Rapport elanvändning kontor

Besparingsparingspotential av strömanvändning i kontorsfastigheter En undersökning av strömanvändningen bland kontorsapparater och hur

denna kan minskas

Mattias Jönsson

I

Sammanfattning Då ett vanligt kontor sett på både en arbetsvecka och ett helt år har betydligt fler obemannade än bemannade timmar, innebär det att den el som används till datorer, skärmar och övrig utrustning, särskilt sommartid, bör minimeras. Detta för att apparaterna inte behöver vara igång när kontoren är obemannade och leder till ett ökat kylbehov sommartid. Samtliga siffror bygger på två månaders mätningar med så kallade Plugwise-pluggar i två olika kontorskorridorer med mätperioder april-maj respektive mitten av juli till mitten av september. Medelanvändningen i ett kontor sett på ett år är 233kWh och mediananvändningen 186kWh. Fördelningen mellan kontorstid, måndag till fredag 0700-1800 är i medel 112kWh och övrig tid 120kWh. Mediananvändningen är 89kWh under kontorstid och 68kWh utanför. Fördelat på dator, skärm och övrigt så är fördelningen under ett års användning (extrapolerat) som följer: Dator medelvärde: 0700-1800: 51,0 kWh Övrig tid: 66,6 kWh Dator medianvärde: 0700-1800: 30,5 kWh Övrig tid: 12,8 kWh Skärm medelvärde: 0700-1800: 36,8 kWh Övrig tid: 20,7 kWh Skärm medianvärde: 0700-1800: 38,0 kWh Övrig tid: 7,5 kWh Övrigt medelvärde: 0700-1800:25,7 kWh Övrig tid: 34,7 kWh Övrigt medianvärde: 0700-1800: 15,0 kWh Övrig tid: 27,8 kWh Genom att närvarostyra eluttagen i kontoren blir besparingspotentialen på årsbasis per kontor, om medelanvändningen används 135kWh per år, medan siffran blir 56kWh om mediananvändningen används. Då beräknas att all användning utanför kontorstid (mån-fre 07-18) elimineras, samt att halva användningen av kategorin ”övrigt” tas bort. Den användning som försvinner på skärmarna är inte medräknad, men kommer öka besparingen något. Detta är en försiktig beräkning då det inte tar hänsyn till semestrar och sen ankomst/tidig hemgång vilket hade ökat siffrorna. Ett alternativ till detta är att installera timers som slår på strömmen på morgonen och av strömmen på kvällen. Med medelanvändningen kan 101kWh sparas, och 48kWh om mediananvändningen används. Med den här lösningen kommer ingen användning under kontorstid att sparas in, och under semestertider och röda dagar kommer det krävas att timers ställs om för att någon besparing dagtid ska ske.

II

Som ett annat intressant resultat av studien kan vi utvärdera den installerade effekt för olika kontorsutrustning.

Som en snabb summering visar det sig att snitteffekten per kontorsplats ligger på ca 45 W (dator) + 40 (skärm) + 40 (övrigt) = 125 W. Detta ligger under den normala dimensioneringsnormen om ca 150 W per kontorsplats. För landskapslösningar kan man också nyttja sig av sammanlagringsfaktorn som ligger på ca 50-60%, vilket gör att den nyttjade effekten på kontorsplatserna i ett större kontorslandskap i själva verket kanske bara landar på ca 60-70 W per kontorsplats.

III

Definitioner

Plugwise Företaget som säljer och utvecklar Plugwise Source och ”pluggarna”

Plugwise Source Programmet som gör det möjligt att samla

driftdata över elanvändningen. Pluggar Stickproppskontakt som samlar data och sänder

vidare till Plugwise Source. Stick USB-stick som gör kommunikation mellan PC och

det trådlösa Plugwise-nätverket möjlig.

IV

Innehållsförteckning Sammanfattning ........................................................................................................................................

Definitioner ............................................................................................................................................ III

1. Inledning .............................................................................................................................................. 1

1.1 Introduktion ................................................................................................................................... 1

1.2 Bakgrund ....................................................................................................................................... 1

1.3 Problemformulering ...................................................................................................................... 2

1.4 Syfte ............................................................................................................................................... 2

1.5 Avgränsning ................................................................................................................................... 2

2. Metod .................................................................................................................................................. 3

2.1 Genomförande av undersökning ................................................................................................... 3

2.2 Urval .............................................................................................................................................. 3

2.3 Tillförlitlighet ................................................................................................................................. 4

2.4 Känslighetsanalys & brister I analysmetod .................................................................................... 4

3. Empiri .................................................................................................................................................. 5

3.1 Elanvändning i ett kontor under ett år .......................................................................................... 5

3.2 Fördelningen mellan dator, skärm och övrigt ............................................................................... 7

3.3 Elanvändning måndag-fredag 0700-1800? ................................................................................... 8

3.4 Datorer ........................................................................................................................................ 11

3.5 Skärmar ....................................................................................................................................... 14

3.6 Övrigt ........................................................................................................................................... 17

3.7 Timme för timme ......................................................................................................................... 20

3.8 Närvarograd i kontoren ............................................................................................................... 20

3.9 Närvaro och elanvändning i ett kontor under en vecka .............................................................. 23

4. Analys ................................................................................................................................................ 26

4.1 Besparingspotential ..................................................................................................................... 26

4.2 Besparingspotential per kvadratmeter ....................................................................................... 27

4.3 Åtgärdsförslag ............................................................................................................................. 28

Närvarostyrning ............................................................................................................................ 28

Timer ............................................................................................................................................. 29

”Standby-killerfunktion” med pluggar ......................................................................................... 30

Larmet överstyr eluttag ................................................................................................................ 31

Medvetandegöra elanvändningen ............................................................................................... 32

V

5. Slutsats .............................................................................................................................................. 33

5.1 Förslag till vidare forskning ......................................................................................................... 34

Bilaga 1 – Pluggarnas tekniska information .......................................................................................... 35

1

1. Inledning

1.1 Introduktion Vid en snabb titt in på ett företag med kontor, slås man av hur många datorer det

finns. Vid en närmre titt på ett skrivbord ser man också att det inte bara är datorn och

skärmen som är nätansluten, utan även apparater såsom arbetsbelysning,

mobilladdare och högtalare. Vid studier av närvarograden i kontor ser man att den på

årsbasis är väldigt låg, cirka 10-13% procent, kontorstid är den högre. Teoretiskt så

borde man inte behöva ha igång några nätanslutna apparater under all den tid som

kontoren är obemannat.

1.2 Bakgrund Företaget Lindinvent är marknadsledande på behovsstyrd ventilation. Kortfattat så är

idén med deras produkter att anpassa ventilation, värme och belysning till behovet,

tomma rum får lägre luftflöde, avstängd belysning och temperaturen kan anpassas så

att det tomma rummet använder mindre energi än när det är bemannat. När en

person går in i rummet så känner en närvarogivare av detta och ventilationsflödet

ökar till ett närvaroflöde. Då personen alstrar värme och likaså elektriska apparater är

emellertid närvaro inte bara av ondo energimässigt eftersom det hjälper till att värma

byggnaden. Emellertid skall inte elektriska apparaters värmealstring användas som

energikälla då det är en ”dyr” värmekälla i förhållande till vattenburen värme

(fjärrvärme, värmepumpar etc). ”Sommartid” är emellertid värmealstringen negativ då

den måste kylas bort för att inneklimatet skall motsvara de uppställda kraven på

temperatur.

Våra beteendemönster (grundat på lathet, låga energipriser osv.) i dag innebär att vi

sällan stänger av belysning, skärmar, arbetsplatsbelysning och skrivare förrän vi

lämnar kontoret för dagen, om ens då, med följden att det används en väldigt stor del

elenergi i onödan. I strävan efter byggnader med låg energianvändning är det väldigt

intressant att studera hur stor denna onödiga elanvändning är och vilka tekniska

lösningar som står till buds för att minimera den med rimliga pay-off-tider, utan att

försämra brukarens upplevelse av apparaternas funktion. Dessutom tillkommer

faktorn personlig effektivitet - man kan tänka sig att man ställer in viloläge i datorn

som aktiveras efter 2 min. Konsekvensen skulle bli så många uppstarter från viloläge

2

som tar lång tid, att personen i fråga lägger så mycket väntetid på datorn, och den

personliga effektiviteten går ner och kostar företaget mycket mer än vad den möjliga

energibesparingen är. Sommarfallet kan man tänka sig att man är mer benägen att

sänka energianvändningen, då konsekvensen blir för hur hög temperatur i lokalerna

om kyltillförseln är begränsad, det kanske inte ens finns installerad kyla.

1.3 Problemformulering Sparpotential för elanvändning i kontorsbyggnader bygger på följande frågor:

Hur mycket el använder ett vanligt kontor på ett år?

Hur mycket av denna el används under tiden man faktiskt jobbar, och hur

mycket används utanför kontorstiden?

Hur ser fördelningen ut mellan dator, skärm och övriga elapparater?

Hur stor effekt har de undersökta apparterna?

Hur stor är sparpotentialen om man vill göra något för att minska

elanvändningen?

Förslag på åtgärder som kan minska elanvändningen med konsekvensanalys

1.4 Syfte Syftet med den här studien är att undersöka hur stor sparpotential det finns i att

närvarostyra, eller på annat sätt minska onödig användning, nätanslutna apparater i

kontor och på vägen undersöka alla ovan nämnda punkter.

1.5 Avgränsning Undersökningen är gjord i två korridorer med 14 respektive 9 typiska cellkontor.

Hyresgästerna är Lunds universitet respektive SLU och lokalerna ägs och förvaltas

av Akademiska Hus i Lund AB.

3

2. Metod

2.1 Genomförande av undersökning Undersökningen gick till så att i varje kontor installerades tre

stycken ”pluggar”. Pluggarna ser ut som en timer, och är alltså

både en han- och honkontakt. Pluggen sätts in i vägguttaget,

och den elapparat man vill mäta kopplas i sin tur in i pluggen.

Pluggen registrerar hur mycket el som går genom kontakten

och lagrar dessa data i ett inbyggt minne. Pluggen mäter hela

tiden och beräknar en snittanvändning var sjätte sekund.

Pluggarna bildar tillsammans ett trådlöst nätverk av typen Zigbee, som kan nås med

en ”stick” som sätts in i USB-porten på en bärbar dator. Med hjälp av ett

datorprogram kan man sedan läsa ner pluggarnas samlade data. Då detta

medföljande program, Source, inte ger någon möjlighet att sortera driftdata enligt

våra önskemål exporterades alltsammans i .CSV-filer till MS Excel där ett stort arbete

tog vid för att sortera data för att kunna sätta samman de olika diagrammen längre

ner i rapporten.

För att kunna analysera elanvändningen på olika sorters apparater användes tre

pluggar per kontor. I en plugg kopplas datorskärmen in, i en plugg kopplas datorn in

och i en plugg kopplas ett grenuttag där resten av de elanslutna apparaterna samlas,

såsom datorhögtalare, arbetsbelysning och mobiltelefonladdare.

Energianvändningen har ”klumpats” ihop timme för timme, och det är den

upplösningen som använts i hela rapporten.

2.2 Urval Urvalet gjordes av Akademiska Hus driftavdelning som hänvisade till två lämpliga

korridorer: En på slottet i Alnarp (SLU) och en på Gamla Hudkliniken i Lund (Lunds

universitets administration). Dessa korridorer är av typen cellkontor och ser ut som

”kontor i allmänhet”.

4

2.3 Tillförlitlighet Tillförlitligheten i den redovisade driftdata kan ses som mycket hög. Enligt tillverkaren

är snitt- mätnoggrannheten för pluggarna under en timme 1 % ± 0,2W, se mer i

Bilaga 1.

På grund av tjocka innerväggar mellan kontoren blev det problem med

kommunikationen i nätverket av pluggar. Därför har viss driftstatistik inte gått att

överföra till Source (mjukvaran i PCn) och dessa perioder har uteslutits ur

sammanställningen. De redovisade perioderna innehåller alltså inga sådana dagar

där data saknas, utan all redovisad data bygger på kompletta veckor.

Kontorsutrustningen i de olika kontoren har varit varierande. Ett exempel är att man

istället för en stationär dator har en laptop med dockningsstation på sitt skrivbord,

och då har denna station pluggats in i Plugwise-pluggen. Vissa kontor har en extra

lampa som arbetsbelysning, andra har ett par datorhögtalare, samtidigt som vissa

kontor inte har någon annan nätansluten pryl alls förutom dator och skärm. Denna

variation antas vara representativt för övriga kontor i Akademiska Hus

fastighetsbestånd.

2.4 Känslighetsanalys & brister I analysmetod Två månaders (april och maj) konstant mätdata från kontoren i Lund, samt två

månaders (20e juli – 20e september) konstant mätdata från kontoren i Alnarp ligger

som grund för rapporten. Tanken bakom valet av dessa månader är att april och maj

ses som vanliga månader, slutet av 20 juli-20 augusti som typisk semestertid och

sedan 20 augusti till 20 september en vanlig månad. Det innebär att det är tre vanliga

och en semestermånad medräknade i all driftdata. Då det handlar om två månaders

driftdata har detta multiplicerats med sex för att få fram en ungefärlig årsanvändning.

Det enda sättet att få helt sanna driftdata är att göra en mätning under ett helt år.

Den extrapolering som gjorts har sina brister, men samtidigt får den anses vara mer

träffsäker än om endast två arbetsmånader loggats och sedan extrapolerats. Mer om

skillnader mellan de olika månadernas användning under 3.1.

5

En annan aspekt som inte har tagit med är röda dagar som infaller på vardagar. Vid

närvarostyrning av strömtillförseln hade besparingen sett över året varit högre än

beräknat i den här rapporten.

3. Empiri

3.1 Elanvändning i ett kontor under ett år Det finns inget enkelt svar på den frågan. Oavsett om man är väldigt duktig på att

stänga av sin dator och skärm när man går hem för dagen eller låter allt stå igång, så

har undersökningen visat att de olika kontoren har väldigt olika elanvändning.

För att visa hur mycket det varierar beroende på vilka månader som väljs, redovisas

nedan användningen separat för semestermånad och arbetsmånad i kontoren i

Alnarp.

Diagram 1 – Användning sommarmånad respektive arbetsmånad i Alnarp.

De flesta kontoren har en något högre elanvändning i augusti-september än

månaden före, men skillnaderna är inte så stora förutom i rum nr 9.

Totalanvändningen för de nio kontoren var 20 juli-18 augusti 132kWh och 19 augusti

– 17 september 172kWh. Nästan hela skillnaden beror på kontor nr 9 som har ökat

sin användning från drygt 10kWh till över 50kWh. Det visar att i de flesta kontor skiljer

det sig inte särskilt mycket i användning mellan de olika månaderna. Diagrammet

visar samtidigt att det även sommartid finns en potential att spara, då det kan antas

att en stor del av användningen sommartid är standbyanvändning vilket inte bidrar

6

positivt på något sätt då det snarare finns ett kylbehov än värmebehov i kontoren

sommartid.

Diagram 2 - Årlig användning uppdelat i 100kWh-intervall, samtliga kontor.

I diagrammet ovan ser man att det är en väldigt stor spridning på hur mycket el man

använder i ett kontor på ett år. Man ser att 17 av de 23 kontoren ligger under

300kWh/år. Samtidigt så är det ett kontor som använder mer än 700kWh om året.

Förklaringen till den höga elanvändningen i ett enskilt kontor kan bero på en

inkopplad halogenlampa, alternativt en högre närvaro än i de andra kontoren.

Medelvärdet bland kontoren ligger på 233 kWh/år, och medianvärdet är 186kWh.

Diagram 3 - Samtliga kontors elanvändning, samt medel - och mediananvändning

7

3.2 Fördelningen mellan dator, skärm och övrigt För att se vilken av datorn, skärm och övrigt som står för den största användningen

har även dessa data sammanställts i ett diagram nedan. Siffrorna bygger på samma

underlag som diagrammet ovan.

Diagram 4 - Fördelning mellan de tre kategoriernas användning.

Här ser man att datorerna står för nästan hälften av elanvändningen på kontoren,

medan skärmar och övrigt står för en lika stor andel var. För att få en bättre överblick

visar diagrammet nedan hur mediananvändningen hos de olika apparattyperna är.

Diagram 5 - Mediananvändning för respektive kategori, två månader

8

Diagrammet visar att mediananvändningen i stort sett är den samma för dator, skärm

och övrigt, vilket skiljer sig från totalanvändningen. Detta tyder på att några datorer

har en hög elanvändningen som drar upp snittet.

Diagram 6 - Medelanvändning för de tre katergorierna

Medelanvändningen visar lite annorlunda siffror, då här även tas hänsyn till

höganvändarna, och två månaders elanvändning hos datorerna är 18kWh istället för

7kWh i mediananvändning. Även skärmar och övrigt har en högre medelanvändning

än mediananvändning.

3.3 Elanvändning måndag-fredag 0700-1800? Kärnfrågan är hur mycket elanvändning som kan sparas genom olika

besparingsalternativ. Den el som går åt till apparaterna i kontoren alstrar värme,

vilket minskar mängden energi som fastighetens värmesystem behöver ge ifrån sig.

Vintertid kan detta tyckas positivt, men då man med exempelvis fjärrvärme har en

miljömässigt bättre värmekälla ska denna användas. Vid värmepump som

uppvärmningskälla bidrar verkningsgraden till att denna ska användas som

uppvärmning, och inte nätanslutna apparater i kontoren. Sommartid bidrar

apparaterna till ett ökat kylbehov vilket kostar både pengar och frestar på miljön.

9

Även vintertid kan ett kylbehov uppstå då solen strålar in genom fönstren och då

bidrar elanslutna apparater ytterligare till kylbehovet. Genom att undersöka hur

mycket av elanvändningen som sker under respektive utanför kontorstid kan man i

grova drag undersöka hur mycket av elen som kan sparas in.

Då programmet redovisar elanvändningen en gång i timmen så har jag valt 0700 som

starttid, då man annars hade missat de som kommer in lite före kl 8. På

eftermiddagen slutar de flesta kl 1700, men jag har valt att redovisa kontorstid till kl

18 för att undvika att missa den el som används av de som ibland jobbar över lite.

Följande diagram visar fördelningen kontorstid respektive övrig tid:

Diagram 7 - Elanvändning på och utanför kontorstid

Diagrammet visar att de flesta kontoren som har en låg elanvändning har lägre

användning utanför kontorstid, medan höganvändarna också har en hög användning

utanför kontorstid.

För att utreda hur stor sparpotentialen är per kontor gjordes ett diagram med

mediananvändningen utanför respektive under kontorstid.

10

Diagram 8 - Mediananvändning per kontor och år, samtliga kategorier

Staplarna visar att mediankontoret har större användning under kontorstid än utanför,

vilket begränsar sparpotentialen. Diagrammet tar dock inte hänsyn till

höganvändarna, vilket diagrammet nedan gör då det visar medelanvändningen.

Diagram 9 - Medelanvändning per kontor och år, samtliga kategorier

11

3.4 Datorer

Diagram 10 - Datorernas procentuella användning

Här ser man att man att datorerna totalt sett använder mer el utanför kontorstid än

under kontorstid. Det blir aningen trubbigt att titta på elanvändningen såhär, därför

redovisas varje kontor för sig i diagrammet nedan:

Diagram 11 - datorernas elanvändning per rum

12

Värt att notera är att de kontoren med högst blå staplar, alltså störst användning

under kontorstid, även har högst användning utanför kontorstid. En teori är att de

med högst staplar har stationära datorer, och de andra har laptops med

dockningsstationer. En laptop har ofta en förinställd energibesparingsinställning som

stänger av hårddiskar, fläktar osv. En stationär dator har ofta en fläkt som drar ström

så länge datorn är på, samtidigt som den har en större effekt under drift.

Diagram 12 - Medel - och mediananvändning, datorer.

Diagrammet ovan visar medel – och mediananvändningen på kontorstid och utanför

kontorstid. Det är stor skillnad på de olika sätten att redovisa användningen, men

klart sedan tidigare i rapporten är att datorerna står för den högsta

medelanvändningen när man jämför de tre områdena, så det logiska vore att

koncentrera sig på dessa när man ska sätta in besparingsåtgärder. Datorerna är

dock lite knepigare att närma sig, eftersom man inte kan stänga ner eltillförseln till en

dator hur som helst. Att närvarostyra kontakten till datorn skulle kunna leda till att på

lunchen stängs datorn av när den är igång med program/dokument öppna. Det leder

till att osparade dokument förloras. Det kommer också leda till att datorn måste

startas upp på nytt, vilket tar flera minuter vilket leder till att den anställde inte har

möjlighet att jobba med datorn under denna tid.

Det bästa vore givetvis att den anställde när han eller hon går hem för dagen stänger

av sin dator, och inte bara loggar ut vilket kanske är fallet för många. Här måste dock

till en kommunikation med IT-avdelningen på företaget så att man försäkrar sig om

13

att inga uppdateringar som kräver att datorerna är igång nattetid körs. Det finns även

de som jobbar hemifrån genom en så kallad VPN-tunnel, vilket kräver att

kontorsdatorn är igång.

Det skiljer på hur mycket eleffekt datorerna använder beroende på vilken typ av dator

man har. En stationär dator brukar kräva större effekt än en laptop. I diagrammet

nedan visas den högsta medeleffekten under en timme för datorerna under

mätperioden.

Diagram 13 – Datorernas högsta medeleffekt under en timme

Diagrammet visar att effekterna varierar mellan drygt 20 watt upp till nästan 100 watt som toppnotering. Staplarna som nästan är noll tyder på att datorerna inte varit igång under mätningsperioden.

14

3.5 Skärmar

Diagram 14 - Skärmarnas användning per rum

Skärmarnas användning är i de flesta kontoren störst under kontorstid, även om det

även här finns några höganvändare som drar upp medelvärdet.

Diagram 15 - Fördelning av skärmarnas användning på och utanför kontorstid

15

När alla rummens användning klumpas ihop ser man att trots några höganvändare

används 2/3 av elen mellan 07-18 mån-fre.

Diagram 16 - Skärmarnas medel- och mediananvändning

Precis som med datorerna skiljer median – och medelanvändningen sig åt en hel del,

men då det är sommarmånader med kan detta leda till en orättvist låg

mediananvändning.

Det finns en energisparfunktion inbyggd i skärmarna och denna gör också utslag på

driftdata, då skärmarna är den kategori som i undersökningen har procentuellt störst

användning på kontorstid jämfört med utanför kontorstid. Genom att korta ner tiden

från det att datorn lämnas obemannad till skärmsläckaren går in, kommer

elanvändningen att minska. Dock så kommer det inte att lösa hela problemet då man

ser i diagrammen att det trots skärmsläckare verkar vara en hel del skärmar som drar

el även nattetid. Om detta beror på att användaren helt enkelt inte har aktiverat

skärmsläckarfunktionen är inget som har undersökts närmre. En skärm är okänslig

för strömbortfall vilket ökar flexibiliteten för åtgärder, mer om det i analysen.

16

På samma sätt som med datorerna så utreddes skärmarnas maxeffekt.

Diagram 17- Diagram över skärmarnas effekt

Diagrammet visar att de allra flesta skärmarna ligger på en effekt mellan 20-50W. De

som ligger väldigt lågt har inte varit igång, och den med högst effekt är förmodligen

antingen en väldigt stor skärm, eller har en annan förbrukare kopplats in på samma

plugg vid något tillfälle.

17

3.6 Övrigt

Diagram 18 - Fördelning av övrig utrustnings användning

Precis som med datorerna så använder övrig utrustning mer elektricitet utanför

kontorstid än på kontorstid. Det kan bero det på att det är fler timmar utanför

kontorstid och då det kan antas att många av apparaterna som är medräknade i

”övrigt” har en konstant användning, så leder det till fördelningen ovan.

18

Diagram 19 - Övrig utrustnings användning fördelad per kontor

Till skillnad från datorer och skärmar så är det en klar majoritet som har högre

elanvändning i den här kategorin utanför kontorstid än på.

Diagram 20 - Övrig utrustnings medel- och mediananvändning

19

Även diagrammet pekar på att elanvändningen faktiskt är större utanför kontorstid än

på. Då den övriga utrustningen kan antas vara helt okänslig för elbortfall till skillnad

från datorerna, och borde alltså mer eller mindre allt kunna tas bort då det oftast rör

sig om en lampa på skrivbordet eller en stålampa i hörnet av kontoret som man utan

vidare kan stänga av när ingen är i rummet. Bland övriga apparater finns även

datorhögtalare, vilka har en transformator som förser högtalarna med 12v spänning.

Viktigt att tänka på är att dessa transformatorer drar el även när apparaterna inte

används. Inte heller dessa är några problem att koppla till en närvarostyrd kontakt då

inget förstörs av att man slår av och på elen.

Tanksättet är alltså det samma som för skärmarna vad gäller åtgärdsförslagen. Timer

eller närvarostyrning är två alternativ med olika fördelar och nackdelar. Mer om detta

i analysen.

Maxmedeleffekten under en timme undersöktes även för övriga nätanslutna apparter

och redovisas i diagrammet nedan:

Diagram 21- Övrig utrustnings effekt

Diagrammet visar att det är stor spridning på effekterna, och det beror helt enkelt på

att vissa har inkopplat en mobilladdare eller ett höj och sänkbart skrivbord medan

andra har en skrivbordlampa och samtidigt både datorhögtalare, laddare till

datormusen och mobilladdare.

20

3.7 Timme för timme Då det kan ses som en aning ”trubbigt” att bara titta på elanvändningen på kontorstid

respektive utanför kontorstid, har även en sammanställning över elanvändningen

timme för timme gjorts.

Diagram 22 - Elanvändning samtliga apparater och kontor, timme för timme

I diagrammet ovan ser man att det blir en uppgång i elanvändningen under

arbetsdagen, men särskilt markant är den inte. Man ser även att mitt i natten ligger

elanvändningen på ungefär hälften av vad den gör på kontorstid. Datan i diagrammet

bygger på sammanlagd elanvändning i alla uppmätta kontor under de två månader

som all övrig data bygger på. Ingen hänsyn till lördag och söndag har tagits, och alla

elanslutna apparater är med, alltså dator, skärm och övrigt. Här är samtliga kontor

medräknade, och det bör därför nämnas att de 2-3 höganvändande kontoren står för

en stor del av den totala användingen. Värt att nämna är också att sett över ett helt

år är de allra flesta högst 9 timmar på kontoret om dagen, och inte på röda dagar. En

arbetsdag i den här rapporten är beräknad från 07-18 alltså 11 timmar.

3.8 Närvarograd i kontoren Som nämndes i inledningen av rapporten så ligger närvarograden på ett vanligt

kontor runt 10-13% på årsbasis. För att få en sammankoppling mellan dessa siffror

och de objekt som tittats på i den här rapporten har närvarodata sammanställts för de

båda korridorerna, och redovisas i diagrammen nedan.

21

Diagram 23 - Korridor 1 - 15 augusti - 18 september (fem veckor)

40 timmars arbetsvecka ger 200 timmars arbete på fem veckor. Totalt antar timmar

på fem veckor är 24*7*5 = 840h. Det innebär att om man varit på kontoret 40h i snitt

varje vecka ligger man på 200/840 = 23,8%. Man ser tydligt att ingen är i närheten av

att nå den siffran. Då det är i slutet av sommaren kan det tänkas att en del varit på

semester.

Diagram 24 - Närvaro i korridor 1, i förhållande till arbetsvecka

Diagrammet ovan visar närvarograden jämtemot en 40h arbetsvecka. Om staplarna

varit 100% hade det inneburit att någon varit i rummet i snitt 40h i veckan under en

femveckorsperiod. Diagrammet bygger på samma indata som föregående diagram.

22

Det som tidigare i rapporten har kallats kontorstid har varit från 07-18, vilket

motsvarar 11 timmars arbetsdag, och här kan man misstänka att närvarograden är

ännu lägre. Om elanvändningen endast redovisats för åtta timmar om dagen skulle

det innebära att ännu större del av användningen ligger utanför ”kontorstid”.

Diagram 25 - Korridor 2, 22 augusti - 18 september (fyra veckor)

23

Den här korridoren innehåller fler kontor, men även denna mätning är gjord på slutet

av sommaren. Klart är dock att det egentligen bara är ett rum som har en närvaro

som närmar sig 40 timmar.

Diagram 26 - Närvaro i korridor 2 i förhållande till arbetstid

Detta diagram bekräftar det som visades i den andra korridoren, att de flesta ligger

runt 50% närvaro sett på fyra arbetsveckor jämfört med normal arbetstid.

3.9 Närvaro och elanvändning i ett kontor under en vecka För att tydliggöra hur användningen ser ut har ut ett kontor valts ut och visar måndag

till söndag hur användningen ser ut timme för timme. Till det läggs sedan närvaron

som en linje för att visa just det som diagrammen ovan visar, att närvaron inte är åtta

timmar om dagen.

24

Diagram 27 - Närvaro i förhållande till elanvändning

I diagrammet ovan ser man fyra linjer, tre som visar elanvändningen av de tre olika

typerna av elutrustning och en som visar närvaron i rummet. Närvarodata är hämtad

från Lindinvents registrering av närvaron, vilken registreras varje kvart. När den blå

linjen når upp till 0,1 på y-axeln innebär det en närvaro på 100% under en timme,

0,05 motsvarar 50% osv. Värt att notera är att man har stängt av datorn vid hemgång

på måndagen, men sedan låtit den vara igång från måndag morgon till fredag

eftermiddag. Skärmen följer samma tider som datorn. I det här kontoret har man

förmodligen inte någon extra skrivbordsbelysning eller annat som sätts på och stängs

av under dagen. Det finns dock en användare, som till exempel kan vara en

transformator till datorhögtalare.

25

Diagram 28 - Närvaro i förhållande till ihopklumpad elanvändning

Diagrammet ovan bygger på exakt samma data som det tidigare diagrammet, men

redovisat med den totala användningen istället för uppdelat efter förbrukare. Det visar

tydligt hur elanvändnigen ligger kvar på ungeär samma nivå hela veckan, förutom

natten mellan måndag och tisdag, samt helgen, trots att närvaron varierar sett över

veckan.

26

4. Analys

4.1 Besparingspotential Sett på de olika apparaterna dator, skärm och övrigt ser elanvändningen lite olika ut.

Man får även varierande användning beroende på om man använder medelvärden

eller medianvärden. Den försiktigaste beräkningen blir den om man tar

mediananvändningen av kontorens elanvändning utanför kontorstid, medan

medelanvändningen ligger på nästan det dubbla. Oavsett vilken siffra man använder

så lär den faktiska användningen utanför ”vanlig” kontorstid ligga högre då man får

räkna med att timmarna mellan 07-08 och 17-18 är närvaron betydligt lägre än

mellan 8-17.

När man sedan blandar in närvaron mitt på dagen ser man att potentialen att spara

är större än mediananvändningen utanför kontorstid. Det är dock för optimistiskt att

räkna med att man kan spara 50% av användningen dagtid även om närvaron är så

låg, då datorerna inte går att slå av och på under dagen förutsatt att det inte är

laptops. Däremot så kan det antas att hälften av användningen som skärmar och

övrigt använder under kontorstid går att spara in. Vad gäller skärmar finns det redan

en energisparfunktion i form av skärmsläckare som efter en stund kan stänger ner

skärmen i ett standbyläge. Därför antas det att ingen ström går att spara på

skärmarna under kontorstid, vilket inte riktigt är överensstämmande med

verkligheten.

Om man räknar med att elanvändningen för datorerna och skärmarna under

kontorstid inte minskas något alls och att man kan spara in hälften av kategorin ”övrig

användning” blir besparingspotentialen för medianvärdena multiplicerade med sex:

Datorer utanför kontorstid: 2,1kWhx6=12,6kWh

Skärmar utanför kontorstid: 1,3kWhx6=7,8kWh

Övrigt utanför kontorstid: 4,6kWhx6=27,6kWh

Övrigt halva användningen kontorstid: (2,5kWh/2)x2= 7,5kWh

Total besparingspotential: 55,5kWh.

Total besparingspotential kontorstid: 55,5-7,8kWh=47,7kWh

27

Denna siffra får ses som en defensiv siffra då medelvärdet kan antas vara

representativt då det faktiskt finns några höganvändare bland kontoren, vilket

medianvärdet inte tar hänsyn till. I de 55,5kWh antas att ingen el mellan 7-18 som

används av datorer och skärmar går att spara, vilket det i praktiken går att göra. Den

bygger också på medianvärdena vilka kan antas vara lägre än vad ett kontor

använder på årsbasis, då det är sommarmånader med i indata.

Den förutsätter dessutom att kontorstid är mellan 7-18, mån-fre, vilket inte

sammanfaller med särskilt mångas schema. Man har dessutom fem veckor semester

och det infaller röda dagar, vilket gör att antalet timmar med standby-användning

ökar, och då också besparingspotentialen.

Om samma tankesätt används men med medelanvändningssiffrorna fås följande:

Besparingspotential medelanvändning

Datorer utanför kontorstid: 11,1kWhx6=66,6kWh

Skärmar utanför kontorstid: 3,4kWhx6=20,7kWh

Övrigt utanför kontorstid: 5,8kWhx6=34,7kWh

Övrigt halva användningen kontorstid: (4,3kWh/2)x6=12,9kWh

Total besparingspotential: 134,9kWh

Total besparingspotential kontorstid: 134,9-34,7kWh 100,2kWh.

Dessa siffror är mer än dubbelt så höga som medianbesparingen, och sanningen kan

tänkas ligga någonstans mitt emellan.

4.2 Besparingspotential per kvadratmeter

Enbart en siffra kWh säger inte så mycket om det inte sätts i ett sammanhang. Den

totala potentialen för en korridor eller en hel fastighet beror bland annat på hur

många kontor man har och hur stora dessa är. I den här undersökningen har ingen

mätning av kontorens yta utförts.

På http://www.av.se/teman/kontorsarbete/hur_stort/rumstorlek/ står: ” För hela

lokalytan kan man räkna med cirka 25 kvadratmeter per arbetsplats totalt, inklusive

utrymmen som mötesrum, förråd, korridorer och personalutrymmen. Detta gäller

både cellkontor och öppna kontor. Yta för hissar och trapphus är inte inräknat.”

28

Det innebär att den minsta besparingen kan bli ungefär 48/25=2 kWh,m2 och år, sett

på hela våningsplanet, och den högsta ungefär 135/25=5,5 kWh,m2 och år. All denna

el kan inte tillgodoräknas som värme, men en del gör det, och tas den bort kommer

värmebehovet vintertid att öka något. Samtidigt så kommer kylbehovet att minskas

sommartid. Hur mycket det påverkar är olika för olika system, då det är olika hur

snabb reglering dessa har. En radiatortermostat kan ta lång tid på sig innan den

uppfattar att rumstemperaturen har ökat, medan en modern anläggning med

lufttemperaturgivare i varje rum är snabbare.

4.3 Åtgärdsförslag

Närvarostyrning

Genom att koppla apparaterna till en närvarostyrd kontakt skulle man minska

elanvändningen till noll under den tid som kontoren är obemannat. Det skulle kunna

fungera som så att en sensor i kontakten känner av att det finns en person i rummet

och det finns då el tillgängligt. Om personen lämnar rummet känner sensorn av det,

och efter en inställbar tid bryter elen. Man bör ta sig en funderare vid användande av

detta, då man inte kan stänga av datorn mitt under arbetsdagen på samma sätt som

en skärm och belysning, detta för att man ibland har osparade dokument öppna,

samt att datorn tar tid på sig att både stänga ner och starta upp. Men här skiljer det

mellan en stationär och bärbar dator. En laptop klarar tack vare sitt inbyggda batteri

strömbortfall, vilket inte en stationär dator gör. Hur stor besparingen blir här måste

dock utredas vidare, då batteriet måste laddas upp igen efter att det har blivit belastat

utan strömförsörjning. Däremot kan det antas att genom användande av

närvarostyrning kan man komma ifrån all elanvändning utanför kontorstid, samt

ungefär hälften av användningen hos skärmar och övrigt under kontoren. Alltså är

det minsta man kan spara på denna åtgärd 55kWh/kontor och år, men som tidigare

sagt är den här siffran väldigt lågt beräknad.

Närvarostyrning – Fördelar

Genom att närvarostyra de nätanslutna apparaterna bör man komma åt i stort sett all

elanvändning som har redovisats som ”onyttig” längre upp i rapporten. Eftersom man

29

dessutom under en åttatimmarsdag på arbetet inte är inne på kontoret hela tiden

kommer en närvarostyrd lösning att ta bort även den användningen. Är man på

semester en vecka så kommer närvaron vara noll, och då även elanvändningen.

En annan stor fördel mot timern är att oavsett när man vill komma in och jobba över

så finns det tillgänglig el i uttaget.

Närvarostyrning – Nackdelar

Närvarostyrning av datorn kan bli svår att lyckas med, då det helt säkert kommer leda

till problem på grund av uppstartstid av datorn och förlorade dokument. Man får nog

helt enkelt nöja sig med att sätta närvarostyrning på skärmen och övriga nätanslutna

apparater.

Beroende på hur närvaron detekteras kan det också bli problem då det i många

kontor finns särskilda träkanaler där sladdar och kontakter ligger dolda. Om

närvarosensorn sitter på själva kontakten så måste denna ligga synlig så den kan

känna av närvaron i rummet. Om däremot närvarodetektorn sitter någon annanstans

i rummet och sänder en signal till kontakten elimineras problemet.

Timer

Genom att styra eluttagen i kontoren med timer, exempelvis mellan 1900-0600, så

skulle ingen el finnas tillgänglig för apparaterna, vilket skulle minska elanvändningen

nattetid till noll.

Timer – Fördelar

En timer vet de flesta hur den fungerar, och det är ingen ny teknik som ska testas

utan det är en gammal beprövad metod.

Timer – Nackdelar

Då det finns de som jobbar över både på kvällar och helger så är det svårt att enas

kring tider som ska gälla i samtliga kontor. Om man ska ta höjd för att alla ska kunna

jobba över utan att riskera att kontoret är ellöst så blir det en begränsad tid som man

kan stänga elen. Låt säga att man vill ta höjd för att man ska kunna jobba från kl sex

30

på morgonen till tio på kvällen, och samma tider på helgerna. Det blir många timmar i

veckan som man har elen på, endast för att någon ska kunna komma in och jobba

över lite då och då.

”Standby-killerfunktion” med pluggar

Användandet av en så kallad standby-killer kräver speciell utrustning likt den

utrustning som använts vid registrering av driftdata i den här rapporten. Det innebär

att man programmerar varje enskild plugg med ett schema, där man säger till

exempel åt den att mån-fre mellan 0600-1800 ska den alltid vara igång och leverera

el. Utanför dessa tider så kan man lägga in en funktion som känner av om apparaten

används eller inte. Om man säger att en skärm drar 20W vid drift och 2W vid

standby, säger man till pluggen att om den efter kontorstid känner av att

användningen understiger 10W, så ska pluggen stänga av eltillförseln. Inte förrän det

blir kl 0600 morgonen därpå kommer pluggen att leverera el igen.

Användning av ”standby-killer” – Fördelar

Genom att använda sig av standby-killern tillsammans med ett driftschema för

pluggarna så kommer man åt mycket av den användning som ligger utanför

kontorstid. En annan fördel är att man kan säga åt pluggen att ”vakna” innan den

anställde kommer till jobbet, och på så sätt starta datorn så att den är igång när

personen kommer till jobbet.

En annan stor fördel med det här valet är att man inte bara har möjlighet att styra när

pluggarna ska startas och stängas av, utan man mäter också samtidigt

elanvändningen för varje enskild plugg för varje timme.

Användning av ”standby-killer” – Nackdelar

Då man måste köpa pluggar till vartenda kontor, och samtidigt göra upp ett schema

för varje enskild plugg kommer detta bli en mycket kostsam lösning. Det betyder

också att man måste köpa en programvara som kan prata med pluggarna, samt en

person som kan installera och underhålla systemet när det sker förändringar. Det är

ett sådant här system som använts vid elmätningarna i rapporten och tydliga brister i

kommunikationen har uppdagats, vilket kan leda till problem med att uppdatera

pluggarnas schema om man vill genomföra förändringar.

31

Larmet överstyr eluttag

Genom att koppla larmet till eluttagen skulle det innebära att när siste man från

kontoret låser och larmar stängs strömmen av. På så sätt kommer man åt all

användning som idag går åt mellan sista man går hem och första man kommer

dagen efter, alltså motsvarande de siffror som redovisats för kontoren under ”övrig

tid”, då det kan antas att sista man går kl 18 och första kommer kl 7.

Överstyrande larm – fördelar

Fördelen med det här systemet är att den enskilde anställda inte behöver tänka på

vad som egentligen sker med eluttagen då ingen någonsin kommer vara i kontoren

när det är larmat, samtidigt som man får en hygglig besparing på elen sett på ett år.

Överstyrande larm – nackdelar

Det krävs en del elarbeten för att få det här systemet att fungera. Samtidigt minskar

man inte användningen under kontorstid på något sätt alls.

Mjukvaror som installeras på datorerna

Det finns program som man installeras på datorerna vilka stänger ner datorn om

aktiviteten är låg. På så sätt kommer man åt datorernas elanvändning på kontorstid

när kontoren är tomma, samt alla användning utanför kontorstid.

Mjukvaror – fördel

När det kommer till stationära datorer är det här det bästa alternativet då man också

kommer åt elanvändningen mitt på dagen.

Mjukvaror – nackdel

Man kommer inte åt elanvändningen hos de övriga anslutna apparaterna såsom

lampor och laddare. En del av tillverkarna kräver en årlig licensavgift vilket gör att

besparingspotentialen blir avsevärt mindre.

32

Medvetandegöra elanvändningen

Genom att på en central plats i kontoren presentera elanvändningen momentant och

historiskt får man medarbetarna att bli mer medvetna om vilken påverkan det gör om

de är flitigare med att stänga av belysning och skärm när de lämnar kontoret, samt

datorn när de går hem för dagen.

Medvetandegöra - fördel

En medveten personal är alltid positivt om det ska införas förändringar av något slag.

Genom att göra det tydligt för personalen att se hur deras beteende påverkar

elanvändningen kan det utan några övriga tekniska prylar bli möjligt att minska den.

Medvetandegöra – nackdel

För att kunna redovisa siffror som går att lita på måste det dras nya kablar till en

mätare där samtliga kontakter är inkopplade, utan att strömmen för allmänbelysning,

kopiatorer osv. är medräknad.

33

5. Slutsats Det står klart efter den här undersökningen att det finns el att spara på kontoren som

undersökts. Vilken metod som man ska använda är beroende på hur stor investering

som ska göras och vilken typ av nätanslutna apparater man har i sina kontor.

För att komma åt både den el som används utanför kontorstid och den som används

på kontorstid men när kontoren är tomma är närvarostyrning det enda alternativet,

och då också det bästa. Besparingspotentialen beror på vilka siffror som väljs från

den faktiska användningen. För mediananvändningen ger det 56kWh per kontor och

år, och medelanvändningen ger ungefär 135kWh per kontor och år.

Om en timer eller larmlösningen istället väljs, så kan det antas att all användning

utanför kontorstid går att spara in, och då hamnar siffrorna på 47,7 respektive

100,8kWh per kontor och år för median och medelvärden, eftersom all användning

på kontorstid kommer att vara samma som idag.

Alternativt kan timer eller larmlösningen samköras med medvetandegörande av

elanvändningen och på så sätt komma åt en del av den ström som går åt dagtid, och

då skulle besparingen hamna någonstans emellan de båda förslagen ovan.

Det som måste tas i beaktande är de relativt låga effekterna på apparaterna som

används, och således den totala mängden energi som det faktiskt handlar om. Att

kunna spara 50 % av något litet är inte lika mycket som att spara 10 % av något

väldigt stort. Helt klart är oavsett att det finns saker att göra, och beroende på hur

många kontor man har i sitt bestånd så finns det olika mycket pengar att spara.

Sifforna på 56-135kWh/kontor och år ger en fingervisning om vad det kan finnas för

potential, men för att nå fram till en exaktare siffra bör ett större antal kontor

undersökas, och då under ett helt år.

34

5.1 Förslag till vidare forskning För att komma vidare skulle jag rekommendera att på liknande sätt som gjorts

fortsätta att mäta elanvändningen, men under en längre tid. Detta för att slippa

extrapolera den insamlade data. Genom att sedan behålla pluggarna inne på

kontoren och installera till exempel närvarostyrda uttag i halva delen och timers i den

andra, kan man på ett exakt sätt se hur mycket elanvändningen går ner. Vilken

lösning som sedan är den bästa och till vilken kostnad/kontor man kan få tag i den

kan leda fram till ett beslut om hur man ska kunna minska elanvändningen i kontoren

på bästa sätt.

35

Bilaga 1 – Pluggarnas tekniska information