ngañgu ¥eptii sifaaji kesi e oo sahaa: sifaaji politik, beru koyahuudu’en dakmittonoo e potal hakkeeji, sifaaji leñam-leñaamiiji tuma nde
ganndal. Oon taarik sikkeeji, ko o juutqo. O yottii kaaqtudi ko e Duppal. Kono
ngo¥a mawqo . Engu qesa wuurtude e gañondiral e fitina, maa boon, engu qesariiwde maa waylude taarik Duppal.
h Sikku
d k h de yahuudu’en
d f d n maa añde
noon, n ngu dii Ko qum yahuu
© Siftordu Sh
ngañgu nguu ¥ept ine yahuudu aña
m batte ngañng udu’en, ko huun
hoah/CDJC
tii sifaaji kesi. a. E oo sahaa
gu vooyngu nde fuqnde.
yahuudu’en d sikkeeji maa n maa añde yah wonaa ndeen Ko leñam-leña
NGAÑNGU
dakmittonoo e potal h nguun ngañgu ¥eptii s
uudu’en, maa boom d tan ngañngu leñol ya
amaagu saabii njangu
U YAHUUDU
hakkeeji, sifaaji leñam sifaaji kesi e oo sahaa:
diine yahuudu, ko qum ahuudu fuqqii feeñde
almaañnaave nasi e y
m-leñaamiiji tuma nde : sifaaji politik, beru k
m huunde fuqnde. Qee e. Sikkude yahuudu’en
yahuudu’en, kono noo
e ko
n n
on
riiwde maa wa ngo¥a mawqo
ganndal. Oon
aylude taarik Duppal. . Engu qesa wuurtude
taarik sikkeeji, ko o j
e e gañondiral e fitina
uutqo. O yottii kaaqt
a, maa boon, engu qesa
tudi ko e Duppal. Kon
a
o
12
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page14
KATTANQE KARALLEKESEWiqto Duppal ina hollira wonde waqve fitinaaji pakitqi qi kuutortoo ko karalle kesevurqe wonde dowrowe ngam haa ve keva yiqde mavve. Haraleeve toowve gollantoovesahaa suusiyeteeji lolluqi, kormaaqi, ko veen miijtii, mahi cuuqi moftooji gaas
nokkuuji qi almaañnaave nasi kebli. Ko cefe yimve mbaretee e qiin nokkuuji. Ngoowarngo ngo almaañnaave nasi mbarata leñol yahuudu feññini ko jaalagol yuvvo miijokarallaagal kesal. Kono, ngoon yuvvo, ngo waylita, ngo fa’tinaa e lañcuol yimve.
Ko hasii ko, ko dowlaaji e laamuuji njuvvini warle¥¥i baqaaqi e teemedannde 20 siijo o.Ko wonve e birooji kebli, e wondude e ballal huunde e renndo ngo. Laatini qum komiliteeriive yahduve e laamu. E kiin mavve bonki, ve kuutortonoo ko peeje vurqekelqude qe ve njogino. Oon goonga feeñii e tuma nde leñol Tutsi waretee Rwanda. Koe rajo werlaa jeeyngal coomngal leñam-leñamaagu. Jeeyngal ngal rokkata ko siifa mo inaaddana waroove ve hevtinde wareteeve ve. Ina haani almudve vee vura faamneedembaawka karallaagal e ko ngaal karallaagal waawi naftoreede. Qum ne ko sifaa goqqo noina haaldiree qii muraaduuji kesi jowitiiqi e ñaaygol hakkeeji garwaniiqi. Equm waqimaanaa nde wonnoo, e qii duuvi sakket, karalle mbayliima abete.
Birkeno, Poloñ. Ta¥re dow tufnde,
27 me 1944© Lowre renndo
Hudum Oswits-Birkeno qo almaañnaavendentintuno waroyteeve.
Oon hudum jeytaama e jey INESKO, e hitaande 1979© Siftordu ngenndi to Oswits-Birkeno
« So tawii bonki jeyaako e finaa-tawa
men, nafoorejanngingol ko lavvinde
geqe mbaawqejibinde bonki. »
Sorso Bensuusaan, Aswits todonal ? Mill e iin Niwi, Pari, 2003
2 13
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:33 Page15
JANNGINGOL DUPPALE NAFOOJE QE QUMROKKATA NEHOOVE.
© Sémbu Aladin
Golle INISKO ko ¥ellitide jam tawa konehdi tammbii quml. E nder qum,janngingol Duppal ina rokka jannginoowopeeje jannginirqe. Duppal ko gootal ejamanuuji taarik mo vur-qen humpitaade.Kadi, omo udditani jannginoove peejekuutorqe jannginirqe keewqe to senngoheblugol binndanqe juvvinaaqe, jirwuqe,
beevqe dañde (defte, nate, karte, fotooje,kuutorqe, jaayqeeji keeriiqi, gannditi, ekwn).So qum waqtidaama e darnugol taariindejannginirdi kelqundi, maa qum wallitjaabtaade soklaaji almudve ve.
14
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:34 Page16
Tawaave oon taarikSeedtagol daqnoove maa tawanoove oon sahaa ko huunde waawnde wallitde abete faamde oon taarik. Ina woodi eaduna hee daqnoove e ngaal Duppal Ko qum veydaare wonannde almudve yi’dude e mavve maa heqaade ceedtagolmavve e humpitirde “ nanna-yi’na ”. So almudve ve ina keqoo pillanqe veen, maa ve ¥ellito e aduna goqqo, keewqohumpito te ko oon taarik tan heertorii qe. Ve ngannda tamperel gooto fof, ve mbaawa jokkondirde qum e yanngodalrenndo. Oon tuma maa ve nganndu no yimve nguurduno ko adii warleñol ngol. Maa qum addan ve suvtaade heen mbaadipinal e mbaadi taarik goodal mavve, ustanoo ve caaqeele ndaardude ve tan ko ve lorlaave.
Laabi jannginqi galluqi, laavtuqiTiitoonde nde, no nde hulvinorii fof sabu wonde ko noon warleñol siforii, tawaawa Duppal ina waawi janngineedetawa alaa baasi e nder taariiqe pine keewqe. Karallaagal janngingol huutorteengal e duqal ina jogii batte e ko almudve venanngoyta. Qum noon ina haani nehoove ve kuutoroo karalle janngingol jojjuqe. Jannginde e nder duqal taarikjowitiiqo e Duppal, warle¥¥i e fitinaaji pakitqi, qum naamnii ko yo jannginoowo o jogo gannde luggiqqe fa’de e Duppal.O faama kadi ko qum huunde farwunde. Nehoove ve poti ko suvtaade ¥aaqorqe binndaaqe maa ndaareteeqe, e wondudee yiila keeriiqo, tawa eqe ommbondiri e hakillaaji almudve ve, tawa kadi eqe ngaddana taarik Duppal fillireede nowonirii, tawa o nuskaaka.
Njuvvudi naatnaatondirgal fannuujiKo heewi e jannginoove cikki ko oo taarik haandi ko e javvalnaatnaatondirngal fannuuji gannde. So waqtidaama, huutoraama
maa qum addan almudve huutoraade ganndal kevirangal feere heeriinde,ve mbaqa ngal yumma gannde baawqe siineede e taariiqe goqqe. Yeru, soalmudve ve, caggal nde ve mbiqti Ostwits e taarika, ve janngi tinndi gonqie Lilit e altri racconti de Primo Lewi, maa ve mbaaw waqtude qi e alhaalivurqo teskinde.
Kayee idiiqo e Jaaynde Aan Faranka.Jaaynde Aan Faranka winndaa
ko 2009 e Karne Gannditi INESKO© AFF Baal, CH/AFS Amsterdam, NL
4 15
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:34 Page17
Wiqto yerondiroowo warle¥¥I
© Defterdu ndu Kammbods /Kalyanee Mam
Jangugol Duppal ko fuqqoodewiqto taarik warle¥¥i kañ ewarhooreeji neqqaagal.Evvindirgol kelqungolhakkunde Duppal e fitinaajimawqi goqqi, ko huundewaawnde wallude janngooveseernditde sifaaji mawqigannditirqi warle¥¥i.
JanngugolDuppal ruttatako e paandaajegarwaniije INESKO. Sifaaji heedi-heeda,ammbugol, kañ ecalanagol dente goqqehakkeeji garwaniiji,ko geqebaawqe vurtude.Qe njibina kisañaayqeele hakkeejiaadee laavtuqe.Won no boom wa’ta, qumjibina fitinaaji pakitqiso yaawaaka ¥eptaneedekuule paltorqe gila law.Maa qum wallit faamdekevtinirqe e ceerte qiinsifaaji keewqi janngaaqi.
Wejo nate vesngu to MoftordePine ngenndiire nde Oswits- Birkeno© Moftorde Pine ngenndiire ndeOswits- Birkeno /Pawel Sawickki
Kono, so wonii to senngo karallaagal janngingol waqgol wiqtoevvinirngo warle¥¥I ko huunde ittunde, ina haani mo¥¥a tawayerondiraaka lorraaji, heddee tan e wiqtude saangaaji oon taarik.So ve naatanii jannginde Duppal, jannginoove ve poti waqtudehakkillaaji mumen tan ko e qeen dawruqe keewqe lañcooqe qenjuvvini almaañnaave e wallidiive mumen. So ve kuccanii warle¥¥Igoqqi, ve poti ko turaade e dawruqe gooto e mavve fof.
Ko yerondirgol mahingol woni ngooroondi wiqtoojiyerondiraaqi jowitiiqi e warle¥¥i. Kono, alaa bi’oowowonde ko lor leeptaave e Duppal vuri bonde maasamorde e leepte veen leeptaave e warle¥¥I goqqi.Alaa kadi lelnude ardondiral warle¥¥i. Kala sifaafitina pakitqo no Duppal nih, foti faamiireede kogoongaaji mum keeriiqe. Musiiba mum waawataausteede, maa nuskeede maa yeddeede.
16
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:34 Page18
www.unesco.org/new/en/education/themes/leading-the-international-agenda/human-rights-education/holocaust-remembrance
www.un.org/en/holocaustrememebrance
http://www.un.org/en/preventgenocide/adviser/index.shtml
www.holocaustrememebrance.com
www.ushmm.org
www.yadvashem.org.il
www.memorialdelashoah.org
www.memorial-museums.net
Nde tufnde Web nde INESKO ko fuqqorde mo¥¥ere wonande janngingol ko fa’ti e Duppal kañ e hakkeeji aadee. Ende weqqiti lelngo
E ndee tufnde web, ina tawee kumpite laavtuqe fa’de e Evvo Kumpital « Duppal e Dowlaaji Dentuqi». Ende holla kuutorqe jannginirqe. Endeaddana paalaaqo fof no veydorii e gollal mum
Ko tufnde Biro oon Diisneteeqo Keeriiqo ko fa’ti paltagol warleñol (Gooumu Dowlaaji Dentuqi).
e Duppal, janngingol goongaaji mum e laynugol gannditi mum. Ende hollita kabaruuji keewqi, kelquqi, jowitiiqi e noonee jannde Duppal. Inatawee heen kadi kabaruuji feewde e « Duppal e warle¥¥i goqqi ».
Jey ndee tufnde Web ko Galle-Ganni (Miisee) nde Dowlaaji Dentuqi Amerik. Ko nde siftinoonde Duppal. Ende mofti kabaaruuji keewqi pa’tuqie taarik Duppal. Ende newnana yottanaade dallinorqe yummaaje (no nate e kartuuji). Ende rokka kadi kabaaruuji keewqi jowitiiqi e taarikWarle¥¥i e fitinaaji pakitqi.
Tulnde Web Yad Washem woni sagitorde vurnde mawnude to senngo dallinorqe jowitiiqe e Duppal. Ende weevni hevgol cuvte keewqemoftaave e enternet, heblooji wonannde heertoriive won golle, karne qo winndaa inqe veen lorlanoove, kañ e kabaaruuji keewqi jowitiiqie taarik, tawa kadi ko e nder qemqe keewqe.
Ciftinigal Shoah wallita ko yottanaade cewle ceerkeewqe jowitiiqe e kabaaru Duppal. Ko qemngal farayse vuri jaalaade. Ende woodi tufndeweb nde almudve qe duqe les-lese: www.grenierdesarah.org, Ende joogianii jannginoove e duqe hakkondiije tufnde woqnde:www.enseigner-histoire-shoah.org
Ndee tufnde hollirta e enternet ko jaale keertoriiqe Duppal, e nder aduna hee fof. Waqi ndeen tufnde ko fedde « Ngooroondi Veto Owlugol
TUFQE JOWITIIQE E JANNGINDE DUPPAL EWARLE¥¥I GOQQIINESKO haaldata ko e winndere nde fof. Ina woodi kumpitirqi kesi, kelquqi, jottantooqi aduna o fof. Ko qi newiiqi, qi caqtaani coggu. INESKOina waawi huutoraade qiin kumpitirqi jojjuqi ngam haalde ko fa’ti e Duppal, ko fa’ti e warle¥¥i, ko fa’ti e fitinaaji mawqi. Kono, ina hatojinimo¥¥a, o fawa gollal makko e dow kabaruuji laavqi, celluqi to bannge taarik. Qee tufqe Web garooje, eqe tinndina loowdiiji paayodinqi abetetawa kadi ko e qemqe keewqe.
6 17
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:34 Page19
www.projetaladin.org
www.annefrank.org
www.dornsife.usc.edu/vhi
www.ioe.ac.uk/holocaust
www.ctholocaust.co.za
www.instituteforthestudyofgenocide.org
www.genocidewatch.org
www.hrw.org
www.facing.org
http://www.auschwitz.org.pl/
Ko Evvoore Aladin woodi ndee tufnde web. Fuqqi nde ko miijo yowitiingo e fina-tawaqi e wondude e ballal INESKO. Faandaare nde ko havaade
Demqe qee ko: Enngele, Farayse, Arab, Turki e farsi.
Galle Aan Faranki ko Goomu njeyngu hoore mum. Galle o toppitii ko mooftude cuuqorgel e sirru qo Aan Faranki suuqinoo saanga Wolde adunaqimmiire. Ko qoon kadi o winndi jaaynde makko nde. Goomu ngu, engu daranii joopanaade aduna o fof taarik jowitiiqo e nguurndan Aan Faranki,ngam haa fof miijito musibaaji ngañgu diine yahuudu, leñam-leñaagu, heedi-heeda; ngam kadi haa fof miijito vural ndimaagu e vural potal hakkeejie demokaraasi. Tufnde Web annefrankguide.net ina woodi e qemqe e ngaddinaaji leyqeele 22.
Goomu « USC Shoah Foundation Institute for Visual History and Education (Duqal Jaavi-haaqtirde to Kalifornii bannge Worgo) ina jogii moftejaajqe ceedtaali daqnoove e Duppal wonve e aduna hee fof. Engu newna ndaargol wiidoyooji keewqi moftuqi ceedtaali. Engu newna hevdeevvooje fii jannginoove, kañ e cewle ceerkeewqe qe karalle jannde. Engu joogii ta¥re heertoriinde daqve ve le¥¥i armani, tutsi e Kammbors.
duqe evvooje keewqe, kuutorqe e cewle karallaagal jannde.
renndo vurngo wonde goongiyanteewo, tawa e nder ngoon renndo ina hormaa, ina nehtana hakkeeji aadee kañ e ceerkeewal. Nokkuuji nguun
janngina battane SIKKEEJI, leñam-leñaagu, heedi-heeda. Eqi qavvita faamnude musibaaji gonqi e welsindaare, qaatere e de¥¥ere.
ngal Dowla New York. Engu jogii tufnde web alqunde, yarlitiinde e rokkirgol kabaruuji jowitiiqi e warle¥¥i, warhooreeji iwruqi to Dowlaaji, dentemaapanaaqe. Ende yarlitii kadi e hollude kabaaruuji jowitiiqi e hakkeeji aadee e taarikaaji warle¥¥i.
hee.
18
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:34 Page20
Teemedannde 20 siire e teemedannde 21 siire eqe teskoraa sifaajiwarle¥¥i e sifaaji fitinaaji pakitqi qi ngalaano nanndooji. Ko Almaañnasi waqi warhooreeji keewqi: Herero, leñol Armeni, Duppal, e warhooreeji goqqi. Ina woodi warhooreeji goqqi: qi Stalin saabii,to Kammbodso, to Timor bannge Fuqnaange, to Rwanda, to Bosnii-Hersegowin, to Kosowo, to Darfuur, to Dowla Konngo. Limtugol ngolgasaani.
E ballal INESKO, ina waawa vuree faameede lasli qiin fitinaaji pakitqie ngol warleñol. Wiqtugol Duppal ina waawa wallude en e qee golle.Kala no lugginir-qen ngoon wiqto ko noon vuraten faamde geqe jiiviiqegaddanqe laamuuji e yimve waqde warhooreeji.
8 19
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:34 Page21
www.unesco.org/education
Duppal wonii haa¥torde e nder taarika aduna o. Haa jooni ina jojji qavvitee no faamirako addi warleñol yahuudu’en e warhooreeji goqqi qi laamu almaañ nasi waqi.
Janngugol oo taarik aduna ina waawa softinde janngoove , no ve ngoniri e qo ve ngoni fof, emiijitaade qaqi oo warleñol, e jojjugol ¥ellitde jam e hakkeeji aadee mbele bonanndeeji no qi;ina mbaasa waqtude.
Ngel deftel hollirta , e ravvikinaade, ko no ngool janngingol waawirta walludehohoove dawrugol defaare, veen jannginoove e veen almudve no ve vurta
jannginde Duppal.
Ta¥reJaŋdeGoomu
Dowlaaji Dentuqi
l t
ko addi warleñ Duppal wonii
ik d i
ol yahuudu’en e warhooreeji goqqi qi laamu almaañ nasi waqi. haa¥torde e nder taa qavvitee no faamira
fti d j
hooreeji goqqi qi laamu almaañ nasi waqi. arika aduna o. Haa jooni ina jojji qavvitee no faamira
i i
mu almaañ nasi waqi. oni ina jojji qavvitee
i f f
qavvitee no faamira
hohoove dawr vurtaNgel deftel ho
ina mbaasa waqmiijitaade qaqi Janngugol oo ta
rugol defaare, veen vurta ollirta , e ravvikinaad
qtude. oo warleñol, e jojjugol ¥ellitde jam e hakkeeji aadee mbele bonanndeeji no qi; aarik aduna ina waawa softinde janngoove , no ve ngoniri e qo ve ngoni fof, e
n jannginoove e veen vurta de, ko no ngool jann
l ¥ellitde jam e hakkeeji aadee mbele bonanndeeji no qi; a softinde janngoove , no ve ngoniri e qo ve ngoni fof, e
n almudve no ve vurta ngingol waawirta wallude
eji aadee mbele bonanndeeji no qi; , no ve ngoniri e qo ve ngoni fof, e
vurta allude
nndeeji no qi; e ngoni fof, e
jannginde Dup ppal.
.ooc.uneswww tionacg/eduro
Guide Pulaar:Mise en page 1 16/04/15 12:34 Page22