Vad är en ritning?Vad är en ritning? - definition · dokument Symboler Hus Symboler K (material, skruv och spik….) Symboler E. Se dokument Symboler V Symboler M Symboler för

Vad är en ritning? - definitionVad är en ritning? definition

Fastighetslexikon 2008E it i ä tt fä di t• En ritning är ett färdigt dokument som redovisas på papper eller i förekommande fall på bild kä hbildskärm och som beskriver ett eller flera fysiska objekt i huvudsakligen grafisk, skalenlig och symbolisk form.

• Omfattar ett byggnadsverk ellerbyggnadsverk eller geografiskt område

• Egenskaper– Grafisk– Skala– Skala – Symbolisk avbildning av

verkligheten

Föreningen för Förvaltningsinformation

1

Vad är en ritning? - syfteVad är en ritning? syfte

Fördelarna med att ingående studera ett stort och komplicerat objekt i bild f f f åföre själva uppförandet upptäcktes för mer än 4000 år sedan i Egypten och Mesopotamien och blev grunden för arkitektyrkets utveckling. På samma bas byggdes sedan ingenjörskonsten upp.

Ritningar har olika huvudändamål: att tjäna som arkitektens eller konstruktörens hjälpmedel i problemanalysen, att presentera förslagetinför uppdragsgivare, myndigheter m.fl. samt att styra utförandet. De t i k f fö d ä d ål ä ki d ibl d fä l dtypiska formerna för dessa ändamål är skissen, den ibland färglagda presentationsritningen och den måttsatta arbetsritningen.

En särskild form är uppmätningsritningen för dokumentation av redan existerande byggnader.


2

TessinTessin

ingående studerapresentera


3

ArbetsredskapArbetsredskap

Då Nu Text Skrivmaskinen Ordbehandling Grafik Ritplankan CadGrafik Ritplankan Cad Kalkyl Räknemaskinen Kalkylprogram Databas Registerkorten Relationsdatabas Kommunikation Dokument tal Dokument talKommunikation Dokument, tal Dokument, tal,

elektronik


4

Ritningar i många ”generationer”Ritningar i många generationer

• Det ”språk” som används i form av symboler, förkortningar, beteckningar och sätt att redovisa förändras ständigt

• I första hand gäller ritningens förklaring• I andra hand gäller standard som kan knytas till ritningens• I andra hand gäller standard som kan knytas till ritningens

åldersklass


5

Huvudtyper av handlingar (skeden)Huvudtyper av handlingar (skeden)

• Förslagshandlingar– dokument som översiktligt redovisar ett projekts utformning med

utgångspunkt från krav som getts i programhandlingarna

• Huvudhandlingarg– dokument som tillsammans utgör redovisning av projekt med avseende på

form, konstruktion och installationer

• BygghandlingarBygghandlingar– ett dokument som har fastställts att gälla som underlag för utförande

• Relationshandlingartt d k t b k i d t kli tfö d t tt b d k– ett dokument som beskriver det verkliga utförandet av ett byggnadsverk.

• Förvaltningshandlingar– ett dokument som utnyttjas i produktanvändningen


6

Typer av bygghandlingar och deras sambandTyper av bygghandlingar och deras samband


7

Disposition av ritningDisposition av ritningVikmärken

Skrivyta

Rityta

Lokaliseringsfigur

SkallinjalNamnruta


8

FörkortningarFörkortningar

• Förkortningar ersätter uttryck som skulle ta mycket större utrymme. Inte minst ritningar har ett begränsat utrymme för text som skall samsas med ritningsgrafiken. Tidigare var också den manuella textningen tidsödande och ersattes med ibland gkryptiska förkortningar.

• Förkortningar förändras över tiden. AB 72 har ersatts med AB04 och så vidareoch så vidare.


9

BeteckningarBeteckningar

• Beteckningar används för att på ett kortfattat sätt identifiera ” b t kt h k k t l t””abstrakta och konkreta element”

• Klartext skall användas i största möjliga utsträckning• BSAB-systemet finns för att beteckna byggnadens olika delary ygg• Littereringssystem används för att ge saker ett namn, vanligen

unika för projektet• Modulsystem och systemlinjer beteckningar på lägen• Modulsystem och systemlinjer beteckningar på lägen • Byggnad, våning, rum, byggnads delar för beteckningar på

byggnad och byggnads delar beroende av byggmetodRit i i fö tt b t k it i• Ritningsnumrering för att beteckna ritningar


10

BSAB-systemetBSAB systemet


11

LittereringssystemLittereringssystem

Littera byggs vanligen av en grupp ex D

t l k t 10en storlekssort ex 10

och en variant ex C : D10C


12

En byggnads delarEn byggnads delar

• Byggnad– Betecknas med nummer

• Våning – Betecknas med nummer och namnBetecknas med nummer och namn

• Rum– Betecknas med nummer (hus+våning+löp)

d d l• Byggnads delar– Betecknas med nummer eller bokstav som

läggs till husnummer


13

RitningsnummerRitningsnummer

• Del 1– Ansvarig part betecknas med versala bokstäver, A K V E M

• Del 2– Syftet med denna del är att kunna gruppera ritningarna enligt någon principSyftet med denna del är att kunna gruppera ritningarna enligt någon princip

som är relevant för användningen. Följande principer för klassificering tillämpas:

– 1. ritningens innehåll (redovisade system, objekt eller arbetsart vid ritningens användning)

– 2. redovisningssätt (kategori av ritning).

• Del 3– Systematisk lägeskodning eller med löpande numrering. Principer för

numrering skall samordnas mellan ansvariga parter och vara gemensamma för projektet.


14

Linjer och textLinjer och text

LinjebredderLinjekaraktärerRitmanérBetydelse beroende av ansvarigBetydelse beroende av ansvarig

partSymbollinjerMateriallinjerMateriallinjer


15

SymbolerSymboler

Symboler Hus är ganska få, i stället avbildning med förenkling. Se dokument Symboler Hus

Symboler K (material, skruv och spik….) Symboler E. Se dokumentySymboler VSymboler MSymboler för specialdokumentSymboler för specialdokument ex brandritningarYt- och materialmarkeringar

Dörrsymbol


16

DetaljeringsgradDetaljeringsgrad


17

Begrepp: Objekt, centralt i BIM VerklighetBegrepp: Objekt, centralt i BIM

En representation av verkligheten Ting

Verklighet

• Fysiska objekt• ProcessobjektHar egenskaper RepresentationHar egenskaper• Grafiska• AlfanumeriskaKl ifi d

ObjektKlassificeras med• BSAB• IFC

Fysiskt/Process

BSAB/IFC/Fi2

Egen-skaper

• Fi2Presenteras i vyer Presentation

Vy


18

Begrepp: Modeller och d kdokumentModeller är samlad avbildning av

Modell

verklighetenDokument är presentationDokumentorienterat kontra

Innehålls-filter

modellorienteratTyper av modeller• Plan modell (2D-grafik) Presentations-• Plan modell (2D grafik)• Volymmodell (3D-grafik)• Bygginformationsmodell (BIM)

filter

VisualiseringFörteckningRitning g(film)

g(webbsida)

g(papper)

Dokument


19

Lager för att styra informationLager för att styra information

• Det är inte bara inom CAD som struktur med lager används för att underlättamed lager används för att underlätta arbetet och strukturera information. Strukturen bygger på en indelning med olika discipliner och byggdelar enligt BSAB kod.

• Fördelen att arbeta med lager är framför allt för att få god kommunikation vid utbyte av CAD-ritningar eller modeller. De koder som anges i ett specifikt lager ger information om vilken byggdel dettager information om vilken byggdel detta gäller. Således kan användaren med hjälp av standard tolka dessa koder och välja att t ex släcka ner grafik som är ointressant för tillfället. Med lager styrs g yalltså utseendet vid visning och utskrift av ritningar, men de underlättar även själva ritandet.

• Att välja en lämplig standard i ett k b dprojekts början ger ett mervärde i

förvaltningsskedet.


20

Utredning, projektering, byggandeUtredning, projektering, byggande


21

UtredningUtredning


22

ProduktbestämningProduktbestämning


23

ProduktframställningProduktframställning


24

Informationsbygget förvaltningInformationsbygget förvaltning

• Med några exempel visa objektegenskaper i förvaltning och behovet av utveckling av utrymmesegenskaper


25

Förvaltning och användningFörvaltning och användning


26

Verksamheternas behov tillgodosesVerksamheternas behov tillgodoses

Programarbetet för attIdentifiera verksamhetens behov

Verksamhetens processer genomförs i aktiviteter som kan uttryckas i värdelistor.

Förstå dessa och kommunicera behoven

Förmåga att förstå verksamhetens behov kan utvecklas med ettbehov kan utvecklas med ett gemensamt språk

Översätta behoven till alternativa lösningar

Visualisera alternativ i dialog

Styra realiseringenGenomföra realistiska krav på lösningar

Kontrollera genomförandetKontrollera genomförandetKontrollera att verksamheternas behov

är uppfyllda och vid behov genomföra korrigerande åtgärder


27

Syfte med programarbete (processer)Syfte med programarbete (processer)

Lokalplanering; d ft tt ff kti i l fömed syfte att effektivisera, planera för förändringar

Nyanskaffning av lokaler; när behov av utrymmen föreliggery gg

Uthyrning av lokaler; vid vakanser, när lokaler finns för

uthyrning

R fö b k i fö l k lb tå dResursförbrukning för lokalbestånd; för att beräkna behov av resurser för

verksamheter samt dessa verksamheters lokalbehov

Nyckeltalsredovisning; att kunna mäta

Simulering och visualisering; parameterstyrd design som del av

syften ovan

Ekonomi, budgetering, tidplanSom del av syften ovan


28

Som del av syften ovan

UtrymmesegenskaperUtrymmesegenskaper

E k h t bj kt t• Egenskaper hos utrymmesobjektet– Bör– Krav/lösning

Ä– Är

• Klasslistor


29

BIM-entiteter för utrymmenBIM entiteter för utrymmen

VerksamheterFö älj i k k t tt i till k i l t ll th i l k lFörsäljning av skor, akutmottagning, tillverkning av lastpallar, uthyrning av lokaler

AktiviteterExponera skor, undersökning av patient, lager av virke, kontorsarbetsplats

UtrymmesegenskaperUtrymmesegenskaperKomfort, belysning, passagemått, samband, försörjning….

AktivitetsutrymmenAktivitetens behov av fria mått x y zAktivitetens behov av fria mått x y z

AktivitetsresurserAktivitetens behov av resurser (personer, tid, försörjning, service…)

Utrustning och inredningg gAktivitetens inredning eller utrustning

UtrymmenVerksamhetens behov av utrymmen eller rum

FörsörjningssystemRumsavgränsningar


30

UtrymmesegenskaperUtrymmesegenskaperA A Rumsliga basegenskaperB B Rumsliga basegenskaperC C Rumsliga basegenskaperC C Rumsliga basegenskaperD D Rumsliga basegenskaperE E Byggdelars egenskaperF F Termiskt klimatG G Luftklimat H H LjusklimatI I LjudklimatJ J Sammansatt klimatK K Försörjning elmediaL L Försörjning processmediaL L Försörjning processmediaM M Försörjning sammansattN N SäkerhetO O Underhåll och städning av utrymmenP P Vakant skötsel av utrymmenQ Q Rumsbildande delarR R Inredning/utrustningS S Vakant funktionella delarT T MiljöU U StatusU U StatusV V VakantX X Funktionella krav projektY Y Preliminära funktionella kravZ Z Historiska funktionella krav


31

Fi2utrymmesklassFi2utrymmesklass


32

Riktlinjer inneklimatRiktlinjer inneklimatKlass Lokaler Bostäder

TQi Vid utomhustemperaturer över den Rumstemperaturer över +26°C för sommarfallet dimensionerande accepteras under kortare perioderp p temperaturen bör rumstempera-

turen kunna hållas ca 3°C lägre än (sommarens varmaste dagar).

utomhustemperaturen. Lämpligt Vintertid bör rumstemperaturen värde på dimensionerande utetill-

stånd är +27°C och 50%RF. alltid kunna hållas under +23°C.

b ll id k Temperaturen bör alltid kunna hållas över +20°C, eller annan lägre tempe-raturnivå om detta är motiverat med hänsyn till verksamhetens behov.

hållas Över +20°C.

TQ2 Som TQI, med följande tillägg: Rumstemperaturer över +28°C accepteras under kortare perioder

Vintertid bör rumstemperaturen kunna hållas under +23°C eller

(sommarens varmaste dagar).

åannan temperaturnivå om detta är Vintertid bör rumstemperaturen motiverat med hänsyn till verksam-

hetens behov. alltid kunna hållas under +23°C. Temperaturen bör alltid kunna hållas över +20°C


33

Utrymmesegenskaper med olika filterUtrymmesegenskaper med olika filter

Ljudmiljö Area• Bör

– Ljuddämpning för rum som barn vistas i

• Bör– Verksamhetens bedömning

• Krav• Krav

– Efterklangstid 0,5 sek

• Lösning

– Utredningens budget

• Lösning– Projekteringens mått

– Gyptone Sixto

• Är– Träullit Akustik trävit, cementgrå,

f b ik ål d it

• Är– Det byggda utrymmet

fabriksmålad vit


34

BIM för förvaltningBIM för förvaltning

• BIM för förvaltning kan skapas ti föantingen för

– den tillfälliga organisationen (projekt som är organiserade med kommunikation mellan ett antal för tillfället sammansatta aktörer och en tillfällig lagringsplats) elleraktörer och en tillfällig lagringsplats) eller

– den permanenta organisationen (”förvaltning” som är organiserad med utgångspunkt från kommunikation med en fast organisation).

• Detta innebär ett ställningstagande som antingen ger frihet för projektet men ställer väl specificerade krav på digitalaspecificerade krav på digitala leveranser till förvaltning eller anger att en hård styrning i projektet är nödvändig för att erhålla ett gacceptabelt resultat.

• Båda dessa uppfattningar finns och tillämpas.


35

Olika slag av informationsmodellerOlika slag av informationsmodeller


36

Visionen om BIM i förvaltningVisionen om BIM i förvaltning

• några exempel på ”vad som är på gång”


37

Strukturerad BIM för förvaltningStrukturerad BIM för förvaltning

BIM

ÄrvärdenÖppna format

BIM

LösningarKrav

ObjektmodellenBörvärden


38

Specificera behovetSpecificera behovet

Rätt information för varje ändamålDokument med rätt redovisning och rätt innehållModeller med rätt struktur och innehållObjekt med rätt egenskaperFiler med rätt formatAtt hitta rätt version

Att vara överens om krav och lösningAtt vara överens om krav och lösning

Överenskominformation

Identifierabehov

Genomförleverans


39

FörvaltningshandlingarFörvaltningshandlingar

Analogt med att bygghandlingarna tillsammans utgör en fullständigtillsammans utgör en fullständig redovisning av hur ett byggprojekt ska genomföras, består förvaltningshandlingarna av de handlingar som tillsammans behövs fö tt fö fö lt iför att genomföra förvaltningen av en byggnad eller anläggning. Till skillnad från bygghandlingarna ska förvaltningshandlingarna användas för många delprocesser medför många delprocesser med väsentligen olika mål och förutsättningar. Exempel

brandskyddsredovisning, att användas vid insats, utrymning, släckning

energiredovisning, för planering och drift av värme och kyla med mera

utrymmes- och verksamhetsredovisning, för uthyrning och disposition av lokaler

underhållsplaner, för planering och genomförande av underhållsarbetengenomförande av underhållsarbeten

säkerhetsredovisning, för fastighetsägarens och hyresgästens hantering av larm, lås, passage, skydd mot olycksfall

miljöredovisning, för att långsiktigt hantera miljöbelastning vid drift, ombyggnader och


40

miljöbelastning vid drift, ombyggnader och rivning

BuildingSMART NorgeBuildingSMART Norge

Syfte med buildingSMART• Definiera strukturer och arbetsmetoder för morgondagens

byggsektor, nationellt och internationellt.• Göra den norska byggsektorn konkurrenskraftig genom att• Göra den norska byggsektorn konkurrenskraftig genom att

optimera användningen av ny teknik.• Vara det viktigaste ”innovationspillret” i byggsektorn.• Ta fram motiv för integration och bygga broar mellan

kompetensöarna i byggsektorn.


41

Statsbygg (HITOS)Statsbygg (HITOS)

Målet för implementeringsprojektet HITOS var (för Statsbygg) att: I iti h kti t d lt i f k i h t kli j kt BIM ä d i• Initiera och aktivt delta i forsknings och utvecklingsprojekt om BIM användning baserad på IFC-relaterade standarder och på det sätt stegvis introducera användningen av BIM i hela livscykeln för byggnader.

• Använda ett eget projekt som pilotprojekt för att testa den praktiska g p j p p j pnyttan av IFC baserad BIM.

• Identifiera huvudproblemen vid användningen av IFC baserad BIM för att få fokus på dessa vid vidareutveckling av det tekniska ramverket.

• Förbättra datakvaliteten på byggnadsinformation (tillförlitlighet konsistens• Förbättra datakvaliteten på byggnadsinformation (tillförlitlighet, konsistens, användbarhet mm).

• Öka värdet på byggnadsinformation genom att säkerställa att det semantiska innehållet relaterar till rätt byggnads objekt (det vill säja rätt begrepp används fför objekt, deras egenskaper och relationer) i överensstämmelse med generiska standarder som IFD.

• Minimera antalet manuellt inmatad byggnadsinformation och konvertering mellan olika format.mellan olika format.

• Bidra till kostandsreduktion genom förbättrad kunskap om och värde i byggnadsinformation.

• Bidra till ökade möjligheter att utföra olika typer av analyser (t ex med avseende å li k lk t d i öljö å k b d k tik


42

på livscykelkostnad, energi, möljöpåverkan, brand, akustik, byggnadsutformning, livslängd mm).

Det Digitale ByggeriDet Digitale Byggeri

• Syftet med digitalt överlämnande är att data från byggprocessen skall vara tillgängliga i förvaltningen för såväl drift och underhåll som ekonomistyrning och administration

• Detta förutsätter utveckling av standarder som gör det möjligt• Detta förutsätter utveckling av standarder som gör det möjligt att utväxla information och integrera datasystemen. Digitalt överlämnande avser endast data som är relevanta för förvaltningsprocessen inte den samlade information somförvaltningsprocessen, inte den samlade information som skapats i byggprocessen.


43

Det Digitale ByggeriDet Digitale Byggeri

Processer i samband med digitalt överlämnande.

Digitalt överlämnande kan ske enligt tre olika metoder:

• XML baserat överlämnande• IFC baserat överlämnande• Direkt överlämnande i• Direkt överlämnande i

mottagarens FM system.


44

VisionVision

Att utforma ICT för att stödja förmåga att:Att utforma ICT för att stödja förmåga att:

Identifiera olika intressenter och behovsområdenGöra de olika intressenterna delaktigaFånga, förstå och vikta behov hos verksamheten och de övriga

behovsområdenabehovsområdenaÖversätta dessa behov till verifierbara kravGenerera och utvärdera förslag som uppfyller kraveng pp yStyra realiseringen av kravenFölja upp att kraven uppfyller verksamhetens behov


45

ReferenserReferenser

• Visionen BIM– Användadet av nya informationsteknologier i byggbranschen– examensarbete LTH

• BIM istället för 2D-CAD i byggprojektBIM istället för 2D CAD i byggprojekt– ICT2008

• It´s getting betterA tik l A t Ki i i i– Artikel Arto Kiviniemi

• Demohuset– Ännu opublicerad rapport


46

Syfte med BIMSyfte med BIM

• Kommunicera objektegenskaper• Utrymmesprogram• Energisimuleringar

K lk l h ä dfö t k i• Kalkyler och mängdförteckningar• LCA och ökad materialeffektivitet, det är en fördel från

miljösynpunkt. j y p• Budgetering och upphandlingar ”bill of quantity”• Det är också tidseffektivt genom simuleringar och förenklar den

i f ti ö fö i å i fl l dinformationsöverföring som går i flera led. • Stötestenen för Akademiska Hus är att de inte har hittat något

BIM-stöd för informationsöverföring från bygg- till g yggförvaltningsprocessen.


47

Hur är det med samordad k d i i ?egenskapsredovisning?

• Ingen samordning av objekts egenskaper mellan olika Cad-system!

• Resultat = Stor del av informationen försvinner!• Objekts egenskaper är väsentlig förvaltningsinformation• Objekts egenskaper är väsentlig förvaltningsinformation• Någon måste ställa krav på leverans av egenskapsinformation!


4848

BIMBIM

• Syfte– Att BIM hålls vid liv under hela processen– En sammanhållen objektmodell är en förutsättning– Ett sammanhållet språk är en annan förutsättning


49

Visionen BIM examensarbete LTHVisionen BIM examensarbete LTH

Genom hela byggprocessen ska denna modell innehålla viktig information för de olika skedena:• Designskedet – design, tidscheman och budget informationg g , g• Konstruktionsskedet – kvalitet, tidscheman och kostnads information• Förvaltningsskedet – uppträdande, nyttjande och finansiell informationHur fungerar det?

Alla projektörer måste ta hänsyn till ett projekts omfattning, tidscheman och budget. Om någon av dessa förändras kan det kosta både tid och pengar I traditionell projektering finns denna informationförändras kan det kosta både tid och pengar. I traditionell projektering finns denna information endast tillgänglig ibland då det tar tid att skapa ny information om förutsättningarna förändras. Med BIM uppdateras denna information omedelbart och är alltid tillgänglig. Genom att alla alltid har den relevanta informationen från andra projektörer underlättas detta arbete och det går att göra ändringar i hela projekteringsskedet utan att behöva göra förändringar och kontroller manuellt. Det gör att varje projektör kan ägna mer tid åt sina specifika problem.

I fö lt i k d t k d ll i håll i f ti b d ä d i li k l hI förvaltningsskedet kan modellen innehålla information om byggnadens användning, livscykel och finansiella aspekter. Tillgången till denna information underlättar och sparar pengar vid drift, renovering eller ombyggnation och kan också underlätta vid projekteringen av liknande byggnader.

Beställare betalar allt oftare för att få CAD-modellen. Arkitekten kan tjäna pengar på den digitala informationen genom att erbjuda ytterligare tjänster, till exempel energianalyser, kostnadsbedömningar och BIM är ingen teknologi i sig, utan ett arbetssätt. Arbetssättet är dockkostnadsbedömningar och BIM är ingen teknologi i sig, utan ett arbetssätt. Arbetssättet är dock beroende av vissa teknologier.

Här är några av dessa ordnade efter ökad effektivitet:– CAD– Objektbaserad CAD– Integrerad projekteringIntegrerad projektering


50

UtredningUtredning


51

UtredningUtredning

• SyfteB k i k h t h d

• InformationsmängderV k h t b k i i– Beskriva verksamheter och dess

aktiviteter– Beskriva verksamheternas behov av

utrymmen och dessa utrymmens egenskaper

– Verksamhetsbeskrivning– Utrymmesprogram– Rumsfunktionsprogram– Kalkyl/budgetegenskaper

– Kommunicera aktiviteter, utrymmesegenskaper och lösningar med verksamheterMarknadsföra idéer

g– Protokoll– Skisser– Avtal om utrymmen–– Marknadsföra idéer

– …

• Aktörer– Verksamheter

…

• Informationsleveranser– Verksamhetsutredning– Funktionell och teknisk standard

– Fastighetsägare– Byggherre– Projektledare– Projektörer

– Programutredning– Byggnadsprogram– Tidplan och budget– Samhällskrav detaljplan och övriga– Projektörer

– Programmerare– Myndigheter– …

Samhällskrav, detaljplan och övriga myndighetsregler

– …


52



53


• Syfte • Informationsmängder– Med utgångspunkt från utredning

ställa krav på byggd miljö– Upprätta de detaljspecifikationer

som fullständigt beskriver byggd

– Ritningar och Modeller– Beskrivningar– Budget och kalkyl

Tid och aktivitetsplanerg yggmiljö

– Konceptuell försäljning– …

– Tid- och aktivitetsplaner– Brandskyddsdokumentation– …

• Informationsleveranser• Aktörer– Byggherre– Projektörer

F ti h t ä

• Informationsleveranser– Projekteringsramverk - samverkan

inom gruppen– Kommunal detaljplan

– Fastighetsägare– Myndigheter– Verksamheter– Materialleverantörer

– Bygglovshandling– Handlingar och fastställda

handlingar– AvtalMaterialleverantörer

– …– Avtal– …


54



55


• SyfteN d b d iljö fö

• InformationsmängderRit i h M d ll– Nyproducera byggd miljö för

verksamheter– Anpassa byggd miljö för

verksamheterFö älj i lä h t h

– Ritningar och Modeller– Beskrivningar– Avtal– Mängdförteckningar

– Försäljning av lägenheter och lokaler

– …

• Aktörer

g g– Produktdokumentation– Protokoll– …

• Informationsleveranser– Byggherre– Projektörer– Fastighetsägare

Entreprenörer

• Informationsleveranser– Bygghandlingar– Förfrågningsunderlag– Tillståndsansökningar– Entreprenörer

– Materialleverantörer– …

– Besiktningsutlåtanden– Mängdbeskrivning– Tidplaner– ÄTorÄTor– Relationshandlingar– Lägesrapporter– …


56



57


• Syfte • Informationsmängder– Tillhandahålla utrymmen och service

för verksamheter– Drift och underhåll av byggd miljö– Marknadsföra utrymmen i byggd

– Avtal– Förvaltningsritningar och modeller– Driftkort

ProduktbladMarknadsföra utrymmen i byggd miljö

– …

• Aktörer

– Produktblad– Besiktningsrapporter– …

• Informationsleveranser– Fastighetsägare– Verksamheter– Förvaltare

• Informationsleveranser– Förvaltningsinformation– Serviceplan– Serviceresultat

– Serviceleverantörer– Myndigheter– …

– Drift- och underhållsinstruktioner– Underhållsplan– Förvaltningsplan– …


58

Vad är en ritning?Vad är en ritning? - definition · dokument Symboler Hus Symboler K (material, skruv och spik….) Symboler E. Se dokument Symboler V Symboler M Symboler för

Documents