Heikki Nuorteva Skogsskador och klimarförändring 14.2.2017

© Naturresursinstitutet © Naturresursinstitutet

• Heli Viiri, Otso Huitu &

• Heikki Nuorteva

Skogsskador och

klimatförändringen

© Naturresursinstitutet

Kalhyggen / contortabastborren

(mountain pine beetle)

(Dendroctonus ponderosae) i Kanada

2 14.2.2017 Skogsbrukets vinterdagar, Vanda, H.Nuorteva

Foto: Heikki Nuorteva


Contortabastborren




Foto: Heikki Nuorteva Foto: Heikki Nuorteva


Contortabastborren






Contortabastborren






Contortabastborren






Skogsskador

• Många olika faktorer kan leda till skogsskador

– Normala variationer i väderleken

– Klimatförändringen

– Internationell plant- eller virkeshandel

– Förändringar i skogsbruket


Utvecklingen av CO2-halten

Från 1800-talet stor

förändring


Observationer om klimatuppvärmningen


Observationer: regional temperatur

IPCC AR4


Observationer: global is & snö

1928

200

4

Upsala glaciär,Patagonia


Nederbörden ökar

• Vattnets cirkulation verkar bli kraftigare på hela jordklotet, och då

skulle både nederbörd och avdunstning öka.

• Den årliga nederbörden i Finland ökar 1-2 % på tio år, speciellt

nederbörden vintertid ökar.

• Inte så stora förändringar i den totala nederbörden sommartid, men

torra perioder och störtregn blir vanligare.

• Tillsvidare har nederbörden inte visat någon långvarig, statistiskt

betydande trend.

Källa: Tuomenvirta. H. 2004. Reliable estimation of climatic variation in

Finland. Finnish Meteorological Institute Contributions, No 43, Finnish

Meteorological Institute. 80 s. + 78 s. bilagor.


Om klimatförändringen och skogskador

”Den realiserade klimatförändringen” ojämn enligt årstider

• The Fig. shows the slope (oC/10 years) of the trend in mean temperatures during different months in 1961-2010 (Data source: FMI; site latitudes (oN): Turku 60.5, Jyväskylä 62.2)

• Note: The warming trend in extreme minimum winter temperatures was 1.5 oC/10 years, i.e. more than twice as large than in mean temperatures of winter months

• Väderleken varierar betydligt mellan olika år (t.ex. olika månaders medeltemperaturer varierar inom 10 år betydligt mera än noterade eller förutsedda trender/ 10 år)


Naturfenomen

• Med klimatförändringen ändrar förekomsten av många

naturfenomen såsom storm, översvämningar, torka, snö och tjäle.

• inverkar på olika organismer, deras födoväxter, rovdjur,

parasiter o.s.v. på alla nivåer i näringsnätverket.


Klimatförändringen inverkar på

många olika sätt

• Trädslagförhållandena ändrar

• Skogsvården och skogsbruket ändrar

• Organismernas utvecklingshastighet eller livscykel ändrar

• Tillgången och kvaliteten på näringsväxter ändrar

• Förhållandena mellan olika näringsnivåer ändrar

• Förändringarna sommartid och vintertid har olika följder


Nordeuropa: hur ser framtiden ut?

Gudrun-stormen, södra Sverige i januari 2005: max vindhastighet

165 km/h, 75 millioner m3 skog förstördes


Vad händer i Finland?

• Temperaturen stiger i en nära framtid 0.4 ± 0.1° C / årtionde

• Vintern förkortas

• Extrema klimatförhållanden blir mer sannolika

• Fuktigheten ökar speciellt på vintern, men sommarregn är

ändå vanliga

• Kraftiga regn är möjliga alla årstider

• Snötäcket minskar speciellt under förvintern och vårvintern

• Mellersta och norra Finland får mera snö under kommande

årtionden.


Granens stora andel av odlingen oroar


Allmänt om klimatförändning och

insektsskador

• Insekterna är vanligen väl anpassade till variationer i

medeltemperaturerna, men extrema förhållanden kan orsaka stor

dödlighet

• Klimatförändringens inverkan på skadeinsekter är artspecifika: de

beror bland annat på hur arten övervintrar och under vilka månader

övriga skeden i livscykeln sker

• Övervintring i trädkronorna (ägg) eller i marken under snön ger olika

utgångslägen för hur extrema temperaturer inverkar.

• En stor del av skadeinsekterna i skogen äter (=får energi) endast i

larvstadiet. Största delen av året (10-11 mån) konsumerar de

(andning etc.) och temperaturhöjning kan leda till att energiförrådet

töms.

• I populationsdynamiken hos skadeinsekter har växelverkan mellan

olika näringsnivåer större betydelse än väderleken.


Virkesdrivning i ett ändrat klimat

• Organiseringen av avverkning och

drivning när klimatet ändrar

• Antalet snöfria dagar ökar

• Störtregnen ökar

• Risken för rotskador ökar (rotröta,

honungsskivling, blödskinn)

Heli Viiri


I december 2007 stubbtäkt i regnet

utan tjäle i Jämsä


Extrema klimatförhållanden

• Hårda köldvintrar bidrar till att begränsa förekomsten av

skadegörare och sjukdomar.

• T.ex. contortabastborre (Dendroctonus ponderosae), British

Columbia, Kanada, över 20 milj. ha

• Om hårda köldvintrar blir mera sällsynta kan det leda till en

ökning av skadegörare och sjukdomar.


Att anpassa skogsvården

• Gallringar och andra skogsvårdsarbeten som gjorts i tid

minskar sjukdomar i blad och skott, eftersom beståndets

mikroklimat är ofördelaktigt för svampsjukdomar.

• Rätt val av skogsodlingsmaterial: undvik stora och snabba

förändringar, eftersom sydliga provenienser i regel är känsliga

för sjukdomar; risken realiseras inte genast utan möjligen först

efter tiotals år.

• Vid förnyelse ska man i mån av möjlighet beakta också

stormfastheten.


Sammandrag

• Mångsidig trädslags- och beståndstruktur är det

bästa sättet att klara sig i förändrade förhållanden

mot nuvarande och nya skadegörare

• Granens stora andel är inte bra beredskap inför

framtidens skogsbruk

• Bra: Varje skogsfackman kan sannolikt i sitt jobb

verka för att trädslagsurvalet utnyttjas

mångsidigare.


Sydliga trädslagsprov i Schweiz




”Gamla” / ”vanliga” skadegörare ökar?




Acantholyda posticaulis

Arge pullata


Tack!

14.2.2017 Skogsbrukets vinterdagar, Vanda, H.Nuorteva 27

© Naturresursinstitutet 28 14.2.2017 Teppo Tutkija

Heikki Nuorteva Skogsskador och klimarförändring 14.2.2017

Education