Reach out 1-2010

En tidning från Västsvenska Industri- och Handelskammaren

#1/2010Victor Muller om sitt samarbete med Jan Åke Jonsson

”Vi bondade väldigt starkt för att få Saab att överleva, det var som att

lägga relationen i en tryckkokare.”

15 tips för

starkarenätverk

Utbildning:Hitta rätt bland regler och lagar i vd-djungeln

Juridik:Så löser du konfliktergenom medling

Nätverk:Kontaktskapande i tre steg på Next&Now

Familjeliv, Google och Milestonesom fallgropar och möjligheter

FÖRÄNDRING& FRAMTID

3 majHandelskammardagen: ✓ Chris Anderson om ”Free”✓ Så gör du affärer med Kina✓ Jan Åke Jonsson tar priset

pwc.com/se eller ring 020-VISION

VISIONSBYRÅN

KlOKaaffäRSRÅd

RE

Visst skulle det kännas skönt. Att ha någon att lita på när de stora frågorna kommer upp på bordet. När det blir aktuellt med ägarskifte i familjeföretaget. När stora investeringsbeslut ska tas. När du vill vara säker på att du betalar rätt skatt. Med kontor på 125 orter varav 15 kontor i Västsverige finns vi alltid nära med kloka råd och handgripliga tips för en bättre

affär. Vi är naturligtvis fortfarande Sveriges största experter på revision och hjälper dig även med den löpande ekonomiadmini-strationen för effektiv hantering av löner och fakturor, redovisning och deklarationer, ja allt stöd du behöver för att utveckla din affär, dina drömmar och visioner. Ta steget in i framtiden och gå in på pwc.com/se eller ring 020-VISION.

rEACH out | AprIl 2010 | 3

Tidningen utges av Västsvenska Industri- och Handels kammaren

fyra gånger per år.

REDAKTION

Ansvarig utgivare Robert Odenjung, informations-

ansvarig handelskammaren

Projektledning Anna Werneroch Robert Odenjung

Produktion Rubrik AB www.rubrik.se

Redaktör Sara Wennerströ[email protected] | 031-719 06 04

AD/Layout Hanna Finnström och Monica Johansson

Omslagsfoto Åsa Dahlgren

Papper MultiArt Silk

Tryck Grafiska Punkten

Utgiven i april 2010.För insänt, ej beställt material,

ansvaras ej.

ANNONSERA

Karin Hedman, Rubrik AB 031-719 06 09, [email protected]

Annonsprislista finns på www.handelskammaren.net/

reachout

PRENUMERATION

www.handelskammaren.net/reachout

Vi är företrädare för det västsven-ska näringslivet och en mötesplats

där människor och företag kan inspireras och skapa affärer. Vår

kompetens, våra tjänster och vårt nätverk är vår styrka i arbetet att skapa tillväxt och utveckla fram-tidens Väst sverige. Tillsammans med våra 2 600 medlemsföretag

arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass.

BlI MEDlEM

Kontakta vår sälj- och marknads-koordinator Stina Olén på

031-83 59 53 för bokning av ett personligt möte med en av våra

affärsutvecklare. Alla fysiska och juridiska personer som driver

näringsverksamhet av kommersiell natur inom Västsvenska Industri- och Handelskammarens upptag-

ningsområde (Västra Götaland samt Varbergs kommun och Kungsbacka

kommun) kan bli medlemmar.www.handelskammaren.net/

medlemskap

Att nå framgång i förändringens tid

Johan Trouvévd Västsvenska Industri- och Handelskammaren

– Vi gör Västsverige starkare –

Följ västsvenskt näringsliv från insidan varje dag. Johan Trouvé bloggar på:johantrouve.wordpress.com

ledare

v åren är förändringens tid, speciellt i år när vi har haft en rejäl vinter. Inte bara årstiderna står inför en växling. Västsvenskt näringsliv har i alla tider levt med omställningar. Men aldrig

har förändringarna skett snabbare än i dag.

inte minst internet och olika former av sociala medi-er ritar om kartan för hur, var och med vem vi gör affä-rer. Klick-ekonomin är här. Hur påverkas västsvenskt näringsliv av den förändringen? Vad krävs för att vi ska fortsätta att vara en attraktiv region att göra affärer i? Det är frågor som handelskammaren arbetar med varje dag. I den här tidningen kan du läsa en intervju med tre västsvenskar som ingår i våra nätverk, och som delvis har svar på de här frågorna. Missa inte intervjun med Andreas Svenungsson, pr- och kommunikationschef på Google, Ylva Hvarfner, vd på Familjeliv och Carl Henrikson, vd för Milestones.

Dessa tre kommer att finnas i publiken på Han-delskammardagen 3 maj. På scen har vi bland andra Chris Anderson, författare till The Long Tail och Free, och Jan Åke Jonsson och Victor Muller, Saab-Spyker. Handelskammardagen är din chans att delta i sam-talet om Västsveriges framtid. Missa den inte: www.handelskamma-ren.net/3maj

apropå förändring. I handen håller ni nu en nyhet från vår sida,

6 Starkare nätverk – 15 tips som bygger relationer.

15 Chris Anderson till Industri- och Handelskammardagen den 3 maj.

19 Fråga juristerna.

25 Krönika: En dag i maktens korridorer.

28 Snitslad bana genom vd-djungeln.

30 Medling – enkel lösning på stora problem.

38 rundabordssamtal på Next&Now – nätverk i tre steg.

INNEHÅLL:16 trygg väg in i Kina. Wikström VVS-Kontroll tog steget in på världens största marknad.

9 Förändring & framtid. Familjeliv, Google och Milestones

om att göra affärer i nya världar.

20 parallella spår. Så blev Göteborgs Hamn-bana en fråga för hela Sveriges näringsliv.

32 Jan Åke Jonsson och Victor Muller om Saab, ledarskap och samarbete i en märklig tid.

4 | rEACH out | AprIl 2010

VinjettMedlemsnytt text: Robert Odenjung foto: Heike Andersson

Stavros Louca intervjuades av handelskammarens Jenny Wulf Karlsson.

Nätverksträffen sam-lade många intresse-rade åhörare.

Stavrous Louca från ”Klass 9A” gav råd om ledarskap

h andelskammarens affärsnätverk Next&Now växer. Nu startar helt nya grupper i Skaraborg.

Stavros Louca, matteläraren i tv-serien Klass 9A, gav goda råd till nätverksdeltagarna:

– Våga vara auktoritär. Och lär känna varje medarbetare även som privat-person. Lyssna in dina med-arbetare. Lär känna deras driv-krafter och motiv. Då når du framgång med ditt team, säger Stavros Louca. ◗ Läs mer om affärs

nätverket Next&Now på sidorna 38–39 eller besökwww.handelskammaren.net/nextnow

” Våga vara auktoritär. Och lär

känna varje medarbetare även

som privatperson.”

• Business Region Göteborgs nye vd heter Patrik Andersson. Han är 43 år och är för närvarande bankchef för Swedbank i Göteborg. Andersson efterträder Lennart Olausson.

• Borås Wäfveri har en ny vd, han heter Karl-Henrik Koit.

• Ricard Robbstål blir ny vd för Göteborgs-Posten. Robbstål efterträder Lars Rundblom som nyligen utsågs till marknadsdirektör i Stampen AB. Robbstål är 39 år och kommer närmast från jobbet som försäljnings- och marknadsdirektör på tidningen.

• Håkan Hellström, vd Castellum AB och styrelseledamot i Västsvenska Industri- och Handelskammaren, föreslås till ny styrelse-ledamot i Rabbalshede Kraft AB.

• Johan Andinsson är ny vd för reklambyrån Valentin & Byhr. Andinsson kommer närmast från vd-roll i Design Communication-koncernen.

Läs mer på: www.handelskammaren.net/sv/Asikter/Medlemsforum/Folkspaningen

W.L. Gore & AssociAtes är sveriGes bästA ArbetspLAtsW.L. Gore & Associates, företaget bakom GORE-TEX®-materialet, är Sveriges bästa arbetsplats. – Även om alla som jobbar på Gore redan var stolta över sin arbetsplats och sina pro-dukter sträcker vi på oss lite extra idag, säger Gunnar Carlsson, vd för Gore Scandinavia i Mölndal. Undersökningen av vilka som är Sveriges bästa arbetsplatser har genomförts av Great Place to Work® Institute Sverige för åttonde året i rad. I USA har undersökningen gjorts årligen sedan 1997 och presenteras i tidningen Fortune Magazine. NyA tANkfArtyG miNskAr bräNsLe förbrukNiNGeNConcordia Maritime beställer tankfartyg från koreanska Samsung för leverans under andra kvartalet 2012. Investeringen uppgår till strax under 500 miljoner kronor och fartygets tekniska utrustning och design medför att bränsleförbrukningen kan redu-

ceras med upp till 10–15 procent jämfört med standartonnage. sAfepAy miNskAr riskeN för råNGunnebo har nyligen lanserat andra generationen av SafePay, Gunnebos slutna kontanthanteringssystem. Sedlar och mynt som hanteras inom SafePay systemet exponeras aldrig för omgivningen, vilket eliminerar risken för rån mot butik. En rym-lig myntskål möjliggör att ”en full näve av osorterade mynt” kan läggas i skålen och vilket gör att betalningarna går snabbare. NetoNNet växerNetonnet fortsätter att expandera och öppnar en lager shop i Uppsala. Det är före-tagets tolfte i ordningen och den planeras att invigas till hösten 2010.

Läs mer på: www.handelskammaren.net/sv/Asikter/Medlemsforum/Foretags-spaningen

Folkspaningen Företagsspaningen

rEACH out | MArS 2010 | 5

Syns vi inte finns vi inte! Bli medlem du också.För ett konkurrenskraftigt näringsliv krävs att våra politiker förstår vår verklighet så att mer resurser satsas i Västsverige inom exempelvis infrastruktur, skola och riskkapital.

2600 västsvenska företag tycker detta arbete är viktigt och är därför medlemmar i Västsvenska Industri- och Handelskammaren.

Är detta viktigt för ditt företag? Bli medlem! Kontakta ditt regionkontor, adress och telefon hittar du på vår hemsida.

Följ vårt arbete Handelskammarens vd bloggar på johantrouve.wordpress.com Följ oss på Facebook.com, sök på Handelskammaren. Twittra med oss på twitter.com/handelskammaren. Nätverka med oss via LinkedIn.com, sök upp Stina Olén, marknadskoordinator.

www.handelskammaren.net

stina v4.indd 1 2010-04-07 09:19:52

text: Anna Werner foto: Tidbecks

när peter elgh summerar för-sta halvåret 2010 är det med en skön känsla i kroppen. Fram till semestrarna i sommar har Tidbecks full beläggning i pro-duktionen. Det beror framför allt på att kunder, som i sin tur har kunder i Kina, har lagt stora beställningar.

– Än är faran inte över. Vi kan inte utesluta ytterligare en ned-gång i konjunkturen. Men det känns stabilt nu, och spännande och roligt inför framtiden, säger Peter Elgh.

Situationen var betydligt

mörkare i oktober 2008. Då hade Peter Elgh nyligen blivit vd efter två år som produktionschef.

– Beläggningen i produktionen gick ned från 1 100 timmar per vecka till 700 timmar per vecka på mycket kort tid, säger Peter Elgh.

Redan i november tvingades Tidbecks lägga ett första varsel.

–Som ledare fick jag helt andra utmaningar än jag väntat mig när jag tackade ja till jobbet. Det viktigaste blev att stå trygg i det jag trodde var rätt, och att kom-municera till mina med arbetare att vi skulle klara företaget ige-nom krisen tillsammans, säger Peter Elgh.

Nedgången i produktionen var inte enbart negativ. Med ett långsammare arbetstempo fick Peter Elgh möjlighet att ge-nomföra den sammanslagning

av Tidbecks två produktions-enheter som han planerade inn-an krisen kom.

– Tack vare det har vi ökat både produktivitet och effekti-vitet, säger Peter Elgh.

– Mitt recept för att klara en kris är enkelt: tänk inte för mycket, lita på magkänslan och visa vägen. ◗

peter Elgh blev vd precis innan lågkonjunk-turen kom. Nu har han tagit tidbecks ge-nom krisen. Här delar han med sig av sina viktigaste lärdomar.

Tidbecks klarade krisen

Peter Elgh, vd Tidbecks.

Grundades 1840 och är ett av de äldsta bolagen i Sverige. Producerar nät- och tråd-produkter till industrin. Ligger i Ljungsarp mellan Borås och Jönköping.30 anställda. Bolaget är medlemmar i handelskammaren.

www.tidbecks.se

fAktA: Tidbecks

Medlemsnytt

Vinjett


Smartare affärer text: Sara Wennerström foto: Heike Andersson

Alla affärer bygger på relationer och förtroende. Ju mer aktivt du jobbar med att bygga relationer – desto mer framgångsrik blir du. Här är 15 tips som stärker ditt nätverk.

Förberedelser

Gå med i ett av handels-kammarens nätverk! Vi finns över hela Väst-sverige. Läs mer på sidorna 38–39 eller besök www.handelskammaren.net/affarsnatverk

Gå med!

1 nätverk – en av dina ar-betsuppgifter. Avsätt tidför nätverkande. Vänta

inte till den dag du står där och behöver hjälp. Det är lätt-tare att be om tjänster den dag du är etablerad i nätverket och har hjälpt andra på olika sätt. Dessutom är nätverk en form av omvärldsbevakning, där du skaffar dig koll på vad det pra-tas om just nu. Där kan du fånga upp trender, få inspiration och nya tankar.

Delta i nätverk både fysiskt och på webben. Det personliga mötet är oerhört viktigt när man vill skapa förtroende, och webben ett bra sätt att följa upp och hålla kvar relationen.

2 rätt mix av nätverk. Sök upp de nätverk som du tror att du kan ha

mest nytta av. Det kan vara klokt att delta i flera typer av nätverk.

• Branschrelaterade, där du träffar kontakter inom ditt område.

• Yrkesrelaterade, där du träffar andra med liknande yrkesroll.

• Lokala eller regionala nätverk, med människor från ditt geo-grafiska område.

• Breda affärsnätverk, där män-niskor från vitt skilda håll möts.

• Sociala nätverk, där man sam-las kring ett visst intresse, allt från golf till körsång.

• Nätverk i vardagen. Skickliga nätverkare har sin radar uppe även i kassakön på Ica eller när de hämtar på dagis. Här gäller det dock att gå lite mer varsamt fram.

3 tänk igenom din pre-sentation. Hur introdu-cerar du dig själv på tjugo

sekunder så att mottagaren blir intresserad? Vilken kompetens vill du framhäva? Öva hemma så att det sitter naturligt.

4 vistitkortet ska vara professionellt och spegla ditt företags verksamhet.

Gärna tryckt på ett papper som går att skriva på både med bly-erts och kulspetspenna. Ett foto på visitkortet ökar chanserna att bli ihågkommen.

5 förbered dig väl. Titta gärna på en deltagarlista och fundera över om det

är några personer du är särskilt intresserad av att prata med. Läs på om personerna och företagen. Ha gärna några öppningsfraser på lager. Hej, vad tyckte du om fö-reläsningen? Vilket företag kom-mer du ifrån?

6 utstrålning och kläd-sel. Peppa dig själv och försätt dig i en positiv

sinnesstämning. Välj kläder du

känner dig bekväm i, inte nå-got du tror att andra förväntar sig. Hel och ren är huvudsaken. Gärna med någon detalj som sticker ut och gör att människor kommer ihåg dig. Det kan vara en snygg slips, mönstrad skjorta eller en färgstark scarf.

7 sätt upp mål. Om du sät-ter upp mål som du sedan utvärderar kommer du

att bli mer framgångsrik som nätverkare. Bestäm dig innan du går till en träff vad du vill uppnå, det kan vara personliga eller professionella mål. I dag vill jag ha tio nya kontakter. I dag vill jag träffa en underleverantör till Volvo. I dag vill jag komma bort från mitt skrivbord och få ny energi.

Det skadar inte heller att vara påläst och uppdaterad på aktu-ella samhällsfrågor.

Daniel Börjesson, Alfons interiör på Next&Now-mingel i Sjuhärad.


på nätverksträffen

nyttja tiden och träffa så många som möjligt. Avsluta med att antingen bestämma att ni ska höras igen, eller boka ett möte. I annat fall kan du säga något i stil med att det var trevligt att träffas, vi ses igen!

8 pejla rummet. Börja med att hålla lite låg profil och iaktta hur

andra gör. Till exempel är det inte självklart att man skakar hand i alla mingelsammanhang. I utkanten av rummet står ofta ensamma personer som det är lätt att få kontakt med, det är bra som uppvärmning. Fortsätt sedan med att söka upp eventu-ella personer som du vet att du vill träffa.

9 mingelsamtalet. En bra nätverkare växlar mellan att lyssna, ställa

frågor och att prata om sig själv. Ge personen din fulla uppmärk-samhet. Börja med en kort in-troduktion. Var tydlig med vad

13 dokumentera. Av-sätt tid för uppfölj-ning. Hitta ett bra

sätt att hantera dina visitkort och dokumentera dina kontak-ter. Anteckna på varje visitkort något som får dig att minnas personen och vad ni pratade om. Gör listor över vilka personer du träffat i vilka sammanhang, det är också ett bra sätt att i slutän-dan se konkret resultat av ditt nätverkande. Prioritera bland kontakterna.

14 uppfyll dina löf-ten. Om du har sagt att du ska ringa eller

ta en lunch med någon – se till att det blir av. Annars blir effek-ten att du tappar i trovärdighet.

du letar efter och vad du kan erbjuda. Styr in samtalet på re-levanta ämnen för att ganska snart landa i frågan om det finns möjlighet till ett utbyte. Var öp-pen och tänk på att den du pratar med i sin tur är dörröppnare till nya kontakter och samarbeten, även om ni till synes inte har några omedelbara berörings-punkter. Ett mingelsamtal bör vara mellan 5–10 minuter.

10 mingel utomlands. När du minglar ut-anför Sveriges grän-

ser är det ofta andra regler som gäller. Ta reda på det innan. I USA är det till exempel brukligt att man framhäver sig själv på ett sätt som vi inte är vana vid.

15 håll kontakten. Via brev, telefon och sociala medier.

Skicka personliga e-post (inte säljbrev!) till dem du fick bra kontakt med. Finns det någon av dina kontakter du vill rekom-mendera? Pratade ni om någon aktuell tidningsartikel, youtu-be-film eller ett intressant före-tag? Skicka länken!

Nästa steg kan vara att ringa och boka ett möte eller en lunch. Kolla upp om ni är aktiva i sam-ma sociala medier. Följ på twit-ter, och bjud gärna in kontakten till Linked In, men var försiktig med facebook. Där är det inte självklart att alla vill ha sina af-färskontakter. Kolla i så fall upp hur personen i fråga verkar an-vända sitt facebook-konto, eller se om det finns en fan-sida för personens företag. ◗

11 var generös. Bjud på dig själv och dina kontakter. Om du

träffar en person som behöver något – rekommendera andra i ditt eget nätverk så har du hjälpt flera. Gå alltid in med at-tityden att det är lika viktigt att ge som att få. Bjud gärna in fler personer i samtalet.

12 att lämna och gå vi-dare. Det här är den del av minglandet som

de flesta har svårt för. Man kan känna sig oartig när man läm-nar någon för att gå vidare, men tänk på att det är ett av minglets grundförutsättningar och en re-gel som alla är införstådda med. Trots allt handlar det om att ut-

uppföljning

Christer Olsson,Rob. Holmquist

och Anette Jensen, Jewellery by Heart.

Christoffer Parkhagen, Watch it Live och Henrik Swegmark, Tools.

Vinjett


helena wallskog vd dedicate reklambyrå

”Nätverk blir vad man gör det till”nu har jag varit aktiv i Next&Now i drygt ett år och ser fram emot varje träff. I dag skulle jag uttrycka mig på ett helt annat sätt om hur jag känner inför att träffa andra deltagare i handelskammarens nätverk: Det är givande, roligt och utmanande!

Att nätverka handlar om många saker. Att skapa affärer, visst, men också om saker som rekrytering och erfarenhetsutbyte. Själv är jag med i flera nät-verk, av olika anledningar. När det gäller Next&Now är jag med för att skapa affärer!

handelskammaren hjälper till att skapa rätt för-utsättningar. De sätter samman grupper utifrån bransch och skapar mötesstrukturer. Men det är självklart upp till mig hur jag utnyttjar möjligheterna. Det gäller att ta vara på de tillfällen som ges. ◗

Smartare affärer

n ervös, utelämnad och stressad. Tre ord som beskriver hur jag kände mig första gången jag deltog i handelskammarens Next&Now-nätverk.

Innan jag blev medlem i nätverket fick jag höra saker som:

–Men Helena, varför är du nervös? Du som är så prat-sam och spontan, nätverkande kommer passa dig som handen i handsken!

Men själv var jag osäker. Vad ska jag säga? Hur kan det leda till affärer? Dessa och många andra frågor ställde jag mig. Och ja, det tog

ett antal gånger innan jag lyckades lista ut hur det här med nätverk fungerar. Och ännu fler innan jag slutade vara stressad över att jag fak-tiskt förväntades säga något.

MingelprylarbLi eN skickLiG NätverkAreav Katarina Widoff och Jeanette Gardner.

Här är en handbok med mängder av rakt-på-sak-råd för minglare och för att bygga ett strategiskt kontakt-nät. Dess utom bjuder skickliga nätverkare – till exempel Amelia

Adamo, Gudrun Sjödén och Lars Nittve – på sina bästa tips.

miNGeL, koNsteN Att kNytA koNtAkter av Leena Männik Styren

Boken ger mängder av konkreta råd och handfasta tips för den osäkre

minglaren och är en värdefull handbok för alla som minglar själva eller anordnar mingel för andra. Här finns även recept på bra mingelmat och förslag på mingelövningar.

Så botar du din fobi!Har du mingelfobi? I så fall är du långt ifrån ensam. De flesta människor känner allt ifrån blyghet och obehag till rädsla och panik inför ett mingel. Tänk på det när du ser folk leende glida runt i rummet, till synes som fisken i vattnet.

Bästa sättet att bota fobin är att träna. Gå en mingelkurs, pröva dina vingar och tillåt dig själv att misslyckas. Träna på att vara den som tar kontakt, så kommer du snart att känna dig mycket säkrare.

visitkortsfoDrALVisitkort är ett måste, både att ge och få. Här ses två visitkortsfodral i aluminium och rostfritt stål från Emform Presenti. Storlek: 93 x 62 x 10 mm och 100 x 60 x 10 mm. Pris 80 kronor resp. 150 kronor på deskstore.com

ALmANAckor i präGLAt skiNN

Hur ser det ut för dig nästa vecka? Snygga almanackor för proffsminglaren från

Bookbinders Design. Finns i två storlekar och

kostar 180 resp. 220 kronor.

färGstArktSnygg penna att anteckna med om du vill

göra en extra notering på någons visitkort. Från Ordning & Reda, priset är 39 kronor/styck

och pennorna finns i flera färger.


I den digitala revolutionens spår följer förändringar som innebär att gamla ekonomiska modeller faller samman. Helt plötsligt kan man tjä-na stora pengar på att ge bort saker gratis. Kina får ett allt större inflytan-de och vi måste anpassa oss efter nya målgrupper, kommunikations-mönster och konsumentvanor.

på Industri- och Handelskammar-dagen den 3 maj är temat föränd-ring och framtid. Vi sammanförde tre företagare till en diskussion om hur man hittar rätt väg i en värld där kartan ständigt ritas om.

Förändring & framtid

Utmaningartext: Sara Wennerström foto: Åsa Dahlgren illustration: Thobias Löfqvist


Utmaningar

Andreas Svenungsson, pr- och kommunikationschef Google NordenGoogles startades 1998 och har i dag nästan 20 000 anställda över hela världen. Företagets målsättning är att ordna världens samlade information och göra den tillgänglig för alla. Basen i verksamheten är världens största sökmotor som ständigt utvecklas för att bättre förstå vad användaren är ute efter. Bland annat har Google utvecklat en unik infrastruktur och den banbrytande PageRankteknik som har kommit att ändra hur sökningar genomförs. Googles teknik utnyttjar nätets gemensamma ”intelligens” för att bestämma hur viktig en webbsida är.

Kring all den data som finns indexerad bygger Google ett stort antal tjänster, varav vilka de flesta är gratis för användarna. Affärsmodellen bygger på mikrobetalningar, det vill säga att annonsörerna betalar per klick. I dag är Google det näst största mediet i Sverige efter TV4. Google har också utmärkt sig som en av de mest attraktiva arbetsgivarna.

Ylva Hvarfner, vd Familjeliv MediaFamiljeliv Media driver sajterna Bröllopstorget, Sveriges största forum för bröllop, och Familjeliv.se som är Sveriges största community för barn och familje frågor. Hit kommer människor för att söka information och dela med sig av erfarenheter. Företaget startades 2003. Tillsammans når webbplatserna cirka en halv miljon unika besökare per vecka. Det mesta av innehållet skapas av medlemmarna själva i olika forum och varje dag skrivs tiotusentals inlägg. Totalt finns i dag över 51 miljoner inlägg i forumen.

Förra året ökade Familjeliv.se antalet besökare med 60 procent och utsågs av Dagens Media till en av vinnarna på Internet 2009. Samma år blev sajten också utsedd till Sveriges bästa community enligt Internet World. Försäljningen av annonser har varit framgångsrik: Tack vare ett varierat utbud av annonseringsmöjligheter ligger försäljningen hittills i år 50 procent högre än samma period förra året.

Familjeliv, Google och Milestones. tre företag med vitt skilda affärsidéer men med ett gemensamt. De verkar på en plats som inte fanns för tjugo år sedan, och där tempot är svindlande högt.


Vilka stora förändringstrender har betytt mest för era respektive företag?

andreas: Det är flera huvudtrender, men den huvud-sakliga är att människor använder sig allt mer av sök för att hitta produkter. När Google startade fanns det 25 miljoner sajter på Internet, nu är vi uppe i tusen miljarder. I takt med att informationsmängden ökar blir relevant innehåll allt viktigare, det gäller både sökresultat och annonser.

ylva: För oss är det människors sätt att umgås på nätet, att dela med sig och själva skapa innehåll. Vi har också nått framgång genom att involvera kunderna i affärsutvecklingen och lyckats med att driva relevant trafik via sökmotorer och partners.

carl: Den största förändringen som vi har dragit nytta av är att kommunikation har blivit gratis. Det har öppnat möjligheten för oss att jobba med utveck-lare var som helst i världen. Det blir lättare för oss att hitta rätt specialister för olika uppdrag.

Hur viktigt är det att vara först?ylva: För oss har det varit avgörande. När Familjeliv

startade fanns redan målgrupp som hade efterfrågat just ett sådant forum. Nu har vi 51 miljoner inlägg vilket gör att vi har en unik informationsbank – och en stark position när det gäller att bli hittad av sökmotorerna.

andreas: Det kan säkert vara en fördel att vara först, men inte i alla lägen. Se på Ellos till exempel, som valde att ligga lågt när stora e-handelsföretag som boo.com gjorde sina misstag i början av 2000-talet. När tiden var mogen kunde Ellos satsa och hade med sig värde-full kunskap från misstag som andra hade gjort.

carl: Att snabbt identifiera trender och ha rätt ti-ming är absolut det viktigaste. För tio år sedan pra-tade alla om mobilapplikationer, WAP och”blue”. Men marknaden och den tekniska infrastrukturen var inte mogen. Det är först nu som den mobila trenden slår ige-nom på allvar.

Gratis är en av de stora trenderna i vår tid. Hur gör man för att ta betalt i en värld där många förväntar sig att saker ska vara gratis?

andreas: Google hittade en lyckosam affärsmodell där tjänsterna är gratis och finansieras helt av annonser. Just nu är det en försvinnande liten del av tjänsterna som vi tar betalt för. Man måste hitta grupper som har så stor fördel av en viss tjänst att de är villiga att betala. Det gäller till exempel tjänster där det krävs kundsup-port, för det skulle vi inte kunna erbjuda i samma ut-sträckning när det gäller våra gratistjänster.

Carl Henrikson, vd MilestonesMilestones startades 2009 och arbetar med utveckling av ITsystem inom marknadsföring och kundvård, samt mobila applikationer för iPhone, Google Android, Windows Mobile och Symbian. Bland produkterna finns kundklubbsapplikationer och appar med funktioner som är kopplade till geografisk position.

Företaget har två anställda i Göteborg. De arbetar med kundkontakt och projektledning. Utvecklingen sker i Rumänien. Dels för att nå högre kostnadseffektivitet, men också för att kunna erbjuda kunderna större flexibilitet och kvalitet genom ett brett kontaktnät med olika specialister.

Applikationen Trip Journal, som tagits fram på utvecklingscentrumet i Rumänien, vann första pris i Android Developer Challenge, ett pris som delas ut av Google för att uppmuntra utvecklingen av applikationer för Android, som är Googles operativ system för mobiltelefoner.


Utmaningar

ylva: När det gäller mötesplatser som vår kan man inte räkna med att kommersialisera sin tjänst från dag ett, det gäller att först få tillräckligt många användare för att den ska bli attraktiv för både besökare och an-nonsörer.

carl: Man bjuder på ett gratis smakprov och är tydlig med avsändaren. När man har skapat en rela-tion blir det lättare att ta betalt. Se på Chris Anderson själv, när han lade ut sin bok Free som pdf på nätet gick försäljningen av den tryckta boken upp.

Vad är det som styr utvecklingen, tekniken eller användarna?

ylva: Förr var det tekniken som drev utvecklingen, nu ligger allt fokus på kunderna och vad de vill ha. Och vad de vill ha förändras nästan dagligen känns det som. Samtidigt måste man balansera det mot annonsörer-nas intressen och de egna resurserna.

andreas: Precis så är det. Ingenting är viktigare för oss än användarna, att ha deras förtroende. Att de upplever att de får innehåll och annonser som känns relevanta för dem. Konkurrenterna finns bara ett klick bort. Något som vi alltid fokuserar på är integri-tet. Människor vill allt mer kunna välja vilken infor-mation de vill dela med sig av och inte – och det ställer nya krav på oss.

carl: Det är användarna som styr. I och med att det har blivit allt lättare att mäta hur tekniken används, så kan och måste företagen reagera mycket snabbare. Det leder till bättre program och tjänster hela tiden. Till exempel betygsätts alla mobilapplikationer hela tiden på iTunes och Android Market.

Den digitala revolutionen innebär helt nya möj-ligheter till marknadsföring, samtidigt som det pratas om reklamtrötta konsumenter. Hur blir man framgångsrik med sitt budskap?

carl: Jag tror att man måste se på marknadsföring på Internet mer som ett samtal än som en envägskom-munikation. Framför allt tror jag på verktyg som kopp-lar ihop företag och användare, där användaren verk-ligen har nöje och utbyte av reklamen. När besökaren själv söker upp reklamen, då har man lyckats.

ylva: På Familjeliv har vi sett det som en utmaning att hjälpa annonsörerna att göra reklamen mer att-raktiv för våra besökare och tillgodose deras specifika behov. Vi är plattformen där företag kan möta sina kunder och erbjuda dem kunskap och mervärde. Till exempel har vi verktyg och experter som sponsras av relevanta företag. Till exempel Semper som sponsrar barnmatsexperter och Pampers som tillhandahåller planeringsverktyg.

andreas: Jag tror inte att folk är reklamtrötta. Däre-mot vill de ha smart och relevant reklam som de har nyt-ta av. På Google märker vi att besökarna oftare klickar på sponsrade länkar än själva sökresultaten. Det ger också annonsörerna en möjlighet att möta kunden i ex-akt det ögonblick de är intresserade av en viss produkt.

Just nu finns en stark tendens bland företag att ge sig ut i sociala medier. Hur ska man egentli-gen göra om man vill marknadsföra sig effektivt i den kanalen?

ylva: Det är helt rätt att söka sig dit kunderna är. Men man måste ha gjort sin hemläxa och ha strategin klar först.

carl: Jag tror inte att man ska underskatta hur mycket dialog man måste vara beredd till. Många ser de sociala medierna som gratis marknadsföring, men det kräver att man tar sig tid att kommunicera. Det räcker inte med att bara finnas där.

andreas:Nej, i så fall måste man se till att bygga sitt varumärke på ett så bra sätt att det sprids viralt. Jag tror att det finns stor potential, särskilt i videoforma-tet. Ett bra exempel är Evians filmer med bebisar som åker rullskridskor, det är en av de mest sedda kampan-jerna på Youtube.

carl:Jag tror att man måste våga experimentera lite också, man lär sig efter hand. Om man är osäker när det gäller närvaron på Internet tycker jag att man ska lyssna hellre än att prata. Hör vad kunderna säger om ditt företag, om din typ av produkt. Sedan kan du bygga strategin utifrån det. Många företag har en över-tro på att deras produkter i sig ska vara intressanta. Jag tror att de sociala medierna ska användas till att visa vem man är, snarare än vad man säljer.

”Man måste hela tiden

vara beredd på att omvärdera

sin position. Konkurrensen

hjälper oss att tänka till

och nischa oss ännu tydli-

gare.”

”Jag tror inte att folk är

reklamtrötta. Däremot vill de ha smart och relevant

reklam som de har nytta av.”


Med Nordens största nöjespark och flertalet restauranger inom parkens grindar finns alla möjligheter att skapa oförglömliga arrangemang – året om! Vare sig det är kick-off, galamiddag, lansering eller konferens så har vi unika lösningar. Och önskar ni övernatta har vi tre olika boendeanläggningar att erbjuda; Hotell Liseberg Barken Viking, Lisebergsbyn Kärralund och Hotell Liseberg Heden. Ring 031-400 200, så syr vi ihop ett paket som passar just er.Välkommen till Nordens största eventanläggning!

ViLL du Veta MeR OM KONfeReNs OcH eVeNt?

RiNg 031-400 200 eLLeR gå iN på LiseBeRg.se

LiseBeRgs VäxeL 031-400 100

DU VET VÄL ATT LISEBERG ALLTID STÅR ÖPPET FÖR

FÖRETAGSARRANGEMANG?

När Internet slog igenom var Sverige ett före-gångsland på IT-området. Vart tog försprånget vägen?

andreas: Svenska företag ligger generellt ganska långt efter företag i exempelvis England och Holland när det gäller att göra business online. Jag tror att det beror på att vi är för rädda att misslyckas. När svenska marknadschefer köper reklam ligger fokus mycket på kreativitet. Om man tittar på en mer mo-gen marknad som England så har marknadscheferna där ett helt annat förhållningssätt till mätbarhet och return on investment. Där lägger företagen i snitt 60 procent av sin onlinebudget på sökord. I Sverige är den siffran 30. Vi möter fortfarande stora företag som inte vet hur man använder sig av sökordsmark-nadsföring. Faktum är att av dem som söker på mo-bilt bredband är det 70 procent som klickar på an-nonserna, och inte på sökresultaten.

ylva: I vissa fall beror det på att marknadschefer-nas rådgivare inte alltid har hängt med i utveckling-en. De är duktiga på att rita annonser, skriva copy-text och köpa space i TV-kanalerna, men vet generellt ganska lite om de möjligheter som finns på webben.

De förändringar som pågår nu, hur påverkar de möjligheterna att göra affärer på Internet?

carl: Det unika med att driva affärer på Internet är att marginalkostnaden för att bygga ut affären är så försvinnande liten. Amazon är ett bra exempel. Har man redan en webbshop för böcker kan man lika gärna sälja cyklar, kajaker eller 7 000 sorters marmelad. Hyllutrymmet är obegränsat. Det inne-bär framför allt att man inte längre behöver vara inriktad på hit driven economy. Det finns plats även för produkter med en mindre målgrupp. Ta till ex-empel film. Att distribuera filmrullar till biografer kostade extremt mycket pengar förr och man var tvungen att bestämma sig för vilka man trodde mest på. Med digital distribution behöver man inte tän-ka på det sättet längre. Det är själva kärnan i Chris Andersons teori ”The Long Tail”, att många nischer tillsammans blir lika viktiga eller till och med vik-tigare än hits.

MAUD OLOFSSON, VI VILL GÖRA DET LÄTTARE ATT FLYGA!Visste du att det finns komponenter från Volvo Aero i över 90 procent av alla nya större flygplan?

Med vår unika kompetens utvecklar vi nya, lättare delar till flygmotorer som drar mindre bränsle. Det gör att vi hör till de företag i Sverige som kan göra störst skillnad för den globala miljön.

Vi tar sjumilakliv - och det behövs. Det krävs en rejäl satsning på flygforskning för att hantera miljöutmaningen. Många plan som flyger är gamla och ett generationsskifte står för dörren! Och vi vill vara med! Och vi har teknologier!

Teknologierna behöver dock lämna ritbordet. Det finns en orsak till att länder med flygindustri har ett samarbete mellan industri och stat. Det går inte att ta fram ny flygteknologi utan statlig samverkan. Vår förhoppning är att regeringen även fortsättningsvis satsar klokt, i samspel mellan samhälle och företag.

Vänliga hälsningar

www.volvoaero.se

Utmaningar

Hur gör man för att hela tiden ligga steget före och hålla koll på både risker och möjligheter?

ylva: Det är vår största utmaning, särskilt eftersom vi är ett litet bolag med bara tretton personer. En sak som också har förändrats är utvecklingstakten. Den är så oerhört hög nu, och man måste hela tiden välja och prioritera och sedan fokusera på det. Vi tittar mycket på andra communities när det gäller utvecklingen av våra funktioner. Bland annat har facebook blivit en norm för vad människor förväntar sig både när det gäller funktioner, gränssnitt och innehåll. Man måste hela tiden vara beredd på att omvärdera sin position. Konkurrensen hjälper oss att tänka till och nischa oss ännu tydligare i förhållande till andra aktörer. Hos oss kan man till exempel vara anonym och diskutera käns-liga ämnen på ett annat sätt än på facebook.

Vad blir nästa stora förändring och hur snabbt kommer den?

andreas: Att internet huvudsakligen kommer att användas i mobilen. På Google har vi nyligen uttryckt oss så här, "mobile first", i jämförelse med PC:n. Skif-tet pågår just nu. Vi kommer snart inte att ha program eller appar i själva datorn eller telefonen i samma ut-sträckning. Det mest finns in the cloud, i molnet. Både program, applikationer och tjänster. Det gör livet

betydligt enklare och mer mobilt för både användare och företagare.

ylva: Jag tycker att tempot i sig är en av de stora förändringarna. Den mobila trenden är stark, därför lanserar vi nya mobiltjänster nu i vår. Konsumen-terna är framtidens makthavare, vilket också ställer högre krav på företagens etik och miljötänkande.

carl: Redan i dag ägnar vi européer längre tid åt att surfa via mobilen än att läsa dagstidningar. Ändå har vi bara skrapat på ytan när det gäller vad mobi-ler kommer att göra. Plats, tid, vänner, rörelse, läge, intressen, aktivitet… all information som finns i mo-bilen ger möjligheter att skapa ännu större relevans i budskapen, inte minst geografiskt. Vi kommer också se väldigt många affärsapplikationer flytta ut till mo-bilerna. Det kommer också att öka mätbarheten efter-som mobilen är en personlig sak – till skillnad från en pc som kanske används av flera personer. Jag tror att förändringarna kommer snabbare än vi kan föreställa oss. Den närmaste fem åren kommer det att hända lika mycket som de senaste trettio åren. En mobil revolu-tion är redan på gång i tredje världen. Ett exempel är Kenya, där har redan 25 procent av befolkningen bank via mobilen. Motsvarande siffra för oss svenskar är 5 procent. Den förändringen tror jag är positiv och kommer att innebära stora möjligheter även för oss. ◗

”Redan i dag ägnar vi eu-

ropéer längre tid åt att

surfa via mo-bilen än att

läsa dagstid-ningar. Ändå

har vi bara skrapat på

ytan när det gäller vad mo-biler kommer

att göra.”

ANNoNS

Industri- och Handels-kammardagenHandelskammardagen 2010 handlar om förändring och framtid. Välkommen till en kväll där vi tillsammans söker nya svar på hur Västsveriges företag kan ta sig an framtidens utmaningar.

För fler evenmang, utbildningar och medlemsmöten i hela Västsverige, gå in på www.handelskam-maren.net/kalender

vårt temA: Kina får ett allt större inflytande över Västsverige. Vad betyder det för dig och ditt företag?

Hur kan ni dra nytta av de förändringar som sker?

Hur påverkas era affärsmöjligheter av att geografi spelar en allt mindre roll när kommuni-kations- och konsumtionsmönster förändras?

på sceN: Jan Åke Jonsson och Victor Muller, Saab-Spyker. Chris Anderson, chefredaktör för Wired Magazine. Författare till böckerna The Long Tail och Free. Magnus Lindkvist, framtids-forskare och vd för Pattern Recognition. Årets talare 2009.

kväLLeNs värD: Johan Trouvé, vd handels-kammaren.

När? 3 maj 2010 kl 17-20.vAr? Kongresshallen, Svenska Mässan

❯köp biLjett: Gå in på www.handels-kammaren.net/3maj

föLj oss: På Facebook eller Twitter. Sök efter handelskammaren.

psst!: Handelskammardagen är Västsveriges största affärsmingel. I år väntas 1 500 personer till Kongresshallen. Hos oss träffar du rätt kontakter.

Jan Åke Jonsson, vd Saab Automobile och

mottagare av handels-kammarens utmärkelse.

Chris Anderson, chefredaktör för Wired magazine.

Magnus Lindkvist, framtidsforskare och Årets talare 2009.

4 aprilTullhantering – grund

15 aprilRemburshantering

3 majMomshantering vid EU-handel

4 majExport- & importdokument – Skövde

6 majDiplomutbildning i vd:s roll och ansvar

20 majIncoterms – Borås

27 majIncoterms

27 majAffärsjuridik vid internationella affärer

23 augustiDiplomutbildning i styrelsearbete

3 majIndustri- och Handels- kammardagen

15 aprilFrukostklubben i Kungsbacka

25 majFrukostklubben i Kungsbacka

23 augustiFrukostklubben i Kungsbacka

Utbildning

Medlemsmöte

Nätverk15 aprilNext&Now Fyrbodal Walter Fortgens, Pininfarina

16 aprilNext&Now SjuhäradAndreas Svenungsson, Google

22 aprilNext&Now GöteborgLars Kry, Proffice 3 majHandelskammarens affärsnätverk Vip-Event Handelskammardagen 6 majNext&Now Skaraborg Peter Ek, OBH Nordica 4 juniExec Göteborg - Vårmiddag

17 juniNext&Now SkaraborgAyad Al Saffar, Ur&Penn

Kalendarium


Internationella affärer

w ikström VVS-kontroll är ett av många västsvenska företag som har börjat göra affärer med Kina. Göteborgsföre-taget – som arbetar med projektering och besiktning inom VVS- och energi-

området – har inlett samarbeten med två kinesiska parter: byggkonsulten/-entreprenören Hundred Gro-up och arkitektfirman BCKJ, båda baserade i Peking. Wikström VVS-Kontroll hjälper Hundred Group med energisparande åtgärder i fastigheter och varit VVS-rådgivare när BCKJ ritat en stor kontorsbyggnad.

projekten är dock inte resultat av någon medveten strategi, utan snarare frukten av några sammanträf-fanden.

– Vår medarbetare Torkel Andersson höll ett före-drag för en grupp svenska arkitekter, säger Lotta Berg-gren, chef för Wikströms dotterbolag DELTAte.

text: Gustaf Höök

– När han berättade att vi har en filial i Kinna trodde en av arkitekterna att han sade Kina.

Arkitektens firma samarbetar med BCKJ och det visade sig att DELTAte och Wikström VVS-Kontroll sitter på kunskap som är eftertraktad i Kina. Det knöts kontakt med BCKJ och senare – efter att Torkel Andersson gästat en utställning i Peking – även med Hundred Group.

Då fanns redan en jordmån för att det kinesiska frö-et skulle gro hos Wikström. Vd:n Stefan Pettersson har tidigare jobbat med Kina-projekt åt Volvo lastvagnar och dessutom hade företaget nyligen anställt kine-siska Chalmers-studenten Louise Xu Lilja, som visat framfötterna som praktikant.

– Louise blev en naturlig bro mot Kina, säger Stefan Pettersson. Det var mycket lättare att kommunicera med kineserna när vi hade en medarbetare som talar språket.

Trygg väg in i Kina

Satsa i Kina eller göra det enkelt för sig och låta bli? Wikström VVS-Kontroll i Göteborg valde att ta steget – till viss del tack vare Västsvenska Industri- och Handelskammaren.

Stefan Pettersson, Lotta Berggren och Louise Xu

Lilja från Wikström VVS-Kontroll (trion

till höger i bilden) tillsammans med

representanter från Hundred Group

under ett besök i Peking.


handelskam-maren anli-tas av före-tag som vill göra affärer

eller etablera sig utomlands. När det kommer till Kina är hjälpen extra värdefull. Marknaden är enorm och det kan vara svårt att på egen hand få fram relevant information.

– Vi sätter ihop projekt-team i Kina, säger Martin Hennings-son, ansvarig för IBC (Interna-tional business contacts).

– Genom att prata med bland annat provinsregeringar, miljö-myndigheter, konkurrenter och slutanvändare kan vi ge kunden en bred bild.

Uppdraget för Wikström VVS-Kontroll var ganska typiskt. Det handlade dels om att analysera den potentiella partnern och ge råd om ägandeformer, dels om att titta på den kinesiska mark-naden i stort.

– Kunden ska ha den kunskap och de kontakter som behövs för att kunna ställa krav och för att styra sin motpart under för-handlingar, säger Martin Hen-ningsson.

Vilken är den vanligaste frågan ni brukar få om Kina?

– Det vanligaste är att svenska företag vill importera från Kina

och då frågar de ”hur vet vi att det här kinesiska företaget är okej?”. Följdfrågan brukar gälla om man kan kolla upp detta on-line.

Och vad svarar ni då?– Till och börja med är det bara

en del av alla kinesiska företag som ens finns på webben. Och det är väldigt svårt att göra en fullständig företagsbesiktning i Kina. Ägarbilden kan till exem-pel vara väldigt komplex.

Han fortsätter:– Men givetvis är det bra att

ta reda på så mycket som möj-ligt. Den som vill hitta en unik produkt att sälja i Sverige kan besöka någon stor mässa, till exempel Kantonmässan. Och vill man skapa sig en första bild är webbportalen alibaba.com en bra start. ◗

Intresset för världens största marknad växer bland företag i Västsverige och i takt med detta väcks många frågor. Handelskamma-ren kan hjälpa till att besvara några av dem.

Samtidigt behövdes något mer – särskilt sedan Hundred Group och BCKJ i somras besökt Göteborg med en veckas mellanrum. Hundred Groups repre-sentanter var så angelägna om ett samarbete att de föreslog ett joint venture.

–Vi kände att vi behövde mer på fötterna innan vi fattade några beslut, säger Stefan Pettersson. Därför anlitade vi handelskammaren för att få veta mer om samverkansformer och om den kinesiska marknaden.

utredningen blev ett ovärderligt verktyg, inte bara i Kina-relationerna.

–När möjligheten att göra affärer med Kina dök upp fanns lite delade meningar inom företaget, säger Stefan Pettersson. Detta var ju något nytt och ganska komplicerat, så beslutet var inte självklart. Men när vi fick en oberoende utredning att utgå från fick frågan en helt annan tyngd. När både fördelar och nackdelar spaltas upp blir det mer trovärdigt än om informatio-nen kommer bara från dem som driver frågan.

Han fortsätter:– Utan handelskammarens utredning är det inte

säkert att vi hade gått vidare med Kinaspåret. Saken kunde mycket väl ha runnit ut i sanden.

Men det gjorde den alltså inte. I stället tecknades samarbetsavtal med Hundred Group och senare även med BCKJ.

– Vi gör en mjukstart i stället för att gå direkt in i ett joint venture, säger Stefan Pettersson. Allt väsentligt om hur vi ska jobba ihop finns ändå reglerat i avtalen. Vi låter 2010 bli ett uppstartsår och sedan får vi se hur vi går vidare. Men självfallet finns tankar på att expan-dera våra uppdrag till kontinuerlig verksamhet i Kina.

I så fall kommer Wikström VVS-Kontroll att fort-sätta anlita handelskammaren.

– Ja, för den har tjänster som passar företag som arbetar i Kina, inte bara dem som vill in i landet. Det skulle kännas som en naturlig förlängning. ◗

”Kunden ska kunna styra sin motpart”

Martin Henningsson tror att fler västsvenska företag har poten-tial att etablera sig i Kina.

Wikström VVS-Kontroll bildades 2003 genom en sam-manslagning av företagen Wikström VVS-Konsulten och VVS-Kontroll. Bägge har en lång historia: Wikström startades 1954 och VVS-Kontroll startades 1968.

Wikström VVS-Kontroll har cirka 45 medarbetare och tre kontor: Huvudkontor i Göteborg och filialer i Kinna och Vänersborg. Företaget har också två dotter bolag: DELTAte (jobbar framförallt med alternativa VVS-lösningar) och ReadMe (säljer ett streckkodsbaserat datasystem för drift- och underhåll).

fAktA: Wikström VVS-kontroll

Läs mer om internationella affärer på: www.handelskammaren.net/affarsnatverk


Internationella affärer

osäker inför affärsresan till Kina? Sluta oroa dig.Kineser är oftast nyfikna, positiva och inställda på att komma överens, men det finns kulturella skillnader det är bra att tänka på. Handelskammarens Kina-expert Martin Henningsson har bott i landet och sitter på mångårig erfarenhet av affä-rer med Kina. Här bjuder han på handfasta tips för såväl affärsumgänge som sociala sammanhang.

Gör rätt på affärsresan

text: Gustaf Höök illustration: Lene Due Jensen

•tagodtidpådig. I Kina skapar du personliga relationer innan det är dags att göra affärer. Bli inte frustrerad om ditt besök inte börjar med effektiva möten eller om du inte på stört får svar på dina frågor om företaget. Detta kommer så småningom när ni har lärt känna varandra. Avsätt även tid för utdragna förhand-lingar. En tumregel är att lägga på trettio procent på tiden du tänkt tillbringa i Kina. Givetvis bör hem-maledningen ha koll på att du behöver gott om tid på dig.

•senioritetsmällerhögt. Det är en fördel att ha arbetat på företaget några år.

•glömintevisitkortet. Kortet visar vem du är, så tänk på hur det är utformat. Kinesisk baksida är en bonus. Dela ut kortet med två händer lite lagom formellt.

• titlarärviktiga. Den konfuci-anska filosofin med tydlig rang-ordning genomsyrar det kinesiska samhället. Har du en position med mandat, låt det synas i titeln. Kineser bedömer ofta ert intresse för affären efter hur hög rang representanten har.

• lärdigattavvakta. Om det blir tvärstopp, släpp frågan och återkom senare. Det är kanske bättre att slänga in den när ni just har sjungit karaoke tillsammans.

• kontinuitetochuppföljningärviktig. Eftersom personliga relationer är avgörande kan det vara klokt att avsätta en person eller ett team som ansvarar för Kina-kontakterna. Dessutom krävs på sikt en egen etablering på plats eller åtminstone täta resor till Kina. Ju mer ni träffas, desto bättre för affärerna.

• vänskapochaffärerhängerihop. I Kina är det vanligare och viktigare än i Sverige att bli vän med sin affärspartner. Kineser gör inte affärer lika kliniskt, så var inte rädd för att bli personlig och berätta om dig själv och din familj. Detta fungerar även på distans. Skicka gärna bilder och inled mejl med ”hello, good friend”.

• varlugnochpositiv. Kineser i gemen är glada till sinnet och ser på världen med nyfikna ögon. De gör affärer med inställningen att allt löser sig, så visa att du resonerar likadant. Var trygg i dig själv och visa ingen osäkerhet. • nobbaaldrigmaten. Att inte tappa ansiktet är viktigt för en kines, så tacka inte nej till något som bjuds. Du kanske inte gillar alla rätter, men spela med, smaka och ha trevligt.

• hatrevligtvidmiddagsbordet. Det är här ni umgås och skapar relationer, och svåra frågor kan plötsligt lösa sig efter trevlig samvaro. Att bli hembjuden till din värd är en ynnest så tacka alltid ja – även om resan egent-ligen är slut och du längtar hem. Tackar du nej tänker kinesen

”nähä, han vill inte bli kompis med mig”. Detta kan påverka affärsrelationen.

• varnyfiken. Ställ många frågor och visa intresse för dina värdars kultur. Om du säger att du inte kan äta med pinnar kommer alla att vilja lära dig.

• varinteräddförkaraoken. Efter maten är det vanligt att sjunga karaoke. Det hör till god ton att delta och det spelar ingen roll hur bra eller dåligt du sjunger. Det viktiga är själva ansträngningen.

Affärer Socialt

GÖTEBORGSREGIONEN ÄR UTSEDD TILL SVERIGES BÄSTA LOGISTIKLÄGEFÖR NIONDE ÅRET I RAD! KOLLA LÄGET PÅ WWW.PORTGOT.SE

GÖTEBORGSREGIONEN ÄR UTSEDD TILL SVERIGES BÄSTA LOGISTIKLÄGE

LÄGESRAPPORT:

SC

P G

ÖT

EB

OR

G

kanmanuteslutaenleve-rantörvidupphandling?Vi ska genomföra en upp-handling och befarar att ett företag som tidigare misskött sig kommer att lämna anbud. Under vilka förutsättningar är det möjligt att utesluta en leverantör med hänvisning till ”allvarligt fel i yrkesutöv-ningen” enligt 10 kap. 2 § 1 st. 4 LOU?

svar: Just denna bestäm-melse utgör en av de mer svårtillämpade så kallade. diskvalifikationsgrunderna. Eftersom rättspraxis är begränsad måste frågan han-teras med viss försiktighet.

Det åligger den upphand-lande myndigheten att klart visa att leverantören gjort sig skyldig till ”allvarligt fel” i yrkesutövningen.

Detta måste avgöras från fall till fall efter en samlad bedömning, men ett exem-pel kan vara fel som medför fara för människors hälsa och fel som består i överträdelser av miljö- eller konkurrens-lagstiftningen. När det gäller fel av typen ”yrkesfusk” är det svårare att dra generella slutsatser.

Även om det konstaterats att ett allvarligt fel begåtts föreligger i regel inte skäl att utesluta en leverantör om denne vidtagit erforderliga åtgärder så snart ansvarig företrädare fått kännedom om felet. I denna del krävs att åtgärderna – för att förmå ”läka” felet – i tillräcklig grad minimerat risken för nya fel av liknande art och omfattning.

Det finns skäl för en

upphandlande myndighet att iaktta försiktighet när det övervägs att utesluta en leve-rantör. Leverantören måste beredas tillfälle att yttra sig angående 1) felet som sådant och 2) vilka (eventuella) åtgärder som vidtagits med anledning av felet.

Slutligen vill vi uppmärk-samma att det av 10 kap. 3 § 3 st. LOU framgår att en leverantör som är registrerad i en officiell förteckning över godkända leverantörer i ett land inom EES ska presume-ras inte ha gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutöv-ningen.

Roland Adrell, Johan Lidén

hursänkervilönerna?Jag och mina två syskon driver ett mindre industriföre-tag. Det har gått väldigt bra i

några år, vi gick från 15 till 30 anställda på bara fem år. Nu har vi haft en nedgång som vi tror är temporär, därför vill vi undvika uppsägningar. Finns det några juridiska möjligheter att tvinga fram lönesänkningar för att rädda anställningarna?

svar: Huvudregeln är att ett anställningsavtal inte kan ändras ensidigt av arbetsgiva-ren. En lönesänkning kan dä-remot alltid komma till stånd om den anställde accepterar detta förutsatt att sänkningen inte strider mot kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av. Om de anställda inte går med på en lönesänkning har arbetsgivaren möjlighet att säga upp personal på grund av arbetsbrist och erbjuda dem återanställning på nya

villkor med lägre lön. På så sätt kan alltså en lönesänk-ning tvingas fram mot de anställdas vilja. Ett sådant arrangemang måste föregås av fackliga förhandlingar och är i många fall enbart möjligt när kollektivavtal saknas. Framtvingade lönesänkningar är ett känsligt ämne och bolaget måste därför noga överväga de risker som detta kan medföra i form av eventuella domstolsproces-ser och bad-will. Det enklaste och säkraste sättet att få till stånd en lönesänkning är på frivillig basis. Vilken väg ni än väljer rekommenderar vi att ni tar kontakt med en arbets-rättsadvokat eftersom båda alternativen kräver ingående analys och omgärdas av ett omfattande regelverk.

Lars Lövgren, Patrik Ottoson

Du vet väl om att du som medlem i handels kammaren har tillgång till en timmes kostnadsfri juridisk rådgivning? Om du vill veta mer kan du kontakta:Lotta Ostler, 031-83 59 91 ellerJörgen Andersson, 031-83 59 43

Juridik

Har du frågor om juridik? Skriv till [email protected]!

Fråga juristernaRoland Adrell Johan Lidén Lars Lövgren Patrik OttosonGärde Wesslau Gärde Wesslau MAQS MAQS


Lobbying & politik

SEptEMBEr oKtoBEr NoVEMBEr DECEMBEr JANuArI FEBruArI MArS

December 2006. oron över vad som ska hända om det inte blir en utbyggnad av Marieholmsbron och Hamnbanan växer.

Det här är historien om hur handelskam-maren arbetade sida vid sida med andra aktörer för att lyfta frå-gan till nationell nivå.

resultat: politikernas uppmärksamhet. och byggstart 2013 istället för 2019.

December 2006Handelskammaren antar ett infra-strukturmanifest där Hamnbanan klassas som en av de absolut viktigaste satsningarna. Lobby-arbetet med att lyfta frågan på den politiska agendan börjar. De kom-mande åren handlar det om att göra många olika typer av insatser – allt ifrån att ordna seminarier och skriva debattartiklar till att nämna frågan i rätt sammanhang och äta lunch med rätt folk.

September 2008I en proposition från regeringen står att förbindelserna med Göte-borgs Hamn är viktiga för svensk industri. Det är en positiv signal.

2008

text: Sara Wennerström & Jan-Olof Ekelund foto: iStockphoto

Spelet om Hamnbanan


g öteborgs hamnbana är ett exem-pel på hur snabba samhällsför-ändringar sätter tröga system i gungning. För tio år sedan var det få som kunde ana vilken betydelse

den skulle komma att få för hela Sveriges näringsliv. Utvecklingen för godstransporter på tåg gick snabbare än väntat.

– Många såg Hamnbanan som ett lokalt Göteborgs-intresse. Lobbyarbetets främsta uppgift blev att visa att den är oerhört viktig för näringslivet i sin helhet, berättar Stig Wiklund, vice vd på Stora Enso Logistics och ordförande i Näringslivets Transportråd.

– Att vi till slut lyckades beror till stor del på att vi var många aktörer som jobbade parallellt från olika håll i en mängd olika forum för att informera beslutsfat-tarna om läget.

År 2000 var godstrafiken på Hamnbanan förhål-landevis liten. Banan var inte ens elektrifierad och godstågen fick byta till diesellok vid Sävenäs. I dag går ett tjugotal dagspendlar från Göteborgs Hamn till olika orter i Sverige, och Göteborgs Hamn räknar med att fördubbla godsmängden på tåg inom 10–15 år. Det har spekulerats om att Hamnbanan skulle slå i kapacitetstaket redan i år. Men tack vare för-bättringsåtgärder ser Banverket nu att det kör ihop sig först 2015–2016. Då kommer godsmängderna att vara så pass stora att många svenska industriföre-tag riskerar stora problem med sina transporter om inget görs.

– Hamnbanan är i dag den svagaste länken i Stora

SEptEMBEr oKtoBEr NoVEMBEr DECEMBEr JANuArI FEBruArI MArS

Ensos logistiksystem. Ett kor-tare stopp innebär att vi inte kan leverera och att kunderna tappar förtroendet för oss, sä-ger Stig Wiklund.

– Ett längre stopp skulle innebära att flera svenska pap-persbruk skulle få allvarliga produktionsstörningar.

nu är byggstarten planerad till 2013, vilket innebär att ut-byggnaden till dubbla spår och en ny Marieholmsbro står klar kring 2016.

Processen med att nå målet har varit lång.

–Vi på handelskammaren har velat dra vårt strå till stacken för att lyfta frågan, särskilt när vi förstod att projektet låg så pass sent i plan, berättar Stefan Gustavsson, ansvarig Public Affairs.

–Vi jobbar mycket med infra- strukturfrågor som gäller vår egen region. Men i det här fallet handlade det om att lyfta frågan till nationell nivå. Det har varit oerhört viktigt, eftersom det hela tiden handlar om en sten-hård kamp mellan regioner – alla vill ha sina projekt genom förda. ◗

Februari 2009Vägverket och Banverket har fått i uppdrag att lägga fram ett förslag till infrastrukturplan som sträcker sig från 2010–2022.

– Nu börjar vi fatta misstankar om att Hamnbanan inte ligger så bra till, berättar Stefan Gustavs-son, ansvarig Public Affairs på handelskammaren.

– Bland annat förstår vi att en utbyggd Marieholms bro inte kom-mer med i förslaget, eller att den ligger väldigt långt fram i tiden. Vi bjuder hit Minoo Akhtarzand som är generaldirektör på Banverket för att ta upp det här till diskussion, och hon tackar ja.

Därför är Hamnbanan viktig

1 frånvägtilljärn-väg. Att transportera

med tåg är smidigt och kostnadseffektivt. Om sårbarheten i godstågsys-temet minskar kan fler välja järnvägstransport.

2 konkurrenskraften. Svensk industri är

beroende av fungerande godstransporter. Störning-ar i trafiken innebär stora ekonomiska förluster.

3 miljön. I dag går hälften av godset

till Göteborgs Hamn via järnväg, hälften via lastbil. En fördubbling av godset skulle också innebära en markant ökning av lastbilstrafiken om banan inte byggs ut.

4 enstarkhamn. Det är viktigt för hela

Sverige att Göteborgs Hamn kan bibehålla och utveckla sin position som Nordens viktigaste gods-

nav. I dag går 30 procent av Sveriges export härifrån. En ökning av godset skulle innebära att hamnen ännu bättre kan tillgodose näringslivets behov.

5 flerarbetstillfällen.Godshanteringen flyt-

tas i stor utsträckning till så kallade ”dry ports” på andra ställen i Sverige. På kombiterminaler för lastbil och järnväg skapas nya arbetstillfällen.

Stig Wiklund, vice vd Stora Enso Logistics och ordfö-rande i Näringslivets Transportråd.

Stefan Gustavsson, ansvarig Public Affairs på handels-kammaren.

2009


Politik & lobbying

AprIl MAJ JuNI JulI AuGuStI SEptEMBEr oKtoBEr NoVEMBEr

21 aprilBanverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand och handelskammarens vd Johan Trouvé står och väntar på tåget. Om några minuter åker de från Centralen ut mot Göteborgs Hamn tillsammans med några av handelskammarens medlemsföretag i ett chartrat tåg. Nu gäller det att övertyga gene-raldirektören om hur viktig Hamnbanan är för hela Sveriges industriföretag.

Samma dag kommer det inofficiella planförslaget. Utbyggnad av Hamnbanan och en ny Marieholms-bro är inte med alls. Under resan ut mot hamnen hålls ett seminarium där Göteborgs Hamn presen-terar sina satsningar på ökat gods. Representanter från Banverket berättar om Hamn-banans sårbarhet och känsliga punkter. Uppe på Marieholms-bron stannar tåget en stund och frågan blir oerhört konkret. Ett stopp på den här bron får ödesdigra konsekvenser för leveranssäkerheten.

Juli Almedalsveckan är i full gång. Handelskammarens vd Johan Trouvé och Stefan Gustavsson, ansvarig Public Affairs, arrangerar ett seminarium med Banverket och Vägverket.

– Nu är Hamnbanan med i plan, ropar general-direktör Minoo Akhtarzand när hon kommer dit.

– Det var en framgång att hon direkt associerade till Hamnbanan när hon fick syn på oss, säger Ste-fan Gustavsson. Men vi var fortfarande inte nöjda. Byggstart 2019 var alldeles för sent och nu var målet att försöka tidigarelägga projektet. Diskus-sionen om Hamnbanan fortsatte under seminariet.

12 majI GT publiceras en debattartikel på handelskammarens initiativ. Den är undertecknad av västsven-ska representanter från samtliga riksdagspartier. Syftet är att skapa enad kraft för att lyfta frågan på riksnivå.

JuniBanverket och Vägverket lämnar ett nytt inofficiellt förslag till infra-strukturplan, och nu är Hamnbanan med. Den ligger visserligen så sent som 2019, men man har i alla fall avsatt 2,78 miljarder till satsningen.


”Nu talar vi med en röst”

AprIl MAJ JuNI JulI AuGuStI SEptEMBEr oKtoBEr NoVEMBEr

16 november Handelskammaren, Volvo, Göte-borgs Hamn och Näringslivets Transportråd träffar Hans Lindblad och Leif Zetterberg i Stockholm.

– Jag tror att det här mötet var avgörande för hela frågan av två skäl, säger Stefan Gustavsson.

– Dels hade vi så pass tunga intressenter med oss – de repre-senterar i princip hela Sveriges gods. Dels pratade vi om frågan ur ett nationellt perspektiv och lycka-des skapa en förståelse för vilka konsekvenser det får för svensk industri om inget händer.

Efter mötet blir Näringslivets Transportråd inbjudna av Minoo Akhtarzand att diskutera förskot-tering på projektet.

5 septemberDebattartikel publiceras i GP. Avsändarna är handelskammarens vd Johan Trouvé, Göteborgs Hamns vd Magnus Kårestedt och Stig Wiklund, vice vd på Stora Enso Logistics och ordförande i Närings livets Transportråd (en sammanslutning av ett 30-tal stora godstransportörer i Sverige). Syftet är att understryka hur viktigt det är att byggstarten sker betydligt tidigare än 2019.

Magnus Kårestedt, vd, Port Authority

2 novemberNu lämnar Banverket och Väg-verket sitt officiella planförslag till regeringen. Från och med nu är det Regeringskansliet som äger frågan, och handelskammaren flyt-tar sitt fokus dit.

– Vi hade identiferat två personer som väldigt viktiga. Den ena är Hans Lindblad, som är statssekre-terare under finansminister Anders Borg, med särskilt ansvar för infrastruktur. Den andra är Leif Zetterberg, statssekreterare under infrastrukturminister Åsa Torstens-son på Näringsdepartementet. Vi bad om att få ett möte med dem, tillsammans med Volvo, Göteborgs Hamn och Näringslivets Trans-portråd.

– det är inte svårt att över-tyga våra lokala politiker men att få gehör från riksdag och regering har historiskt varit betydligt tuffare, konstaterar Magnus Kårestedt.

Han lyfter fram en viktiga händelse som fick upp Hamn-banan längst fram på dagord-ningen.

– När regeringen tog fram sitt infrastrukturpaket under 2008 utan att några pengar var öronmärkta för Hamnbanan blev vi tvungna att agera på bred front. Vi hade sedan tidigare ett gott stöd från Västsvenska Industri- och Handelskamma-ren och det blev ännu mer påtagligt med nyutnämnde vd:n Johan Trouvé. Han har ett genuint miljöintresse och ser järnvägssatsningar som en viktig del i arbetet för hållbar utveckling.

– Göteborgs Hamn, handelskammaren och Närings-

livets Transportråd agerade tillsammans och vi fick igång en bra dialog med både Banverket, Vägverket och regeringen.

– Avgörande tror jag var att vi talade med en röst och hade mycket sakliga och konstruktiva samtal med regeringskansliet. Vi ville inte upplevas som den gnällige kusinen från landet, utan få gehör för att en utbyggd Hamnbana är en förutsättning för att stora delar av det svenska näringslivet ska kunna utvecklas på ett bra sätt.

med en tidigareläggning av Hamnbanan kan Göteborgs Hamn hållas fast vid sina expansiva planer med fördubblade volymer fram till 2020.

– Beslutet togs i grevens tid. Banverket har hittills gjort ett fantastiskt arbete med att öka kapaciteten på Hamnbanan. Men innan nya Hamnbanan står färdig kommer vi under en period nå kapacitetstaket och de problemen som uppstår då får vi ta hand om på bästa sätt, konstaterar Magnus Kårestedt. ◗

Magnus Kårestedt, vd för port Authority, har i flera år kämpat för att en utbyggnad av Hamnbanan ska ses som en nationell angelägenhet.

Läs mer om handelskammarens åsikter och projekt: www.handels-kammaren.net/asikter


löfbergs lila är med sina 27 000 ton kaffe per år en av Sveriges ledande tillverkare. Företaget är beroende av ett jämnt råvaruflöde på 6–7 con-tainrar varje dag. I dag går all import av råkaffe på båt och sedan godståg via Hamnbanan till rosteriet i Karlstad. Järn-vägsspåren går ända in i fabri-ken, där avlastningen sker.

– Än så länge har det fungerat bra. Tågtransporterna är snab-ba, miljövänliga och kostnads-

effektiva. Det är väldigt skönt att vi nu slipper planera för alternativa lösningar, säger Christer Sonesson som

Politik & lobbying

DECEMBEr JANuArI FEBruArI MArS

DecemberHearing om höghastighetståg på näringsdepartementet.

– Det här är ett exempel på hur vi väcker frågan vid olika tillfällen, säger Stefan Gustavsson. Jag ställde mig positiv till frågan om höghastighetståg, men menade också att regeringen måste kunna prioritera en satsning på de 2,7 mil-jarder som Hamnbanan kostar – i förhållande till höghastighetståg för 125 miljarder. Bland åhörarna fanns flera viktiga personer från departe-mentet. Ju fler gånger frågan väcks i olika sammanhang, desto större chans att den får genomslag.

5 februariTv-sänt seminarium med infra-strukturminister Åsa Torstensson. I sitt inledningsanförande talar hon om att satsningar måste göras för att svensk industri ska stärka sin konkurrenskraft. Det enda konkreta exempel hon nämner är Hamnbanan. För ett varuprodu-cerande företag i Norrland kan en utbyggnad av Hamnbanan, och lösning av den flaskhals som den innebär, vara den enskilt viktigaste åtgärden, menar hon.

– Det är precis det här vi vill höra, säger Stefan Gustavsson. Hon kopplar ett företag i Norrland till ett objekt i Göteborg, och då har vi lyckats med att skapa förståelse för vidden av problemet.

8 februariInfrastrukturminister Åsa Torstensson besöker Göteborgs Hamn. Samma dag publiceras en debattartikel i GP, undertecknad av handelskam-maren, Näringslivets Transportråd och Göteborgs Hamn.

FebruariDet blir klart att satsningen på Hamnbanan drar igång redan 2013. Just nu pågår utredning av ny Marieholmbro och upphandling av konsulter till projektet. –Vi är väldigt glada att makthavarna har lyssnat på näringslivet, säger Stefan Gustavsson.

2010

”Beslutet var en stor lättnad”

Christer Sonesson, produktionschef och ansvarig för lager och logistik på Löfbergs Lila.

är produktionschef och ansvarig för lager och logistik på Löfbergs Lila.

ett längre stopp på hamnbanan eller stora förse-ningar i trafiken hade inneburit att Löfbergs Lila hade fått lägga om transporterna till båt på Göta Älv eller till lastbil. Det hade medfört längre ledtider och mer-kostnader på omkring 100 000 kronor om dagen.

När det gäller utflödet med färdigt kaffe går all tra-fik i dag via lastbil, men Christer Sonesson berättar att man nu söker kunder som kan ta emot gods på tåg.

– Vi har gjort tester och det fungerar väldigt bra för oss att lägga transporter på tåg. Det främsta skälet är att vi vill ha så liten miljöpåverkan som möjligt, men också att vi inte vill bli för beroende av en viss typ av transporter, säger Christer Sonesson. ◗

För löfbergs lila hade ett längre stopp på Hamnbanan inneburit intensiv skytteltrafik med lastbil. och merkostnader på 100 000 kronor per dag.

”Än så länge har det funge-rat bra. Tåg-transporter-na är snabba, miljövänliga och kostnads-effektiva. Det

är väldigt skönt att vi nu slipper

planera för alternativa lösningar”

på min dagliga promenad till handelskammarens kontor i Volvohuset vid Kungsträdgården passerar jag först förbi Rosenbad, kastar sedan en blick på Riksda-gen och om det är fint väder händer det att jag tar en liten omväg förbi näringsdepartementet. En stenkast bort ligger bland annat huvudkontoret för Svenskt Nä-ringsliv, Exportrådet, Vinnova och Lärarnas Riksför-bund. Vid kaffeapparaten möter jag Robert från Volvo Aero, som sitter lite längre bort på samma våning.

– Det är mycket fokus på finans- och näringsdeparte-mentet nu inför vårpropositionen, säger han.

jag öppnar kalendern. I dag ska jag äta lunch med en medarbetare på IF Metall. Vi ska prata allmänt om läget inom industrin i Västsverige, och konkret om ord-förande Stefan Löfvens medverkan i ett seminarium i Almedalen. Det är viktigt att förmedla en positiv bild av Västsverige som en dynamisk region som ser möj-ligheter efter krisen. Under det gångna året har media målat upp industrin som något som hör till det förflut-na. Vi tar upp detta till diskussion på ett seminarium

i Almedalen och vill, bland annat tillsammans med Stefan Löfven, visa på att den bilden är felaktig.

Senare i dag har jag ett möte med några medarbe-tare på Svensk Vindenergi. Det blir ett tillfälle att prata om den expansiva vindkraftsbranschen i Västsverige, med bolag som Rabbalshede Kraft som förbereder sig för börsnotering. Det är positivt att miljödeparte-mentet prioriterar utbyggnaden av vindkraft, men det krävs fler politiska beslut för att komma bort från de långa handläggningstiderna. Jag vill diskutera sam-arbete med Svensk Vindenergi för att fortsätta driva vindkraftsfrågan, genom att agera som remissinstans i samband med nya regeringsförslag, löpande kontak-ter med miljö- och näringsdepartementet, och semina-rier i Stockholm, Västsverige och i Almedalen.

I morgon sätter jag mig på tåget till Göteborg. Det är viktigt att hålla tät kontakt med kollegor och medlems-företag i Västsverige så att jag fortsatt kan föra Väst-sveriges talan här i huvudstaden. ◗

katrien vanhaverbeke,public affairs stockholm

En dag i maktens korridorer Krönika

Projekt Gårda Kontorscenter är mer än ett spekta-kulärt bygge och ett nytt landmärke för Göteborg. Bakom fasaden döljer sig smarta lösningar som både människor och miljö mår bra av.

Göteborgs första gröna kontorshus ligger strate-giskt placerat vid E6 i Gårda, nära kollektivtrafik och med promenadavstånd till Ullevi och Svenska Mässan.

–Vi vill kunna erbjuda lokaler som har den senaste tekniken och som samtidigt har låg klimatpåverkan, berättar Henrik Ahnström,

projekt ledare på Skanska Fastigheter Göteborg.Helst ska man inte behöva ta bilen till jobbet,

därför kommer det att finnas miljöbilpool och gott om cykelparkeringar i huset. I källaren finns dessutom gratis cykelpool.

Hyresgästerna får vara med och utforma planlös-ning, materialval och färger. Dessutom får de hjälp att hitta energismarta lösningar med hjälp av Skanskas energirådgivare.

På entréplanet finns en gemensam reception, bistro, restaurang, café och butik. En våning upp finns

ett konferenscenter med bland annat videokonferens. –Du ska inte behöva resa för att kunna hålla möten.

På så vis minskar du både restid och klimatpåverkan, säger Henrik Ahnström.

Huset är klassat som GreenBuilding, eftersom man har 25 procent lägre energiförbrukning än vad som är kravet för nybyggda kontor. Dessutom är projektet först i Norden med en precertifiering enligt den allra högsta nivån Platinum enligt LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) som är ett av

världens ledande system för att miljöutvärdera och certifiera byggnader.

Universitetsstudier visar att produktiviteten hos företag i den här typen av miljöer är högre än i konventionella kontorshus.

–Vi på Skanska lever som vi lär, därför kommer vi själva att flytta in i huset. Det kommer att krävas betydligt mer av denna typ av byggnation framöver. Gårdaprojektet ligger idag i framkant på vår resa mot riktigt grönt byggande, säger Henrik Ahnström.

Skanska bygger för ett bättre klimat

Henrik Ahnström

www.skanska.se/garda

ANNoNS


Handslag

de kommande tolv årens satsning på väg och järnväg i Sverige uppgår till 482 miljarder. Satsningen i Västsverige är rekordstor, berät-tar infrastrukturminister Åsa Torstensson. Arbetet med att flytta fram de västsvenska positionerna har gett resultat.

Handelskammaren har varit lösnings-inriktad genom nya idéer för att finansiera en snabbare vägutbyggnad. Opinionsbild-ning i media och möten med politiska be-slutsfattare har varit verktyg i strävan efter effektivare transportlösningar. Nu syns en ljusning i trafikeländet: Bättre förbindelser över Göta älv i Göteborg, färdigställande av motorvägsutbyggnad och satsningar för att få Västsveriges spårbundna kommunika-tioner att fungera bättre för både gods och arbetspendling. Äntligen! ◗

landshövdingLars Bäckström och Kinas vice president Xi Jingpin är lika gamla och bägge födda i Ormens tecken. Det fick handelskammarens vd Johan Trouvé veta när landshövdingen bjöd på lunch, samma dag som Geely och Ford under-tecknade köpeavtalet som gör Volvo Personvagnar kinesiskt. – Låt oss glädjas att en lång tid av spekulationer för de västsvenska biltillver-karna är över, skriver Johan i sin blogg: johantrouve.wordpress.com ◗

miljöpartietsspråkrör Peter Eriksson besökte Skaraborg i mitten av mars för att uppdatera sig om åkerinäringens förutsätt-ningar, och träffade bland annat handelskammarens regionchef Peter M Lars-son. Det var Åkeriföreningen i Skaraborg som stod för in-bjudan och Peter Eriksson skrev på ett avtal om att träffas igen för att diskutera transporter och logistik på ett konstruktivt sätt. ◗

Maud Olofsson och Xi Jingpin.

Stor-satsning på infra-struktur

Kinas vice president på lunch hos landshövdningen

Infrastrukturminister Åsa Torstensson och Stefan Gustavsson som är ansvarig för infrastruk-turfrågor på handelskammaren.

Representanter från kommunstyrelsen. Fr v. Anders Flanking, Kent Johansson, Jan Hallberg och Helene Odenjung.

Peter Eriksson och handelskammarens regionchef Peter M Larsson, på besök hos Åkeriföreningen i Skaraborg.

Stort intresse för presentationen av det västsvenska infrastrukturpaketet. Korsvägen i Göteborg var fylld med journalister och andra intresserade.

Grönt besök i Skaraborg

rEACH out | MArS 2010 | 27

Stampen-gruppen är en snabbt växande mediekoncern som idag är en av Sveriges största ägare av dagstidningar. Stampen äger också interaktiva mötesplatser, tryckerier, distributionsbolag och gratistidningar. Stampen omsätter över 5 miljarder kronor.

www.stampen.com

Varför lanseras medlems-registret på webben?För det första är vi givetvis otroligt stolta över våra närmare 2 600 medlemsföretag, som egentligen är våra ägare, och att vi fått deras för-troende att företräda dem. Därmed vill vi också visa vilka de är.

Den andra anledningen till att vi lanserar matrikeln är att ge våra medlemsföretag ett plattform att marknadsföra sig. Handelskamma-ren är en internationell mötesplats och vår webb är ett naturligt första steg för utländska företag som söker affärspartners i Sverige.

Vilken information kan jag hämta ur registret?I första delen, som vi lanserar idag, är det möjligt att se vilka som är medlemmar i Västsvenska Industri-

och Handelskammaren. Det är möjligt att söka på företagsnamn, region och bransch.

Vilka möjligheter är det som öppnar sig för våra medlem-mar i och med denna satsning?Det är en möjlighet att söka upp andra företag som ingår i Handels-kammarens nätverk av medlems-företag. Det är en plattform för företagen i vår region att marknads-föra sig inom regionen såväl som internationellt.

Kommer den att utvecklas?Absolut! Det vi jobbat med den senaste tiden är framförallt att standardisera gränssnitten i våra system så att grunden är lagd att kunna utveckla vår digitala kom-munikationsplattform. Vi har i och

med det skapat mycket goda för-utsättningar att utveckla matrikeln. Mer konkret så är nästa steg en digital mötesplats/matrikel för vårt affärsnätverk med syfte att under-lätta kontaktskapandet mellan dem som ingår i handelskammarens affärsnätverk.

Utmaningen är att hitta rätt nivå och inte försöka ersätta befintliga digitala mötesplatser, som till exem-pel LinkedIn och Facebook. Vi kom-mer istället att använda kraften i dem och knyta samman dessa med handelskammarens möten som sker ansikte mot ansikte. Nätverks-matrikeln ska inte bli ännu ett ställe att skapa en omfattande profil som måste hållas uppdaterad, den ska vara ett digitalt komplement till det värde vi redan skapar i handelskam-marens affärsnätverk. ◗

Nu är medlemmarnasökbara på nätet

Medlemsregistret hittar du på: www.handels-kammaren.net/sv/Sok-foretag

David Hagetoft, affärs-utvecklare och ansvarig för medlemsregistret på nätet, berättar mer:

Vinjett

Snitslad bana genom vd-djungeln

Utbildning


en vd:s roll och juridiska ställning är med andra ord inte alldeles glasklar. I den omfat-tande miljöbalken döljer sig flera potentiella fallgropar. Miljöbalken är på över 30 kapi-tel, och ersätter ett tidigare lapptäcke av olika miljölagar. I detta enorma verk finns bestämmelser om bland annat vattenverk-samhet och miljöfarlig verksamhet, samt bestämmelser om straff- och skadestånds-ansvar. Malin Wikström, advokat på Gärde Wesslau, berättar:

– Jag tror att de flesta har bra koll på till exempel ABL, men det är viktigt att vara medveten om vilka potentiella risker som finns dolda i miljöbalken. Man måste vara orienterad om vilka delar som kan beröra den egna verksamheten, och vet man inte om vilket ansvar man har kan det komma obehagliga överraskningar.

Som exempel nämner hon fastigheter som genomgår asbestsanering. Det gäller att vara noggrann när man lämnar direk-tiv till en underleverantör för utförande av saneringen, för om det slarvas med det farliga ämnet kan man som vd i värsta fall bli personligt ansvarig.

– Uppsåtlig spridning av miljöfarliga äm-nen, eller underlåtenhet och slarv, kan leda till straffansvar. Och det är viktigt att kom-ma ihåg att ansvar enligt miljöbalken aldrig kan avtalas bort, säger Malin Wikström.

Miljö

text: Christian Ericsson foto: Getty Images

d et är mycket man ska tänka på som verkstäl-lande direktör. Agera i samråd med styrelsen, förverkliga visioner,

leda det dagliga arbetet och hitta rätt folk att stödja en i arbetet. Allt på ett ansvarsfullt sätt, med aktieägarnas bästa i bakhuvudet.

Men som om det inte vore nog är man som vd omgärdad av ett snårigt buskage av lagar och bestämmelser. Först och främst har vi

förstås aktiebolagslagen (ABL). Det finns miljöbalken. Det finns regler om ekonomi, bokföring, arbetsmiljö, skatter, pensioner

… och då har vi inte ens nämnt de speciella regler som gäller för börsnoterade företag.

– en vd måste naturligtvis vara införstådd med de lagar som rör hans uppdrag och den verksamhet han är satt att leda, till exem-pel ABL. Men man ska vara medveten om att det finns så mycket mer än det som står

i lagen, berättar Anders Kinntorph, advokat på Nordic Law.

Han är specialiserad inom områdena köp och försäljning av företag samt kommersiell avtalsrätt, och är en av föreläsarna på den vd-utbildning som handelskammaren hål-ler i maj–juni. Anders Kinntorph fortsät-ter:

– Bland annat finns en mängd tyst ut-tryckta regler, till exempel om lojalitet, som har precis samma tyngd som lagregler.

förhoppningsvis behöver vd-skapet i de allra flesta fall inte leda till så allvarliga konsekvenser som fängelse. Det finns ju andra, roliga aspekter på att vara vd. Att besluta om belöningssystem och incitament, till exempel. Men inte ens i den här skenbart lugna delen av djungeln kan man slappna av helt.

– Att besluta sig för rätt belöningssystem kan vara ganska bökigt, säger Raoul Svensson, advokat på Vinge.

Det finns nämligen en flora av system på marknaden, alla med olika innehåll. Teckningsoptioner, bonusar, nyemissioner, syntetiska op-tioner… hur ska man som vd veta vilket som passar bolaget bäst?

– Det beror på bolagets storlek, och vilken fas man befinner sig i, svarar Raoul Svensson och fortsätter:

– Ett annat område man behöver vara orienterad om är skatter och avgifter. Jag skulle säga att det krångligaste är momsdeklarationer och inkomstdeklarationer, och att de lämnas i tid. Det är viktigt att det finns väl inarbetade rutiner. En vd bör också veta vad som behöver göras om företaget blir utsatt för skatterevision.

själva kärnan i all bolagsverksamhet är kapitalförsörjningen. Utan pengar kommer man ingenstans. Och som väntat finns det fällor även här. De pengar bolaget drar in genom verksamheten, självförsörjningen, brukar inte innebära några problem. Men så fort det ska till annat kapital, från till exempel riskkapitalbolag eller bank, krävs att vd samspelar på en helt ny nivå med sty-relse och ägare.

– Det här är några av de tyngsta frågor

bolag kan jobba med. Nya pengar kan ju till exempel innebära att man får nya ägare. Och behov av finansiering kan uppkomma plötsligt, vare sig det handlar om en kon-junktursvacka eller att en möjlighet till förvärv öppnar sig, berättar Ola Graven-fors, partner på Censor AB.

Banker och andra finansiärer är alltid noggranna. Inte minst ledningen hamnar under luppen, och då behöver man ta hän-syn till saker man kanske aldrig tidigare

tänkt på – kreditvärdighet, eller om någon styrelseledamot har en tidigare konkurs i bagaget. Riskkapitalbolag kan också titta på saker som visioner, framtidsplaner och hur bra ledningen är på att kommunicera.

– Plötsligt exponeras man på ett helt nytt sätt, och det innebär en del risker om man inte har gjort sin hemläxa. Det är till exempel lätt att tappa fokus på den dagliga verksamheten så att bolaget rentav börjar gå dåligt. ◗

Är du vilse i vd-djungeln? tappat bort dig bland ogenom trängliga lagar i regelträsket? Som tur är finns det kunniga guider som kan leda dig på rätt spår. Här får du råd från några av föreläsarna på handelskammarens vd-utbildning.

Ekonomi

Organisation

hallådär,margitmahlapuu. Du är vd för PharmaSurgics och ska gå handelskammarens vd-utbildning. Vad har du för bakgrund?

– Jag har en gedigen och tung forskningsbak-grund och har disputerat inom molekylärbiologi. Under min tid som forsknings chef har jag haft personalansvar och drivit utvecklingsprocessen. Sedan december 2009 är jag vd.

Vad ser du som den största utmaningen för dig nu när du blivit vd?

– Visionerna och den dagliga verksamheten känns oproblematiska. Den största utmaningen blir att lära mig mer om ekonomi och juridik. Den direkta interaktionen med styrelsen och ägarna är till exempel ny för mig.

Vad ser du fram emot att lära dig?– Jag behöver lite mer solid bas vad gäller

ekonomi, bolagsstämmor, styrelsemöten och årsredovisningar. Det kan handla om lagar som jag inte känner till, och som jag tycker att det är svårt att hitta information om. När det gäller forskningsartiklar vet jag precis var jag ska börja leta, men inte var man hittar regler kring vd-rollen.


Mer utbildning Mer info om handelskammarens vdutbildningar finns på www.handelskammaren.net/vdutbildning. Kontakt: Jessika Wassberg, 03183 59 55.

Vinjett


Juridik

Medling– en enkel lösning på svåra problem

o fta är det goda rådet att vänta ett ögonblick, konstaterar advokat Per Fridén.

Det finns flera fall-gropar om ni ger er på en rättsprocess i domstol. Dels kan du förlora för att du har fel, du kanske inte kan analysera det rättsliga på ett bra sätt. Eller så kan du förlora för att domstolen dömer fel. Du kan också förlora för att du inte kan bevisa din rätt. Ytterligare ett sätt är att förlora fast du vinner, till exempel om motparten saknar betal-ningsförmåga. I alla dessa fall hade medling varit att föredra, eller i alla fall en förhandling.

Per Fridén är utbildad medlare och övertygad om att vi kommer att få se mer av medling i Sverige framöver. I många delar av världen får man inte ens gå till

Så fungerar CEDR-processens olika faser:

1. FörberedelseI förberedelsefasen beslutar parterna att ”nu ska vi med-la”. Via handelskammaren får ni kontakt med medlare som bokar dag för medling och skaffar en lokal på en neutral plats. Medlaren uppmanar parternas ombud att sammanfatta tvisten på ett par sidor.

2. InledningI inledningsfasen träffar medlaren sedan parterna var för sig på avsatt dag. Parterna ges då tillfälle att föra fram sina ståndpunkter. Gemensamt skapar ni en agenda för mötet och disku-terar hur ni går vidare.

3. UtforskningI utforskningsfasen talar medlaren med parterna var för sig och fångar upp deras behov och intressen och vad som är viktigt för respektive part. Medla-ren för bara vidare sådan information som part gett okej till.

4. FörhandlingI förhandlingsfasen bryter medlaren ner tvisten i be-ståndsdelar, kollar om det stämmer med verkligheten, försöker coacha parterna att hitta okonventionella lösningar. Det är parterna själva som ska hitta lös-ningen på problemet.

5. SummeringI sammanfattningsfasen summeras slutligen lösningen. Fungerar den i verkligheten, vem ska skriva avtal eller hur går ni vidare om medlingen inte fungerat?

När du hamnat i en affärsmässig tvist är det lätt att starka känslor tar över. Motparten ska så klart tryckas till ordenligt. och eftersom du har rätten på din sida har du inget att förlora i en rättegång. Eller?

domstol förrän man prövat medling. Orsaken är att domstolsärenden kostar för mycket.

– Men det handlar också om att många inte har tid att gå till domstol och vänta i kanske flera år. För att driva ett företag framgångsrikt måste du vara i rörelse, står du stilla så sjunker du.

medling enligt cedr-metoden* är en av de tvistlösningsmetoder som uppvi-sar bäst resultat, lösningsprocenten är upp emot 90 procent. En av orsakerna till detta är att metoden bygger på frivil-lighet från båda parters sida, vilket ökar oddsen för en lösning. Processen leds av en oberoende specialutbildad medlare som har till uppgift att lotsa parterna genom tvistlösningens olika faser tills de gemensamt funnit en lösning som parterna är nöjda med.

Processrättsadvokaterna Pär Caldenby, Anders Bergqvist, Per Fridén och Jörgen Larsson är fyra av de utbildade CEDR-medlare som går att nå via Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Vill du få mer information om vad handels kammaren kan hjälpa till med när det gälle r tvistlösning, kontakta Lotta Ostler (031-83 59 91) eller Jörgen Andersson (031-83 59 43). Läs mer på www.handelskammaren.net/medling

fAktA: CEDR-medlare

text och foto: Ingrid Hellgren Sjöberg illustration: iStockphoto


Fördelar CEDR• Snabbt.• Frivilligt.• Hög lösningsprocent.• Affärsmässig lösning.• Lösningen behöver inte vara be-

gränsad till tvistens omfattning.• Kan rädda relationen mellan

motparterna.• Ger möjlighet att ”osa av sig”

inför medlaren.• Kan lösa tvister som inte är

processbara, t ex ägarkonflikter.

Vad kostar det?• Medlaren: Cirka 15–25 000 kronor

per dag (delas av parterna).• Handelskammaren: 8 000 kronor

(utser medlare, hjälper till med administration och kanslifunktion samt erbjuder lokal).

Parter som träffar en frivillig lösning är också väsentligt mer benägna att verkligen fullgöra avtalet och betala, även om det inte finns direkta ”öppna” tillgångar, säger advokat Pär Caldenby.

CEDR-medlingen är också en snabb process, ofta kan medlingen starta bara inom några veckor och själva medlingen pågår vanligtvis under en dag. Att pro-cessen är så snabb innebär också att den är betydligt mer kostnadseffektiv än ett domstols- eller skiljeförfarande.

per fridéns kollega Anders Bergkvist, även han advokat och CEDR-medlare, menar att man når resultat på flera nivåer med hjälp av medling.

– Dels på en processuell nivå, eftersom CEDR-medling har en så hög lösnings-grad, dels på en känslomässig och psy-kologisk nivå. Dessutom når man fak-tiska materiella resultat vid en lösning. Det som är häftigt med medling är att det kan göras när som helst och att det är parterna som själva löser tvisten. Vår roll som medlare är att bistå parterna med energi och trygghet och en verk-lighetskontroll, att få dem att fundera på om deras känslor och krav är rimliga, säger Anders Bergkvist. ◗

* CEDR=Centre for Effective Dispute Resolution

Case

tvist kringsamarbetsavtald enna tvist uppstod

mellan företag A och företag B angå-ende deras avtals-mässiga samarbete

och den framtida utvecklingen av detta. A är tillverkare av skor och pjäxor

och B har distribuerat dessa produkter ett tiotal år baserat på muntliga över-enskommelser. B har också varit infor-mellt inblandad i utvecklingen av vissa produkter.

tvisten uppstod mellan de två före-tagen när A önskade att avbryta eller åtminstone ändra samarbetsvillkoren med B, ett samarbete som värderades till

cirka 5,5 Mkr. Konsekvensen blev att B lämnade in en stämningsansökan mot A.

trots att en stämningsansökan läm-nats in fortsatte parterna att ha direkt-kontakt, eftersom de var beroende av varandra för att fortsätta sina verksam-heter. Det fanns alltså ett betydande intresse hos båda parter att upprätt-hålla goda relationer och finna en god-tagbar lösning på krisen. Av denna anledning enades parterna om att för-söka lösa tvisten genom medling.

Ett par månader efter att beslutet togs om att medla nådde parterna en lösning genom att de kom överens om ett nytt distributionsavtal. ◗


Västsvenskar

lugn i stormenVägen: lång och svår med brutala uppförsbackar och branta stup. Bakom ratten: En man som hela tiden trodde på sig själv, sina medarbetare och bilen han körde.

Vi träffade Jan Åke Jonsson och Victor Muller för ett samtal om ledarskap under svåra förhållanden.

Handelskammarens utmärkelse

Jan Åke Jonsson belönas med handelskammarens utmärkelse av första storleken för avgörande insatser inom det västsvenska näringslivet. Priset delas ut på Industri och Handelskammardagen den 3 maj. Motiveringen lyder:

”Under det senaste året har diskus-sionerna om Saab Automobiles framtid varit heta och publika. Under hela den processen har Jan Åke Jonsson stått upp för företaget på ett energiskt, uthålligt och professionellt sätt. Jan Åkes hårda arbete och förmåga att hantera de många olika intressen-terna – befintliga ägare, potenti-ella köpare och representanter för såväl media som politiken – har förstärkt bilden av honom som en högt respekterad ledare innanför fabriksgrindarna i Stallbacka och som en förebild för andra i det västsvenska näringslivet.”

text: Sara Wennerström foto: Tommy Holl och Saab Automobile


d u har varit vd på Saab i fem år, men började på företaget redan som 22-åring. Hur skulle du be-skriva Saab-andan?

Mycket av ursprunget kommer från varumärket som sådant. Det har varit unikt och annorlunda ända från början, med influenser från high tech och flygindustri. När man vågar vara först med olika saker är det många som attraheras av det, och till företaget. Det ger något av en underdog-känsla. Du är lite annorlunda, en otippad segrare. Det skapar en kämparglöd och en gemenskap.

Hur ser du tillbaka på året som har varit?

Vi har gått igenom allt som ett företag i svårigheter kan gå igenom. Inte bara omprioriteringar och rationaliseringar, utan rekonstruktion, strategisk översyn, likvidation och försäljning ett par gånger. Ett märkligt, märkligt år.

Du har sagt att ledarskap är väldigt viktigt inte minst i en sådan här situ-ation som ni har varit i. Hur skulle du beskriva dig själv som ledartyp?

Det här året har vi ägnat oss mer åt ledarskap än att driva företaget, och hur vi har gjort det kanske stäm-mer ganska bra med hur jag är som ledare. Först måste du skapa dig en bild av situationen. Tror du på den plan eller verksamhet du har? Är du övertygad om att det här är rätt? Om svaret är ja har du en solid grund att stå på. Sedan måste du kommunicera mycket och konsekvent. Jag hade kunnat gömma mig här inne på kontoret, stänga dörren och låta alla andra undra vad som händer – helt fel. Du måste vara synlig, inte bara med anställda och återförsäljare utan också med me-dia. Om du har något nytt att säga spelar inte så stor roll. Det är bättre att gå ut och säga att vi inte har några nyheter, annars kommer spekulationerna igång.

Har ni kunnat ligga steget före media hela tiden när det gäller informationen till medarbetarna?

Vi har varit först med det som är fakta, men vi har

haft svårt att parera rykten och spekulationer. Jag har sagt till mina anställda att hör ni inte från mig så be-höver ni inte tro på vad som sägs.

Om du tror på din produkt är det också lättare att vara positiv i din framtoning hur svart det än ser ut. Det tror jag har spelat en väldigt stor roll i attityden hos våra anställda.

Vad tycker du om att fokus har flyttats mycket till dig som person?

Det är något som följer med jobbet. Jag tycker att det är kul att prata om Saab och om bilar, men är inte så jätteroad av intresset kring min person. Jag inser att det finns ett intresse, och då får jag ac-ceptera det.

Har du alltid varit så stabil och lugn, eller är det något som kommer med erfarenhet?

Både och. För det första är jag en ganska lugn person, jag oroar mig sällan och bryr mig inte så mycket om rykten. Och med lång erfarenhet har du sett det mesta. När mina direktrapporterande kommer och oroar sig för olika saker måste jag vara

lugn och sansad och ta mig an problemen systematiskt. Jag kanske till och med är lite iskall i vissa fall, vilket gör att jag kan upplevas som likgiltig i internationella sammanhang. Där är man mer spontan och emotionell, man visar när man är irriterad eller glad.

Dina medarbetare verkar inte tycka att du är någon iskall kille. När du kom hem från USA och hade utverkat en tidsfrist på en månad från GM att hitta en ny köpare blev du mottagen med blom-mor och presenter.

Ja, det stod 400 människor och väntade när jag kom tillbaka, och det hade tydligen varit någon form av in-samling. Jag fick ett äppelträd, en weekend i Grythyttan och ett livslångt medlemskap i AIK. Det var en jätte-överraskning. Det är lite osvenskt också att man gör på det sättet. Vd:ar blir ofta kritiserade och får sällan den här typen av uppskattning, det var helt fantastiskt.

”Jag hade kunnat

gömma mig här inne

på kontoret, stänga dör-

ren och låta alla andra undra vad

som händer – helt fel. Du måste vara

synlig.”

et

Västsvenskar


Vad säger dina medarbetare om dig som ledare?Jag har fått massor av mejl, brev och telefonsam-

tal från anställda, återförsäljare och kunder, och det främsta de upplever är att jag vågar stå upp för det jag säger och tror på. Jag hade kunnat säga upp mig och gå någon annan stans i stället för att kämpa vidare.

Hade du funderingar på vart du skulle ta vägen?

Inte alls, inte en sekund. Jag stannade för att jag trodde på Saabs framtid och det tror jag många har tagit till sig och påverkats av. I ledningsgruppen är det bara en person som har slutat under den här tiden. Annars är det vanligt i en sådan här kris att du får grupperingar och intres-sekonflikter.

Har du några konkreta råd till företagare som befinner sig i en liknande process?

Jag tror att den absolut viktigaste frågan är kommu-nikation och information. Jag har varit 100-procentigt öppen med mina direktrapporterande med vad som händer. Vi har haft frekventa möten där vi har pratat om ledarskap och fokuserat på hur vi skulle lösa olika frågor. Nedläggning har vi inte pratat om över huvud-taget. I det ögonblick man börjar spekulera i hur illa det kan sluta finns risken för grupperingar.

När du satt den 18 december och skrev brevet om nedläggning till dina anställda, trodde du att det verkligen var över eller hade du något hopp kvar?

Just den dagen var lite tjurig faktiskt (skratt). Vi hade jobbat hårt och hade kommit väldigt långt med Spyker. Vi var samlade i Stockholm och väntade på Victor Muller som var på väg upp. Kvart i sju på morgo-nen fick jag samtalet om nedläggning från GM. Det var… oj. Vad händer nu? Alla var besvikna och även jag.

Men så tog det en dag, Victor ringde och så var vi på den igen. Han var så beslutsam att vi skulle lösa det här. Så det gick över ganska fort om jag ska vara ärlig.

Saabs överlevnad handlar inte bara om de 3 500 jobben på företaget, det har pratats om så myck-et som 8 000 jobb i Västsverige. Hur ser du på Saabs fortsatta roll i västsvenskt näringsliv?

Det hade blivit stora problem för Västsverige om vi inte hade lyckats. Nu ser vi hur underleverantörer i re-gionen drar tillbaka sina varsel och vi spenderar stora pengar nu för att få in 9–5 i produktion. Jag tror starkt

hösten2008 General Motors vill sälja Saab. Den svenska regeringen erbjuds att köpa, vilket näringsminister Maud Olofsson säger nej till.

20februari GM begär Saab i rekonstruktion, vilken kommer att pågå till augusti samma år.

12juni Det offentliggörs att Koenigsegg tillsammans med investerare från bland annat Norge, blir de nya ägarna.

9september Koenigsegg meddelar att man tänker ta in kinesiska BAIC som minoritetsägare eftersom det saknas medel för att genomföra köpet.

21oktober Europeiska investeringsbanken beviljar lån på drygt fyra miljarder kronor under förutsättning att svenska regeringen ger statliga garantier.

24november Koenigsegg meddelar att affären avbryts, med motiveringen att deras tidsgräns för det planerade förvärvet som var satt till senast den 30 november inte skulle kunna hållas.

1decemberGeneral Motors beslutar att Saab Automobile ska få en månad på sig att hitta en ny ägare. Nya bud kommer in, bland annat ett från den lilla nederländska biltillverkaren Spyker.

18december Allt är klart för affären med Spyker, men 06.45 ringer chefen för GM Europa, Nick Reilly, upp Jan Åke och meddelar att GM vill lägga ner Saab.

20december Spyker lägger ett förnyat bud på Saab. Det bekräftas också att det finns fler intres

senter, bland annat en med svensk anknytning.

5januari Manifestation av ett 20tal Saabentusiaster utanför GM:s huvudkontor i Detroit.

8januari GM meddelar att de har inlett nedläggningen av Saab Automobile genom att begära företaget i likvidation. Samtidigt kommer man fortsätta att studera de inkomna buden.

12januari Saabs fackliga företrädare talar vid ett protestmöte mot nedläggningen.

Samma dag klockan 12 lägger de anställda på Saab Automobile ned arbetet och samlas till en manifestation utanför Stallbackas grindar för att protestera mot nedläggningsbeslutet. De kräver att GM i stället ska sälja Saab Automobile till Spyker. Under januari samlas Saabentusiaster till stöddemonstrationer världen över.

13januari Likvidatorerna Peter Törngren och Stephen Taylor inleder arbetet med att avveckla Saab.

26januari går GM till slut med på att sälja Saab Automobile till Spyker efter att den svenska regeringen går med på att stå som garant för ett lån på 4,2 miljarder kronor från Europeiska investeringsbanken och att Victor Muller försäkrat att den ryske affärsmannen Vladimir Antonov inte finns med i bakgrunden.

23februari Köpekontraktet undertecknas.

22mars Bandet på monteringsfabriken i Trollhättan rullar igång. Äntligen.

”Ett märkligt, märkligt år”

”Nedläggning har vi inte pratat om

över huvud-taget. I det ögonblick

man börjar spekulera

i hur illa det kan sluta

finns risken för gruppe-

ringar.”

på konkurrenskraften i Sveriges fordonsindustriklus-ter. Nu måste vi som ledare ta ansvar för att ingen länk i den här infrastrukturen fallerar eller försvinner från marknaden.

Ser du möjligheter till närmare samarbeten?Absolut. Nu tror jag att det är viktigt att framtiden

för Volvo klarläggs så snart som möjligt. Med Spyker som ägare har vi mycket större flexibilitet att samar-beta med en mängd olika partners som vi tidigare inte kunde göra. Det ger enorma möjligheter i Västsverige att utveckla fordonsindustrin.

Hur ser du på framtiden för Saab som varumär-ke, vart är ni på väg?

Jag läste någonstans att krisen var bra för Saabs varumärke. Att underdog-perspektivet skulle göra det ännu mer intressant att köpa våra bilar. Jag vet inte om jag håller med… men jag tror att Saabs varumärke passar bra in i hur världen utvecklas och i det premi-umsegment som vi jobbar i. Du vill ha unika bilar, du vill inte vara vem som helst.

victor muller kommer in i rummet och slår sig ner i fåtöljen bredvid Jan Åke Jonsson.

Vi har pratat om vad som kännetecknar ett bra ledarskap i en svår tid. Vad tycker du?

victor: Behåll lugnet och var chef. Om du inte tror att du är ledaren kommer ingen annan att tro på dig heller! Om du vacklar kommer du att tappa de duktiga medarbetarna direkt. Håll kursen framåt och folk kommer att hoppa från en klippa med dig.

På vilket sätt är ni två olika eller lika varandra som ledare?

victor: Jag tycker att vi har väldigt olika ledarstilar men de matchar varandra extremt bra.

jan åke: Vi är båda energiska, entusiastiska och målinriktade. Jag har styrkan i att leda ett stort före-tag med allt som det innebär med utveckling och dist-ribution. Victor har många fördelar när det gäller de-sign, att skapa relationer och strategiska samarbeten.

victor: Vi slåss definitivt inte om samma stol, utan är trygga med varandra på de positioner vi har. Jag tycker att Jan Åke är en så mycket bättre ledare än jag någonsin kommer att bli. Att Jan Åke satt kvar som vd var en av förutsättningarna för att affären skulle genomföras. En tuppfight om makten hade bara tagit energi från det vi ska ägna oss åt.

Victor, hur ser du på det senaste årets händelser så här i backspegeln?

victor: Jan Åke och jag har varit igenom en resa


ålder: 59 år.bor: i centrala Stockholm.familj: Fru, två utflugna barn och tre barnbarn.fritid: Springer gärna, tillbringar tid i sommarstu-

gan i Oxelösunds skärgård.bakgrund: Utbildad till dataingenjör. Anställdes som

22-åring på Saab 1973. Sedan dess har han haft olika chefsbefattningar inom Saab och General Motors. Vd på Saab sedan 2005.

fAktA: Jan Åke Jonsson


Västsvenskar

till helvetet. Det skapar en grund som det normalt tar flera år av samarbete för att bygga upp. Vi har levt 20 timmar om dagen tillsammans i en situation som är det närmaste krig man kan komma utan att skjuta med gevär. Vi bondade väldigt starkt för att få Saab att överleva, det var som att lägga relationen i en tryckkokare. Under så hårt tryck antingen försvinner man, eller också skapas något väldigt bra.

Vad är det främst som du vill till-föra Saab?

victor: Jag är en entreprenör och kommer utifrån med nya perspektiv. Det är precis vad Saab behöver nu, bland annat i form av nya idéer och samarbeten. Det finns ingen som kan rädda oss om vi misslyckas. Inget kavalleri från Detroit. Vi har äntligen kontroll över vårt eget öde, vilket är något som det här företa-get har längtat efter.

jan åke: Det är vår största utmaning; hur drar vi

nytta av att vi är små? Victor har ifrågasatt en del, undrat varför vissa saker måste vara så komplicerade när vi inte längre är del av GM-byråkratin.

Vad har du för uppfattning om Väst-sveriges näringsliv?

victor: Än så länge har jag bara sett Saab, och det har varit positivt såklart. Mottagandet här har varit helt otroligt, det är tuffa och motiverade människor. Jag tittade just på närvaron i fabriken, den är 98 procent! Skulle någon bli påkörd av tå-get på väg till jobbet så skulle han eller hon

troligtvis resa sig och gå hit ändå.

Har du sett den här typen av lojalitet förut?victor: Ja, det har jag sett i mina egna företag, men

inte på den här nivån. En sådan här kris tar på de an-ställda något oerhört. Det är inte roligt att gå och fun-dera över hur man ska försörja sina barn. Folk jobbar inte här för att de måste, utan för att de vill. De älskar

”Jan Åke och jag har levt 20 timmar om dagen i

en situation som är det närmaste

krig man kan komma utan

att skjuta med gevär.”

”Jag är helt trygg med att det är Jan Åke och inte jag själv som sitter i vd-stolen, det var en förutsättning för att affären skulle bli av,” säger Victor Muller, vd för Spyker och styrelse-ordförande i Saab Spyker Automobiles.

Läs mer och boka på www.stenaline.se, 031-704 00 00 eller hos din lokala resebyrå. Bokningsavgift tillkommer vid personlig service.

Ta hotellet till Europa!

Tur&Retur Special Göteborg–Kiel 5+bilen inkl

en 4-bäddshytt t/r från

4.990:-

GÖTEBORG – KIEL

Parkera bilen på vårt fl ytande hotell och låt oss köra. Från Kiel är det nära till Tysklands och övriga Europas metropoler!

varumärket och är så känslomässigt knutna till före-taget att nedläggning helt enkelt inte är ett alternativ. De gav aldrig upp, och orsaken till det är att Jan Åke aldrig gav upp. Han må ha varit orolig på insidan men han visade det aldrig utåt.

Jan Åke, hade du någonsin panik bakom den lugna och trygga fasaden?

jan åke: Nej, det hade jag inte. Man vet att saker går upp och ner, det finns alltid nästa dag, nästa vecka, nästa månad.

victor: Det hjälper om du vet att du gör allt du kan. Om saker inte hade gått vägen hade du aldrig behövt anklaga dig själv, för vi gjorde allt. Som tur var överlevde vi. Men det kunde lika gärna ha gått precis tvärtom.

Hur nära var det?victor: Det var mycket nära. Fram till 11 på förmid-

dagen den 26 januari var allt helt oklart. Affären blev klar klockan 18. Det var osäkert in i det sista.

Jan Åke, vad betyder det för dig att få handels-kammarens utmärkelse?

jan åke: Jag blev väldigt överraskad. Det klart att det är oerhört roligt när man får ett erkännande för nå-got man gjort. Särskilt när det gäller insatser för något man verkligen brinner för och har fått kämpa för. ◗

Glädje och lättnad. Victor Muller och Jan Åke Jonsson hyllades som hjältar i Troll-hättan när köpet var klart. Nu väntar ett tufft och viktigt arbete för att ta Saab ett steg vidare.

Vinjett

Next&Now

38 | VHK | MArS 201038 | rEACH out | AprIl 2010

Nätverk

t idigare har alladeltagare i Next &Now tillhört en fast grupp som man fått följa

under ett helt år. Men i sam-band med lågkonjunkturen förra året kom önskemål om att få träffa andra i hela nätverket, därför görs konceptet om.

– I princip alla affärer görs i dag via nätverk, och lågkon-

junkturen har ställt ännu större krav på företagen att synas i rätt samman-hang.

– Därför öppnar vi nu grupperna så att deltagaren får träffa nya kontakter varje gång. Deltagaren väljer själv vil-ket datum han eller hon vill komma, sä-ger Maria Ek, ansvarig för Next&Now i Göteborg.

rundabordssamtalet innebär två timmars intensivt program som ger deltagarna möjlighet att lära känna varandra under olika former. Indel-ningen i mindre grupper gör att de får

Nätverkande i tre stegMingellunch, rundabordssamtal och speed-meeting.

Det nya upplägget på Next&Nows rundabordssamtal hjälper deltagarna att knyta fler kvalificerade kontakter.

next&nowärhandelskammarens affärsnätverk för dagens och morgondagens ledare. Ett år med Next&Now innebär:• Tillgång till ett starkt affärsnätverk med 600 deltagare från

olika branscher i hela Västsverige.• Fyra rundabordssamtal på din ort: Borås, Göteborg, Lid köping,

Skövde, Trollhättan eller Uddevalla.• Åtta större nätverksträffar. Du kan deltaga i Next&Now även

om ditt företag inte är medlem i handelskammaren.

Så här går det till:

11.30 Lunchmingel. Samtliga deltagare samlas i röda kammaren för lunch vid stående bord.

En gästföreläsare håller en kort och inspirerande föreläsning på tio minuter. Det kan vara framgångsrika företagare, politiker eller andra aktuella personer.

12.10 Rundabordssamtal. Deltagarna delas in i grupper om tio personer. Alla får göra en kort pre

sentation av sig själva, sedan följer ett samtal som ofta utgår från de tankar som gästföreläsaren har väckt. Här diskuteras aktuella och intressanta framtidsfrågor, deltagarna delar med sig och tar del av andras visioner och erfarenheter.

13.00 Speedmeeting. Deltagarna i tiogrupperna får träffa varandra i tre minuter. Det är här man

byter visitkort och undersöker möjligheterna till utbyte.

Maria Ek, ansvarig för Next&Now

i Göteborg.

text: Sara Wennerström foto: Anna Werner

”Jag går häri-från med en

förväntan över vad

nästa möte kommer att

ge. Det gör att jag kommer

att prioritera Next&Now i

min kalender.”Ola Rönn, ägare Ola Rönn

Pharma Development

minst tio värdefulla kontakter med sig hem från varje träff.

– Det är oerhört viktigt att det blir bra kvalitet på de kontakter man får, säger Maria Ek.

– Jag sätter ihop grupperna så att de blir så breda som möjligt vad gäller bransch, befattning och ser till att konkurrenter inte hamnar ihop. Där finns allt från stora industriföretag till jurister, reklamkonsulter och banker.

I grupperna får deltagarna reflektera över viktiga framtidsfrågor. När man ses igen vid andra träffar finns det fler deltagare man kan relatera till på ett närmare plan.

– Vi vill att deltagarna ska känna att de verkligen har jobbat och fått ut något av träffen när de går härifrån, säger Maria Ek. ◗

nyatsg-grupperstartar i maj. I Göteborg startar en taktik- och strategigrupp med ny inriktning för bolagsjurister. I samma veva startar ännu en grupp för vd och en med inriktning på exportfokuserad tillväxt. I Fyrbodal startar grupper för ekonomichefer och vd i maj/juni. TSG är ett nätverk där individ- och verksamhetsutveckling sätts i främsta rummet. Här träffas personer på ledningsgrupps-nivå som behöver bolla tankar och idéer med andra i samma yrkesroll.läsmeromtsgpå:www.handelskammaren.net/tsg kontaktpersoner: Per Jernow, 031-83 59 14, eller Kent Jellmund, 0522-149 20

Vill du vara med?Är du intresserad av att vara med eller har du frågor om nätverket? Kontakta: göteborg Stina Olén, 03183 59 53boråsJenny Wulf Karlsson, 03341 05 55skövde/lidköpingPeter M Larsson, 050059 50 31 uddevalla/trollhättanKent Jellmund, 0522149 20Läs mer: www.handelskammaren.net/nextnow

Exec

tSG

vårtvd-nätverkexechar nya medlemmar. Bland andra Peter Nilsson (Capee Group AB), Mathias Nordlander (Kaf-feknappen Göteborg AB), Marcus Helmer (Helmerverken AB), Linus Risne (AB Nordiska Wemag) och Linus Lind-ström (Xenit AB). De ska träffas under mentor Mats Axells ledning under 2010. Mats Axell kommer från Censor AB.

Exec är handelskammarens vd-nätverk. Syftet är att ut-vecklas i vd-rollen, knyta affärs kontakter och få erfarenhets-utbyte både på individ-, företags- och branschnivå. läsmeromexecpå:www.handelskammaren.net/exec kontaktpersoner: Nita Silverspjuth, 031-83 59 03, ellerMarcus Holhammar, 033-41 05 55

”På två tim-mar har jag hunnit med god mat, in-spirerande

föredrag, intellektuella samtal, speed-meetings och kaffe. Vilket

effektivt arbetspass!”

Kent Kierdorf, vd Lisebergs Gäst AB

Hotellrumför vinnare

Tuffa förhandlingar? Nya kontakter? Införsäljningsoffensiv? Efter en natt i våra helt nybyggda rum kan du inte misslyckas. Stora, snyggt inredda, bekväma rum med fantastisk utsikt över Göteborg och nära till allt. Bor du hos oss gör du samtidigt en insats för miljön och får en stor ekologisk frukostbuffé. Välkommen.scandichotels.se/opalen, 031-751 53 00

VSIHKannons_Scandic Opalen.indd 1 23/03/2010 16:45:52

Program våren 201021–23 april XII Svenska Kardiovaskulära vårmötet

22–25 april Göteborgs Motorshow

27–29 april Vitalis

4–6 maj Logistik & Transport

5–7 maj ÖNH-dagarna – Öron, näsa- och halssjukdomar

19–21 maj Yrkes SM

11–15 juni ESHG 2010 – 42nd European Human Genetics Conference

27 juni – 2 juli FEBS 2010 – 35th FEBS Congress – The Federation of

European Biochemical Societies

11–17 juli ISA – XVII World Congress of Sociology

Program hösten 201010–15 aug IFLA – International Federation of Library

Associations and Institutions

23–27 aug Kirurgveckan

24–27 aug Trä & Teknik

31 aug–3 sep Ortopediveckan 2010 tillsammans med Seventh SICOT/SIROT

Annual International Conference

15–16 sept Eventdagarna

15–17 sept VIND2010 – Perspektiv 2020

23–26 sep Bok & Bibliotek

6–9 okt EADV 2010 – 19th Congress of the European Academy of Dermatology and Venereology

13–16 okt ECTRIMS – 26th Congress of the European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis

14–16 okt Bostadsrättsmässan

19–21 okt Gymnasiedagarna

26–28 okt ProcessTeknik

26–28 okt Scanautomatic

1–2 nov Mötesplats Skola

4–7 nov Hem & Villa

11–13 nov Kunskap & Framtid

18–20 nov Swedental

18–20 nov Odontologisk Riksstämma

24–26 nov IDA Idrottsanläggningar

24–26 nov BAD

1–3 dec Medicinska Riksstämman Göteborg

11–12 dec Fitnessfestivalen

Mer information om arrangemangen på

www.svenskamassan.se

Välkommen till Svenska Mässan!

412 94 Göteborg. Tel: 031-708 80 00. Fax: 031-16 03 30. Besöksadress: Mässans Gata/Korsvägen. E-post: [email protected]

www.svenskamassan.se

Reach out 1-2010

Documents