Omvärldsrapport 2016: Digitalisering - lerum.se · Rapporten har en utökad form av en traditionell disposition genom att ett lokalt nuläge ... • E-hälsa är ett övergripande

Omvärldsrapport 2016: Digitalisering Långtidsperspektiv för budget 2018

2016-12-02 Utvecklingsenheten

Omvärldsrapport 2016: Digitalisering

3

Innehåll

1 Omvärldsbevakning 2016: Digitalisering 5

2 Summering 6

2.1 Nuläge ............................................................................................... 6

2.2 Trender .............................................................................................. 6

3 Inledning 7

4 Nuläget i Lerum 8

4.1 Metod ................................................................................................ 8

4.2 Lerums invånares access .................................................................. 8

4.3 Invånarservice och samhällsplanering ............................................... 9

4.4 Nuvarande E-hälsa .......................................................................... 10

4.5 Nuvarande digitalisering av skolverksamhet .................................... 11

4.6 Infrastruktur ..................................................................................... 12

4.6.1 Säkerhet .............................................................................. 13

4.7 Forum för samordning och prioritering ............................................. 13

5 Trender inom digitalisering 14

5.1 Digitaliseringen & Tekniktrender ...................................................... 14

5.2 Internetanvändning .......................................................................... 14

5.3 Big Data blir Smart Data .................................................................. 15

5.3.1 Internet of Things ................................................................. 15

5.3.2 Big Data ............................................................................... 16

5.4 Fiberutbyggnad ................................................................................ 17

5.4.1 Kommuners digitalisering ..................................................... 18

5.4.2 Offentlig epost...................................................................... 18

5.5 Smart Cities – hållbara samhällen ................................................... 19

5.5.1 Smart demokrati .................................................................. 20

5.6 Inslag i den smarta staden ............................................................... 21

5.6.1 Smart Gatubelysning ........................................................... 21

5.6.2 Smarta parkeringslösningar ................................................. 24

5.6.3 Smarta byggnader och det smarta hemmet ......................... 25

5.7 e-Hälsa ............................................................................................ 25

5.7.1 Välfärdsteknik ...................................................................... 27

6 Analys omvärldsförändringar 29

7 Avslutande reflektion 30

8 Referenser 31


4


5

1 Omvärldsbevakning 2016: Digitalisering

Ämnet för omvärldsrapport 2016 är digitalisering. Digitaliseringen har som ämne valts ur Framtidsbild 2018 och ur Vision 2025 – att Lerum år 2025 ska vara Sveriges ledande miljökommun. Omvärldsrapporten är ett verktyg för budgetarbetet i Lerums kommun. På våren skrivs en bred omvärldsrapport innehållande klassiska fält, och på hösten skrivs omvärldsrapporten med ett fördjupat tema. Hösten 2016 kompletteras fördjupningen med en bilaga om tre megatrender (Demografi, Urbanisering och Klimatfrågorna och hållbarhet) eftersom tid har förlupit sedan den senaste omvärldsrapporten. Rapporten har en utökad form av en traditionell disposition genom att ett lokalt nuläge tillkommit. Nulägesbilden bedöms möjliggöra förslag till möjliga tillvägagångssätt för ökad digitalisering. Vi använder Taida-modellen på detta sätt1;

• Nuläge - Lerums kommuns nuvarande förutsättningar utifrån det valda ämnet kartläggs

• Tracking – förändringar i omvärlden i form av trender, med nedslag i vår nära omvärld spåras

• Analyzing – omvärldsförändringar analyseras. Här avslutas Omvärldsrapporten och underlaget lämnas till processen för budget 2018.

• Imagining – Lerums framtida läge finns i politiskt antagna måldokument • Deciding – övergripande prioriteringar som sannolikt leder till det önskade läget

i ljuset av förändringarna i omvärlden rekommenderas • Acting – handling möjliggörs genom budget och verksamhetsplan

Rapporten är ett resultat av samverkan över sektorerna. Ett speciellt tack riktas till Christian Wictorin på WSP för övergripande medskapande av rapporten och särskilt bidrag i arbetet med trender.

1 Grundad av Mats Lindgren, grundare av Kairos Future, ur Omvärldsbevakning i praktiken,

Hansson, SKL 2007.


6

2 Summering

2.1 Nuläge

Lerum har en långt framskriden digitalisering. I jämförelse med landets eller regionens övriga kommuner har Lerum dock en något sämre anslutning med fiber för invånarna2.

Socialstyrelsens kartläggning av kommuners digitalisering visar att Lerum har många möjligheter att hämta goda exempel för ökad effektivitet. Skolor och bibliotek håller en god nivå. Lokalförvaltaren ansvarar idag inte för uppkoppling i lokalerna, men detta kan komma att betraktas som en självklarhet, liksom V/A och el, i framtiden.

Alla sektorerna bedriver ett utvecklingsarbete inom digitalisering.

2.2 Trender

Internetanvändningen i Sverige ökar. Smart infrastruktur och offentliga investeringar förbättrar infrastrukturen, som i sin tur möjliggör den smarta staden och det smarta hemmet.

Göteborg stad delar öppen förädlad data3 i syfte att möjliggöra innovationer och öka transparensen. Västerås gör iakttagelsen att nöjdheten med införda lösningar inom välfärdsteknik ökar ju närmare brukaren man kommer.

Den smarta staden växer fram med sina lyktstolpar och smarta parkeringslösningar, och i det smarta hemmet ökar energieffektiviteten samtidigt som de offentligt initierade välfärdstjänsterna bereds möjlighet.

2.3 Analys

Ur ett invånarperspektiv bottnar all digitalisering i infrastruktur, eftersom teknikutveckling, det smarta hemmet, vård ifrån brukarnas hem med mera kräver att brukarens hem är uppkopplat. Tekniklösningarna kan inte appliceras utan att uppkoppling finns. Uppkoppling genom nätverk eller fiber skapar förutsättningar för invånarservice, eget deltagande i samhällsutvecklingen, och värden som ökad trygghet, ökade sociala kontakter och ett mer klimatsmart leverne.

För en organisation som Lerums kommun möjliggör digitalisering helt nya tjänster och produkter än de som idag erbjuds ur ett analogt system. Digitalisering möjliggör också att de tjänster som kommunen utför kan utföras mer transparant, säkert, och effektivt.

Rapporten innehåller många exempel på teknik som idag är tillgänglig för effektivare och högre kvalitet av verksamhet, men landskapet är föränderligt och ny teknik växer hela tiden fram. Exemplen bör därför inte ses som ett facit över lyckat agerande utan snarare som ett utsnitt av vår tid i december 2016.

Slutligen bedöms utveckling på området digitalisering såväl möjligt, tillgängligt som nödvändigt.

2 Post- och telestyrelsen (PTS), http://bredbandskartan.pts.se/

3Se stycke 5.3.2


7

3 Inledning

Microchipet uppfanns 1987 och idag genomsyrar tekniken allt från e-legitimationer, självkörande bilar och hela världens kartor i en telefon, som dessutom håller ordning på våra anhöriga, våra vänner, vår hälsa, våra tågbiljetter och bostäder.

Innan nulägesbilden tecknas ges vissa centrala begrepp definitioner;

• Digitalisering är en transformerande kraft, från ett läge till ett annat. Transformation skiljer sig från evolutionär utveckling genom att det handlar om en omvandling eller en övergång till något annorlunda med helt nya förutsättningar för samhället och människan4.

• E-hälsa är ett övergripande begrepp med fokus på process- och kvalitetsstyrning som beskriver hur digitalisering används för att nå hälsa5.

• Välfärdsteknik definieras här som digitala tjänster som riktas till invånare som behöver stöd för att känna sig trygga och delaktiga i samhället. I regeringens överenskommelse med Sverige Kommuner och Landsting 2014 exemplifierades detta som "… digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, ett mobilt arbetssätt samt övriga tjänster för trygghet, service och delaktighet"6.

• Internet of Things (IoT) handlar om att allt fler områden är på väg att skapa ett ekosystem av uppkopplade enheter som talar och samarbetar med varandra.

• Big Data är den mängd ostrukturerad data som skapas då människor interagerar online. Allt från epost, resor, köp, inlägg i sociala media. All genererad data sammantaget är Big Data. Mängden förväntas öka exponentiellt.

• Invånare avser en person som befinner sig och verkar inom kommunen utan att nödvändigtvis behöva vara mantalsskriven i densamma.

• Brukare avser en invånare som använder en specifik tjänst.

4 Det sociala kontraktet i en digital tid, Temarapport 2016:2 av den Digitala Kommisionen,

https://digitaliseringskommissionen.se/wp-content/uploads/2013/10/Temarapport-2-Det-sociala-kontraktet-i-en-digital-tid.pdf 5 SKL, E-tjänster i Socialtjänsten,

http://skl.se/download/18.772895e214641fb368d2e9db/1401872832929/e_tjanster_i_socialtjanst_SKL.pdf 6 Socialstyrelsen 2016. E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Redovisning av nyckeltal för

utveckling av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016.


8

4 Nuläget i Lerum

Digitaliseringsarbetet i Lerums kommun är långt framskridet. Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att teckna en heltäckande bild av all digitalisering som har skett. Nulägesbeskrivningen ämnar ringa in de centrala delarna.

4.1 Metod

Metoden för att nå nulägesbeskrivningen har varit att ta del av rapporter och dokument samt att intervjua personer i förvaltningen. Frågeställningarna för analysen har varit;

• Vilka digitala verktyg används idag i förvaltningen? • Vilka forum finns för samordning och prioritering av verksamheters behov?

Följande material har använts för kartläggning av nuläget; Lerums kommuns Bredbandsstrategi och IT-plan för Lerums kommun , KPMG:s rapport Lerums Kommun – GAP-analys av informationssäkerhet maj 2015, kommunens självskattning i Enkät om utveckling av e-Hälsa och välfärdsteknik i kommunerna, Socialstyrelsens rapport Utveckling av e-Hälsa och välfärdsteknik i kommunern, Lerums Gymnasium sammanställningar Utvärdering av Digin 2016 och Lärarnas reflektioner i samband med studiedag 21/9 2016.

Intervjuer har gjorts med personer i förvaltningen. De intervjuade har valts utifrån befattning formell eller personligt engagemang.

Följande personer har intervjuats i samband med denna utredning: Christina Alvelin, Josefin Bake, Linda Brugge, Björn Ek-Wahlqvist, Elin Elebring, Anna Engström, Maria Hansson, Mikael Hellgren, Lerny Hermansson, Anna Johansson, Lotta Jonzén, Ulf Lindblad, Peter Lönn, Daniel Nettby, Håkan Pettersson, Josefin Rymo, Eva Wellander, Elisabeth Westin och Erik Winerö i Lerums kommun. Ante Baric i Göteborg Stad har också intervjuats.

4.2 Lerums invånares access

Lerums kommun är idag digitaliserad till stor del. För att invånare ska kunna använda sig av kommunens digitala tjänster krävs att de har möjlighet att koppla upp sig från sina hem. Höghastighetsfiber bedöms som det enda alternativet för utbyggd e-välfärd, eftersom flödet i luftburen uppkoppling är ojämnt även om topphastigheten kan vara hög.

2016 har ett arbete för utbyggnad av bredband initierats. Bredbandsutbyggnaden koordineras av en specifik resurs som faciliterar avtal för marknadens parter i utbyggnaden. Målet, i enlighet med kommunens bredbandsstrategi, är att 90 procent av invånarna ska ha tillgång till 100Mbit/s år 2020. Ambitionen enligt sektorledning på Samhällsbyggnad är starkare; att 100 procent ska ha tillgång till 1000Mbit/s, och att tillgång till stark och stabil uppkoppling blir lika självklart som att alla hushåll har tillgång till el, vatten och avlopp.


9

2015 hade 50 procent av invånarna i Lerum tillgång till bredband med uppkoppling 100Mbit/s. I Västra Götalands län var genomsnittet för samma uppkoppling 65,83 procent7.

Post- och telestyrelsen 2016.11.17, Bredbandskarta över Lerum, andelen hushåll med tillgång till fiber. Baserad på underlag från oktober 2015. http://bredbandskartan.pts.se/ Den låga andelen bredbandsuppkoppling får bland annat till följd att hemtjänstens personal inte kan ansluta sig till digitala verktyg, så som medicineringslistor eller digitala läkarkontakter från brukarens hem, eftersom 3g/4g-uppkopplingen inte är tillräckligt stabil.

4.3 Invånarservice och samhällsplanering

Invånaren möter i kommunens nya kundcenter KomIn snart ett digitalt kundcentersystem, som syftar till förenkla mötet med kommunen. Kundcentersystemet ska också kunna överta och effektivisera en del av flödet till andra verksamheter. Systemet möjliggör digital interaktion mellan invånare och kommun, och transparensen i ärendehantering förväntas kunna öka. Bygglovsenheten har digitaliserat bygglovsprocessen och 17 procent av totalt 700 ärenden årligen hanteras digitalt. 90-95 procent av bygglovssökande anger alltid sin epostadress. Kommunens verksamhetslokaler (KVL) motsvarar fem till tio procent av den årliga mängden inkommande ärenden. Dessa ärenden hanteras inte digitalt. Kommunen undersöker om det är möjligt att arbeta digitalt med detaljplaner, och 2016 pågår ett försök att överföra tre detaljplaner digitalt. Man undersöker också om

7 Post- och telestyrelsen, 2016-11-15, http://statistik.pts.se/bredband/


10

översiktsplanen (ÖP), som styr kommunens strategiska samhällsutveckling, ska kunna genomföras i 3D. En 3D-funktion bedöms kunna möjliggöra starkare deltagande och dialog kring utvecklingen av samhället.

4.4 Nuvarande E-hälsa

Socialstyrelsen granskar för tredje året landets kommuners digitaliseringsarbete kopplat till e-hälsa8. Rapporten visar att Lerum i vissa avseenden ligger efter många av landets kommuner avseende digitalisering, i andra hänseenden tillhör det lilla antal kommuner som har infört digitala arbetssätt:

8 Socialstyrelsen, E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna – Redovisning av nyckeltal för

utveckling av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-5-30


11

Andra exempel på digitala lösningar som Lerums skulle kunna anamma är exempelvis utrustning som påminner om att det är dags att ta sin medicin och även kan portionera ut medicin enligt schema. Ett annat exempel är fjärrstyrda rullande robotar med webbkamera för tillsyn och kommunikation dagtid med vård- och omsorgsgivare eller anhöriga. Lerum har anammat andra digitala lösningar än de som nämns i Socialstyrelsens rapport, exempel digitala lås, digitala signeringslistor och trygghetskamera i korridorer på boenden. Exempel på projekt för ökad digitalisering finns också inom den förebyggande verksamheten, där förskolebarn och arbetssökande har lärt äldre invånare att använda iPad eller programmet Skype. Hösten 2016 pågår en utveckling för sektorn Stöd & Omsorg, där en nulägesanalys lägger grunden för kommande arbete. Som arbetsområden anges bland annat E-tjänster, informationssäkerhet, digitala lås och säker roll- och behörighetsidentifikation. Det är en bedömning att många av åtgärderna kräver samordning med andra delar i Lerums kommuns organisation.

4.5 Nuvarande digitalisering av skolverksamhet

I Lerum väljer skolorna själva vilket verktyg som ska erbjudas eleven under principen 1-1, ett verktyg per elev. Verktyg som idag förekommer är iPad, Chromebook, och PC. Som digitala arbetssätt inom Sektor Lärande kan nämnas G-suite/Classroom, ”flipped classroom” (kortfattat görs förberedelse innan lektion istället för efterarbete efter), programmering som lovaktivitet, digitala läromedel från Gleerups interaktiva läromedel, inlästa läromedel via app eller webb och studiestöd på modersmål. Vårdnadshavare har digital delaktighet i elevens skolgång genom UNIKUM, V-klass och Skola24. De flesta enheterna inom Lärande arbetar efter LIKA, en utvärderingsmodell med avgränsningarna Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning;

• Som ett resultat av kartläggningen finns idag utsedda personer med ansvar för olika delar av IT på alla skolor och förskolor. Lokala IKT-planer har efterfrågats och ett arbete för att fram sådana har inletts.

• Infrastrukturen är totalt sett relativt god (infrastruktur saknas fortfarande på exempelvis idrottshallar).

• Kompetensen bedöms som bra inom informationssökning, källkritik och kompensatoriska verktyg, men skulle kunna utvecklas inom delande-kultur, som bedöms vara en förutsättning för att hålla takt med den snabba teknikutvecklingen.

• Användningen av digitala verktyg sker i ganska hög utsträckning. Kompensatoriska verktyg används integrerat i den vanliga undervisningen.

Skolverket har på regeringens uppdrag kartlagt skolornas IT-användning och IT-kunskap9. När Lerum jämförs med rikets siffror i rapporten framstår att;

9 Skolverket, IT-användning och IT-kompetens i skolan, 2016.


12

• I Lerum går det 1,0 barn per dator eller surfplatta från och med åk 4. I grundskolan nationellt går det 1,8 elever per dator eller surfplatta, jämfört med 3,0 år 2012.

• I Lerums gymnasieskola går det 1,0 barn per dator eller surfplatta. I landets gymnasier går det 1,0 barn per surfplatta eller dator, jämfört med 1,3 barn för fyra år sedan.

• I Lerum har nästan all personal i förskolan tillgång till egen dator. I landet är motsvarande siffra 23 procent, vilket är en dubblering sedan 2012.

• I Lerum har nästan alla grundskolans lärare tillgång till egen dator. Nationellt likaså, jämfört med att tre av fyra lärare hade tillgång för fyra år sedan.

• Redan 2012 hade i princip alla gymnasielärare tillgång till egen dator. I Lerum hade gymnasielärare egen dator redan 2011.

Ett annat mått på digitalisering kan vara självskattad kompetens. I Lerum upplever sig årskurs 3 på gymnasiet sig vara mycket kompetenta på att använda datorn som ett hjälpmedel i skolan (i genomsnitt 4,0 på femgradig skala). Samma elever anser lärarna vara rimligt kompetenta (i genomsnitt 3,6 på femgradig skala). På frågan om hur kompetenta gymnasielärarna anser sig vara när det gäller att använda datorn i arbetet är medelvärdet 3,2 på en femgradig skala. Många pedagoger önskar mer tid för att förkovra sig och lära sig de program som används. Kompetenshöjning är ett prioriterat utvecklingsområde på sektor Lärande. Lerums bibliotek har som mål att öka barn och ungas medie- och informationskunnighet och att öka tillgängligheten till bibliotekens tjänster genom tekniklösningar10. Redan idag finns meröppna bibliotek med digitala passerkort i kommunen.

4.6 Infrastruktur

I stort sett alla egna verksamhetslokaler har uppkoppling i form av fiber eller trådlöst nätverk för kommunens anställda och elever. Ansvaret för kommens lokaler har KVL, men ansvaret för nätverk i lokalerna har IT-enheten. Invånare som bor på särskilda boenden har inte nätverk som en del av boendehyran eftersom de ur ett självständighetsperspektiv förväntas ansvara och själva bära kostnader i så hög utsträckning som möjligt. En e-tjänsteplattform är under utveckling och samverkan kring denna drivs centralt av IT-enheten. IT-enheten ansvarar också för huvudparten av teknisk drift. Utformningen av e-tjänster sker i samverkan med övriga sektorer. E-tjänstplattformen möjliggör för kommunen att bygga tjänster för invånare och för medarbetare, och planen är att digitala tjänster ska ersätta manuella flöden och blanketter. Exempel på e-tjänster som planeras komma ur plattformen är ansökan kommunalt V/A, serveringstillstånd och beställning av nybyggnadskartor. IT-enheten ansvarar för drift av klientplattformar i form av att alla anställda har de verktyg som tjänsterna kräver. Det kan vara PC, telefon, iPad m.m. Verksamheterna upphandlar och ansvarar för drift av sina egna system i hög utsträckning.

10

Biblioteksplan för Lerums kommun, 2016.03.17.


13

När systemen behöver kommunicera med varandra fungerar IT-enheten samordnande. 2016 upphandlas en lokal integrationsplattform i syfte att underlätta för systemen att ”tala” med varandra. Det innebär att integration som behöver ske mellan förvaltningens system och extern aktör, som exempelvis Västra Götalandsregionen, inte hanteras av den lokala integrationsplattformen. Västkom undersöker i nuläget hur epost ska kunna skickas krypterat, vilket är nödvändigt för en mycket stor del av verksamheten.

4.6.1 Säkerhet

Sedan 2007 har kommunen anlitat extern revision avseende säkerheten i IT-miljön. Undersökningen har genomförts 2007, 2009, 2011 och 2015. 2015 hade rapporten syftet att undersöka huruvida Lerums kommun lever upp till BITS (Basinformation för informationssäkerhet) samt utvalda områden ur ISO 27001 Ledningssystem för informationssäkerhet. KPMG:s sammanfattande bedömning 2015 är att Lerums kommun håller en god nivå på informationssäkerheten11.

4.7 Forum för samordning och prioritering

De interna forum som finns för att stödja utveckling av kommunens digitalisering är; • Förvaltningsledning. Förvaltningsledningen är kommundirektörens verktyg och

ledningsgrupp. Ledningsgruppen skulle kunna arbeta strategiskt med digitalisering.

• Forum för E-tjänstplattform. Forumet ska börja verka 2017 och ha representation från de tre sektorerna, antagligen verksamhetsutvecklare eller verksamhetschefer.

• Strategiskt forum SO-system och E-hälsa är ett forum startat hösten 2016 för att arbeta för ökad digitalisering inom sektor Stöd och Omsorg.

• IKT-råd finns på Sektor Lärande och består av utvecklingsledare IKT, rektorer och förskolechefer.

• Verksamheternas ledningsgrupper finns inom verksamheter. • Sektorernas ledningsgrupper. Alla tre sektorer Samhällsbyggnad, Stöd &

Omsorg och Lärande har ledningsgrupper där sektorchef och verksamhetschefer ingår.

Inget av uppfångade forum ovan hanterar idag digitalisering strategiskt för kommunen som helhet. Förvaltningsledningen skulle kunna ta denna roll men hanterar också alla andra frågor relevanta för verksamheten. Forum för E-tjänstplattform verkar för en ökad digitalisering men fokuserat på utsnittet e-tjänster. Digitalisering, som rapporten ska visa, är en bredare fråga än så. Strategiskt forum för Sektor SO:s system och E-hälsa hanterar digitaliseringsfrågor men med avseende på just Sektor Stöd och Omsorg. Lärandes forum för IKT-ansvariga på skolorna verkar för just skolornas kompetenshöjning inom IKT.

11

KPMG, Lerums Kommun - GAP-analys av informationssäkerhet, KS15.1084


14

5 Trender inom digitalisering

Tre trender i vår närvärld och omvärld betraktas som mega-trender; de ger en bakgrund till andra mindre trender som denna digitaliseringsrapport fokuserar på.

Megatrenderna är;

• Åldrande befolkning

• Urbanisering

• Klimatfrågorna och hållbarhet

Omvärldsrapporten har digitalisering som ämne och smalnar därför av undersökningens område till att omfatta just detta. Megatrenderna återfinns i Bilaga 1.

5.1 Digitaliseringen & Tekniktrender

Digitaliseringen pågår för fullt med en tilltagande teknisk innovation som skapar nya beteenden, tjänster och affärsmodeller. Digitaliseringen har redan lett till att allt mer köps som tjänster, en ökad delningsekonomi och cirkulär användning av resurser samt snabb förändring och utbyte av affärsmodeller. Några exempel på aktörer som redan förändrat marknaden är Car2Go, Über, Airbnb, och Netflix.

Övergången, transformeringen, från ett traditionellt manuellt utförande av olika samhällstjänster till ett digitaliserat utförande kommer ställa stora krav på nytänkande. För en kommun bedöms stor förändringsvilja vara centralt. Behovet av digitalisering och förnyelse handlar för en kommun inte om marknadsberättigande utan om ansvaret att hushålla med skattebetalares medel på bästa sätt, men också att ansvara för en hållbar samhällsutveckling. Kommuner har ett ansvar gentemot invånarna att bära ut tjänster och omsorg med största ekonomiska, ekologiska och sociala hänsyn.

Digitaliseringen påverkar allt och medborgana kommer ställa allt högre krav på digital tillgänglighet i alla dess former. Förändrade förväntningar kommer därför omfatta alla samhällsfunktioner. Det förändrade beteendet och de förändrade förväntningarna bottnar både i att invånare använder internet och i att tekniken utvecklas.

5.2 Internetanvändning

Enligt EU:s statistikbyrå är internetanvändandet i Europa högst i Sverige, Island, Norge, Danmark, Nederländerna och Finland12. Snittet för EU-länderna av befolkning som använder internet är ca 78 procent.

Studien Svenskarna och Internet lyfter ett antal intressanta fakta, däribland att13:

• 67 procent av 2-åringarna använder internet. 32 procent gör det dagligen.

12

Eurostat. Officiell websida: http://ec.europa.eu/eurostat 13

Internetstiftelsen i Sverige, 2016. ”Svenskarna och Internet 2015”. Online: http://www.soi2015.se/


15

• 95 procent av alla svenskar i åldern 8-55 använder internet. Fler än de som har en dator. 59 procent har en surfplatta. 77 procent har en smart mobil.

• 65 procent av befolkningen känner sig delaktiga i informationssamhället.

Den ökade användningen av internet och digitala plattformar har även lett till att nya tjänster och beteenden växer fram. Några exempel på detta är:

• Filmtittandet på nätet har exploderat. Fildelningen minskar. 67 procent tittar på play-tjänster. 28 procent tittar på Netflix.

• 77 procent lyssnar på musik via internet. Över hälften (54 procent) betalar för att lyssna. 42 procent lyssnar på radiostationer. 30 procent lyssnar på podradio.

• Sociala medier fortsätter öka. Besökare på sociala medier har ökat från 53 procent av internetanvändarna 2010 till 77 procent 2015.

• 76 procent av befolkningen läser dagstidningar på internet.

• 73 procent anser att internet är viktigt eller mycket viktigt för deras arbete/studier.

• 69 procent av befolkningen använde internet för att informera sig inför valet 2014. För unga (16-35 år) var internet den viktigaste informationskällan. Dubbelt så många vände sig till internet för information jämfört med förra valet 2010. Facebook spelar en viktig roll för politiken på internet.

5.3 Big Data blir Smart Data

För att möjliggöra digitaliseringen pågår en snabb utbyggnad av nästa generations IKT- infrastruktur i form av fibernät, Wi-Fi och 4G/5G mobilnät. Nästa steg är att koppla upp våra hem, den publika infrastrukturen, transportmedel med mera för att skapa ett smartare och mer hållbart samhälle. Ovanpå växer ett nytt lager med applikationer fram. Några av de tydligaste tekniktrenderna som relaterar till detta är Internet of Things (IOT) och Big Data.

5.3.1 Internet of Things

Varje dag, bland annat via IoT, produceras ca 16 000 miljarder megabyte data. Här finns exempelvis information från affärstransaktioner, e-post, sociala medier, bloggar, GPS:er, videor och digitala bilder. 90 procent av all världens data har skapats under de senaste två åren. Ett spännande exempel på omfattningen av den exponentiella datatillväxten är att IBM förutspår att en genomsnittlig person som lever idag kommer att samla på sig mer än en miljon gigabyte av hälsorelaterad data under sin livstid. Medicinsk data förväntas dubbleras var 73:e dag år 202014.

IoT handlar om sakernas uppkoppling och samordning. Det kan handla om allt från soptunnor som meddelar när de är fulla, tvättmaskiner som tvättar när elen är billigast och kylskåp som beställer hem mat. Allt från duschmunstycken till vägar kommer att kunna koppla upp sig mot internet och dela data.

14

IBM Watson Health, Datagram: Medical Data. https://www-03.ibm.com/press/us/en/photo/46588.wss


16

Din smarta klocka, som har koll på när det i din sömncykel är bäst att väcka dig inom det tidsspann som du behöver gå upp, väcker dig genom att vibrera samtidigt som den tänder upp belysningen i sovrummet och sätter på lite skön musik. Den berättar även för det övriga smarta hemmet att du nu har vaknat. Det smarta hemmet sätter på kaffet, reglerar temperaturen och ordnar rätt belysning. Kylen har beställt saker som affären har skickat hem till dig. Din bil kör dig till jobbet medan du läser tidningen och du handlar din lunch genom att bara vifta med handen och registrera köpet på ett chip som du har opererat in i handen.

IoT är inte något som ligger vid sidan om eller kompletterar en befintlig verksamhet utan måste finnas inne i själva kärnan av densamma. Det är ett måste att införliva de digitala arbetsmetoderna och förhållningssätten i sina ordinarie processer, vilket kan vara en stor utmaning för många organisationer. För att lyckas måste därför dessa frågor ägas av högsta nivå.

5.3.2 Big Data

Göteborg stad har valt att inte dela rå data utan förädlad data. Data delas genom en algoritm som tar hänsyn till begränsningar så som PuL. Finns inga begränsningar så delas data. Det började med att Trafikkontoret istället för att skicka kontinuerliga rapporter om vägars förhållanden till Vägverket lade ut alla data öppet. Idag lägger staden också ut alla fakturor i syfte att öka transparensen, bygga förtroende, och kanske få verktyg till smartare affärer. Västtrafik delar sin data, vilket bland annat resulterade i att en invånare byggde Hållplats.se eftersom hen inte upplevde att Västtrafiks egen app höll måttet. Genom att dela data möjliggör offentliga organisationer utveckling i det omgivande samhället. Delar man förädlad data så gör man steget kortare till en konkret användning.

För individen, samhället och näringslivet är den enorma mängden information således en guldgruva – och en jätteutmaning. Data är i sin råvaruform endast värdefull om den kan förädlas.

Big Data är den term som används för att beskriva den exponentiellt ökande mängd data som finns tillgänglig, såväl strukturerad som ostrukturerad. Big Data används också som begrepp för den teknik, de verktyg och de processer som en organisation behöver ha för att hantera stora lagringsutrymmen, stora mängder data och analysen av detta.

Med avancerade system går det att upptäcka dolda mönster, okända korrelationer och trender för att skapa bättre beslutsunderlag. För en smart analys krävs ett antal variabler, exempelvis nederbörd, temperatur, antal halkolyckor, antar förseningar i kollektivtrafik, för att bygga ett kognitivt system som berättar för användaren när det är smart att åka kollektivt istället för att köra.

Ett annat begrepp som blivit allt vanligare är Smart Data. Allt går att mäta, men långt ifrån allt är relevant information – Smart Data är relevant data.

Framtiden kommer troligtvis tillhöra den som kan förvandla och förädla Big Data till Smart Data.


17

En kommun måste enligt PSI-lagen tillhandahålla öppen data. Enligt lagen får kommuner ta ut avgifter för att dela data. Flera studier har visat att det finns en stor nytta i att inte ta ut avgifter utan att enbart dela, så som Göteborg och stadens bolag i exemplet ovan15. Lerum delar idag viss data i oförädlad16.

5.4 Fiberutbyggnad

I Sverige pågår det en hög utbyggnadstakt av bredband med hög kapacitet men fortfarande saknar nästan 4 av 10 snabbt fiberbredband17.

Förutsättningen för användning av digitala tjänster är tillgänglig och pålitlig kommunikationsinfrastruktur. Det ligger nära till hands att anta att utbyggnad av fiberbredband, uppfyllnad av den digitala agendan IT i människans tjänst, och annan kommunikationsinfrastruktur leder till ökad digitalisering av civilsamhället, verksamheter och offentlig sektor18.

Det finns även en stark tilltro till potentialen hos ny teknik och digitalisering att bidra till en mer hållbar utveckling. Exempelvis kan nya smarta tjänster hjälpa städer att spara resurser, öka tillgången till offentliga tjänster eller öka säkerheten och livskvaliteten.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) uppskattas kunna reducera de globala växthusgasutsläppen med omkring 15 procent år 2020 (vilket är mer än tio gånger IKT-sektorns egna utsläpp)19. Några exempel på lösningar där man redan har kunnat se reduktioner är videokonferenssystem och smarta elmätare. På den sociala sidan av hållbarhet så är sambandet mellan bredbandsutbyggnad och ekonomisk utveckling väletablerat.

En allmän uppfattning är att en ökning i bredbandstäckning med 10 procentenheter leder till att BNP per capita ökar med omkring 1 procentenhet. Forskningsinstitutet Acreo har i en studie kommit fram till att en ökning av i fiberpenetration med 10 procent i hela Västra Mälardalen (433000 invånare) skulle ge 10 000 nya jobb och motsvarande 2,4 miljarder kronor i ökad BNP, vilket i sin tur skulle generera 784 miljoner extra skatteintäkter och runt 35 nya företag20.

15

Sveriges Kommuner och Landsting. 2016.11.21. https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/digitaldelaktighetoppenhet/oppnadata/faktaoppnadata.1069.html 16

Lerum.se; https://www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunfakta/Oppna-data/ 17

Svenska statsnätsföreningen, http://www.ssnf.org/press--opinion/pressmeddelanden/arkiv/2016/bredbandsenkaten-2016sveriges-stadsnat-bygger-ut-bredbandet/ 18

Regeringen, IT i människans tjänst. N2011.12, http://www.regeringen.se/contentassets/6136dab3982543bea4adc18420087a03/it-i-manniskans-tjanst---en-digital-agenda-for-sverige-n2011.12 19

GeSI, 2008. SMART2020: Enabling the Low-Carbon Economy in the Information Age. http://gesi.org/files/Reports/Smart%202020%20report%20in%20English.pdf 20

Samhällsekonomisk effekt av FTTH i Västra Mälardalen, Acreo Swedish ICT AB, Mars 2015.

Big DataSmart

analys

Kognitiva

system

Ny

kunskap


18

In en liknande studie för Västra Götaland har Acreo analyserat de potentiella kostnadsminskningar för leveransen av hemtjänst som ett välutbyggt fibernät kan möjliggöra för Västra Götaland21. Deras beräkningar visar att en begränsad införande av digitala tjänster kan frigöra mellan 200 och 400 miljoner kronor per år i Västra Götaland, som kan användas för att fortsätta leverera högkvalitativ hemtjänst till en växande seniorbefolkning. Ett mer ambitiöst införande kan öka siffran till mellan 1,7 och 3,7 miljarder kronor. Resultaten visar även att öppna fibernät leder till lägre konsumentpriser för internettjänster. Det finns också en tydlig och mätbar effekt på miljön där rapporten exempelvis visar att en begränsad införande av digitala tjänster för äldreomsorg kan leda till runt 1000 ton mindre utsläpp CO2 på grund av minskade transporter. Distansarbete i bredare mening kan leda till stora utsläppsminskningar.

5.4.1 Kommuners digitalisering

Ur ett kommunalt perspektiv får lokal administration och förvaltning redan i det korta loppet intäkter genom nätoperatörers avgifter och rättigheter för att anlägga nät. I det medellånga perspektivet kan offentlig administration få fördelar av ett antal inducerade effekter, främst ökad effektivitet och kostnadsreducering i samband med offentliga e-tjänster och e-hälsa. Fiber kan erbjuda högkvalitativ accessanslutning och lägga grunden för en betydande lansering av elektroniska hälsotjänster som distansvård och omsorg, förlängt kvarboende, bättre övervakning med mera, vilket förmodligen är det enda sättet att hålla kostnaderna på en rimlig nivå. Fiber kan också öka den ekonomiska attraktiviteten i glesbygdsområden. Fibertillgång kan leda till etablering av fler företag, som leder till inflyttning och positiva effekter för skatter och lokal ekonomi22. Samhällsekonomiskt räknat uppskattas att bredbandstillgänglighet generera en större intäkt än kostnad. För varje investerad krona är den förväntade avkastningen på fem år 1,5 kronor23.

Den IT-infrastruktur som byggs i dag kommer samhället att vara beroende av under en lång tid framöver. Därför måste den vara robust, driftsäker och anläggas kostnads-effektivt. Allt mer fokus läggs därmed på det samhällskritiska perspektivet i fiberbaserad infrastruktur vilket fått allt fler kommuner att fundera över hur de ska tänka och agera när deras ansvar går från att hantera ett kontorsnät till att ansvaret för ett, för samhället kritiskt, samhällsnät.

5.4.2 Offentlig epost

I Danmark får medborgare all offentlig post via Digital Post. Också privata företag som banker och försäkringsbolag kan ansluta sig till Min Post. Utvecklingen drevs fram utav att företaget som ansvarade för postens utdelning uppvisade allt sämre ekonomiska

21

Samhällsekonomisk inverkan av FTTH i Västra Götalands län, Acreo Swedish ICT AB, December 2013 22

Ur studien Samhällsekonomisk inverkan av FTTH i Sverige, en förstudie åt Bredbandsforum, Forzati och Mattson 2011 23

Ibid.


19

resultat. Idag har alla danskar en offentlig epost, men det är möjligt att få dispens24. I Sverige har regeringen en ambition om offentlig e-post och frågan utvecklas vidare25.

5.5 Smart Cities – hållbara samhällen

Smarta städer, ett begrepp för att beskriva digitalisering av städer, ses som en lösning på många hållbarhetsutmaningar. Trenden mot smartare städer är tydlig och samhällstjänster inom allt från smarta transporter och smarta elnät till digital medborgardialog och kultur växer fram allt snabbare i takt med digitaliseringens möjligheter och förändrande kraft av affärsmodeller och strukturer.

Figur 4 Den smarta staden består av en mängd olika samhällstjänster som med hjälp av Informations Kommunikations

Teknik (IKT) kan levereras på ett smartare och mer hållbart sätt.

Ett av de 17 globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 är hållbara städer och samhällen. IKT-lösningar uppskattas kunna reducera de globala växthusgasutsläppen med omkring 15% år 2020 (vilket är mer än tio gånger IKT-sektorns egna utsläpp). Några exempel på lösningar där man redan har kunnat se reduktioner är videokonferenssystem och smarta elmätare.

Men smarta städer är inte hållbara av naturen. Definitionen av en smart hållbar stad är enligt ITU (International Telecommunications Union)

“… an innovative city that uses information and communication technologies (ICTs) and other means to improve quality of life, efficiency of urban operation and services,

and competitiveness, while ensuring that it meets the needs of present and future

24

Yle Nyheter 2016.11.21, https://svenska.yle.fi/artikel/2016/11/16/i-danmark-ar-posten-nastan-helt-digital 25

Regeringen, 2016.11.21. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/regeringen-okar-takten-i-digitaliseringen-av-myndigheterna/

Smarta staden

Smart

förvaring

Smart

transport

Smart

infrastruktur

Smart hälsa

Smarta

byggnader

Smart energi


20

generations with respect to economic, social, environmental as well as cultural aspects”.

Hur företag och invånarna i en stad agerar och lever och vilka val de gör påverkar möjligheten att uppfylla stadens visioner och mål. För att uppnå en smart, hållbar stad behöver man utgå från lokala utmaningar och möjligheter, hitta en balans mellan top-down- och bottom-up-strategier och kontinuerligt analysera hur tekniken påverkar stadens utveckling i olika hållbarhetsdimensioner. Det måste vara lätt att göra mer hållbara val men stadens tjänster måste även vara flexibla inför förändringar i levnadsvanor och bottom-up initiativ.

5.5.1 Smart demokrati

Det saknas en vedertagen definition av det sociala kontraktet. I ett försök till att ringa in begreppet innebär det sociala kontraktet att den enskilde har vissa rättigheter och skyldigheter i relation till samhället, det offentliga. På samma sätt har staten vissa åtaganden till den enskilde. Den enskilde individens rättigheter har lagfästs i form av friheter såsom yttrandefrihet och näringsfrihet, men också som offentliga åtaganden, som rätten till utbildning, sjukvård, ekonomisk trygghet och möjligheter att försörja sig. Skyldigheterna är sammankopplade med dessa rättigheter26.

Risken är stor att det i allt högre utsträckning kommer att utveckla en obalans mellan politikens räckvidd (kapacitet att leverera) och medborgarnas efterfrågan på resultat. Kansliet för strategisk analys lyfter fram att statens står inför stora utmaningar till följd av samhällsutvecklingen:

”Generellt sett sker en förskjutning från input-legitimitet (medborgarnas delaktighet i den politiska processen) till output-legitimitet (att det politiska systemet ger det utfall medborgarna efterfrågar) – en rörelse som nedvärderar betydelsen av det politiska styrelseskicket till förmån för handlingskraft och resultatorientering”

Det är centralt att staten proaktivt arbetar för att främja gemenskap, tillit till samhället och social sammanhållning27. Idag brottas många av de etablerade demokratierna med bristande social trygghet, och legitimitet i de befintliga systemen. Sverige är inget undantag28. Digitalisering möjliggör ökad demokratisk bas på minst två sätt;

1. Möjligheter för större folklig delaktighet i samhällsutvecklingen genom smartare kommunikationsvägar. Exempelvis sker idag spontana, individsamordnade demonstrationer som drar samma eller större mängd deltagare än traditionella första maj-demonstrationer32. Likaså förklaras den arabiska våren till stor del av sociala media29.

26

Det sociala kontraktet i en digital tid, Temarapport från Digitaliseringskommissionen 2016:2, s. 20. 27

Det sociala kontraktet i en digital tid, Temarapport från Digitaliseringskommissionen 2016:2, s. 31. 28

Se exempelvis Korruption, maktmissbruk och legitimitet, Bergh et al 2010. 29

Globalis, FN-förbundet UNA Sweden; http://www.globalis.se/Konflikter/Den-arabiska-vaaren


21

2. Ökad transparens i traditionella institutioner genom att data delas. Ett exempel är nämnda förfarandet i Göteborg stad, där exempelvis alla fakturor offentliggörs. Trenden går mot öppnare förhållningssätt och ett medborgarinkluderande perspektiv, där Finansministeriet i Finland kan utgöra ett exempel30.

Mediakonsumtionen förändras från att alla delar samma media men har olika uppfattningar om vad som står, till att alla delar olika media och således får olika bilder av samhället35. Men såväl tillgång till sociala media, möjligheten att ta del av bevakning och tjänster baserade på öppen data, som möjligheten att ta del av det digitala medieutbudet har inte nått sin topp och landskapet är föränderligt. Likaså framstår vikten av jämn tillgång till flöden och information som en förutsättning för ett jämlikt samhälle.

5.6 Inslag i den smarta staden

Digitaliseringen pågår för fullt och den smarta staden händer redan. Att strategiskt jobba med smarta lösningar och bygga en smart stad med siktet inställt på en mer hållbar utveckling är inte lätt och det är viktigt att ha insikten att det är en evolutionär process där lösningarna kommer växa fram. Genom optimerade förutsättningar, till exempel genom god tillgång till kraftfull och öppen infrastruktur, genom ett brett medskapande mellan olika aktörer, och genom att börja med ett fåtal utmaningar och smarta lösningar kan den smarta staden växa fram organiskt och samhället kan kontinuerligt anpassa utvecklingen efter de lokala förutsättningarna.

Det finns många exempel på hur nya smarta tjänster kan hjälpa samhällen att spara resurser, öka tillgången till offentliga tjänster eller öka säkerheten och livskvalitén. Exempel på tjänster i den som redan nu växt fram i städerna till följd av digitaliseringens möjligheter och som skapar nytta i samtliga tre hållbarhetsdimensioner är:

5.6.1 Smart Gatubelysning

Städers belysning står för ungefär 10-20 procent av elanvändningen i de flesta länder och gatubelysning står för ungefär 5 procent av detta. De europeiska länderna betalar årligen ca 120 miljarder kronor enbart i elkostnader för gatubelysning. Bara längs Sveriges vägar står cirka två miljoner lampor tända varje natt.

Om lamporna bara var påslagna när någon var i närheten skulle kommunerna spara stora mängder el och pengar. För att detta ska fungera utan att skapa en otrygg situation där medborgarna upplever att det är mörkare behöver lyktstolparna vara uppkopplade och kommunicera med varandra för att i god tid i förväg tända upp om någon kommer. Detta tillsammans med att gå över till att använda lågenergilampor grundar smart gatubelysning. Enligt beräkningar kan detta minska utsläppen och kostnaderna för el med upp till 80% och underhållskostnaderna med upp till 50% då lamporna är smarta och själva i god tid kan säga till att det behöver planeras in för ett utbyte.

Enbart ovanstående skapar stor nytta i samtliga tre hållbarhetsdimensioner 30

Finansministeriet: http://vm.fi/sv/forvaltningens-oppenhet/oppen-forvaltning


22

• Den ekonomiska hållbarheten ökar i och med att kostnaderna sänks kraftigt

• Miljöbelastningen minskar i och med att utsläppen kopplat till elproduktionen minskar

• Det ökar även den sociala hållbarheten då det förbättrade underhållet kommer leda minskad risk för avsnitt med trasig belysning vilket ger ökad trygghet och säkerhet.

Smarta uppkopplade lyktstolpar öppnar även upp för nya möjligheter. Exempelvis kan de användas som plattform för ladd-stolpar, digitala skyltar, sändare för trådlösa nät (Wi-Fi, 4G/5G och sensornätverk), för övervakningskameror och säkerhetssystem och utrustas med sensorer och infrastruktur för smarta parkeringslösningar, trafikstyrning, insamling av luftkvalitet med mera. Detta kommer skapa nya affärsmöjligheter och nyttor i samtliga tre hållbarhetsdimensioner över tiden.


23

Figur 6 Smart lyktstolpe Källa: http://www.illuminatingconcepts.com/intellistreets/


24

5.6.2 Smarta parkeringslösningar

Cirka 30 procent all stadstrafik vara trafik som letar efter en parkeringsplats. I en undersökning, där trafiken studerades i en mindre stadsdel av Los Angeles, visade det sig att bilförarna körde mer än 1,5 miljoner kilometer, släppte ut 730 ton koldioxid och använde 178 000 liter bensin i sitt sökande efter en parkeringsplats. Tidsslöseri, trafikstockningar och luftföroreningarna är allvarliga biverkningar av svårigheten och det slumpartade i att hitta en ledig parkeringsplats i många av världens städer. Kommunernas parkeringsövervakning är dessutom relativt ineffektiv och arbetskraftskrävande där att hitta de som bryter mot reglerna är som att leta efter en nål i en höstack.

En av lösningarna på problemet med parkeringskaoset i städerna är att arbeta med data från enskilda parkeringsplatser i realtid. Smart parkering innebär ett mer eller mindre autonomt parkeringssystem där bilarna vägleds till lediga parkeringsplatser i stadsrummet utan att behöva leta på traditionellt vis.

Figur 7 Exempel på smart parkering. Källa: http://www.libelium.com/smart_parking/

Fördelarna med smart parkering är många:

• Staden ökar sina intäkter genom kraftigt minskad risk för fusk, möjligheter att analysera nyttjandet för differentierad prissättning samt kartläggning av behov för mer p-platser


25

• Invånarna minskar tiden de behöver för att leta efter en ledig p-plats vilket sparar tid och bränsle samtidigt som det skapar mindre stress. I till exempel San Fransisco har införandet av smarta parkeringslösningar lett till en minskning i tid för att leta ledig parkeringsplats med 43 procent till 25procent.

• Minskade utsläpp ger bättre livskvalitet lokalt och minskar den totala miljömässiga belastningen.

5.6.3 Smarta byggnader och det smarta hemmet

Samhället står idag inför utmaningen att hantera omsorg för en allt åldrande befolkning, minska energianvändningen i fastigheter samt möta hyresgästernas krav på modern komfort och tillgång till information via olika medier. Smarta byggnader är ett koncept som inkluderar smarta lösningar för energi, hälsa, säkerhet och underhållning.

Många byggnader är idag automatiserade men ofta saknas ett gemensamt nätverk som knyter ihop olika system (t.ex. för belysning, säkerhet, värme och energi). Ett gemensamt nätverk ökar lönsamheten och nyttan genom att dela information mellan olika system, fastighetsförvaltare, tekniker, externa intressenter och de boende. Energi kan sparas genom anpassning av uppvärmning, ventilation och belysning av vilka behov som finns i en fastighet. Enligt Energimyndighetens rapport "Energin i våra lokaler" kan exempelvis energianvändningen i Sveriges skol-, kontors- och vårdlokaler minska med omkring 15 procent genom system som anpassar driften.

Målsättningen med smarta byggnader är att gå från vertikala system i silos till en horisontell öppen infrastruktur.

En vision inom området är ”hållbara öppna lösningar för det smarta hemmet” vilket i stora drag innebär att alla aktörer har tillgång till all data och kan utveckla nya tjänster, alla kan lägga till nya sensorer och alla delar är utbytbara genom öppna gränssnitt. Öppna lösningar i hemmet kräver nya affärsmodeller och kommer möjliggöra nya tjänster – en typ av ”Appstore” för hemmet.

5.7 e-Hälsa

Regeringens målsättning är att Sverige om mindre än tio år, 2025, ska vara världsbäst på e-Hälsa, som alltså betecknar de processer och den kvalitetsstyrning som används för att nå ökad hälsa. Analysen av fjorton tillämpningsområden i rapporten ”Värdet av digital teknik i den svenska vården” visar att en systematisk digitalisering i kombination med nya arbetssätt kan möjliggöra en hållbar utveckling för den svenska hälso- och sjukvården31. Enligt rapporten kan digitala tekniker frigöra resurser om 25 procent över en tioårsperiod. I ett scenario där detta är fullt genomfört år 2025 innebär det en bruttobesparing på 180 miljarder i Sverige. Pengarna skulle främst sparas genom att minska onödiga besök och

31

Värdet av digital teknik i den svenska vården, McKinsey&Company juni 2016


26

felaktig medicinering. Det skulle också bidra till exempelvis färre felbehandlingar och kortare vårdtider.

Det mest spännande är att det handlar om teknik som redan finns men inte tillämpas fullt ut eller inte alls. Exempel på existerande teknik är tidsbokning online, distansövervakning och integrerade journalsystem. För att realisera potentialen krävs ett långsiktigt förändringsarbete hos vårdgivare och huvudmän. Bland annat pekar rapporten på att det är viktigt att få till stånd en större integration mellan vården och omsorgen då en stor del av patienterna som konsumerar mest vård är mångbesökare inom båda områdena.

Ett exempel på tillämpad e-Hälsa står Västerbottens Läns Landsting (VLL) för. Landstinget har ändrat fokus från teknikutveckling till verksamhetsutveckling och invånarnytta med hjälp av modern teknik. Sedan tjugo år tillbaks utvecklar VLL lösningar för vård på distans, vilket ökar vårdens tillgänglighet för patienter i såväl glesbygdsområden som tätort. Satsningen möjliggör exempelvis att specialistläkare som tidigare rest från Umeå för att besöka patienter i Skellefteå och Lycksele numera kan genomföra merparten av diagnostiseringen via videolänk, vilket spar mycket tid och resurser till förmån för patienterna32. Genom att använda vård på distans, till exempel genom att följa upp blodtryck eller testa blodvärden i eller nära hemmet, eller använda videokonferens för uppföljning och rehabilitering har VLL minskat antalet onödiga patientresor och därmed minskat kostnaderna för sjukresor samt de koldioxidutsläpp som resorna orsakar33. Västerås har varit nominerad till Årets IT-kommun, och arbetar aktivt med e-Hälsa. Man var först i landet med att införa e-hemtjänst som en permanent verksamhet. I Västerås har man bland annat gjort iakttagelsen att nöjdhet med digitaliserad vård ökar ju närmre brukaren man frågar, medan skepsisen ökar ju längre ifrån brukaren man frågar.

32

Innovation för vården, 2016-11-15. http://innovationförvården.se/vasterbottens-lans-landsting-tar-ett-helhetsgrepp-om-framtidens-e-halsoutveckling/ 33

Västerbottens Läns Landsting. 2016.11.17. http://www.vll.se/Startsida/forskning-och-utveckling/utveckling/e-halsa/vard-pa-distans


27

Del av presentation av Eva Sahlén, direktör Sociala Nämndernas Förvaltning, Västerås Stad, KOMMEK 2016.

5.7.1 Välfärdsteknik

I framtiden kommer vård i allt högre grad att skötas i hemmet, där patienten kommunicerar med och hanteras av en vårdgivare över ett digitalt nätverk. Även avancerad specialistvård blir allt vanligare via nätverk. En specialistläkare i ett land vårdar patienter i ett annat land via en skärm och en uppkoppling.

Exempel på andra tjänster inom välfärdsteknologi är trygghetskameror, trygghetslarm/trygghetstelefoni, trygghetslarm med positionering, uppkopplade medicinpåminnare, bildtelefoni, virtuella mötesplatser, sensorer (fall, spisvakter, temperatur mm) och nyckelfri hemtjänst.


28

För att ge alla samma tillgång till välfärdstjänster krävs 100 % uppkoppling till ett robust nät med hög kapacitet och tillgänglighet.

I Viborg i Danmark har man implementerat Diligent, ett digitalt hjälpmedel, i samtliga delar av äldreomsorgen. Motivet att underlätta för att öka patientsäkerheten och underlätta för personal. En undersköterska i äldreomsorgen lyfter i snitt 1,8 ton under ett arbetspass. Verktygen gör det lättare att planera arbetet på ett sätt som minimerar antalet överflödiga och omotiverade lyft. Genom att förbättra den fysiska arbetsmiljön för medarbetarna smittar det av sig på deras psykiska arbetsmiljö. Ytterligare synergieffekt är lägre sjukfrånvaro på grund av belastningsskador. En ökad värdighet för vårdtagaren och också en förbättring, enligt Susanne Simonson, centerledare för äldreboenden i Viborgs kommun34.

34

Innovation för vården. 2016-11-16. http://innovationförvården.se/diligent-hjalper-svensk-vard-och-omsorg-att-arbeta-effektivare-och-smartare/


29

6 Analys omvärldsförändringar

Ur ett invånarperspektiv bottnar all digitalisering i infrastruktur, eftersom teknikutveckling, det smarta hemmet, vård ifrån brukarnas hem med mera kräver att brukarens hem är uppkopplat. Tekniklösningarna kan inte appliceras utan att uppkoppling finns. Uppkoppling genom nätverk eller fiber skapar förutsättningar för invånarservice, eget deltagande i samhällsutvecklingen, och värden som ökad trygghet, ökade sociala kontakter och ett mer klimatsmart leverne.

För en organisation som Lerums kommun möjliggör digitalisering helt nya tjänster och produkter än de som idag erbjuds ur ett analogt system. Digitalisering möjliggör också att de tjänster som kommunen utför kan utföras mer transparant, säkert, och effektivt.

Dessutom kan tjänster som kommunen idag utför hanteras av andra parter. Exempelvis kan maten som hemtjänsten handlar upphandlas hos en extern digital mattjänst. Städrobotar kan städa och duschrobotar duscha brukare. När handling, städning och duschning plockas bort från hemtjänstens arbetsuppgifter kan istället samtal, promenader eller annan social aktivitet ta större plats.

På ett metaperspektiv förväntas ökad digitalisering öka bruttonationalprodukt, landsbyggden får ökad attraktivitet, och Sverige skapar förutsättningar för internationell konkurrens. Nationellt behöver Sverige hantera en åldrande befolkning och fylla åtaganden mot det globala samfundet avseende minskade utsläpp, men också stärka demokratin. Digitalisering är inte ett svar på alla frågor men ett mycket starkt hjälpmedel på vägen, och en absolut förutsättning för ett mer hållbart samhälle.

Hållbart samhälleSmarta hemmet

Smart organisation

Smart stad

Fiber


30

7 Avslutande reflektion

Det är möjligt att verka offensivt för en ökad digitalisering av kommunen, både för Lerums kommuns invånare direkt genom fiberutbyggnad, och indirekt, för de kommunala tjänsterna och produkterna riktade till invånarna. Likaså på vilket sätt de tjänsterna och produkterna utförs. Digitalisering innebär att nya tjänster och produkter, så som nya sätt att utforma demokratin i sin praxis, tillkommer. Bedömningen är att ökad digitalisering kan skapa vinster i form av förnyade värden, stärkt gemenskap, och effektivare flöden. I förlängningen finns möjligheten att både tillhandahålla bättre tjänster och till lägre kostnad.

I grunden bedöms kommunens strategiska förhållningssätt centralt för fortsatt utveckling. Bedömningen är att ledningen behöver kommunicera varför utvecklingsarbete är viktigt. För att nå framgång i utvecklingsarbetet behöver kommunen också noggrannare förstå vad det är som gör att kommunen lyckas med utvecklingsarbetet inom digitalisering.

Bedömningen är att kommunen inför teknikutveckling skulle vara stärkt av att välja ett förhållningssätt och en handlingsplan för ett ökat införande. I Sverige finns 290 kommuner och många fler andra organisationer att inspireras av, och bedömningen är därför att Lerum inte behöver uppfinna hjulet ånyo utan snarare kan utforska sätt att fästa hjulet vid befintlig organisation. Införandet kan exempelvis ske genom arbete med piloter eller prototyper.

Bedömningen är också att kommunen behöver förhålla sig till ett fördelningsperspektiv avseende olika delars olika grad av digitalisering. Alla invånare, medarbetare och verksamheter kan kanske inte få allt på en gång. Än dock, utveckling på området digitalisering är såväl möjligt, nödvändigt och tillgängligt.


31

8 Referenser

Berg, Andreas, O Erlingsson, Gissur, Sjölin, Mats, Andersson, Staffan, Korruption, maktmissbruk och legitimitet, Norstedts, 2010. Ekholm, Lennart, Jebari, Karim, Heidbrink, Jakob, Demker, Mari, Bjereld, Ulf, Haikola, Lars, Pettersson, Lars-Olof, Sjöberg, Per-Olof, Popp Larsen, Claus och Heath, Carl. Det sociala kontraktet i en digital tid, Temarapport 2016:2 av den Digitala Kommisionen. Elanders Sverige AB, 2016 https://digitaliseringskommissionen.se/wp-content/uploads/2013/10Temarapport-2-Det-sociala-kontraktet-i-en-digital-tid Eurostat 2016.09.15 http://ec.suropa.eu/eurostat Finansministeriet, Finland, Öppen Förvaltning, 2016.12.01 http://vm.fi/sv/forvaltningens-oppenhet/oppen-forvaltning Forzati, Marco, Mattson, Crister, Samhällsekonomisk effekt av FTTH i Västra Mälardalen, Acreo Swedish ICT AB, 2015. http://docplayer.se/3732664-Samhallsekonomisk-effekt-av-ftth-i-vastra-malardalen.html Forzati, Marco, Mattson, Crister, Samhällsekonomisk inverkan av FTTH i Västra Götalands län, Acreo Swedish ICT AB, 2013. http://www.vgregion.se/upload/Regionutveckling/Infrastruktur-IT/Bredband/Bredbandsstrategi/Bilaga%202,%20Samh%C3%A4llsekonomisk%20inverkan%20av%20FTTH%20i%20VG%20l%C3%A4n_Def.pdf Forzati, Marco, Mattson, Crister, Samhällsekonomisk inverkan av FTTH i Sverige, en förstudie åt Bredbandsforum, 2011 http://www.bredbandsforum.se/Global/Dokument/Arbetsgrupp%203%20%E2%80%93%20Rapport%20%E2%80%93%20Acreo%20%E2%80%93%20Samh%C3%A4llsekonomisk%20inverkan%20av%20bredband.pdf. Global E-Sustainability Initiative, 2016.12.01 http://gesi.org/files/Reports/Smart%202020%20report%20in%20English.pdf Globalis, FN-förbundet UNA Sweden, Den arabiska våren, 2016.09.09 http://www.globalis.se/Konflikter/Den-arabiska-vaaren Hansson, Lennart, Omvärldsbevakning i praktiken, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 2007 IBM Watson Health, Datagram: Medical Data. 2016.11.20 https://www-03.ibm.com/press/us/en/photo/46588.wss


32

Illuminating concepts, Intellistreets, 2016.12.01 http://www.illuminatingconcepts.com/intellistreets/ Innovation för vården. 2016.11.16 http://innovationförvården.se/diligent-hjälper-svensk-vard-och-omsorg-att-arbeta-effektivare-och-smartare Internetstiftelsen i Sverige, Svenskarna och Internet 2015, 2016 http://www.soi2015.se/ KPMG, Lerums Kommun – GAP-analys av informationssäkerhet, KS15.1084. Libelium, Smart Parking, 2016.10.15 http://www.libelium.com/smart_parking/ Lerums kommun, Öppen data, 2016.11.10 www.lerum.se/Kommun-och-politik/Kommunfakta/Oppen-data/ McKinsey&Company, Värdet av digital teknik i den svenska vården, 2016 Post- och Telestyrelsen (PTS), Bredbandskartan, 2016.10.15 http://bredbandskartan.pts.se/ PTS, statistik 2016.11.15 http://statistik.pts.se/bredband/ Regeringen, IT i människans tjänst. N2011.12 http://www.regeringen.se/contentassets/6136dab3982543bea4adc18420087a03/it-i-manniskans-tjanst---en-digital-agenda-for-sverige-n2011.12 Regeringen, pressmeddelande: Regeringen ökar takten av digitalisering av myndigheterna. 2015.04.13. http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/04/regeringen-okar-takten-i-digitaliseringen-av-myndigheterna/ SKL, E-tjänster i socialtjänsten, 2016.09.30 http://skl.se/download/18.772895e214641fb368d2e9bd/1401872832929/e_tjanster_i_socialtjanst_SKL.pdf SKL, Fakta Öppen data, 2016.12.01 https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/digitaldelaktighetoppenhet/oppnadata/faktaoppnadata.1069.html Skolverket, IT-användning och IT-kompetens i skolan, 2016. 2016.12.01


33

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3617.pdf%3Fk%3D3617 Socialstyrelsen. E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna. Redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2016. 2016.12.01. http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20218/2016-5-30.pdf Västerbottens Läns Landsting, Vård på distans, 2016.11.17 http://www.vll.se/Startsida/forskning-och-utveckling/utveckling/e-halsa/vard-pa-distans Yle Nyheter, I Danmark är posten nästan helt digital, 2016.11.21 https://svenska.yle.fi/artikel/2016/11/16/i-danmark-ar-posten-nastan-helt-digital

Bilaga 1: Megatrender Bilaga till Omvärldsrapport 2016: Digitalisering

2016-11-17 Utvecklingsenheten

Bilaga 1: Megatrender

3

Innehåll

1 Megatrender 4

2 Åldrande befolkning 5

3 Urbanisering 6

4 Klimatfrågorna & Hållbarhet 8

4.1 De globala målen och Agenda 2030 .................................................. 8

5 Referenser 11


4

1 Megatrender

För att se vilka förändringar i vår omvärld som kan komma att få störst effekt är det viktigt att förstå de bakomliggande drivkrafterna. Att ha en god kunskap om omvärlden, målgruppen och om de trender som påverkar dessa är avgörande för hur Lerum kommun långsiktigt kommer lyckas i sitt uppdrag. Världen förändras och framtiden tillhör dem som bäst anpassar sin verksamhet till utvecklingen. Nedan presenteras tre viktiga trender som kommer att ha stor påverkan Lerums kommun.


5

2 Åldrande befolkning

Världen har en åldrande befolkning. År 2050 kommer antalet människor på jorden som är äldre än 60 år att ha tredubblats från idag, och kommer för första gången någonsin i människans historia att överstiga antalet som är yngre än 15 år. I takt med att vi lever längre och samtidigt föder färre barn ser åldersstrukturen helt annorlunda ut idag än för 100 år sedan då befolkningen i Sverige karakteriserades av många unga och få äldre. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 20501. Det innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre 2050. Bara från 2016 till 2030 ökar antalet svenskar över 80 år från en halv miljon till 800 0002.

Figur 1 SCB:s befolkningspyramid för Sverige 1910, 1960, 2010 samt prognos för 2060.

Källa: SCB

De som når pensionsåldern är allt friskare och lever längre och många fortsätter att arbeta längre än idag. Den viktigaste orsaken till att vi lever längre är att dödligheten minskat kraftigt i hjärt- och kärlsjukdomar. Den förändrade åldersstrukturen kommer i sin tur att ställa nya krav på vår samhällsorganisation. Inom de närmaste åren kommer en stor andel av befolkningen att nå pensionsåldern, något som kraftigt påverkar den så kallade försörjningsbördan. SKLs Ekonomirapport bedömer att resultaten i kommuner och landsting kommer att försämras på grund av ökad efterfrågan på välfärd, befolkningsökningen med en större andel äldre och stora investeringsbehov. Enligt prognosen kommer medelskattesatsen fram till 2019 att behöva höjas med närmare två kronor. En annan prognos visar att kostnaderna för äldreomsorg och sjukvård kan komma att öka med 270 procent fram till år 2040. Exempelvis kommer antalet personer med sjukersättning att öka – vilket i sin tur leder till minskad arbetsinsats och produktivitet i samhället3.

1 SCB. http://www.sverigeisiffror.scb.se/befolkningsprognos

2 Dagens Samhälle. http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/digitaliseringen-avgoer-det-framtida-

foertroendet-foer-offentlig-vaelfaerd-24952 3 Folkhälsomyndigheten. https://www.folkhalsomyndigheten.se/seniorguiden/halsosamt-

aldrande/aldrande-befolkning/


6

3 Urbanisering

Urbanisering är en stark global trend. Varje vecka flyttar ca en till en och en halv miljoner människor från landsbygd till städer. År 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Sverige är ett av de länder i västvärlden som har snabbast urbanisering. Allt fler bor i de växande storstadsregionernas pendlingsorter, vilka har en betydande befolkningstillväxt. Den omgivande landsbygden är tämligen tätbefolkad, särskilt i de delar som ligger nära en knutpunkt eller station. Glesbygden och mindre orter utanför pendlingsstråken har länge haft en negativ befolkningsutveckling. Urbaniseringen medför att denna utveckling fortsätter. Sverige förväntas enligt SCB:s befolkningsprognos växa till 13 000 000 invånare till 20604.

Figur 2 Sveriges befolkningsutveckling och SCB:s befolkningsprognos. Källa: http://www.sverigeisiffror.scb.se/befolkningsprognos

70 procent av befolkningsökningen förväntas ske i de tre storstadslänen14. Redan idag bor drygt 1,7 miljoner människor i kommunerna Stockholm, Malmö och Göteborg och antalet förväntas öka med 37 procent under de närmsta 40 åren. Detta kommer leda till att innerstaden blir allt tätare men också till att storstadsområdena kommer att innehålla flera städer med egna stadskärnor5.

4 SCB. http://www.sverigeisiffror.scb.se/befolkningsprognos

5 Boverket, Vision för Sverige 2025. http://sverige2025.boverket.se/en-urbaniserad-varld.html


7

Källa: Boverket 2017.01.17

Det finns en tydlig koppling mellan urbaniseringen och utmaningen med åldrande befolkning. Många av dem som är yrkesverksamma bor i storstadsregionerna medan andelen äldre är högre på glesbygden. Glesbygden förlorar dessutom många unga vuxna, då den åldersgruppen flyttar till storstadsregioner eller universitetsorter. Det är framförallt unga kvinnor som flyttar. Generellt vill unga ofta bo i storstadsregionerna och ta del av dess stora utbud av såväl arbete, som mångfald och kultur. I samband med att man bildar familj är det andra värden som styr var och hur man vill bo. Då är närheten till exempelvis skola, omsorg, grönområden och kommunikation i kombination med arbetstillfällen viktigt. Det finns också en trend att man stannar kvar i storstadens innerstad även när man har fått barn.


8

4 Klimatfrågorna & Hållbarhet

Det pågår en tydlig trend som innebär ett växande fokus på hållbarhet. Förändringar i klimatet med temperaturhöjning till följd av utsläpp av klimatgaser är ett faktum som få bestrider. För att begränsa effekterna beslutade parterna i Klimatkonventionen år 2010 att temperaturökningen ska begränsas till + 2 °C över förindustriell nivå. För att sannolikt nå målet anser klimatforskningen att de globala utsläppen behöver vända före år 2020 och halveras till år 2050 jämfört med nivån år 1990. Hittills har utsläppen ökat och de var år 2010 knappt 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Utsläppen måste minska till ungefär 44 miljarder ton koldioxidekvivalenter år 2020. De senaste prognoserna från 2012 visar att vi snarare är på väg mot en temperaturhöjning på + 4 °C istället för de beslutade + 2 °C. De senaste hundra åren har den globala årsmedeltemperaturen stigit med 0,7-0,8 °C. Huvuddelen av uppvärmningen har skett sedan 1950. Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt. FN:s klimatpanel uppskattar att jordens medeltemperatur kan öka med 1,1 - 6,4 grader under 2000-talet. Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt med en uppskattad ökning av jordens medeltemperatur med upp till 6 grader under 2000-talet. Som en effekt av klimatförändringen minskar istäckets varaktighet på Östersjön och i Västerhavet. Vattennivåerna i Östersjön förändras och nederbörden i Västsverige tilltar med ökande risk för erosion längs vattendrag, sjöar och kuster, skred och ras samt översvämningar som kan medföra att dricksvattenförsörjningen slås ut. Ledningsnäten för avlopp och dagvatten har ofta inte tillräckliga dimensioner för stora nederbördsmängder ens under nuvarande förhållanden. Vid större nederbördsmängder än vad som är vanligt idag, blir sårbarheten i systemen ännu större. Översvämningar kan medföra att dricksvattenförsörjningen slås ut genom förorening av vattentäkter eller genom ledningsbrott. Samtidigt som städerna 2050 förväntas bebo 70 procent av befolkningen fungerar de som motorer för ekonomisk och social utveckling. Städerna prognosticeras stå för över 75 procent av den globala energiförbrukningen och kämpar med utmaningar som tillgång till samhällstjänster och sociala klyftor67.

4.1 De globala målen och Agenda 2030

I september 2015 antog FNs generalförsamling Agenda 2030 definierade i 17 globala hållbarhetsmål, Sustainable Development Goals (SDGs), vilka kommer guida global

6 Regeringen 2015.12.03, Hållbara städer och samhällen, http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-

och-agenda-2030/hallbara-stader-och-samhallen/

7 WWF, 2012. Fem utmaningar för hållbara städer. Rapport online:

http://www.wwf.se/source.php/1493035/hållbarastäder_LR.pdf


9

utveckling fram till 20308. De globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga. Målen syftar bland annat till att utrota extrem fattigdom (SDG 1) och verka för att alla ska leva ett hälsosamt liv med välbefinnande i alla åldrar (SDG 3) samt att säkra allas tillgång till hållbar och modern energi (SDG 7), hållbara städer och samhällen (SDG 11), hållbar konsumtion (SDG 12), bekämpning av klimatförändringar (SDG 13) och hållbart nyttjande av ekosystem (15).

Figur 3 Sustainable Development Goals (SDGs), vilka kommer guida global utveckling fram till 2030

9

En nationell handlingsplan för Sveriges genomförande av Agenda 2030 är under utveckling, och en slutgiltig handlingsplan överlämnas till Regeringen i januari 2017. Regeringen har även ålagt statliga myndigheter att utreda på vilka mål och delmål i agendan som deras verksamhet har störst inverkan. Jämfört med tidigare internationella agendor är Agenda 2030 bredare och inkluderar fler aspekter av hållbarhet. Agendan kräver mer långtgående åtgärder inom olika samhällssektorer och verksamheter i Sverige och har ett mycket tydligare fokus på monitorering och uppföljning. För kommuner och offentlig verksamhet innebär detta krav på förståelse för den lokala agendan, utveckling av handlingsplaner och innovativa åtgärder för att uppnå resultat.

Det finns en stor potential att utnyttja digitaliseringen och tillgänglig teknik för att lösa små och stora utmaningar och uppnå den förändring som krävs för att Sverige och dess kommuner ska uppnå Agenda 2030. Digitalisering erbjuder även möjligheter att hantera de ökande kraven på monitorering och uppföljning. Detta bland annat genom insamling och analys av data från sensorer, uppkopplade saker och infrastruktur, och digitala verktyg.

8 Utvecklingen runt de globala målen kan följas på Regeringskansliets officiella websida:

http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ 9 Ibid.


10

“The data revolution for sustainable development is… the integration of new data with traditional data to produce high-quality information that is more detailed, timely and

relevant for many purposes and users, especially to foster and monitor sustainable development”10

10

The United Nations Secretary-General’s Independent Expert Advisor Group on a Data Revolution for Sustainable Development (IEAG, 2016. “A World that Counts”. Online: http://www.undatarevolution.org/report/


11

5 Referenser

Boverket, Vision för Sverige 2025, 2016.12.01 http://sverige2025.boverket.se/en-urbaniserad-varld.html Boverket, En urbaniserad värld, 2017.01.17 http://sverige2025.boverket.se/en-urbaniserad-varld.html Dagens samhälle, Digitaliseringen avgör det framtida förtroendet för offentlig välfärd, 2016.05.13 http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/digitaliseringen-avgoer-det-framtida-foertroendet-foer-offentlig-vaelfaerd-24952 Folkhälsomyndigheten, Seniorguiden, Åldrande befolkning. 2016.132.01 https://www.folkhalsomyndigheten.se/seniorguiden/halsosamt-aldrande/aldrande-befolkning/

Statens statistiska centralbyrå (SCB), Nu väntas befolkningen öka snabbt. 2016.12.01 http://www.sverigeisiffror.scb.se/befolkningsprognos

WWF, 2012, Fem utmaningar för hållbara städer. WWF:s position för en hållbar stadsutveckling. http://www.wwf.se/source.php/1493035/hållbarastäder_LR.pdf

Regeringen, De globala målen och agenda 2030. 2016.12.01. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/ Regeringen, Hållbara städer och samhällen. 2015.12.03 http://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/hallbara-stader-och-samhallen/


12

Omvärldsrapport 2016: Digitalisering - lerum.se · Rapporten har en utökad form av en traditionell disposition genom att ett lokalt nuläge ... • E-hälsa är ett övergripande

Documents