Studie av elektronikindustrin 2002–2011 som underlag till innovationsagenda SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE GRUFMAN REJE, 2012 STOCKHOLM DEN 21 MARS 2013 ARBETSGRUPP Leif Ljungqvist, Acreo Swedish ICT Jan Y Andersson, Acreo Swedish ICT Louise Felldin, Acreo Swedish ICT Maria Månsson, Prevas, Branschorganisationen Svensk Elektronik Lena Norder, Branschorganisationen Svensk Elektronik Dag Andersson, Swerea IVF Pierre-Yves Fonjallaz, PhotonicSweden Dag Jungenfeldt, Chalmers Staffan Norrga, KTH Jerker Delsing, LTU WWW.SMARTAREELEKTRONIKSYSTEM.SE Rev 1 2014-09-22
32
Embed
Studie av elektronikindustrin 2002–2011 som …...Teoretiskt kombinerar Simplermetoden nyklassisk produktionsteori med företagsekonomiska mått. Den har under 20 år använts för
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Studie av elektronikindustrin 2002–2011 som underlag till innovationsagenda SMARTARE ELEKTRONIKSYSTEM FÖR SVERIGE
GRUFMAN REJE, 2012
STOCKHOLM DEN 21 MARS 2013
ARBETSGRUPP
Leif Ljungqvist, Acreo Swedish ICTJan Y Andersson, Acreo Swedish ICTLouise Felldin, Acreo Swedish ICTMaria Månsson, Prevas, Branschorganisationen Svensk ElektronikLena Norder, Branschorganisationen Svensk ElektronikDag Andersson, Swerea IVFPierre-Yves Fonjallaz, PhotonicSweden Dag Jungenfeldt, ChalmersStaffan Norrga, KTHJerker Delsing, LTU
WWW.SMARTAREELEKTRONIKSYSTEM.SE
Sid1_2.indd 1 2013-12-03 09:06
Rev 1 2014-09-22
Denna rapport är en del av ”Smartare Elektroniksystem för
Sverige”, en forsknings- och innovationsagenda som arbetar
för ökad svensk konkurrenskraft, och för att elektroniksystem
ska bli ett strategiskt innovationsområde för svensk industri
med start våren 2014.
Vad vi här kallar ”smartare elektroniksystem” inkluderar smart
hårdvara av något slag, baserat på elektronik (kretskortbaserad
eller mikro-/nanoelektronik), fotonik, mikromekanik, kraftelek-
tronik, sensorer, höghastighetselektronik, inbyggda system
och kombinationer av dessa. Arbetet med agendan leds och
drivs av sju huvudsakliga samarbetspartners; Acreo Swedish
ICT, Branschorganisationen Svensk Elektronik, Chalmers tek-
niska högskola, Kungliga tekniska högskolan, PhotonicSweden,
Swerea IVF och Luleå tekniska universitet, i nära samverkan
med ett brett nätverk av branschföreträdare, forsknings-
institut, universitet och hundratals svenska företag.
En utmaning i arbetet har varit att elektronikindustrin är av
strategisk vikt men tämligen okänd. Elektroniken i sig är inte
synlig utan finns i underleverantörsledet till andra branscher
- i deras produkter, tjänster och/eller processer. Vi såg därför
tidigt ett behov av att synliggöra, definiera och analysera den
svenska elektronikindustrin, varför managementkonsultföretaget
Grufman Reje anlitades. Under hösten 2012 genomfördes en
total kartläggning av branschens storlek, förädlingsvärde och
utveckling över en 10-årsperiod. Det är denna omfattande
kartläggning, inklusive analyser och jämförelser med andra
branscher, som presenteras i denna rapport.
Mer om agendan finns att läsa på smartareelektroniksystem.se.
Acreo Swedish ICTBranschorganisationen Svensk ElektronikSwerea IVFPhotonicSwedenChalmers tekniska högskolaKungliga tekniska högskolanLuleå tekniska universitet
2 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR ......................................................................................... 3
3 METOD OCH GENOMFÖRANDE ........................................................................................ 4 3.1 SIMPLERMETODEN ......................................................................................................................... 4 3.2 METOD FÖR KARTLÄGGNING AV ELEKTRONIKINDUSTRIN OCH DESS VÄRDEKEDJA ............................... 7
4 ELEKTRONIKINDUSTRIN I SVERIGE ................................................................................ 9 4.1 BRANSCHEN SOM HELHET .............................................................................................................. 9 4.2 ELEKTRONIKINDUSTRINS INDELNING I UNDERGRUPPER .................................................................. 11 4.3 SLUTSATSER FÖR ELEKTRONIKINDUSTRIN ..................................................................................... 13 4.4 ELEKTRONIKINDUSTRIN FINNS I HELA SVERIGE .............................................................................. 14
5 ELEKTRONIKINDUSTRINS VÄRDEKEDJA ..................................................................... 16 5.1 FÖRETAG SOM ANVÄNDER ELEKTRONIK I SINA PRODUKTER ............................................................ 16 5.2 FÖRETAG SOM ÄR BEROENDE AV ELEKTRONIK I SIN TILLVERKNING/VERKSAMHET ............................. 17 5.3 JÄMFÖRELSE UTVECKLING ELEKTRONIK OCH VÄRDEKEDJAN 2002-2011 ........................................ 19 5.4 ANDEL SOM GRUPP 1-3 REPRESENTERAR ..................................................................................... 21 5.5 ANDEL SOM GRUPP 1-2 REPRESENTERAR ..................................................................................... 21
6 JÄMFÖRELSE MED ANDRA BRANSCHER ..................................................................... 22 6.1 VERKSTADSINDUSTRIN ................................................................................................................ 22 6.2 SKOG, TRÄ, PAPPER OCH MASSA ................................................................................................. 22 6.3 GRUVNÄRINGEN .......................................................................................................................... 23 6.4 TURISM ....................................................................................................................................... 23 6.5 ELEKTRONIKINDUSTRINS UTVECKLING MOT JÄMFÖRELSEBRANSCHERNA ......................................... 24
Elektronikindustrin är en viktig men inte så synlig bransch. Många av de ingående företagen fungerar som underleverantörer till branscher som levererar direkt till slutkund och på så sätt är mer ”synliga”.
Grufman Reje management genomför näringslivsstudier med den s k Simplermetoden (se nedan under 3.1) som tar sin utgångspunkt i att visa på tillväxt och konkurrenskraft i den undersökta näringen eller branschen. Fokus i dessa studier är hur det går för de företag som levererar inom en viss näring. Med utgångspunkt i dessa analyser kan insatser göras för att stärka konkurrenskraften i den undersökta regionen, branschen, klustret etc.
Grufman Reje har tillsammans med Branschorganisationen Svensk Elektronik och medlemmarna i arbetsgruppen för innovationsagendan ”Smartare Elektroniksystem” diskuterat hur branschens ekonomiska position och betydelse kan åskådliggöras och kommuniceras. Denna rapport är resultatet av analysen.
2 SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR
Syftet med studien har varit att synliggöra elektronikindustrins position och utveckling tillsammans med andra närliggande branscher och att över tiden studera förändringar. Detta ska göras genom att:
• Fånga in och synliggöra elektronikindustrin i sin helhet• Dela upp elektronikindustrin i delbranscher och se deras inbördes styrkeförhållanden och
utvecklingen över tid (2002-2011).• Visa elektronikindustrins betydelse i olika näringslivskedjor, där elektronik är en väsentlig
del av vad som tillverkas eller väsentligen används i tillverkningen.• Visa utvecklingen av den ekonomiska konkurrenskraften samt tillväxten i förädlingsvärde,
antal anställda och antal företag.• Ge en geografisk bild av var elektronikindustrin finns• Jämföra elektronikindustrins utveckling med ett antal andra branscher i Sverige.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 4 (30)
3 METOD OCH GENOMFÖRANDE
3.1 Simplermetoden Simpler™ är en metod som kan visa hur företag utvecklas med avseende på förädlingsvärde och effektivitet (konkurrenskraft). Simplermetoden bygger på förädlingsvärde och ställer de kostnader som åtgår för att producera detta i form av kapital och personal mot förädlingsvärdet.
Teoretiskt kombinerar Simplermetoden nyklassisk produktionsteori med företagsekonomiska mått. Den har under 20 år använts för att bedöma effektivitet och konkurrenskraft i svenska och internationella företag. Se även boken Simpler management (Anders Grufman, Ekerlids förlag 2002).
Konkurrenskraft är ett begrepp som ofta används när vi talar om hur företag klarar sig på en marknad där det säljer sina varor eller tjänster. Simplermetoden inkluderar i begreppet ekonomisk konkurrenskraft inte bara detta utan också hur företaget klarar sig i kampen om insatsvaror, arbetskraft och kapital. Förädlingsvärdet (det företaget säljer minus inköpen) är ett mått på värdet av det företaget själv producerar. Produktionen görs med en mix av personal och kapital. Ett turismföretag har ofta stor andel personal medan ett kraftverk har stor andel kapital. Det är dessa resurser (personal och kapital) som inte bör kosta mer än värdet av själva produktionen (förädlingsvärdet).
I den bästa av världar räcker förädlingsvärdet till för att betala personalens löner och för att ge långivare och ägare en bra ersättning på insatt kapital. Om ett företag ligger precis på 1-1 linjen i Simplerdiagrammet har de anställda fått sina löner och långivarna och ägarna har fått en genomsnittlig avkastning. Ligger man innanför linjen mot origo (det gröna fältet) finns det ännu mer pengar över som t ex kan användas för tillväxt och investeringar. Ligger man utanför linjen (det gula fältet) räcker inte förädlingsvärdet till att betala aktieägarna en genomsnittlig avkastning efter det att personal och långivare har fått sin ersättning.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 5 (30)
Ett företag placeras in i diagrammet med sina verkliga personalkostnader, men med kapitalkostnader som motsvarar marknadspriset på främmande och eget kapital, beräknat över ett antal konjunkturcykler. För främmande kapital handlar det om ”bankränta” (10-årig statsobligationsränta) och för eget kapital om ”bankränta plus 9%” vilket har varit en genomsnittlig avkastning. Som ägare vill vi ju normalt ha mer avkastning än vad ett bankkonto ger. På så sätt kan alla företag jämställas i effektivitetstermer, oavsett om de är personal- eller kapitalintensiva och oberoende av ägarkrav och finansieringslösningar. En god konkurrenskraft (innanför 1-1-linjen) ger goda tillväxtmöjligheter, medan en icke-konkurrenskraftig position behöver åtgärdas så att företaget rör sig inåt i riktning mot origo.
Ett företags förflyttning i Simplerdiagrammet mellan olika år beskriver alltså dess utveckling. Bilden nedan visar ett företag som rör sig från ett sämre till ett allt bättre läge under åren 1-4. Dessutom blir förädlingsvärdet (storleken) allt större. År 3 ligger företaget på 1-1 linjen d v s i en genomsnittligt konkurrenskraftig position. I nästa läge år 4 har företaget vuxit ytterligare. Detta år når företaget en mycket god konkurrenskraft, man har pengar kvar efter det att man betalat personalen och ersatt långivare och ägare på en marknadsmässig nivå. Denna överavkastning kan användas för investering och tillväxt.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 6 (30)
Ett helt näringsliv kan åskådliggöras med Simplermetoden. I exemplet nedan ser vi alla aktiebolag i Västernorrlands län. Storleken på cirklarna motsvarar företagets förädlingsvärde. Vi ser att det finns många små företag som är personalintensiva och ligger innanför 1-1-linjen. Några ligger i ett läge ovanför den horisontella övre linjen, där går företagen med förlust. Utanför 1-1-linjen får ägarna inte full ersättning på insatt kapital, även om företaget kanske visar en vinst på sista raden. Ett företag kan hamna utanför linjen något eller några år om det t ex har gjort stora investeringar och ökat sitt kapital men ännu inte har hunnit få avkastning på investeringen. Positionen utanför linjen kan också vara tecken på att ett företag eller en bransch får problem och att marginalerna helt enkelt är för små för en hållbar ekonomisk utveckling.
Ofta finns tabellverk med till varje Simplerdiagram som kan användas för att tolka utvecklingen:
• Förädlingsvärdet är skillnaden mellan Omsättning (rad 2) och Inköp Varor/Tjänster (rad 3).
• Förädlingsgraden är förädlingsvärdet i procent av omsättningen.
• Personalkostnad är summan av löner och sociala avgifter • Kapitalkostnaden är den åsatta kostnaden enligt
beskrivning tidigare. • Personaleffektivitet = personalkostnad/förädlingsvärde • Kapitaleffektivitet = kapitalkostnad/förädlingsvärde • GRm-index visar hur långt från genomsnittlig
konkurrenskraft som näringen befinner sig. Ett värde över 1,00 betyder sämre än genomsnittet.
• Värdeavstånd är hur mycket i kronor som företagen över- eller underavkastar. Det beräknas som förädlingsvärdet × (1-GRm-index). Ett värdeavstånd på -1, 433 miljarder kr (MDKR) innebär att företagen tillsammans behöver avkasta 1, 433 MDKR mer för att bli lika konkurrenskraftiga som genomsnittet av det svenska näringslivet.
3.2 Metod för kartläggning och definition av elektronikindustrin och dess värdekedja
1. En första definition av elektronikindustrin
Simplermetoden använder data från bolagsverket för aktiebolag, där företagets säte och branschkodning är styrande. Utgångspunkten för studien var därför att tillsammans med arbetsgruppen preliminärt definiera vilka SNI-koder som skulle anses ingå i elektronikindustrin. Urvalet inom ett antal SNI koder blev sedan justerat till bolag med 2 eller fler anställda. Bolag klassade som huvudkontor som bedöms tillhöra branschen och hade operativ verksamhet tillfördes branschen. Dessa SNI-koder framgår av bilaga 1.
Ett antal företag handplockades också till gruppen: Företag som arbetar med Embedded inom SNI 62010 Dataprogrammering samt företag ur medlemslistor från Branschorganisationen Svensk Elektronik, PhotonicSweden samt Nanoföretag. Detta skedde i samverkan med arbetsgruppen.
2. Kvalitetssäkring av företagen i elektronikindustrin
De företag som utifrån SNI skulle utgöra elektronikindustrin har kvalitetssäkrats enligt följande: Listan har rangordnades i fallande förädlingsvärde. De 1 000 företag med högst förädlingsvärde valdes ut. Det sammanlagda förädlingsvärdet motsvarar > 91% av det totala värdet för samtliga företag. Dessa 1 000 gicks igenom av representanter för arbetsgruppen. Vart och ett av dessa företag kontrollerades mot en affärsdatabas. I ett flertal fall befanns beskrivningen av verksamheten sådan att företaget fördes från elektronikindustrin till andra grupper i näringskedjan (företag som använder elektronik i sina produkter eller i tillverkningen). I vissa fall valde man att helt stryka företagen. För c:a 100 av företagen kontrollerades även bolagens hemsidor. På detta sätt minskades antalet i listan av 1 000 företag till 795 företag. Sammanlagt återstod det 3 643 företag som räknades in i elektronikindustrin. Bl. a. flyttades Ericsson från gruppen elektronik till grupp 2 som använder elektronik i sina produkter.
3. Indelning av elektronikindustrin och dess värdekedja. Indelningen gjordes i följande huvudgrupper:
• I Grupp 1 Elektronikindustrin som framställer elektroniksystem (3 643 st. 2011) ingår
en grupp SNI-koder samt följande handplockade företag: Företag som arbetar med embedded inom SNI 62010 Dataprogrammering. Företag ur medlemslistor från Svensk Elektronik, PhotonicSweden samt nanoföretag.
• I Grupp 2 Använder elektronik i sina produkter (7 735 st. 2011) ingår en grupp SNI-koder samt följande handplockade företag: Företag i 72110 (Bioteknisk FoU), 72190 (Annan naturvetenskaplig och teknisk FoU).
• I Grupp 3 Beroende av elektronik i sin tillverkning/verksamhet (14 884 st. 2011) ingår en grupp SNI-.koder,
För en utförlig lista på SNI-koder i studien, se bilaga 1.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 8 (30)
4. Undergrupper inom elektronikindustrin, grupp 1, och dess värdekedja.
För att dela in grupperna vidare i analysen har följande gjorts: Elektronikindustrin ( grupp 1) är indelad i:
• Tillverkande företag (15 SNI-koder) • Konsulter inom elektronik (2 SNI-koder) • Distributörer inom elektronik (4 SNI-koder).
Indelning av grupp 2 (i Produkter) och 3 (i Tillverkning) delas vardera in i:
• Life science/med tech • Automotive • Military/security • Telekom • Energi • Automation/produktion • Forskning • Transport • Installation • Reparation • Tjänster/media
5. Val av jämförelsebranscher för utvecklingen:
• Som jämförelsebranscher valdes: • Verkstadsindustri, SNI 24-33. Skog • Trä, Papper och Massa, SNI 2, 16-17 • Gruvnäring SNI 7-8. • Turism, enligt definition från Grufman Rejes rapport till Tillväxtverket. Inkluderar förutom
Hotell, Restauranger och Sport/Nöjesanläggningar även persontransporter och vissa utvalda handelsplatser som utgör besöksmål.
6. Anskaffning och kvalitetssäkring av data.
För de valda grupperna av företag inskaffades bolagsdata från Bolagsverket. Ingående data kvalitetssäkrades genom att studera de företag som har störst påverkan på de olika grupperna. Eventuella avvikare analyserades genom att jämföra med företagets årsredovisning och i förekommande fall rättades data att stämma med årsredovisningen.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 9 (30)
4 ELEKTRONIKINDUSTRIN (GRUPP 1) I SVERIGE
4.1 Branschen som helhet De 3 643 företag som anses tillhöra elektronikindustrin grupp 1 enligt metodbe-skrivningen ovan illustreras här vart och ett i ett Simplerdiagram för år 2011.
Simplerdiagrammet nedan gör ett enda ”superföretag” av samtliga elektronikföretag i grupp 1 under de studerade åren. På så sätt kan vi följa utvecklingen över tid hos gruppen. Vi ser att såväl 2002 (IT-kraschen) som 2009 (finanskrisen) var svaga år för elektronikindustrin men att 2011 ökar förädlingsvärdet och antalet anställda markant. Under åren 2007-2011 har branschen sammanagt underavkastat 1 400 MSEK, men då måste man notera att under 2007 skrev Flextronics ner värdet på sina dotterbolag med ca 3 000 MSEK.
4.1 Branschen som helhet De 3 643 företag som anses tillhöra elektronikindustrin grupp 1 enligt metodbe-skrivningen ovan illustreras här vart och ett i ett Simplerdiagram för år 2011.
Simplerdiagrammet nedan gör ett enda ”superföretag” av samtliga elektronikföretag i grupp 1 under de studerade åren. På så sätt kan vi följa utvecklingen över tid hos gruppen. Vi ser att såväl 2002 (IT-kraschen) som 2009 (finanskrisen) var svaga år för elektronikindustrin men att 2011 ökar förädlingsvärdet och antalet anställda markant. Under åren 2007-2011 har branschen sammanagt underavkastat 1 400 MSEK, men då måste man notera att under 2007 skrev Flextronics ner värdet på sina dotterbolag med ca 3 000 MSEK.
Simplerdiagrammet på nästa sida gör ett enda ”superföretag” av samtliga elektronikföretag i grupp 1 under de studerade åren. På så sätt kan vi följa utvecklingen över tid hos gruppen.
Vi ser att år 2011 ökar förädlingsvärdet och antalet anställda markant, men kan också notera att 2002 (IT-kraschen) och 2009 (fi nanskrisen) var svaga år även för elektronikindustrin.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 10 (30)
Listan nedan visar vilka som är de största elektronikföretagen (grupp 1) räknat i förädlingsvärde och omsättning, år 2011.
Graferna nedan visar tillväxten inom elektronikindustrin (grupp 1) vilken har varit 90% 2002 till 2011, nästan en fördubbling av näringens samlade förädlingsvärde. Sysselsättningen har vuxit med 9% under samma period. (i TSEK)
FLIR Systems Aktiebolag 636 697 1 307 861 0,49 0,10 0,59 260 800 394Semcon Caran AB 604 720 987 391 0,98 0,03 1,00 -1 954 1 011Schneider Electric Buildings AB 599 268 1 043 272 0,33 0,22 0,54 274 605 276ÅF-Technology AB 577 809 890 993 0,83 0,03 0,86 81 660 699Rosemount Tank Radar AB 504 962 1 113 698 0,41 0,20 0,62 193 753 307Ascom (Sweden) AB 493 812 990 706 0,61 0,10 0,70 145 694 396SAFT Aktiebolag 417 130 1 107 238 0,56 0,18 0,73 110 648 470Saab Training Systems Aktiebolag 414 455 960 859 0,53 0,04 0,57 177 755 348RUAG Space AB 403 627 691 409 0,78 0,11 0,89 44 714 371Sectra Medical Systems AB 396 850 221 653 0,22 0,11 0,33 266 149 122Nexans Sweden AB 381 536 2 381 384 0,71 0,15 0,85 55 466 498Flextronics International Sweden AB 355 080 738 675 0,76 1,21 1,96 -342 090 503Enics Sweden AB 334 549 1 173 346 0,80 0,05 0,85 50 302 629Transmode Systems AB 320 300 917 700 0,48 0,11 0,59 130 419 181ASSA ABLOY Entrance Systems AB 318 822 1 126 050 0,23 0,81 1,04 -12 878 57HemoCue Aktiebolag 317 617 569 179 0,63 0,08 0,71 93 663 303Prevas Aktiebolag 316 944 494 750 0,89 0,04 0,93 20 860 353Arrow Nordic Components AB 290 360 19 533 140 0,19 0,75 0,94 17 435 84Arrow Components Sweden AB 289 410 6 670 378 0,29 0,39 0,68 92 922 125Schneider Electric Sverige AB 285 383 1 976 146 1,10 0,11 1,21 -60 178 356Foss Analytical AB 262 123 636 830 0,35 0,08 0,44 147 560 182Aastra Telecom Sweden AB 242 756 731 278 0,94 0,05 0,99 2 746 184Elfa Distrelec AB 227 650 883 066 0,53 0,13 0,67 76 024 222Stoneridge Electronics AB 225 433 824 504 0,90 0,16 1,06 -13 835 288Würth Svenska Aktiebolag 223 807 563 321 0,90 0,05 0,96 9 600 343SiteTel Sweden AB 218 756 1 354 786 0,41 0,37 0,78 48 604 132MYDATA automation AB 191 019 681 189 0,44 0,14 0,58 80 429 107Epsilon Utvecklingscentrum Mälardalen AB 190 319 484 119 0,81 0,03 0,85 29 242 221HiQ Göteborg AB 189 455 267 479 0,79 0,03 0,81 35 529 207Xelex AB 171 658 220 900 0,47 0,25 0,72 48 066 68
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 10 (30)
Listan nedan visar vilka som är de största elektronikföretagen (grupp 1) räknat i förädlingsvärde och omsättning, år 2011.
Graferna nedan visar tillväxten inom elektronikindustrin (grupp 1) vilken har varit 90% 2002 till 2011, nästan en fördubbling av näringens samlade förädlingsvärde. Sysselsättningen har vuxit med 9% under samma period. (i TSEK)
FLIR Systems Aktiebolag 636 697 1 307 861 0,49 0,10 0,59 260 800 394Semcon Caran AB 604 720 987 391 0,98 0,03 1,00 -1 954 1 011Schneider Electric Buildings AB 599 268 1 043 272 0,33 0,22 0,54 274 605 276ÅF-Technology AB 577 809 890 993 0,83 0,03 0,86 81 660 699Rosemount Tank Radar AB 504 962 1 113 698 0,41 0,20 0,62 193 753 307Ascom (Sweden) AB 493 812 990 706 0,61 0,10 0,70 145 694 396SAFT Aktiebolag 417 130 1 107 238 0,56 0,18 0,73 110 648 470Saab Training Systems Aktiebolag 414 455 960 859 0,53 0,04 0,57 177 755 348RUAG Space AB 403 627 691 409 0,78 0,11 0,89 44 714 371Sectra Medical Systems AB 396 850 221 653 0,22 0,11 0,33 266 149 122Nexans Sweden AB 381 536 2 381 384 0,71 0,15 0,85 55 466 498Flextronics International Sweden AB 355 080 738 675 0,76 1,21 1,96 -342 090 503Enics Sweden AB 334 549 1 173 346 0,80 0,05 0,85 50 302 629Transmode Systems AB 320 300 917 700 0,48 0,11 0,59 130 419 181ASSA ABLOY Entrance Systems AB 318 822 1 126 050 0,23 0,81 1,04 -12 878 57HemoCue Aktiebolag 317 617 569 179 0,63 0,08 0,71 93 663 303Prevas Aktiebolag 316 944 494 750 0,89 0,04 0,93 20 860 353Arrow Nordic Components AB 290 360 19 533 140 0,19 0,75 0,94 17 435 84Arrow Components Sweden AB 289 410 6 670 378 0,29 0,39 0,68 92 922 125Schneider Electric Sverige AB 285 383 1 976 146 1,10 0,11 1,21 -60 178 356Foss Analytical AB 262 123 636 830 0,35 0,08 0,44 147 560 182Aastra Telecom Sweden AB 242 756 731 278 0,94 0,05 0,99 2 746 184Elfa Distrelec AB 227 650 883 066 0,53 0,13 0,67 76 024 222Stoneridge Electronics AB 225 433 824 504 0,90 0,16 1,06 -13 835 288Würth Svenska Aktiebolag 223 807 563 321 0,90 0,05 0,96 9 600 343SiteTel Sweden AB 218 756 1 354 786 0,41 0,37 0,78 48 604 132MYDATA automation AB 191 019 681 189 0,44 0,14 0,58 80 429 107Epsilon Utvecklingscentrum Mälardalen AB 190 319 484 119 0,81 0,03 0,85 29 242 221HiQ Göteborg AB 189 455 267 479 0,79 0,03 0,81 35 529 207Xelex AB 171 658 220 900 0,47 0,25 0,72 48 066 68
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 9 (30)
4 ELEKTRONIKINDUSTRIN (GRUPP 1) I SVERIGE
4.1 Branschen som helhet De 3 643 företag som anses tillhöra elektronikindustrin grupp 1 enligt metodbe-skrivningen ovan illustreras här vart och ett i ett Simplerdiagram för år 2011.
Simplerdiagrammet nedan gör ett enda ”superföretag” av samtliga elektronikföretag i grupp 1 under de studerade åren. På så sätt kan vi följa utvecklingen över tid hos gruppen. Vi ser att såväl 2002 (IT-kraschen) som 2009 (finanskrisen) var svaga år för elektronikindustrin men att 2011 ökar förädlingsvärdet och antalet anställda markant. Under åren 2007-2011 har branschen sammanagt underavkastat 1 400 MSEK, men då måste man notera att under 2007 skrev Flextronics ner värdet på sina dotterbolag med ca 3 000 MSEK.
Sammantaget har elektronikföretagen (grupp 1) ökat i tillväxt och effektivitet.
Omsättningen har ökat från 92,5 miljarder kr 2002 till 153.5 miljarder kr 2011.
Förädlingsvärdet har under samma tid ökat från 19,3 miljarder kr till 36,6, miljarder kr 2011.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 11 (30)
4.2 Elektronikindustrins (grupp 1) indelning i undergrupper 2010 var det distributörer inom elektronik som hade bäst konkurrenskraft medan konsulter låg något svagt. Tillverkning hade något bättre än medelgod konkurrenskraft. 2011 går distributörer inom elektronik starkt medan tillverkning och konsulter endast har medelgod konkurrenskraft.
4.2.1 Tillverkande företag
Elektroniktillverkning har haft medelgoda år 2010-2011 men drabbades hårt under IT- och finanskrisen. Elektroniktillverkning underavkastar alla år utom 2010.
4.3 Slutsatser för Elektronikindustrin (grupp 1) När det gäller tillväxt i förädlingsvärde (FV) är det konsult och tillverkningsdelen av elektronikindustrin grupp 1 som har vuxit mest och distributörer minst. Man ser tydligt hur finanskrisen 2009 påverkade tillväxten. (i TSEK)
Sysselsättningen har utvecklats så att konsultsidan ökat stadigt medan tillverkning och distributörer minskar något.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 14 (30)
4.4 Elektronikindustrin finns i hela Sverige Kartläggningen visar att elektronikindustrin grupp 1 (företag som framställer elektroniksystem) finns spridd över hela landet.
Elektronikindustrin (grupp 1) i norra Sverige per län
• Visar samlat förädlingsvärde (storlek på cirkel) inom elektronikindustrin där det finns minst 100 MSEK inom dessa SNI-koder i länet
• Visar alla aktiebolag med säte i länet (d v s materialet är inte uppdelat på arbetsställen).
Konkurrenskraft god medel svag
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 15 (30)
Elektronikindustrin (grupp 1) i södra Sverige per län
• Visar samlat förädlingsvärde (storlek på cirkel) inom elektronikindustrin där det finns minst 100 MSEK inom dessa SNI-koder i länet
• Visar alla aktiebolag med säte i länet (d v s materialet är inte uppdelat på arbetsställen).
• Konkurrenskraft god medel svag
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 16 (30)
5 ELEKTRONIKINDUSTRINS VÄRDEKEDJA
5.1 Företag som använder elektronik i sina produkter
Diagram och tabell visar god konkurrenskraft för företag som använder elektronik i sina produkter utom under åren 2002 och 2009.
Tillväxten inom den del av industrin som använder elektronik i sina produkter är god 2002-2011 (+148%)
Sysselsättningen har vuxit med 26% under samma period.
I gruppen företag som använder elektronik i sina produkter, 2011, är det Telekom som har en betydligt svagare position. Detta beror mest på utvecklingen för Sony Mobile.
5.2 Företag som är beroende av elektronik i sin tillverkning/verksamhet
Allt bättre konkurrenskraft för företag som är beroende av elektronik i tillverkningen.
Tillväxten inom den del av industrin som använder elektronik i sin tillverkning är ganska god 2002-2011 (+86%)
Sysselsättningen har vuxit med 28% under samma period.
5.2.1 Undergrupperna i grupp 3
I gruppen företag som är beroende av elektronik i sin tillverkning, 2011, ser vi något svagare positioner för Transport och Installation.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 19 (30)
5.3 Jämförelse utveckling Elektronik och värdekedjan 2002-2011
2002 innebar en svag position för både elektronikframställare och företag som använder elektronik i sina produkter. Företag som är beroende av elektronik i sin tillverkning behöll en god konkurrenskraft.
2004 innebar en bättre position för alla tre grupperna av företag i värdekedjan. Elektronikföretagen samt de som använder elektronik i sina produkter har en mycket förbättrad position.
2008 var ett år med god konkurrenskraft för alla tre grupperna av företag i värdekedjan.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 20 (30)
2009 (finanskrisen) innebar en försvagad konkurrenskraft för alla grupperna. Endast företag som är beroende av elektronik i sin tillverkning ligger innanför linjen.
2010 var ett år med mycket god konkurrenskraft för företag som använder elektronik i sina produkter eller i tillverkning. Den elektronikframställande industrin (grupp 1) hade också bra konkurrenskraft men inte lika bra.
2011 har alla tre grupperna av företag gynnsamma konkurrenskraftslägen.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 21 (30)
5.4 Andel som grupp 1-3 representerar Den andel som grupp 1-3 representerar av det totala förädlingsvärdet/BNP samt antal anställda som andel av Näringslivet samt Sverige. FV/BNP Sysselsatta
Av Näringslivets Förädlingsvärde resp. Sysselsatta
Av Sveriges Förädlingsvärde (BNP) resp. Sysselsatta
Näringslivets FV 2012: 2 431 MDKR. Sveriges BNP 2012: 3 500 MDKR. BNP är högre då detta inkluderar bl.a. förädlingsvärdet (FV) i Stat och Kommun.
5.5 Andel som grupp 1-2 representerar Den andel som grupp 1-2 representerar av det totala förädlingsvärdet/BNP samt antal anställda som andel av Näringslivet samt Sverige. FV/BNP Sysselsatta
Av Näringslivets Förädlingsvärde resp. Sysselsatta
Av Sveriges Förädlingsvärde (BNP) resp. Sysselsatta
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 22 (30)
6 JÄMFÖRELSE MED ANDRA BRANSCHER
6.1 Verkstadsindustrin
Den samlade verkstadsindustrin i Sverige hade svaga år 2002 och 2009. Annars är positionen god. Verkstadsindustrin i Sverige växte 115% i förädlingsvärde mellan 2002 och 2011.
Antalet anställda växte med 17% under samma period.
6.2 Skog, Trä, Papper och Massa
Skog, trä och papper i Sverige har haft en position kring konkurrenskraftslinjen, 2011 ligger näringen strax utanför linjen. Skog, papper och trä i Sverige växte 25% i förädlingsvärde mellan 2002 och 2011. Antalet anställda växte med 15% under samma period.
Gruvnäringen har en mycket god position 2011. Gruvnäringen växte 409% i förädlingsvärde mellan 2002 och 2011. Antalet anställda har ökat med 26% under samma period.
6.4 Turism
Turism har en icke konkurrenskraftig position alla år.
6.5 Elektronikindustrins utveckling mot jämförelsebranscherna
Tillväxten i förädlingsvärde är i särklass störst inom gruvnäringen. Elektronik (grupp 1) och Turism växer ungefär lika fort. 2011 hade Elektronik ett förädlingsvärde på 36 610 MSEK, Gruv 25 955 MSEK, Verkstad 215 695 MSEK, Skog 49 370 MSEK och Turism 71 508 MSEK (år 2010)
Sysselsättningen har ökat mest inom Gruv och Turism. 2011 hade Turism ca 155 000 sysselsatta, Elektronik 49 000, Verkstad 283 000, Skog 65 000 och Gruv 8 500 sysselsatta.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 25 (30)
7 OBSERVATIONER
Elektronikindustrin grupp 1 (framställning av elektroniksystem) är en växande bransch både i förädlingsvärde och i antal anställda, även om antalet anställda endast har en svag tillväxt.
Elektronikindustrin grupp 1 har påverkats kraftigt av IT-krisen 2002 samt finanskrisen 2009, dock har industrin återhämtat sig snabbt och 2011 är det bästa året mätt i storlek på förädlingsvärde och det näst bästa året avseende konkurrenskraft.
Av undergrupperna är det endast konsulter som växer i antalet anställda, dock växer alla tre undergrupper i förädlingsvärde. Detta kan tyda på en långsam strukturomvandling där gruppen konsulter blir allt viktigare. Man kan dock fråga sig hur denna tillväxtgrupp skulle utvecklas om det inte fanns några tillverkare lokalt i Sverige.
Tillväxten inom den del av industrin som använder elektronik i sina produkter är god 2002-2011 (+148%) och sysselsättningen har vuxit med 26% under samma period. Bland delbranscherna som använder elektronik i sina produkter, 2011, är det Telekom som har en betydligt svagare position.
Tillväxten inom den del av industrin som använder elektronik i sin tillverkning är ganska god 2002-2011 (+86%). Sysselsättningen har vuxit med 28% under samma period. Bland delbranscherna som är beroende av elektronik i sin tillverkning, 2011, ser vi något svagare positioner för Transport och Installation.
Sammantaget står grupp 1-2 för 10% av det samlade förädlingsvärdet i Sveriges näringsliv och 10% av sysselsättningen. När vi jämför med andra branscher är tillväxten i förädlingsvärde i särklass störst inom gruvnäringen. Elektronik och Turism växer ungefär lika fort.
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 26 (30)
Bilaga 1 SNI-kodsurval för Grupp 1, 2 och 3
Grupp 1, Elektronikindustrin som framställer elektroniksystem: SNI
2007 Benämning 23430 Tillverkning av keramiska isolatorer o.d. 26110 Tillverkning av elektroniska komponenter 26120 Tillverkning av kretskort 26200 Tillverkning av datorer och kringutrustning 26300 Tillverkning av kommunikationsutrustning 26400 Tillverkning av hemelektronik 26510 Tillverkning av instrument och apparater för mätning, provning och navigering 26700 Tillverkning av optiska instrument och fotoutrustning 26800 Tillverkning av magnetiska och optiska medier 27110 Tillverkning av elmotorer, generatorer och tranformatorer 27200 Batteri- och ackumulatortillverkning 27310 Tillverkning av optiska fiberkablar 27320 Tillverkning av andra elektroniska och elektriska ledningar och kablar 27330 Tillverkning av kabeltillbehör 29310 Tillverkning av elektrisk och elektronisk utrustning för motorfordon 46434 Partihandel med elartiklar 46521 Partihandel med elektronikkomponenter 46522 Partihandel med teleprodukter 46691 Partihandel med mät- och precisionsinstrument 71122 Teknisk konsultverksamhet inom industriteknik 71123 Teknisk konsultverksamhet inom elteknik
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 27 (30)
Grupp 2, Använder elektronik i sina produkter: SNI
2007 Benämning 25400 Tillverkning av vapen och ammunition 26520 Urtillverkning 26600 Tillverkning av strålningsutrustning samt elektromedicinsk och elektroterapeutisk utrustning 27120 Tillverkning av eldistributions- och elkontrollapparater 27400 Tillverkning av belysningsarmatur 27510 Tillverkning av elektriska hushållsmaskiner 27900 Tillverkning av annan elapparatur 28110 Tillverkning av motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon 28120 Tillverkning av fluidteknisk utrustning 28130 Tillverkning av andra pumpar och kompressorer 28140 Tillverkning av andra kranar och ventiler 28210 Tillverkning av ugnar och brännare 28220 Tillverkning av lyft- och godshanteringsanordningar 28230 Tillverkning av kontorsmaskiner och kontorsutrustning (utom datorer och kringutrustning) 28240 Tillverkning av motordrivna handverktyg 28250 Tillverkning av maskiner och apparater för kyla och ventilation utom för hushåll 28290 Övrig tillverkning av maskiner för allmänt ändamål 28300 Tillverkning av jord- och skogsbruksmaskiner 28410 Tillverkning av verktygsmaskiner för metallbearbetning 28490 Tillverkning av övriga verktygsmaskiner 28910 Tillverkning av maskiner för metallurgi 28920 Tillverkning av gruv-, bergbrytnings- och byggmaskiner 28930 Tillverkning av maskiner för framställning av livsmedel, drycker och tobaksvaror 28940 Tillverkning av maskiner för produktion av textil-, beklädnads- och lädervaror 28950 Tillverkning av maskiner för produktion av massa, papper och papp 28960 Tillverkning av maskiner för gummi och plast 28990 Tillverkning av övriga specialmaskiner 29101 Tillverkning av personbilar och andra lätta motorfordon 29102 Tillverkning av lastbilar och andra tunga motorfordon 29200 Tillverkning av karosserier för motorfordon tillverkning av släpfordon och påhängsvagnar 30110 Byggande av fartyg och flytande materiel 30200 Tillverkning av rälsfordon (även signalutrustning för trafik eller säkerhet) 30300 Tillverkning av luftfartyg, rymdfarkoster o.d. 30400 Tillverkning av militära stridsfordon 30910 Tillverkning av motorcyklar 32501 Tillverkning av medicinska och dentala instrument och tillbehör 33120 Reparation av maskiner (ej egentillverkade) 33130 Reparation av elektronisk och optisk utrustning 33140 Reparation av elapparatur 33160 Reparation och underhåll av luftfartyg och rymdfarkoster 33170 Reparation och underhåll av andra transportmedel 33200 Installation av industrimaskiner och utrustning 43210 Elinstallationer 43222 Ventilationsarbeten 43223 Kyl- och frysinstallationsarbeten 45203 Installationer och reparationer av elsystem till motorfordon utom motorcyklar 71200 Teknisk provning och analys 80200 Säkerhetssystemtjänster
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 28 (30)
Grupp 3, Beroende av elektronik i sin tillverkning SNI
2007 Benämning 7100 Järnmalmsutvinning 7210 Utvinning av uran- och toriummalm 7290 Utvinning av annan malm
10320 Juice- och safttillverkning 10410 Framställning av oljor och fetter 10420 Matfettstillverkning 10511 Osttillverkning 10519 Annan mejerivarutillverkning 10520 Glasstillverkning 10611 Mjöltillverkning 10612 Tillverkning av frukostflingor, mixer och andra livsmedelsberedningar av kvarnprodukter 10620 Stärkelsetillverkning 10710 Tillverkning av mjukt matbröd och färska bakverk 10721 Knäckebrödstillverkning 10722 Tillverkning av kex och konserverade bakverk 10730 Tillverkning av pastaprodukter 10810 Sockertillverkning 10821 Tillverkning av sockerkonfektyrer 10822 Tillverkning av choklad och chokladkonfektyrer 10830 Framställning av te och kaffe 10840 Tillverkning av senap, ketchup, kryddor och andra smaksättningsmedel 10850 Tillverkning av lagad mat och färdigrätter 10860 Tillverkning av homogeniserade livsmedelspreparat inklusive dietmat 10890 Framställning av andra livsmedel 10910 Framställning av beredda fodermedel 10920 Framställning av mat till sällskapsdjur 11010 Destillering, rening och tillblandning av spritdrycker 11020 Framställning av vin från druvor 11030 Framställning av cider och andra fruktviner 11040 Framställning av andra icke-destillerade jästa drycker 11050 Framställning av öl 11060 Framställning av malt 11070 Framställning av läskedrycker, mineralvatten och annat vatten på flaska 12000 Tobaksvarutillverkning 13100 Garntillverkning 13200 Vävnadstillverkning 13300 Blekning, färgning och annan textilberedning 13910 Tillverkning av trikåväv 13921 Sömnad av gardiner, sängkläder och linnevaror 13922 Tillverkning av presenningar, tält, segel o.d. 13930 Tillverkning av mattor 13940 Tågvirkes- och bindgarnstillverkning 13950 Tillverkning av bondad duk 13960 Tillverkning av andra tekniska textilier och industritextilier 13990 Övrig textilietillverkning 16101 Sågning av trä 16102 Hyvling av trä 16103 Träimpregnering 16210 Tillverkning av faner och träbaserade skivor 16220 Tillverkning av sammansatta parkettgolv 16231 Tillverkning av monteringsfärdiga trähus 16232 Tillverkning av dörrar av trä 16233 Tillverkning av fönster av trä 16239 Tillverkning av övriga byggnads- och inredningssnickerier 16240 Träförpackningstillverkning
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 29 (30)
16291 Tillverkning av förädlade trädbränslen 16292 Övrig trävarutillverkning 16293 Tillverkning av varor av kork, halm, rotting 17111 Tillverkning av mekanisk eller halvkemisk massa 17112 Sulfatmassatillverkning 17113 Sulfitmassatillverkning 17121 Tillverkning av tidnings- och journalpapper 17122 Tryckpapperstillverkning, ej tidnings- och journalpapper 17123 Tillverkning av kraftpapper och kraftpapp 17129 Övrig tillverkning av papper och papp 17211 Tillverkning av wellpapp och wellpappförpackningar 17219 Övrig tillverkning av pappers- och pappförpackningar 17220 Tillverkning av hushålls- och hygienartiklar av papper 17240 Tapettillverkning 17290 Tillverkning av andra pappers- och pappvaror 18110 Tryckning av dagstidningar 18121 Tryckning av tidskrifter 18122 Tryckning av böcker och övriga trycksaker 19200 Petroleumraffinering 20110 Industrigasframställning 20120 Tillverkning av färgämnen 20130 Tillverkning av andra oorganiska baskemikalier 20140 Tillverkning av andra organiska baskemikalier 20150 Tillverkning av gödselmedel och kväveprodukter 20160 Basplastframställning 20170 Tillverkning av syntetiskt basgummi 20200 Tillverkning av bekämpningsmedel och andra lantbrukskemiska produkter 20300 Tillverkning av färg, lack, tryckfärg m.m. 20410 Tillverkning av tvål, såpa, tvättmedel och polermedel 20420 Tillverkning av parfymer och toalettartiklar 20510 Sprängämnestillverkning 20520 Tillverkning av lim 20530 Tillverkning av eteriska oljor 20590 Tillverkning av övriga kemiska produkter 20600 Konstfibertillverkning 21100 Tillverkning av farmaceutiska basprodukter 21200 Tillverkning av läkemedel 22110 Tillverkning av däck och slangar; 22190 Annan gummivarutilllverkning 22210 Tillverkning av plasthalvfabrikat 22220 Plastförpackningstillverkning 22230 Byggplastvarutillverkning 22290 Annan plastvarutillverkning 23110 Framställning av planglas 23120 Bearbetning av planglas 23130 Tillverkning av buteljer, glasförpackningar och husgeråd av glas 24100 Framställning av järn och stål samt ferrolegeringar 24200 Tillverkning av rör, ledningar, ihåliga profiler 24310 Tillverkning av kalldragen stålstång 24320 Tillverkning av kallvalsade stålband 24330 Tillverkning av andra kallformade produkter av stål 24340 Tillverkning av kalldragen ståltråd 24410 Framställning av ädla metaller 24420 Framställning av aluminium 24430 Framställning av bly, zink och tenn 24440 Framställning av koppar 24450 Framställning av andra metaller 24460 Tillverkning av kärnbränsle
GRUFMAN REJE MANAGEMENT 30 (30)
24510 Gjutning av järn 24520 Gjutning av stål 24530 Gjutning av lättmetall 24540 Gjutning av andra metaller 25210 Tillverkning av radiatorer och pannor för centraluppvärmning 25300 Tillverkning av ånggeneratorer utom varmvattenpannor för centraluppvärmning 25610 Beläggning och överdragning metall 35110 Generering av elektricitet 35120 Överföring av elektricitet 35130 Distribution av elektricitet 35300 Försörjning av värme och kyla 36001 Grundvattenförsörjning 36002 Ytvattenförsörjning 37000 Avloppsrening 42220 Anläggningsarbeten för el och telekommunikation 49100 Järnvägstransport, passagerartrafik 49200 Järnvägstransport, godstrafik 50101 Reguljär sjötrafik över hav och kust av passagerare 50102 Icke reguljär sjötrafik över hav och kust av passagerare 50201 Reguljär sjötrafik över hav och kust av gods 50202 Icke reguljär sjötrafik över hav och kust av gods 50301 Reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av passagerare 50302 Icke reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av passagerare 50401 Reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av gods 50402 Icke reguljär sjötrafik på inre vattenvägar av gods 51101 Reguljär lufttransport av passagerare 51102 Icke reguljär lufttransport av passagerare 51211 Reguljär lufttransport av gods 51212 Icke reguljär lufttransport av gods 51220 Rymdfart 58210 Utgivning av dataspel (programvara) 58290 Utgivning av annan programvara 59110 Produktion av film, video och TV-program 59120 Efterproduktion av film, video och TV-program 59130 Film-, video- och TV-programdistribution 59140 Filmvisning (kino-, video- och dvd-film, även filmklubbverksamhet) 59200 Ljudinspelning och fonogramutgivning 60100 Sändning av radioprogram 60200 Planering av TV-program och sändningsverksamhet 61100 Trådbunden telekommunikation 61200 Trådlös telekommunikation 61300 Telekommunikation via satellit 61900 Annan telekommunikation 62010 Dataprogrammering 62020 Datakonsultverksamhet 62030 Datordrifttjänster 62090 Andra IT- och datatjänster 63110 Databehandling, hosting o.d. 63120 Webbportaler 63910 Nyhetsservice 63990 Övriga informationstjänster 74101 Industri- och produktdesignverksamhet 74102 Grafisk designverksamhet 86901 Medicinsk laboratorieverksamhet m.m.