Sannakajsa Velmala Klimatförändringens inverkan på skogsskador

Klimatförändringens inverkan på skogsskador

Sannakajsa Velmala & Heli Viiri

Källor Meteorologiska institutet, miljöministeriet, Klimatguiden.fi Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC. 2013. Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Stocker et al. http://www.ipcc.ch/report/ar5/wg1/

Årsmedeltemperaturen i Finland stigit 2,3 °C sedan mitten av 1800-talet.

http://www.ipcc.ch/report/ar5/wg1/


Jordens koldioxidhalter överskred kritisk gräns YLE Nyheter Publicerad 24.10.2016

Massvis med metan i luften hotar klimatmål - oklart varifrån gasen kommer YLE Nyheter Publicerad 12.12.2016

Koldioxidhalten har ökat


Sannolika följder



Källor Meteorologiska institutet, miljöministeriet Klimatguiden.fi. IPCC. 2013. Climate Change 2013

Observationer: global is & snö

1928

2004

Upsala glaciär, Patagonia, Argentina Foto: Greenpeace international

”Den realiserade klimatförändringen” ojämn enligt årstider

Väderleken varierar betydligt mellan olika år (t.ex. olika månaders medeltemperaturer varierar inom 10 år betydligt mera än noterade eller förutsedda trender/ 10 år)

Källor Meteorologiska institutet Klimatguiden.fi

Avvikelse från medeltemperaturen 1981-2010

Juni 2015 Januari 2017 Januari 2016 Juni 2016

Vad händer i Finland?

• Temperaturen har stigit 0.4 ± 0.1° C / årtionde, men ingen vet hur den stiger i vår nära framtid

• Vintern förkortas • Extrema klimatförhållanden blir mer sannolika • Fuktigheten ökar speciellt på vintern, men sommarregn

är ändå vanliga • Kraftiga regn är möjliga alla årstider • Snötäcket minskar speciellt under förvintern och

vårvintern • Mellersta och norra Finland kan sannolikt få mera snö

under kommande årtionden

Skogsskador

• Många olika faktorer kan leda till skogsskador Normala variationer i väderleken Klimatförändringen Internationell plant- eller virkeshandel Förändringar i skogsbruket

• Med klimatförändringen ändrar förekomsten av många naturfenomen såsom storm, översvämningar, torka, snö och tjäle

Källor Meteorologiska institutet, miljöministeriet Klimatguiden.fi miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet

Nederbörden ökar

• Vattnets cirkulation verkar bli kraftigare på hela jordklotet, och då skulle både nederbörd och avdunstning öka.

Den årliga nederbörden i Finland ökar 1-2 % på tio år, speciellt nederbörden vintertid ökar.

Inte så stora förändringar i den totala nederbörden sommartid, men torra perioder och störtregn blir vanligare.

• Tillsvidare har nederbörden inte visat någon långvarig, statistiskt betydande trend.

Källa: Tuomenvirta. H. 2004. Reliable estimation of climatic variation in Finland. Finnish Meteorological Institute Contributions, No 43, Finnish Meteorological Institute. 80 s. + 78 s. bilagor.

Klimatförändringens inverkan på miljön i framtiden

• Klimatförändringen inverkar på olika organismer, deras födoväxter, rovdjur, parasiter o.s.v. på alla nivåer i näringsnätverket

• Förändringarna sommartid och vintertid har olika följder • Organismernas utvecklingshastighet eller livscykel ändrar • Tillgången och kvaliteten på näringsväxter ändrar • Förhållandena mellan olika näringsnivåer ändrar

Risker och möjligheter som klimatförändringen medför i Finland

Fördelar

• Skogens tillväxt ökar

• Ökade avverkningsmöjligheter

• Större inlagring av kol i skogarna

• Nya arter, sorter med bra avkasting

Nackdelar

• Ökade risker för olika slags skogsskador

• Kortare period med tjäle → svårare avverkningsförhållanden

• Nya sjukdomar

• Sommartorka - blöta vintrar

• Sämre tillväxt för gran i södra Finland

Anpassningsåtgärder

• Välj trädslag och härkomst med eftertanke - trädslagförhållandena ändrar

• Skogsförädling

• Skogsvården och skogsbruket ändrar: viktigt att utveckla avverkningsmetoderna

• Beakta risker för skador i skogsvården beredskapsplaner för skogsskador

• Ha uppsikt för skogshygienen

• Trygga en rik skogsnatur

Klimatförändring och insektsskador

• Insekterna är vanligen väl anpassade till variationer i medeltemperaturerna, men extrema förhållanden kan orsaka stor dödlighet

• Klimatförändringens inverkan på skadeinsekter är artspecifika – Hur övervintrar arten? Som ägg i trädkronorna? I marken under snön? – Vilka månader sker de vitala skeden i livscykeln? olika utgångslägen för hur extrema temperaturer inverkar

• En stor del av skadeinsekterna i skogen intar energi endast i larvstadiet: Ämnesomsättningen konsumerar denna energi resten av året (10-11

mån) temperaturhöjning kan leda till att energiförrådet plötsligen töms

• Växelverkan mellan olika näringsnivåer har större betydelse i

populationsdynamiken hos skadeinsekter än väderleken

Skadegörare gynnas av extrema klimatförhållanden

• Hårda köldvintrar bidrar till att begränsa förekomsten av skadegörare och sjukdomar.

• Om hårda köldvintrar blir mera sällsynta kan det leda till en ökning av skadegörare och sjukdomar.

Till exempel barkborren Dendroctonus ponderosae har dödat Contortatall i British Columbia, Canada, över 16 milj. ha om 55 milj. ha

©Ronald F. Billings, Texas A&M Forest Service , Bugwood.org

Granens stora andel av odlingen oroar

-- Tall -- Gran -- Björk

Virkesdrivning i ett ändrat klimat

• Organiseringen av avverkning och drivning när klimatet ändrar

• Antalet snöfria dagar ökar

• Störtregnen ökar

• Risken för rotskador ökar (rotröta, honungsskivling, blödskinn)

© Heli Viiri

I december 2007 stubbtäkt i regnet utan tjäle i Jämsä

Att anpassa skogsvården

• Gallringar och andra skogsvårdsarbeten som gjorts i tid minskar sjukdomar i blad och skott, eftersom beståndets mikroklimat är ofördelaktigt för svampsjukdomar.

• Rätt val av skogsodlingsmaterial:

– undvik stora och snabba förändringar, eftersom sydliga provenienser i regel är känsliga för sjukdomar

– risken realiseras inte genast utan möjligen först efter tiotals år

• Vid förnyelse ska man i mån av möjlighet beakta också stormfastheten

• Ha uppsikt för skogshygienen



Sammandrag

• Mångsidig trädslags- och beståndstruktur är det bästa sättet att klara sig i förändrade förhållanden mot nuvarande och nya skadegörare

• Granens stora andel är inte bra beredskap inför framtidens skogsbruk

• Varje skogsfackman kan sannolikt i sitt jobb verka för att trädslagsurvalet utnyttjas mångsidigare

Sannakajsa Velmala Klimatförändringens inverkan på skogsskador

Education