Christer Andersson Livsmedelsverket Sverige Risk Assessment of Genetically Modified Organisms Oslo 31 oktober 2011 Riskvärdering av genmodifierade livsmedel och foder
Jan 02, 2016
Christer AnderssonLivsmedelsverket
Sverige
Risk Assessment of Genetically Modified Organisms
Oslo 31 oktober 2011
Riskvärdering av genmodifierade livsmedel och foder
Disposition
• Metodiken för myndigheternas riskvärdering är internationellt harmoniserad på vetenskapligt och politiskt plan
• Vilka aspekter beaktas – ett exempel:• Bladmögel-resistent potatis
WHO/FAO (1991) föreslår jämförande riskvärdering med motsvarande tradi-tionella livsmedel som kontroll
Det testade livsmedlet måste vara minst lika säkert som det traditionella
• Hur riskvärderar man kompletta livsmedel?
Expertgrupp sammansatt av WHO & FAO föreslog
Viktiga principer i riskbedömningen
• Varje GMO är unik
- det går inte att generaliserariskvärdering från fall-till-fall
• All tillgänglig information skall tas i beaktande
• Tillgången på data styr behovet av vidare studier
Inga kokbokskrav
Livsmedelslagen: Codex Alimentarius
• 2003
• Principer för riskvärdering av livsmedel producerade med modern bioteknik
• Riktlinjer för riskvärdering av livsmedel som är eller kommer från genetiskt modifierade växter eller mikroorganismer
Arbetsgrupp om modern bioteknikOrdförande: Japan
Riskanalysens principer
RiskhanteringRiskvärdering
Riskkommunikation
Huvudmålet är att separera de vetenskapliga och de politiska argumenten
men all måste tydligt kommunicera sina bidrag
Riskvärderingens hörnstenar
• Identifiering av eventuell farafara ≠ risk
• Karakterisering av denna farat.ex. beskrivning av hur faran påverkas av dos
• Exponeringsanalyst.ex. konsumtionsvanor och innehåll i kosten
• Riskkarakteriseringvanligen faran x exponeringen
Riskvärderingen inom EU
• Riktlinjer för riskvärdering
kompletterar förordning
(EG) Nr 1829/2003 -
utarbetat av EFSAs GMO-Panel
Bidrag från medlemsstater,
vetenskapsmän och allmänhet
’Hypotetiskt’ exempel
• Forskningskonsortium om potatisPotatisbladmögel-resistent potatis
• Genen PIR (Phytophtora infestance resistance) har tillförts potatisen med modern bioteknik
Utsädes-produktion
Växtförädling- Producentens perspektiv
Kombinera(nya egenskaper med tidigare)
Växtförädling
SelektionUtvärdering
(laboratoriet, växthuset, fältet)
Ny egenskap– korsning– genteknik– mutation
8-14 år!
Den molekylära granskningen
• Varifrån kommer arvsanlagen?• Hur har transformationskassetten konstruerats?• Vilken metod används för transformationen?• Hur ser den överförda DNA-sekvensen ut? • Har DNA som inte avsågs att överföras hållits
utanför transformationen?• Hur ser integrationsplatsen i kromosomen ut?
Mer molekylärt
• Är integrationen i växten stabil?• Uttrycks arvsanlagen i växten?
Hur stort är uttrycket?
I vilka vävnader? • Uttrycks något annat nytt protein
än det man förväntat sig?
Slutsats formuleras - kan de
molekylära studierna påvisa en fara som
kan innebära en säkerhetsrisk?
Studerad parameter GMO Kontroll Referensmaterial
Dagar till 75% av plantorna syns 32.8 31.9 28.3-34.2
Tid till blomning (dagar) 64.1 64.8 53.3-65.8
Växtens höjd (cm) 59.5* 65.0 58.5-66.8
Blommans färg Svagt blå Svagt blå Svagt blå-blå
Hypotetiska data från fältförsök
Beter sig växten på samma sätt som traditionella sorter av växten?
- Utveckling, utseende, biologi, reproduktion, etc.- Har agrara faktorer likartad inverkan som i traditionella sorter?
Studerad parameter (färskvikt)
GMO Kontroll Referensmaterial
Stärkelse (g/100g) 19.4 18.9 16.7-23.2
Vitamin C (mg/100g) 10.8 9.3 5.2-14.3
22:0 Behensyra (% av fettsyrorna)
0.36* 0.37 0.23-0.48
Trypsin hämmare (TIU/g) 9227* 7606 1000-8107
Totalhalt glykoalkaloider (mg/kg) 104.3 98.5 43.5-198.9
Mera data från fältförsök – kemisk sammansättning
Har växten liknande sammansättning som den traditionella växten?
- Viktiga näringsämnen, näringsämneshämmare och naturliga gifter att analysera är definierade av OECD.- Transformationsspecifika ämnen
Riskvärdering av nya proteiner
• Funktionen hos proteinet skall vara känd och specificiteten hos enzym skall klarläggas
• Likhet med kända toxiska eller allergena proteiner?- Bioinformatiska studier mot databaser
• Subakut (28-dagars) studie på försöksdjur - Upprepade intag
• Hur hanteras proteinet av kroppen vid konsumtion?
- Studier med simulerad magsaft, tarmsaft
Utredning om möjlig allergenicitet
• Var härstammar proteinet från?• Hur stort är proteinet?• Liknar proteinet kända allergena protein
(jämförande av aminosyra-sekvensen)?• Är proteinet stabilt (temperaturer och pH, samt i
mag-tarmkanalen?• Modifieras proteinet i växten?
• Kan livsmedlets inneboende allergenicitet ha förändrats?
Behövs djurstudier för att testa toxicitet?
• Avgörs från fall-till-fall och skall endast utföras om den övriga utredningen givit indikationer på att fördjupad utredning behövs
- försöksdjurs liv skall inte offras
utan orsak
- djurstudier på möss och råttor
är inget skyddsnät!!!!!!
Är det näringsmässiga värdet oförändrat?
• Utfodringsförsök utförs under längre tid på husdjur• Standardtestet utförs på broilerkycklingar• Andra djur som används är gris, får, getter,
nötkreatur, fisk, vaktel
Slutsats
• Med kunskap från - den molekylära karakteriseringen - studier av kemisk sammansättning av växten- Studier av växtens fenotypa och agrara egenskaper- processningen och beredningens betydelse för livsmedlens
kemiska sammansättning- toxiciteten hos nya protein och metaboliter som uttrycks- allergisk potential hos nya protein och den transformerande
växten- toxiciteten och de näringsmässiga egenskaperna hos den
kompletta växten (i tillämpliga fall)- samt en del annan information
kan riskvärderaren dra en slutsats om en GMO kan tänkas innebära en risk för människor och djur eller ej
-