-
UPPSALA UNIVERSITET RAPPORT NR: 2011-021-009 Institutionen fr
pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Sjlvstndigt arbete p
C-niv inom Bild/IKT och media, 15hp VT 2011
Videokonst En inblick i videokonstens vrld
Frfattare: Handledare: Gabriela Dueas Beltrn Staffan Lvgren
Examinator: Monica Langerth Zetterman
-
2
Abstract [sv]:
Uppsatsen behandlar konstnrligt uttryck utefter en relativt ny
konstform nmligen videokonst.
Med relativ ny menas att det inte var frrn 60-talet som det dk
upp. Underskningen utgr
ifrn mtet mellan uppsatsfrfattaren och videokonstnrerna Anders
Rnnlund och Katarina
Lfstrm. Genom att intervjua en kvinnlig och en manlig konstnr,
samt genom att titta nrmare
p deras verk, vill uppsatsfrfattaren frska se vad som pverkar
deras skapandeprocess, deras
inspiration och tankegngar. Att intervjua tv konstnrer r inte
tillrckligt fr att dra ngra
generella slutsatser men det ger oss en inblick hur annorlunda
skapandeprocessen kan se ut
beroende p konstnren och dess bakgrund. Forskningsansatsen
fokuserar p att underska vad
videokonst innebr, processen frn id till slutprodukt samt hur
slutprodukten kan se ut nr den
stlls ut. Dessutom har det, genom en intervju med Louise Bown,
filmkonsulent p Film i
Uppland, underskts vilket arbete Uppsala ln lgger p att upplysa
allmnheten om videokonst.
Studien visar att videokonst r en konstform som r svr att
kategorisera men tillrckligt distinkt
fr att definieras. Underskningen visade de intervjuade
konstnrernas skapandeprocess
varierade beroende p deras bakgrund dock gr det inte att
generalisera eftersom tv r fr f
informanter fr att gra detta. Sedan gr det att konstatera att
Uppsala gr en hel del insatser fr
att frska infra videokonst i lnet men att ytterligare
informationsspridning skulle behvas.
Nyckelord: Videokonst, kvalitativa intervjuer, Uppsala ln,
skapandeprocess, inspiration.
-
3
Innehllsfrteckning
Abstract
1 Inledning
.................................................................................................................
4
1.1 Bakgrund
.......................................................................................................................................
4
1.1.1 Samtidskonst
.................................................................................................................................
5
2 Syfte och frgestllningar
........................................................................................
6
2.1 Syfte
................................................................................................................................................
6
2.2 Frgestllningar
.............................................................................................................................
6
3 Teoretisk bakgrund
.................................................................................................
7
3.1 Videokonstens historia
................................................................................................................
7
3.2 Videomediets betydelse fr kvinnliga
konstnrer....................................................................
9
3.3 Kvinnliga konstnrers inkomst.
...............................................................................................
10
3.4 Tidigare forskning
......................................................................................................................
10
4 Metod
....................................................................................................................
13
4.1 Kvalitativa intervjuer
..................................................................................................................
13
4.2 Samtalsintervjuer
........................................................................................................................
13
4.3 Urval
.............................................................................................................................................
14
4.4 Avgrnsning
................................................................................................................................
14
4.5 Validitet och
reliabilitet..............................................................................................................
15
4 5 Visuell gestaltning
.................................................................................................
16
5.1 Videokonst Delirium
...................................................................................................................
16
6 Resultat
..................................................................................................................
17
6.1 Definition av videokonst
...........................................................................................................
17
6.2 Pverkande faktorer i skapandeprocessen
..............................................................................
18
6.3 Rrlig bild och videokonst i Uppsala ln
................................................................................
21
7 Diskussion
.............................................................................................................
22
7.1 Diskussionen kring studiens resultat
......................................................................................
22
7.2 Sammanfattning
..........................................................................................................................
26
Litteraturfrteckning
..........................................................................................................
27
Bilagor
-
4
1. Inledning
Termen konst r enligt Nationalencyklopedin verksamheter som
syftar till att framkalla srskilda
sinnesintryck och knslomssig eller tankemssig inlevelse. 1
Medlen vi framkallar dessa sinnesintryck och
upplevelser med kan vara mnga, allt ifrn en tavla till mer
tekniska medel som exempelvis video.
Denna uppsats kommer att behandla videokonst men det r lngt ifrn
en sammanfattning av
vad videokonst r utan fungerar mer som ett frsta mte med
konstformen. De funderingar jag
kommer att berra r bland annat: Vad r det som intresserar en
konstnr i skapandet av ett
videokonstverk? Var hittar konstnren inspirationen? r
studiebakgrunden viktig fr
konstnrerna och i s fall p vilken stt?
1.1 Bakgrund
Intresset fr videokonsten och min vilja att underska konstformen
nrmare vcktes av den
enkla anledningen att jag ville lra mig att arbeta med en
konstform som jag tror kan komma att
intressera flera ungdomar i min framtida bildundervisning p
gymnasieskolan. Gvleborg,
Uppsala och Dalarnas ln startade hsten 2006 ett videokonstntverk
kallat VideoGUD (GUD
str fr initialerna i varje ln, Gvleborg, Uppsala och Dalarna).
Syftet med ntverket r att
tillgngliggra aktuell videokonst fr allmnheten. De stdjer
dessutom konstnrer och filmare
som verkar i omrdet genom att arrangera en festival fr
videokonst och experimentell film.
Dessutom finns det ett antal videostationer som r utplacerade i
offentliga miljer som bibliotek,
skolor, museer, vrdinrttningar och kulturhus runt om i de tre
lnen. Varje r finns det tv
program, ett p vren och ett p hsten, dr det visas fem filmer per
termin. Varje film visas
under tre veckor, och det r samma film p alla stationer i de tre
lnen. Ntverket vill med dessa
stationer ka exponeringsplatsen i det offentliga rummet. Mindre
orter med begrnsade
utstllningsarrangrer fr mjligheten att visa aktuell konst av
vrldsklass tack vare VideoGUD:s
verksamhet. Videostationerna i Uppsala ln finns vid Akademiska
sjukhuset i Uppsala,
Bildningscentrum Jan Fridegrd i Blsta, Lasarettet i Enkping och
vid Tierps vrdcentral.2
Varje r i maj arrangerar dessutom alla tre ln en
videokonstfestival som de turas om att vara
vrdar till frn r till r. Festivalen har gratis entr och r ppen
fr allmnheten. Syftet med det
r att vcka vidare diskussioner kring videokonst eftersom det r
en konstform som stndigt
frndras i takt med tekniken. I festivalen ingr frelsningar kring
videokonst ledda av
konstnrer och branschfolk och ven visning av nationell och
internationell aktuell videokonst.
1 http://www.ne.se/kort/konst (11-04-19) 2
http://www.videogud.se/innehall/videostationerna/videokonststationer/uppsala/
(11-05-21)
-
5
Det anordnas dessutom fr festivalen tv tvlingsmoment, en klass
fr professionella/
hgskolestuderande konstnrer och en klass som r ppen fr alla. Ett
av kraven r att man har
anknytning till ngot av lnen.3
Anledning till att jag tar upp VideoGUD i min bakgrund r att jag
har anvnt mig av deras
hemsida som std till att bde stlla frgor till filmkonsulenten
jag intervjuat samt till att f
ytterligare information till videokonstfestivalen 2011 som
Dalarna stod vrd fr i r och som jag
nrvarade vid. Jag valde att nrvara vid festivalen fr att jag
ansg det viktigt att sjlv kunna se
hur festivalen gr till. Detta fr att skapa mig strre frstelse
samt fr att kunna bedma om det
r ngot jag kan anvnda som resurs i min undervisning i
framtiden.
1.1.1 Samtidskonst
Videokonsten r en del av samtidskonsten och fr att ta reda p vad
videokonst r mste vi brja
med att redogra begreppet samtidskonst.
Malmborg, Elisabeth4 tar upp i sin uppsats problemet med att
koda av begreppet samtidskonst.
Problemet uppstr nr olika tolkningar grs eftersom samtidskonst
inte har ett lika starkt fste i
konsthistorian som modernismen och postmodernismen.
Samtidskonsten definieras i Malmborgs
text som idbaserad konst dr det r idn som styr innehllet och
formen. Den engelska
versttningen Contemporary art anses inte vara en lika brett term
som samtidskonst och klarlggs
vara konst som genom form, teknik och material bryts mot
konsttraditionen p ett
genomgripande stt samt att den diskuterar olika samhllsfenomen.
Samtidskonst innefattar
detta men ven mycket mer som till exempel utmrkt medel fr att
diskutera frgor kring
identitet, maktfrhllande, etnicitet och kn. Malmborg tar upp
samtidskonst som ett anvndbart
verktyg i skolan dr det kan skapa diskussioner och debatter
kring samhlle och kulturer och som
kan anvndas fr att utveckla elevernas kompetens rrande
demokratiska frgor.
Malmberg tar upp hur man ibland kan blanda samtidskonst med
modernismen och
postmodernismen men frklarar skillnader genom att en tidsram dr
modernismen strckte sig
frn 1900-talet till 1960-talet d postmodernismen tog fart.
Samtidskonst anses strcker sig istllet
frn 90-talet och framt enligt Malmborg.
Johansson, Jon och Garpmo, Henrik5 tar upp i sitt examensarbete
tre klara kriterier som srskiljer
samtidskonst frn annan typ av konst. Dessa tre kriterier r
fljande:
3 http://www.videogud.se/innehall/om-videogud/ (11-05-20) 4
Malmborg, Elisabeth (2010)
5 Johansson, Jon & Garpmo, Henrik (2008)
-
6
1. Konst som behandlar och problematiserar det som r
betydelsefullt i vr tid
2. Konst som utifrn moraliska och etiska infallsvinklar
undersker sociala relationer,
hndelser och situationer samt diskuterar olika samhllsfenomen
och frhllande mellan
samhlle och individ.
3. Konst som idbaserad dr idn bestmmer form och material.
Sammanfattningsvis kan vi tillsammans komma kram till att
samtidskonst anses vara konst frn
90-tal och framt och som r behandlar olika samhllsfenomen dr det
r sjlva idn som
bestmmer vilken teknik man skall anvnda sig av och som dessutom
vcker diskussioner
beroende p olika moraliska och etiska infallsvinklar.
2. Syfte och frgestllningar
Hr nedan presenteras syftet och de frgestllningar som uppsatsen
r grundad p.
2.1 Syfte
Syftet med den hr uppsatsen r att studera vad videokonst innebr
och att f kunskap om hur
processen mellan id och slutresultat kan se ut. Jag kommer
dessutom att frska f en inblick
genom mtet med Anders Rnnlund och Katarina Lfstrm om hur
processen mellan id till
slutprodukt kan se ut. Syftet med denna uppsats r ocks att frska
f tillrckligt med kunskap
inom konstformen fr att sjlv frska skapa ett videokonstverk
tillsammans med tv kamrater.
Genom att sjlv bekanta mig med konstformen s kommer jag komma
videokonsten nrmare fr
att sedan kunna ha en liten grund om hur man kan anpassa det
till min framtida undervisning. En
ytterligare insats fr att f tillrcklig kunskaper om videokonst r
att ta reda p vad Uppsala ln
gr fr att belysa invnarna om konstformen. Detta anser jag r
viktig fr mig eftersom jag i
framtiden vill jobba i Uppsala och d vill jag veta vilka
resurser finns i Uppsala fr att integrera
videokonst i min bildundervisning.
2.2 Frgestllningar
De frgestllningar jag utgr ifrn r:
1. Vad r videokonst?
2. Vilka faktorer pverkar de intervjuade konstnrers
skapandeprocess med videokonst?
3. Vad grs i Uppsala ln fr att upplysa allmnheten om
videokonst?
-
7
3. Teoretisk bakgrund
Under detta avsnitt presenteras videokonstens historia, samt
tidigare forskning som gjorts kring videokonst och
skapandeprocesser. Jag redovisar ocks om Uppsalas insatser fr att
kultivera befolkningen betrffande konst i allmnhet.
4.1 Videokonstens historia
Videokonsten r en relativt ny konstform som inte strcker sig
lngre tillbaka n till kring 1960 d
de frsta konstverken inom TV- och videoteknik dk upp. 6
Konstformen baseras p elektroniska
upptagningar av ljud och bild som visas p bildskrm. Den
koreanska konstnren Nam June Paik
brukar ses som videokonstens fader, d han var den frsta som
stllde ut en videoinstallation,
kallad "Exposition of Music Electronic Television", vid ett
galleri i Wuppertal, Tyskland.
Nam June Paik Exposition of Music Electronic Television,
19637
Videokonst kan vara sjlvstndiga verk som visas p bildskrmar som
skapar ett samarbete
sinsemellan eller med andra konstnrliga freml som kan frstrka
upplevelsen av konstverket.
Sjlva videon r ofta en del av en installation eller en
iscensttning av en konstnrlig hndelse. 8
Videokonsten idag r s sjlvklar att ingen ifrgastter dess
befinnande i ett galleri eller i ett
museum lngre. Det r ett sjlvklart medel fr dagens konstnrer. 9
Det har dock inte alltid varit
s. I mitten av 1960-talet brjade konstnrer frn bl.a.
Fluxusrrelsen (en konstnrlig rrelse som
ifrgasatte konstnrliga normer och vrderingar, t.ex. genom att
med hjlp av bl.a. improvisation
frska verbrygga klyftan mellan konst och liv samt mellan
konstnren och publiken10) att
arbeta med TV-apparaten som ett kulturellt symboliskt objekt.
Det skedde samtidigt som de
frsta portabla videobandspelarna dk upp och konstnrerna brjade
experimentera med den nya
6 Liljefors, Max (2005) s. 11 7
http://www.medienkunstnetz.de/assets/img/data/258/bild.jpg
(11-04-23) 8 http://www.ne.se/school/lang/videokonst (11-04-21) 9
Liljefors, Max (2005) s. 40 10 http://www.ne.se/school/lang/fluxus
(11-04-21)
-
8
tekniken11. Ett av dessa experiment gjordes av Nam June Paik som
tillsammans med Shuya Abe
utvecklade den s kallade Paik/Abe Synthesizer Scan Modulator som
pverkade TV-skrmens
linjeraster p olika stt beroende p TV-system. 12
Konstnrsparet som bestod av den islndska konstnren Steina
Vasulka och den tjeckoslovakiska
konstnren Woody Vasulka utvecklade den mest systematiska
utforskande skanningsfunktion av
TV:n nr de immigrerade till USA och brjade arbeta med
elektroniska media 1969. De skapade
tillsammans verk dr de modifierade videosignalen. De fortsatte
att skapa sdana underskningar
p var sitt hll s smningom.
Hr r ett exempel p ett verk av Woody Vasulka:
Woody Vasulka Didactic Video, 197513
Det krvdes bde tekniska kunskaper samt ekonomiska frutsttningar
fr att konstnrer skulle
brja upptcka videons potential. Ngot som ven spelade en stor
roll i videokonstens historia
var den vnsterpolitiska radikalitet som genomsyrade 1960-talets
samhlle. Hippievgen brjade
ta fart, kvinnorrelsen och de etiska minoriteternas rrelser mot
jmlika rttigheter. Studenterna
vid universiteten i Europa och Amerika gjorde uppror mot
Vietnamkriget, den ldre
generationens inskrnkta syn p allt, samt den banala konsumtionen
samhllet nyttjade. Allt detta
pverkade videokonsten genom att flera konstnrer brjade med att
genom video protestera mot
dessa samhllsproblem.14
Vi stter p tv svrigheter nr vi frsker kategorisera videokonst.
Dels att konstnrer inte fljer
ngra begrnsande riktlinjer, dels att en sdan kategorisering knns
nst intill omjlig p grund av
dagens oenhetliga videokonst. 15
11 Widding, Astrid Sderbergh (2006) s.132 12 Liljefors, Max
(2005) s. 26 13
http://www.uclan.ac.uk/schools/adp/electronic_digital_art/files/EDAU_Woody_Vasulka_1975.jpg
(11-04-23) 14 Liljefors, Max (2005) s. 37-38 15 Liljefors, Max
(2005), s. 40
-
9
Konstnrerna underskte medlets tekniska villkor dr realtiden,
d.v.s. det faktiska tidsfrloppet16,
kom att definiera sjlva videon. Man fokuserade p videon i sig
och frskte att inkludera bde
betraktaren och konstnren i samspelet med videon. Under 70-talet
strvade flera konstnrer
efter att anvnda sig av videon som ett alternativ till de erknda
konstformerna samt att komma
ifrn den kommersiella televisionen. Konstnrernas strsta strvan
var att genom billig utrustning
frmedla till folket de kulturella samt sociala fenomen som
oftast blev sidosatta av de etablerade
medierna. Videon anges vara postmodernismens medium i den
bemrkelsen att den terspeglar
postmodernismens bildsamhlle dr verkligheten har kommit att
ersttas av representationer av
verkligheten. Videokonsten kan presenteras p olika stt under en
utstllning. Ibland kan
konstnren vlja att visa sitt verk genom en projektor eller genom
en skrm. Vissa konstnrer
brukar dessutom kombinera videon med objekt utanfr bildrutan.
Dessa kallas enligt Liljefors
videoinstallationer, videoskulpturer eller videoobjekt.17
4.2 Videomediets betydelse fr kvinnliga konstnrer.
Under 1960-talet kom videomediet att ha en stor betydelse fr de
kvinnliga konstnrerna.
Eftersom video inte hade ngon historia om att exkludera kvinnor
s kom medlet att ses som en
anvndbar kanal till att fra fram en feministisk diskussion.
Videon kom att vara lmplig fr att
kunna dokumentera och frmedla andra konstformer som intresserade
kvinnor, nmligen
performancekonsten. Denna kom att locka kvinnorna som ett
alternativ till mleriet och
skulpturen, som ansgs vara mansdominerade konstformer. Genom
videon och
performancekonsten bestmde sig kvinnorna att byta rollen som
modell till en mer aktiv roll som
konstnr. De som fortfarande valde att vara framfr kameran frskte
plocka isr de hrskande
kvinnliga stereotyperna.
Martha Rosler r en kvinnlig konstnr som genom fotografi,
performance och video kom att
frhlla sig kritiskt mot de sociala och politiska strukturerna
som frutstter kvinnans villkor i
samhllet. I sin sex minuter lnga Semiotics of the Kitchen18 frn
1975, undermineras stereotypen av
en hemmafru. Rosler gr igenom olika kksredskap i alfabetisk
ordning som en instruktionsfilm,
och samtidigt tvingas hon in i rollen som hemmafru. Hon r lngt
ifrn njd med den rollen och
det uttrycker hon med de vldsamma rrelser med vilka hon hanterar
redskapen.
16 http://www.ne.se/lang/realtid (11-05-19) 17
Liljefors, Max (2005), s. 131 18 http://youtu.be/3zSA9Rm2PZA
(11-05-23)
-
10
En annan kvinnlig konstnr som har kommit att stta spr inom
videokonsten r Dara Birnbaum.
Birnbaum fokuserar p att ta isr televisionens struktur och koder
och manipulera det redan hgt
manipulerat mediet. I bandet Technology Transformation: Wonder
Woman19 frn 1978-1979 har
Birnbaum klippt korta utsnitt ur TV-serien Wonder Woman. Hon har
sedan klippt ihop bl. a. olika
explosioner, huvudkaraktrens frvandling till Wonder Woman med en
snurrning och upprepar
dessa scener flera gnger om. Genom att upprepa scenerna vill
Birnbaum f tittaren att frhlla
sig kritisk till de banala uttryck som televisionen anvnder sig
av och som televisionen drnker
oss i, som att till exempel frvandla en vanlig sekreterare till
en mirakelkvinna med hjlp av en
snurrning av kroppen samt ett blndande ljus. I bakgrunden hr man
discolten Wonder Woman in
Discoland av the Wonder Woman in Discoland Band. Texten framhver
den sexuella laddning
som frvandlingen av superhjltinnan vernaturliga krafter
representerar.
Man kan sga lite sammanfattande att det var tv teman som frmst
genomsyrade den
feministiska orienterade videokonsten under 1970-talet. Ena var
kritik mot kvinnans givna roll i
hemmet som ngot naturligt och den andra rollen som sexobjekt
vars syfte r att tillfredstlla fr
att bli tillfredstlld.
4.3 Kvinnliga konstnrers inkomst.
Enligt Konstnrsnmnden rapporten Konstnrernas inkomster ur ett
jmstlldhetsperspektiv20 som
publicerades 2010, tjnar kvinnliga konstnrer 90 procent av
mnnens inkomst trots att gruppen
av konstnrer r mer jmstlld. Konstnrsnmnden berknar att gruppen
bestr av 46 procent
kvinnor och 53 procent mn. Rapporten baserades p statisktik om
21 500 konstnrer r 2007.
4.4 Tidigare forskning
Videokonst r en relativ ny konstform som fortfarande inte r helt
bekant hos allmnheten trots
att det r en sjlvklarhet fr konstnrer. I Max Liljefors bok21
beskrivs videokonstens historia och
dess brjan p 60-talet nr videoteknologin ndde konstvrlden och
konstnrer brjade utnyttja
videon som ett konstnrligt medium. Max Liljefors gr i sin bok en
sammanfattning av
videokonstens historia och teori. Fr att kunna frst vad
videokonst r mste vi titta tillbaka p
dess historia.
19 http://youtu.be/HhMG-QCJVsE (11-05-23) 20
Marita Flisbck (2010) 21
Liljefors, Max (2005)
-
11
Astrid Sderbergh Widding22 har i sin bok om rrlig bild tillgnat
ett kapitel t videokonst i
Sverige, dr hon berttar historiken bakom videokonstens uppkomst
i vrlden samt nr den dk
upp i Sverige. Hon diskuterar bl. a. att konstnrerna sjlva har
sttt fr historieskrivingar och
analys ver videokonstens utveckling. Hon frklarar detta fenomen
genom att videokonst har
varit ett negligerat omrde hos konstvetare, och drfr har
konstnren sjlv sttt fr bde
historieskrivingar samt det teoretiska och kritiska arbetet.
Detta r egentligen inte srskilt konstigt
med tanke p hur det sedan videokonstens uppkomst r konstnren
sjlv som har sttt fr
produktionen, spridningen, introduktion till utbildning samt
kritiken och finansieringen.
Widding frklarar dessutom svrigheter med att definiera
videokonsten eftersom den delas i en
mngd olika produktions- och presentationsstt. I sin tur grnsar
videokonsten till andra
konstnrliga former som spelfilm (videoverk det gr att visa p duk
vid festivaler), skulptur (det
gr att skapa en installation kring det), och dans och teater (fr
att video gr att anvnda i
performancekonsten)
Ngot jag finner intressant och viktig fr definitionen av
videokonst r vad Widding tar upp om
svrigheten med att just definiera videokonst p grund av att
tekniken utvecklas och med den
utvecklas ven sjlva konstformen. Medan vissa konstnrer vill
komma ifrn TV-bildsformat och
projektioner vill andra anvnda sig av just dessa.23
Fredrik Stolt24 undersker i sin kandidatuppsats konstinsatsen p
Akademiska sjukhuset i
Uppsala. Konst p Akademiska sjukhuset r ett frsk frn Uppsala ln
att frska n flera
personer n de som sker sig sjlva till museer och dylikt. Stolt
ger en verblick av kulturpolitiska
ml genom att ta upp kulturpolitiska strategier som Uppsala ln
har som r uppdelad i tre
omrden: Det frsta mlet r det konstpolitiska mlet, som fokuserar
p att ha vlfrsett konstliv av
hg kvalit. Detta grs genom att landstinget underlttar fr
professionella konstnrer att vara
verksamma i lnet och stimulera kning av mngfald i lnets
konstliv. Landstinget frsker
dessutom visa ppenhet fr nya konstformer och teknik. Det andra
mlet r det kulturpolitiska
mlet, och innebr att lnets invnare skall vara kulturellt
inblandade. Fr att kunna n mlet ger
lnet invnarna mjligheter till att vara skapande, kreativa och
aktiva inom konsten. Man vill
dessutom ka invnarnas kunskapsskande och integrera mtesplatser
dr man kan ka
tillgngligheten till konstupplevelser. Det sista mlet r mlet fr
kulturplaneringen som baseras p att
22 Widding, Astrid Sderbergh(2006) 23
Widding, Astrid Sderbergh(2006) s.133-134 24 Stolt, Fredrik
(2006)
-
12
lnet skall erbjuda en lockande livsmilj. Insatserna frn lnet fr
att gra detta mjligt r att
bidra till att kulturen blir mer tkomlig i hela lnet.
Integration av konst och kultur i det offentliga
rummet samt en kning av intresse och insikt fr kultur som
utvecklingsfaktorn r ocks en del
av metoden till att n mlet. Dessa tre ml r viktiga fr denna
uppsats eftersom de bidrar till att
svara p den tredje frgestllningen, om vad Uppsala ln gr fr att
upplysa allmnheten om
videokonst.
Stolt tar ocks upp vilka faktorer man mste ha i tanke nr man
utsmyckar ett sjukhus eftersom
det skiljer sig frn utsmyckande av ett museum. Man tar i frsta
hand hnsyn till att sjukhuset r
en arbetsplats och en vrdinrttning och drfr mste utsmyckas
drefter med hnsyn till
patienter och anstllda.
Maria Andrn och Elisabeth Peterson25 beskriver och undersker
skapandeprocessen i ett
pedagogiskt frestllningsarbete ur ett ledarperspektiv. De
beskriver hur skapandeprocessen kan
se annorlunda ut frn person till person, eller t.o.m. frn gng
till gng. Trots det har Pirjo
Birgerstam, kunnat se ett mnster i skapandet menar Andrn och
Peterson. Birgerstams teori
baseras p att det finns tv niver som man vxlar mellan under
skapandeprocessen. Dessa tv
niver r vad Birgerstam kallar fr estetisk-intuitiv niv och
rationell-analytisk niv. Dessa tv niver
innebr tv helt olika stt att arbeta p men som man vxlar mellan
under skapandet. Estetisk-
intuitiv niv r kopplad till kunskap bortom sprket och innefattar
konstnrens nrvaro,
engagemang, vision, flde i dennes skapande men ven oordning. Det
r under denna niv man
hittar ett sammanhang av iderna. Processen brjar med att man
utgr mer frn intuition n
kunskap. Det r hr inlevelsefrmga, frestllningsfrmga och fantasin
stts p prov. Sedan
vergr man till nsta niv, den rationell-analytiska nivn som
istllet r kopplad till ett tillstnd
styrt av vilja, objektivering, polarisering, kategorisering,
bedmning och kontroll. Det r hr
frgorna brjar finna sina svar och man hittar lsningar p sina
problem. Detta krver att man
skapar en distans till sitt arbete s att man kan betrakta det
med kritiska gon och p detta stt
kunna frbttra skapandet.
Under skapandet mste man interagera mellan dessa tv niver fr att
uppn bsta resultat.
Andrn och Peterson frgar sig om det r mjligt att starta en
process under den rationell-
analytiska nivn istllet fr att brja under den estetisk-intuitiva
nivn. Birgerstam menar dock att
man inte kan tvinga fram en intuitiv tanke eftersom en sdan
tanke styrs mer av en knslomssig
25
Andrn, Maria & Peterson Elisabeth (2010)
-
13
nrvaro och engagemang. Hon understryker att bda r beroende av
varandra fr
skapandeprocessen.
1. Metod
I detta avsnitt kommer jag att behandla underskningens
metodansats. Jag kommer dessutom att
beskriva hur tillvgagngssttet fr studien har sett ut, allt ifrn
datainsamlingsmetoder, urval och
bortfall. Frdelarna och nackdelarna med valet av metoden kommer
att diskuteras senare under
rubriken Validitet och reliabilitet.
3.1 Kvalitativ intervjuer
Jag har i denna studie valt att anvnda mig av kvalitativa
intervjuer fr att samla in data. Syftet
med kvalitativa intervjuer r att f den intervjuade att ge s
utfrliga svar som mjligt. De frgor
som stlls anpassas efter intervjupersonen som drmed ges mjlighet
att bertta s mycket som
mjligt. Frgorna r drfr inte frutbestmda infr intervjun, men
bygger p vissa planerade
frgeomrden. 26
3.2 Samtalsintervjuer
Infr intervjuerna med Anders Rnnlund, Katarina Lfstrm och Louise
Bown frberedde jag
frgorna utifrn Esaiassons kapitel om samtalsintervjuer. 27 Dessa
frgor har varit mycket ppna
fr att gra det mjligt fr mig att stlla uppfljningsfrgor fr en
mer interaktiv och innehllsrik
intervju. 28 Anledningen till att inte alla frgor varit
frutbestmda var fr att det inte skulle bli en
muntlig enkttunderskning.29 Den frsta intervjun, med Anders
Rnnlund, tog ca 1 timme; den
andra intervjun, med Louise Bown, tog ca 30 min, och den sista
intervjun, med Katarina
Lfstrm, tog ocks ca 30 min. De vergripande frgorna kommer att
redovisas mot slutet som
en bilaga. Intervjun med Anders Rnnlund gde rum p ett caf av
bekvmlighet fr bde
informanten och intervjuaren. Anledningen till att denna
intervju tog lngre tid n den andra var
min brist p erfarenhet fr att hlla intervjun kortfattad i en
sdan milj, ven om samtalet nd
gick smidigt till. Detta diskuteras vidare under avsnittet om
validitet och reliabilitet. Den andra
intervjun gde rum i ett stngt rum i lokalerna p Film i Uppland.
Samtalet gick smidigt och det
fanns inga strningsmoment i bakgrunden. Den sista intervjun gde
rum i ett galleri i Falun dr
26 Johansson, Bo, Svedner, Per Olov (2001) s. 25 27 Esaiasson,
Peter, (2007) 28 Esaiasson, Peter, (2007) s.298f 29 Johansson, Bo,
Svedner, Per Olov (2001) s. 25
-
14
Lfstrm hade en utstllning. Samtalet gick smidigt, trots att
informanten hade mycket att gra
och ett strikt schema att frhlla sig till.
3.3 Urval
Urvalet av intervjupersoner fr att kunna samla in data var i
frsta hand svenska videokonstnrer.
Jag brjade med att kontakta Film i Uppland dr jag fick prata med
Louise Bown, filmkonsult.
Hon rekommenderade mig deras hemsida videogud.se. VideoGUD r ett
samarbete mellan
Gvleborg, Uppsala och Dalarnas ln. De organiserar varje r en
videokonstfestival som ger rum
i ngot av lnen och i r var det Dalarnas tur. En av de utstllande
konstnrerna var den svenska
videokonstnren Katarina Lfstrm som jag valde att kontakta fr att
kunna intervjua.
Anledningen till att jag valde att kontakta henne var fr att hon
r svensk jag hade tidigare
begrnsat mig till den nationaliteten eftersom jag fann det
lttare att komma i kontakt med
svenska konstnrer fr att bestmma en intervju. Den andra
anledningen r att hon r kvinna och
jag ville intervjua bde en kvinnlig och en manlig videokonstnr.
Detta val grundas i min
nyfikenhet med att ta reda p om det finns ngra tydliga
skillnader i deras stil samt att jag ville ta
reda p om konstnrerna mottogs olika i konstvrlden p grund av kn.
Anders Rnnlund tog jag
kontakt efter ett tips av Louise Bown. Bda konstnrerna r viktiga
informationskllor i skandet
efter svar om vad videokonst r samt fr att ta reda vilka
faktorer pverkar deras
skapandeprocess.
Fr att underska vad som grs i Uppsala ln fr att upplysa
allmnheten om videokonst ansg
jag att det vore lmpligt att intervjua Louise Bown. Detta
eftersom hon jobbar som filmkonsulent
fr Film i Uppland och r engagerad inom mnet, men ven fr att jag
redan hade etablerat
kontakt med henne, och det skulle spara mig tid att inte behva
kontakta ngon annan nr hon
trots allt var en lmplig kandidat fr intervjun.
3.4 Avgrnsning
Jag har valt att avgrnsa mig till att intervjua tv svenska
videokonstnrer samt en filmkonsulent i
min underskning. Jag bedmer att tv konstnrer r tillrckligt mnga
att intervjua, dels fr att
det uppfyller realistiska krav fr att f en verblick om hur
konstnrer kan arbeta med
videokonst, dels fr det begrnsande omfng som uppsatsen ger
utrymme till. Att jag sedan valt
att underska hur Uppsala ln frhller sig till upplysningen av
videokonst beror p att det r mitt
nromrde och att jag r intresserad av att veta vilka resurser
Uppsala lgger ut fr senare
utnyttjande av dessa. Som framtida lrare anser jag att det r
viktigt att ta upp samtidskonst i
-
15
undervisningen. D r det intressant fr mig att ta reda p hur
Uppsala uppmuntrar unga att
arbeta med videomediet. Till en brjan vare det mening att flera
konstnrer skulle intervjuas,
grna fyra fr att med hjlp av ett strre utbud kunna gra en
djupare underskning. Detta visade
sig vara svrare n tnkt, dels p grund av svrigheten med att ta
kontakter med videokonstnrer
som tar sig tid att stlla upp fr en intervju, dels p grund av
tidsbrist. Det skulle vara intressant
fr framtida studier att intervjua videokonstnrer av olika
nationaliteter fr att underska
nrmare vilka faktorer som pverkar deras konst, dr man kan
dementera eller bekrfta teorin om
att faktorerna kan vara olika beroende p konstnrernas kulturella
bakgrunder.
3.6 Validitet och reliabilitet
Nr man gr kvalitativa intervjuer kan bara frgeomrdena bestmmas i
frvg, medan frgorna
kan variera frn intervju till intervju. Detta ger utrymme till
en mer avslappande intervju dr man
kan stlla fljdfrgor. Syftet med kvalitativa intervjuer r att f s
uttmmande svar som mjligt
och d r det viktig att kunna anpassa frgorna efter
intervjupersonen. Jag r ute efter att f just
utfrlig information av intervjupersonerna. Fr att frska att ha
en mer intressant intervju dr
den intervjuande kan fokusera p vad den intervjupersonen sger
kan det vara bra att spela in
samtalet fr att sedan lyssna igenom materialet mer noggrann.
Nackdelen med kvalitativa
intervjuer r att det finns en risk att intervjuaren kan vara fr
koncentrerad p sina frgor s att
denne glmmer att lyssna p intervjupersonen. En annan risk som
finns med kvalitativa
intervjuer r att hitta balansen mellan att inte gra en muntlig
enkt eller ha ett alltfr allmnt
samtal, ngot som kan pverka underskningens validitet.
Utformningen av intervjufrgorna kan alltid ifrgasttas och
diskuteras eftersom den kan ju
komma pverka svaren beroende p vilken information man r ute
efter. Detta kan komma att ha
inverka p underskningens validitet, d.v.s. dess giltighet.
Informanten fr inte pverkas av
frgorna och drfr r det viktig att stlla s objektiva frgor som
mjligt och som r fria frn
vrderingar. Under mina intervjuer med konstnrerna har jag frsk
att sakligt frga om deras
skapandeprocess och deras bakgrund inom videokonst.
Intervjun med Anders Rnnlund tog dubbelt s lng tid som de andra
intervjuerna. Detta kan ha
pverkat resultatet bde positivt och negativt vilket jag inte kan
svara p med skerhet. En
anledning till att intervjun tog s lng tid kan ha varit min
avsaknad av erfarenhet fr att hlla
intervjun kortfattad. Intervjun gick smidigt och informanten
verkade knna sig bekvm i
situationen, vilket var en positiv effekt. En negativ effekt kan
vara att jag har dubbelt s mycket
-
16
material jmfrt med den andra konstnrens intervju, vilket kan
pverka underskningens
reliabilitet.
Jag har dock valt att bara ta med den information som r relevant
i min underskning och att
utelmna det som faller utanfr mnet.
5. Visuell Gestaltning
Uppsatsen i Bild C innehller tv delar. Den ena r den skriftliga
delen och den andra r en
gestaltande del som skall vara kopplad till den skriftliga
delen. Min visuella gestaltning har utgtt
frn videon som medium och r ett stt att utveckla mina kunskaper
i videokonst.
5.1 Videokonst Delirium30
Gestaltningen r ett samarbete med tv andra studenter, Emelie
Hggstrm och Johanna Heln.
Anledningen till att jag valde att gra min gestaltning med dem r
dels fr att jag anser att det r
mycket svrare att arbeta med film ensam, dels fr att jag i ett
tidigare samarbete med dessa
studenter har upptckt flera frdelar med att arbeta tillsammans.
Vi har liknande ambitioner och
ider samtidigt som vi kompletterar varandra och bidrar med olika
delar i skapandeprocessen.
Emelie Hggstrm skriver sin uppsats om performancekonst och
Johanna Heln skriver om
gatukonst. Performancekonst kan ses som gatukonst s lnge man
utfr det i det offentliga
rummet. Vi har integrerat de tre omrdena i videokonsten
Delirium.
Idn till Delirium fddes ur ett tidigare filmprojekt dr Hggstrm,
Heln och jag samarbetade. Vi
gjorde en dokumentrfilm om Uppsala Stadsteater och filmade bl.
a. repetitioner av en pjs. En
av replikerna i pjsen lydde Det dryper om dig. Hggstrm fick idn
att sa frg ver en mnniska.
Namnet Delirium blev valt, baserat p sinnestillstndet delirium
tremens som orsakas av
alkoholabstinens och beroendeframkallande lkemedel, och
gestaltningen vxte fram i vra
tankar. Anledning till att vi valde det mnet var en vilja att
delta i debatten om stor och lngvarig
alkoholkonsumtion. Symptomen av tillstndet i r frsta stadiet,
hjrtklappning, skakningar,
ngest. I nsta stadium ingr visuella, och ibland ven auditiva,
hallucinationer, stark ngest,
blodtrycksstegring samt stegring av temperaturen. S smningom
knner sig personen
desorienterad och frvirrad bde i tid och i rum.31 Videon
fokuserar p dessa symptom och
personifierar delirium.
30
http://sneakybs.weebly.com/ (11-06-09) 31
http://www.praktiskmedicin.com/sjukdom.asp?sjukdid=743&code=33620
(11-05-23)
-
17
Videokonst r en konstform som konstnrer anvnder sig av fr att
frmedla och uttrycka ider,
knslor och sikter p ett konstnrligt stt som oftast brukar vara
mycket abstrakt och oftast
saknar en storyboard. I videokonst r sjlva redigering en mycket
central del av
skapandeprocessen eftersom det r genom klippningen som filmens
effekt och pverkan
frstrks. Materialet vi har filmat har tagits frn olika vinklar.
Det innehller ven olika utsnitt
sdana som helbilder, halvbilder, nrbilder och extrema
nrbilder.
I vrt filmmaterial ingr performancekonst bl.a. i form av ett
agerande vi alla tre gjorde utomhus.
Vi str alla tre p rad under en gngtunnel, svartkldda och
hrdsminkade. Vi krks grn frg ett
antal gnger, dels som ett symptom av delirium tremens, dels som
symbolik fr kreativitet som
mste ut ur skaparen. Sminkningen och kldseln frstrker
enhetligheten samt representerar
mrkret man befinner sig i nr man lider av delirium tremens.
I filmen ingr tre faser av delirium. Frst gestaltas orsaken till
tillstndet i form av piller och
alkohol samt mrkret det medfr. Klimax i filmen r nr vi tre
befinner oss i frvirringstillstndet
och syn- och hrselhallucinationerna stts igng. ngest och oro
driver oss till vansinne och fr
oss att gra saker som r ovanliga fr oss. I sista fasen fr vi en
terblick av allt som skett och vi
frflyttar oss tillsammans med betraktaren i en frvirrande resa i
tid och rum. Musiken r skapad
av Emelie Hggstrm och r ett frstrkande av psykosknsla, ngest och
oro.
6. Resultat
Hr nedan presenteras de resultat jag ftt av de kvalitativa
intervjuerna, som jag har gjort med tv
svenska videokonstnrer samt med en filmkonsulent, sammanfattade
i tre olika rubriker som
genomsyrar frgestllningarna. Frgestllningarna r fljande:
1. Vad r videokonst?
2. Vilka faktorer pverkar de intervjuade konstnrers
skapandeprocess med videokonst?
3. Vad grs i Uppsala ln fr att upplysa allmnheten om
videokonst?
6.1 Definitionen av videokonst
Tidigare i texten har jag berttat om svrigheten med att gra en
definition av videokonst och d
r det intressant som en komponent i underskningen att hra
definitioner av konstformen frn
-
18
dem som p ngot stt har kontakt med videokonst. Andes Rnnlund och
Katarina Lfstrm tar
upp att det r frmst tillgngen till rrelse som gr att man vljer
konstformen.
Rnnlund jobbar sjlv mer med animationer dr han lgger flera
videoslingor till en och dr
videoslingorna fungerar som en mlarduk dr objekten samspelar med
varandra utifrn
Rnnlunds nskan. Hans animationer r oftast enkla animationer med
enkla rrelser sker
eftersom Rnnlund vill frvara knslan av overklighet. Han avstr
frn att f animationen att bli
s realistisk att man kan blanda ihop med en vanlig kommersiell
animerad film. Videokonst
saknar storyboard32, enligt Rnnlund, i den bemrkelsen att
videofilmen tar sig fram av sin egen
rytm och saknar narrativa inslag. Det sker oftast inte ngon
riktig dialog mellan personerna i
videon.
Lfstrm menar att det r konstnren sjlv som bestmmer vad
videokonst r. Hon anser att det
r just avsaknad av tydliga begrnsningar som gr konstformen s
fascinerande. Det skulle vara
som att frga ngon vad bronskonst r eftersom det kan vara allt
frn frestllande skulpturer till
mer abstrakta ting i alla storlekar. Video r egentligen bara ett
medium som man kan vlja att
tnja grnserna lite efter ens behag, menar hon.
Filmkonsulenten Louise Bown menar att videokonst har en lsare
dramaturgi n spelfilm. Den
fljer en mer associativ, visuell bana som kan vara tid och rum
uppbruten. Det kan vara mer av
ett fldande av bilder n att den fljer en dramaturgisk linje som
beskriver en handling. Denna
linje r oftast, men inte alltid, kronologisk och fljer ett enda
spr. Videokonst, till skillnad frn
spelfilm, kan innehlla flera spr som medvetet satts av konstnren
fr att skaka om det
traditionella berttarsttet samt fr att vcka egna tankar och
funderingar hos betraktaren.
Videokonst har visats sig i bde forskningen av Max Liljefors och
Astrid Sderberg Widding vara
en svr konstform att frklara eftersom det saknar tydliga grnser.
Liljefors 33 menar att det r
nst intill omjligt att kategorisera videokonst eftersom
konstnrerna arbetar med videon
annorlunda, dels beroende p den tekniska utvecklingen, dels
beroende p konstnrens egna stt
att arbeta. Detta r ngot som ocks frstrks i Widdings avsnitt av
videokonst dr hon skriver
att videokonst r svrt definierat p grund av produktions- och
presentationssttet. 34
32 http://www.ne.se/lang/storyboard (11-05-19) 33 Liljefors, Max
(2005) s. 40 34 Widding, Astrid Sderbergh(2006) s. 132
-
19
6.2 Pverkande faktorer i skapandeprocessen
Fr att kunna frst ett verk kan det ibland vara bra att veta lite
om konstnrens bakgrund men
ven om hur konstnrens skapandeprocess kan se ut samt var
inspirationen till verken kommer
ifrn. Rnnlunds intresse fr konst vcktes av vrede nr han var 16 r
och han betraktade en
skulptur som, enligt honom, frstrde hemstadens harmoni. Hans
frsta tanke var att vilja
frstra statyn tills han insg att konstnren hade gjort skulpturen
av ngon djupare anledning
och konst inte alltid r ltt att frst sig p.
Rnnlund kommer frn en familj som inte var konstintresserad; han
gick ett r p en
frberedande konstskola men hoppade av nr han insg att det inte
rtt, vilket resulterade med att
han r en sjlvlrd konstnr. Han tycker dock inte att man skall bli
konstnr utan utbildning
eftersom man d saknar ntverket man skapar nr man utbildar sig
och att detta frsvrar
mjligheter till jobb.
Hans frsta inspirationsklla var 90-talets experimentella MTV. De
satsade pengar p att skapa
videokonstverk fr jinglarna fr programmet och han gillade att se
p programmet.
Tankeprocessen infr skapande brjar enligt Rnnlund med en knsla
och en tanke eller en
situation. I hans utstllning Oppression som gde rum p Uppsalas
konstmuseum r 2009 ingick
bland annat ett videokonstverk dr man betraktar mnniskor, i
skala 1:1, g p gatan tills de s
smningom samlas i en grupp. Hela utstllningen inspirerades av
Tjernobylkatastrofen, en olycka
dr en reaktor sprngdes och radioaktiva mnen spreds35. Mnga
arbetare, genom att sjlva
utstta sig fr radioaktiviteten, frskte kyla ner en reaktor fr
att frhindra nnu en strre
katastrof. Rnnlund frsker, genom att f mnniskorna att gra ngot
de kanske inte sjlva vet
ngot om, stta sig sjlv p prov som den som tar besluten och inte
den som utnyttjas. Oppression
handlar d om ta svra beslut, som man egentligen inte vill ta, fr
att frhindra att vrre
situationer uppstr.
Anders Rnnlund Oppression, 2009
35 http://www.ne.se/lang/tjernobylolyckan (2011-05-16)
-
20
Den praktiska processen sker genom eftertnksamhet, enligt
Rnnlund. Han filmar ofta korta
sekvenser som sedan redigeras till en lngre videoslinga. Tre
minuters filmmaterial kan ibland
frvandlas till fem minuters film. Rnnlund frsker att inte pverka
det han filmar, nr han vl
har bestmt sig fr vad han skall filma lter han ovntade hndelser
bli filmade om dessa dyker
upp. Detta fr att frvara spnningen med att materialet ger ngot
verraskande tillbaka och gr
det lttare att arbeta i flera mnader med samma
videosekvenser.
Lfstrms intresse fr konst brjade med att hon gillade att teckna
och hon var rtt skicklig p
det. Frsta utbildningen hade hon i Falun, sedan gick hon p en
grundlggande konstkola i
rebro fr att sedan studera fem r p Konstfack i Stockholm. Hon
belyser vikten av att ha en
utbildning delvis fr att kunna bevisa vad man kan samt att
ntverket man skaffar sig genom
utbildning kan vara en drrppnare fr framtida jobbuppdrag.
Lfstrm inspireras av allt frn Disneyfilmer till
fyrverkerifrestllningar, och hennes egna stt att
arbeta med konst bestr av att leka med ljuset och dess
mjligheter. Hon tycker om att jobba
med vackra saker som anses vara kitschiga och frsker genom
frvandling att ta bort det
kitschiga ur av dem fr att terge dem deras sknhet. Ett exempel p
detta r hennes konstverk
Hang Ten Sunset som bestr av rnder. Hon tog en solnedgng som hon
anser kan vara s banal
och bryta ner det till bara rnder. Detta som ett frsk att f
solnedgngen att slippa ses som
ngot kitschig, frklarade hon.
Katarina Lfstrm Hang Ten Sunset, 2000 Lfstrm gillar att slippa
begrnsningar nr hon jobbar med videokonst. Hon kan stta sig vid
datorn nr hon vill och g drifrn och ta pauser nr hon s nskar. Nr
hon jobbade inom
reklamfilm, dr man skulle frska f betraktare att kpa en produkt,
var det viktig att frska
manipulera tittaren, ngot hon undgr nr hon jobbar med videokonst
. Hon gillar idn om att
betraktaren skall komma in i rummet, kolla p en randig film och
inte tvingas att stanna kvar om
denne inte vill. Videon skulle d bli en slags vila frn allt som
sker i samhllet.
-
21
6.3 Rrlig bild och videokonst i Uppsala ln
I Uppsala finns organisationen Film i Uppland, som r en del av
Kultur i Lnet. De fr sina
pengar av Landstinget i Uppsala ln, Kulturnmnden och Svenska
Filminstitutet som ocks r
huvudman till organisationen.
Louise Bown jobbar som filmkonsulent och berttar i intervjun
alla projekt som Film i Uppland
arbetar med. De jobbar bl. a. med filmpedagogik dr man riktar
filmpedagogiska projekt mot
skolan. De har projekt som involverar skolan men erbjuder ven
projekt som barn kan delta i p
fritiden, verkstder till film men ven animering organiseras och
fortbildningar fr lrare inom
film och media ger rum. Frutom projekten som r riktad till
skolorna jobbar dem med
talangutveckling mot unga filmare samt visning och spridning av
film genom att stdja
filmfestivaler. Bl. a. stter de samman ett paket av filmer som
visats p kortfilmfestivalen i
Uppsala, fr att sedan visa det i skolorna ver hela lnet.
Festivalerna som stds av Film i
Uppland r bl. a. Ryska filmfestivalen, Iranska filmfestivalen,
Franska filmfestivalen och
Kulturernas karneval.
Film i Uppland stdjer talangutveckling, bl.a. genom att dela ut
sammanlagt 100 000 kr som
tekniskt std till olika filmare, och genom projekt som Ung Film
Framt och Spektra. Ung Film
Framt riktar sig mot unga frn 18 till 26 r och r en progressiv
utbildning som avslutas med att
varje elev fr gra en egen film. Spektra r fr ldre som r kring
30-rsldern.
Mnga biografer behver digitaliseras, och det bidrar Film i
Uppland ocks till.
Deras egna festivaler r Fokus i maj, Noo festival dr man gr film
p tid. Man har 24 timmar p
sig att gra en film. Kring dessa festivaler finns det ett
samarbete med tre andra ln nmligen
Sdermanland, Vstmanland och rebro ln. Under Ung Film Framt vljer
man tv till tre
ungdomar per ln och med Noo-festivalen s finns ett samarbete med
flera ln ver hela landet
frutom dessa tre ln.
Videokonst introducerades i Uppsala ln 2006 och ett samarbete
med Gvleborg och Dalarna
startades. De tv lnen hade redan, sedan ett par r tillbaka, haft
ett samarbete och arrangemang
kring en videokonstfestival. Anledningen till att de valde att
satsa p videokonst var att frka
hlla sig i takt med utvecklingen och eftersom konstnrer arbetar
mer och mer med rrlig bild sg
de det som ett sjlvklart beslut att frska sprida videokonst i
form av festivaler, videostationer
och std till videokonstnrer. Videokonstfestivalen som arrangeras
av ngot av lnen pgr oftast
-
22
i tv fulla dagar dr videokonst frn professionella visas,
frelsningar samordnas samt dr det
pgr tv tvlingar som tidigare nmn under bakgrundsavsnittet.
En procent av nya eller nyrenoverade byggnader i det offentliga
rummet skall fyllas med
utsmyckningar, enligt informanten, och dr har de velat
introducera rrlig bild genom
videostationer. Ett av kraven till vad som skall visas i
videostationerna som finns utspridda
mellan de tre lnen r att det skall vara nyproducerat samt att de
frsker att f ett slags mngfall
genom att visa svenska, internationella och lokala
videokonstverk. I r under vren visas tv
filmer av tyskar, en frn USA och tv svenska filmer. Det som r
extra intressant r att en av de
svenskar som stller ut i r, Niclaz Erlingmark, r frn Uppsala.
Erlingmark har ingtt i olika
projekt som Film i Uppland arrangerat och brjat bli erknd inom
rrligt bild, ngot som Film i
Uppland har bidragit till.
Ett samarbete mellan Riksutstllningar och Uppsala ln startades r
2010 fr delvis vlja vilka
filmer som skall visas nu till hsten 2011. Delvis fr att starta
en utbildning fr att hja
kompetensen i videokonst bland folk som jobbar p kommunerna, och
att fortstta med vidare
spridning. Hjning av kompetens hos estetlrare som i sin tur kan
frmedla eleverna information
kring videokonst eller t.o.m. lyfta fram konstformen i
undervisning r ngot Film i Uppland vill
satsa p.
7. Diskussion
Under detta avsnitt kommer underskningens resultat att
diskuteras, bde efter tidigare forskning
och efter egna tankar.
7.1 Diskussion kring studiens resultat
Genom intervjun och tidigare forskning kan vi komma fram till
videokonst r tillgng till rrligt
film som gr att manipulerar utifrn konstnrens egna stt att
arbeta, budskap och
skapandeprocess. Det saknar en tydlig dramaturgi och frflyttar
sig med mycket mer frihet mellan
tid och rum n andra filmformer. Vidare kan vi ocks enas om att
det r konstnren sjlv som
bestmmer om sitt verk ingr i konstformen videokonst.
Nam June Paiks videokonstverk i installationen Exposition of
Music Electronic Television (1963) ser
lngt ifrn lik ut Dara Birnbaums Technology Transformation:
Wonder Woman (1978-1979) bara ca 15
r senare. Sttet bda konstnrer manipulerat videon skiljer frn
varandra. Paik har pverkat
-
23
ljusrasterna i en television medan Birnbaum bestmt sig att
manipulera inslag av tv-serien Wonder
Woman p sttet hon har valt att klippt sekvenserna. De r dessutom
ute efter att uttrycka lite
olika budskap. Medan Paiks verk skulle kunna tolkas som en
protest mot medievrldens
konsumtion och dess pverkan hos folket s skulle Birnbaums verk
kunna fortfarande tolkas som
en protest mot medievrlden men mer specifik i sttet de exponerar
kvinnan som antingen skall
vara en hemmafru eller ett sexobjekt. Trots att bda konstnrerna
gr en protest mot
medievrlden s ser deras verk helt annorlunda frn varandra. Nr
jag argumenterar att deras verk
ser annorlunda ut syftar jag p att sttet de valt att anvnda sig
av videomedlet r annorlunda
beroende p utvecklingen av tekniken. Nr videon blev intressant
fr konstnrerna skapades en
efterfrga inte bara p utvecklingen av tekniken utan ven p sjlva
tillgnglighet av den. 15 r
efter Paiks videokonstverk var redigeringsprogram, dr man kunde
klippa i videoslingor, mer
tillgnglig fr konstnrer vilket frmodligen underlttade och
pverkade Birnbaums val att klippa
film p det sttet hon gjorde i skandet efter att skapa ngot
nytt.
Jag ser Lfstrms framgng i videokonsten som ngot pfljd av att
videokonstens historia
saknade exkludering av kvinnliga konstnrer. Detta i sin tur
bidrar till att allt flera kvinnor
anvnder sig av videokonst som uttrycksformen. Att hon dessutom
har utbilda sig r en till
bidragande faktor till hennes framgng som konstnr. Trots detta s
lste vi i rapporten av
konstnrsnmnden att kvinnliga konstnrer tjnar mindre n mn ven om
konstvrlden r
numera bara svag mansdominerad. Kvinnornas lgre inkomst gller
inte bara konstnrsyrket utan
ven andra yrke. Att inkomsten bara r tio procent mindre kan
kopplas att till flera kvinnor blir
konstnrer. Frhoppningsvis skapar detta i sin tur en nnu mer
jmstlldhet inom konstvrlden,
bde i knsbalansen men ven i inkomsten.
Sammanfattningsvis skulle vi kunna sga att skillnaden mellan
videokonst och andra film former
r bde hrfint men tillrckligt distinkt fr att kunna skilja dem t.
Svrare r dock att kategorisera
videokonsten och skilja olika verk frn varandra, just fr att de
kan se s annorlunda ut. Vi kan
ven enas om att kningen av kvinnliga konstnrer kan ge bttre
frutsttningar fr ett mer
jmstlld konstvrld.
Vad det gller vilka faktorer som pverka skapandeprocess hos
konstnrerna kan vi frska utg
frn vad Andrn och Peterson36 skriver om Pirjo Birgerstams tv
niver som sker under
skapandeprocessen. Om vi frsker stta in bde Rnnlunds och Lfstrms
verk Oppression och
36
Andrn, Maria & Peterson Elisabeth (2010)
-
24
Hang Ten Sunset i den estetisk-intuitiva nivn och den
rationell-analytiska nivn, s gr det att lttare
att frst dem. Den estetisk-intuitiva nivn innebr att konstnren
befinner sig i idstadiet och
fantasin brjar flda. Detta stadium krver mycket nrvaro och
engagemang hos konstnren fr
att kunna frska f ordning p iderna och g vidare till nsta
stadium, den rationell-analytiska
nivn, fr att frverkliga sin vision.
Inspirationen till Oppression fann Rnnlund i Tjernobylolyckan
ngot som r svrt att frst nr
man bara ser hans verk. Nr han sedan frklarar hur han har tnkt,
blir det genast mer frsteligt
och betydelsefull eftersom vi fr veta mer om hans tankeprocess.
Nr han befann sig idstadiet
och leker med tanken om att vara den som tar beslut, kan detta
tolkas som ett avstndstagande
mot att vara offret som han sjlv medger. Jag anser att han
istllet stller sig sjlv i en svr
situation eftersom han vljer vara den som kan pverka andras liv
radikalt. Ngot som jag sjlv
tolkar som den ultimata offer eftersom han d blir tvungen att
agerar utifrn vad hans samvete
tillter honom. Att han i hans verk samlar alla i en grupp kan
tolkas utifrn hans nskningar om
att vara den frt de dit. I det fallet har han lyckas frverkliga
sin vision. Man skulle dock kunna
tolka mnniskornas gruppering som att de sjlva vljer att ta sig
dit tillsammans och d har inte
Rnnlunds tanke ntt fram.
Det r intressant att Rnnlund har valt en knd olycka som
inspiration, och nnu intressantare r
att han vljer att ta rollen som besluttagaren, en roll som inte
mnga skulle knna sig bekvma i
nr det gller att ta beslut som kan pverka andras liv. Man kan
spekulera om att valet kan ha att
gra med skandet efter makten eller maktlsheten med att bli
tvungen att ta beslut t andra.
Man skulle kunna koppla valet av makten som inspiration till
hans bakgrund d han sjlv som 16-
rig ville frstra ngon annans verk eftersom han inte tyckte om
det. Att vilja bestmma sjlv
vad som r rtt och fel r ngot som vi alla oftast efterstrvar.
Lfstrms lngtan under idstadiet om att skapa en paus i vardagen i
konstverk Hang Ten Sunset
kan frsts efter att ha ftt en frklaring. Hennes vision om att
skapa ro genom en solnedgng
som inte har negativa eller frljligande utstrlningar ns beroende
p vilka associationer
betraktaren har. Medan ngra kan tolka den stilrena solnedgng som
ngot rogivande kan andra
tolka det som ngot strande. Ngon jag dock anser hon nr oavsett
man frstr sig p hennes
verk eller inte, r hennes vilja att betraktaren inte skall behva
stanna till och fundera allt fr
lnge. Att hon vljer inspiration frn vad hon kallar kitschiga
fenomen och frvandlar till mer
stilrena former, kan tolkas till att hon r en skolad konstnr.
Jag tycker att man kan se skillnader
-
25
p en skolad och en icke skolad konstnr eftersom man har lr sig
mer regler om vad som anses
rtt och fel. Sedan kan en skolad konstnr vlja att gra fel men p
ett mer medveten stt.
Att bda konstnrer valde att anvnda sig av ider som vxte utifrn
situationer som berrde de
sjlva verkar en intressant faktor eftersom man knner sig sjlv
bst och jag tror att det r utifrn
sig sjlv som man kan skapa ngot verhuvudtaget.
Nr det gller om hur mycket Uppsala satsar p videokonst efter att
bde haft intervjun med
Louise Bown, kollat p deras hemsida och nrvarit vid
videokonstfestivalen 2011 i Dalarna kan
jag komma fram till att det r en hel del som grs fr att hnga med
i konstens utveckling.
Videokonstfestivalen innehller ett program fyllt med olika
frelsningar kring audiovisuella
medel, workshops om Audio-loopar, stationer med videokonstverk,
installationer, performance,
tvlingar m.m. 37
Fredrik Stolt38 tog upp de tre ml som bekrftar Uppsalas lns
ambitioner om att vilja ha ett rikt
konstliv av hg kvalit, vilja f lnets invnare kulturellt
inblandade samt att frvandla Uppsala
ln till en lockande livsmilj.
Videokonstfestivalen var ett mycket lrorikt tillflle fr att lra
mig om videokonst samt betrakta
intressanta verk. Jag skulle rekommendera det till gymnasielrare
och mjligtvis till
hgstadielrare. Detta i syfte att f en inblick i konstformen. Jag
tror dremot inte att festivalen r
anpassade fr ungdomar i alla inte om man skall tillbringa fulla
dagarna med dem. Jag tog med
mig min 15-rige lillebror till festivalen. Han blev intresserad
av vissa videokonstverk och en
workshop om Audio-loopar dr en kille skapade musik p stunden med
hjlp av olika instrument.
Det blev dock mycket fr honom med tv fulla dagar med frelsningar
och frestllningar. Man
skall vara lite mer insatt i videokonst fr att frst vissa termer
i frelsningarna. Som lrare kan
man dock grna delta i festivalerna som en del av studiedagarna
eller s skulle man kunna gra ett
studiebesk med klassen p festivalen och vara dr bara ett par
timmar.
Nu nr Film i Uppland har startat samarbetet med Riksutstllningen
kommer det
frhoppningsvis att startas ett strre samarbete mellan Film i
Uppland och skolan nr det gller
att hja kompetens hos estetlrarna inom videokonst. Ngot extra
som Film i Uppland mste
37
http://www.videogud.se/innehall/festivalen/videokonstfestivalen-2011-dalarna/
(11-05-21) 38 Stolt, Fredrik, (2006)
-
26
jobba p, anser jag, r att marknadsfra evenemang kring videokonst
i en strre utstrckning.
Detta fr att jag anser att bara de som r intresserad och har
lite kunskaper inom mnet sker
information kring videokonst. Alla andra invnare har nnu inte
ntts och d frloras lite av
syftet med att frska f invnarna att bli mer engagerad i
kulturlivet.
7.2 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan konstateras att videokonst r en konstform
som r svr att kategorisera
men tillrckligt distinkt fr att definieras. Jag kan konstatera
att skapandeprocessen hos de
intervjuade konstnrerna har att gra med deras bakgrund dock kan
vi inte generalisera eftersom
tv informanter r fr lite fr att kunna gra det . Sedan kan jag
konstatera att Uppsala gr en hel
del insatser fr att frska introducera videokonst hos invnarna
ven om projekten skulle
behvas marknadsfras mer.
-
27
Litteraturfrteckning
Andrn, Maria & Peterson, Elisabeth, 2010: Frn ingen id till
frdig frestllning- Ett fokussamtal om den skapandeprocessen,
C-uppsats, Akademi fr utbildning och ekonomi, Hgskola i Gvle.
Esaiasson, Peter, 2007: Metodpraktikan: Konsten att studera
samhlle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.
Flisbck Marita, 2010: Konstnrernas inkomster ur ett
jmstlldhetsperspektiv. Stockholm: Konstnrsnmnden.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov, 2001: Examensarbetet i
lrarutbildningen : underskningsmetoder och sprklig utformning.
Uppsala : Kunskapsfretaget.
Johansson, Jon & Garpmo, Henrik, 2008: Samtidskonst i
bildundervisning: En studie om hur bildpedagoger p gymnasiet
anvnder sig av samtidskonst, Examensabete, Humanvetenskapliga
institutionen, Hgskolan i Kalmar. Liljefors, Max,2005:Videokonsten:
en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Malmborg, Elisabeth, 2010: Samtidskonst i skolan en studie med
fokus p lrares syn p samtidskonstens roll i gymnasieskolans
bildundervisning. Examensarbete, Hgskolan i Halmstad.
Stolt, Fredrik, 2006,Sjukhuskonst, museer och tillgngliggrandet
av kulturen- Museala perspektiv p Uppsala akademiska sjukhus
konstsamling. Kandidatuppsats, Institutionen fr ABM, Uppsala
Universitet. Widding, Astrid Sderbergh, 2006,Konst som rrlig bild:
frn Diagonalsymfonin till Whiteout. Liding : Langenskild.
Internetkllor
Nationalencyklopedin
http://www.ne.se. (Frklaring av orden konst, videokonst, fluxus,
realtid, storyboard, tjernobylolyckan) [Artiklarna har lsts vid
olika datum, i enlighet med vad som anges i fotnoterna till
texten]
VideoGUDs hemsida
http://www.videogud.se [Information har hmtats frn flera
undersidor och vid olika tidpunkter, i enlighet med vad som anges i
fotnoterna till texten]
Medien Kunst Netz
http://www.medienkunstnetz.de/assets/img/data/258/bild.jpg,
hmtad frn
http://www.medienkunstnetz.de/works/exposition-of-music/images/4/
University of Central Lancashire
http://www.uclan.ac.uk/schools/adp/electronic_digital_art/files/EDAU_Woody_Vasulka_1975.jpg,
hmtad frn
http://www.uclan.ac.uk/schools/adp/electronic_digital_art/study_collection.php
-
28
Martha Rosler's Semiotics of the Kitchen 1975
http://youtu.be/3zSA9Rm2PZA
Dara Birnbaums Wonderful Woman 197879
http://youtu.be/HhMG-QCJVsE
Praktisk medicin: Delirium tremens
http://www.praktiskmedicin.com/sjukdom.asp?sjukdid=743&code=33620
-
29
Bilaga Intervjufrgor
1. Intervju med konstnrerna
Hr redogrs de frbereda frgor som stlldes till konstnrerna. Dessa
anpassades efter konstnrer men var omfattande lika. Jag kommer att
avst frn att redovisa fljdfrgorna eftersom de dk upp spontant och r
inte vsentliga utanfr sitt sammanhang att redovisa.
.
Brja med att introducera dig sjlv och din bakgrund inom
konst
Varfr just konstnr?
Vad r videokonst fr dig?
Har du ngon speciell konstnr du blivit inspirerad av i din
konst?
Vad r det som pverkar skapandet av din konst? Vad inspirerar
dig?
Hur upplever du att mn och kvinnor bemts inom konstvrlden?
Vad har format dig som konstnr?
Vad r din studiebakgrund?
Var har du stllt ut din konst?
2. Intervju med filmkonsulenten.
Hr redogrs de frbereda frgor som stlldes till filmkonsulenten i
Uppsala ln. Jag kommer att avst frn att redovisa fljdfrgorna
eftersom de dk upp spontant och r inte vsentliga utanfr sitt
sammanhang att redovisa
Introducera dig och ditt arbete
Hur skiljer sig videokonst frn annan film?
Hur kommer det sig att ni frde in videokonst i lnet?
Hur fungerar videostationerna?
Bertta om videokonstfestivalen
Hur gr en ung filmare fr att f stlla ut sin film ngonstans?
Finns det ngra planer i att ha ett samarbete med skolorna inom
videokonst?
Finns det utrymme till att gra en installation eller r det mer
skrm som gller?