Många nya jobb i Umeåregionens kommuner · 2014-04-02 · Utredningar och rapporter, nr 2 2014 3 (15) 2 250 nya jobb i Umeåregionens kommuner under 2012 I Umeåregionens sju kommuner

1 (15)

Övergripande Planering

Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 2014

Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

2 (15) Utredningar och rapporter, nr 2 2014

KontaktpersonerAnnalena Löfgren, övergripande planering, tel. 090-16 12 42, [email protected] Hedin, Statistiska Centralbyrån, tel. 019-45 33 41

Besök också vår hemsida: www.umea.se/statistik

Foto: Ann-Margrethe Iseklint

Grafer och layout: Gunilla Guldbrand, Guldbrand & Guldbrand

INNEHÅLL sida 2 250 nya jobb i Umeåregionens kommuner under 2012 3

Umeås ökning står sig väl i jämförelse med andra kommuner 4

Vård och omsorg ökar mest medan tillverkning minskar 4

Privat företagsamhet svarar för halva ökningen 6

Färre pendlade in till Umeå under 2012 6

Pendling mellan kommunerna längs Botniabanan 7

Förvärvsintensiteten högst i Robertsfors 7

Bättre utveckling för kvinnorna under 2012 8

Drygt 700 fler unga och 500 äldre i förvärvsarbete 2012 9

Män i pensionsåldrar förvärvsarbetar i högre grad än kvinnor 9

Nästan 15 000 personer står utanför arbetsmarknaden 10

Förtidspension var en viktig försörjningskälla för gruppen 10

Studiemedel som huvudsaklig inkomstkälla 11

Ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla 11

Arbetsmarknadsersättningar som huvudsaklig inkomstkälla 11

Socialförsäkringssystemet som huvudsaklig inkomstkälla 11

Helt utan inkomstkälla 12

Fler män än kvinnor saknar inkomst 12

Många arbetar i Norge 13

Källor 14

Utredningar och rapporter, nr 2 2014 3 (15)

2 250 nya jobb i Umeåregionens kommuner under 2012

I Umeåregionens sju kommuner förvärvsarbetade 98 700 personer år 2012. Av dessa arbetade 61 200 i Umeå och 26 100 i Örnsköldsvik. I regionens övriga fem kommuner var antalet förvärvsarbetande i Nordmaling 2 590 personer, i Bjurholm 785, i Robertsfors 2 540, i Vindeln 2 550 och i Vännäs 2 970 personer. Sammantaget förvärvsarbetade 11 435 personer i de fem mindre kommunerna.

Under 2012 ökade sysselsättningen i regionen med 2 250 förvärvsarbetande, vilket motsvarande en ökning med 2,3 procent. I Umeå kommun uppgick ökningen till 1 375 och i Örnsköldsvik 550 personer. Även övriga kommuner hade en positiv utveckling med mellan 10 och 55 förvärvsarbetande. Den kom-mun som hade den procentuellt starkaste utvecklingen var Vindelns kommun med 7,1 procent följd av Umeå kommun 2,3 och Örnsköldsviks kommun med 2,1 procent. I alla kommuner i regionen utveckla-des sysselsättningen bättre än riksgenomsnittet, vilket var 1,4 procent. Vindelns goda utveckling förkla-ras främst av utvecklingen inom Jord- och skogsbruk. En del har även sin grund i en fiktiv förändring som beror på en justering av arbetsställeregistret som ligger till grund för statistiken.

Diagram 1. Antal förvärvsarbetande i Umeåregionen 2011 och 2012 (Dagbefolkning)

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

70000

80000

90000

1000002011 2012

Umeåregionen Umeå Örnsköldsvik Övriga kommuner

Diagram 2. Förändring i procent av antal förvärvsarbetande 2012 i Umeåregionen och riket (dagbefolkning)

0 1 2 3 4 5 6 7 8

Vindeln

Umeåregionen

Umeå

Örnsköldsvik

Vännäs

Nordmaling

Robertsfors

Bjurholm

Riket


Umeås ökning står sig väl i jämförelse med andra kommuner Endast Luleå av de åtta kommuner, som ingår i jäm förelsegruppen av medel stora kommuner, hade en gynnsammare utveckling av syssel sättningen under 2012 än Umeå kommun. I Luleå uppgick ök-ningen till 3,2 och i Umeå som nämnts tidigare med 2,3 procent. I de tre storstadskommunerna hade Stockholms stad en ökning med 2,7 procent, Malmö stad 1,8 och Göteborgs stad med 2,3 procent.

Diagram 3. Förändring i antal förvärvsarbetande under 2012 i Umeå, i riket och i sju jämförelsekommuner (Dagbefolkning)

0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5

Luleå

Umeå

Linköping

Västerås

Örebro

Sundsvall

Jönköping

Gävle

2012

2011

Vård och omsorg ökar mest medan tillverkning minskar Vård och omsorg, Företagstjänster och Utbildning var de branscher som i nämnd ordning ökade mest i Umeåregionen under 2012. Ökningen inom Vård och omsorg uppgick till 430 personer och i de två övriga branscherna till 345 respektive 335 personer. Tillverkning var den bransch som hade den sämsta utvecklingen med en minskning med 265 förvärvsarbetande.

I Umeå kommun var Utbildning den bransch som hade den bästa sysselsättningsutvecklingen med en tillväxt med 330 personer följd av Företagstjänster med 290 och Vård och omsorg med 270 per-soner. Byggverksamhet och Handel hade även en gynnsam utveckling med en tillväxt på 150 res-pektive 120 personer. Tillverkningsindustrin i Umeå kommun minskade med 210 personer medan ökningen i Örnsköldsviks kommun uppgick till blygsamma 15 personer.

I Örnsköldsvik hade Information och kommunikation den största ökningen med 155 personer följd av Vård och omsorg med 135. Handel och Jord- och skogsbruk ökade vardera med 50 personer.


Diagram 4. Förändring i antal förvärvsarbetande branschvis i Umeåregionen under 2012 (Dagbefolkning)

-300 -200 -100 0 100 200 300 400 500

Q vård och omsorg;

sociala tjänster

M+N företagstjänster

P utbildning

G handel

F byggverksamhet

A jordbruk, skogsbruk och fiske

J information och

kommunikation

R+S+T+U kulturella, pers tj

O offentlig förvaltning

och försvar

I hotell- och

restaurangverksamhet

D+E energiförsörjning;

miljöverksamhet

L fastighetsverksamhet

H transport och magasinering

K finans- och

försäkringsverksamhet

B+C tillverkning och utvinning

Umeåregionen

Umeå

Örnsköldsvik

Övriga

Tillverkningsindustrin förlorade sysselsatta i alla de fyra norrländska kommuner som ingår i jäm-förelsegruppen medan kommunerna i Syd- och Mellansverige hade en oförändrad eller svag positiv utveckling. Linköping hade den största tillväxten i branschen av jämförelsekommunerna med 1,7 procent och i Gävle minskade den med 5,6 procent. Det finns ett problem med att redovisa syssel-sättningen i tillverkningsindustrin, då vissa företag hyr in personal från bemanningsföretag. Dessa personer redovisas som en del av Företagstjänster. En bransch som ökat kraftigt.


Umeå

Örnsköldsvik

Bjurholm

Vännäs

Nordmaling

Robertsfors

Vindeln

-100 -75 -50 -25 0 25 50 75 100 125

Umeåregionen

Umeå

Privat företagsamhet svarar för halva ökningen Om man i stället för att följa utvecklingen i olika näringsgrenar i stället studerar hur sysselsättnings-tillväxten fördelats efter olika sektorer framgår följande. Hälften av jobbtillväxter i Umeå regionen under 2012 kom från den privata sektorn som stod för 53 procent av tillskottet. Kommunal och lands-tingskommunal verksamhet svarade för 32 procent och övriga organisationer för 5 procent. I riket stod privat verksamhet för 64 procent av sysselsättningstillväxten och offentlig verksamhet för 32 procent.

I diagram 5 redovisas föränd-ringen i antal förvärvsarbetande i Umeåregionen under 2012 efter arbetsställets sektortillhörighet. Antalet sysselsatta inom privat sektor ökade med 1159 personer, kommunal och landstingskom-munal sektor ökade med 618 personer, statlig verksamhet med 391 och övriga organisationer med 77 personer.

Färre pendlade in till Umeå under 2012 Arbetspendlingen till Umeå kommun från övriga kommuner i regionen minskade med 95 personer under året medan pendlingen i den motsatta riktningen ökade med 114 personer. Det är en ny trend att Umeå förlorar i pendlingsutbytet med sina grannkommuner. Endast Vännäs och Örnsköldsvik hade något fler arbetspendlare till Umeå. Förklaringen kan ligga i Tillverkningsindustrins svaga ut-veckling i Umeå under året och att näringslivet även i de små kommunerna i regionen hade en relativt gynnsam utveckling, vilket minskade behovet av att arbetspendla till andra kommuner. Ett exempel på detta var att utpendlingen från Umeå till Vindelns ökade med 54 arbetspendlare medan pendling-en i motsatt riktning minskade med 42 personer.

Diagram 5. Förändring i antal förvärvsarbetande med arbetsplats i Umeåregionen fördelad efter sektortillhörighet

Diagram 6. Förändring i antal utpendlare under 2012 från res pek tive kommun till övriga Umeåregionen och till Umeå kommun

Privat sektor

Kommun

Landsting

Kommunalt ägda företag

Statlig verksamhet

Övriga organisationer

1 159

455

391

77

116

47


Pendling mellan kommunerna längs Botniabanan Tabellen till höger visar antalet arbetspendlare mellan kommunerna längs Botniabanan. Däremot framgår inte vilket färdsätt pendlarna väljer. Den kraftiga ökningen av antalet resenärer på tågen talar ändå för att flertalet väljer att åka med Botniabanan.

Antalet personer som arbetspendlar ökar över åren om än i ganska långsam takt. Under de tre åren sedan trafiken på Botniabanan kom igång har arbetspendlarna blivit cirka 150 fler. Ökningen var högst det första året mellan 2009-10. Uppemot hälften av pendlarna utgörs av Nordmalingsbor som arbetar i Umeå. Mellan 200–300 Umebor har sitt arbete i Nordmaling och lika många i Örnsköldsvik. Något fler Öviksbor eller cirka 300 arbetar i Umeå. Utbytet mellan arbetsmarknaderna i Örnsköldsvik och Nordmaling är förhållandevis litet. Bara runt 100 personer pendlar mellan de båda orterna.

Förvärvsintensiteten högst i RobertsforsAlla kommuner i regionen utom Umeå hade en betydligt högre förvärvsintensitet än riket. Roberts-fors hade 82,6 procent och Nordmaling hade lägst med 79,2 procent. Riket hade 77,1 och Umeå hade 75,7 procent. Umeås lägre andel förvärvsarbetande hänger samman med att Umeå är en typisk universitetskommun med relativt låg andel förvärvsarbetande.

I Umeåregionen ökade andelen förvärvsarbetande 20–64 år från 76,9 till 77,8 procent det vill säga med knappt 1 procentenhet. I Vindelns, Örnsköldsviks och Umeå kommuner uppgick ökningen i alla tre kommunerna till 1,1 procentenhet. I Vännäs kommun minskade andelen förvärvsarbetande

Diagram 7. Förvärvsarbetande pendlare över kommungräns efter bostads- och arbetsställekommun

Summa arbetspendlare 2009–2012 mellan Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå

År 2009 År 2010 År 2011 År 2012

1 814 1 909 1 935 1 971

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

Nordmaling Umeå Örnsköldsvik Umeå Örnsköldsvik Nordmaling

Örnsköldsvik Nordmaling Umeå

2009

2010

2011

2012


Bättre utveckling för kvinnorna under 2012 Antalet förvärvsarbetande kvinnor bosatta i Umeåregionen ökade under 2012 med 2,5 procent jämfört med 1,3 procent för männen. Det motsvarar i reella tal 1 075 fler förvärvsarbetande kvinnor och 785 fler förvärvsarbetande män. Kvinnornas goda arbetsmarknad var starkare i Umeå än i de övriga kom-munerna. En förklaring till kvinnornas positiva sysselsättningsutveckling är att kvinnodominerade branscher som Utbildning och Vård och omsorg utvecklades positivt under året medan mansdomi-nerade branscher som Tillverkningsindustri och Jord- och skogsbruk var de branscher som hade den sämsta utvecklingen. Trots allt hade även männen i Umeåregionen en relativt god sysselsättningsut-veckling under 2012 om än inte lika god som kvinnornas.

Diagram 9. Förändring i antal förvärvsarbetande efter kön under 2012 i Umeåregionen (Nattbefolkning)

med 0,9 procentenheter och i Bjurholms kommun med 0,4 procentenheter medan Nordmaling inte hade någon förändring sedan föregående år.

Diagram 8. Andel förvärvsarbetande 20–64 år i Umeåregionen år 2012 (nattbefolkning)

70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

Robertsfors

Vindeln

Örnsköldsvik

Vännäs

Bjurholm

Nordmaling

Riket

Umeåregionen

Umeå

2012

2011

-100

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

1100

1200

Män Kvinnor

Umeåregionen Umeå Örnsköldsvik Övriga kommuner


Diagram 10. Förändring i antal förvärvsarbetande efter ålder under 2012 i Umeåregionen (Nattbefolkning)

Drygt 700 fler unga och 500 äldre i förvärvsarbete 2012 Den totala ökningen av antalet förvärvsarbetande som hade sin bostad inom Umeåregionen var 1 860 personer. Den stora ökningen skedde i åldersgrupperna 20–24 år med 715 personer och bland pensio-närsåldrarna med 510 personer. Procentuellt skedde de största positiva förändringarna i åldersgruppen 65+ år med 12 procent, 20–24 år med 8,1 och 16–19 år med 6,1 procent. Det var framför allt i Umeå kommun som de stora förändringarna skedde. Även i Örnsköldsviks kommun ökade andelen förvärvs-arbetande 65+ år kraftigt och även andelen ungdomar 20–24 år. I Övriga kommuner var det framför allt gruppen över 65 år som stod för ökningen.

Män i pensionsåldrar förvärvsarbetar i högre grad än kvinnor I Umeåregionen förvärvsarbetade män i pensionsåldrarna i betydligt högre utsträckning än kvinnor i motsvarande ålder. Detta förhållan-de gällde även för riket. 34 procent av männen i åldern 65–69 år i Ume-åregionen förvärvsarbetade jämfört med 20 procent av kvinnorna. I åldersgruppen 70–74 år var motsva-rande andel för män 23 procent och 12 procent för kvinnor. I Bjurholm var andelen förvärvsarbetande män i åldern 65–69 år så hög som 50 procent. Den enda kommunen i Umeåregionen som hade lägre för-värvsintensitet i pensionärsåldrarna än riket var Örnsköldsvik.

Diagram 11. Förvärvsintensitet 2012 för personer 65 år och äldre i Umeå-regionen (Nattbefolkning)

-100

0

100

200

300

400

500

600

700

800

16–19 år 20–24 år 25–34 år 35–44 år 45–54 år 55–64 år +65 år

Umeåregionen

Umeå

Örnsköldsvik

Övriga

0 10 20 30 40 50

Örnsköldsvik

Riket

Umeå

Umeåregionen

Nordmaling

Vindeln

Vännäs

Robertsfors

Bjurholm

Män 65–69 år

Män 70–74 år

Kvinnor 65–69 år

Kvinnor 70–74 år


Diagram 13. Andel personer utan arbete med pension som huvudsaklig inkomstkälla av samtliga utan arbete

Nästan 15 000 personer står utanför arbetsmarknaden Det fanns en relativt stor grupp i Umeåregionen på 14 700 personer i åldern 20–64 år som stod utanför arbetsmarknaden 2011 det vill säga de hade inte någon inkomst från förvärvsarbete under året enligt SCB:s sta ti stik. De kan ha exempelvis studerat på heltid och fått sin huvudsakliga försörjning genom studie-medel. Om de inte studerade kan de ha fått sin huvudsakliga inkomst genom någon av de ekonomiska skyddsnät som finns det vill säga sjukförsäkring, vård av barn, arbetslöshetsförsäkring, arbetsmarknads-åtgärder, förtidspension, ålderspension eller ekonomiskt bistånd från kommunen. Det fanns även drygt 3 000 personer i regionen som saknade helt förvärvsinkomst och stod helt utanför samhällets insatser. Dessa personer kan ha försörjning exempelvis genom närstående, avkastning från kapital, arbete utomlands, fängelse vistelse, svart arbete eller genom att helt stå utanför samhället.

I diagram 12 belyses varifrån den ovan beskrivna gruppen som saknade förvärvsinkomst år 2011 får sin försörjning. Cirka 40 procent erhöll något slag av pension som största inkomstkälla, där förtidspensionen var den absolut största huvud-källan till inkomst. Ungefär 20 procent saknade helt inkomst medan 13 procent hade studiemedel som största inkomstkälla. 11 procent av dem som stod utanför arbetsmarknaden erhöll eko-nomiskt bistånd från kommunen och 9 procent arbetsmarknadsersättningar och 7,5 procent fick ersättningar från socialförsäkringssystemet.

Diagram 12. Andel personer i Umeåregionen som saknade för-värvsinkomst 2011 fördelade efter huvudsaklig inkomstkälla

Förtidspension var en viktig försörjningskälla för gruppen

Inkomst från förtidspension var den viktigaste inkomstkällan för de personer som saknade förvärvsin-komst. 5 800 personer i Umeåregionen hade sin huvudsakliga inkomst från någon form av pension. 5 090 av dessa fick förtidspension och 735 ålderspension. Andelen personer med förtidspension som huvudsaklig inkomstkälla i Övriga kommuner var 48 procent, vilket var betydligt högre än rikets 33 och Umeå kom-muns 31 procent. I Örnsköldsvik var andelen 35 procent vilket var något över medelvärdet för riket.

Pension

Utan inkomst

Studiemedel

Ekonomiskt bistånd

Arbetsmarknads- ersättning

Socialförsäkring

0

10

20

30

40

50

Förtidspension Ålderspension

Övriga kommuner Örnsköldsvik Umeåregionen Riket Umeå


Diagram 14. Andel personer 20–64 år som saknar arbete 2011 efter huvudsaklig försörjningskälla (Nattbefolkning)

Studiemedel som huvudsaklig inkomstkälla I Umeåregionen var det 1 857 personer som saknade förvärvsinkomst och som hade studiemedel som huvudsaklig inkomstkälla. Det motsvarar 13 procent av antalet personer som saknade arbetsinkomst i regionen, vilket var betydligt högre än rikets 8,5. Umeå hade högsta andelen med 16,5 procent.

Ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkällaEkonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla hade cirka 10 procent av dem som saknade förvärvs-inkomst. I Umeåregionen var det 1 550 personer som fick sin största inkomst på det sättet. I regionen motsvarade det av 10,5 procent av dem som saknade förvärvsinkomst. I riket var motsvarande andel 12,6 procent. I Umeå kommun var andelen 9,9, i Örnsköldsvik 12,5 och i Övriga kommuner 9,7 procent.

Arbetsmarknadsersättningar som huvudsaklig inkomstkällaVad gäller huvudsaklig inkomst från arbetsmarknadsersättningar låg Umeåregionen något lägre än riket 9,1 jämfört med rikets 9,6 procent. Örnsköldsviks kommun stack ut något med sina 13,5 procent.

Socialförsäkringssystemet som huvudsaklig inkomstkällaPersoner med huvudsaklig inkomstkälla från socialförsäkringssystemet uppgick till 1 090 personer i re-gionen. Den andelsmässiga fördelningen var relativt jämn mellan kommunerna i regionen samt i riket.

0

10

20

30

40

50

60

Pension Utan inkomst Studiemedel Ekonomiskt bistånd Arbetsmarknads ers. Socialförsäkring

Umeå

Örnsköldsvik

Övriga

Umeåregionen

Riket


Diagram 15. Andel personer som saknade inkomst 2011 från förvärvsarbete och från samhällets skyddsnät fördelade efter ålder

Helt utan inkomstkälla I Umeåregionen saknade 3 037 personer förvärvsinkomst och inkomst från något av de sociala skydds-näten. Drygt 70 procent av de personer som helt saknade inkomst var i åldern 20–34 år. Hur försörjer sig personer som saknar inkomst? En förmodad stor grupp får sin försörjning genom sin partner, sina föräldrar eller från sina barn. En annan stor grupp kan ha arbeta utomlands. Betydligt mindre grupper får sin försörjning genom att arbeta svart, sitta i fängelse eller leva utanför samhället. Det finns även personer som kan leva på avkastningen från en förmögenhet.

Av de drygt 3 000 personer som saknade inkomst 2011 i Umeåregionen var 1 950 i åldern 20–34 år motsvarande 64 procent. I Umeå kommun var motsvarande andel drygt 70 procent. I riket var an-delen 50 procent medan Örnsköldsvik och i Övriga kommuner var andelen cirka 40 procent. En del kan som nämnts tidigare ha haft tillfällig försörjning av närstående. Dessa personer kan vi inte fånga i den regionala statistiken. Vi kan dock få en uppfattning om storleken på andelen personer som arbe-tade i Norge genom att studera statistik från Nordiska ministerrådet.

Fler män än kvinnor saknar inkomstAv dem som helt saknade in-komst i Umeåregionen var 44 procent kvinnor och 56 procent män. I Örnsköldsviks kom-mun var skillnaden liten mellan könen medan den var större I Umeå stad med 42 procent för kvinnor och 58 procent män.

1) Arbetslöshetsersättning och ersättning i samband med arbets marknads politiska åtgärder

2) Sjukskrivning och vård av barn

0

10

20

30

40

50

60

70

80

20–34 år 35–49 år 50–64 år

Umeå Umeåregionen Riket Örnsköldsvik Övriga

Diagram 16. Andel personer som saknade inkomst 2011 efter kön

0

10

20

30

40

50

60

70

Umeå Örnsköldsvik Övriga kommuner Umeåregionen

Kvinnor Män


Diagram 17. Antal arbetspendlare från Umeåregionen till Norge efter ålder 2004–2009

Källa: StatNord

Många arbetar i NorgeEn del av dem som helt saknade inkomst kan ha arbetat i Norge. Arbetspendlingen från Umeå-regionen till Norge uppgick till 535 personer år 2009. Det var personer som var folkbokförda i kom-munerna i regionen och som arbetade i Norge. Om dessa personer har för avsikt att vistas längre än ett år i Norge ska de folkbokföra sig där. Det innebär att man kan vara folkbokförd i Umeåregionen och arbeta i Norge under ett år. Deras förvärvsinkomst i Norge kommer inte med i den svenska sta-tistiken och dessa personer räknas ej heller som förvärvsarbetande i Sverige om de enbart har haft förvärvsarbete i Norge. Nordiska ministerrådet har bekostat ett antal studier för att belysa denna företeelse. De är hittills publicerade för åren 2004–2009.

Utvecklingen under perioden 2004–2009 har varit en ökad arbetspendling från Umeåregionen till Norge fram till 2009, då antalet arbetspendlare sjönk något påverkad av den internationella låg-konjunkturen det året. Om antalet arbetspendlare i åldern 20–29 år mellan Umeåregionen och Norge var lika många 2011 som 2009 och att de saknade förvärvsinkomst i Sverige skulle det för-klara cirka 30 procent av det antal ungdomar som helt saknade inkomst i Umeåregionen 2011.

0

10

20

30

40

50

60

70

Umeå Örnsköldsvik Övriga kommuner Umeåregionen

Kvinnor Män

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

2005 2006 2007 2008 2009

20–29 år

30–54 år

16–19 år

55+ år


Källor SCBRegisterbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS)

Diagram 1–9 samt tabell 1 och 2.

Statistiken är hämtad från SCB:s offentliga statistikdatabas Sveriges statistiska databaser

(SSD)Registerbaserade Aktivitetsstatistik (RAKS)

Diagram 10–12. Statistiken är inköpt från SCB.

StatNordDiagram 13 är hämtat från den offentliga statistikdatabasen StatNord som administreras

av SCB men finansieras av Nordiska ministerrådet.


Umeå kommun, Övergripande Planering

Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 APostadress SE-901 84 UmeåTelefon 090-16 10 00E-post [email protected]

www.umea.se

Många nya jobb i Umeåregionens kommuner · 2014-04-02 · Utredningar och rapporter, nr 2 2014 3 (15) 2 250 nya jobb i Umeåregionens kommuner under 2012 I Umeåregionens sju kommuner

Documents