Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden Helena Fürst och Erika Skogsjö, Naturvårdsverket 2009-09-29 Kommunträff Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1
Mar 15, 2016
Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om förorenade områden
Helena Fürst och Erika Skogsjö, Naturvårdsverket
2009-09-29 KommunträffNaturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1
Vilket vägledningsmaterial avses?
• Tre nya rapporter:−Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från
övergripande till mätbara åtgärdsmål.−Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning
från förenklad till fördjupad riskbedömning.−Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och
vägledning.
• Beräkningsprogram för riktvärden för förorenad mark
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 22009-09-29 Kommunträff
3
Naturvårdsverkets mål och syfte med vägledningsmaterialet• Att tillhandahålla metodik för ett effektivt och
kvalitetssäkrat utredningsarbete vid efterbehandling av förorenade områden
• Att det i sin tur medför en kvalitetshöjning och i förlängningen mer långsiktigt hållbara efterbehandlingsåtgärder
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 4
Arbetsgruppen
Internationellinsamling och jämförelse
Kvalitetssäkringav data
Riktvärdesmodellen
Risk-bedömning
Åtgärdsutredning, Åtgärdsmål och riskvärdering
Granskning ochBeräkningsprogram
PROJEKTLEDNINGHelena Fürst, NaturvårdsverketErika Skogsjö, Naturvårdsverket
Maria PaulssonGolder
Celia JonesKemakta
Mark ElertKemakta
Marie ArnérWSP
Yvonne OhlssonSweco
Humantoxikologi
Annika HanbergIMM
Andrew PetsonkWSP
+Golder +Envipro Konsekvensanalys
Pär-Erik BackSweco
+Enveco Miljöekonomi
Diskutera och lösa såväl policy- som detaljfrågor
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 5
Internationell utblick som underlag till vägledningsarbetet
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 6
Uppdrag Internationell insamling och jämförelse • Internationell jämförelse med fokus på EU-länder
• Underlag till diskussioner i arbetsgruppen och till delprojekten
• Resultat (arbetsmaterial)−Internationell jämförelse avseende policy,
riktvärden och vägledningar för riskbedömning, åtgärder och riskvärdering av förorenade områden
−Svar på specifika frågor till delprojekten
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 7
Exempel resultat jämförande studie (2006)Hänsyn till exponering från andra källor korrigering av tolerabelt dagligt intag (TDI) för ämnen med tröskeleffekt
Valt värde i Sverige50 % av TDIVariation: 5 - 100 % av TDI
Lågrisknivå för ämnen utan tröskeleffekt (genotoxiska cancerogena ämnen)
Valt värde i Sverige1/100 0001
1 1/1 000 000 för enskilda PAH
Variation: 1/10000; 1/100000; 1/1000000
”Definitioner” av ytjord
Variation: syfte, platsspecifikt - 0,05 - 2 m
Valt i SverigeIngen generell nivå eller indelning
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 8
Konsekvensanalysen av vägledningsmaterialet
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 9
Genomförande
• Två alternativ:−Nollalternativet, dvs. dagens situation−Vägledningsalternativet
• Osäkerheterna hanterades med två olika scenarier:−Scenario 1; Vägledningen får stor påverkan på det
praktiska efterbehandlingsarbetet i landet−Scenario 2; Vägledningen får viss inverkan på det
praktiska efterbehandlingsarbetet, men riktvärdesförändringarna slår tydligast igenom
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 10
Resultat• Exempel på positiva konsekvenser:
−Ökad kunskap och kvalitetshöjning−Bättre stöd till tillsynsmyndigheter och problemägare−Ökad transparens och bättre dokumentation till exempel
vid beräkning av platsspecifika riktvärden• Exempel på negativa konsekvenser:
−Ökade utredningskostnader till följd av högre krav på kvalitet i utredningar
−Ökade schakt-, transport- och deponeringskostnader (om scenario 2)
−Felaktig användning av beräkningsprogram för riktvärden kan leda till felaktiga bedömningar/åtgärder
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 11
Sammanvägd bedömning• Samhällsekonomiska konsekvenserna svårbedömda. Viktigt
att momentet riskvärdering fungerar som avsett.
• Viktigt hur vägledningsmaterialet kommer att tolkas och tillämpas av tillsynsmyndigheterna.
• Viktigaste nyttan är ökat stöd till aktörerna och därmed en kvalitetshöjning
2009-09-29 Kommunträff
De positiva konsekvenserna överväger Materialet publiceras
Fortsatt vägledning behövs
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 12
Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling
av förorenade områden
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 13
Vad är ”NV:s utgångspunkter för ebh” för något?
• Vår uppfattning om viktiga aspekter för efterbehandlingsarbetet i Sverige (övergripande, principiella)
• Formulerade utifrån långsiktighet och hållbarhet i syfte att skydda hälsa, miljö och naturresurser nu och i framtiden (syftet med ebh)
• Avspeglas i den utredningsmetodik som Naturvårdsverket förordar
• Avspeglas i Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark
• Bör vara vägledande i arbetet med efterbehandling av förorenade områden
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 14
Syftet med efterbehandling av förorenade områden = grunden för utgångspunkterna• Att långsiktigt minska risken för skada eller olägenhet för
människors hälsa eller miljön
• Att minska mängderna och halterna av metaller och naturfrämmande ämnen i miljön
Vi utgår från miljöbalken och miljömålen med det gemensamma,
övergripande syftet att främja en ekologiskt hållbar utveckling
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 15
Utgångspunkter om tidsperspektiv och hälsa1. Bedömning av miljö- och hälsorisker vid förorenade
områden bör göras i såväl ett kort som långt tidsperspektiv− planerad markanvändning (utgångspunkt i
riskbedömning och åtgärdsutredning) är vanligen överblickbar i mindre än 100 år
− mycket kan hända i längre tidsperspektiv (100-tals till 1000 år) t.ex. med kvarlämnade föroreningar
2. Exponeringen från ett förorenat område bör inte ensam stå för hela den exponering som är tolerabel för en människa
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 16
Motiv till utgångspunkterom tidsperspektiv och hälsa• Miljöbalkens mål att främja hållbar utveckling och ge
nuvarande och kommande generationer god och hälsosam miljö
• Förorenade områden är en av flera källor till människors exponering för föroreningar - andra exempel är via luft, mat, vatten, konsumentprodukter, läkemedel och i arbetsmiljön
• Miljömålet Giftfri miljö, som bl.a. uttrycker att den sammanlagda exponeringen i arbetsmiljö, yttre miljö och inomhusmiljö för särskilt farliga ämnen ska vara nära noll och för övriga ämnen inte skadliga för människor
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 17
Utgångspunkter om vattenmiljö3. Grund- och ytvatten är naturresurser som i princip alltid är
skyddsvärda
4. Spridning av föroreningar från ett förorenat område bör inte innebära vare sig en höjning av bakgrundshalter eller utsläppsmängder som långsiktigt riskerar att försämra kvaliteten på ytvatten- och grundvattenresurser
5. Sediment- och vattenmiljöer bör skyddas så störningar inte uppkommer på det akvatiska ekosystemet och så att särskilt skyddsvärda och värdefulla arter värnas
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 18
Motiv till utgångspunkter om vattenmiljö• Grund- och ytvatten är i liten utsträckning påverkade av
föroreningar i Sverige, vilket är en tillgång för landet• När föroreningar har hamnat i vattendrag kan de spridas både
snabbt och långt, bidra till diffus föroreningsbelastning och påverka ekosystem inom stora områden och långt från källan
• I miljömålen slås fast att:− Framtida generationer ska ha tillgång till grundvatten för
dricksvattenförsörjning och som bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag
− Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras
• Skydd av vattenresurser finns i svensk lagstiftning (områdesskydd 7 kap. MB, miljökvalitetsnormer 5 kap. MB, förordningen 2004:660 om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön)
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 19
Utgångspunkter om mark6. Markmiljön bör skyddas så att ekosystemets funktioner
kan upprätthållas i den omfattning som behövs för den planerade markanvändningen
7. Lika skyddsnivåer bör eftersträvas inom ett område som totalt sett har samma typ av markanvändning, exempelvis ett bostadsområde
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 20
Motiv till utgångspunkterom mark• Främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och
andra resurser (uttrycks bl.a. i miljömålet God bebyggd miljö och PBL)
• Bevarande av biologisk mångfald (fastslaget i såväl miljömål som miljöbalken)
• Riskerna med kvarlämnade föroreningar kan vara svåra att bedöma i ett långtidsperspektiv (användning av marken i ett område kan ändras, förutsättningarna för spridning kan förändras och föroreningar kan flyttas om vid grävarbeten)
• I praktiken är det svårt att hantera olika restriktioner för mindre volymer eller ytor, risken ökar för felaktig hantering i framtiden
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 21
Vad vill vi alltså skydda?
• Hälsa
• Miljö
• Naturresurser
2009-09-29 Kommunträff
Att välja efterbehandlingsåtgärdFrån övergripande till mätbara åtgärdsmål
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 23
Att välja efterbehandlingsåtgärdUtredningsprocessen
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 24
Övergripande åtgärdsmål
• Formuleras tidigt i processen, anger vilken användning eller funktion ett område är tänkt att ha efter åtgärd samt vilken påverkan eller vilka störningar som kan accepteras i omgivningen
• Tar hänsyn till många olika faktorer
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 25
Formulera övergripande åtgärdsmål
• Bör leda till en permanent åtgärd• Kan uttryckas på olika sätt, till exempel som
−riskreduktion för människor, miljö och naturresurser− reduktion av föroreningsmängd eller volym−reduktion av föroreningsspridning till omgivningen−minskad exponering−skydd av naturresurser−skydd av markanvändning och andra intressen
• Bör kunna omvandlas till mätbara åtgärdsmål• Möjligheten att uppnå målen utreds i riskbedömning,
åtgärdsutredning och riskvärdering
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 26
Formulera övergripande åtgärdsmål forts.
• Exempel på kopplingen från miljömål till åtgärdskrav
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 27
Att välja efterbehandlingsåtgärdUtredningsprocessen
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 28
Undersökningar och utredningar
• Syftet viktigt!
• Undersökningar och utredningar ska ge rätt underlag till efterföljande moment
• Vägledning om praktiskt utförande finns bl.a. i:− Vägledning för miljötekniska markundersökningar. Del I: strategi
(Naturvårdsverkets rapport 4310)− Vägledning för miljötekniska markundersökningar. Del II: Fältarbete
(Naturvårdsverkets rapport 4311)− Rätt datakvalitet. Vägledning i kvalitetssäkring vid miljötekniska
undersökningar (Naturvårdsverkets rapport 4667)− "Fälthandbok - Miljötekniska markundersökningar" (Svenska
Geotekniska Föreningens rapport 1, 2004) − Nordtest sampler certification. Scheme handbook. Version 2.0 (NT
Envir008) − Rapporter från Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar Sanering
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 29
Att välja efterbehandlingsåtgärdUtredningsprocessen
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 30
Riskbedömning
Som underlag till åtgärdsutredning och riskvärdering bör en riskbedömning svara på:
• Vilka risker och vilken belastning innebär föroreningssituationen idag och i framtiden?
• Vilken riskreduktion krävs för att nå de övergripande åtgärdsmålen?−”funktionskrav” på åtgärden
• Vilka risker kan uppstå under åtgärdsfasen?− första bedömning
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 31
Är området förorenat?
Förenklad eller fördjupad riskbedömning – samma metodik (men olika ambitioner)
Jämför med bakgrundshalter
Problembeskrivning
Exponeringsanalys Effektanalys
Riskkarakterisering
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 32
Bakgrundshalter
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 33
Representativ halt• Den halt som bäst representerar risksituationen i det förorenade
mediet (t.ex. jord, vatten, sediment), utan att risken underskattas
• Vilken representativ halt du ska välja är objektspecifikt och bör bland annat baseras på:− den information som du har om området− hur stort ditt dataunderlag är− hur representativa dina mätdata är− om du ska bedöma långtidsrisker eller akuta risker− hur säker du vill vara på att inte göra fel vid jämförelsen mot ett
riskbaserat haltkriterium− hur enkel eller avancerad metod man du vill använda dig av
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 34
Representativ halt forts.
LÅNGTIDSRISKER Tillgängligt dataunderlag
Önskad metodik samt grad av säkerhet Litet Måttligt/stort
1. Enkel metodik. Säkerheten är mindre viktig. Aritmetiskt medelvärde Aritmetiskt medelvärde
2.Enkel metodik och viss säkerhet. Graden av säkerhet får vara okänd.
Maximalt mätvärde eller percentil
Percentil
3. Väldefinierad säkerhet. UCLM UCLM
*UCLM = övre konfidensgränsen för medelvärdet
*
2009-09-29 Kommunträff
• Rekommendation långtidsrisker
Exempel på val av representativ halt
Bakgrund och utförande• Representativ halt ska
bestämmas för en upplagsyta för impregnerat virke
• Långtidsrisker• Vill ha hög säkerhet i
bedömningen• Använder 95 procent UCLM för
medelvärdet (risken för att felaktigt bedöma området som rent 5%)
• Data plottas och fördelning visar sig varken vara normal eller lognormal. Icke-parametrisk metod (bootstrapping) väljs.
Resultat• Representativ halt 65 ng/kg TS• Medelvärdet 41 ng/kg TS• Platsspecifikt riktvärde
50 ng/kg TS
Slutsats• Medelvärdet ligger under det
riskbaserade jämförvärdet• Den representativa halten
ligger över det riskbaserade jämförvärdet
• Dioxinförekomsten kan innebära en oacceptabel risk
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 352009-09-29 Kommunträff
Exempel på olika statistiska mått på verklig dioxindatamängd (25 mätvärden)Typ av representativ halt Värde [ng/kg TS]
Medelvärde: Aritmetiskt medelvärde Geometriskt medelvärde Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, MVU-skattning enligt Gilbert (1987) Medelvärde baserat på lognormalfördelade data, förenklad skattning enligt Gilbert (1987)
412,144013
95% UCLM för medelvärde: Baserat på normalfördelning (Students t-fördelning) Baserat på lognormalfördelning (Land, se Gilbert, 1987) Baserat på lognormalfördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007) Utan antagen fördelning (standard bootstrap) Utan antagen fördelning (Halls bootstrap, se Singh&Singh, 2007) Utan antagen fördelning (Chebyshev, se Singh&Singh, 2007)
66240 000
21006568
106
Percentil: Medianvärde 90-percentilen 99,9-percentilen (extrapolering från data)
9,1165
Ca 500
Maximalt uppmätt värde 280
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 362009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 37
Representativ halt forts.
• Rekommendation akuta risker− Välj en hög percentil!
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 38
ProblembeskrivningRiskbedömningens avgränsning i tid och rumFöroreningskällor och föroreningarnas karaktäristikSpridnings- och exponeringsvägar SkyddsobjektKonceptuell modellKunskapsluckorUndersöknings- och analysprogram
Exponeringsanalys Effektanalys
Riskkarakterisering
Problembeskrivning – alltid viktig start
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 39
Exempel på konceptuell modell
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 40
ExponeringsanalysFöroreningshalter och mängderSpridning och belastningExponeringBiologisk tillgänglighetBioackumulationBiomagnifieringNedbrytning
EffektanalysRikt- och gränsvärdenBiologiska undersökningar Ekotoxikologiska tester Toxikologisk data Epidemiologisk data
RiskkarakteriseringUtvärdering av exponering mot effekterOrsakssambandBeviskedjorKombinationseffekterOsäkerheter
Problembeskrivning
Analys och karakterisering
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 41
Sammanfattande riskbedömning• Risken
− vilka negativa miljö- och hälsoeffekter kan uppstå idag och i framtiden?
• Förändring över tid− förväntas risker och belastning vara oförändrade, öka eller minska med
tiden?− vilka episodiska händelser, kort- och långsiktiga förändringar som
förändrar riskbedömning och belastning kan förväntas?
• Riskreduktion− Hur mycket behöver riskerna minska för att de ska vara acceptabla (i
förhållande till de övergripande åtgärdsmålen)?− Vilka former av riskreduktion kan på kort och lång sikt minska riskerna till
acceptabel nivå (reduktion av föroreningskälla, spridning eller exponering)?
− Vilka risker kan uppstå under utförande av åtgärd (första bedömning)?
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 42
Förenklad eller fördjupad riskbedömning?• Flytande övergång
• Exempel på motiv till en fördjupad riskbedömning kan vara:−Omfattande och komplicerad föroreningssituation och
komplicerade spridningsförhållanden−Flera förorenade medier bidrar till risken−Stora osäkerheter föreligger avseende riskernas storlek−Riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier saknas
för det förorenade mediet−Riktvärden eller andra riskbaserade haltkriterier finns,
men är inte tillämpbara på grund av avvikande förutsättningar avseende spridning, exponering eller skyddsobjekt
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 43
Förenklad riskbedömning
• Utförs om området är förorenat, dvs. om bakgrundshalter överskrids eller annan information pekar på det
• Avgör om risk finns genom att jämföra representativa halter med effektbaserade haltkriterier
• Ger första bedömning av områdets belastning på omgivningen
• Förenklad riskbedömning av mark med NV:s riktvärdesmodell, två nivåer:−Jämförelse med generella riktvärden för mark−Jämförelse med platsspecifika riktvärden för mark
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 44
Fördjupad riskbedömning
• En fullständig beskrivning av fördjupad hälso- och miljöriskbedömning ryms inte inom föreläsningen eller i rapporten...
• I rapporten ”Riskbedömning av förorenade områden” beskrivs översiktligt:−Spridning till olika medier samt belastning−Direkt skattning av hälsorisker−Fördjupade miljöriskbedömningar, inklusive direkt
skattning av risk för skyddsvärda djur− (Kombinationseffekter av föroreningar)
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 45
Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 46
Vad är riktvärden för förorenad mark i efterbehandlingssammanhang?• Ett av flera verktyg i riskbedömningen:
− förenklad riskbedömning genom att jämföra uppmätta halter med riktvärden (generella eller platsspecifika)
• Framtagna för bedömning av föroreningshalter i mark• Anger en nivå under vilken risken normalt är acceptabel:
− inga negativa effekter på människor, miljö och naturresurser
−halter över riktvärden innebär inte automatiskt risk• Rekommendationer (inte juridiskt bindande)• Inte automatiskt detsamma som mätbara åtgärdsmål. Tar
inte hänsyn till teknik, ekonomi, allmänna och enskilda intressen
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 472009-09-29 Kommunträff
Riktvärdesmodellen
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 48
Generella riktvärden - förutsättningar
Skyddsobjekt KM MKMMänniskor som vistas på området Heltidsvistelse Deltidsvistelse
Markmiljön på området Skydd av markens ekologiska funktion
Begränsat skydd av markens ekologiska funktion
Grundvatten Grundvatten intill området skyddas
Grundvatten 200 m nedströms området skyddas
Ytvatten Skydd av ytvatten Skydd av ytvatten
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 49
Exponeringsvägar som beaktas med avseende på hälsa
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 50
• Grundvatten skyddas vid KM och MKM:− exponering via intag av dricksvatten i hälsoriktvärde (KM)− halter i grundvatten nedströms* underskrider halva dricksvattennormen (KM
och MKM)• Ytvatten skyddas så att tillskott inte gör att haltkriterier överskrids (KM och MKM)
− liten avvikelse i förhållande till normalt förekommande halter för metaller− halter underskrider halva effektgränsen för organiska ämnen
• Markmiljön skyddas på en nivå som motsvarar skydd av:− 75% av arterna vid KM och 50% av arterna vid MKM
• Exponeringen från ämnen med tröskeleffekt från det förorenade området begränsas till:− 50 % av tröskeldosen (TDI/RfC) generellt− 20 % av tröskeldosen (TDI/RfC) för Pb, Cd, Hg och 10 % för dioxin, PCB
• För genotoxiska, cancerogena ämnen (utan tröskeleffekt) accepteras maximalt ett extra cancerfall per 100 000 invånare
*0 m för KM, 200 m för MKM
Generella riktvärden – antaganden och valResultat av utgångspunkterna
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 51
Urval av ämnen• Nya ämnen
− antimon, barium, molybden− alifatiska och aromatiska kolväten
• Polycykliska aromatiska kolväten i tre grupper− PAH-L med låg molekylvikt: naftalen, acenaften och acenaftylen − PAH-M medelhög molekylvikt: fluoren, fenantren, antracen,
fluoranten, pyren− PAH-H med hög molekylvikt: bens(a)antracen, krysen,
bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen, benso(ghi)perylen, indeno(123cd)pyren
• PAH-M och PAH-H cancerogena med viktningsfaktorer (baserat på uppmätta halter i svenska förorenade områden)
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 52
Nyheter i beräkningsmetodik
• Förbättrade eller nya modeller: − transport av ångor till inomhusluft och utomhusluft−upptag av organiska föroreningar i växter −utspädning till brunnar−spridning i vatten med mobilt organiskt material
• Ny modell för halter i fisk, men exponeringsvägen ingår inte i beräkningen av riktvärden
• Justeringen för dricksvattennormer i brunnar har ändrats jämfört med NV 4639
• Gränser för när fri fas av organiska ämnen kan förekomma
2009-09-29 Kommunträff
Några ”att tänka på” vid platsspecifika riktvärden för förorenad mark
• Var restriktiv med att utesluta exponeringsvägar−om det inte säkert går att avgöra att de inte har betydelse
på lång sikt eller i omgivningen
• Transportmodellen för spridning av ångor in i byggnader beaktar inte förångning från förorenat grundvatten−riskbedömning av flyktiga ämnen bör också omfatta
analys och bedömning av halter i grundvattnet
• Vid stor vattenföring eller vattenomsättning kan man med modellen få en överdriven utspädning, utsläpp av stora föroreningsmängder ”tillåts”
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 532009-09-29 Kommunträff
Några ”att tänka på” vid platsspecifika riktvärden för förorenad mark, forts.
• Hela jordprofilen är ett ekologiskt system och markekosystemet begränsas inte heller av olika användningsområden på markytan−generellt är det mindre lämpligt att definiera olika skyddsnivåer
för olika djup i marken
• Variationen i bakgrundshalt är stor mellan olika delar av Sverige−en platsspecifik bedömning av bakgrundshalter kan vara
motiverad (gäller särskilt As där bakgrundshalten styr riktvärdet för KM)
• I genomsläppliga jordarter kan modellen ge mycket låga riktvärden för vissa flyktiga ämnen i jorden−kompletterande analys av markluft, inomhusluft och
grundvatten kan behövas (anm 1 resp 2 i tabellen över generella riktvärden)
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 542009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 55
Riktvärden för förorenad mark Beräkningsprogram
2009-09-29 Kommunträff
Konceptuell förorenings- och spridningsmodell Naturvårdsverket, version 1.00
Eget scenario: --- namnlöst ---Generellt scenario: KM
Frigörelse-/Föroreningskällor spridningsmekanismer Exponeringsvägar
Ytlig mark- Utlakning till Hudkontakt Människor Miljö Naturresurserförorening grundvatten och jord
ytvatten
Djupt liggande Intag av jordmarkförorening Spridning via Boende på platsen: Mark- Grundvatten
grundvatten -Vuxna ekosystemInandning -Barn
Markförorening dammunder grund- Spridning viavattenyta ytvatten Regelbundet verk-
Inandning av samma på platsen:ånga från jord -Vuxna
Förorening Förångning -Barn Ytvatten- Ytvatteni grundvatten ekosystem
Intag av dricks-Vinderosion vatten Besökande:
Förorening -Vuxnai sediment -Barn
Vattenerosion, Intag av frukt,ras och skred bär, svamp,
Förorening rot- & grönsaker Närboende:som fri fas -Vuxna Sediment- Övrigt
Frifasspridning -Barn ekosystemIntag av fisk
Förorening finns i/omkring: Upptag i växter Övrigt-Lagringstankar Bevattning-Rörledningar-Avfall/deponi Övrigt-Ledningsgravar Intag av mjölk,-Övrigt kött och ägg Övrigt
HudkontaktPågående med sedimentverksamhet
Övrigt
Övrigt
Skyddsobjekt
I detta blad kan en konceptuell förorenings- och spridningsmodell utarbetas för ett objekt. Vägledning för hur denna tas fram finns i Naturvårdsverkets rapport Riskbedömning av förorenade områden (rapport 5977), se www.naturvardsverket.se/ebh. Avsikten är att initialt göra en kvalitativ bedömning av vilka föroreningskällor, frigörelsemekanismer, spridningsvägar, möjliga exponeringsvägar och skyddsobjekt som är aktuella och behöver beaktas i projektet. En del av exponeringsvägarna kan beräkningsprogrammet hantera (röd text nedan). Risker kopplade till andra exponeringsvägar måste hanteras utanför programmet. Den konceptuella modellen kan användas som underlag vid diskussioner mellan olika parter i projektet.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 56Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 56
Konceptuell modell
2009-09-29 Kommunträff
Hudkontakt Människor Miljö Naturresurserjord
Intag av jordBoende på platsen: Mark- Grundvatten -Vuxna ekosystem
Inandning -Barndamm
Regelbundet verk- Inandning av samma på platsen:ånga från jord -Vuxna
-Barn Ytvatten- Ytvattenekosystem
Intag av dricks-vatten Besökande:
-Vuxna -Barn
Intag av frukt,bär, svamp,rot- & grönsaker Närboende:
-Vuxna Sediment- Övrigt -Barn ekosystem
Intag av fisk
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 57
Referenslista
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 57
Referensuppgifter för valda ämnen
Version 1.00
Ämne Löslighet Kd Koc Kow H BCFstem-d BCFroot-d fbio-or TDI RISKor fdu fbio-du fbio-inh
Bly-mod NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a 1 NV2009a NV2009a NV2009a NV2009a
Eget scenario: ReferenserSkjutbana NV2009a Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning.
Generellt scenario: Egna referenserKM 1: WHO 2011. Updated risk assessment for lead…… (exempelreferens)
ReferenserNV2009a Riktvärden för förorenad mark. Modellbeskrivning och vägledning.
Egna referenser1: WHO 2011. Updated risk assessment for lead…… (exempelreferens)
2009-09-29 Kommunträff
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 58
Uttagsrapport
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 58
Uttagsrapport Eget scenario: Skjutbana Version 1.00Generellt scenario: KM
Beräknade riktvärden
Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig)Bly-mod 15 mg/kg Intag av jord + exp. andra källor Avvikelser i inmatningsblad Eget scenario Generellt scenario
Skjutbana KMInga avvikelser i inmatningsbladet, de två scenarierna är identiska. - - Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Följande ämnen är egendefinierade: - Bly-mod Kommentar saknas! Egendefinierade ämnen redovisas i kalkylbladet "Avvikelser ämnesdata".
Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad jord.
Beskrivning
Kommentar saknas!
Styrande för riktvärdeIntag av jord + exp. andra källor
Riktvärde15
2009-09-29 Kommunträff
Praktiskt exempel
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 592009-09-29 Kommunträff