Studieplan föreningsboken

UNF:sFÖRENINGSBOKEtt studiematerial om att driva förening i UNF

STUDIEPLAN FÖRENINGSBOKEN | 3

GrunduppläggetLÄS DETTA FÖRST

InledningSTUDIEPLAN TILL

UNF:s föreningsbok

Studieplan till UNF:s Föreningsbok (Utgåva 2008 ISBN: 91-973059-4-4)

Ungdomens Nykterhetsförbund 2011Text och utformning: Jim Gustafsson

Föreningsboken är en utmärkt grund när ni i er förening vill lära er lite mer om vad ni kan göra med er förening. Hur ska man vara? Vad kan man göra? Vem gör vad? Finns det saker man är tvungen att göra? En hel del svar på dessa frågor finns just i Föreningsboken.

Studiecirkel en bra metodEtt bra sätt att arbeta på när man ska lära sig saker är att ha en studiecirkel. I en studiecirkel är det deltagarna tillsammans som diskuterar, funderar, läser och debatterar. På det sättet lär man varandra saker utan att behöva en lärare som bestämmer hur man ska göra. Visserligen finns det en ledare i studiecirkeln men dennes uppgift är inte att vara lärare utan att leda arbetet, föra närvarorapporter, ha kontakt med studieförbundet NBV och så vidare.

Kom igång med studiecirkelNi kommer igång med en studiecirkel genom att kontakta vårt eget studieförbund NBV. NBV kan hjälpa er med att komma igång med cirkeln, skaffa material, ordna lokal att vara i och mycket annat. Den som är studiecirkelledare ska också ha ett kort samtal med NBV för att få lite mer koll. Om ni vill kan oftast alla i gruppen vara med vid samtalet så att alla vet hur det funkar.

Upplägg av cirkelnDenna studieplan är upplagd på ett antal träffar som mestadels bygger på uppdelningen i själva Föreningsboken. Upplägget är bara ett förslag och som alltid i en studiecirkel väljer ni själva om ni känner att ni vill ha fler eller färre träffar. Det viktiga är att ni ska hinna diskutera ordentligt, hinna fundera mellan träffarna och att ni känner att ni lär er mer i cirkeln.

För föreningar och grupperStudieplanen är uppbyggd utifrån att de i gruppen är med i en förening. Ni får naturligtvis gärna använda materialet för vilken grupp som helst men då får ni anpassa en del uppgifter. Är ni inte med i en förening är det enkelt att ordna. Det som behövs är minst fem UNF:are, kontakt med UNF och viljan att köra igång.

Träffar i studieplanen

Träff 1 | LedarskapOm ledarskap och feedback

Träff 2 | KamratskapOm kamratskap och barn till missbrukare

Träff 3 | En föreningOm planering och organisation

Träff 4 | StyrelsenOm styrelsens roller och uppgifter

Träff 5 | Inför årsmötetOm styrelsens arbete inför årsmötet

Träff 6 | Mötesteknik och årsmöteOm mötesteknik och roliga möten. Vi gör ett årsmöte i praktiken.

Referenskapitel I det sista kapitlet finns en del viktiga ord, länkar och annat. Detta avsnitt har ingen speciell träff utan det kan användas hela tiden som ett uppslagsverk. I denna del finns också UNF:s stadgar. Se till att ni har den senaste upplagan av stadgarna. Dessa kan ändras varje gång det är kongress.

Del iboken

1

2

3

4

5

6

Mer och djupareHär och där hittar ni också förslag på var ni kan hitta mer information eller mer material för att gå mer på djupet och lära er ännu mer.

STUDIEPLAN FÖRENINGSBOKEN | 3

GrunduppläggetLÄS DETTA FÖRST

InledningSTUDIEPLAN TILL

UNF:s föreningsbok

Studieplan till UNF:s Föreningsbok (Utgåva 2008 ISBN: 91-973059-4-4)

Ungdomens Nykterhetsförbund 2011Text och utformning: Jim Gustafsson

Föreningsboken är en utmärkt grund när ni i er förening vill lära er lite mer om vad ni kan göra med er förening. Hur ska man vara? Vad kan man göra? Vem gör vad? Finns det saker man är tvungen att göra? En hel del svar på dessa frågor finns just i Föreningsboken.

Studiecirkel en bra metodEtt bra sätt att arbeta på när man ska lära sig saker är att ha en studiecirkel. I en studiecirkel är det deltagarna tillsammans som diskuterar, funderar, läser och debatterar. På det sättet lär man varandra saker utan att behöva en lärare som bestämmer hur man ska göra. Visserligen finns det en ledare i studiecirkeln men dennes uppgift är inte att vara lärare utan att leda arbetet, föra närvarorapporter, ha kontakt med studieförbundet NBV och så vidare.

Kom igång med studiecirkelNi kommer igång med en studiecirkel genom att kontakta vårt eget studieförbund NBV. NBV kan hjälpa er med att komma igång med cirkeln, skaffa material, ordna lokal att vara i och mycket annat. Den som är studiecirkelledare ska också ha ett kort samtal med NBV för att få lite mer koll. Om ni vill kan oftast alla i gruppen vara med vid samtalet så att alla vet hur det funkar.

Upplägg av cirkelnDenna studieplan är upplagd på ett antal träffar som mestadels bygger på uppdelningen i själva Föreningsboken. Upplägget är bara ett förslag och som alltid i en studiecirkel väljer ni själva om ni känner att ni vill ha fler eller färre träffar. Det viktiga är att ni ska hinna diskutera ordentligt, hinna fundera mellan träffarna och att ni känner att ni lär er mer i cirkeln.

För föreningar och grupperStudieplanen är uppbyggd utifrån att de i gruppen är med i en förening. Ni får naturligtvis gärna använda materialet för vilken grupp som helst men då får ni anpassa en del uppgifter. Är ni inte med i en förening är det enkelt att ordna. Det som behövs är minst fem UNF:are, kontakt med UNF och viljan att köra igång.

Träffar i studieplanen

Träff 1 | LedarskapOm ledarskap och feedback

Träff 2 | KamratskapOm kamratskap och barn till missbrukare

Träff 3 | En föreningOm planering och organisation

Träff 4 | StyrelsenOm styrelsens roller och uppgifter

Träff 5 | Inför årsmötetOm styrelsens arbete inför årsmötet

Träff 6 | Mötesteknik och årsmöteOm mötesteknik och roliga möten. Vi gör ett årsmöte i praktiken.

Referenskapitel I det sista kapitlet finns en del viktiga ord, länkar och annat. Detta avsnitt har ingen speciell träff utan det kan användas hela tiden som ett uppslagsverk. I denna del finns också UNF:s stadgar. Se till att ni har den senaste upplagan av stadgarna. Dessa kan ändras varje gång det är kongress.

Del iboken

1

2

3

4

5

6

Mer och djupareHär och där hittar ni också förslag på var ni kan hitta mer information eller mer material för att gå mer på djupet och lära er ännu mer.

LEDARSKAP | DEL 1 I FÖRENINGSBOKEN

Träff 1

| 5STUDIEPLAN FÖRENINGSBOKEN 4 | TRÄFF 1

I väldigt många sammanhang finns det ledare. Ibland är det ledare som är utsedda, som exempelvis ordförande, aktivitetsansvarig, chef och så vidare. Men utöver detta finns det nästan alltid en ledare i de flesta situationer; ibland utan att ledaren vet det själv. Det finns personer som de andra lyssnar på, som sätter trender, som alla efterliknar eller som styr de andra på olika sätt.

Som UNF:are får man ofta en ledarroll. Därför kan det vara bra att ha koll på hur man kan vara en bra ledare.

Läs avsnittet: Olika ledartyper

DiskuteraŸ Vilka för- och nackdelar finns det med de olika

typerna?Ÿ I vilka situationer kan de olika stilarna passa?Ÿ Kan olika stilar funka på olika

gruppmedlemmar?

För att föreningarna och de olika personerna i föreningen ska utvecklas är det viktigt att man har en bra miljö där man kan berätta vad man tycker. Detta gäller både när någon tycker att något eller någon ska förändras och när man tycker att något eller någon är bra.

Läs avsnittet Kritik och konflikter

DiskuteraŸ Hur är klimatet i er förening? Ÿ Behöver något förändras?

Fundera på feedbacktipsenFundera igenom nedanstående frågor samtidigt som ni gemensamt går igenom feedbacktipsen tips för tips.Ÿ Hur kan en person reagera på detta tips?Ÿ Vad kan gå fel?Ÿ Vad är det värsta som kan hända?Ÿ Vad är fördelarna med varje metod?

Läs igenom resten av sidan

DiskuteraŸ Hur tycker ni att en bra ledare är?Ÿ Finns det några punkter som ni tycker saknas i

boken?Ÿ Har ni några exempel på personer som är bra

ledare?

Bra ledaregenskaperFundera igenom och gör en lista på vilka egenskaper ni i gruppen tycker är viktiga i en förening.

Är ni i gruppen en förening kan detta vara en bra sak att tänka tillbaka på när ni själva är ledare i olika sammanhang.

Bra ledaregenskaperLyssnar UNF-ig

Ansvarsfull Kan peppa

Konsekvent

Rättvis

Kunnig

TRÄFF 1: FEEDBACK

Öva på att ge feedbackÖva på att ge feedback. Dela in er två och två eller kör direkt i gruppen. Hitta på olika saker att ge feedback kring. Om ni vill får ni gärna köra en runda med riktig feedback med verkliga synpunkter om ni känner att det är lämpligt. Till att börja med kan ni kanske fokusera på positiv feedback.

Kommer ni inte på några egna förslag på saker att ge feedback kring hittar ni några här till höger.

Diskutera efter övningenŸ Hur kändes det att ge feedback?Ÿ Har ni några funderingar på hur ni kan arbeta

vidare med feedback i föreningen?

Förslag på

feedbackämnenŸ Någon hade den bra idén att

starta denna cirkel.Ÿ Någon har fixat gott fika. Ÿ Någon kom lite sent.Ÿ Någon har varit extra positiv.Ÿ Någon har glömt sin bok.Ÿ Någon har inte förberett

föreningsaktiviteten.Ÿ Någon har planerat en jättebra

kurs.

TipsFölj de olika tipsen så gott ni kan. Fundera igenom vad ni ska säga innan ni ger feedbacken. Var förberedda på reaktioner.

LEDARSKAP | DEL 1 I FÖRENINGSBOKEN

Träff 1


I väldigt många sammanhang finns det ledare. Ibland är det ledare som är utsedda, som exempelvis ordförande, aktivitetsansvarig, chef och så vidare. Men utöver detta finns det nästan alltid en ledare i de flesta situationer; ibland utan att ledaren vet det själv. Det finns personer som de andra lyssnar på, som sätter trender, som alla efterliknar eller som styr de andra på olika sätt.

Som UNF:are får man ofta en ledarroll. Därför kan det vara bra att ha koll på hur man kan vara en bra ledare.

Läs avsnittet: Olika ledartyper

DiskuteraŸ Vilka för- och nackdelar finns det med de olika

typerna?Ÿ I vilka situationer kan de olika stilarna passa?Ÿ Kan olika stilar funka på olika

gruppmedlemmar?

För att föreningarna och de olika personerna i föreningen ska utvecklas är det viktigt att man har en bra miljö där man kan berätta vad man tycker. Detta gäller både när någon tycker att något eller någon ska förändras och när man tycker att något eller någon är bra.

Läs avsnittet Kritik och konflikter

DiskuteraŸ Hur är klimatet i er förening? Ÿ Behöver något förändras?

Fundera på feedbacktipsenFundera igenom nedanstående frågor samtidigt som ni gemensamt går igenom feedbacktipsen tips för tips.Ÿ Hur kan en person reagera på detta tips?Ÿ Vad kan gå fel?Ÿ Vad är det värsta som kan hända?Ÿ Vad är fördelarna med varje metod?

Läs igenom resten av sidan

DiskuteraŸ Hur tycker ni att en bra ledare är?Ÿ Finns det några punkter som ni tycker saknas i

boken?Ÿ Har ni några exempel på personer som är bra

ledare?

Bra ledaregenskaperFundera igenom och gör en lista på vilka egenskaper ni i gruppen tycker är viktiga i en förening.

Är ni i gruppen en förening kan detta vara en bra sak att tänka tillbaka på när ni själva är ledare i olika sammanhang.

Bra ledaregenskaperLyssnar UNF-ig

Ansvarsfull Kan peppa

Konsekvent

Rättvis

Kunnig

TRÄFF 1: FEEDBACK

Öva på att ge feedbackÖva på att ge feedback. Dela in er två och två eller kör direkt i gruppen. Hitta på olika saker att ge feedback kring. Om ni vill får ni gärna köra en runda med riktig feedback med verkliga synpunkter om ni känner att det är lämpligt. Till att börja med kan ni kanske fokusera på positiv feedback.

Kommer ni inte på några egna förslag på saker att ge feedback kring hittar ni några här till höger.

Diskutera efter övningenŸ Hur kändes det att ge feedback?Ÿ Har ni några funderingar på hur ni kan arbeta

vidare med feedback i föreningen?

Förslag på

feedbackämnenŸ Någon hade den bra idén att

starta denna cirkel.Ÿ Någon har fixat gott fika. Ÿ Någon kom lite sent.Ÿ Någon har varit extra positiv.Ÿ Någon har glömt sin bok.Ÿ Någon har inte förberett

föreningsaktiviteten.Ÿ Någon har planerat en jättebra

kurs.

TipsFölj de olika tipsen så gott ni kan. Fundera igenom vad ni ska säga innan ni ger feedbacken. Var förberedda på reaktioner.

| 7STUDIEPLAN FÖRENINGSBOKEN6 | TRÄFF 2

Träff 2

I UNF får alla vara med. Detta betyder inte bara att alla får bli medlemmar. Det gäller också att man ser till att alla känner sig välkomna på träffar, har någon att prata med, gillar föreningens aktiviteter och så vidare.

Läs avsnittet Kamratskap i UNF

DiskuteraŸ Hur gör man för att alla ska känna sig välkomna till

UNF-aktiviteter?Ÿ Är det viktigt att alla medlemmar bjuds in till varje

aktivitet?Ÿ Hur får man in nya medlemmar i gruppen?Ÿ Hur får man nya att våga komma till lokalen?

Kamratstöd i UNFFör många är UNF en skön oas bland allt snack, traditioner, förhärligande och liknande när det gäller alkohol. Därför händer det ganska ofta att de, som lever i en omgivning som störs av missbruk, söker sig till oss.

Naturligtvis är de som alla andra välkomna i UNF och är nöjda med att behandlas som alla andra. Det kan dock vara bra att ha en viss beredskap och veta hur mycket man som vanlig medlem behöver göra.

EN FÖRENING | DEL 2 I FÖRENINGSBOKEN

Träff 3

Föreningarna är det viktigaste delarna av UNF. Det är där medlemmarna träffas, lär sig saker, lär sig ansvar, får kompisar, har kul och utvecklas tillsammans.

Läs igenom kapitlet

DiskuteraŸ Vilka fördelar finns det med att ha en förening?Ÿ Hur gör man för att ingen ska bli utbränd?Ÿ Hur får man föreningen att överleva?Ÿ Hur får man fler att engagera sig?

PlaneringI UNF kan man göra nästan vad som helst i sin förening. Det är naturligtvis jättekul att det inte finns några begränsningar. Däremot kan det vara svårt att hitta på just det man verkligen vill göra. Om allt är möjligt blir det väldigt många alternativ. Samtidigt måste man också hitta på saker som flera tycker är kul.

Det finns en del sätt att ändå välja aktiviteter på. Ett sätt är att undersöka vad andra föreningar håller på med. En del föreningar har hemsidor ni kan kolla på. Ni kan ju också prata med UNF:are ni känner, fråga UNF:are på

KAMRATSKAP | DEL 1 I FÖRENINGSBOKEN

En kompis som förstårOfta används begreppet en ”kompis som förstår” när det gäller UNF:s kamratstödsarbete. Här bredvid finns en bild på just en kompis som förstår.

Diskutera hur en bra kompis är Ÿ Tycker ni att denna bild på ett bra sätt förklarar hur en

bra kompis är?Ÿ Varför är det viktigt med ett lagom stort hjärta och inte

ett för stort?Ÿ Vem kan man prata med om man känner att det blir för

jobbigt?Ÿ Finns det situationer där man inte ska hålla löften om

tystnad?

Läs avsnittet Barn till missbrukare

DiskuteraŸ Har ni upplevt någon av rollerna exempelvis i skolan

eller någon förening?Ÿ Är det så att alla barn till missbrukare stämmer in på

dessa roller eller att alla som stämmer in på dessa roller är barn till missbrukare?

En kompis

som förstår

En kompis som förstår har:

Ø Stadiga fötter att stå på

Ø Långa armar att kramas med

Ø Stora öron och ögon som lyssnar och ser

Ø Liten mun så att den som behöver prata får utrymme.

Ø Ett lagom stort hjärta som känner för den som har det tungt – utan att försöka fixa allt eller rädda världen.

BrainstormEtt sätt att få fram idéer är brainstorm. Här finns några snabba tips.

1. BrainstormaKom på så många idéer på aktiviteter som ni kan på fem minuter.

2. En första gallringI den långa listan finns det ofta en del idéer som ni enkelt kan välja bort.

3. Nästa gallringVälj ut ett antal idéer som ni vill gå vidare med. En del idéer kommer ni snabbt överens om att ta bort. Andra kan det bli lite mer diskussion kring. Diskussionerna är ofta intressanta då de kan leda till ännu fler bra förslag och det kan vara så att flera förslag kan kombineras.

4. Färdiga förslagTill slut har ni en mängd aktiviteter som ni kan använda till att göra ett program för den närmaste tiden.

UppgiftAnvänd brainstorming eller någon annan metod för att ta fram ett program. Har er förening redan ett program kan ni göra ett bara för övningen eller samla ihop en uppsättning aktiviteter som ni kan lämna till styrelsen eller ta med till årsmötet. Kanske kommer några av förslagen med i nästa program.

kurser och så vidare. Er UNF-konsulent eller distriktsstyrelse har också bra koll på vad som händer i de olika föreningarna i närheten.

Ofta kan man också hitta på en massa aktiviteter själva. En metod är att använda brainstorm och sedan välja ut de bästa av alla vilda idéer. Ni hittar kort information om brainstorm till höger. Ett förslag på program som kan ge er en bild av hur det kan se ut är påhittade UNF Wikingaborgs program i boken.

Planera aktiviteterŸ Planera ett antal aktiviteter till er förening. Det

kan vara den närmaste månaden eller en hel termin. Använd tipsen i boken.

DiskuteraŸ Hur får man medlemmarna att komma på

aktiviteterna?

SolidaritetDet är viktigt att alla följer det som bestäms. Du vill ju att alla ska komma på den aktivitet du kämpade för. Då är det viktigt att du försöker komma på de andra aktiviteterna.

Regler för brainstormKvantitet – målet är att hitta på många aktiviteter vilket i sin tur ger ännu fler idéer.

Alla idéer är bra aktiviteterna kan vara hur galna som helst, allas olika idéer är viktiga.

Ingen kritik – ni gallrar bland aktiviteterna senare.

Tidspress – idéerna blir mer kreativa och obegränsade om ni sätter en tidsgräns.

–

Mer planeringVill ni lära er ännu mer om att planera verksamhet med kvalitet i UNF finns häftet Planera verksamhet i UNF som kan laddas hem eller beställas från www.unf.se.

| 7STUDIEPLAN FÖRENINGSBOKEN6 | TRÄFF 2

Träff 2

I UNF får alla vara med. Detta betyder inte bara att alla får bli medlemmar. Det gäller också att man ser till att alla känner sig välkomna på träffar, har någon att prata med, gillar föreningens aktiviteter och så vidare.

Läs avsnittet Kamratskap i UNF

DiskuteraŸ Hur gör man för att alla ska känna sig välkomna till

UNF-aktiviteter?Ÿ Är det viktigt att alla medlemmar bjuds in till varje

aktivitet?Ÿ Hur får man in nya medlemmar i gruppen?Ÿ Hur får man nya att våga komma till lokalen?

Kamratstöd i UNFFör många är UNF en skön oas bland allt snack, traditioner, förhärligande och liknande när det gäller alkohol. Därför händer det ganska ofta att de, som lever i en omgivning som störs av missbruk, söker sig till oss.

Naturligtvis är de som alla andra välkomna i UNF och är nöjda med att behandlas som alla andra. Det kan dock vara bra att ha en viss beredskap och veta hur mycket man som vanlig medlem behöver göra.

EN FÖRENING | DEL 2 I FÖRENINGSBOKEN

Träff 3

Föreningarna är det viktigaste delarna av UNF. Det är där medlemmarna träffas, lär sig saker, lär sig ansvar, får kompisar, har kul och utvecklas tillsammans.

Läs igenom kapitlet

DiskuteraŸ Vilka fördelar finns det med att ha en förening?Ÿ Hur gör man för att ingen ska bli utbränd?Ÿ Hur får man föreningen att överleva?Ÿ Hur får man fler att engagera sig?

PlaneringI UNF kan man göra nästan vad som helst i sin förening. Det är naturligtvis jättekul att det inte finns några begränsningar. Däremot kan det vara svårt att hitta på just det man verkligen vill göra. Om allt är möjligt blir det väldigt många alternativ. Samtidigt måste man också hitta på saker som flera tycker är kul.

Det finns en del sätt att ändå välja aktiviteter på. Ett sätt är att undersöka vad andra föreningar håller på med. En del föreningar har hemsidor ni kan kolla på. Ni kan ju också prata med UNF:are ni känner, fråga UNF:are på

KAMRATSKAP | DEL 1 I FÖRENINGSBOKEN

En kompis som förstårOfta används begreppet en ”kompis som förstår” när det gäller UNF:s kamratstödsarbete. Här bredvid finns en bild på just en kompis som förstår.

Diskutera hur en bra kompis är Ÿ Tycker ni att denna bild på ett bra sätt förklarar hur en

bra kompis är?Ÿ Varför är det viktigt med ett lagom stort hjärta och inte

ett för stort?Ÿ Vem kan man prata med om man känner att det blir för

jobbigt?Ÿ Finns det situationer där man inte ska hålla löften om

tystnad?

Läs avsnittet Barn till missbrukare

DiskuteraŸ Har ni upplevt någon av rollerna exempelvis i skolan

eller någon förening?Ÿ Är det så att alla barn till missbrukare stämmer in på

dessa roller eller att alla som stämmer in på dessa roller är barn till missbrukare?

En kompis

som förstår

En kompis som förstår har:

Ø Stadiga fötter att stå på

Ø Långa armar att kramas med

Ø Stora öron och ögon som lyssnar och ser

Ø Liten mun så att den som behöver prata får utrymme.

Ø Ett lagom stort hjärta som känner för den som har det tungt – utan att försöka fixa allt eller rädda världen.

BrainstormEtt sätt att få fram idéer är brainstorm. Här finns några snabba tips.

1. BrainstormaKom på så många idéer på aktiviteter som ni kan på fem minuter.

2. En första gallringI den långa listan finns det ofta en del idéer som ni enkelt kan välja bort.

3. Nästa gallringVälj ut ett antal idéer som ni vill gå vidare med. En del idéer kommer ni snabbt överens om att ta bort. Andra kan det bli lite mer diskussion kring. Diskussionerna är ofta intressanta då de kan leda till ännu fler bra förslag och det kan vara så att flera förslag kan kombineras.

4. Färdiga förslagTill slut har ni en mängd aktiviteter som ni kan använda till att göra ett program för den närmaste tiden.

UppgiftAnvänd brainstorming eller någon annan metod för att ta fram ett program. Har er förening redan ett program kan ni göra ett bara för övningen eller samla ihop en uppsättning aktiviteter som ni kan lämna till styrelsen eller ta med till årsmötet. Kanske kommer några av förslagen med i nästa program.

kurser och så vidare. Er UNF-konsulent eller distriktsstyrelse har också bra koll på vad som händer i de olika föreningarna i närheten.

Ofta kan man också hitta på en massa aktiviteter själva. En metod är att använda brainstorm och sedan välja ut de bästa av alla vilda idéer. Ni hittar kort information om brainstorm till höger. Ett förslag på program som kan ge er en bild av hur det kan se ut är påhittade UNF Wikingaborgs program i boken.

Planera aktiviteterŸ Planera ett antal aktiviteter till er förening. Det

kan vara den närmaste månaden eller en hel termin. Använd tipsen i boken.

DiskuteraŸ Hur får man medlemmarna att komma på

aktiviteterna?

SolidaritetDet är viktigt att alla följer det som bestäms. Du vill ju att alla ska komma på den aktivitet du kämpade för. Då är det viktigt att du försöker komma på de andra aktiviteterna.

Regler för brainstormKvantitet – målet är att hitta på många aktiviteter vilket i sin tur ger ännu fler idéer.

Alla idéer är bra aktiviteterna kan vara hur galna som helst, allas olika idéer är viktiga.

Ingen kritik – ni gallrar bland aktiviteterna senare.

Tidspress – idéerna blir mer kreativa och obegränsade om ni sätter en tidsgräns.

–

Mer planeringVill ni lära er ännu mer om att planera verksamhet med kvalitet i UNF finns häftet Planera verksamhet i UNF som kan laddas hem eller beställas från www.unf.se.


I Sverige finns över hundra UNF-föreningar som alla är olika. De har olika verksamhet, olika antal medlemmar, olika mycket pengar, en del har tillgång till lokal, de finns på orter som är olika stora och så vidare. De förutsättningar som gäller för er förening styr naturligtvis vilka aktiviteter som görs.

Det finns naturligtvis saker som gör att ni kan göra förutsättningarna bättre. En del saker finns i boken och det finns flera. Här är några:Ÿ Verksamhetsstöd från UNF-förbundet som

exempelvis Pengar att söka (PAS ).Ÿ Söka pengar från fonderŸ Söka pengar hos distriktetŸ Ta betalt för vissa aktiviteterŸ Söka sponsringŸ Söka bidrag från kommunenŸ Sälja kakor

DiskuteraŸ Vilka av de olika sakerna är möjliga i er

förening?Ÿ Kan ni hitta på fler förslag?

Mer resurserŸ Gör en lista på olika sätt att få mer resurser.

TRÄFF 3 | OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR | DEL 2 I FÖRENINGSBOKEN STYRELSEN | DEL 3 I FÖRENINGSBOKEN

Träff 4

Det är varken styrelsen eller ordföranden som bestämmer över föreningen. Det gör alla medlemmar tillsammans genom att de deltar på föreningsmöten och främst förenings-årsmötet. Det är på dessa möten som det bestäms vad som ska göras under året, hur pengarna ska användas och så vidare.

Eftersom det skulle bli krångligt att samla alla medlemmar varje gång något ska beslutas väljer man en styrelse som tar hand om föreningen mellan mötena.

Läs igenom hela kapitlet

Svara påŸ Vad heter de som sitter i styrelsen i er förening?

Ÿ När är er förenings nästa föreningsmöte eller föreningsårsmöte?

Ÿ När är nästa distriktsårsmöte?

Ÿ Vad är skillnaden mellan styrelsemöte, föreningsmöte och föreningsårsmöte?

Ÿ Finns det några saker som ni inte förstår även om ni letar i ordlistan längst bak i boken?

Vem bestämmer?UNF har många medlemmar på mängder av platser runt om i landet. Detta gör att vi måste organisera oss på något smart sätt för att kunna komma överens om aktiviteter, mål, arbetsplaner, pengar och så vidare.

Fundera påHär bredvid finns en organisationsskiss. Kan ni ta reda på följande saker?

Ÿ Vad heter UNF:s ordförande?Ÿ Vad heter ert distrikt?Ÿ När är nästa Distriktsårsmöte?Ÿ Vad heter er Distriktsordförande (DO)?Ÿ Vad heter er förening?Ÿ Vem är ordförande?

UNF:s högsta beslutande organ är kongressen.UNF leds mellan kongressernaav förbundsstyrelsen.

Det finns22 distrikt runt om i länet som oftast motsvarar län.Högsta beslutande organet i distriktet är Distriktsårsmötet (DÅM).På distriktsårsmötet väljs vartannat år ombud till kongressen.Distriktet leds under året av Distriktsstyrelsen (DS).

Det finns över hundra föreningar i landet. Högsta beslutandeorganet i föreningen är Föreningsmötet och Föreningsårsmötet.På föreningsårsmötet väljer man ombud till Distriktsårsmötet.Föreningen leds under året av Föreningsstyrelsen.

UNF:s organisation

Tänk på att det inte behöver handla om pengar. Det kan vara sponsring av mat till en kurs, att få tillgång till en lokal, få hjälp med bokföring eller vad som helst som gynnar föreningen.

Rollerna i styrelsen

UppgiftŸ Titta närmare på sidan med de olika rollerna.Ÿ Finns det några uppgifter som man inte kan

turas om att göra?

Ett möteOavsett om det handlar om ett styrelsemöte, föreningsmöte eller självaste årsmötet är det bra med struktur för att kunna ta upp saker på ett ordnat sätt. Ett stöd till detta är föredragningslistan som är själva planeringen för mötet. Ett enkelt förslag på en föredragningslista hittar ni i boken. Till årsmötet behöver ni inte skapa en föredragningslista då en bestämd sådan finns i stadgarna.

UppgiftŸ Sätt ihop en egen föredragningslista för ett

möte. Mötet kan vara ett verkligt styrelsemöte, ett föreningsmöte, ett möte med en aktivitetsgrupp eller helt enkelt påhittat.

Föredragningslista1. Öppnande2. Godkänna föredragningslistan3. Val av ordförande för mötet

sekreterare för mötet och justerare.

4. Föregående protokoll5. Rapporter6. Ekonomi7. Verksamhet8. Kommande aktiviteter 9. Kommande möten 10. Övriga frågor 11. Avslutning

Struktur

Dåtid

Nuläget

Framtid

Struktur

Exempel på

föredragningslista

Ett bra tips är att gå i kronologisk ordning och börja med det som har hänt och gå vidare med det som gäller framtiden. På det sättet kan man exempelvis diskutera hur förra filmkvällen gick innan nästa planeras.

Tips!Bjud in konsulenten, distriktsordföranden eller någon annan från distriktsstyrelsen nästa gång. Då kan ni kanske få svar på frågorna som ni inte själva hittat någon lösning på.

UNF

Distrikt

Förening


I Sverige finns över hundra UNF-föreningar som alla är olika. De har olika verksamhet, olika antal medlemmar, olika mycket pengar, en del har tillgång till lokal, de finns på orter som är olika stora och så vidare. De förutsättningar som gäller för er förening styr naturligtvis vilka aktiviteter som görs.

Det finns naturligtvis saker som gör att ni kan göra förutsättningarna bättre. En del saker finns i boken och det finns flera. Här är några:Ÿ Verksamhetsstöd från UNF-förbundet som

exempelvis Pengar att söka (PAS ).Ÿ Söka pengar från fonderŸ Söka pengar hos distriktetŸ Ta betalt för vissa aktiviteterŸ Söka sponsringŸ Söka bidrag från kommunenŸ Sälja kakor

DiskuteraŸ Vilka av de olika sakerna är möjliga i er

förening?Ÿ Kan ni hitta på fler förslag?

Mer resurserŸ Gör en lista på olika sätt att få mer resurser.

TRÄFF 3 | OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR | DEL 2 I FÖRENINGSBOKEN STYRELSEN | DEL 3 I FÖRENINGSBOKEN

Träff 4

Det är varken styrelsen eller ordföranden som bestämmer över föreningen. Det gör alla medlemmar tillsammans genom att de deltar på föreningsmöten och främst förenings-årsmötet. Det är på dessa möten som det bestäms vad som ska göras under året, hur pengarna ska användas och så vidare.

Eftersom det skulle bli krångligt att samla alla medlemmar varje gång något ska beslutas väljer man en styrelse som tar hand om föreningen mellan mötena.

Läs igenom hela kapitlet

Svara påŸ Vad heter de som sitter i styrelsen i er förening?

Ÿ När är er förenings nästa föreningsmöte eller föreningsårsmöte?

Ÿ När är nästa distriktsårsmöte?

Ÿ Vad är skillnaden mellan styrelsemöte, föreningsmöte och föreningsårsmöte?

Ÿ Finns det några saker som ni inte förstår även om ni letar i ordlistan längst bak i boken?

Vem bestämmer?UNF har många medlemmar på mängder av platser runt om i landet. Detta gör att vi måste organisera oss på något smart sätt för att kunna komma överens om aktiviteter, mål, arbetsplaner, pengar och så vidare.

Fundera påHär bredvid finns en organisationsskiss. Kan ni ta reda på följande saker?

Ÿ Vad heter UNF:s ordförande?Ÿ Vad heter ert distrikt?Ÿ När är nästa Distriktsårsmöte?Ÿ Vad heter er Distriktsordförande (DO)?Ÿ Vad heter er förening?Ÿ Vem är ordförande?

UNF:s högsta beslutande organ är kongressen.UNF leds mellan kongressernaav förbundsstyrelsen.

Det finns22 distrikt runt om i länet som oftast motsvarar län.Högsta beslutande organet i distriktet är Distriktsårsmötet (DÅM).På distriktsårsmötet väljs vartannat år ombud till kongressen.Distriktet leds under året av Distriktsstyrelsen (DS).

Det finns över hundra föreningar i landet. Högsta beslutandeorganet i föreningen är Föreningsmötet och Föreningsårsmötet.På föreningsårsmötet väljer man ombud till Distriktsårsmötet.Föreningen leds under året av Föreningsstyrelsen.

UNF:s organisation

Tänk på att det inte behöver handla om pengar. Det kan vara sponsring av mat till en kurs, att få tillgång till en lokal, få hjälp med bokföring eller vad som helst som gynnar föreningen.

Rollerna i styrelsen

UppgiftŸ Titta närmare på sidan med de olika rollerna.Ÿ Finns det några uppgifter som man inte kan

turas om att göra?

Ett möteOavsett om det handlar om ett styrelsemöte, föreningsmöte eller självaste årsmötet är det bra med struktur för att kunna ta upp saker på ett ordnat sätt. Ett stöd till detta är föredragningslistan som är själva planeringen för mötet. Ett enkelt förslag på en föredragningslista hittar ni i boken. Till årsmötet behöver ni inte skapa en föredragningslista då en bestämd sådan finns i stadgarna.

UppgiftŸ Sätt ihop en egen föredragningslista för ett

möte. Mötet kan vara ett verkligt styrelsemöte, ett föreningsmöte, ett möte med en aktivitetsgrupp eller helt enkelt påhittat.




Struktur

Dåtid

Nuläget

Framtid

Struktur

Exempel på

föredragningslista

Ett bra tips är att gå i kronologisk ordning och börja med det som har hänt och gå vidare med det som gäller framtiden. På det sättet kan man exempelvis diskutera hur förra filmkvällen gick innan nästa planeras.

Tips!Bjud in konsulenten, distriktsordföranden eller någon annan från distriktsstyrelsen nästa gång. Då kan ni kanske få svar på frågorna som ni inte själva hittat någon lösning på.

UNF

Distrikt

Förening


Ha ett möteŸ Dela upp rollerna som om ni vore en styrelse. Testa er skapade

föredragningslista på riktigt. Kör flera rundor om ni vill prova på olika roller. Följ de instruktioner och tips som finns i boken.

ProtokollEtt protokoll är anteckningar om vad som tagits upp på mötet. Vanligtvis är det sekreteraren i föreningen som skriver protokoll men det är inte nödvändigt. Om någon annan skriver protokollet kan det vara bra att det beslutas på mötet och tas upp i protokollet.

Protokollet ska innehålla följande saker:Ÿ Vilken sorts möte är det? (Styrelsemöte, föreningsmöte osv.)Ÿ När och var genomfördes mötet?Ÿ Vilka hade möte och vilka var där?Ÿ Vilka punkter diskuterades?Ÿ Vad beslutades?Ÿ Underskrift av sekreteraren och justeraren, eventuellt också

ordföranden.

Bonus: Skriv protokollOm ni vill kan ni även prova på att skriva ett protokoll för ert möte. Vad ett protokoll ska innehålla hittar ni i Föreningsboken. I boken hittar ni också ett exempel på hur ett årsmötesprotokoll kan se ut. Utifrån det kan ni få en del tips till ett vanligt protokoll.

TRÄFF 4 | STYRELSEN | DEL 3 I FÖRENINGSBOKEN

Försök se till att föredragningslistan och protokollet följer samma ordning. På det sättet kan man lätt hitta och se vad som beslutades i en viss fråga. Man kan också ha ett visst system när man gör föredragningslistorna så att de följer samma struktur gång på gång.




Protokoll fört vid

Styrelsemöte med UNF Wikingaborg22 september 2008 17.00 i UNF-lokalenNärvarande: Bakak Azarmi, Denis Zajtsev, Linnea Broman, Sarah Moberg, Naim Rahimi, Gustav Högström.

1. Ordförande Bakak öppnade mötet.2. Mötet beslutade att fastställa föredragningslistan.3. Till ordförande för mötet valdes Bakak Azarmi, till sekreterare

Denis Zajtsev och till justerare Linnea Broman.4. Denis gick igenom protokollet från förra mötet. Styrelsen

beslutade att lägga protokollet til handlingarna. 5. Linnea berättade att förra helgens filmkväll hade varit lyckad

med 18 nöjda deltagare. Kvällen gav tre nya medlemmar.Sarah berättade om flygbladsutdelningen utanför Systembolaget. 200 flygblad delades ut.Styrelsen beslutadeatt lägga rapporterna till handlingarna.

6. Linnea förklarade att ekonomin ser god ut. Eftersom det fanns en deltagaravgift på 40 kronor til filmkvällen gick föreningen 440 kronor plus.Styrelsen beslutadeatt lägga rapporten till handlingarna.

7. Bakak berättade att aktiviteterna på tisdagarna fortsätter. Omkring 12 personer kommer varje gång.

8. Linnea föreslog att föreningen anordnar en filmkväll även nästa månad. Gustav föreslog att han kan sätta upp ett par affischer om filmkvällen på skolan.Styrelsen beslutadeatt anordna en filmkväll,att Linnea tillsammans med Denis planerar ochatt Gustav gör och sätter upp affischer.

9. Styrelsen beslutade om kommande möten:Styrelsemöte den 20 oktober 17.00 och föreningsmöte samma kväll 18.30. Naim gör en inbjudan och skickar till medlemmarna.

10. Inga övriga frågor togs upp.11. Bakak avslutade mötet.

Sekreterare Ordförande Justerare

Denis Zajtsev Bakak Azarmi Linnea Broman


Dåtid

Struktur

Nuläget

Framtid

Struktur

Föredragningslista

och protokoll

Träff 5INFÖR ÅRSMÖTET | DEL 4 I FÖRENINGSBOKEN

Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ. För att det ska bli riktigt rätt och helt demokratiskt styrs årsmötet väldigt tydligt. I UNF:s stadgar hittar ni vad som ska tas upp, vilka dokument som ska finnas, när olika saker ska göras och så vidare.

Läs brödtexterna i kapitlet

Uppgift: Tiden inför årsmötetŸ Här bredvid finns ett schema som visar vad

som ska göras och när inför ett årsmöte. Anta att ni är styrelsen för UNF Wikingaborg inför årsmötet 2008 och ta er igenom schemat steg för steg fram till och med mötet. Svara på frågorna i texten. Vi koncentrerar oss på det som handlar om själva årsmötet och tar inte med bokning av lokaler, fixa fika och så vidare. Använder ni materialet i en föreningsstyrelse får ni gärna använda verkliga exempel.

I november-decemberSenast fyra veckor innan mötet måste alla medlemmar kallas till årsmötet. Vilket datum måste kallelsen ut? På vilket sätt kallar ni medlemmarna? Vad står med i kallelsen? Vill ni att årsmötet ska ta upp något som inte finns med i den ordinarie föredragningslistan måste detta finnas med i kallelsen.

JanuariVerksamhetsberättelseNi har fått ihop en verksamhetsberättelse (Verksamhetsberättelsen är för år 2007 och inte 2008). Gå igenom och se om ni har lyckats göra det som bestämdes i arbetsplanen. Är det något som saknas? Hur förklarar ni det i så fall? Även om själva verksamhetsberättelsen oftast inte skapas förrän i början av kommande år är det bra om man håller koll på arbetsplanen och ser vad som har bestämts. Ni i styrelsen vill ju inte göra medlemmarna besvikna.

Ekonomisk berättelseÄven denna har kassören redan börjat få ordning på. Titta igenom denna och se om det är något som skiljer mycket från budgeten (Budgeten i boken ska vara för 2007 inte 2008). Ni har inte fått in riktigt så mycket

intäkter som ni tänkte. Vilka poster har gått lite sämre än väntat? Hur förklarar ni det? Verksamheten kostade lyckligtvis lite mindre också. Vad var det som kostade mindre?

RevisionSå fort redovisningen är klar tar ni kontakt med revisorerna. Dessa ska nu ta en rejäl titt på ekonomiska redovisningen och ibland även på om det som gjorts följer planen i budget och arbetsplan. Revisorerna är medlemmarnas kontrollanter som ska se efter så att ni i styrelsen har gjort det ni ska.

Skapa en arbetsplanNi ska också sätta ihop en arbetsplan för 2008. På vilket sätt tycker ni att den ska skilja sig från den för 2007? Vad ska läggas till? Vilka mål kan höjas?

Skapa en budgetÄven en ny budget ska skapas. Hur skiljer den sig från årets? Tyder årets resultat på att den borde ändras? Är det något som ni har lagt till i arbetsplanen som kräver mer pengar?


Ha ett möteŸ Dela upp rollerna som om ni vore en styrelse. Testa er skapade

föredragningslista på riktigt. Kör flera rundor om ni vill prova på olika roller. Följ de instruktioner och tips som finns i boken.

ProtokollEtt protokoll är anteckningar om vad som tagits upp på mötet. Vanligtvis är det sekreteraren i föreningen som skriver protokoll men det är inte nödvändigt. Om någon annan skriver protokollet kan det vara bra att det beslutas på mötet och tas upp i protokollet.

Protokollet ska innehålla följande saker:Ÿ Vilken sorts möte är det? (Styrelsemöte, föreningsmöte osv.)Ÿ När och var genomfördes mötet?Ÿ Vilka hade möte och vilka var där?Ÿ Vilka punkter diskuterades?Ÿ Vad beslutades?Ÿ Underskrift av sekreteraren och justeraren, eventuellt också

ordföranden.

Bonus: Skriv protokollOm ni vill kan ni även prova på att skriva ett protokoll för ert möte. Vad ett protokoll ska innehålla hittar ni i Föreningsboken. I boken hittar ni också ett exempel på hur ett årsmötesprotokoll kan se ut. Utifrån det kan ni få en del tips till ett vanligt protokoll.

TRÄFF 4 | STYRELSEN | DEL 3 I FÖRENINGSBOKEN

Försök se till att föredragningslistan och protokollet följer samma ordning. På det sättet kan man lätt hitta och se vad som beslutades i en viss fråga. Man kan också ha ett visst system när man gör föredragningslistorna så att de följer samma struktur gång på gång.




Protokoll fört vid

Styrelsemöte med UNF Wikingaborg22 september 2008 17.00 i UNF-lokalenNärvarande: Bakak Azarmi, Denis Zajtsev, Linnea Broman, Sarah Moberg, Naim Rahimi, Gustav Högström.

1. Ordförande Bakak öppnade mötet.2. Mötet beslutade att fastställa föredragningslistan.3. Till ordförande för mötet valdes Bakak Azarmi, till sekreterare

Denis Zajtsev och till justerare Linnea Broman.4. Denis gick igenom protokollet från förra mötet. Styrelsen

beslutade att lägga protokollet til handlingarna. 5. Linnea berättade att förra helgens filmkväll hade varit lyckad

med 18 nöjda deltagare. Kvällen gav tre nya medlemmar.Sarah berättade om flygbladsutdelningen utanför Systembolaget. 200 flygblad delades ut.Styrelsen beslutadeatt lägga rapporterna till handlingarna.

6. Linnea förklarade att ekonomin ser god ut. Eftersom det fanns en deltagaravgift på 40 kronor til filmkvällen gick föreningen 440 kronor plus.Styrelsen beslutadeatt lägga rapporten till handlingarna.

7. Bakak berättade att aktiviteterna på tisdagarna fortsätter. Omkring 12 personer kommer varje gång.

8. Linnea föreslog att föreningen anordnar en filmkväll även nästa månad. Gustav föreslog att han kan sätta upp ett par affischer om filmkvällen på skolan.Styrelsen beslutadeatt anordna en filmkväll,att Linnea tillsammans med Denis planerar ochatt Gustav gör och sätter upp affischer.

9. Styrelsen beslutade om kommande möten:Styrelsemöte den 20 oktober 17.00 och föreningsmöte samma kväll 18.30. Naim gör en inbjudan och skickar till medlemmarna.

10. Inga övriga frågor togs upp.11. Bakak avslutade mötet.

Sekreterare Ordförande Justerare



Dåtid

Struktur

Nuläget

Framtid

Struktur

Föredragningslista

och protokoll

Träff 5INFÖR ÅRSMÖTET | DEL 4 I FÖRENINGSBOKEN

Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ. För att det ska bli riktigt rätt och helt demokratiskt styrs årsmötet väldigt tydligt. I UNF:s stadgar hittar ni vad som ska tas upp, vilka dokument som ska finnas, när olika saker ska göras och så vidare.

Läs brödtexterna i kapitlet

Uppgift: Tiden inför årsmötetŸ Här bredvid finns ett schema som visar vad

som ska göras och när inför ett årsmöte. Anta att ni är styrelsen för UNF Wikingaborg inför årsmötet 2008 och ta er igenom schemat steg för steg fram till och med mötet. Svara på frågorna i texten. Vi koncentrerar oss på det som handlar om själva årsmötet och tar inte med bokning av lokaler, fixa fika och så vidare. Använder ni materialet i en föreningsstyrelse får ni gärna använda verkliga exempel.

I november-decemberSenast fyra veckor innan mötet måste alla medlemmar kallas till årsmötet. Vilket datum måste kallelsen ut? På vilket sätt kallar ni medlemmarna? Vad står med i kallelsen? Vill ni att årsmötet ska ta upp något som inte finns med i den ordinarie föredragningslistan måste detta finnas med i kallelsen.

JanuariVerksamhetsberättelseNi har fått ihop en verksamhetsberättelse (Verksamhetsberättelsen är för år 2007 och inte 2008). Gå igenom och se om ni har lyckats göra det som bestämdes i arbetsplanen. Är det något som saknas? Hur förklarar ni det i så fall? Även om själva verksamhetsberättelsen oftast inte skapas förrän i början av kommande år är det bra om man håller koll på arbetsplanen och ser vad som har bestämts. Ni i styrelsen vill ju inte göra medlemmarna besvikna.

Ekonomisk berättelseÄven denna har kassören redan börjat få ordning på. Titta igenom denna och se om det är något som skiljer mycket från budgeten (Budgeten i boken ska vara för 2007 inte 2008). Ni har inte fått in riktigt så mycket

intäkter som ni tänkte. Vilka poster har gått lite sämre än väntat? Hur förklarar ni det? Verksamheten kostade lyckligtvis lite mindre också. Vad var det som kostade mindre?

RevisionSå fort redovisningen är klar tar ni kontakt med revisorerna. Dessa ska nu ta en rejäl titt på ekonomiska redovisningen och ibland även på om det som gjorts följer planen i budget och arbetsplan. Revisorerna är medlemmarnas kontrollanter som ska se efter så att ni i styrelsen har gjort det ni ska.

Skapa en arbetsplanNi ska också sätta ihop en arbetsplan för 2008. På vilket sätt tycker ni att den ska skilja sig från den för 2007? Vad ska läggas till? Vilka mål kan höjas?

Skapa en budgetÄven en ny budget ska skapas. Hur skiljer den sig från årets? Tyder årets resultat på att den borde ändras? Är det något som ni har lagt till i arbetsplanen som kräver mer pengar?

STUDIEPLAN FÖRENINGSBOKEN | 13 12 | TRÄFF 5

Innan årsmötetNu börjar mötet närma sig på riktigt och nu gäller det att samla alla dokument som ska finnas med. På föreningsnivå behöver handlingarna inte skickas ut utan det räcker om de är med på mötet.

De handlingar som ska vara med är:Ÿ FöredragningslistaŸ VerksamhetsberättelseŸ Ekonomisk berättelseŸ RevisionsberättelseŸ ArbetsplanŸ BudgetFinns det färdigt kan det också vara bra att skicka med valberedningens förslag till styrelse och annat.

Själva mötetMer om själva mötet går vi igenom vid nästa träff.

Tre veckor efter mötetInom tre veckor efter mötet ska protokollet lämnas till revisorer, förbundsstyrelse och distriktsstyrelsen. Det ska också finnas tillgäng-ligt hos ordföranden efter det. Samtidigt som detta görs kan det vara smart att fylla i blanketterna årsrapport och verksamhets-berättelse och skicka dessa till förbundet.

Inför nästa träff Nästa träff är tanken att vi ska gå igenom ett årsmöte från början till slut. För att göra detta extra intressant ska vi förbereda detta ordentligt.

Läs kapitel 5 i boken som handlar om Roliga möten.

Uppgift: Planera nästa möteŸ Planera hur ni ska lägga upp mötet under nästa

träff.

Ÿ Ska ni vara i samma lokal nästa gång?

Ÿ Hur ska ni möblera?

Ÿ Hur anpassar ni lokalen på andra sätt?

Ÿ Ska ni fixa fika?

Ÿ Hur kan man lägga upp diskussionen kring arbetsplanen så att den blir kreativ och så att alla får vara med i diskussionen?

Förbered er gärna inför nästa träff med att läsa på handlingarna för UNF Wikingaborg. Gå igenom texten och uppgifterna för nästa träff. Om det behövs kan ni fråga andra UNF:are, konsulenten eller någon annan om det är något ni inte förstått.

Motion 1

Vi tycker att föreningen borde byta namn då

det nuvarande namnet känns lite

gammalmodigt och namnet kan även föra

tankarna till olika rasistiska grupper som har

fornnordiska namn.

Vi föreslår att årsmötet beslutar

Att föreningen hittar på ett nytt namn

och byter så fort som möjligt.

Susann Patoleta

Emil Lundström

Föreningen har haft namnet UNF

Wikingaborg länge och har blivit känt på orten

med just det namnet. Namnet är kopplat till

de fornlämningar som finns en bit ifrån

lokalen och har inte några kopplingar till

asatro eller annat.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta

Att avslå motionen

Styrelsen

UNF Wikingaborg

UNF Wikingaborg

Styrelsens yttrande över motion 1

Två veckor innan årsmötetFram till två veckor innan mötet kan medlemmar skicka in motioner. Om det kommit in några ska ni i styrelsen tycka till om motionen och ge ett förslag till årsmötet. Titta på motionen här ovan som ni redan svarat på. Tycker ni att ni har gett rätt respons? Vilken sorts diskussion kan det bli på årsmötet?

TRÄFF 5 | INFÖR ÅRSMÖTET MÖTESTEKNIK OCH ROLIGA MÖTEN | DEL 5 I FÖRENINGSBOKEN

Träff 6

Läs om mötesteknikLäs avsnitten Mötesteknik, Klubban och Omröstningar i kapitel 4 i Föreningsboken.

Ha ett årsmöteSpela upp ett årsmöte från början till slut enligt den vanliga föredragningslistan. Om ni följde instruktionerna vid förra träffen har ni redan förberett en del.

Använd Wikingaborgsexemplen som grund. Dela upp roller. Det blir mer intressant om ni verkligen lägger ner lite energi i att rollspela. Hitta på egna diskussioner och debatter.

Om ni vill ha lite extra diskussion, eller har svårt att hitta på inlägg, finns det några förslag här bredvid. Ta upp dem under respektive punkt och försök få till en diskussion.

Funderingar efter årsmötetŸ Blev det bra diskussioner under mötet? Ÿ Vad tror ni skiljer detta möte från ett riktigt

årsmöte?Ÿ Vad skulle ni vilja göra annorlunda på ert

riktiga årsmöte?Ÿ Fanns det något under mötet ni inte kunde

hitta något svar på?Ÿ Vad kan vara svårt med ett årsmöte?

Sista träffenNi är nu färdiga med studiecirkeln kring Föreningsboken. Förhoppningsvis har ni lärt er en hel del nytt och känner att ni har lite mer koll på hur man arbetar i en styrelse och hur man driver en UNF-förening. Till sist är det bra om ni funderar igenom vad ni har tyckt om cirkeln och framförallt funderar på vad ni kan lära er ännu mer om.

Några sista funderingarFundera igenom vad ni tycker om cirkeln ni precis gått igenom. Ÿ Har ni lärt er något nytt om att ha en förening?Ÿ Har cirkeln varit som ni väntade er?Ÿ Vad vill ni lära er mer om?Ÿ Vad skulle ni ge för tips till andra som tänker gå

cirkeln?

FortsättningVill ni fortsätta att lära er saker och utvecklas finns det mängder med möjligheter. På baksidan hittar ni några förslag som ni kan använda både som styrelse, föreningsaktiva och som vanliga medlemmar.

Förslag på inläggStällningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats: Linnea Broman undrade varför kallelsen till årsmötet mejlades ut. Tänk om någon har missat kallelsen. Årsmötet beslutar om hur man ska kalla till nästa årsmöte och det togs inget särskilt beslut förra året. Därför tycker Linnea att det borde ske med brev som året innan. Det är allvarligt om inte medlemmarna kan komma på årsmötet.

Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse: Sarah Moberg, en av medlemmarna, undrar varför det inte blev någon aktivitet kring hur polisen jobbar i kommunen.

Beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i styrelsen: En av medlemmarna vill veta vad ordet ansvarsfrihet betyder.

Beslut om arbetsplan fram till nästa årsmöte: Styrelsen har i sin arbetsplan föreslagit att föreningens medlemsantal ska öka med 5 personer. Sarah anser att föreningen borde växa ännu mer och det borde stå i arbetsplanen att föreningen ska öka med 20 medlemmar. Linnea tycker att det är viktigt att satsa på att de medlemmar som finns är nöjda och har roligt. Hon tycker därför att det inte ska finnas något sådant mål. (Försök gärna få till en kontra-propositionsvotering i frågan. Se ordlistan i Föreningsboken.)

Val av ordförande, sekreterare, kassör och eventuella ytterligare ledamöter i styrelsen: Valberedningen föreslår att den föregående ordföranden, Johan Backman, ska fortsätta vara ordförande. Katarina Löfstedt tycker att hon har stor erfarenhet av styrelsearbetet och känner att hon vill prova på att vara ordförande. (Testa på de olika voteringsvarianterna).

Ordningsfrågor (tas upp när som helst under mötet)Ÿ Någon vill att mötet ska ha en fruktpausŸ Någon vill att alla ska få lika lång tid att talaŸ Någon föreslår streck i debatten

Skriv upp de olika ordnings-frågorna på lappar och dela upp dem innan spelet börjar.T

ips

VIKTIGT! Dessa dokument krävs för att föreningen ska få sitt verksamhetsbidrag från förbundet och räknas som en aktiv förening. Titta gärna på de två blanketterna och fundera på hur dessa ska fyllas i.

STUDIEPLAN FÖRENINGSBOKEN | 13 12 | TRÄFF 5

Innan årsmötetNu börjar mötet närma sig på riktigt och nu gäller det att samla alla dokument som ska finnas med. På föreningsnivå behöver handlingarna inte skickas ut utan det räcker om de är med på mötet.

De handlingar som ska vara med är:Ÿ FöredragningslistaŸ VerksamhetsberättelseŸ Ekonomisk berättelseŸ RevisionsberättelseŸ ArbetsplanŸ BudgetFinns det färdigt kan det också vara bra att skicka med valberedningens förslag till styrelse och annat.

Själva mötetMer om själva mötet går vi igenom vid nästa träff.

Tre veckor efter mötetInom tre veckor efter mötet ska protokollet lämnas till revisorer, förbundsstyrelse och distriktsstyrelsen. Det ska också finnas tillgäng-ligt hos ordföranden efter det. Samtidigt som detta görs kan det vara smart att fylla i blanketterna årsrapport och verksamhets-berättelse och skicka dessa till förbundet.

Inför nästa träff Nästa träff är tanken att vi ska gå igenom ett årsmöte från början till slut. För att göra detta extra intressant ska vi förbereda detta ordentligt.

Läs kapitel 5 i boken som handlar om Roliga möten.

Uppgift: Planera nästa möteŸ Planera hur ni ska lägga upp mötet under nästa

träff.

Ÿ Ska ni vara i samma lokal nästa gång?

Ÿ Hur ska ni möblera?

Ÿ Hur anpassar ni lokalen på andra sätt?

Ÿ Ska ni fixa fika?

Ÿ Hur kan man lägga upp diskussionen kring arbetsplanen så att den blir kreativ och så att alla får vara med i diskussionen?

Förbered er gärna inför nästa träff med att läsa på handlingarna för UNF Wikingaborg. Gå igenom texten och uppgifterna för nästa träff. Om det behövs kan ni fråga andra UNF:are, konsulenten eller någon annan om det är något ni inte förstått.

Motion 1

Vi tycker att föreningen borde byta namn då

det nuvarande namnet känns lite

gammalmodigt och namnet kan även föra

tankarna till olika rasistiska grupper som har

fornnordiska namn.

Vi föreslår att årsmötet beslutar

Att föreningen hittar på ett nytt namn

och byter så fort som möjligt.

Susann Patoleta

Emil Lundström

Föreningen har haft namnet UNF

Wikingaborg länge och har blivit känt på orten

med just det namnet. Namnet är kopplat till

de fornlämningar som finns en bit ifrån

lokalen och har inte några kopplingar till

asatro eller annat.

Styrelsen föreslår årsmötet besluta

Att avslå motionen

Styrelsen

UNF Wikingaborg

UNF Wikingaborg

Styrelsens yttrande över motion 1

Två veckor innan årsmötetFram till två veckor innan mötet kan medlemmar skicka in motioner. Om det kommit in några ska ni i styrelsen tycka till om motionen och ge ett förslag till årsmötet. Titta på motionen här ovan som ni redan svarat på. Tycker ni att ni har gett rätt respons? Vilken sorts diskussion kan det bli på årsmötet?

TRÄFF 5 | INFÖR ÅRSMÖTET MÖTESTEKNIK OCH ROLIGA MÖTEN | DEL 5 I FÖRENINGSBOKEN

Träff 6

Läs om mötesteknikLäs avsnitten Mötesteknik, Klubban och Omröstningar i kapitel 4 i Föreningsboken.

Ha ett årsmöteSpela upp ett årsmöte från början till slut enligt den vanliga föredragningslistan. Om ni följde instruktionerna vid förra träffen har ni redan förberett en del.

Använd Wikingaborgsexemplen som grund. Dela upp roller. Det blir mer intressant om ni verkligen lägger ner lite energi i att rollspela. Hitta på egna diskussioner och debatter.

Om ni vill ha lite extra diskussion, eller har svårt att hitta på inlägg, finns det några förslag här bredvid. Ta upp dem under respektive punkt och försök få till en diskussion.

Funderingar efter årsmötetŸ Blev det bra diskussioner under mötet? Ÿ Vad tror ni skiljer detta möte från ett riktigt

årsmöte?Ÿ Vad skulle ni vilja göra annorlunda på ert

riktiga årsmöte?Ÿ Fanns det något under mötet ni inte kunde

hitta något svar på?Ÿ Vad kan vara svårt med ett årsmöte?

Sista träffenNi är nu färdiga med studiecirkeln kring Föreningsboken. Förhoppningsvis har ni lärt er en hel del nytt och känner att ni har lite mer koll på hur man arbetar i en styrelse och hur man driver en UNF-förening. Till sist är det bra om ni funderar igenom vad ni har tyckt om cirkeln och framförallt funderar på vad ni kan lära er ännu mer om.

Några sista funderingarFundera igenom vad ni tycker om cirkeln ni precis gått igenom. Ÿ Har ni lärt er något nytt om att ha en förening?Ÿ Har cirkeln varit som ni väntade er?Ÿ Vad vill ni lära er mer om?Ÿ Vad skulle ni ge för tips till andra som tänker gå

cirkeln?

FortsättningVill ni fortsätta att lära er saker och utvecklas finns det mängder med möjligheter. På baksidan hittar ni några förslag som ni kan använda både som styrelse, föreningsaktiva och som vanliga medlemmar.

Förslag på inläggStällningstagande huruvida stadgeenlig kallelse utfärdats: Linnea Broman undrade varför kallelsen till årsmötet mejlades ut. Tänk om någon har missat kallelsen. Årsmötet beslutar om hur man ska kalla till nästa årsmöte och det togs inget särskilt beslut förra året. Därför tycker Linnea att det borde ske med brev som året innan. Det är allvarligt om inte medlemmarna kan komma på årsmötet.

Föredragning av styrelsens verksamhetsberättelse: Sarah Moberg, en av medlemmarna, undrar varför det inte blev någon aktivitet kring hur polisen jobbar i kommunen.

Beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i styrelsen: En av medlemmarna vill veta vad ordet ansvarsfrihet betyder.

Beslut om arbetsplan fram till nästa årsmöte: Styrelsen har i sin arbetsplan föreslagit att föreningens medlemsantal ska öka med 5 personer. Sarah anser att föreningen borde växa ännu mer och det borde stå i arbetsplanen att föreningen ska öka med 20 medlemmar. Linnea tycker att det är viktigt att satsa på att de medlemmar som finns är nöjda och har roligt. Hon tycker därför att det inte ska finnas något sådant mål. (Försök gärna få till en kontra-propositionsvotering i frågan. Se ordlistan i Föreningsboken.)

Val av ordförande, sekreterare, kassör och eventuella ytterligare ledamöter i styrelsen: Valberedningen föreslår att den föregående ordföranden, Johan Backman, ska fortsätta vara ordförande. Katarina Löfstedt tycker att hon har stor erfarenhet av styrelsearbetet och känner att hon vill prova på att vara ordförande. (Testa på de olika voteringsvarianterna).

Ordningsfrågor (tas upp när som helst under mötet)Ÿ Någon vill att mötet ska ha en fruktpausŸ Någon vill att alla ska få lika lång tid att talaŸ Någon föreslår streck i debatten

Skriv upp de olika ordnings-frågorna på lappar och dela upp dem innan spelet börjar.T

ips

VIKTIGT! Dessa dokument krävs för att föreningen ska få sitt verksamhetsbidrag från förbundet och räknas som en aktiv förening. Titta gärna på de två blanketterna och fundera på hur dessa ska fyllas i.

Tips på fortsättningarHär finns några förslag på metoder där ni i styrelsen, i föreningen eller som enskilda UNF:are kan lära er mer och utvecklas.Planera arrangemang i UNF – visar steg för steg hur ni skapar ett arrangemang oavsett om det är en filmkväll eller en stor konsert.

Planera verksamhet – lär er mer om hur ni skapar bra verksamhet i UNF.

Från tanke till handling – visar er alla steg i hur man går från en tanke eller idé till att verkligen förändra världen med olika metoder.

Kompisboken – som går lite mer på djupet kring det där med att vara kompis.

Föreningsstyrelsesamling – ett bra sätt att lära sig mer om sin roll i styrelsen är att åka på FSS och lära sig mer och träffa andra styrelser, få idéer och utbyta erfarenheter.

Utbildningar i UNF - Har ni genomfört denna cirkel har ni säkert redan gått grundutbildningen UNFaren. Har ni inte det kan ni göra det som studiecirkel eller anmäla er nästa gång en kurs anordnas. Efter UNFaren finns en del andra utbildningar. Det första steget är UNFaren avancerad där det finns olika spår att välja beroende på vad du är intresserad av.

Ta kontakt med er NBV-konsulent så att ni direkt kan komma igång med nästa cirkel.

Värva UNF:are – lär er mer om hållbar medlemsvärvning.

STUDIEPLAN TILL

UNF:s FöreningsbokI UNF:s föreningsbok finns det ni behöver veta som aktiva i en UNF-förening. Det finns information om hur styrelsen fungerar, hur man har ett årsmöte, hur man håller igång föreningen, hur man är en bra kompis och hur man skapar verksamhet.

Med hjälp av den studieplan som ni nu tittar i kan ni i styrelsen eller i vilken grupp som helst tillsammans lära er mer. På sex träffar i studiecirkelform får ni chansen att diskutera, debattera, prova på och utvecklas tillsammans. På det sättet kan ni lära er mer och ha roligare än vad det kanske är att bara läsa boken rakt igenom.

Studieplan föreningsboken

Documents