Reach Out 2-2010

#2/2010EN TIDNING FRÅN VÄSTSVENSKA INDUSTRI- OCH HANDELSKAMMAREN

VINDARNAVÄNDER

NätverkNätverksproffset Annika Fritzén ger tips

UtbildningNya export- och import-villkor i Incoterms

UtbyteMatena sammanför skolor och företag

Framtidsoptimismen ökar i Västsverige

ord du inte vill läsa om

industrin

tidning om företagande

i Västsverige

NY

Tillståndsprocessen för vindkraft på väg att effektiviseras

Konjunkturen pekar uppåt

146

REACH OUT | NOVEMBER 2010 | 3

Vinjett

Vi är företrädare för det västsven-ska näringslivet och en mötesplats

där människor och företag kan inspireras och skapa affärer. Vår

kompetens, våra tjänster och vårt nätverk är vår styrka i arbetet att skapa tillväxt och utveckla fram-tidens Väst sverige. Tillsammans med våra 2 600 medlemsföretag

arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass.

BLI MEDLEM

Kontakta vår sälj- och marknads-koordinator Stina Olén på

031-83 59 53 för bokning av ett personligt möte med en av våra

affärsutvecklare. Alla fysiska och juridiska personer som driver

näringsverksamhet av kommersiell natur inom Västsvenska Industri- och Handelskammarens upptag-

ningsområde (Västra Götaland samt Varbergs kommun och Kungsbacka

kommun) kan bli medlemmar.www.handelskammaren.net/

medlemskap

Johan Trouvévd Västsvenska Industri- och Handelskammaren

– Vi gör Västsverige starkare –

Följ västsvenskt näringsliv från insidan varje dag. Johan Trouvé bloggar på:johantrouve.wordpress.com

INNEHÅLL

Ledare

4 Västsverige andas optimism

11 Krönika: Uppdrag – att sälja in en region

12 Lär dig om nya Incoterms 2010

14 Matena: Räkna med kunskapslyft

19 Fråga juristerna

24 Tranemo: Företagarna arbetar med skolorna

26 Nätverk: Rör dig utanför trygghetszonen

35 Scandic Opalen vågade trotsa krisen

36 Kalendarium

28 Henry Jarlsson, stridbar vd för Kinnarps, har alltid gått sin egen väg. Och det fungerar.

21 Bilden av industrin. Dystra tongångar när gymnasieelever pratar om industri-jobb.

16 Kultur-krockar är ett av de problem som kan uppstå när man arbetar över gränser.

6 Politik & lobbying n i är 2 600 företag som tillsammans utgör Handelskammaren, och var-je gång jag får möjlighet att besöka någon av er känner jag stolthet över vad västsvenska företag pre-

sterar. Här finns ett kunnande och ett engagemang som gör att vi är mer internationellt orienterade än vad man kan förvänta sig av en region i vår storlek. Kon-kurrenskraften i de västsvenska företagen är stark.

handelskammaren har under lång tid arbetat med kommunikationer och kompetens. Ett av de områden som ofta kommer upp hos medlemmarna handlar om hur myndigheterna hanterar företag och företagar-frågor. Det är en konkurrensfråga som enkelt låter sig mätas: hur lång tid tar det att fatta de beslut som vi i näringslivet behöver?

I det här numret av Reach out berättar vi i detalj om en sådan mätning. De av er som är involverade i miljö-rätt eller har sökt tillstånd att bygga ett vindkraftverk vet att det här tar tid. Artikeln visar hur Handelskam-maren sökte upp länsstyrelsen i Västra Götaland, hur vi tillsammans undersökte processen och hur länssty-relsen nu kommer att effektivisera administrationen så att energisektorn kan fortsätta att utvecklas i grön riktning.

tidningen handlar bland annat om nätverkande, om bilden av indu-strin och om vart den västsvenska konjunkturen är på väg. Missa inte heller intervjun med Henry Jarlsson, vd för Kinnarps och en av Västsveriges mest rutinerade ledare. Trevlig läsning!

Jagkännerstolthet

PwC_215x265_nyform.indd 1 2010-10-27 16:08:54

Tidningen utges av Västsvenska Industri- och

Handels kammaren fyra gånger per år.

REDAKTION

Ansvarig utgivare Robert Odenjung, informations-

ansvarig Handelskammaren

Projektledning Anna Werneroch Robert Odenjung

Produktion Rubrik AB www.rubrik.se

Redaktör Ingrid Hellgren Sjö[email protected] | 031-719 06 08

Omslagsfoto Johannes Berner

Papper MultiArt Silk

Tryck Elanders

Utgiven i november 2010.För insänt, ej beställt material,

ansvaras ej.

ANNONSERA

Karin Hedman, Rubrik AB 031-719 06 09, [email protected]

Annonsprislista finns på www.handelskammaren.net/

reachout

PRENUMERATION

www.handelskammaren.net/reachout

Bromsklossen länsstyrelsen ger efter påstötningar med sig i vindkraften.

Foto

: Pet

er P

alan

der

4 | REACH OUT | NOVEMBER 2010

Vinjett


text Ingrid Hellgren SjöbergKonjunkturen

2004

2005

2006

2008

2009

2010

De optimistiska tongångarna inom näringslivet verkar vara här för att stanna. Flera under- sökningar visar att företagen ser ljust på framtiden och många företag vågar därför satsa på att utöka personalstyrkan. Något som bland annat bemanningsbranchen märkt av direkt.

i början av hösten 2009 började optimis-men spira igen hos det västsvenska nä-ringslivet efter ett dystert 2008. Sedan dess visar Handelskammarens västsven-ska konjunkturindikator att optimismen

nu är uppe på en konstant hög nivå, både på kort och längre sikt.

Tendensen bekräftas av Konjunkturinstitutets månadsbarometer som även den visar att optimismen i många branscher nu är uppe på den högsta nivån sedan månadsmätningarna startade 1996.

2007

– Detta betyder också att företagen är beredda att anställa igen. De flesta branscher har en optimistisk syn på sysselsättningen framöver och några har till och med redan nu svårt att hitta lämplig arbetskraft, konstaterar Mårten Andersson, projektledare Region-utveckling på Västsvenska Industri- och Handels-kammaren.

mest expansiva sysselsättningsplaner hittar man i branscherna stål-, metallvaru-, maskin-, motorfor-dons- och transportmedelsindustrin.

Tillverkningsindustrin redovisar fortsatt stark order- och produktionstillväxt och även sysselsätt-ningen har stigit påtagligt. Industriföretagen räknar med en fortsatt god produktions- och sysselsättnings-tillväxt de kommande månaderna.

– Byggkonjunkturen stärks nu också snabbt. Såväl orderingång som byggande och sysselsättning har ökat betydligt de senaste månaderna. Branschen räk-nar därför fortsatt stor tillväxt de närmaste måna-derna, säger Mårten Andersson.

efterfrågan för de privata tjänstenäringarna har fortsatt att öka de senaste månaderna, men uppdrags-volymerna är, enligt Konjunkturinstitutet, fortfaran-de lägre än normalt. Nyrekryteringen har dock ökat betydligt och sysselsättningsplanerna inför de kom-mande månaderna pekar mot en fortsatt utökning av personalstyrkan.

En annan bransch som märker av det förbättrade konjunkturläget är bemanningsbranschen. Efter en rundringning till några av bemanningsbolagen i Västsverige kan Reach out konstatera att antalet förfrågningar från företag som vill nyanställa el-ler hyra in personal har ökat stadigt sedan förra hösten.

Den västsvenska konjunkturindikatornPrognosenkätVarje månad skickas Handels-kammarens prognosenkät ut till en panel bestående av cirka 170 personer. De företräder såväl tillverkande som tjänsteprodu-cerande företag i delregionerna Göteborg, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg.

Frågor1. Hur tror du att den västsvenska konjunkturen kommer att utveck-las de närmaste tre månaderna?2. Hur tror du att den västsvenska konjunkturen kommer att utveck-las de närmaste tolv månaderna?

SvarPaneldeltagarna har fem svars-alternativ: Mycket positivt, Posi-tivt, Varken negativt eller positivt, Negativt samt Mycket negativt. Svaren kodas om till en skala mel-lan +2 och -2, där ett värde över 0 innebär en större optimism än pessimism.

AnalysUnder våren och sommaren 2008 ökade pessimismen och var som störst i november. I april 2009 blev långtidsprognosen optimistisk, i augusti även korttidsprognosen. Detta är ett vanligt synsätt i en lågkonjunktur: några tuffa måna-der kvar, därefter blir det bättre.

Äntligen börjar det hetta till

Röster från bemanningsbranschen

EVA ÄRLEBO distriktchefs-chef, Poolia Väst

– Vi märker av uppgången väl-digt tydligt, det är stor skillnad mot

förra hösten. Både uthyrningsvoly-merna och rekryteringsuppdragen ökar. Vi erbjuder ju främst kvalifi- cerad personal inom tjänstemanna- området, men det som händer när tillverkningsindustrin anställer är ju att det även blir större efterfrågan på administrativ personal och specialister av olika slag.

MIKAEL GOTTFRIDSSON regionchef, Elan IT Resource AB

– Egentligen började vi känna av de positiva

signalerna redan tredje kvartalet förra året. Först kom efterfrågan från fordonsindustrin men under året har efterfrågan sedan ökat i många olika branscher och hittills i år har vi anställt 100 konsulter. Vi ser nu ett allmänt stort behov och har också fått en ökad efterfrågan på våra rekryteringstjänster.

NICLAS SJÖBERG regionchef, Technogarden Väst

– Vi upplever att intresset för att

både rekrytera och hyra in personal har ökat successivt sedan novem-ber förra året. Just nu kommer många förfrågningar från fordons-branschen men vi märker också en ökad efterfrågan från bland annat byggföretagen och aktörer som jobbar med förnyelsebar energi, till exempel vindkraft.

+1,5

+/-0

Hur har ni märkt av konjuktur-

uppgången?

›› Detta betyder också att företagen är beredda att anställa igen. De

flesta branscher har en optimistisk syn på sysselsättningen framöver

och några har till och med redan nu svårt att hitta lämplig arbetskraft. ‹‹

MÅRTEN ANDERSSONprojektledare Regionutveckling,

Västsvenska Industri- och Handelskammaren


4 majHandelskammaren håller fullsatt medlemsmöte i Uddevalla på temat våg- och vindkraft i världs- klass. I publiken finns medlemmar i Handels-kammarens riksdagsråd med västsvenska riks-dagsledamöter från samt-liga sju riksdagspartier. Medlemsföretag inom branschen presenterar sin verksamhet och seminariet avslutas med paneldiskussion.

30 juniUnder politikerveckan i Almedalen arrangerar Handelskammaren seminariet Våg- och vindkraft som en ny industri-gren. Medverkar gör bland andra Tomas Kåberger, generaldirektör Energimyndig-heten, Lennart Värmby, vindkraftsam-ordnare Sydväst, och Claes Västerteg (C), vice ordförande i riksdagens miljöutskott.

9 decemberUnder FN:s klimatkonferens i Köpenhamn publicerar Handelskammaren en rapport där vd:ar för 200 små och medelstora medlemsföretag ger sin syn på hur klimatfrågan påverkar deras möjligheter att göra affärer. Långsam handläggning hos myndigheter pekas ut som ett stort hinder för fortsatt grön tillväxt.

1 augustiDen nya lagen om prövning av vind-kraft träder i kraft. Handelskammarens nätverk av miljö-jurister har tidigare skrivit remissvar till utredningen.

a ndelen förnybar el ska öka i Sverige. Då krävs bland annat storsatsning på vindkraft, och för att målet i regeringens inriktningsbeslut ska uppfyllas måste det byggas närma-

re tvåtusen vindkraftverk innan 2020. Västsverige har stor potential och är efter Skåne den region där det produceras mest vindkraftsel.

Men det finns ett stort problem: den långa och ofta krokiga vägen till byggtillstånd.

– Våra medlemsföretag inom vindkraftssektorn vittnar om tidskrävande, komplicerade och kostsam-ma prövningsprocesser, säger Kajsa Dahlsten, projekt-ledare som driver Handelskammarens näringspolitis-ka arbete inom vindkraft.

Och statistiken talar sitt tydliga språk. Enligt en eu-ropeisk jämförelse går det i Sverige i snitt 43 månader från ansökan till klartecken, vilket placerar landet på en femteplats från slutet.

För att regeringens vindkraftsmål ska nås måste tillståndsprocessen bli mer effektiv – och Handels-kammaren har alltså engagerat sig i frågan.

– Vi ser tydlig potential att skapa ett västsvenskt vindkraftskluster med projektörer, operatörer, kon-sulter och andra aktörer, säger Johan Trouvé, Han-delskammarens vd. Och västsvensk tillverkning av komponenter skulle stärka klustret ytterligare.

våren 2009 samlade Han-delskammaren medlemsfö-retag för att ta in fakta och åsikter. Sedan dess har lob-byarbetet inkluderat semi-narier i Almedalen, möten med ledande politiker som Andreas Carlgren (C) och Peter Eriksson (MP) samt rapporten ”The neverending story”. Dessutom har Han-delskammaren inlett en dialog med länsstyrelsen i Västra Götaland och ge-nomfört en workshop med medlemsföretag i vind-kraftbranschen, Handelskammarens nätverk av miljöjurister och länsstyrelsens vindkraftshand-läggare. Man redde ut var i tillståndsprocessen det brukar köra ihop sig och hur problem kan rättas till.

Tore Carlsson, energisamordnare på länsstyrelsen i Västra Götaland, uppskattade initiativet:

– Dialogen med Handelskammaren är jätteviktig, sä-ger han. Trycket kring vindkraften har ökat både från exploatörer och dem som vill bromsa utbyggnaden.

›› Trycket kring vind-

kraften har ökat både från

exploatörer och dem som

vill bromsa ut-byggnaden ‹‹

TORE CARLSSON energisamordnare på

länsstyrelsen i Västra Götaland

Fortsätter på sidan 10 ›

2009

SlutpåstiltjenSvag vind, efterhand ökande, måttlig till god sikt.

Med termer från sjörapporten skulle man kunna sammanfatta läget för vindkraften. Långa handläggningstider hos länsstyrelsen – bland de längsta i Europa – har nästan helt stoppat upp projekteringen och utbyggnaden av vindkraften. Elbolag som Rabbalshede Kraft har upplevt att de kämpat i … tja, motvind.

För att påskynda utvecklingen i Västsverige har Handelskammaren det senaste året arbetat hårt med såväl lobbying som utbildning. Och nu ljusnar det vid horisonten.

KAJSA DAHLSTEN projektledare,


TORE CARLSSON energisamordnare,

länsstyrelsen Västra Götaland

6 |REACH OUT | NOVEMBER 2010

text Gustaf Höök foto Stock XchngPolitik&lobbying

MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER››

8 | REACH OUT | NOVEMBER 2010 REACH OUT | NOVEMBER 2010 | 9

Politik&lobbying

JANUARI FEBRUARI MARS JUNIAPRILI MAJ JULI››

December–januari Handelskammaren för informella samtal med medlemsföretag inom vindkrafts-branschen om vilka de ser som de främsta hindren för tillväxt. Även i dessa samtal framträder länsstyrelsens långa handlägg-ningstider som ett hinder.

14–15 juniFörsvarsmakten fattar ett principbeslut som förbjuder vindkraftverk inom en radie av fyra mil runt militära flygfält. Dagen efter hålls en work-shop på Handelskammaren i Göteborg. Medlemsföretag, miljöjurister och länsstyrel-sens vindkraftshandläggare identifierar trånga sektorer i prövningsprocessen och kom-mer med förbättringsförslag.

5 mars Handelskammaren och länsstyrelsen har sitt andra arbetsmöte. Dessutom träffar Handels-kammarens vd Johan Trouvé miljöminister Andreas Carlgren. Samarbetet med länssty-relsen lyfts fram, klimatrapporten presenteras och miljöministern bjuds in till Handelskam-maren för att se hur Västsveriges näringsliv tacklar klimatfrågan.

6 juliVindkraftsrapporten presenteras under politikerveckan i Almedalen. Handelskammaren arrangerar semi-nariet Vindkraft 2020 – industriella möjligheter och politiska utmaningar. Under paneldebatten utbrister lands-hövding Lars Bäckström ”av de 19 krav som Handelskammaren ställer i rapporten skriver vi under på 17.”

11 februariHandelskammarens Kajsa Dahlsten och länsstyrelsens energisamordnare Tore Carls-son har sitt första gemensam-ma arbetsmöte. Resultaten av samtalen med medlemsföre-tagen diskuteras.

14 aprilAndreas Carlgren kom-mer till Göteborg. På förmiddagen deltar han i en paneldebatt på läns-styrelsens seminarium och på eftermiddagen är han huvudtalare när Handelskammaren håller medlemsmöte på temat Så tar Västsveriges näringsliv täten i den gröna omställningen.

r abbalshede Kraft bil-dades 2005 och är en heltäckande vindkraft-aktör. Det Bohuslän-baserade företaget pro-

jekterar, köper, bygger, driver och un-derhåller vindparker. I nuläget har man tre vindparker men projektportföljen är stor. Målsättningen är att växa rejält och år 2015 driva cirka 250 vindkraft-verk.

För att nå dit måste det dock gå snab-bare att få börja bygga.

– Vi lägger väldigt mycket tid och

MARIA PAIJKULL miljöjurist Vinge1. Väldigt positivt. Det är jätte-bra att Handelskammaren tar tag i frågan och samlar alla intressenter. Frågeställningarna

behövde struktureras.2. Det kommunala vetot är ett problem, men jag tror att regeringens övergripande mål kommer att ”vinna”. Men då måste miljöbalken tillämpas utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

KATHARINA KANTH projektledare Triventus1. Det var skönt att frågorna togs upp. Att projektörer och myndighetspersoner samtalar ökar chansen att komma framåt.

2. Det beror på. Försvarsmaktens fredade zoner lägger en död hand på många projekt. Reger-ingen måste engagera sig mer och samordna olika intressen.

LENNART VÄRMBY regeringens vindkraftsamord-nare Sydväst1. Det är väldigt lyckat att indu-strin och Handelskammaren har kontaktytor och att Handelskam-

maren är så offensiv. Vindkraften måste ses som industriell utveckling och inte bara som klimatåtgärd.2. Det kommunala vetot och försvarets inställ-ning är två stora hinder. Projektörerna måste ta sig i kragen, särskilt i områden där det är lätt att skapa opinion mot vindkraften. På sikt tror jag att de största möjligheterna finns inom havs-baserad vindkraft.

2010

22 aprilJohan Trouvé har ett informellt möte med miljöpartiets ena språkrör Peter Eriksson och hans medarbetare Marie Utter. Johan berättar om det pågående samarbetet med länsstyrelsen och Handels-kammarens roll som blås-lampa och samarbetspart.

I juni arrangerade Handelskammaren en workshop där olika intressenter diskute-rade handläggningen kring vindkraft.

1. Hur upplevde du workshopen?

2. Vad tror du om framtiden för vindkraft i Västsverige?

pengar på utredningar, säger Thomas Linnard. Ofta är det svårt att förstå vil-ka krav och önskemål som länsstyrelsen har och ibland upplever jag att man utre-der något som redan har utretts.

Han sammanfattar:– Tillståndsprocessen borde helt en-

kelt gå betydligt snabbare.

rabbalshede kraft medverkade vid den vindkrafts-workshop som hölls i juni. Thomas Linnard väljer beskriv-ningen ”ett kanonmöte” och känner att länsstyrelsen vill nå bättre lösningar.

– Samtidigt kan det ta tid att förankra ambitionen i hela organisationen, säger han. Vi uppfattar även att handläggarna ibland är överbelastade.

Tillståndsprocessen innefattar inte bara projektörer och länsstyrelsen. Försvarsmaktens möjligheter att av-styra utbyggnad av vindkraft samt det kommunala vetot är två osäkerhetsfak-torer. Rabbalshede Kraft har ett aktuellt projekt där kommunen var osäker på var

i den egna organisationen beslutet skul-le fattas. Dessutom upplever företaget att ansökan sinkas hos länsstyrelsen på grund av att andra projektörer sökt till-stånd i samma område men inte lämnat lika detaljerade uppgifter. Thomas Lin-nard efterlyser ett mer övergripande perspektiv på den svenska vindkraften.

– I grunden finns ju EU-direktiv och nationella mål vad gäller minskade ut-släpp och ökad andel förnybar energi.

Vindkraften är en infrastrukturfråga som tillhör riksdagspolitiker snarare än kommunpolitiker.

Han avslutar:– Eftersom det är så svårt att få till-

stånd att bygga krävs en projektportfölj med dubbelt så många kraftverk som vi vill bygga. Detta trots att vi sållar noga och bara går vidare med projekt där marken har översiktsplan eller är utpe-kad som av riksintresse för vindkraft.

FrustrationhoselbolagetRabbalshede

Rabbalshede Kraft hoppas ha 250 vindkraftverk i drift år 2015. För att det ska bli verklighet krävs en snabbare tillståndsprocess.

– Ibland känner man att kraven på utredningar aldrig tar slut, säger Thomas Linnard, vd.


Politik&lobbying

AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER

Krönika:Politik&lobbying

Flytta till händelsernas centrum.Vi har växt för att du ska kunna göra detsamma. Vår nya fastighet med inbyggd service, gröna lösningar och en av Västsveriges största konferensanläggningar är klar. Några av våra nya samarbetspartners har redan flyttat in. Vill du växa tillsammans med oss? Ta första steget på www.lindholmen.se/tillväxtytor.

AugustiI flera uttalanden i media uttrycker miljöminister Andreas Carlgren missnöje med de konsekvenser som det kommunala vetot fått i många kommuner.

11 novemberHandelskammarens Kajsa Dahlsten medverkar på länsstyrelsens dialogdag om vindkraft i Skövde. Fokus ligger på elnätsutbyggnaden och representanter för Försvarsmakten deltar.

Så jobbar Handelskammaren vidare med fråganSamarbetet med länsstyrelsenRapporten ”The neverending story” har distribuerats till länsstyrelsens handläggare och tvärsektionella grupp. Handelskammaren fortsätter gärna vara näringslivets röst och bistår med medlemsföretag om länsstyrelsen behöver kontakt med branschen.

Det kommunala vetotKommunernas utnyttjande av sin vetorätt måste bli mindre godtyckligt. Ärenden får inte hamna i långbänk på grund av att kommunen skjuter upp beslut. Handelskammaren fortsätta att verka för att vetot mildras, kanske genom en tidsgräns. I närtid plane-ras ett seminarium i Stockholm med fokus på det kommunala vetot, dit representanter för relevanta departe-ment samt Sveriges Kommuner och Landsting bjuds in.

Försvarsmaktens riktlinjerDet generella förbudet mot eta-blering av vindkraft kring militära flygplatser (tidigare en radie på 40 kilometer) har luckrats upp, men fortfarande råder osäkerhet bland branschens aktörer. Detta leder i sin tur till att nödvändiga vindkrafts- och elnätsinvesteringar riskerar att frysa inne. Handelskammaren har inlett en dialog med Försvarsmakten för att peka på branschens behov av tydliga, långsiktiga spelregler.

Not in my backyard-syndrometAllmänhetens kunskap om vad vindkraft egentligen innebär är låg. Det krävs att projektörer informerar politiker, kommunala tjänstemän och allmänhet så att oklarheter för-svinner och med dem kanske även motståndet.

8 septemberVindkraftsrapporten ”The neverending story” publiceras. Rapporten landar på skrivbordet hos drygt 400 branschaktörer och politiska beslutsfattare på nationell, regional och kommunal nivå. Samma dag skriver Göteborgs-Posten om rapporten.

Vi handskas med motstridiga intressen och mås-te ha schysst och effektiv handläggning.

Länsstyrelsen har alltså en dubbel roll: den är såväl regeringens förlängda arm (förverkligande av energipolitiken) som tillståndsmyndighet (prö-vande mot miljöbalken).

– Redan innan kontakterna med Handelskam-maren tillsatte vi en intern vindkraftsgrupp, säger Tore Carlsson. För att kunna lämna entydiga bud-skap utåt måste vi höja vår kunskapsnivå och vara tydligare med vad vi kräver av exploatörer för att kunna hantera ett ärende.

Workshopen resulterade i ett antal förbättrings-förslag, kopplade framför allt till länsstyrelsen, och arbetet har mottagits väl.

– Vid vårt vindkraftseminarium i Almedalen i somras sade landshövding Lars Bäckström att han

”köpte” 17 av våra 19 förslag, säger Kajsa Dahlsten.

Förbättringsförslagen rörde inte bara länsstyrel-sen, utan även Försvarsmakten och det så kallade kommunala vetot.

det kommunala vetot kom till i samband med den nya lagen om prövning av vindkraft. Den så kallade dubbelprövningen togs bort, men numera måste den berörda kommunen lämna sitt godkännande.

Vad gäller Försvarsmakten, så togs i somras ett principbeslut om att nya vindkraftverk inte ska tillåtas inom en radie av 40 kilometer från tio militära flygfält. Sedan dess har Försvarsmakten backat och ska precisera avgränsningar för varje enskilt flygfält, men vindkraftbranschen vågar inte ”ropa hej”.

Den västsvenska vindkraftens framtid omges alltjämt av frågetecken. Handelskammaren fort-sätter arbetet med att räta ut dem.

när bitarna har fallit på plats och positionsfördel-ningen i riksdag och regering är avgjord är det bråda dagar för oss som jobbar med politikerkontakter i Stockholm. På sätt och vis jobbar jag som säljare, med Västsverige som produkt. Mitt jobb är att sälja in Väst-sverige till politikerna och få dem att inse vikten av vår region för hela landet. Det ska sedan leda till kloka politiska beslut som skapar förutsättningar för mer affärer och tillväxt.

Alliansen får styra landet i fyra år till, vilket innebär att vi kan bygga vidare på de kontakter inom regerings-kansliet som vi har lyckats skapa under förra mandat-perioden. Ett antal relevanta statsråd och statssekrete-rare har dock bytts ut och det gäller att hinna få en plats i almanackan deras innan alla rutor är fyllda. Från oli-ka politiska håll har jag redan fått veta att vår nya infra-strukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) är en mycket kompetent och påläst politiker. I sin befattning som finanslandstingsråd drev hon igenom att Nya Ka-rolinska i Solna byggs genom OPS-principen (offentlig-privat samverkan). Det ger hopp om en lösningsinrik-

tad infrastrukturpolitik. Vi ser fram emot att ta emot henne på ett besök i Västsverige, för att visa på de sats-ningar på väg och järnväg som vår region behöver.

Peter Norman, som nu har blivit Anders Borgs högra hand, är en annan intressant minister som vi ser fram emot att träffa. Med honom fortsätter vi gärna samta-let som vi påbörjade med hans företrädare Mats Odell, kring politiska beslut som kan skapa incitament för att få in mer och nytt kapital på marknaden. Dessutom ansvarar Norman för alla statliga bolag, vilket innebär att vi får prata med honom om att få fler västsvenskar i styrelser till statliga bolag.

en viktig skillnad jämfört med förra mandatperioden är att alliansen nu regerar i minoritet. Det gör riksdagen till en reell maktfaktor snarare än regeringens förläng-da arm i transportsträckan från regeringsförslag till lag. Det är bra för demokratin, och för Västsverige, som nu får större möjlighet att påverka beslutsfattandet genom riksdagsledamöterna. Särskilt nu när fler västsvenskar har tagit plats i näringslivsrelevanta utskott.

Uppdrag: Att sälja in en region

katrien vanhaverbeke,

public affairs stockholm

›› Fortsättning från sidan 7


Vinjett


överenskomna hänvisningar till delar i Incoterms mellan köpare och säljare håller även i domstol.

villkoren i incoterms har revide-rats flera gånger sedan 1936 och den förändring som sker nu är den åt-tonde i ordningen. Anledningen till att Incoterms revideras är omvärl-dens förändringar. De internatio-nella leveransvillkoren måste följa

Utbildning text Ingrid Hellgren Sjöberg foto Göteborgs Hamn

d en som jobbar med import och export gör klokt i att hålla sig uppdaterad kring

regelverket. Man kan förlora mycket pengar om man inte vet vad de olika villkoren betyder, konstaterar Jes-sika Wassberg, utbildningsansvarig på Västsvenska Industri- och Han-delskammaren.

Internationella Handelskammaren tog initiativ till den första versionen av Incoterms redan 1936. Syftet var att hitta ett standardsystem som reglerade vem som har ansvaret för varorna vid export eller import; vem ska till exempel betala frakten, vem ska stå risken för de olika delsträck-orna under transporten etc.

Leveransvillkoren i Incoterms är accepterade över hela världen och

Lär dig om nya Inco terms

JESSIKA WASSBERG

utbildningsansvarig Västsvenska Industri-

och Handelskammaren

Internationella Handelskammaren har genomfört en omfattande revidering av leveransvillkoren i Incoterms. De nya villkoren, Inco-terms 2010, som gäller från och med 1 januari 2011, är viktiga att känna till för alla som sysslar med internationella affärer.

utvecklingen av handeln gällande användandet av transportslag, nya regel-verk och kring det ökade terrorhotet i världen efter 11 september 2001.

– Alla som jobbar med export eller import måste känna till förändringarna i Incoterms. Den här gången har det skett lite större för-ändringar än vid de senaste två revideringarna, säger Jessika Wassberg. Fyra av de gamla villkoren försvinner och två nya till-kommer.

västsvenska industri- och Han-delskammaren erbjuder ett antal före-

läsningar om de nya In-cotermsreglerna i höst och under nästa vår. Dels en grundutbildning på en heldag men också kortare tretimmarssemi-narier runt om i Västsve-rige, avsedda för dem som redan är bekanta med de gamla reglerna men vill uppdatera sina kun-skaper. Det blir också en separat kurs riktad till

bolagsjurister.– Det finns ett stort intresse för det

här ämnet och några av utbildningarna är redan fullbokade, men vi fyller på med fler när behov uppstår, säger Jes-sika Wassberg.

För aktuell informa-tion om vilka semina-rier som är på gång, läs mer på:

www.handelskammaren.net /incoterms2010

Incoterms 2010– några av nyheternaDen nya utgåvan innehåller betydande förändringar i såväl form som substans. Ett stort moment som kommit in i alla interna-tionella leveranser sedan den 11 september 2001 är säkerhetsföreskrifter i transporter. I Incoterms 2010 har det term för term lagts fast vilka skyldigheter och kostnadsansvar som ligger på vardera parten. Vidare har ter-merna genomgående fått en ökad precision, utan att förändra rättsläget. DDP (Delivery Duty Paid) är ett sådant exempel där det nu äntligen slagits fast vem som står för moms om inget särskilt avtalats.

Gö

teb

org

s H

amn

sC

on

tain

erte

rmin

al

Co

nta

iner

tåg

Ham

nb

anan

Om IncotermsI Internationella affärer finns standardvillkor för hur man uttrycker vilken part som står för kostnader och risker. De vanligaste villkoren med tolkningar samlas i boken Incoterms.

Leveransvillkoret (leveransklausulen) i offerten informerar om vem som:

› betalar frakt och övriga kostnader i samband med transporten

› står för risken vid en eventuell godsskada eller förlust

› betalar tull och skatt i importlandet

Källa: Exportrådet


Vinjett


text & foto Christian EricssonUtbyte

Handen på hjärtat: hur ofta använder du bråk eller Newtons lagar i ditt dagliga liv? De flesta av oss kan ärligt säga aldrig.

Det är med andra ord inte så konstigt att skolelever har svårt att förstå nyttan med matematik och andra naturvetenskapliga ämnen – att det faktiskt kan bli något att göra karriär på. Det här ska Matena råda bot på.

i smail Pelaseyed berättar, gestikulerar och förklarar varför Handelskammaren drivit projektet Matena i Göteborg sedan 2009. Han

är väldigt pedagogisk. Lite knep verkar han ha plockat upp från de lärare som han hoppas ska fortbilda sig inom pro-jektets ramar.

– Undersökningar, bland annat från OECD, visar att intresset och kun-skapen för de naturvetenskapliga ämnena sjunker drastiskt i västvärl-den. Våra medlemsföretag är starkt beroende av de här kunskaperna, av folk med den här typen av kompetens. Och det gäller inte bara de rena tek-nikföretagen, utan alla. Så för våra medlemmars skull är det är viktigt för Handelskammaren att jobba med det här problemet, säger han.

matena riktar sig ytterst till elever på framför allt högstadiet, och dessa når man genom nyckelpersonerna: lärarna. Genom att stödja, entusiasmera och fortbilda lärare samt ge dem praktiska exempel från arbetslivet att använda i undervisningen räknar man med att elevernas intresse och kunskaper ska öka.

Dels gör de deltagande företagen be-sök på skolorna och visar på exempel

Räkna med kunskapslyft

vilken praktisk nytta kunskaperna kan ha. Dels fortbildas lärarna, och får hjälp med att lära ut på ett inspirerande sätt. Företag och skolor utvecklar tillsam-mans läromaterial som sedan används i klasserna. I slutänden handlar det mycket om kommunikation. Företag och skolor behöver lära sig att prata samma språk och därmed öka förstå-elsen.

– Vi vill att det här sättet att jobba ska vara lika självklart som lärlingspro-gram och studieresor.

nu, ett drygt år efter att projektet startades, har man så smått kunnat börja dra slutsatser om hur väl projektet fungerar. Responsen har varit väldigt god från både skolor och företag.

– Ja, det är roligt! Skolorna är väldigt positiva när vi tillför en koppling till arbetslivet på det här sättet. Och flera företagsledare ställer upp och ger av sin rätt dyrbara tid. De tycker att det är ett bra sätt att ge något tillbaka, berättar Ismail Pelaseyed.

Matena har satts upp i hittills sju kommuner i Sverige, från Luleå i norr till Ljungby i söder. Bakom står Skol-verket, Teknikföretagen, AB Volvo och AstraZeneca. Kopplingen till Göteborg är med andra ord tydlig.

– Jag skulle säga att det här är ett helt

nytt, unikt sätt att jobba i Västsverige. Lärarfortbildningar har testats. Att ha kontakter med företag har testats. Men aldrig tillsammans på det här integre-rade sättet.

I dagsläget har Matena kontakter med lärare från ett femton-tal skolor, i allt från Hovås till Hammarkullen. Företag som är inblandade är tunga aktörer som Volvo, SKF, Ericsson och AstraZeneca, men även startupföretag som Bluetest med sex an-ställda.

– Inte minst de små företa-gen kan vara positiva förebil-der. Budskapet eleverna får är tydligt: med den här typen

av kunskaper kan du starta och driva ditt eget företag, säger Ismail Pelaseyed.

i såna här processer kan man inte räk-na med några snabba resultat, det kan ta många år innan effekten blir märkbar.

I Holland har ett liknande projekt testats i snart ett decennium, och det är först nu tydliga resultat börjar synas.

– Vi ser det här som ett långsiktigt projekt. Må-let är att göra Västsve-rige starkare, det här är en viktig faktor i regionut-vecklingen. Matena är ett projekt som kommit för att stanna.

Vill du veta mer om Matena eller vara med och delta

i projektet? Läs mer på: www.handelskammaren.net/matena.

›› Vi vill att det här sättet att

jobba ska vara lika självklart som lärlings-program och

studieresor ‹‹ISMAIL PELASEYED

projektledare och koordinator för Matena

amparo solutions i Göteborg utvecklar och bygger system för trafiksäkerhet och trafikstyrning. Företaget är med i nätverk för teknikföretag, och nåddes av Matena den vägen.

– Vi tyckte att det lät väldigt intressant. Vi är fullständigt beroende av att det finns folk som går tekniska utbildningar. Och dessutom tyckte vi att det var för en god sak, berättar Leon Nilsson, vice vd för Amparo Solutions.

samarbetet sker med Skälltorpsskolan i stadsdelen Backa. Första steget var att bjuda in läraren Anna Lysmark att besöka företaget.

– Det var väldigt skönt att komma ut och se hur det fungerar i näringslivet. Det har gett mig ett annat perspektiv på min egen undervisning. Jag har arbetat som lärare i 17

år, man går lätt in sina spår, säger Anna Lysmark.

Hon är kontaktlärare (det som förut kallades klassföreståndare) för en av vetenskapsklasserna på skolan, och under hösten har man dragit igång ett robotprojekt.

– Jag tänkte helt egoistiskt att jag ville komma till ett företag som kunde något om robotar, och det visade sig att mycket av det Amparo Solutions sysslar med kunde överföras till oss. Infraröda sensorer, till exempel.

Varför har intresset för naturvetenskap sjunkit i skolan?

– Om jag ska vara ärlig tycker jag att vi har va-rit för slappa, och det beror både på lärare och elever. Många gör sitt bästa, men en del fattar inte att de kunde lägga ner mycket mer kraft på att lära sig ämnena, säger Anna Lysmark.

Nästa steg i planen är att företaget besöker klassen. Då får eleverna möjlighet att få svar på sina frågor, och man kan förklara och demonstrera hur de teoretiska kunskaperna kan omsättas i praktiken.

– I stället för att prata om magnetism i all-männa termer kan vi visa konkreta exempel på hur man kan använda sig av fenomenet, till exempel för att räkna passerande trafik på cykelbanor, säger Leon Nilsson.

Hur mycket tid och resurser behöver man lägga som företag?

– Det beror nog lite på hur stort behov läraren har. Vi har hittills lagt mellan 15 och 20 arbetstimmar. Det är inte särskilt mycket tid, så det är absolut något vilket företag som helst skulle mäkta med.

Leon Nilsson, vice vd för

Amparo Solutions

I industrin blir teori till verklighet

FAKTA ISMAIL PELASEYED

› Ålder: 25 år› Bor: Masthugget› Familj: Fru› Jobb: Projektledare för Matena› Fritid: Tränar brasiliansk jiu-jitsu› Bakgrund: Kandidatpro-grammet i kemi på Göteborgs Universitet, jobbade därefter som projektledare på den ideella föreningen Intize som ordnar mentorer i matematik åt gymnasieelever


Vinjett text Namn Namnsson foto Namn Namnsson Vinjett


text Karin Aase foto Getty ImagesInternationellaaffärer

När ett företag får utländska ägare eller börjar verka på en ny internationell marknad kan det vara klokt att förbereda sig på de kulturkrockar som kan uppstå. Genom att lära sig grunderna i de nya kollegornas affärskultur kan onödiga miss-förstånd undvikas och det blir lättare att göra affärer tillsammans. Volvo Personvag-nar är ett av de företag som tagit hjälp av Handelskammaren för att förbereda sina medarbetare inför samgåendet med Geely. I september hölls en föreläsning för höga chefer och andra berörda medarbetare.

d et är en blåsig morgon på Hisingen i Göteborg. Utanför Volvohallen smäller flaggorna i vinden, den blå-gula svenska men också den röd-gula kinesiska. En grupp besö-

kare från Kina går förbi med sin svenska värd, och det blir på en gång väldigt tydligt att Geelys köp av Volvo Personvagnar innebär daglig kontakt med en helt ny affärskultur.

– När vi köptes av Ford på 90-talet visste de flesta såklart att det fanns kulturella skillnader mellan USA och Sverige, men vi var inte beredda på att vi skulle vara så olika och att det skulle påverka vårt sätt att göra affärer så mycket, berättar Helena Dino.

Varningförkulturkrockar!

1. Vad tyckte du om föreläs-

ningen?

2. Vad kommer du att ha mest

nytta av?

RUNE BJÖRLIN modellchef på designavdel-ningen

1. Det var fantastiskt och mycket intressant att höra om Kinas kultur. Det var mycket som jag inte visste om sedan tidigare.2. Att veta mer om hur man beter sig i Kina.

PER OLA FUXIN biträdande chef på Vehical Engi-neering

1. Det var väldigt intressant, dess-utom kunde jag referera det till tidigare erfarenheter.2. Avsnittet om hur man uppträder och beter sig. Dessutom var det bra att han gav oss tips om vad vi ska tänka på när vi anlitar tolkar.

NINNI SAND project team manager

1. Det var jättebra. Martin Hen-ningsson var väldigt väl förberedd men höll det hela på en lagom nivå.2. Kunskapen om hur man gör affärer, och insikter om hur kvinnor bemöts i Kina.

den här gången vet ledningen för Volvo Personvagnar hur viktigt det är att inte bortse från kulturfrågorna, och företaget har redan börjat utbilda sina anställda i kinesisk affärskultur. Utgångspunkten är att ju mer personalen vet om och förstår av kinesisk kultur, desto lättare kommer de att kunna jobba tillsammans med sina nya kollegor. Vilket naturligtvis i förlängningen betyder färre problem och fler möjligheter för de båda företagen att göra affärer ihop.

Därför har Helena Dino tagit initiativ till att alla högre chefer inom Volvo Personvagnar samt de som ska flytta till Kina får delta i en hel- eller halvdagsut-bildning där de har fått lära sig mer om kinesisk kultur. Martin Henningsson på Västsvenska Industri- och

››

Röster från föreläsningen

Kunskap om de nya kollegornas kultur betyder färre problem och fler möj-

ligheter att göra affärer ihop.

TÄNK STORT!Det finns hamnar som är större än vi, men inte i vår del av världen. Göteborgs Hamn är störst i Skandinavien, med 175 fartygsanlöp i veckan. Tack vare effektiva och hållbara trans-porter når vi 70% av den nordiska marknadens industriproduk tion inom sex timmar. Med våra 26 dagliga tågpendlar till viktiga logistikcentra i Sverige och Norge har vi en avgörande roll i Sveriges samhällsutveckling. Med direkta avgångar till både Nordamerika och Fjärran Östern skapar vi optimala förutsättningar för landets internationella konkurrenskraft. Vi har stora planer för framtiden. Tänk stort du också.

tankstort_lejon_215x132_utfall_100930.indd 1 2010-09-30 10.03

JuridikInternationellaaffärer

Handelskammaren, som själv har bott och jobbat i Kina i flera omgångar, har delat med sig av sina erfarenheter för att så långt det går förbereda de Volvo-anställda på viktiga aspekter av kinesisk kultur.

– Det här ger naturligtvis inte svar på allt, betonar Helena Dino, men det påminner oss om att vi ska ha respekt för att vi är olika samtidigt som det ger oss en grund att stå på när det gäller vårt samarbete.

den här blåsiga onsdagen i september är det cirka 200 medarbetare inom Volvo personvagnars pro-duktutveckling som ska få ta del av Martin Hen-ningssons erfarenheter. Inne i konferenslokalen får de 1,5 timmes genomgång av allt från den kinesiske tänkaren Konfucius till vilken titel det är bra att ha på visitkortet.

– Man kan säga att jag ger ledtrådar till den kinesis-ka kulturen som hjälper er i era kontakter, förklarar Martin Henningsson.

– Om du vet att Kina genomsyras av Konfucius tankar, och om du vet att Konfucius lade stor vikt vid hierarkier så har du lättare att förstå varför titlar är så viktiga för kineserna och varför de så ogärna säger emot sin chef.

Hela detta sätt att tänka genomsyrar Martin Hen-ningssons föreläsning. Det kommer en del enkla svar, som att siffran 4 betyder otur och siffran 8 tur, men deltagarna får också veta varför det är så och vilka konsekvenser det kan få.

– Eftersom 4 uttalas på samma sätt som ”död” är det ett otursnummer i Kina, förklarar Martin Hennings-son, och eftersom symbolik är viktigt för kineser kan det betyda att den fjärde april – den fjärde dagen i den fjärde månaden – kan vara en olämplig tid att skriva kontrakt på.

över huvud taget tycker Martin Henningsson att svenskar generellt sett är väldigt måna om att lära sig om andra kulturer.

– Vi vill lära oss att göra rätt. Naturligtvis kan du åka till Kina och aldrig stöta på problem, men de flesta tycker att det är bra att förbereda sig. I en sådan här föreläsning ger jag pusselbitar för att del-tagarna ska få en förståelse för vilken miljö deras kinesiska vänner kommer ifrån. Då förstår vi lätt-tare varför olika situationer utvecklar sig som de gör, och förhoppningsvis får vi lättare att göra affärer ihop.

›› Siffran fyra är ett oturs-nummer i

Kina, och efter-som symbolik är viktigt för kineser kan det betyda

att den fjärde april – den

fjärde dagen i den fjärde månaden –

kan vara en olämplig tid

att skriva kon-trakt på ‹‹

MARTIN HENNINGSSON


››

Fråga juristerna

Du vet väl om att du som medlem i Handelskamma-ren har tillgång

till en timmes kostnadsfri juridisk rådgivning? Om du vill veta mer kan du kontakta: Lotta Ostler, 031-83 59 91.

måste vi anställa de nyss uppsagda?

Som så många andra företag var vi tvungna att säga upp personal i lågkonjukturen. Nu har det glädjande nog vänt för oss, och vi behöver nyanställa. Kan vi rekry-tera helt fritt eller måste vi anställa de personer som sades upp tidigare i år?

svar: Ni måste noggrant gå igenom uppsägningarna från i våras och kontrollera om någon av personerna som sades upp har så kallad ”företrädesrätt till återanställning”. Reglerna kring detta finns i lagen om anställningsskydd (LAS). De omfattar personer som har sagts upp på grund av arbetsbrist och som har en sammanlagd anställningstid (inklusive uppsägningstid) om minst tolv månader. Dessa personer har företrädesrätt till återanställning under uppsägningstiden och nio månader därefter, under förutsättning att de har tillräckliga kvalifikationer för de lediga tjänsterna.

Företrädesrätten gäller dock inte förrän man har meddelat arbetsgivaren att man vill komma ifråga för lediga tjänster. Har arbets-givaren försummat att ange i uppsägningshandlingen ifall den anställda omfattas av företrädesrättsreglerna eller inte, så gäller före-

trädesrätten även om den anställde inte uttryckligen anmält anspråk på företrä-desrätt. Företrädesrätten gäller i den verksamhet där man tidigare har arbetat. Man har alltså inte företrä-desrätt till ny anställning på annan ort eller i annat koncernbolag. Är det flera med företrädesrätt som konkurrerar om samma tjänster, så ska arbete erbjudas i turordning. Den med längst anställningstid har företräde.

Oftast uppstår diskussio-ner angående vad som är

”tillräckliga kvalifikationer” för ett visst arbete. Arbets-domstolen har i sina domar genom åren gett uttryck för att man som arbetsgi-vare måste räkna med 3–6 månaders upplärningstid. Kan man lära sig arbetet på 3–6 månader anses man alltså ha tillräckliga kvalifikationer. Kom ihåg att det är arbetsgivaren som måste bevisa att en person som inte erbjöds återan-ställning saknade tillräckliga kvalifikationer för tjänsten. Om man som arbetsgivare bryter mot företrädesrätts-reglerna kan man bli skyldig att betala skadestånd.

CHARLOTTE JOHANSSON,

Vinge

när får en upphandling avbrytas?

svar: Det kan finnas flera anledningar till att en upphandlande myndighet väljer att besluta att avbryta

en upphandling. EG-dom-stolen har slagit fast att ett sådant beslut omfattas av rättsmedelsdirektiven och omfattas således av lag (2007:1091) om of-fentlig upphandling (LOU) respektive lag (2007:1992) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjäns-ter (LUFS). Detta innebär att en leverantör som lidit skada av beslutet kan ansöka om överprövning av beslutet, i första hand vid förvaltningsrätt.

Vad domstolen har att ta ställning till vid en sådan talan är om den upphand-lande myndigheten haft

”sakligt skäl” för att avbryta upphandlingen. Vad som ligger i begreppet ”sakligt skäl” är inte helt klarlagt. Enligt EG-domstolen krävs inte att det föreligger allvarliga omständigheter eller undantagsfall för att ett beslut om att avbryta en upphandling skall stå i överensstämmelse med det upphandlingsrättsliga regelverket. Det avgörande är om beslutet är sakligt motiverat och att beslutet inte träder de grundläg-gande principerna för of-fentlig upphandling för när.

EG-domstolen har bland annat ansett att bristande konkurrens och olämpligt utformat förfrågningsun-derlag varit grund för berät-tigat avbrytande.

Regeringsrätten har sedan tidigare godtagit att den omständigheten att det endast finns en kvalifi-cerad anbudslämnare utgör sakligt skäl för att avbryta en upphandling. Vidare har Regeringsrätten i ett avgörande ansett att sakligt skäl också föreligger om anbudssumman överstiger den budget som fastställts för upphandlingen.

I ett annat fall fann länsrätten i Göteborg (läns-rättens dom har sedermera fastställts av kammarrätten i Göteborg) att sakligt skäl för att avbryta en upphand-ling förelåg när en kommun på grund av kraftigt försäm-rade ekonomiska förutsätt-ningar inte längre ansåg sig att ha råd att fullfölja det aktuella projektet som bestod i nybyggnation av en skola. Domstolarna kom till denna slutsats oaktat att anbudssumman inrymdes i den ursprungliga budgeten för projektet.

ULF KÄLL,

Vinge

Har du frågor om juridik?Skriv till [email protected]!


CHARLOTTE JOHANSSON Vinge

ULF KÄLL Vinge


Medlemsnytt text Gustaf Höök foto Stephi 2006/ Flickr Västsverigeiomvärlden

››

Arbetsskador, miljöförstöring och människor som arbetar som robotar. Det är bland annat detta som västsvenska gymnasieelever tänker på när de får associera till industrin.

Det är viktigt att vända bilden till en positiv så att unga män-niskor även i framtiden söker sig till industrin. Men hur ska det gå till?

Molnet speglar vilka ord västsvenska gymnasie-ungdomar förknippar med industrin. Ju större ord, desto fler har svarat så.

kraftig tillväxt och fortsatt expansion ut i Europa gör att Gina Tricot låtit bygga ett nytt huvudkontor i Borås. Under november sker flytten till Brodal. En spektakulär byggnad med en fasad av vitt glas gör kontoret både estetiskt tilltalande och klimatsmart. Den strategiska placeringen är tänkt att underlätta för pendlande anställda. Från den nya adressen nås motorväg, centralstation och Borås centrum på bara ett par minuter och därmed krymps avståndet till Göteborg.

var förberedd, avsätt tid, ha en tydlig målsättning och krydda med en stor portion nyfikenhet på andra människor! Det var de tydliga och handfasta råden som demonstrerades för publiken under Eventdagarna på Svenska Mässan.Maria Ek, ansvarig för Handelskammarens affärsnätverk Next&Now och ”matpredi-kanten” Anders Arnell, bjöd tillsammans på det bästa receptet för att lyckas bygga ett fungerande nätverk.

Receptet på den gazpacho Anders och Maria bjöd på hittar du på www.handels-kammaren.net/affarsnatverk.

Ingredienserna du inte kan vara utan

Gina Tricot flyttar in i unikt huvudkontor

Anders Arnell och Maria Ek serverade sopplunch, men talade framför allt om vilka ingredienser som behövs för att bli en framgångsrik nätverkare.

Mjukvara för miljön capee group har fått ytterligare en kvalitetsstämpel. För sin potential att bidra till ett hållbart samhälle har Capee Group blivit medlem i Cleantech Inn Sweden, en organisation som främjar hållbar utveckling genom att fokusera på cleantech-innovationer i tidiga skeden hos företag med tillväxtpotential. Genom mjukvara hjälper Capee Group industri-företag att göra processindustrin mer effektiv, lönsam och miljövänlig.

Pharmadule till Älvstrandenälvstranden utveckling har tecknat hyreskontrakt med Pharmadule AB som flyttar sin Göteborgsverksamhet från Arendal till Lindholmen. Pharmadule AB levererar högteknologiska, modulära pro-duktionsanläggningar till läkemedels- och bioteknikindustrin och sysselsätter i dag cirka 60 anställda.

Gasell säkrar upp Danmarki november 2010 startar det svenska konsultbolaget Seccredo verksamhet på den danska marknaden. Företaget erbju-der rådgivning inom området risk-, kris-hantering och säkerhet, och satsningen i Danmark görs genom rekryteringen av Thomas Pedersen. Han har erfarenhet ifrån befattningar vid den danska marinen och i den danska styrkan i Afghanistan. Företaget har expanderat kraftigt redan från start och har blivit utsett till Gasell-företag två år i rad.

Bild

: Win

gård

h A

rkite

ktko

ntor

AB


Vinjett text Namn Namnsson foto Namn Namnsson


text Namn Namnsson foto Namn Namnsson Vinjett

REACH OUT | NOVEMBER 2010 | 2322 | REACH OUT | NOVEMBER 2010

Västsverigeiomvärlden

t illverkningsindustrin har starka rötter i Sve-rige i allmänhet och Västsverige i synnerhet. Sedan mitten av åttio-

talet arbetar visserligen fler svenskar inom tjänstesektorn än inom varu-produktion – och skillnaden fortsät-ter öka – men bilden är mer nyanserad än så. Industrin är till exempel den sektor där ett jobb ger högst indirekt sysselsättningseffekt och det är också här det satsas mest på forskning och utveckling.

– Tittar man på den svenska expor-ten så stod den varuindustrin år 2007 för 72 procent, säger Kajsa Dahlsten, projektledare för näringslivsutveck-ling på Handelskammaren.

Hon fortsätter:– Den har alltså avgörande betydel-

se för Sveriges ekonomi även i framti-den. Men ska vi vara konkurrenskraf-tiga krävs att unga människor söker sig till industrin.

västsvenska industri- och Han-delskammaren har frågat knappt fyratusen gymnasieungdomar runt-

om i Väst- sverige vilka ord de förknippar med industrin. I början på nästa år publi-ceras resultaten i en rapport, som blir startpunkten för Handels-kammarens och medlemsföretagens arbete med att försöka ändra den ibland negativa bilden av industrin bland unga. Vanliga ord i undersök- ningen är utsläpp, tråkigt, hårt, smuts och tungt.

– Många tänker fortfarande på indu-strijobb som slitsamma och monotona. Men det har ju hänt mycket med arbets-förhållandena, säger Kajsa Dahlsten.

Hon menar att det dessutom kan vara väldigt stimulerande och spännande att jobba inom industrin.

– Ta till exempel ingenjören på Volvo som reser jorden runt och samarbetar med människor från olika kulturer. El-ler varför inte forskaren på Autoliv som

i sitt dagliga jobb un-dersöker hur man kan

rädda människoliv i trafiken.

Hur ska företagen gå tillväga för att ändra ungdomars in-

ställning till industrin?– För det första måste våra med-

lemsföretag räta på ryggen och inse vilken oerhört viktig roll de spelar och kommer att spela för Västsve-riges ekonomi. För det andra måste vi inse att huvudansvaret för att ändra på bilden av industrin ligger på oss själva inom näringslivet. Och då krävs ökad öppenhet. Företagen måste öppna dörrarna och släppa in

skolan, så att både elever och lärare faktiskt får veta hur det är att arbeta inom industrin i dag. Handelskam-maren har flera projekt som syftar till detta, till exempel Handslaget där företag och skolklasser matchas och får mötas regelbundet under två till tre år.

Vad har ni för långsiktiga mål med arbetet?

– Att förändra attityder tar lång tid. Men visst hoppas vi se förändringar när vi mäter gymnasisternas attity-der om tio år. Då vill vi se att många fler kan tänka sig en framtid inom industrin.

Svartsynskavändastillögonglitter– Huvudansvaret för att ändra på bilden av industrin ligger på oss själva inom näringslivet, säger Handelskammarens Kajsa Dahlsten.

LISA FALFORSstuderande, Torslanda

1. Industrin måste visa att den anställde har chans att påverka sina arbetsförhål-landen.2. Att industrin förknippas med ord som rent och fräscht, höga löner, miljövänligt och delaktighet.

GERT-INGE ANDERSSON (S)ordförande region-styrelsen Västra Götaland

1. Sätt in industrins betydelse för till exempel framtidens hälso- och sjukvård. Utan industrin och dess forskning och utveckling stannar samhället. 2. Det viktigaste är framtidstro. Fram-tiden ligger i industrin och den utveckling som sker där.

PONTUS SCHULTZ journalist på Veckans Affärer

1. Jag tror att förändringen måste börja inne i företagen. Vill man framstå som kunskapsdrivna företag med stor flexibili-tet, frihet och utveckling för individen, då måste man också vara det – på riktigt, i själ och hjärta.2. Möjligheter, utveckling, modernt, innovation, succé.

Ett möjligt framtida ordmoln som industrin

skulle vilja att det såg ut. 1. Hur kan man förändra ungas

bild av industrin?

2. Hur skulle du önska att bilden

såg ut i framtiden?

Röster om industrin

Vinjett


Västsverigeiomvärlden

Det finns konferenslokaler för allt. Men det är svårt att hitta de som rymmer både nytta och nöje. Därför vill vi gärna påminna om att hela vår nöjespark finns tillgänglig för alla sorters företagsarrange- mang. Vi syr ihop en lösning bara för er. Vi väcker gärna våra karuseller om ni vill bjuda på en annorlunda bensträckare. Och när dagens sista punkt är avbockad väntar resten av nöjesparken med allt från stjärnshower till mat och spel. Dessutom har vi bekväma sängar hos oss när skratt- hickan lagt sig.

Välkommen att förena nytta med nöje året om i Nordens största nöjespark!

text & foto Gustaf HöökVästsverigeiomvärlden

”Vimåstevaraöppnamotskolan”

ELISABETH ERIKSON

personalchef, Nexans Iko

Förståelse för att den gamla bilden av indu-strin lever kvar, men också en stark vilja att visa att den inte stämmer.

Företagare i Trane-mo kommun räknar med att kunna rekry-tera unga till industrin även i framtiden.

Visste du att…› … industrin har högst sysselsätt-ningsmultiplikator av näringslivets sektorer? Den har dessutom ökat. Ett industrijobb genererar i genomsnitt ytterligare 1,18 arbetstillfällen i andra sektorer.

› … varuproducerande företag står för 73 procent av FoU- utgifterna i Sverige?

› … exporten av varor står för 72 procent av Sveriges totala export?

› … exporten av varor står för en betydligt större del av BRP i Västsverige (54,61 procent) än i Stockholmsregionen (22,11) och Skåne (28,84)?

FAKTA TRANEMO KOMMUN

Tranemo

› Tätorter: Tranemo, Lim-mared och Länghem› Antal invånare: 11 622 (2009-12-31)› Arbetslöshet: 2,4 pro-cent (öppen)› Näringslivsprofil: Små och medelstora företag inom tillverkningsindustrin, som står för mer än hälften

av arbetstillfällena.› Stora arbetsgivare: Ardagh Glass (Sveriges äldsta glasbruk), Nexans Iko Sweden och Svedbergs Badrumsinredningar.› Inpendling: drygt 1 700 personer› Utpendling: drygt 1 500 personer

Göteborg

t illverkningsindustrinhar djupa rötter i Tra-nemo kommun och verk-stads- och textilnäring-en står för många av

arbetstillfällena. Över hälften av jobben i kommunen finns inom till-verkning och utvinning. Andelen är ungefär tre gånger så hög som i riket.

Om unga människor – som Väst-svenska Industri- och Handelskam-marens enkät antyder – väljer bort in-dustrin i framtiden skulle Tranemo få problem. Men när Handelskammaren i oktober höll medlemsmöte i kommu-nen andades företagarna mestadels optimism, även om de inte förvånas över att många unga förknippar indu-strin med negativa ord.

– Att bli maskinoperatör står väl inte högst på listan bland ungdomar,

säger Elisabeth Erikson, personal-chef på kabeltillverkaren Nexans Iko Sweden AB i Grimsås.

– Samtidigt har vi många ungdo-mar som praktiserat och feriearbetat hos oss och som sedan söker jobb här. Bara i år har vi anställt tio ungdomar med den bakgrunden.

handelskammarens möte lockade ett tjugotal deltagare och innehöll en workshop där uppgiften var att peka ut nyckelfaktorer som avgör Tranemos framtida konkurrenskraft. Kommu-nen har låg arbetslöshet, stor inpend-ling och vikande befolkningskurva. Deltagarna lyfte fram faktorer som tillgång och kvalitet på boende, kom-munikationer, IT/bredband, skola, omsorg och aktiviteter.

Dessutom höll Johan Trouvé och

Finn Johnsson, vd respek-tive styrelseordförande för Handelskammaren, varsitt anförande. Johan Trouvé tryckte på att unga måste komma i kontakt med nä-ringslivet redan under skol-gången.

På det området ligger Nex-ans Iko Sweden, som syssel-sätter mer än femhundra personer i lilla Grimsås, redan långt framme.

– Vi tar emot praktikanter på olika sätt och vi har en högstadieklass som vi följer från åttan till nian, säger Eli-sabeth Erikson. De eleverna får bland annat besöka vårt laboratorium och utföra experiment under en heldag på Nexans. Det är väldigt viktigt för industrin att vara öppen och låta både elever och lärare få inblick.

bernt-ove andersson, vd på betong-produkttillverkaren Prefab i Trane-

mo, lyfter också fram kontak-terna med skolan.

– Vi tar ofta emot prak-tikanter från gymnasiets byggutbildning, men det bru-kar vara på skolans initiativ, säger han. Vi kan och bör bli bättre på att själva kontakta skolan, för det är jättebra att ungdomarna får se hur vi jobbar.

På Nexans Iko Sweden arbetar man även med att lyfta fram föränd-ringar och karriärmöjligheter.

– Numera arbetar vi mot lean pro-duction, vilket till exempel innebär att alla rutinmässigt arbetar med att försöka effektivisera produk-tionen, säger Elisabeth Erikson. Det är ingen som ”bara” kör maskin längre. Dessutom ingår företaget i en koncern som finns i 39 länder, så det finns gott om utvecklings-möjligheter för unga med vilja och ambitioner.

Bernt-Ove Andersson (Prefab), Rose-Marie Boström (EB Metall) och Sture Schill (EB Metall) var några av dem som deltog i Handels-kammarens medlemsmöte och diskuterade industrins framtida konkurrenskraft i Tranemo.

Vinjett

Lämna trygghetszonen och börja nätverka

Det har varit en intensiv höst i Handelskammarens affärsnätverk. Runt om i Västsverige har deltagar-

antalen skjutit i höjden. Men den viktigaste frågan för alla som funderar på att gå med är vad utdelning och

resultat kan bli? En som vet är nätverksexperten Annika Fritzén på Comwell.

a nnika ”Fritte” Fritzén är med i flera nätverk och så nära en professionell nätverkare det går att komma. Där-för väger hennes råd tungt.

– Viktigast är att våga utmana sig själv och ha rimliga målsättningar. Jag och mina medarbetare sätter alltid upp mål och gör ekonomiska utvärderingar för varje nätverk som vi deltar i.

Med sin bakgrund som flerfaldig mästarinna i gymnastik, och egen företagare från 19 års ålder, har Annika alltid varit van att stå i rampljuset. Det har ingått i de olika rollerna att vara tillgänglig för media, men också att våga ta nya kontakter för att utveckla företagsengagemang. Sedan 1998 har hon arbetat för hotell- och konferensföretaget Comwell och är nu för-säljningschef för den svenska marknaden. Comwells anläggningar i Västsverige är Varbergs Kurort och Aspenäs i Lerum.

Annika Fritzén är med i Handelskammarens af-färsnätverk Next&Now, men också i andra nätverk som affärsklubben Arena Göteborg, Selldorado och The Lunch Network, ett kvinnligt lunchnätverk med verksamhet i Göteborg, Stockholm, Genève och London.

Vad har ditt nätverkande inneburit för Comwell?– Det har varit en viktig inkörsport till nya affärer.

Nu har nätverken lite olika profil men gemensamt är att de ska skapa nya kontakter och samtidigt öka kunskapen om och intäkter till Comwell. Enbart en-gagemanget i Next&Now har ökat våra bokningar med närmare en halv miljon kronor sedan vi gick med.

Och för dig personligen?– Att jag fått lära känna en rad nya och spännande

människor från en mängd olika branscher. Det är helt klart utvecklade att vara med i nätverk där det finns ett givande och tagande. Generellt så är människor mycket hjälpsamma när det kommer till att skapa nya kontakter och i förlängningen affärsmöjligheter.

Vilka är dina viktigaste lärdomar för att nätverka framgångsrikt?

– I botten måste det finna ett genuint intresse för andra människor. Pratar du bara om dig själv och den egna verksamheten så blir det inget givande utbyte.

– Sedan är det viktigt att analysera affärsnyttan. Alla

nätverk passar inte det egna bolaget. Både jag och mina medarbetare sätter alltid upp mål när vi deltar i ett nätverk och följer upp med ekonomiska utvärderingar. Men för att komma dit är det bra att ha en metod när det gäller uppföljning. Bäst resultat ger en snabb återkopp-ling till de personer man träffat och därefter ser jag om bearbetningen ska fortsätta. Ett vanligt fel många gör är att de nätverkar tillsammans med en kollega. Då blir det lätt att man inte vågar lämna trygghetszonen utan pratar mer med sin kollega än med övriga deltagare.

I vilken utsträckning använder du vänner eller bekanta i ditt nätverk?

– Nära vänner försöker jag undvika att ha affärsrela-tioner med. Bekanta tycker jag är en helt annan sak, de utgör ofta en viktig del i det egna nätverket.

Vilket är ditt bästa nätverksminne?– Det var när jag hade en förutfattad mening om en

person, men som efter några träffar visade sig ha helt andra sidor än vad jag först trodde. Det var en mycket positiv överraskning.

Och det sämsta?– Det har varit när målsättningen med ett nätverk

har varit för flummigt. Det passar inte mig.

Om du fick välja en önskeperson till ditt professio-nella nätverk, vem skulle det vara?

– Albert Svanberg, chef för SVT i Göteborg. Tycker han verkar vara en spännande person med sin bak-grund som sportjournalist och han är duktig på att for-mulera sig. Dessutom har vi ett genuint sportintresse gemensamt.

FAKTA ANNIKA FRITZÉN

› Titel: Försäljningschef för Comwell AB› Ålder: 45 år› Bor: Hagen, Nya Varvet› Familj: Man och två söner› Fritid: Tränar mycket på gym och gillar det mesta i idrottsväg› Bakgrund: Tävlingsgymnast på landslagsnivå. Startade det egna företaget Frittes Fritid som 19-åring. Försäljnings- och marknadschef Arken Konferenscenter 1986–1998. Försäljningschef Comwell AB 1998–.

det sjuder av aktivitet i Handels-kammarens affärsnätverk runt om i Västsverige. Från Sjuhärad rapporteras om att konceptet Onsdagslunch utvecklats till en fullträff och i Fyrbodal har Taktik- och strategi-grupperna fått 60 nya deltagare.

– I Sjuhärad ser vi ett starkt behov av det ”andrum” eller som många uttrycker det ”andningshål” som

ger tid för reflektion, injektion och andras tankar som alla våra nät-verksgrupper ger säger Jenny Wulf, ansvarig för Next&Now i Sjuhärad.

– Konkret har deltagandet i Next&Now-träffarna ökat under våren, i synnerhet har konceptet

”Onsdagslunch” blivit en succé! Här blir det under en effektiv timme massa spännande omvärldsdiskus-sioner som inte sällan leder till nya

affärsidéer eller lösningar. I vår lokal, som rymmer 14 sittande gäster, trängs upp till 30 stående personer för att få inspiration och värdefulla tips av varandra, säger Jenny Wulf, ansvarig för Next&Now i Sjuhärad.

i fyrbodal kan regionchefen LarsSegelod konstatera att fokuseringen på de nya Taktik- och strategigrup-perna har gett resultat med hela

60 nya deltagare under året. Dessa nätverksgrupper är ett forum för idéutbyte och ömsesidig rådgiv-ning i deltagarnas egna affärsfrå-gor och strategiska utmaningar. Nätverket riktar sig till bland annat vd, personalchef eller ekonomichef eller till andra personer i ledande befattning som vill diskutera frågor kring till exempel exportfokuserad tillväxt eller hållbar affärsutveckling.

Affärsnätverken lockar allt fler deltagareäven om usa:s president Barack Obama inte personligen när- varade under Eventdagarna, fanns han ändå representerad i Handels-kammarens monter. Ett nätverks-moln visade på ett mycket konkret sätt hur det går att använda sitt nätverk för att komma i kontakt med de mest inflytelserika perso-nerna, både ur ett nationellt och internationellt perspektiv.

Tanken att man aldrig är mer än sex handslag från den man vill nå är kopplat till till det som kallas Six Degrees of Separation, alltså teorin att alla människor på jorden är sammanlänkade genom vänner och bekanta i maximalt sex steg. Teorin formulerades första gången 1929 av den ungerske författaren Frigyes Ka-rinthy, och den anses som trolig även om ingen ännu har bevisat den.

Patrik Malmer från Malmer

Communication AB identifierade

sitt nätverk till-sammans med

Handelskam-marens Martin

Karlsson.

Några handslag från Obama

text & foto Jan-Olof EkelundNätverk



text Jan-Olof Ekelund foto Johannes BernerVästsvenskar

Henry Jarlsson har aldrig nöjt sig med de enkla svaren på viktiga och avgörande frågor. När andra företag väljer att förlägga produktionen i lågkostnadsländer går han sin egen väg och satsar hårdare än någonsin på skandina-visk och tysk tillverkning.

Möt mannen som varit vd för familje företaget Kinnarps i 37 år. Han har lett utvecklingen från ett medelstort företag till en dominerande aktör på marknaden för kontorsmöbler, med avancerad produktion på hemmaplan.

n är vi träffar Henry Jarls-son på kontoret i Kinnarp har han precis kommit hem från den stora tyska möbelmässan Orgatec

i Köln. Kroppsspråket och samtal med medarbetare visar att han är mer än nöjd med intres-set för Kinnarps. Under fjolåret dök nämligen tillfället upp som Henry Jarlsson länge gått och väntat på. Den tyska möbeljätten Samas hade i kölvattnet från lågkonjunkturen hamnat på obestånd och Kinnarps fick möjlighet att ta över de livskraftigaste delarna från den tyska verksamheten. Affären kunde undertecknas i mars i år.

– Vi har varit aktiva i Tyskland i flera år men det har varit svårt att med egen kraft nå den ledande ställ-ning vi har på den svenska och skan-dinaviska marknaden. Efter tuffa för-handlingar fick vi äntligen till stånd en snabb uppgörelse och det innebär att Kinnarps kommer vara bland de största aktörerna på den tyska mark-naden. Sköter vi våra kort rätt har vi möjligheten att bli ledande även där.

– Sedan finns det ju aldrig några ga-rantier att kunder stannar kvar när det blir en ny ägare. Men ska jag döma av intresset på mässan så kommer den här satsningen att gå bra. Det var öppna famnen och mycket stort intresse från flera kunder för våra produkter och inrednings-lösningar.

där har ni också ett av två skäl till varför Hen-ry Jarlsson trots uppnådd pensionsålder fått en ny utmaning. Den tyska satsningen, som ökar

Kinnarps omsättning med cirka en miljard kro-nor på årsbasis, ska ros i hamn. Det andra skälet till att dagligen fortsätta leda Kinnarps ligger i den världsomfattande lågkonjunkturen som självklart har påverkat även Kinnarps. Henry Jarlsson vill vara med tills det blir ett mer nor-malt tillstånd på marknaden.

– Under mina år i näringslivet har jag aldrig varit med om en så total inbromsning som den under 2008/09. Efter en sådan tvärnit är kon-torsmöbler inte det första kunderna investerar

i. Vi klarade oss ändå förhållande-vis bra eftersom vi har flera kunder inom den offentliga sektorn som inte är lika konjunkturkänsliga som kommersiella företag.

– Samtidigt vet jag ju med mig att det förr eller senare vänder, och det är onekligen fördelen av att ha varit med en längre tid. Nu har vi börjat få upp farten igen på försäljning och till-verkning, men det kommer att dröja tills vi är tillbaka på nya toppnivåer. Det är jag ganska säker på.

när henry jarlsson kommer in på den senaste lågkonjunkturen så

finns det två saker som irriterar honom mer än något annat.

– Det ena är alla ekonomer och även journa-lister som pratade och rapporterade om den nya ekonomin. Om att vi skulle få uppleva en period av ständig tillväxt. Vad är det för j---la dumhe-ter? Det är faktiskt skrämmande när även ut-bildade ekonomer inte har koll på det mest ele-mentära i hur en marknadsekonomi fungerar. Och det vet alla som har drivit företag under en

›› Det är faktiskt

skrämmande när även ut-

bildade ekono-mer inte har

koll på det mest ele-

mentära i hur en mark-nadsekonomi

fungerar. ‹‹

›› ››

Gubbenmotströmmen



VinjettVästsvenskar

längre tid: hög- och lågkonjunkturer avlöser varandra och därför är det viktigt att samla ihop vinsterna för att överleva eller utnyttja möjligheterna som dyker upp under en lågkonjunktur.

– Det andra som jag verkligen blir upprörd över, är att den ekonomiska kollaps som inträffade inte hade behövt bli så djup om inte amerikanska politiker hade förändrat spelreglerna för bostadsmarknaden. Pre-sident Clinton påbörjade projektet att även mindre bemedlade människor skulle få möjlighet att skaffa eget hus trots att de egentligen inte hade de ekono-miska förutsättningarna. Sedan följde utvecklingen med ompaketerade lån och till slut en finansiell kol-laps. Men om politikerna inte hade satt de traditionella marknadsreglerna ur spel, så hade krisen aldrig blivit så omfattade och spridit sig över hela världen.

När vi ändå är inne på amerikansk politik: efter ett längre samtal med Henry Jarlsson dyker tankarna upp

på den nuvarande presidenten Barack Obama och hans kampanj ”Yes We Can”. Även Henry Jarlssons inställning är ett envist och entydigt ”Ja, vi kan” – men vi gör det på vårt eget sätt.

Med en omsättning på drygt 3,2 mil-jarder (före köpet av Samas), närmare 2 500 anställda och försäljning i 40 länder, så är det svårt att få ett bättre kvitto på en framgångsrik verksamhet än de senaste årens resultat. Undanta-get krisåret 2009 har Kinnarps en bra lönsamhet och ett eget kapital på 1,6 miljarder kronor. Hur många familje- företag kan visa upp en sådan utveck-ling? I affärspressen skulle det ha kall-lats att Kinnarps besitter en ”krigskassa” men det är inte ett ord som Henry Jarls-son känner sig bekant med.

– Visst har vi ett stort eget kapital, men det innebär inte att vi vill köpa företag i parti och minut. Förvärvet av tyska Samas skedde med en blandning av lån och egna pengar. Den stora fördelen med en stark egen ekonomi är den handlingsfrihet vi har även när det blir bistrare tider. Om vi varit noterade på börsen hade vi förmodligen gjort större personalneddragningar när krisen kom. Nu kunde vi ta det lite lugnare i jakten på att skära kostnader och har nytta av det när försäljningen vänder uppåt.

att kinnarps är ett företag som kan själv finns det flera exempel på. Eftersom företaget erbju-der skräddarsydda produkter och lösningar så har kontroll över order, produktion och leverans i rätt tid alltid haft högsta prioritet. Som grund för att klara en så stor verksamhet ligger ett egenutvecklat datasystem, ett system som Henrys bror Ola började konstruera redan på 1970-talet. 1995 byttes systemet

›› Om vi varit noterade på bör-sen hade vi för-modligen gjort större personal-neddragningar när krisen kom. Nu kunde vi ta det lite lugnare i jakten på att

skära kostnader och har nytta av

det när försälj-ningen vänder

uppåt ‹‹


mot Movex och det blev en smärre ka-tastrof.

– Jag är mycket skeptisk till dagens affärssystem som är alldeles för bre-da och grunda. De har inte den spets vi behöver. Vi trodde att Movex skulle klara allt som det tidigare systemet behärskade, men vi fick jobba sten-hårt i flera år innan systemstödet var på samma nivå som innan bytet.

I dag har Kinnarps bara kvar data-baserna från Movex och alla program är som tidigare egenutvecklade. Inget affärssystem har hittills kunnat leva upp till Kin-narps krav och företaget har en egen IT-avdelning med 30-talet medarbetare och inga planer på någon outsourcing.

– Att vårt tyska förvärv Samas hade kommit på obestånd berodde inte bara på lågkonjunkturen. In-förande av ett nytt stort affärssystem bidrog till fallet, konstaterar Henry Jarlsson. Han fick därmed sin tes bekräftad om att stora affärssystem kan skapa fler problem än de löser.

Och att gå mot strömmen återkommer även i synen på var i världen det är effektivt att producera. Medan många aktörer i snart sett alla branscher förlägger sin tillverkning till Kina, så har Kinnarps varit Sverige

och Tyskland trogna.– Eftersom vi säljer skräddarsydda kontors-möbler så är det helt avgörande att ha full

kontroll över hela produktionskedjan och snabbt kunna agera. Det är sant att vissa

delar av en produktion kan vara billigare att tillverka i Kina, men ser du till hel-

heten så går ekvationen inte ihop.– Jag vill till och med hävda att produktion i låglöneländer

snabbt kan bli en förödande

FAKTA HENRY JARLSSON

› Ålder: 67 år› Bor: Hus i Falköping› Fritid: Besöker den egna vingården i Ungern varannan månad. Älskar att flyga, har avverkat över 5 000 flygtimmar.› Bakgrund: Arbetat inom familje-företaget Kinnarps sedan 1960-talet. Tillträdde posten som vd 1973. Är en av grundarna bakom organisationen The Family Business Network (FBN). Vice ordförande i Västsvenska Industri- och Handelskammaren.

›› Jag är mycket skep-

tisk till dagens affärssystem som är allde-les för breda och grunda. De har inte den spets vi behöver. ‹‹

alla som besöker Kinnarps huvudkontor i den lilla orten med samma namn, kan inte ta miste på att det är ett genuint familjeföretag. I entrén finns en oljemålning på grundarna Jarl och Evy Andersson. Paret gifte sig 1941 och året efter köpte de en snickerifabrik med två anställda för 14 000 kronor. Föräldrarna

möjliggjorde banklån genom att sätta sina gårdar i pant.

Tillverkningen bestod av finare och enklare möbler samt urfodral. 1946 blev ett viktigt år då avtal tecknades med svenska staten om tillverkning av förvaringsskåp. Men när Krigsmaterielverket några år senare sade upp avtalet, var det ett beslut som höll på att stjälpa

företaget. Räddningen blev att Jarl tillsammans med en arkitekt började skissa på hur moderna kontors-möbler borde se ut. Den första tecknade katalogen producerades 1952 och Evy och Jarl bestämde sig för att satsa på att seriepro-ducera kontorsmöbler och sluta med möbler för hemmamiljö. I stället för att sälja färdigtillverkade

kontorsmöbler frågade Kinnarps vilka behov kunderna hade och producerade enligt önskemålen.

jarl andersson var vd fram till 1973 då han lämnade över vd-ska-pet till sonen Henry Jarlsson. Då hade Kinnarps cirka 100 anställda. Jarl Andersson avled under fjolåret, 94 år gammal.

Det började med en halv säck lim och en planka

›› ››

›› ››


Västsvenskar

Grupp & Konferens

Företag, förening eller kompisgäng?Vi skräddarsyr er gruppresa – oavsett om ni vill samlas på andra sidan stan eller jordklotet. Ring oss för kostnadsfri offert!

eller kompisgäng?eller kompisgäng?Vi har idéerna

för 2011 års

konferens!

Kontakta oss på [email protected] • 0771-93 93 93

› Kinnarps erbjuder inred-ningslösningar för kontor och offentliga miljöer.› Kinnarps förvärvade Samas tyska verksamhet i mars 2010. Med förvärvet beräknas årsomsättningen stiga till cirka 4 500 MSEK. Antalet anställda är ca 2 500 personer.› Kinnarps är i dag Europas ledande leverantör av inredningslösningar för

kontor. Kinnarps har försäljningsverksam-het i cirka 40 länder och säljande dotterbolag i 15 länder.› Kinnarps har totalt sju olika produktionsanlägg-ningar, fem i Sverige och två i Tyskland. Den största anläggningen och huvud-kontoret ligger i Kinnarp.› Varumärken: Kinnarps, Materia, Skandiform,

NC Nordic Care, Drabert,

Martin Stoll, Fortschritt, MBT och

Schärf.› Kinnarps grundades 1942 av Jarl och Evy Andersson. Kinnarps är ett helägt familjeföretag som i dag ägs av Jarl och Evy Anderssons barn och barnbarn. Flera av ägarna arbetar aktivt i företaget.

FAKTA KINNARPS

lösning eftersom man, i takt med att lö-nerna stiger också där, hela tiden måste söka sig vidare till nya låglöneländer och det skapar bara mer kostnader.

För Kinnarps har lösningen varit att hitta nya smartare tekniska lösningar på hemmaplan. För drygt ett år sedan invigde Kinnarps sin nya polyeteran-läggning i Skillingaryd som tillverkar stoppningsmaterial till kontorsstolar och andra möbler. Anläggningen står för 75 procent av Kinnarps totala be-hov av skumgummiliknande material. Investeringen har skapat många nya arbetstillfällen och uppfyller flera stränga miljökrav. Exempelvis har halogenerade flamskyddsmedel helt kunnat uteslutas.

Du prioriterar hemmamarknaderna Sverige och Tyskland ur ett produk-tionsperspektiv, innebär det då att du är lika nöjd med företagsklimatet i Sverige?

– Det har ur ett storföretagarperspek-tiv aldrig varit några större problem att bedriva verksamhet i Sverige. Men jag vet att många småföretagare har en betydligt svårare sits. LAS bidrar helt klart till den höga ungdomsarbetslös- heten och även att det är svårt för många invandrare att få fotfäste på arbetsmarknaden. När det gäller villko-ren för mindre företag har våra politiker åtskilligt mer att förbättra.

– Men visst är det så att synen på företagandet har förändrats enormt de senaste årtionden, och till det bättre. När jag tillträde som vd 1973 ansågs företagare nästan vara kriminella och representera det onda i samhället. I dag råder en betydligt mer nyanserad syn även om det finns utrymme för förbätt-ringar även här.

Efter att ha varit vd i 37 år, vilket skulle vara ditt viktigaste råd om du fick tipsa en ung kvinna eller man som är på väg att acceptera sin för-sta chefs- eller vd-roll?

– Att försöka lära sig förstå hur sam-hället fungerar. Hur ekonomi och po-litiska beslut hör ihop. Kort sagt ett

intresse för hur samhället utvecklas. Bästa sättet att nå den kunskapen är att nätverka. Jag har personligen haft stor nytta av att träffa människor inom Svenskt Näringsliv och Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Det har gett möjligheter till många intres-santa samtal, ett omfattande erfaren-hetsutbyte och nya kontaktytor.

trots att henry jarlsson bevisligen kan mycket själv så finns det också ett stort samhällsansvar och en nyfikenhet på framtiden. Av de framtida engage-mangen är det framför allt två som han brinner lite extra för. Det ena har med alternativa energilösningar att göra. Hur man ska kunna ta vara på avfall och förvandla bland annat sopor till biogas.

– Det finns massor att göra på detta område. Men jag är kritisk till hur stat-liga och kommunala monopol först tar betalt för att hämta sopor och sedan lå-ter medborgarna betala dyrt för energi

som exempelvis fjärrvärme. Egentligen är det helt osannolikt att inte fler har reagerat för att bryta upp energimono-polet och välkomna fler privata initiativ!

Det andra projektet har mer med livets goda att göra. Intresset för god mat och viner avspeglar sig i delägan-det av Gästgifvaregården Margretetorp i Skåne och vingården Cezar Winery i Ungern. För tio år sedan fick Henry kontakt med eldsjälen Stefan Csaszar som då hade börjat blåsa liv i en vin-gård med anor från 1850-talet. På drygt hundra hektar skördas nu vindruvor för både röda och vita viner. Ett erkän-nande av kvaliteten fick de förra året då vinet Cezar Merlot 2006 Selection tog guldmedalj och utsågs till bästa vin i konkurrens med 3 500 andra viner.

Henry Jarlsson har återigen visat vad engagemang betyder för framgång, även om det denna gång var med stort bidrag från kollegan och vännen Stefan Csaszar.

Kinnarp

Göteborg

›› ››


Medlemsnytt

h åkan Wegstedt är hotelldirektör på Scandic Opalen och berättar att många i omgivningen und-rade hur de vågade satsa mitt i lågkonjunkturen.

– Det var tufft, men vi ser nu att vi gjorde rätt. Inves-teringar ska göras under lågkonjunktur för att man ska stå rustad när det vänder. Nu har vi bra siffror och hög beläggning, konstaterar han.

riskkapitalbolaget eqt gick in som ägare av Scan-dic Hotels under 2007.

– Att ha EQT som ägare har givit oss fria händer att bedriva verksamheten på det sätt vi tycker är bäst. De

Mitt under brinnande lågkonjunktur satsade Opalen i Göteborg på att bygga till hotellet. Fem våningar och

110 miljoner kronor senare är Håkan Wegstedt nöjd.– Vi gjorde allt enligt skolboken.

är inte inne och petar i verksamheten. Det har också varit viktigt att EQT har stått sig stark och kunnat satsa på Scandic under hela lågkonjunkturen, vilket jag inte är säker på att en annan ägare gjort, säger Hå-kan Wegstedt.

Kostnaden för de fem nya våningarna uppgick till 110 miljoner kronor, vilket innebär ungefär en miljon per rum.

– Hälften av rummen är spektakulära med en svind-lande utsikt. Fönstren börjar redan vid parketten. Just de rummen kanske inte är bäst lämpade för gäster som lider av höjdskräck, ler Håkan Wegstedt.

läget i anslutning till evenemangsstråket och Svenska Mässan är väldigt centralt.

– Här har det funnits ett uppdämt behov av fler hotellrum, och vi upplever att kommunen har va-rit positiva till vår satsning. Processen var snabb. Vi hade sedan tidigare en önskan om att bygga till och förarbetet var gjort. Från Göteborgs kommuns sida gick det därför fort att bevilja bygglov för till-byggnaden.

›› Här har det funnits

ett uppdämt behov av fler

hotellrum, och vi upplever att kommu-

nen har varit positiva till

vår satsning. Processen var

snabb. ‹‹HÅKAN WEGSTEDT

hotelldirektör på Scandic Opalen

Trotsade krisen med fem nya våningar

Foto

: Hök

erum

Byg

g

Smarta rum - för kontor, handel och industri

Som hyresgäst hos oss är du delaktig i hela processen, från idé till infl yttning. Dina synpunkter, våra samlade resurser, modern teknik och nytänkande ger dig en arbetsplats helt anpassad efter dina behov. I några av Borås mest uppmärksamma-de och uppskattade fastighe-ter skapar vi tillsammans en kreativ, trivsam och klimat-smart arbetsmiljö. Smarta rum helt enkelt!

Cernera Fastigheter ABTel 033-290 190www.cernera.se

Du också?

Redaktionellt innehåll föR digitala & tRyckta medieR q kundtidningaR q medlemstidningaR PeRsonaltidningaR q BilagoR q WeBB q nyhetsBRev q WeBB-tv q iPad q åRsRedovisningaR

Träffsäker redaktionell kommunikation

tillsammans med

handelskammaRen

PRoduceRaR vi

Reach out

vill du vara med och annonsera

i upp till fyra nummer under 2011?

kontakta karin hedman på

[email protected] eller

031 - 719 06 09.efter årsskiftet är det inflytt-ning i närmare 50 nybyggda bostadsrätter i Länsmansgården i Göteborg. Målgruppen fanns redan i området och intresset för att äga sin egen bostad var stort, vilket gjorde satsningen till en god affär för Hökerum Bygg och Svensk Fastighetsförmedling.

– Genom ett bra tomtpris och en smart planering av fastighe-terna har vi, tillsammans med byggherren Hökerum Bygg, kunnat erbjuda bostadsrätter med en rimlig prisbild, säger Carl-Johan Billing på Svensk Fastighetsförmedling, som ansvarar för försäljningen.

De nybyggda fastigheterna har bra utrustade lägenheter med rejäla balkonger.

– Tomten på Varmfrontsgatan köpte vi tillsammans med en annan fastighet som vi i första hand var intresserade av. Vi blev dock positivt överraskade när vi kom ut till Länsmansgården. Här finns verkligen förutsättningar för ett trivsamt boende, säger Maria Ståhl som är marknads-ansvarig på Hökerum Bygg.

byggföretaget var noga med att hitta en riktigt bra prisbild och optimerade därför bostä-derna på många sätt.

– Vi har effektiva trapphus, genomtänkta plan och lägen-heter som liknar tidigare väl genomförda projekt. Detta

tillsammans med ett vettigt tomtpris har gjort att vi har möjlighet att erbjuda riktigt fina bostadsrätter som många har råd att köpa.

Marknadsföringen av lägen-heterna har varit traditionell och försäljningen gick snabbt.

– Målgruppen fanns redan i området. Det var barnfamiljer som ville ha större lägen-het eller unga som sökte en första lägenhet. Vi gick genom Boplats Göteborg och har gjort direktutskick till boende i de områden där tänkbara köpare bor, säger Carl-Johan Billing som är kontorschef på Svensk Fastighetsförmedling på Wie-selgrensplatsen i Göteborg.

genom att köpa in sig i Boplats Göteborgs kundregister fick Svensk Fastighetsförmedling tillgång till spekulanter.

– Vi använde oss inte av sociala medier. Det behövdes inte. 70–75 procent av dem som flyttar in bodde redan i området. Vi annonserade på Boplats hemsida och hade kundträffar där.

– Tillsammans med Hökerum har vi visat att det går att bygga nybyggda bostadsrätter som många har råd att köpa. Det krävs inte att man är någon Einstein. Det krävs bara att man vågar, avslutar Carl-Johan Billing.

Stort intresse för borätter i Länsmansgården


Kalendarie

26 november VD:S ROLL OCH ANSVAR Diplomutbildning startar Skövde

29 november VÄSTSVERIGES UPPHANDLINGSDAG 2010 Event Göteborg

2 december SAMTAL MED RICHARD BERGFORS Nätverksträff* Göteborg

7 december MÅLSTYRD FRISKVÅRD Medlemsmöte Trollhättan

8 december VET DU VEM DU ANSTÄLLER? Medlemsmöte Göteborg

8 december VÄSTSVENSKT JULMINGEL Särskild inbjudan krävs Stockholm

9 december FUJITSU SERVICES Nätverksträff* Uddevalla

9 december AFFÄRSJURIDIK VID INTERNATIONELLA AFFÄRER

Utbildning Göteborg

16 december AFTER WORK I JULENS TECKEN Nätverksträff* Göteborg

10 januari STYRELSEARBETE Diplomutbildning startar Göteborg

20 januari SAMTAL MED ANDERS HALVARSSON, NETONNET

Nätverksträff* Borås

26 januari IP-RÄTT Frukostseminarium juridik Göteborg

26 januari STUDIO VÄST: STORSTADSFOKUS Seminarium Stockholm

februari EN VÄSTSVENSK VISION FÖR NÄRINGS-LIVET

Medlemsmöte Göteborg

9 februari EXPORT- OCH IMPORTDOKUMENT Utbildning Göteborg

16 februari MILJÖRÄTT Frukostseminarium juridik Göteborg

22 februari INCOTERMS 2010 Seminarium Göteborg

23 februari ARBETSRÄTT Frukostseminarium juridik Göteborg

mars EN VÄSTSVENSK VISION FÖR NÄRINGS-LIVET


8 mars BETALNINGS-, LEVERANS- OCH FÖRSÄK-RINGSVILLKOR

Utbildning Göteborg

15 mars SAMTAL MED VERONICA HEDENMARK Nätverksträff* Göteborg

17 mars AGENT- OCH ÅTERFÖRSÄLJARAVTAL Utbildning Göteborg

20 mars SAMTAL MED EMMA WIKLUND Nätverksträff* Borås

april EN VÄSTSVENSK VISION FÖR NÄRINGS-LIVET


5 april TULLHANTERING (GRUND) Utbildning Göteborg

6 april REMBURSHANTERING Utbildning Göteborg

7 april SAMTAL MED EVA HAMILTON Nätverksträff* Göteborg

20 april BOLAGSRÄTT Frukostseminarium juridik Göteborg

29 april VD:S ROLL OCH ANSVAR Diplomutbildning startar Göteborg

maj EN VÄSTSVENSK VISION FÖR NÄRINGS-LIVET


4 maj Innehåll meddelas senare Medlemsmöte Grästorp

4 maj Innehåll meddelas senare Medlemsmöte Götene

5 maj Innehåll meddelas senare Medlemsmöte Skövde

5 maj Innehåll meddelas senare Medlemsmöte Tidaholm

11 maj SKATTERÄTT Frukostseminarium juridik Göteborg

9 juni AFTER WORK PÅ ÅBYTRAVET Nätverksträff* Mölndal

Kalendarium

Samtal med Emma Wiklund

Samtal med Eva Hamilton

* Nätverksträffarna är öppna endast för deltagare i Handelskammarens affärsnätverk. Är du intresserad av att delta? Hör av dig till Sandra Norberg på 031-83 59 92.

Samtal med Veronica Hedenmark

Foto

: Ulf

Pal

mFo

to: A

ndre

as v

on G

eger

sted

t

Reach Out 2-2010

Documents