Top Banner
152

Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Apr 03, 2016

Download

Documents

Tamaziɣt

Mmi-s n igellil...
Welcome message from author
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Page 1: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb
Page 2: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

aAsqamu uniG n timuz$a

HAUT COMMISSARIAT A L'AMAZIGHITE

Mouloud FERAOUN

Mmis n igellil Ungal

Tasuqilt si tefransist

Moussa OULD TALEB

Tazwert n Youcef MERAHI

HCA, 2004

Page 3: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Titre original : Le fils du pauvre ©

Page 4: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Tazwert

Atan yewwev-ed lweqt anda temlal tasa d win turew. S tezmert d waffud n Moussa Ould Taleb, ungal n Mouloud Feraoun, ”Mmis n igellil“, yu$al ar laûel-is. Amek ? Ayen $ef wayeg d-yemmeslay wungal agi d tameddurt n weqbayli i yelêan daxel u$erbaz n uôumi, d ayen ye$ra, d ayen yevran d wamek isebbel babas taôwiêt-is i wakken mmis - Furulu - a d-issukes tawacult-is si yir liêala nni deg aydeg ttidiren, d amek iwala lferq i yellan gar-as d uôumi, d amek yessawev i wakken ad yelmed tamusni s tutlayt tabeôôanit mebla ma yettu tutlayt ines tanaûlit. Mouloud Feraoun ye$ra geddac n yedlisen i d-yefkan tamu$li tucmitt $ef tmetti tazzayrit. Mi ar a nwali ayen d-uran fellane$ “les Gauthier d Raymond Martial”, a nefhem abrid n tira i yevfeô wemyaru nne$ i wakken a d-yesbin udem n tidett n t$erma n tmetti taqbaylit. Asmi i d-yessuffe$ Mouloud Feraoun ungal agi ines s iûurdiyen-is (à compte d’auteur) di “Les Cahiers du nouvel humanisme”, aîas n yemyura izzayriyen i s-yennan belli amyaru yagi iweooeh tamu$li-s ala $er temnaî n tmurt n leqbayel ; nnan-as da$en belli ungal agi yura-t bab-is i lmend n iôumyen maççi n izzayriyen. Ayagi mazal a t-id-qaren aôiva, maca Mouloud Feraoun isbeggen-ed, s tutlayt i yessen nezzeh, s yiwen u$anib d afessas, tilawt n tmetti taqbaylit. Assagi, s tsuqilt agi, Moussa Ould Taleb yefka tagnitt i yal yiwen degne$ i wakken a n$er, ne$ a nεiwed ta$uri, s teqbaylit - tutlayt nne$

Page 5: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

tayemmatt - i wungal agi “Mmis n igellil”. Tutlayt i yessexdem Ould Taleb d taqbaylit nni timserreêt, i yezmer ad yefhem yal yiwen. Yessexdem di$en kra n wawalen imaynuten (les néologismes), maca asexdem nnsen yella-d s tegzi d tiêôci n tira. D$a di tagara n wedlis, Ould Taleb yefka-d yiwen n umawal amecîuê i wakken ad iεiwen ame$ri (le lecteur). Mass Mouloud Feraoun ilul di tefsut n 1913 u yettwan$a, s ufus azegga$, l’OAS, ass n 15 mars 1962 netta d xemsa yeôfiqen-is. Yenna uqbel tamettant-is : “Zemre$ ad mmte$ ass-agi ne$ ad ttwan$e$ s ôûaû azekka. Ëûi$ belli bbi$-d aciddi deg yiwen wegdud amnayfi i yesεan lhiba tameqrant ar a yeqqimen s lhiba tameqrant”.

Youcef MERAHI

Page 6: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

1

Ixf I

Tawacult

Page 7: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

2

Tawacult A nxeddem $ef wiyav alma d tewser nne$, asmi a d-yawev lajel, lamana a tawev bab-is. Din a s-nini belli neôwa lmerta di ddunit, aîas i nettru, aîas i neswa n tmeréuga. Ahat a n$iv bab-nne$ ?

Tchekov

Page 8: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

3

Amerray mi ar a d-ikcem tamurt n Leqbayel a s-teεoeb, ur yezmir wul-is ad yeqqim d asemmav. Tamu$li ines d tin yessefôaêen, ccbaêa ines am ucewwiq yezzuzunen. £ef aya i seεεun ciîuê n leênana $ef leεwayed imezda$-is. Ur yelli d zzux imi ulac tardast n tmurt ur yedhin sser, yal ti$ilt tettak acbi $er weltmas, d ccna yellan di ta i yellan di tahin. Ulac ssebba i waken ur nettaf ara di tmurt n Leqbayel ayen nnéer akkmani anda nniven. Sureft-a$ a yiêewwasen, acku tusam-d att merêem, tusam-d att kksem lxiq. Tcaxem deg-habay sεant t$altin nne$ akk d sser d-yettqudduôen degsent. A d-takim di targit mi ar a tu$alem s ixxamen nnwen a kken teîîef tidett zdat wemnaô. Nekkni s leqbayel, neéra belli neznuzuy ccbaêa n tmurt nne$. Nêemmel win a yeffren leεyub-is s ucuffu n uqendur. Nêemmel win a$-d-icekkôen, xas akken neéra tuddar nne$ $urwen ur sεint ara ccan imi d-ttakent udem n tid yesqaccew laé, tugna n tid yeôwan lêif. Tizi n taddart n sin igiman imezda$. Ixxamen-is jgugglen wa deffir wa deg yiwet n ti$ilt am ye$san n wejgu n weεrur n lewêuc uzermezruy : mitin lmitrat di te$zi. D ameccaq n webrid yettawin $er tuddar nniven i d azniq ines amuqran, win yessufu$ s abrid ukeôôus iôuêen $er temdinin.

Page 9: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

4

Tehri n wezniq teqqim akken deg mevqan deg i yettwaéeôôeb s leêyuv deg yiwet n tama : azal n setta i$allen. Degmi d-bennun sya u sya, ççan-as-d, dermen-d segs, kemnen-t, yettu$av di lêebs-is. Ad ikkuffer limmer ulac sya $er da, $ef yidisan-is, kra izerban issufu$en $er lexlawi. Amek i teb$iv ad tbeddev fell-as ne$ ad telêuv deg-s, wezniq yellan d azrib ? Amek a s-tessuv, abrid nni xaîi ? Deg unebdu, ççuôen d a$ebbaô di sin, di tegrest yugar-it deg waluv imi d-ttemlilin akk deg-s l$aci. £ef annect-agi da$en i yezga yumes. Ma d izerban nni ttaken acbi $ures imi d arraw-is. A nnmeyyez ger sin izerban yemqabalen, yiwen yerra $ef yeffus, wayev yerra $ef zelmev. Anda ma llan, yettim$ur wemviq-nni. Wissen d zzheô yeffren isem-is, ne$ d leb$i deg teswiεt-a ur a$ tekfi ara ad tt-id-nessefru ? Akken yeb$u yili, imezwura nne$ ur bnin ara din : aqli-kken-id deg wemôaê amuqran n taddart, “Amôaê ivebbalen”, d win i d tajmaεt nne$. Ulac am nettat. Adrum ufella ittasem deg-s. Zzint-as-d teslavin s-ya u s-ya isenden $ef leêyuv n yexxamen, ulint-ed $ef lqaεa s lqedd ivaôôen n wemdan, tehri nnsent azal n sin i$allen, win ib$un yeqqim fellasent, ama d argaz ama d aqcic. Yiwet degsent tseqqef; tedduri. Deg unebdu, ur tt-ikeççem yiîij ; di tegrest ur tt-ittêaz ugeffur. D tin i d taslaî yelhan imeôôa, temsel u tecrureq ; beqqun akk ad qqimen degs. Ma s-d-tekkev s-ufella i tejmaεt, tin tezga-d $ef zelmev,

Page 10: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

5

terra udem-is $er yiwet n tezribt yesεan lewhi n εecrin n lmitrat d-iqqeôôeε yiwen wexxam. Taddart tebva $ef tlata iderma, yal adrum s tejmaεt-is, yal tajmaεt $ures tidekkanin n yeéra d teslavin imeslen. Akkmani tiddas llant, ttujeôvent $ef teslavin. Maca yiwen ur yezmir a d-yini tella tejmaεt yifen “amôaê ivebbalen”. Llan di$en sin leowamaε. Maca, ur yuli ara ccan nnsen am tjemmuyaε. Si beôôa ma tent-waliv, kifkif-iten d tize$wa i tent-id-isuman. D acu, zzdaxel, ti$er$ert nnsen temsel, leêyuv nnsen sel$en s loir ; d imellalen, d ilmawen, d isemmaven. Im$aren yettéallan din amzun akken kkan-d di leqrun nni n zik. Lqahwa tezga-d di beôôa n taddart, di laεzib. Win yeb$an ad iôuê, ilaq-as ad yeffe$ akin i tnezdu$in. Kra n tnezdu$in ulint-ed melmi kan s lmend n uûurdi d-yettwaêellan di Fôansa. Ssuf$ent-ed udem nnsent amaynut akk d lqermud nnsent azegga$ ger ufercec n tiyav. Cemtent, nfaq s ulame$ nni d uzlig. Tugna nnsent ur telti$ $er tin n taddart. Tabaε yiwen ur yecrih yissent. Mebεid ttbanent-ed am ccwami timellalin ireggmen di tyessetmatin nnsent igan s wakal. Neéra zdaxel gant am tidak akk nniven. Uklalent aεekki : “Adaynin n Mnayel s-ufella mellul d acebêan, zdaxel yeççuô d le$ber d isredyan”. Zzux ttiεewji i deg nekkat yak, nekôeh win yessem$aren iman-is, ahat imi nettemyili i meôôa.

Page 11: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

6

£ef akken d-qqaren, imezwura nne$ dduklen s tmara. Öôwan lmerta n tudert n “yal wa i yiman-is” iwakken a s-d-ssuksen kra ne$ kra i tdukli. éidet tmeddurt ma yilin loiran, acku ttemyafen : ttemyervalen, ttemêamin, ttemsaεafen. Ssifsusen taεkwemt ; akken teb$u tili ccedda ma ra s-zzin rennu-tt. Ttagwaden îîiq am tmettant, keôhen-tt am qevran. Tikwal yettili akka cwiî umennu$, cwiî n leεyav ger kra $ef lmal ma yekcem tafarka n yiwen, $ef llufanat, atg… Maca ferrun m’ara yili lfeôê ne$ lqeôê. Neqqar : “D loiran i rreêma maççi i nneqma”. Öôeêma nne$, d ôôeêma n ddunit maca maççi d times. £as akken yal adrum yekka-d seg yiwen uéar, ulac fellas, imi yiwen ur yettarra ddehn-is $er wannect-a. Si zik ttilint tme$riwin ger iderma. Ass-a amezruy n taddart yu$al amzun n yiwen wemdan. Ulac win d-yufraren s-nnig wayev. Nettfeîîin garane$ kra yellan. Izlan, icewwiqen ttmucuha sduklen asaven nne$ : ama yella d améiw am wa$zen, d ushil am Bôiôuc ne$ d uêôic am Oeêêa. Limmer ad-neddem adrum at wadda, a t-naf yekka-d seg yiwen umi qaren Maéuz. Wagi yeooa-d seddus n warrac. Frurxen, fkan-d xemsa n twaculin, yal yiwet tebbi isem n wergaz, zzdint d adrum. £ef aya i sen-nessawal : At Rabaê, At Sliman, At Musa, At Lεeôbi akk d At qasi. Ma d Ibaciren, jedditsen d imenfi d-yusan si Oeôoeô. Ur sεin ara s wacu ar a zzdin lqedd s uéar nnsen. Seg-ul nnsen, êeqren iman nnsen cwiî, maca tura

Page 12: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

7

yiwen ur d-yecliε degsen, ula d nutni ttmeyizen amzun kkan-d si Maéuz. Tikwal ma tibrik tegnitt ne$ ma yil uba$ur di tqaεett, yettili win sen-d-yessekkefalen tiqdimin. S nnig iéuran agi yellan zik d yiwen nne$ i$-yesduklen ass-a, Leqbayel imesdurar yiwet lêala nnsen, yiwet tmeddurt nnsen. “Yiwen uεekkaz akk i$-yewwten”. Ur d-yettban igellil wala ameôkanti. D tidett llan sin yeswiren n tmeddurt : anda llan wid yufan iman nnsen : ççan - swan - lsan ; d wanda wid, ass-a aten-id-iwali yiîij, ass-a aten-id-idel wagu. Yeskeεbubuc-iten laé, yettsumu degsen, izeggi-ten am yifer. Ttawven $er lqaε n lbir, tt$aven bab nnsen yettwali-ten-id. Maca ur yezmir yiwen ad ibvu garasen ne$ ad ifaq i tmeéla nnsen s umata. Imeôkantiyen d wid yesεan tiferkiwin : azemmur, tineqqlin, azal n xemsa wussan n tyerza d waman di tferka-s i tebêirin. Di tejmaεt ma d-addren l$ella n yiwen m’ara d-yawev lawan n tyerza, yettban-ed wa yecôeh wudem-is, wa amzun yesqev ne$ yusem. D acu, deg-ceôfan nne$, yibbwas n tyerza s tyuga n yezgaren, yugaren cwiî kan akraren, drus n wakal. Amuqran deg meôkantiyen n Leqbayel $ures azal n waggur n tyerza. Yessuzur ta$uct-is di tejmaεt, amzun deg-wexxam-is i yella. Akka i y$il, l$aci teddun-as di leb$i. Iwakken as-fken leqder wa d isεu lhiba, imi d tigi id-yettbanen di trika-s, yettak leεtab i yiman-

Page 13: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

8

is am win wer nesεi tabruyt. Mi ara yawi imestujaô, ixeddem annect nnsen, yettlusu am nutni, itett garasen anagar i$ublan ur ibeîîu yara yidsen. Ad tafev $ures lmal : tayuga n yezgaren, tafunast, kra n wakraren d wulli, a$yul ne$ aserdun. Tanezdu$t-is tezmer ad tesεu sin yexxamen mqabalen (lewhi n înac i$allen di tehri d rbaεîac di te$zi), taxxamt ne$ snat i mmis amenzu ne$ i ynebgi. Lebni n tnezdu$in imeôôa yiwen-is : aéru d ube$li n wakal, ssqef s u$anim d lqeômud. Ti$er$ert tessun-as tala$t, zzuzuren-as s ufella ibruyen n loir d cwiî n win yufafen, tedzentt mmzintt. Ma tili akken d tamaynutt tettecruruq, yettcebbiê wexxam. Ma d leêyuv sel$ent-tten tilawin ukessar, azal n sin i$allen $ef lqaεa, s loir yemzin, rennunt-as yiwen uzirig qqaren-as taεmamt, ula d win s loir maca ur yemzi yara; ma usawen, d tumlilt alama d ssqef. Ur d-ttafent ara tumlilt akk i sen-t-ilaqen alama cerwent-ett merri$et, acku d cc$el nnsent, yu$al asent tikwal d a$bel tikwal d ise$. Asla$ yettnalas yal aseggas ne$ sin ne$ tlata, ayagi yemxallaf ger ssεaya n bab-is.

II

Tanezdu$t nne$ tezga-d deg-ixef ugafa n taddart, deg wezrib n wadda. Adrum nne$ d « Imaéuéen », tawacult nne$ qqaren-as « At Musa ».

∑emmi d baba ismawen nnsen yiwen Remvan, wayev Lewnis maca deg wedrum

Page 14: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

9

sawalen-asen « arraw n Caεban », ur éri$ ay$er. Nutni deg wasmi d-kkren d igujilen, lad$a baba ur d-issawev ara jeddi, weroin t-yessin. Limmer kan sen-sawalen « arraw n Tasaεdit » $ef setti. Laεmum d xwal nnsen smenyafen, ahat, ad leqmen isem n Caεban iwakken a d-sbeggnen i l$aci belli igujilen agi sεan ansi d-frurin, u di sin yidsen ad îîfen amviq di lufeq n taddart, ama di lfeôê ama di lqerê, n winna akken yemmuten. Am win yeb$an a d-yini : « ulac win d-teooa t$alaî ». Di tazwara, tamu$li-yagi s wazal-is. Di taggara, arrac kkren-d, u$alen d irgazen. Isem ten yezdin iêeôôem-iten ciîuê, acku yiwen ur sen yessawal s yismawen nnsen, u$alen amzun d yiwen yerna ur ttemcabin ara. ∑emmi, umi sawale$ baba Lewnis yesεa taksumt d tamellalt yerna rrqiq wudem-is. Yettêadar u yessizdig iman-is dayen kan. Ula d askad ines s uεekki. Ttwali$-t ger wallen-iw yezga s uqendur amellal d waεmam yennev $ef uqerru-s akken meûwab lêal. Ïîaxeîîa imi a t-id-meyze$ s ugelzim deg ifassen-is, ibges ta$eggaî m tefzimin tiwra$in. Tikwal akka yeggar afus-is, maca maççi seg wul, itteggid kan cc$el-is. D tajmaεt i yernan fellas. Ssnen-t medden d bu tidett u d bu wurfan. Awal-is qeîîiε, taêsift-is am weclim yeddem wavu. Asmi yella d ileméi, yufrar-ed ger tezyiwin-is imeôôa. £ef ayagi i yeîîef aêric amuqran deg-ul n yemma-s. Darani d amenzu. Setti têemmel a d-tesmekti belli iêuma-tt-id di ttôebga n Remvan. Tam$art tame$bunt, teéra leεmeô tettkil fellas.

Page 15: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

10

Iban am yiîij uzal belli d netta i têemmel aîas. Tefka-yas tafekka ackitt. D tin i d tarzeft-is tamezwarut. Tesbanay-ed iman-is di mmis amenzu : acmumeê, udem, ta$uct yiwen nnsen. Remvan di tama nniven yettemcabi swa swa ar Caεban. D lmektub, ahat, i yeb$an att isebbeô imi s-d-yefka ger ifassen-is ayen i s a-ywali udem n babas. D allal ushil swayes a d-yesmektay win t-id-yeooan. Remvan d imsibrik ciîuê, yeohed, wezzil yerna zzur $ef gmas. Akken i d afellaê n tmurt nne$, yebren u yekkunner. « Ma d udem-is d Caεban kkes-it ffer-it » i d-teqqar setti : anyir abelbav, tinzert tamecîuêt, ticenfirin tireqqaqin d leênak. Yesεa anexzuô n babas d yiwet n lεadda, iteqqen tiî tazelmaî ma k-id-imiqel. Asmi yella meééi, ayen teεrev setti as-tekkes lεadda nni, εeddi keç. Tikli ines d taéayant am tin n yilef ivaôôen mfarraεen. Mi yefka aqqeddim a s-tiniv d amennu$ i $er iteddu, ne$ $er taεkumt a tt-id-yerfed. Setti terra-t am ubelbul kan ur n neîîeq ur n smenîaq, ur yelli d win icerven. Maççi d açeqlal am gmas. D asusam u d imsetêi. Yettarra kan $er wul-is. Ur yedduqes ara, ééay ula di lec$al-is. Amzun tura deg wengir-is tfellaêt, netta da$en iqbel-itt. Xas akken zzur-it ivudan-is, yekkat tajewwaqt dayen kan, maca ala tizya-s i yeéran. Iêemmel aîas yemmas d gmas, d acu yettaoa leêmala nni deg-ul-is amzun akken d lεib. Tasa-s tettergigi fellasen maca ur sen d-yeskanay ara. S ôôkuz i yettahay $ef t$awsiwin d l$aci, dd$el ulac. D acmamaê, rnu $ures lehduô n

Page 16: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

11

wem$ar azemni. Ar ass-a kra di taddart ttaddren-d imeslayen-is. S umata, êemlen-t di taddart am gmas acku d bu tidett ula d netta u yernu yekôeh ccwal. Asmi d-lule$, εemmi d tikli a d-yessiwev xemsin iseggasen di lεemô-is, baba ôebεin. £ursen di sin dderya. Ëlima, tameîîut n εemmi, n at ufella. D tameîîut taçaôant, d tuwεiôt u zuret ta$uct-is. Allen-is berqent u tikli ines am wemcic. Bih-bih, te$vel-ed lbeq $ef setti, almi itt tetthabi, tu$al-as d izem deg wexxam. Yeεyu yekkat-itt baba Lewnis, akken tugi a tterr avar, ur tettaggad yiwen. Acengu ines d baba, tekôeh-it am dda, limmer tettaf ur tt-tettwali yara imi ifaq i txidas-is. Akken ma nella deg wexxam neéra belli tebbi daεwessu n tem$art-is, $ef ayagi i s-nettawi u nettbibbi timeréuga ines. Yerna d setti i tt-id-ixevben. Babas n Ëlima, yellan d amddakul n jeddi, yedda d aεsekôiw $er tmurt iberkanen. Mi d-yu$al di Mada$ecqer, yebbi-d yides adrim. Setti t$ill-it d amerkanti, tufa u$ur a tsenned cwiî arraw-is. Teffe$-as tirga mxalfa, tamsalt texdem tendem degs. Am$ar amcum yerked di nûib n yellis, ur yerni ara cwiî yesssufe$ taôwiêt. D acu id-yeooa ? yiwet n cciεa iôuccen s wewra$ yurez usekref n leêrir azegzaw, d-ye$lin, di tagara, ger ifassen-iw. Yemma n at Musa am nekkni, d yellis n yiwen di leεmum nne$ ibeεden. Ula d nettat s leêsab i tt-id tebbi setti. Jeddi Ëmed, uqbel ad

Page 17: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

12

yemmet, yeooa-d yiwet n texxamt d lexlawi i tlata yessis. Yeooa-yasen-t-id da$en yiwen n lka$ev. Ibeîîen, yennev deg beênuq, yeffer di tbuqalt ufexxaô, berrik cwiî maca iûeêêa, ar tura mazal-it. D lka$ev n tikci n wayla-s i yessis. Yemma tecfaya-s-d mliê. Maca, ccix t-id-yesse$ren, yessefra-yasent-id i teqcicin belli ttalasent l$ella kan di tferkiwin. Maççi d awôat i lebda. Lqavi i t-yuran, ahat, ur yefhim ara asirem n jeddi, yedda di leb$i i watmaten-is. Ulac u$ilif imi yemma d yessetmas ur tent-id-ttawven ara leεmum nnsent. Llzen s tferkiwin nniven. Asmi ar a mmtent, ad rnun ad ddmen mebla ccwal ayen d-yeqqimen. Jeddi Ëmed yeooel. Yeéra ulac u$ur a sendent yessis. Maca ikukra a sent-yefk lxlawi ines uqbel ad yemmet, yali dayen a tent-yesdarin $ef timmu$bent. Yugad $ef ssεaya-s, d l$erv zzat uûeggad, ger ifassen nnsent. Yugi, $er tagara n ccib-is, ad yessimes ôôuê-is $er at Musa, ne$ at îîafaren s wawal. Ur s-yefki yara wul-is ad iwali wiyav ççan ayla-s, xas ad ilin d ivulanis ne$ d arraw n yessis. Ah! Limmer yiwen deg warrac at Musa yu$ yiwet di yessis, tili ad tennefsusi teεkumt, ad frunt temsal di tudert-is. Ur b$in ara - anagar, arraw n Caεban, ilem uvεif ! - yeεzem niqal a sen yeîîef tuêsift. Maca deg wussan ines ineggura, imeyyez, yufa menyif a sen-d-yeoo akal-is akken ur εezlen ara yessis, ue tteff$ent ara di tesqamutt n twacult tamuqrant.

Page 18: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

13

- Nek ad ôuêe$, i yettxemmim. Yiwen ur s-yeqqar ççi$ lêeq n watmaten-iw. Tura i yiraw nnsen, ise$ n lεaô. Ad fernen. Ilaq ! iban am yiîij uzal, at Musa fernen. D tacvaî n nnif i ddurin. Ur b$in ara a tent-ssimsen tulles. Di tazwara, am$ar ifeveê-ed ôôwand-is ; imi yeεrev ad yefk axxam-is d yiwen di lexlawi-is i yessis. A$ellet t$ellten s nnig wul-is. Iêun Öebbi, lqavi yefhem tamsalt. A lxiô ! ma d ayen nniven, iban webrid-is, maççi d ayen yeffren. - £urwamt, rremt avar, qarεemt iman nnkunt $ef lêeôma, i sent-nnan i teqcicin. Cwiî n tucva, n tiεewji a$ icemmet, ad yessimes isem nne$ di taddart. Tiyita ad teqseê, lem$ivat ulac. Aqla-kent di leεnaya nne$. Lêumt qbala. Ayen nniven, ur d a$ d-tuqiε degs. Di leεwayed n zik, yiwen mi ar a i$ellet win n uéar-is, ittnefk fellas ad yerfed tigujilin, d netta ar a tent-yefken ad ddunt s ixxamen nnsent u ad irezzu fellasent am yessis. At Musa îîuqten u ttemyasamen aîas iwakken ad vefôen leεwayed n tjaddit. B$an imeôôa ad weôten u fkan awal, akken llan, belli yiwen ur tent-yeooi, ar d ad bedden fellasent. Ïîfen akk deg wawal nnsent imi yessefk-ed kan ad garen tamawt $ef teqcicin time$bunin. Nutenti, mi walant ttwaqurεent, mi ttεeggiven fellasent leεmum d warraw nnsen, llzent, acku $illent εuzzen-tent, êurben fellasent. Akken yeb$u yili, smenyafent aya wala tatut d tiririt di rrif teîîafaô timêuqranit. D tullas yessnen nnfeε nnsent, êeôcent. Ur llint d tid yettneqlaben

Page 19: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

14

am tata. Unfent i leεmum nnsent a tent-kelxen, a tent-ççen, awi-d kan ur tent-ssufu$en ara seg wegraw u ad îîfent deg yisem nnsent. Ger sut Musa, setti tasaεdit tezga teggar tamawt i tgujilin, êninet fellasnet u temmalasent ala iberdan yelhan. Ur εeîîlent ara u$ent tanumi yides, ttcawaôent-ett di kullec. Tamenzut degsent d Favma, ur tessawev ara εecrin iseggasen di leεmeô-is. Imiren Remvan werεad yezwio. Setti terra-ten ger wallen-is a ten tezdi. Favma ur telli d tin icemten : meééiyet di lqedd, tevεef u warra$et cwiî, udem-is $ezzif, tiênakin-is reqqiqit. Maca $ures yiwet n tmu$li teççur d leênana. Ur tesεi tikli nni n nnefxa n tezyiwin-is. D tushilt u d nniya. S nnig seksu, ur tessin ad tenniwel ayen nniven. Setti teôwa lemêan iwakken as tesseqbel Remvan. Favma, segmi teéra belli tteoa nni n yilef teççur d tazmert i lxedma u teffer degs tiêrci tedda di leb$i i tem$art. terra-d di lmizan ad yili d lewkil i yessetmas. Tεedda tme$ra di sser kan akk d sshala. Laεmum feôêen u cekkôen meôôa Lewnis d Remvan imi bbin tigujilin ddaw leεnaya nnsen. Favma d Ëlima msekôahent am wemcic d u$erda, akka i d tinuvin. Ur cukke$ ara setti tlum kra n wass $ef yemma. Tislit tedder di tili n tem$art-is. Tam$art meskint tufa-d iman-is di tegnitt ur nesεi ixef. “Ul-is yebva $ef sin, yeb$a Ësen yeb$a Lêusin”. Têemmel Lewnis ugar Remvan, tesmenyif Favma $ef Ëlima. £ef ayagi,

Page 20: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

15

ahat, i qqimen baba akked εemmi di dduks, ur bvin ara, u setti tesselêa axxam mebla maêyaf. Neéra yak belli l$aci teddun s lqis, xeôsum ayen icudden $er tkufit. Yiwen ur yettanef i wdeggeô d usexseô. £ef annect-a, yal tawacult $ures aqerru iwumi tetta$ awal. Isufar $ef ufus-is, d netta id-itekksen, d netta i yettvebbiren $ef tu$in d uzenzi ilaqen. Terûa fellas tagust umeûruf. Sevlamen-t tikwal s ubuddu yettbuddu cwiî iman-is, maca d tismin kan i d-ihedôen. Yuli ccan n win ne$ tin a yilin d aqerru $ef wexxam-is. Imeslayen lqayen d isefra d-ttawin fellas rran-as nnûib. D tam$art i ywulmen i tukksa. £urne$ d setti. Ikufan, ur tesεiv win ten-ittmassan. D nettat i ten-itellin, d nettat i ten-ittemdalen. Ttega-s lebyan i u$ummu nnsen, cwiî kan akka ad ttisfiq. Tislatin-is érant d acu tent-yeggunin limmer a ten-masent. Takanna d ayla-s. tettali akken a d-teddem tazart, a d-teççar a$erbal n teméin, a d-tεemmeô zzit ne$ a d-tegzem abruy n tassemt. tesεa lmizan n yiman-is, leêsab-is weêdes u tceffu d ayen ur tettamnev. Yiwen ur yezmir att yessεeddi fellas. Tilawin ttnawalent, setti tbeîîu. Mi yeftel seksu yebba, a t-id-tεemmeô, anagar aksum i ybeîîu mmis amenzu : d cc$el n wergaz. Imi aksum netta$-it-id kan di leεyudat ne$ mi ara tili

Page 21: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

16

tmecôeî, êseb d nettat i $-yettqewwiten, am wefrux nni yettaken lquv i warrawis.

D tidett, d cc$el iêwaoen aîas n tmusni d leεqel, acku nekkni s leqbayel ur nettεummu yara di trika. Maca, imi taεkumt ters $ef tuyat n win muqqren, n win yessnen amek a yeddu i ddunit-is, nethenna u yekkes we$bel $ef nûib n at wexxam, u nettkel fellas ad yexdem lwaoeb-is.

III

Page 22: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

17

Lule$-d deg seggas n 1912, sin wussan uqbel amervil n fuôaô. - Kkaten-d at zik yiwet n temεayt $ef ussan imenza n waggur n fuôaô : yiwet n tem$art teb$a ad tεekki $ef waggur n yennayer tenna-yas :

- Teééek a εemmi yennayer ! i$iden-iw ff$en. Yu$al yennayer issuter di fuôaô yenna-yas : - Ttxilek a εemmi fuôaô Övel-iyi yiwen wass d aôeîîal I$iden n tem$art A ten-rre$ akk d ticullav. Lad$a assen yewwet-ed yiwen ugeffur ! yugar i d-ittalin di lqaεa i d-i$ellin deg genni. Ur teswawi alarmi temmut tem$art tame$bunt akk d lmal-is. deg wassen ttkukrun medden asemmiv n tagara n yennayer -. Imi d nek i d aqcic amenzu deg wexxam, setti tettêarab felli d ayen kan, tessawev almi d-snulfa isem : Furulu. Yekka-d seg wemyag « FFER ». yettusemma yiwen ur yezmir a yi-wali, ammer tiî, alama zegre$ amnaô n tebburt $ef ivaôôen-iw. Ad twehmem limmer a wen-d-ini$ belli isem agi, xas akken d amaynut $urne$, ur ttsetêi$ ara yess ger tezyiwin-iw imi lli$ ênine$ u d ushil. Deg wasmi d-ccfi$, akken b$u$ nuda$ di lmux-iw, afe$-d leêmala akk d nniya zgant $er yidisan-iw. Tugna d-ye$lin akka ger wallen-iw d tin n weqcic amectiîuê di lêaôa nne$, yeqqim $ef yiwet n

Page 23: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

18

tbuqalt yennegdamen, Cabêa, yellis εemmis tetturar yides « zelle$mani », a s-d-tesseêsab $ef tvudacin-is tiéidanin imeôôa ar a yeçç. Akka i ttwali$ iman-iw, s yiwet n tqenduôt m tqelmunt, d tamecîuêt, d tamellalt ; tikli n ddac-dac ma d lehduô ugare$ iéiwec. Akken kan sεi$ tlata iseggasen. Baba akked εemmi d igellilen am widak yellan deg wezrib. Imi d tullas kan ay sεan, ufi$ iman-iw deg wexxam nne$ d ayen kan, ife$ îîaqa n tezyiwin-iw imecîaê ger watmaten nnsen. Ëlima, tameîîut n εemmi, limmer tettaf ur yi-tettwali yara. Maca yemma, yessetma, xwalti - tiysetmatin n yemma êmlent-iyi aîas ; baba iteddu-yi di leb$i ; setti, imi d nettat i d lqibla n taddart, tesseôwa-yi tiéidanin i s-d-ttaken sya u sya, i nneqma n Ëlima. ∑emmi, yessnen azal n wergaz u yeéran d acu yeswa di tejmaεt, d acu teswa tegmatt, iêemmel-iyi am mmis. Xedmen s nnig lmuêal i ttôebga inu. Maca, ilaq a d-ini$ belli teffe$-asen tirga mmxalfa ; ur bbiven ara s iswi nnsen : d aqcic awêid deg wexxam, $ursen, yura deg qerru-w a d-rre$ lhiba i twacult. D taεkumt ééayen i uéeméum am nek, i wekεur d iyi-cban ! yiwen ur s-d-yusi di lbal belli d ayen nniven ahat iwumi wulme$ u asirem nnsen a t-yawi wavu. Zemre$ ad wwte$ yessetma mebla cceêa, yiwen ur d i-d-yeqqar ay$er, yessis n εemmi da$en tikwal tta$ent ti$rit deg-ufus-iw : ilaq ad lemde$

Page 24: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

19

amek a berne$ lbunyat-iw ! zemre$ ad sxesôe$ awal i win iyi hwan deg wexxam, ama meqqer ama meééi, ttarran-t d nnecôaêa. Tikerkas dgi i d-lulent, tukerva $uri i tu$, leêya deg udem-iw tesfev. Annect-a yakk iwakken a d-ff$e$ d uwεiô. Yal wa yeéra lewεaôa imawlan tettaoa-d aqcic amaggad, uêdiq u sellawen am lalla. Maççi d tamusni ur sεin ara ne$ d imenzayen lqayen i xuûûen warraw n Caεban : jeddi ad fellas yeεfu Öebbi. Faqe$ s lqima inu mi wwve$ xemsa iseggasen, ssuture$ izerfan-iw u ttεeddi$ tilas. U$ale$ d εezôayen i wetma tamecîuêt, tugar iyi s sin iseggasen. Ssawale$-as Titi. Yeqqim-as-d ar ass-a. Ma di lqedd, ur d i-tugar ara ; tettemcabi $uri d ayen kan ; d amendil-is akk d temzurt nni ines tamecîuêt i s itt-ttaεqalen. Wwte$-tt, regme$-tt, sluqbe$-tt, am weclim yeddem wavu, ur d as-d-tuqiε ara yakk, tesεa yiwen ûûbeô ur tettaev $er tizya-s. Ssa$en-as tanumi belli ti$in-is n wawal d amerwas u addud inu d azref. Yal tikkelt mi teccekta felli a tt-id-ççen : « Maççi d gmam ? ffôeê tesεiv-îî ! am t-iêrez Öebbi ! ssfev imeîîawen-im, εeddi suden-it ». Si têilett agi, tawinest « a m-t-iêrez Öebbi » tezga tedda-d yal mi ar a d-tader gmas, teqqel-as am lêemdu di téallit. Tett$av-iyi ma s-sle$ tettru yas i yemma : - d gma, a yi-t-iêrez Öebbi, i yi-ççan amur-iw n weksum.

Page 25: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

20

- d gma, a yi-t-iêrez Öebbi, i yi-s$ersen amendil-iw. Ih a wetma ! yu$alen ass-a d lal n wexxam, ddeεwa inem teffe$. Öebbi iêrez-am yir gmam nni ! Baya, wetma tamuqrant, s wudem nniven i d-$evle$ fellas lbeq. Nettat tezmer i yiman-is u teéra d acu i texdem. Tettêami yemma di cc$el akka tikwal. Teêôec, tewεeô u tesεa ta$ennant ; mi d-tenna awal d win. Tebbi-d leqder i yiman-is s yi$il-is. Baya, tebbi-d fellas ayi tessedhu u a d ayi teggar tamawt. Nek ur bri$ ara i ymeééu$en-iw. Bih-bih faqe$ belli s leεyav d imeîîawen zemre$ a d-awi$ ayen b$i$. Qqlen d wid i d imrigen-iw. D acu, tikli-agi nndemme$ degs, acku t-tett kan deg wexxam. Di beôôa, i b$u$ ru$, i b$u$ snexxefte$, ulac. Timezwura i yi-d-yennan belli medden akk ur tent-rri yara tmara a yi-ddun di leb$i, d yesis n εemmi. Yu$ lêal, yemmatsent, iyi keôhen am dda, tenjeô-asent-id abrid. - Wagi maççi d gmatkunt. Kunemti ur tesεimt ara. S dd$el i thedeô, d ssem i d-iteff$en deg-mis. Mazal ta$uct-is teééenéun deg imeéu$en-iw, tamu$li-s eqqim ger wallen-iw. Ëulfa$ am akken u$ale$-as d acengu. Ula deg wezniq, llan sin loiran nne$ d tizyiwin-iw, d acu nutni îîucnen felli, qevεen-iyi layas s wayen mi zemren.

Page 26: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

21

Deg imiren, bbi$-d tikli nniven, tin yeff$en felli. U$ale$ d asusam, d ushil, sseêmale$ iman-iw ; ttêezzize$ i wuwεiô, ttake$ u ôeîle$ mebla cceêa i win ay i d-yessutren ta$awsa. Imawlan-iw ttfaqen cwiî cwiî. Yeftutes usirem i rran deg-i. Izem nnsen deg wexxam yu$al d awtul di beôôa. Tugdi a s-tiniv yess i d-lule$ ; mi ff$e$ i wezrib nne$ ad ttergigi$ am yifer. Yella yiwen weéru n tnica, d win i d tilist. Mi yi-yefka akin, teddu$ ddaw tecvaî n wakli ; d ameddakul-iw. Imeddukal-is d imeddukal-iw, icenga ines d icenga inu ; akken i s-yehwa i xeddme$. Yettêami-d felli u tikwal d netta i yettna$en deg webdil-iw. Ma d-nu$al s axxam, refde$ iman-iw akken kan a d-nεeddi i tilist nni i yuran felli. Yetta$-iyi awal u iteddu-yi di leb$i, u Öebbi yeéra acêal i s-tteddu$ di nneqma. Mi ar a nexdem ilellucen, d nek i yettvebbiôen u ayen a d-nessufe$ ilaq ad iyi εoeb. Tikwal, ma yi-d-ôôsel, ttôuzu$ akk ayen $ef imeêêen. Ad yettsummu ivudan nni ines ifedren u ad yessusem amzun kra wer yevri, acku yeéra d awal-iw a iεeddin, ur ttu$ale$ ara degs. Iôuê am win yennu$nan mi yfaq d yiman-is belli ife$-t di tiêeôci. Ula d nek, ilaq a d-ini$ belli di beôôa yugar-iyi ddreε, yugar-iyi tissas. Nemlal, nemwata. £ef tikelt i neffe$ deg ijufaô n tyemmatin nne$. D tajmaεt nne$ i nekcem d tamezwarut, syin d tid nniven n taddart, tagara $er lakul.

Page 27: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

22

Ur éri$ amek, ur éri$ melmi i d-tlul leêmala garane$. Seg wasmi d-ccfi$, Furulu netta d Wakli i ttemzu$aren. Deg yiwen wezniq i nezde$, iban din i nemyussan. Aîas yidene$ i d-nekker akken d tizyiwin, maca tadukli nne$, yiwen ur yezmir a d-yini ay$er tdum. Tayuga am nekkni ulac-itt. Akli d uzyin am teqcict maca asmuncef ines yugar cciîan. Ur yesεi leênana akk d sshala inu. Efk-as tavsa, aεekki d umennu$ teooev-î. Ula d imuqranen ur ten-yettaggad ara, maca teqnen allen nnsen imi yeççuô d sser. Maççi d nutni i yeqqaren : “uzyin êemle$-t, aberkan yet$iv-iyi !” Leêya tettwasfev deg udem-is, leêq-is d nek umi t-yerna. £ef annect-a i yi-êemlen ula d nek. £ures ivaôôen d ifessasen annect-ilaten ; izga yeqqar-ed laqen i umennu$ d trewla. Ayen i yi-ttwakkesen yella $ures, ayen t-ixuûûen a t-id-yaf $uri. D ayagi i yeévan leêmala garane$. Ur ccfi$ ara acêal i neqqim iwakken a nissin azrib nne$ u a nemyussan d warrac akk ized$en degs. Akken yeb$u yili, tiremt tamezwarut nessεedda-tt mebla cceda. Llan kra yetta$en ti$rit s$ur menwala, win yeddan yesîenîen-iten ; llan widak $ef tt-tahayen, cwiî uεekki ad yeçç times ; llan da$en wiyav mi ten-t-sluqbev ad brun i ymeééu$en nnsen ad kkren di tqaεett. Nekkni leεmeô d a$-yevri wannect-a. Newwet alarmi i d-nesbeggen iman nne$. Tta$en-a$ awal : Akli s ddreε, nek s tiêôci. Cwiî cwiî, u$ale$ ttawve$ $er tejmaεt weêdi, tikwal ttaée$ akin alama d lqahwa i deg

Page 28: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

23

zgan wid i leqqven lebwant. Cabêa, yellis n εemmi, mi yi-d-tenna qqim a nurar akken, s zzux i s-qare$ $uri cc$el di beôôa, maççi d axxam i yi-d-yefnan ; ttarra$ iman-iw d argaz zzat-es, lad$a nettat ad tebru i uqerru-s, ad tessusem. Yura di lbext-iw, yal tikelt a êeqre$ Cabêa, ad afe$ di beôôa win a yi-êeqren, ne$ win a yeggalen dgi ur kcime$ tajmaεt. Din din a d-berne$, ur nettεeîîile$ ara. Lad$a ad êrurde$ $er gara-s d teqcicin nniven ad qime$ a nurar. Ur sent malle$ ara tihudit-iw, ttefre$-tt deg wul-iw; sedhuye$ iman-iw akken ad ttu$ ti$rit d-u$e$. Weroin sen nni$ i ymarrawen-iw a d-êamin felli mi ar a yi-d-yawev yiwen d tizya-w : ma zemre$-as a nenna$, ma ulac ad tteîîfe$ d tarewla. Deg wexxam êekku$-asen mi ar a yili$ kan d amernay, ma sdubzen iyi ne$ u$ale$ $er deffir ur éerren ara. Acku, anagar yemma, yiwen ur s-yettak wul-is a yi-d-yefk afus. Tamezwarut a ten-i$iv akk lêal, syin ad gallen dgi ad mceççawe$ d wefna nni inu. Tεedda felli maççi d tikelt maççi d snat, lad$a akked εemmi. Ma rni$-t, atan ad i yi-êemlen imeôôa, a d-vsen $uri. Ma yella yessexbabev-iyi, terwi $ef Furulu, ad teddun felli a s-tiniv uvne$ ajeooiv. Kerhe$ tiswiεin agi am qevran. Yiwen ur t-tt$ave$, anyir nnsen yekres am akken b$an ad i yi-rnun tiyitwin. Awah ! d yemma kan i wumi tettergigi tasa felli, deg udem-is kan i deg d-tufrar leênana ; tayri ines $uri tugar kra yellan.

Page 29: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

24

Ma d-yini awal εemmi ur yettu$al ara degs, am umesmaô di lluê. £ures tlata n wudmawen umennu$ i yellan u yal yiwen yesεa abrid i yiman-is. Yezmer ad yili wefna meééi, annect-iw ne$ yugar-iyi. Tura, ma yili d win meééiyen yettanef-iyi ttake$-as ti$rit, d acu kan ilaq-iyi ad rewle$ u ad fre$. Ma usan-d imawlan-is ad berrin dgi, ad yerr iman-is a yi-ttnadi maca ur iyi ttaf ara ; Lad$a ad yessedhu winna u ad yeggal dgi zzatsen anagar ma ur d iyi îîif. Ma d win yellan annect-iw, ur iyi ttunefk ara ad agade$. £ur εemmi teqveε, s umeééul-is igzem-itent-id : ugare$-t tazmert imi t-ife$ akken tette$ ne$ “babas weroin yewwit adebbuz” - mmis umaggad ur yesserwal mmis n at Musa, ne$ da$en “d mmis n taooalt” - iban ur yekkat ara uzzal, ne$ tagara, d mmis n wedrum acengu, tu$alin ar deffir ulac. Mi ar a sife$ imeslayen-is, ttafe$ azgen ines ur yesεi i$isi. D ayen i yi-ssawven ad sεu$ cwiî n tissas. Netta da$en ur yettanef ara i win meqqren a yi-d-yawev ne$ a yi-d-yewwet. Imiren i d-ttarra$ ttaô-iw degs. Qqare$-as-d akk ayen yevran yidi ; ssawave$-as-tt-id teêma ter$a. Yiwen meqqer felli a yi-kkes talabilit, s tazla s axxam : imeîîawen, ileddayen, axlul. A s-ini$ anwa kan, dda Lewnis atan yekker, tiééifin, asu$u. Ma yefka Öebbi yufa aqcic nni, yiwen ur s-t-i-ttekkes ger ifassen-is, kra ibeqqayen, nek zgi$ deg ijufaô-is s usennexfet.

Page 30: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

25

Awah ! εemmi d argaz lεali, $as di kra n teswiεin yugar llufan. Acêal iberdan i t-ssuzle$ $ef txidas ur nesεi lmeεna ! Wissen ahat isuref-iyi, ass-a, mi yewwev $er wanda a nawev meôôa, azekka. èri$ belli ur s-yelli yara di lbal i baba Lewnis ad i-yefk ttôebga tuzligt, ur yesxeseô ara ùmi yeb$a a d-yessufe$ dgi argaz. Maca iêemmu aîas u yettarra îîerr $ef wiyav. S umata, ur ufi$ ara $er temsirin-is. Di îîiq akk d ccedda i d-yettifrir bu yiles di bu gernin. Alarmi d asmi d-teêdeô tegnitt tamcumt i faqe$, xas akken meééiye$, ayen teswa sshala.

Yiwen wass deg wussan n Öebbi, di lexôif, l$aci yakk u$alen-d di tferkiwin nnsen, wa iêucc-ed i yezgaren-is, wa yeksa, yal wa d acu t-yebbin. Iîij yeûûenûen. Tislavin n « wemôaê ivebbalen » ççuôent d irgazen, usan-d ad steεfun ; wa yeééel, wa yeqqim yettmeslay d wiyav. Ssne$-ten imeôôa. Bussaεd n Aεmaô, s tûelbuεt-is igan am tvellaεt, yeîîef tinna yeddurin, iéeméumen uêeccad ççuôen taslaî. Ikessu yiwen uqecwal. Qqime$-d $er tama-s, d netta i yi-ççuôen tiî. èri$ iêemmel arrac imecîaê. Udem-is tesberkit tewser, allen-is berqent ; ttbanen-d yedmaren-is deg imi uqendur-is ççuren d icaεîufen. Uée$ $ures, ur t-ugade$ ara. Aqerru εeryan ; tacacit-is yekkes-itt, isers-itt, yerra degs iccew ines yeççuren d cemma. Ka-ka a s-iwwet iôeffiε. Yeîîef talqaεtt nni uqecwal ger ivaôôen-is am lkkellab, akken i s-eshel i useqεed. Ikesu u ineooeô kan akken.

Page 31: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

26

Smuqule$-t amek ixeddem ; caxe$ degs. Ttaée$ $ures ur faqe$, almi yi-d-iêuz s udem-iw s yiwen uéeméum uêeccad.

- Aé akin a mmis n Remvan, muqret teslaî ! - Xaîi, ad qime$ da. B$i$ ad wali$. - Öuê ad turarev d tizya-k. Tebbiv-d akk

izan yellan s udem-ik d wallen-ik. - Anda i yi-hwa ad qime$. Yak ula d nek

ttalase$ di tejmaεt agi ! - Dayen, dayen. D acu, $urek kan a k-in-

êaze$. Menwala yeéra belli yettalas di tejmaεt, am

llufan am wem$ar. U yernu, nesmektay-asen-t-id i ymuqranen s wuger n tem$er n yimi tiéeîî. Bussaεd yellumet, yessusem, yerra ddehn-is $er uqecwal-is, yettkemmil.

Iéeméumen nni uêeccad ttemyekcamen s leêôis. Tikwal kan akka alma yeôôez yiwen. Lad$a a d-yeddem lmus nni ines uqviε ad yegzem ixef nni d-yeôzen. Ur éri$ amek i d-tusa : Ëulfa$ s lêamu di timmi-w i d-tevfeô teqôeê d unezlulef am tuqsa n wareé. D lmus-is i yi-d-yesenta deg wenyir-iw. Rri$ afus-iw s-lem$awla, yeççuô-ed d idammen. Din su$e$. Irgazen akk kkren-d, uzlen-d $uri. Nekk ttu$u$,, ttjellibe$ am loen ger ifassen n wem$ar amcum i yeb$an a yi-d-yer deg wenyir cwiî n cemma. Wayev yennev-iyi-d deg uqerruy-iw abeênuq d-icerreg deg uqendur ines ajerbub. Idammen neggin, nekk rennu$ asu$u. Bussaεd yu$al d awra$, tekfa fellas ddunit. Lmus ye$li-yas,

Page 32: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

27

aqecwal ur nekfi yennugdam ; netta εerqent-as, yesteqsay m ur muqret ara tiyita.

- Cwiî ur s-d-sfiv tiî-is ! - ∑eggne$-as-d ? d netta i d-yuéan $uri.

Tevra-d, tevra-d. d acu teb$iv a s-xedme$ ? - Ad tegrev tamawt. Aêlil. Wissen tura

amek a t-id-mmagren imawlan-is. Öuê s axxam a Furulu, ôuê ! in-as i yemmak a k-terr i$i$den ucettiv.

Teddu$ s axxam idammen ttceôcuôen, cwiî ur yebbi izi$er-iw. Inigan akken ma llan ugin ad amnen Bussaεd ame$bun yettgallan s ûellaê d iεessasen ar d cciîan i tt-id-yebbin, maççi s leb$i-s imi d i yi-êemmel am yiwen deg warraw-is. Maca, akken yb$u yeggul, yiwen maççi yedda yides, tthuzzun kan iqerray nnsen, $ave$-ten imeôôa. Ur nezmir a ncukk degsen, ne$ a s-nini belli b$an ad smentgen times.

Amezwaru i d-mmugre$ $ef wemnaô n tebburt d winna akken ur ilaq ara lmektub a d-iger di teswiεt nni. D baba Lewnis i d-yeslan i su$an-iw. Yemma tedda-d deg igerzan-is.

Walan-d udem-iw yeççuô d idammen, taεmamt i yi-d-qnen di tejmaεt tu$al akk d tazegga$t.

- wi k-igan akka ? i d-yenna baba Lewnis. - n$an-iyi mmi ! i tu$was yema s wayen

tesεa di ta$uct-is, am win a isu$en « abbuh ». Ttarra$-asen-d awal s usennexfet. ∑emmi

yexôeb wudem-is. -£iwel ini-d anwa ? Ay$er ?

Page 33: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

28

- D Bussaεd n Aεmaô. - S uεemmed ? - Ih, yeb$a ay-ine$. Ugaren imeîîawen

lehduô. Baba Lewnis yesfezwi am terûaût. Ur inuda ur ittnadi ad iéer amek tevra. Yerra-d ger wallen-is Bussaεd, n wedrum nniven, d amenza$, yebbi-d lmus, yemme$ $ef mmis n gmas ur nebni fellas. Yeb$a ad imêu tawacult n at Musa, ad ine$ aneggaru deg warraw-is, ad igzem axalaf amecîuê… Yeîîef-itt d tazla, azduz deg ufus-is. Ulin-as wurfan s aqerru ; yerkem ; di temsalt n nnif ur yein yiwen. Yeédem ad yesken i medden amek i tga lêeôma n twacult. Ilaq a d-yerr ttaô : d tin i d tirrugza. Yemma tevfeô-it, tezzu$er yides akk at wexxam. Ïîfen-tt akk d tazla. warεad nebbiv $er tejmaεt mi tenhewwal liêala : asu$u, rregmat. Ttu$ ti$rit nni i yu$e$. yu$al-iyi d tugdin, ttargagi$ am yifer. Amôaê idemmek di l$aci a s-tiniv d aweîîuf. Ggri$-d weêdi. Anda tella yemma ? anda yella εemmi ? deg yiwet di tebbura n tejmaεt tban-iyi-d terbaεt n yergazen ttemdeggaren, εeqle$ yiwen ger leεmum n Bussaεd mi yeôjem, aéru nni yemmeôdex. Yiwen yu$was. εemmi nniven yesseêlelli taεekkazt, yeédem $er tlemmast, yemme$ $er lqaεa ireed-ed yiwen : d baba Lewnis. Deg-yiwet n tezribt, tulawin ssekrent-ett garasent, d ççeqlala d umennu$ ur nesεi sse. Ula

Page 34: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

29

d nutenti gant yiwet n tusna taberqact i deg d-tifrar tebrek imendyal d tezwe$ n lefwavi. Tajmaεt s-immal teççaçaô, yiwen ur yeîîif ti$meôt. Lkeôh ized$en ulawen yeffe$-ed, tiqdimin yettnadin kan tasebba keflent-ed. Teêma. Cwiî kan akka yebbev-ed Lamin. Yuli $ef teslaî. £er tama-s, yiwen wemôabev, yethuzzu amendil n leêrir awra$. - A s-d-tas deεwassu i win a yernun ameslay ne$ tiyita, i yedεa wemôabev nni, s leεyav d wurfan. Imiren kan, yefra umennu$ ger yergazen, ma d tilawin, ttemyettakent tiyita taneggarut, ulac tin yeb$an a d-teggri degs. Ul-iw yekkat a s-tiniv tura ad yetterveq, imetman kfan deg-imi-w, ta$uct-iw d icenfiren-iw qquren. Ivaôôen-iw cekklen, iéri-w yekkaw. Wala$ yemma, uzle$ $ures, acebbub-is akk yerwi, amendil-is ye$li, tettnadi a t-id-teddem degmi yi-d-twala teooa-t, teîîef-iyi-d di tettust teddez-ed iberdan-is. Ameééu$-is yettqudduô d idim, setti wis anta i d-tessençew, yeççuô akk ufus-is d anéaden, Baya tebbi-d yides tafawett n lfuva n εini, tameîîut n Bussaεd. Limmer tafent ur êebbsent ara, b$an-t ad rrnun-t amceççew, êmant d ayen kan. Sεeégent-iyi s lqub d rregmat i ssawavent i tcunga nnsent, ula d nutenti ttarran-asent-id s wayen ssnent. Simi necem s axxam, at wezrib nne$ meôôa ççuren-d lêaôa, refden-d yidsen εemmi ur yettwaεqal ara. Yettwafeooeô s weéru deg uqerru,

Page 35: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

30

yettwet s lmus deg beôdi. Ula d dadda Qasi, yu$ kra n tyitwin s uεekkaz. Ma d adrum n Bussaεd, ççan ti$rit uklalen : Bussaεd yessexcawet-it baba Lewnis, zzu$erent s axxam ur yeéri anda yedda, gmas, yufeg usevsu ines, wiyav yal wa amek i tent yu$ : allen cuffent, udmawen xebcen, lêaûun… Banent-ed akk degsen ccwami umennu$ ; idammen ttqudduôen, iqendyaô qersen, iεumam fsin, mi sersen baba Lewnis $ef yiwen ulemsir, yemma teççuô-asen-d tabuqalt n waman iwakken ad ssirden. - Xaîi, xaîi ! i d-yenîeq yiwen. Anefet-asen akka i yfeddixen, anefet-asen akka i ydammen a ten-id-afen iôumyen. - A k-nesserkeb $ef zzayla, i d-yedda deg wawal amezwaru dda Qasi, a k-nawi $ur lqavi tura. - Ula d nutni d ayen a xedmen, ilaq-a$ a ten nezwir, i d-ileqqem ameslay yiwen nniven. Yal wa d tamusni-is, yal wa yettmeyyiz akken iwala, yettak-ed tidmi-s ; maca, imeslayen nnsen izde$-iten webruy ukukru. D yir tagnitt. Ugaden i d-tessegray. Kra sqerdcen, ulac tifrat f i ters nniya ne$ tin yeççuôen tiî. Fkan awal a d-u$alen tameddit a d-glun s wid nniven. Fellasen ad dduklen am yiwen. D tagmatt i d-isawlen ; At Musa mgal At Rabeê, isenned $ef udekkan, yeqqim. D ileméi yeddan d yiman-is, u yernu “d tacôaft”. Imeôôa rran iman nnsen ttun $ef wacu i d-tusa, amzun maççi d nekk i d madakci. Maca tella

Page 36: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

31

Ëlima d yessis, smektayent-iyi-t-id s dd$el. Ëlima trekkem, tezza tasa-s. S nnig wul-is i tedda ula $er umennu$. Ka-ka a d-tekres anyir-is felli, a yi-d-tveggeô tamu$li nni n weqjun amsuv. Yellis louheô tué-ed $uri tebbi-yi-d. - Muqel εemmik ! Iwenneε. Fellak i d-yevra ubaxix agi. Ama d lehduô-is, ama d tubbya ines, $zen dgi am useffud yer$an. U$e$-tent $er zdaxel. Imeîîawen ugin a d-f$en, qqebre$. Muqle$ yemma, twala-d kra yellan, ur tezmir d acu a texdem. I$av-itt lêal, tebra i wallen-is s tmara : zi$en εemmi ur s-iôuê wacemma, iqeεed-ed iman-is, isu$ $ef tmeîîut-is. - Ffe$-iyi sya, s kem s loifat-im. Tesmermez-ed tekka tabburt. - Iyya $uri a Furulu. Yak ur k-yu$ wara ? Yemêaleq-iyi-d $ures, allen-iw ççuôent-ed d imeîîawen, gre$-d nnehta, snexfta$-d abrid, îîôevqe$ d imeîîi. Yemma terfed-iyi-d, teffe$-ed ula d nettat. Teqqim yides setti akk d dadda Rabeê. Mi s-tvellu tajbirt yemmas netta yettweûûi dadda Rabeê : baba ulac-it. Di tafrara i ysewweq $er Tizi-Wezzu yebbi ttεebga n téurin $ef we$yul. Ur d-yettu$al alarmi a ye$li yiîij. Ur yeéri acemma deg mennu$. Annect-agi, At Aεmeô faqen-as. Zemren a s-zewren, a s-sqiîεen di kra uxenduq ; a s-inin a d-nerr ttaô imi ten-nesdubez linna. At wedrum nne$ ttzuxxun imi ten nerna, imeôôa akka i tt-walin, nugar iten i b$un inin. At Aεmeô da$en,

Page 37: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

32

ttmeyyizen akken nniven, $ursen d nutni i d imernayen. D acu tidmi nnsen ur d a$ tekcim sya ur d a$ teffi$ sya, ur ncukk ara deg yiman nne$. D ayagi i yessawven baba Lwenis yesseggra dadda Rabeê ur yeddi yara d wiyav. A t-yettweûûi ad yemmager baba, ad yawi yides imrigen, u ad yessεeddi awal i kra i$ yettilin, wid kan yebbi nnif, ad ff$en i taddart u ad aεnun ti$emmaô iwatan i wesqiîîeε. Tagnitt d yir nettat ! aêezzeb yugar leqveε. Mi d-yebbev baba s axxam ur t-yu$ ur t-yebli, nefôeê imeôôa ; maca lfeôê nni amzun akken s acu i t ixuûûen ; messus. Annecten n lemêadra, aqeôôeε nni imeôôa rnu $ures wid ttyeîîfen di ccedda, kra din akk di rrayeε. Akken yeb$u yili menyif akka wala kteô. Iêun Öebbi, At Aεmeô deg wakken yewseε wul nnsen, meyzen belli ugaren At Musa, ur sen-d-tuqiε deg wayen nniven, qqimen $ef yiman nnsen deg yexxamen nnsen. Ti$ersi iεumam d iqendyaô, ixebbicen d ifexxuôen idammen, ttaken-d udem n îrad d ccwal ; d tamu$li yerran baba d azegga$, yettfuôu deg urfan. Yettgalla s ‘jmeε liman n yergazen” a limmer yeêdiô i tme$ra n ûbeê. Amzun akken s acu i s-iôuêen. Yemme$ $ef yiwen udebbuz, yu$al iserreê-as irfed-ed ajenwi s yin yeédem $er yiwet n tmeéyant taqdimt yeddem-itt-id. Abrid-is $er tejmaεt, tiî-is s amennu$. Setti, Ëlima d yessis jguglent degs ammer ig-xeddem di beôôa ; setti temêalleq-as-d di temgeôî, Ëlima d yesis ta deg-jufaô ta deg-$allen ; yal ta tejebbed degs akken ur

Page 38: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

33

itekk ara tabburt. Yemma tame$bunt, tessuden-as ivaôôen, tettεenni $er ssaddatt. ∑emmi yugi a d-yekkes allen-is degs, maca ur d-yenni zzant wala r$ant. Ma d nekk urfan-is kksen-iyi tuggdin, tuzart n ta$ect-is tusa-yi-d $ef wul. Mi d-slan loiran, kecmen-d u êellen akk baba ; lad$a yiwen segsen yusa-d s $ur lamin, iceggeεit-id akken a ten-nerou netta d îemman akk d sin yemôabven n taddart. Setti imiren i tekker tessendeh tulawin i leftil n teôbut n seksu. Nettat s nnefxa d wezday n lqed i temme$ s acwari i deg yebbi baba tiéurin $er ssuq tekkes-ed aseεleq n weksum. - Tura a nwali ixanaben inna imecêaêen ma s weksum akka am nekkni a seççen agraw agi lxiô, i d-tewwet deg icunga nne$. - D lêemmeé aquran a sen-d-sersen, i d-tedda yemma yides deg wawal. - Iban fellasen ! d tidett d igellilen i nella, maca s lεun n Öebbi, irgazen nnkent di ddunit nnsen weroin u$alen wudmawen nnsen d izegga$en ne$ nneêcamen ma yilin inebgawen ne$ ma d-tas tizi n tirugza. Deg annect-a i d-yettban yise$ n twacult. Maca d agacur kan, isewweq assenni baba ; xas limmer ulac aksum, setti a d tesεu s wacu ar a tessεeddi iman-is, ur tetu$al ara d tazegga$t, ama d lêemmeé i sen d-tefka ama d ibawen. Mi d-yebbev yiv, dadda Qasi idegger-ed tabburt n wefrag, tujjaq uqbel ad-ikcem. Yezwar-ed igad a yefrun tamsalt. Tura imi a d-asen

Page 39: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

34

imsefruyen, fiêel ma nga tasmilt n twacult, ur twulem i wacemma, ad tefru mebla tazla idammen. Dadda Qasi tennefsusi fellas teεkumt. Ad isiwel i kra n yem$aren n wedrum nne$, wid iwezznen awal u yettnawalen taqbaylit, $ursen a d tili tsarutt. Baba ur yugi ara ; tettwacudd, ilaq a d tefsi. Dadda Qasi yeffe$. Tulawin akken ma llant ddzent iberdan nnsent, yefkatent wemnar n wexxam akin, rrant $er texxamin nniven. Maççi deg wexxam ideg a yili wegraw ar a qqiment ! anagar setti i yesbirecwen $er lkanun, tugi a d teffe$, ur tezmir ara ad teqqim ur d-teggar ara iman-is, awal-is a t-id-tini. Yusa-d lamin, vefôent-id sin yemôabven d wazal n mraw imusnawen. Nnven-d akk deg ibeônyas, kecmen-d $er lêaôa, leêêun s waddud yewzen yufrar, wa deffir wa. Baba yemmuger-iten s wawal aéidan, yessuden-asen i lecyax iqqerra nnsen $ummen iqlemyan. Baba Lewnis isenned deg yiwet n te$meôt, yettekka $er tesga. Yiwen weεdil d azegga$ sersent-tt-id, yeîîef akk ti$er$ert. Mi d-zegren i wemnaô, kksen irkasen nnsen, sersen-ten din ; yal wa yeεna amviq-is, zzin-d d tasqamutt. Baba yegguma ad yesers iman-is, yeqqim s ibeddi, isenned s asalas. yekesmumi amzun s acu s iεerqen. Üellan $ef nnbi (yess i d-zeggiren yal inaw), lamin yekker a d-yemmeslay. Baba igzem-as-d awal.

Page 40: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

35

- Tamezwarut, môeêba yiswen $urne$ ; tin $ers, uvan $ezzifit, zwiret deg-mensi, syin ôôay asaεdi a t-id-yefk Öebbi. Ïîemman ôuêen ad gallen, maca d asεeddi n wawal kan, acku éran ilaq ad ççen, tura ne$ ticki. U yernu ad ççen snat n tikkal, imi ma ff$en s $urne$, $er yefnaten nne$ u$ur a ôuên. Meyzen garasen, ufan d Öemvan i yesεan lêeq, limmer ad zwiren di seksu. Akkagi, ad yers lqut nni s lεeql-is di tεebbuî weqbel ad ççen wayev. Baba di tama-s, iwala tamsalt s wudem nniven : yeéra ma teççiv taggella d lmeleê akked yiwen, yewεeô akken a k-yexdeε. Iwakken a $-dεun s lxiô u a ttewwet lbaôaka $urne$, ikmes-asen i sin yemôabven nni xemsa duôu i yiwen. Aba$ur n wecwari ame$bun yemmar s ifassen nnsen. Maca ulac u$ilif, ters-ed lehna. Seksu lεali, aksum aleqqaq, tiéeî n wawal garane$ d lecyax, tesseqefev-as-d s cwiî n tecrift. Xas iles ôéag qeôôiê, ad yu$al d aéidan am tamemt. Tiyersi a d tefsi. Targa idammen ad tanef amer ad mmaren ger yemdanen yezzin s weεrur i taluft. Ttif ôôay uzzal. Ama d at Aεmeô, ama d nekkni, yiwen ur yettnadi ad yessem$er tisri. Maca, iwakken ad yeqqim yise$ zeddig, ulac wa yeréen $er wayev. Di tegnatin am tigi, imuqranen d lecyax n taddart ur ttarran ara taqejjirt $er deffir ; s werfad uqerru akk d leqder i d-ttadden, u l$aci imeôôa ta$en-asen awal. - Wali zi$ ! At Musa ma d ise$ nnsen nutni i d-yesεettben timira n wid yettgallan s jmeε liman,

Page 41: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

36

usan-d ad ssinfen deεwessu. A nessirem ad awven $er yeswi nnsen. Di tilawt, ulac win yunzan. Ur yuksan êed i t-yu$en ! Imêaddan yennumen timsal am tigi, éran belli, yal tikkelt, tferru s sin imensawen iéidanen d cwiî n lemleê ufus, ula d win s wudmawen. D$a mi fuken uççi, sdentt akken ilaq, swan s tawant ; εeddan ad fken lfattiêa : yiwet i wid yeddren, yiwet i wid yemmuten, yiwet i ssadatt d iεessasen, yiwet akken ad tewwet ûûaba, ma d taneggarut i yise$ n twacult. D tagi i s-d-yusan i setti deg wul, tellez am win yefuden yeswa. Akken llan medden a nili. Iwakken ur n teffe$ ara i leεwayed n taddart, εemmi yeêka-yas-d i lamin amek tevra. Atan : « Furulu yusa-d s axxam yettquddur d idammen, qrib yemmut. Rri$ $er Bussaεd a yi-d-yini amek d-tusa, yerra-yi-d s yir awal. Nemyuîîaf, nennu$. Azrib nnsen, d ayen teéram, yezga-d $er tama n tejmaεt, ff$en-d akk At Aεmeô imi d-slan i wmennu$, wwten-iyi-d s lmus. Widak nne$ bbven-d, mi walan annecten, ur cudden ara ifassen nnsen. Tekker. Wwet a d wwte$. Syin tusam-d ». Tban am yiîij uzal. Darani $ursen akk axbiô amek i tebda amek i tekfa. Amezwaru i yellin taqaεett, am akken i s-nefka leqder i$ yefka lêeq, am akken i$ yefka lêeq a senyefk di$en lêeq i wiyav. Widak i d-ileqmen awal-is, nnan-d azun ayen d-yenna. Cebbêen-d kan ameslay s imedyaten, s yenzan d isefra d-yebbi umeddaê di teqsiî. Awal tura i lecyax !

Page 42: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

37

Yiwen degsen yeddem-ed adlis d aqdim, yura s taεrabt, berrik seg wabbu, yennev deg yiwen ubeênuq : d nnesxa. Ye$ra-d akken cwiî degs ur nefhim tabruyt. Yedεa-ya$ s wayen yelhan u yessawel i lbaôaka, yu$al din din, yendeh s kra yellan d aεessas ar d a$-d-tas deεwessu limmer a nesmenteg times. Imiren kan setti tekcem-itt tugdin, tué ar $ures tessuden adlis nni. Ma d εemmi ilaq-as ad yessers afus-is $ef nnesxa nni u ad iggal fellas ur inuda $ef At Aεmeô, ur yessem$ar tisri. Ula d ifnaten nne$ da$en ad ggalen. Fiêel ma yesla uôumi a yesmeckuklen taluft. Maca imi yuzlen idamen, lqavi a d-yessekcem tacyaxt-is, d acu lamin a t-yessedhu s εecrin n duôu a s-yefk si leεvil di loib-is sya ar asmi a s-tent ne$rem nekkni d At Aεmeô. Annect-agi yakk nnan-a$-t-id. εemmi ur t-id-yuli wawal, yerra s-ul-is ; isewweq ; baba yellez. Ma d lxiô gara$ d At Aεmeô yegzem s ya $er zzat. Ulac win sent-igan ccan i tqulhatin agi imeôôa, awi-d kan a d-ters lehna, ad yekfu îîrad fellane$. Im$aren ff$en s $urne$. Rran $er At Aεmeô a sen-d-sersen talwit am akken i $-tt-id-sersen, u seg wassagi akin ur nettemlaεi yara yidsen. Tesqama-a$-d $layet. Nu$al d icunga. Wa ur yettaf wa, wa ur ixeddem lxiô i wa. Ma d Bussaεd, xas ad ikkes a$bel i wul-is, maççi azekka a yi-d-yaf qqime$ $er tama-s iwakken ad lemde$ amek kesun iqecwalen n leqbayel.

Page 43: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

38

- V -

Xwalti zed$ent i snat deg wezniq nne$. Jeddi Ëmed yeooa-tent-id di texxamt ur nesεi taεrict ur nesεi addaynin. Di te$meôt iεannec yiwen ukufi annect ilat iwumi ur zmirent xwalti at ççaôent. Ssqef yekna-d, ma d tabburt d yiwen n lluê i d nettat. Tehri n lêaôa ur tεedda yara lqed n wergaz, te$zi-s dayen i d tasga. Nemdukmaô zzdaxel am ibuêeddaden di tewrizt. Maca leênana tufrar-ed : lêiv tmussev a k-d-yeslef amzun a k-yessinef εinettu, ijeqduren a s-tiniv ttecmumuêen-d di îlam. Awah, xaîi ! Lqefû , teméi-w ur yelli d lêebs, ur t-yezdi$ unu$ni. Ussan d-ssεedda$ din ufgen am wavu. Ur ssine$ ara isem n xwalti almi tent ssne$ nutenti s tiad nnsent aîas. Isem, $er $uri, amzun ulac-it. Ur yesεi anamek. Akka ula $er baba d

Page 44: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

39

yemma. Nekk $ile$ d nnecôaêa asmi, yellis n εemmi tamecîuêt tenna-yi-d belli baba isem-is Öemvan, babas Lewnis, yemma Favma ma d yemmas Ëlima. Imiren i faqe$ belli d wiyav i sen yessawalen akagi, wamma nekkni nefka-yasen awalen ççuren d sser d leênana u yernu n yiman nne$ kan. Nek $uri xwalti ur sεint ara isem : yiwet xalti tayev nanna. Tin umi qqare$ xalti d nettat i d tamenzut. Ttwali$-tt ger wallen-iw teççuô, $ures tazmert. Tugar yemma i $er tettak cwiî acbi. Udem-is rqiq u $ezzif, tiênakin-is zegga$it am usisnu. £ures lqed d tuzert, allen d sin iεeqqayen uzemmur aseôôaoi, muqrit u berrikit. Ma d amzur, teskerfit ne$ teooit, seg wakken yeççuô, yezga cwiî kan $ef tuyat-is, maççi d ayen tett$umu ne$ yettaîîaf umendil. S wezday lqedd i tleêêu, akken d tuwεiôt i d tushilt u d tasusamt am yemma ; d ayen teooa ta i teddem tayev. Ma d tayevnin sawale$-as Nanna. Mi sεi$ setta iseggasen di lεemô-iw, nettat tessawev εecrin. Kifkif-itent di lqedd nettat d louheô, yellis εemmi, d tizyiwin. Yessis εemmi akken ma llant qqaren-t-ed tif yessetmatsent di tezyen d ûûifa. Di leênana éri$. Tioiratin imeôôa êemlent-ett, tin yekkren a k tini « Yamina nne$ ». Babas iεuzz-itt $ef yessetmas, tiden u$alent-as am yemmas. Tennum tta$ent-as awal, tebbi-tt kan akken. Tesseqdac ula d Favma, xas akken s warraw-is. Ma d xalti, ur tt-id-ttqamaô deg wacemma, ur s-d-teqqar la zzant wala rr$ant.

Page 45: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

40

Ma ttmeyze$ akka tura, afe$ $ursent lêeq imi s-fkant ôôay i nanna. Yemma yeddren ger lehmum d i$ublan, yeôwan asawen d ukessar, yeswan timeôéuga deg wasmi temmut setti, syin yerna $ures jeddi, teqqel am lexyal n tebêirt ; aksum yezwi, ôôay yesbek. Ur tettnamar, ur t-tteddu di nneqma i wid têemmel. Ma yella win iréan awal-is mi d-tefka tidmi-s akka yiwen wass i useggas ur s-d-uqiε ara, ad tessusem amzun kra wer yevri. Ma d xalti, awal sin teîîerveq. Têemmu am baba Lewnis, maca netta d argaz, yettnwal taqbaylit. Qqaren : « Ddaw webrid, nnig webrid, leqrar-is d abrid », $ur xalti xaîi, tezga tecev. S tikli am ta, d awez$i iwakken a d-ters talwit ne$ a tt-éev leêmala ger loiran. Xas rrsen-ted, ur ttdument ara. Maççi d tikkelt maççi d ssnat, xalti wiî ur tessemsi yessis n Ëmed deg ulawen n leεmum nnsent. Imeîîawen n yemma ur gin leεnaya, a$unzu n baba ur d-yeqvi liser, aêami n baba Lewnis am yile$ n wuffal, ur yebbi ur yerri. Iêun Öebbi tella « Yamina nne$ ». S lehduô ines êlawen, Qasi yessuruf i xalti ma yella tennu$ tameîît-is ; Dadda Aεôab yettara iman-is maççi fellas ma yella yettwargem ; tameîîut n Dadda Aεmeô tesεuééug i lqub. Iles aéidan iteîîev tasedda. Tefka-yas-tt-id twenza-s, i nanna ! Tuklal. - Ur smeêsiset ara i xalti, ay atmaten ! d tamehbult nne$. D tamhbult nnwen. Ilaq awen a s-tawim. Ssukkes-t-iyi-d ayen i wen yehwan, ssukkeset-as-d i Favma. Wama nettat ! ur

Page 46: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

41

tteççêet ara fellas, anef-as att smuhbel. Bih bih ad tu$al ad tendem. Akken i tveôôu. Xalti imir imir tettendemmay imi tt-yeffe$ leεqel. Lad$a att terr i ymeîîawen d usmu$ben, att ttlummu deg iman-is. Afus t$eééa, s tazla i tettôuêu $ures a tessuden. Tmeççeê kra tessusef. Wid yettna$en akked xalti ur ttamnen ara iman nnsen, maççi d tameîîut nni n lina, tikwal qqaren-as ma maççi d tameslubt i deg d-nemjadal. S umata tferru talft. Akken i s-surfen ass-a, i éran as surfen azekka. Xalti akken tesserwat i tessizdig. S sshala i si tgeddel is i tettu$al. Tettawi-d ccêani tamara ur tt-terri. Di tilawt, ddeqs i yesmusluben aka am nettat. A ten-afev êninit wulawen nnsen. Ur teffren acemma ; ur teddun di nneqma ; ur ttarran nnmara ; ur sserfuyen yiwen. Ttawin ddeôk almi sen-yu$al d tucva. Teddun di leb$i i wiyav almi vuôôen iman nnsen. Imuqranen qaren-as wigi « d arrac ! ». Xalti segsen. Yura di twenza-s akken a teqqim alma temmut. Dayemi i ssεuééugen i wayen a d-tini, teqnen allen nnsen $ef ayen a texdem. Tedder ddaw n tecvaî n Nanna, tetta$-as awal maca tikwal s nnig wul-is, s wekras n wenyir, am llufan nni ur nelliz ara, yesmermuzen kan weêdes ; akken xalti. Kra n teswiεin tettaf-ed, ma k-d-tini lêaoa $ef yiwen am umesmaô di lluê, a s-tiniv tettkacaf. Tettaεqal wissen amek ? Win têemmel a tesdari $ef wayen n dir, d ayagi. U yernu, ur s-d-yettas di lbal att-faôes tagnitt iwakken a ttesεu cwiî n lhiba. Xaîi, tidmi-s teffer-itt $ures ; tabaε ur

Page 47: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

42

tezmir ara a tt-id-tessefru, i wumi a tt-id-tini ? Tikwal da$en, ur tuksan ara att-îîef tavsa ne$ a tteffer imeîîi, tessufu$-ed kra yellan deg wul-is ; d leêmala ne$ d a$unzu, d lqeôê ne$ d lefeôê. Cwiî kan akka da$en ad tu$al ad ters. Ameyyez n xalti ires-as deg ul i Furulu am teêbult taêmayant di tεebbuî. D tidett, nanna êemle$-tt nezzeh. Ma yi-terbu deg rebbi-s, tkemmez-iyi yakk, tssudun-iyi, tettbuddu-yi s kra yellan. T-tteddu-yi aîas di leb$i. Maca xalti, maççi akken. Tettwali dgi d amdan am nek am wiyav. Tettarra iman-is tettmeslay yidi s nniya-s, tettak-iyi lêeq ma sεi$-t, tessevlam-iyi ma ilaq. Amzun d tizyiwin, nettemceqlal seg-ul, s tidett nne$ ; u tikwal nettnecôaê am sin llufanat. Ufi$ iman-iw yides d ayen kan. D ayagi iyi ooan êemle$-tt. Asmi kecme$ i tikkelt tamezwarut $er xwalti, d wetma id-iyi-bbin. Tettbibbi-yi imi akken sεi$ tamudi n sin iseggasen. D asedhu iyi tessedhu Baya nne$ iwakken a neoo yemmatne$ ad-telhu d leqdic-is. S yin, teqqel-iyi d tanmi. Degmi zemrent tqejjirin-iw ad iyi refdent, ttwint-iyi, amzun ttwajebdent s ddkir, $er texxamt n xwalti. £er din kan i ttarra$, din kan i ttafe$ iman-iw, ma xvi$ deg wexxam nne$, ur tesεiv anda a yi-d-tafev s nnig axxamt nni n xwalti. Baya nne$ ezga $er xwalti, seg wasmi meééiyet. Yu$al d axxam nne$ wis sin. Nga tawacult nniven tamecîuêt garane$ kan, s lesrar-is, s wuraren-is, s wurfan-is. Ma d imennu$en nne$ tessefsaxiten leêmala am wedfel yessefsay yiîij.

Page 48: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

43

Xwalti xeddment afexxaô, xedment tavuî. Lêaôa tezga teççuô d tibuqalin. Di te$meôt, ar tama n lluê, tsenned taffa n yes$aren i s a d-qdent asmi a d-yawev lawan. Deg umezwaru n efsut i beddunt lxedma ufexxaô. Baya d xalti, seddaw taddart i d-ttemêelfafent s yesnan yeççuren d tala$t. D tirac itt-fettrent di lêaôa iwakken a ttekkiw, syin att-ddzent alma tu$al d awren. Att-ôôucent s waman a d-yeffe$ am urekti, a t-ooent a d-yekkussem. Mi εeddan fellas sin wussan, a t-id-kksent, as-sefrurint kra iceqfan n tbuqalin yeréen a t-εerkent di snat yidsent akken ilaq lêal. Iceqfan nni yeqden yakan akk d tala$t tamaynut ttken-d afexxaô ur netteqqiq ara. Tura d afeûûel i d-yeqqimen. Xalti, ad terfed abruε-s alma d tigecrar, a ttxemmel i i$allen-is alma d tuyat ; s ufella n yiwet n telwiêt, a d-tesers tala$t ; a tt-teddez, a tt-teεrek, din din a d-tessufe$ talqaεt ama d uskir, d tarbut ne$ d tabuqalt, d taêbult timdewweôt. Ma tger iman-is deg ufexxaô, tettarra lwelha-s ala $er din. Nek éri$ maççi d lawan n lehduô. Ttanef$-as. Udem n Nanna yezga yecôeh, ur tettêiri ur yelli. Ula d nettat a d-teîîef ayen mi zemren ad awin ifassen-is n tala$t, ad treggi, ad tmettel, ad tberren degs alma yu$al d ajaεbub, yettle$wi amzun d azrem; Mi meqqer, nettat teéra te$zi i s-ilaqen, a d-tgezzem d tileqmin, syin a t-id-tezzi s lemêadra i teêbult nni i d-thegga Xalti. Afegrun deg ufus, ad tjebbed tala$t nni, ad tessirqiq degs

Page 49: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

44

alama tεeôôeb-ed telqaεt n lêila teb$a a d-tessufe$. Mi tekfa yiwet ad tu$al $er tayev, kan akken, ur tettεeîîil ara tetteqvaε-ed wetmas. Xwalti, ur d-ttheggint ara sennig ôebεa n t$awsiwin $ef tikkelt, acku meééiyet lêaôa. Mi tekfa tneggarut, tamezwarut att-ya$ lêal tekkaw cwiî, teswa. A d-teddem taûveltt nniven yeççuôen d arukti a s-tt-ternu $ef yiran. S ufegrun tettekkay, tessirqiq, tesseεdal tale$t nni i terna. Simmal tettemsal degs, iran ttalin-d, ta$awsa tettεeôôib-ed cwiî. Annect-agi yakk d Nanna i t-ixeddmen. S tvidac-is i d-wezzen lêila nni amer a s-teεwej ne$ a d-teoo iεeôôiben s ibeôôa, teslufuy-as iwakken ad tilwi$ am win yeslufuyen i llufan ; leênana-s imeôôa teger-itt degs. Maççi ala tileqwaε it-tteg Xalti, ula d nettat tessen am Nanna. Maca, win iddan iéra, tibuqalin id-ittef$en deg ifassen n Nanna weêdsent. Zgant weznent, qeεdent, tuli-d tεenqiqt nnsent u sεant imi amzun yeffe$-ed si lqaleb. D tidak-is i d-yufraren, i smenyafent sut n taddart. £er tecbeê i cebênt tbuqalin-is, terna-yasent tefses. Yal tin ixeddmen afexxaô udem i d as-tettak. Sekn-ed tabuqalt i tneggarut degsent a k-d-tini anwa afus itt-ixedmen. Degsent, yiwet ur tegdil Nanna ; Rnu acôah idehnen udem-is deg wemviq n nnefxa d zzux. £ef ayagi i tettwaêemmel di taddart, kra d-yeff$en deg ifassen-is yenza. Xalti, ur tettasem ara di metmas, mgal tulza i tellez imi tt-tesεa. Neqqar s teqbaylit : “d ayen yellan deg wul n wemdan i d-yettef$en deg udem-is”. Deg ul n Nanna, anagar leênana i t-

Page 50: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

45

ized$en, d tin i d-ittef$en di t$awsiwin txeddem. Xalti, d tamezwarut i yfeôêen s wetmas, tettaoa-yas akk ayen iweεôen, nettat tlehu-d d tisebbalin d wuskiren d tuggiwin. Lêaôa d texxamt mdekmarent di leêwal, ula d akufi i$um. Tikli nne$ d acrured am win ileêêun $ef tmellalin, ambiwel nne$ s lemêadra amer i nettruéu. Xas akken, nek d Baya ur d a$-d-iris ara di lbal atent-neoo. Nessedhan allen nne$ s tmu$li. Xalti, yezga yekres wenyir-is, ma d Nanna ters am lmalykat. Yal ta$awsa s tmacahutt-is, ama d tafedreqt, ama d taberradit ama d ayen nniven ; simmal tettban-ed d acu-tt, simmal tettnerni ne$ t$elli deg wulawen nne$. Tikwal ma d-teffe$ yiwet tezleg ger ifassen n xalti, nettkaεkiε d tavsa, nettat imiren a d-yerwi ugellaô-is, att-teîîef att-tewwet $er lqaεa ad tefruri yakk d iceqfan. Nekkni d tarewla, a neffer deffir n kra n tsebbalt ibedden kan $ef cceê, a nettavsa d tufra ; cwiî kan akka, xalti a s-$lin wurfan. Mi kksent deg we$bel afeûûel ufexxaô, ayen iweεôen yekfa. Taεkumt tennefsusi. Ayen d-yeggran d dhu. Mi qqurent t$awsiwin nni ; ilaq ad bôeqcen. Tid ur teqdent ara, am tberruday, tisebbalin, ssedhanent-tent s tumlilt, mezzint-tent iwakken ad ilwi$ent. Acku tale$t s i ttwaxeddment tettak $er tewre$ ma maççi $er tezwe$. Ula d Baya akk d Titi ggarent ifassen nnsent. Amzay ur yeêwao ara aîas n tmusni, d aslufu s ufegrun ne$ s uzemzi alegga$ akk d tuksa iεerriben ne$ ikeεruren ma qimen ur sen girent ara tamawt

Page 51: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

46

tidak ifeûlen lêila nni. Yessetma yebbi-d fellasent ad lemdent ayen mi zemrent. Deg usberqec ur tesεiv wa d-iêamin xwalti. Zeggirent di teεmamt, a s-d-zzint i lêila s lme$ri, syin ad u$alent $er wesberqec s yemkuéen, ikerdisen d twinas. Ijeôôiven ireqaqen, anagar Nanna, yiwen ur yezmir a ten-id-yawi εedlen, weznen, ur zellgen akka d wakka. Ma twaliv ti$emmaô nni amek i tent-ttεerrib, a s-tiniv d ayagi kan i d cc$el-is am yiv am ass. A sent-ed-tezzi yiwet yiwet i texxamin nni d tiddas nni d-tessufe$ xalti. Weznent u gdant ta wer tugar ta. Nanna d taéurit d wawal. Tafsut meôôa sεeddayent-ett deg ufexxaô. Ala tuqda i ttaooant i wnebdu, imiren i twulem. Mi ara d-yawev lawan nni, xwalti ur seεunt ugur, acku d asar$u i d a$bel, nutenti yu$ lêal tεennec taffa di lêaôa nnsent aîas aya. Ass n wu$ud d ass asaεdi. Ttεegginent-ett. Ur yettili d lexmis wala d loemεa, iêeôôem-it Nnbi, i d-nnant ... Letnayen da$en mêant-ett leεwayed, wissen ay$er. £ef akken d-qqarent tid d-yecfan, tuqqda igerzen tettili deg wass n ttlata d wass n laôbεa, axxi kan ad yelhu lêal. Takummict usigna deg genni ur ilaq ara ad tili. Cwiî ubeêri yezmer ad ig tawa$it imi di lexla, beôôa n taddart i ttarrant u$ud. Tasraft nni yu$alen d lkanun t$um imeôôa s ticcicin, acemma wer d-yettban degs ala abbu d-iteff$en i nettwali. Mi ar a tendeh tmes, lal ufexxaô tettergigi am yifer, amer i d-iveôôun : zzheô uεwij, yir tawenza, lmektub, ayen $ef wer yebni bab-is, annect-a yakk yeskaway ifadden. Ajajiê yettenkaren zdaxel

Page 52: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

47

nsell-as izehher am asif d-iêemlen mi ara yeskefkuf. Ma yesteôviq tiqejmyaô akk d tiqecrin, yal wa tasa-s di lkumca-s, acku imiren ig ttfelliq ufexxaô, yettûeεûiε am weεbaô. Atan ayen ttaggden medden ; kra imeêêen bab-is deg useggas, kra yeôwa n lmerta ad iôuê deg yiwen wass. A d-ggrin d iceqfan : wa yebva, wa yewwet degs i$isi, wa yeffurem, lêaûun... Alamma d Öebbi ma yerra tiréi. Ur d-yett$am uba$ur. Yella deg wawal : terreé-as deg u$ud. A d-ggrint wallen i ymeîîi. Mi ar a twenneε tuqda, yemma d baba icerreh wudem nnsen amzun d tame$ra $ursen maççi $ur xwalti. Yekkes unezgum n lqut, akufi nni amuqran n xwalti ur yett$imi ara d ilem, xas ur yettaççaô ara alama d imi, ayen is ar a ssεeddint tagrest yella. Nnûib nnsent yusa-d. Lêilat timecîaê ttnuzunt s wayen ttawint n teméin ; tibuqalin d tberudday s wezgen umud, isugam d tsebbalin s umud. Baba tennefsusi fellas yiwet n teεkumt, yeéra ula d arraw-is ad ttekkin di lqut nni, maca yeqqen allen-is, maççi s ufaôes ne$ d dd$el, d acu amzun d yiwet n tawacult. Darani, aêami yettêami tilewsatinis, ur yelli $ef udem n medden kan, seg ul zeddigen i yeggar afus-is. Itellez mi ar a $ektent tidi nnsent, ur meênent ara di rrayeε ; muqqer ussis wer yumis. D netta i d-yettawin iqjemyaô, d netta i yettqeddiren tiqecrin, d netta i yessendahen yemma akk d Baya iwakken a d-awint tale$t u ad êamint xwalti di leqdic afessas n wexxam. Ass n wu$ud yettqerriε $ef user$u nni

Page 53: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

48

amer it yettawin, yu$ lêal srusuyent tameddit, ttheggint i wzekka nni. Akken kan a d-yenqer yiîij, xwalti di snat ad krent ad $iwlent $er din. Ma ssi$ent times, baba yettili yidsent. Mi tekfa tuqda, amviq nni yettu$al d ôôeêba n tlawin d tullas. Ggarent meôôa ifassen nnsent, ttêamintent deg siwev. Maca, llant tid umi zzur wudem, tid umi $uzzif ufus ur nettêezzib i tukerva. Xwalti iteffe$-itent leεqel deg wannecten n lhul. Baba di îîerf yeggar tamawt, kra yellan $ef tiî-is. Ur d-tezzi yara dduôt ne$ snat, kra din yenza. Timéin kecment-ed, yu$al fellasent u$ummu, yal wa yufa leêsab-is. Amdukmer yekfa, laé nezzi-yas s weεrur. Ma d azeîîa, xas ur yettawi yara amviq aîas, yeêwao nnveô. Ggarent-ett di tesga ; a d-sbeddent snat n trigliwin, ifeggagen ad wwten si trigla $er tayev, asegru a ten-yeîîef am cced. Ala azal ideg a yεeddi wemdan i s-ttaooant garas d we$rab. I yeb$u yekkit, ulac win yerza u$bel-is. Mi ar a zeîîent, a d-sersent alemsir ne$ tagertilt ad qiment fellas, ad sendent $er lêiv. Mmeslay $ef yiman-ik : êku-d tamacahutt, awi-d timesaεraq, ssefru, ur tvurrev yiwen. Amzun d asedhu i ssedhuyent iman nnsent degs ma ulac cc$el nniven. Uqbel a iger uzeîîa, xwalti sqerdicent taduî. Mi ttgant d tibnavin, ad ttelment s yeédi syin s truka. D ulman yesεan inze$ i yettu$alen d ided. Nanna tessufu$-iten-id d ireqqaqen am imezran uεudiw, tesse$may-iten, u tesberqic azeîîa am akken tesberqic afexxaô. Ma d xalti, a s-

Page 54: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

49

tafev ixef-is di lxedma ufexxaô, wama deg uzeîîa tesferfuc d nnger. Ma teddez s uyaéil, tikwal s lem$awla tikwal s ttawil ; ur tesεi yara yakk lmizan. Mi teêbes, xas in-as d yiwen deg ulman nni i tesse$res, ilaq-as at-cudd. Ur tbeqqu yara Nanna, maca limmer a s-d-tesbin ne$ att-kres fellas anyir-is, xalti imiren ad tdegger kullec u ad tekker din. £ef ayagi i teb$u tessexseô wetmas teqqen allen-is Nanna. Iwakken ad tekfu ayen tger, ama d aεdil ama d abernus ama d ayen nniven, Nanna tezga tettεawaz $er teftilt tader$alt n yiwen lmeûbaê aqdim. Maççi d tikkelt ne$ d snat iyi tezzuzen s tuddza uyaéil, i îîse$ ger xalti akk d Baya. Ma wer a$-d-iris ara naddam, ma tili Nanna tzeîî nekkat-ed timucuha u nettwanas-it. Zemre$ a d-ini$ belli timucuha jebdent-iyi $ur xwalti am ddkir. Baba akked yemma weroin sen-sli$ wweten-a$-d yiwet kra n wass. £ursen d timucuha n ddunit kan i yellan : ta tûubb ta tuli, ta tezleg ta tselles ; êala ayen umi ur éri$ tigert. Di kra n teswiεin d tuççit n weksum di loaô ne$ deg yiwen i$-yettilin i wakken ad yemsu deg ul-iw. Aεiwez yidsen ur yesεi lbenna $uri. Maççi am xalti, ma d-têekku nettu$al nek yides d wiyav. Tettlal-ed tefsut deg meslayen-is xas d agris i ygezzmen di beôôa. Tkeççem dgi tmacahutt. Limmer ttafe$ ad ççe$ tasa-s d tazegzawt i ugellid d-i$evlen rrebrab di tmurt-is ; tettrusu-yi $ef ul tmettant n tteryel s ufus n Mqidec ; $ellin-iyi-d iberquqen ma tili ya m bab teooa i laé arbib-is yeggujlen s yemmas u tagara ma d-yas wergaz-is a d-tesbib

Page 55: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

50

tilufa $ef weqcic wer nednib ad yernu ad ya$ ti$rit ; tikwal ssarame$ ad ili$ d igellil d-yufraren s tiêôci-s ger tezyiwin-is i tefren yellis ugellid nni mi yeslef sser. Ayen beεdent nnehtat d werkas n wenyir imawlan-iw ! Tamacahutt tettquddur deg-ymi n xalti u tesse$-tt am aman unebdu. Wala$ uêric d nniya, bu tissas d bu tasa n tyaziî, bvi$ ger tidett d tkerkas, ger ûwab akk d targit. Xalti tezmer a yi-d-tessevs am akken a yi-d-tesru. Wissen ma yi-$iv win i yittilin am akken iyi tt$aven isaven n tmucuha ? Ma ten-t-id-kkat xalti, t-tettu iman-is amzun tettamen yissent. Ula d nettat tettavsa u tettru yidi. Ma ttili d tmacahutt i$-yesnu$nin neggan ulawen nne$ qebren, ma d tin yessexlaεen ttergigi$ am yifer êerûe$ $ures a yi-tekkes cwiî n tugdi. U$ale$ sne$ d acu i d anza, d acu i d tawkilt ; lfal n temôeqemt, n bururu, n wemcic aberkan, n wewtul ... Ddaw weεlaw, i lêamu ger Baya nne$ d Xalti, tabburt n wefrag d tin n texxamt sekkôent send a d-ye$li yiv, imeééu$en-iw llin, kra yellan iqbel-it lmux-iw. A mendeô ma ylaq-iyi ad ff$e$ $er lêaôa weêdi? Aksum-iw ad yeccirew, ul-iw ad yekkat amendayer ma d i$esmaren-iw ad ceîîêen ; cwiî uskerwec n wemcic ne$ n wavu ad su$e$ ne$ ad qare$ din amzun d kra i d-ileêêun $uri ne$ i yi-d-yesbecbucen. Lexyal yellan a t-wali$ d alaxeôt ne$ d awa$zen-iw. Awah ! Xelûe$-t $lay lawan nni aéidan n tmucuha acku ar tura teqqim-iyi-d lxulεa. Asu$u n tekεebt ne$ n bururu tthabi$-ten, êala yir lfal i ttwali$ degsen, êala abaxix umi sawalen. I

Page 56: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

51

b$u$ nedôe$ iman-iw, tamu$li n lmegget tezga tessexcawat-iyi, ne$ ahat ad zegre$ timeqbert n Tizi deg yiv ur yi-d-teccef ara tidi tasemmaî ? d awez$i. Akken yeb$u yili, tajmilt n Xalti muqqret imi yi-tessekcem tirga, imi yi-tesselmed di teméi-w amek a d-snulfu$ tagelda deg i ttelze$ ma xaqe$, tagelda m tsarutt n wewra$ yettwafren u tin mi medlent tebbura anagar i nek.

- VI -

Ccfi$ am ass-a i tikkelt tamezwarut mi zegre$ amnaô n lakul. Üûbeê nni, lli$ seêmuye$ di lêaôa, akken kan tekcem yemma s axxam a d-tawi ôôefεa n lemleê d wuraw n seksu, baba yusa-d di tejmaεt ; yecôeh wudem-is u yetqelleq. Tifedôeqt uyefki trekkem s ufella n lkanun. I nek umi d-tεeddel yemma d acu ara ççe$. Maca, i wakken a yi-d-iûaê imekli am win n wassen, ilaq a t-ssefk teswiεt : ad yili seksu, a d-yagar uyefki u da$en zzehô-iw ad yili d adrar,wetma tamecîuêt ur tettili yara din ; acku ula d nettat a d-tessuter amur-is, ayen a yawin yemma a$-d-ternu ne$ a$ tebvu winna yellan, u ma ulac aîas, d asqav kan a $-tesqev. Assagi tevsa-yi-d. Weêdi i εence$ zzat n tfedôeqt nni. Xas akken ttnudume$ u allen-iw ççurent d tirtaw, aεebbuv-iw yuki-d. Qqaren : ala ayen yuran kan a teççev ; d tidett. Segmi d-yenîeq baba, yufeg felli naddam, réag deg-imi-w lqut. Ur d-yemmeslay ara : isu$-

Page 57: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

52

ed. Yessefrawes-iyi. Imiren kan uki$-d am win iyi d-iôuccen s waman. - £iwel, $iwel, i s-yenna i yemma, ssired-as tifettusin-is d wudem-is, tamgeôî-is d timeééu$in-is. Tenniv-as ahat ccix ad yeqbel ibki am wagi ? - Ula d tabeônust-is tumes. Anef-as ar azekka a s-tt-sirde$ ad iôuê d azedgan. T$illev yella kra umi sli$ deg wayen d-tenna yemma ! - Teb$iv ad izewwer abîal i t$uri ines. Azekka ad ttwaîîfen akk imukan. Nnan-d weεôen iôumyen, u yernu ala netta i nesεa. Ur ilaq ara ad ya$ ti$rit $ef demma nne$. Darani ; maççi ass amezwaru a nawev d ineggura. £iwel, $iwel. S lem$awla iyi tessared yemma. Imiren kan bbve$ $er lakul. Amôaê yemdukmer deg warrac am tzemmurt di zzerzuô. Mazal-iyi îîeglile$. Ah ! Anda-t imekli inu ... Deg wexxam, wetma tamecîuêt, titi, ad taf iman-is ; weêdes a tessewlellef tifedôeqt nni n seksu d uyefki. Ass am ass-a ad as-tecfu. D tawenza-s i s-t-yefkan. Ass amezwaru, dduôt tamezwarut, aseggas amezwaru, ur d-ooin ara lateô dgi. Ayen b$u$ nuda$ di lmux-iw, ulac i d-yufraren. £urne$ sin lecyax, d arraw n tmurt di sin. Yiwen d azuran, d awezlan, d bu leênak, a s-tiniv yezga yecmumeê wudem-is. Ma d wayev d bu $enjuô, d areqqaq, d a$uzfan, xas akken meqqrit icenfiren-is, d asusam ; ula d netta igerrez, yes$aray imecîaê acku d netta i d ameéyan. Zgan s ikustimen d ibernyas icebêanen am wedfel. Tban-iyi-d tmelsa

Page 58: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

53

nni tif akk tiyav, teqqim-iyi ger wallen-iw acêal d aseggas amzun akken tufrar-ed nnig-sent, tebbev taqacuct n ccbaêa. Ma d lecyax, ar ass-a, seg wezday lqed, di tikli, di lhiba sεan i ttwali$ udem n ccix n lakul di tuddar nne$. Lli$ êeôce$ ne$ εuggne$, lemde$ aîas ne$ drus, ur éri$ ara, ur cfi$ i wacemma. D acu, lakul ur tekôihe$ ara. Nek d wemddakel-iw, Akli, i neddukul; yu$ lêal yezwar-iyi s useggas. Yettêami-d felli am zik, seddaw n tecvaî-is i ttili$. Übeê a yi-d-isiwel, ad i-yarou zzat n tebburt a nûubb akken. £ef leêdac a d-nu$al da$en di sin. S wul afessas d nnefxa i d-kkate$ amecwaô nni yellan ger lakul d wexxam nne$, am win d-yeqvan ta$awsa, am win d-yekksen ayen t-yeggunin deg we$bel. Akli, akka akka itett yidi imekli. Tikwal, d uraw ini$man i s-tettak yemma, tazwara yettagi, simmal simmal almi s-tu$al d tanumi ; di lbal-is yessas-iten-id imi yettêarab $ef Furulu. ∑adde$ $ef udem-is ger tezyiwin-iw, yiwen ur-yi-d-yettawev acku ttagaden-t. Ma d imuqranen ula i $-d-yasen segsen, nettkalay $ef gmas yeqqaren yidsen. Xas akken meééiyit, cceêna akk zed$ent imawlan nne$ di teméi ar tem$er nnsen. Deg wezrib nne$ îîuqten warrac, garasen llan wid meqqren yettaran ger wallen nnsen wid n wedrum nniven, xas akken lli$ d amaggad u d mmis n ccuq, ur êusbe$ ara am wiyav asmi kecme$ $er lakul acku yella yidi wembbanes. Ur s-tegga$ yakk leêsab i t$uri. Ttôuêu$ imi ttôuêun warrac nniven. D tame$ra nne$ ma

Page 59: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

54

tendeh d leêdac, a d-nali nnahet $er seksu i $-yettôaoun yal wa deg wexxam nnsen. Yella di$en wurar, maççi s lakul i ten-nessen, netturar mebla yess. Mi muqqre$, éri$ belli yezmer bab-is ad yelmed aîas n t$awsiwin di lakul, ad yessexdem alla$-is fiêel ma imeêêen. Llant tirayin tifessasin ur ncudd $er lmerta, tid i s a-yaki, a llint wallen-is, a-yfiq i ddunit. Annect-a yella, ula d im$aren ur ne$ri umnen yess. N win d iyi ccban, Aqbayli amecîuê n sebεa iseggasen ur yeêwao ara yakk tigi. D tugdin akk d nnif i t-yesduqsen. Ad iqeôôeε iman-is $ef te$rit n ccix d uεekki n tizya-s t-yifen. Syin $er zzat, ta$uri a s-tili di lbal, ad yissin d acu i d azal-is, a d-ifaq, tuggdin a s-tekkes. D ayen i d-iyi-vôan. Igad ur nfaq ara, ttnamen tiyitwin, u$alen ur tent-ttaggaden ara, ddubzen, ma d nnif nnsen ttaooant di beôôa : êeôcen deg wurar ne$ kkaten ddreε. Ma d-neffe$ di lakul, yiwen ur yettzuxxu s wayen d-yelmed. Deg wezrib nne$, d yiwen bu feôvas ur qbilen ara di lakul i d aqerru fellane$ deg wurar. Ur yeêqir ara iman-is zzat nne$. Darani $ures lêeq. Lecyax akk d imawlan nne$ a s-tiniv ur sen d-tuqiε ara degne$, ur ggaren ara tamawt $ef wayen nxeddem di lakul. £ef waya i d-a$-yu$al wurar d a$bel amuqran. Yal lawan s wurar-is, alma yezzi-d useggas. Deg mezwaru n tegrest d labil, d ibellav n tqeffalin, d tisedray akk d ibulîa ad ttuqecmen meôôa, syin $ers d tizerbuvin. Ma d-tawev tefsut, d timeéyanin s warwuri i d-ngezzem deg wasif. Di tagara nettu$al $er iqewwasen d

Page 60: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

55

tjewwaqin u$anim. D tigi i wumi cfi$ aîas, ooant-ed dgi later ur t-sfavayen iseggasen. Yiwet n tikelt, akk d kra n terbaεt n warrac annect-iw, sεadda$-d meôôa tameddit n wass di beôôa n taddart. Mi s-qqle$ s axxam, tajewwaqt ger ifassen, kate$ kate$ a d-awi$ yiwen ucewiq akenni lemde$, ulac. Baba yella $ef wemnaô, itekkes icifav, imiren i d-yu$al di lexla. Yu$ lêal, yemma teêwao-iyi, tettnadi-yi kra tekka tmeddit, almi ur d-iyi-tufi yara, aεni tecekta-yas i baba. - Atan, atan, i s-yenna, ur ttaggad yu$al-am-d. U yernu s tjewwaqt ! Lêmdu llah, meqqer ma ur yelmid acemma di lakul, ur yettveggiô ara lweqt-is d yemdukal-is. - Akka dgek ! i yi-d-yenna. £ef ayagi i d-iberra fellak ccix-ik. A ttwali$ dgek tedhiv, yezha wul-ik. Zi$en $ures lêeq imi ur k-ibeddel ara lakul, yenna-yi-d. D tidett, ilindi i kecme$ maca ur εedda$ ara $er lakul wis sin. Yesla. Qqure$ s ibeddi mi yi-yenna. Iban d ccix i s-ihedôen felli. Rri$ di lbal-iw, fre$ ger xemsin n yemdukal dgi qqare$, atan zi$ yessen-iyi mliê, yessen baba. £ef akka, yessen akk arrac yes$aray ihi ! Iêemmel uêôicen, yekôeh iîeglulen. Maca ur itegg maêyaf garane$, ur d-yeskan belli yesmenyaf yiwen $ef wayev. Ayen wwte$ a d-afe$, εeddi keçç ! Anef, ayen yevran yevra... yesεedda awal i baba, win i$il a d iyi $iv lêal mi d-isu$ felli. Deg wul-iw feôêe$ imi sli$ di lbal, imi yga a$bel $ef nek d-yezgan d anegaru, imi maççi ala ccix i yesmuqulen sani i ssawve$.

Page 61: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

56

Cwiî umennu$ nni yerra-yi-d ul i leqraya. Ula d nek sme$re$ kan tisri. D acali i ttcali$ i $ef yerfa baba wala ayen nniven. Zemre$ ad gre$ afus-iw di tmes ar s zzher ne$ d awal kan i d-yebbin wayev mi llan ttmeslayen i s-yehdeô ccix felli, maççi d acetki. Akken yeb$u yili, d taswiεt nni i yi-beddlen tikli : seg wassen êeôce$ tu$al-iyi leqraya am akken teshel. Tabaε d ayen i yi-wulmen. Yal tikkelt i deg a$-d-inin di lakul d acu neb$a a nexdem sya $er zzat, ne$ d acu nessaram a nili mi ar a nim$ur, zgi$ ttecmumuêe$ u skada$ deg yemdukal-iw d nek nella u d acu nxeddem. D ayen i sehlen. Llan wid yekkaten abunyiw, $eîlen-d lbeq di lakul ma sen-yehwu. Nettqadar-iten akken ma nella. Llan içaqlalen, ttarran-tt ala i wurar d tazla, skarayen rdiê d tevsa. I ysusamen, nniyat, imaggaden, yegra-d wemviq n loid : leqraya d lefhama. D win mi meqqer uzal $er $ursen acku ala win umi zemren, tuîîfa ines d iswi nnsen. Nek, imi lli$ d ushil, d uêdiq, di terbaεt tamezwarut yekkes-iyi-tt ddreε, di tis snat tekkes-iyi-tt leêya. Ilaq-iyi ad îîfe$ di lêaoa, u$ale$ bbi$-tt-id d amezwaru di leqraya. Acêal n wid i neqqen iman nnsen akken a yi-d-rren $er deffir, ur uεin ara, acku tikwal nnif n wedrum yettrusu-d di ôôeêba. Yekfa kan useggas nni, lhi$-d ala d leqraya. Lemde$ seg ul. Imawlan-iw, yiwen degsen ur d-yeggar tamawt dgi, ur d-cliεen imeôôa. Wissen ccix ma yella kra n wass i s-yenna i baba ? Ur éri$. Wid yettegririben akken a d-awin a$rum, akken a d-

Page 62: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

57

sseôwun tiεbav ten-yeggunin deg wexxam, tefka-yasen teswiεt a d-lhun d walla$ n dderya nnsen ?...

- VII -

Yeôwa lmerta baba iwakken a d-yawi lqut i yat wexxam. Ma yili$ di lakul, ttêellin-d amur-iw n seksu d tazart. Ur yelli d tikerkas i êemle$ ad leqme$, maca cfi$-as-d. Lad$a deg-unebdu, zgi$ deg-wexxam, yemma tettêiri ad ifak ttriê. Smeckukulen am nettat am baba, ssexdamen tiêila d tiêeôci, ur tt-cuêêun i tezmert nnsen akken ad rnun tameddit. Arraw n Caεban ur d-ufin ara kra n lweôt ne$ trika s$ur babatsen. Kkren-d d igellilen, liêala nnsen rqiqet. Segmi a yali wass alama ye$li yiîij, nutni d lxedma, akken aseggas meôôa. Astaεfu ulac. Laé nnsen d ushil, zemren-as ; xas akken nnêafen, skanen-d iman nnsen $er beôôa amzun ttεummun di tawant. “Mi ten-id ssuf$en lsan, ur érin $ef wayeg nnsan”. Asmi nella di dduks, $ef tuyat n setti i ters teεkumt ; d nettat i d-itekksen i nnwal, d nettat i ybeîîun. Tesselhuy axxam s nnver, meééi meqqer tta$en-as awal. Temmut aseggas nni deg i kecme$ ar lakul. Werεad ssine$ mliê d acu i d tamettant. Tislatin-is ttrunt fellas cwiî $ef udem n medden. Imiren rrant-ed ger wallen nnsent tilelli, akken ad ilint amek b$ant. Arraw-is neîlen-tt s wayen mi zemren. Deg-iv nni εawzen fellas azal n tlatin ixuniyen, ttdekkiôen almi yuli wass. Nezla ikerri,

Page 63: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

58

nsebb seksu, d lweεda i deg i ççan akk ime$ban n taddart. L$aci yakk ddan $er tmeqbert, imôabven $ran fellas kra n tûurtin din uqbel a tt-rren s-axxam-is n lebda. Acemma ur ixuû. Im$aren d tem$arin yettwalin ass nnsen la d-iteddu ssarmen tanîelt am tinna n setti. D ayen sen yekksen lxiq i baba akked εemmi. Mi tt-id-ttcekkiôen ne$ mi tt-id-ttaddren medden, qqaren-d akk d nettat i d lsas, i d tigejdit n wexxam. Ur εeîîle$ ara fehme$ anamek. Tameddit nni kan, Ëlima d yemma nnu$ent $ef lqec n setti tame$bunt. Ayen i yi-swehmen aîas d εemmi akk d baba i sent-yeddan di leb$i, i sent-yeîîfen afus. Maççi kan d aya, ula d tugrin gren-d iman nnsen yal wa yettêami-d tameîîut-is. ∑eddan kra n wussan, labud-as leqrar i wexxam. Tlaq-as tmeîîut a t-yeîîfen. Llant snat. D amyezwer bbaygarasent. Tioiratin sseêmant iôidaê, smentagent times ger yemma d Ëlima. Tiyessetmatin n ta yakk d ta zgant ttweûûint degsent. Tagra baba yeooa di leêq-is, yefka-yas ôôay i tmeîîut n daddas. Iquder gmas ameqran. Baba Lewnis yeéra azal n leqder, iga-yas ccan gmas amecîuê, yellez wul-is u yecôeh wudem-is, ma d tameîîut-is ur s-d-tuqiε imeôôa, $ures ur yebbi ur yerri. Yemma ur tessiger iman-is, ur tebri i yfassen-is. D beîîu i teb$a. Darani $er wannect-a i t-tteddu, ula d tanuî-is d ayen i tettnadi. D acu teb$iv ay ader$al... Awah ! Ur tdum ara tdukli nni. Tameîîut n εemmi ur tzewwer ara nniya, terra-tt i tukaôva. Tin $ezzif ufus-is ma d yemma berqent

Page 64: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

59

wallen-is. Ur tεeîîel ara yemma tfaq-as, tenna-yas i baba. Cwiî kan akka yeîîef-itt s ucedluê n lεid deg-ufus-is. Acedluê nni $er beôôa i yteddu maççi $er tasilt nne$. Teîîerveq. Tevêa-d b$an akk beîîu seg wul. Ur d-tegri tudert n dduks deg wexxam deg i yekfa lxiô, deg i yezde$ îîiq deg wulawen, deg i yenfa laman. Zi$en $ef aya i d-qqaren d setti i d tigejdit n wexxam, imi akken kan temmut tenîel yides nniya. D acu ar a bvun ? Ur izad wara. Tella tnezdu$t : degs axxam d snat n texxamin t-id-iqublen, tekka garasen lêaôa. Axxam nni meqqer, $ures taεrict teççuô d ikufan, d iqnac d yecbula n zzit, adaynin yettawi tayuga n yezgaren, amerkub d sin waxfiwen. Baba s lemqadra yeooa-yas i daddas yeffren, win yebbi axxam nni. Yemma tekker dges tmes, irkeb-itt lehwil. Snat n texxamin nni i d a$-d-iûaêen, nekkes-asent lêiv nni garasent, u$alent d axxam annect n winna nniven. Lêaôa nebva-tt di tlemmast s wemrar, f$ent-ed sya u sya snat n leêwaôi timecîaê di tehri, d acu $ezzifit. Llant da$en snat n tferkiwin : yiwet d l$ella, tayev tesεa azemmur. Bvan-tent s leεdel. Tajenjart agi ad tili d abandu, qelε-ed tilisa sya ééué-itent $er da, kecm-ed di tama nni ufella, .. lêaûun yeîîef-asen beîîu n tferkiwin dduôt meôôa. Syin u$alen s ijeqduren, $er lmal akk d îîlaba n medden. Kra tekka dduôt tulawin ce$lent, dhant. Udmawen nnsent yedhen si lfeôê. Tioiratin ta deffir ta i d-rezzunt $ursent, yal ta $er tin d-tusa

Page 65: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

60

tessaram-as tudert n lehna deg wexxam-is amaynut. - A Favma, i s-d-qqarent i yemma, êmed Öebbi, tura aqli-kem-id $er yiman-im, xas teççiv akal yiwen ur kem yeéri. Yemmam d tameîîut lεali, tebbiv degs lbaôaka, s lxiô i d am tdeεu. - A m-iêrez i tesεiv, i m-ttarra$ di lxiô. Am ass-a, ma irad weênin, a nase$ $er lfeôê-im, i sent-tettara yemma. Leêdaqa d lekyasa ttquddurent garasent. Atmaten êussen-as, te$li-d rrehba fellasen. Taεkumt εebban di sin, tu$al-asen $ef snat, zik akken teb$u taéay zzin-as ; i wzekka ? Tessexcawet-iten tmu$li-s ; ttwalin immal nnsen t$ummit tagut. Afud yebva, laé ad yennerni. Mmu$ebnen. Mi ara bvun watmaten, neqqar : beîîun ccwal. Xas tadukli yewwet-itt i$isi, tagmatt ur t-ttceqqiq, ad tdum i yeb$un yevru. Ussan nni imezwura, ttemyencaden s imensi. ∑emmi yezga yessawal-iyi-d ad ççe$ imekli $ures. Ula d Ëlima tettbuddu-yi, ur tfaq d yiman-is. Tura mi tebbev $er wanda ur d-tettu$al ndemmen deg wayen xedmen. Simmal ttεeddin wussan, tatut tettrusu-d am buberrak, tiêsifin ttekfalent-ed, imennu$en ttlalen-d ttleqqimen $ef wiyav, rnu $ures tismin, yella deg wawal : tismin n tnuvin... Baba akk d baba Lewnis ttazalen yal wa $ef wexxam-is, lhan-d d we$bel ten-yeggunin ; a$bel n we$rum. Ma ur sen-yefki wul nnsen ad mbudden ayen n dir, ur sen-tefki teswiεt ad mêamin. Msakit, “yiwen meεduô, wayev aêlil“.

Page 66: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

61

Tulawin nnsen sseknent-ed εinani udem nnsent. D tibeôaniyin i snat, weroin myeêmalent. Ur uôoint yiwen a tent-iweûûi akken ad msekôahent. Ssuf$ent-ed kra yellan deg ulawen nnsent, di tezmert nnsent. Hebrent deg iv deg wass, sseêôacent dderya nnsent, ttêamint irgazen nnsent di cc$el, ssarament ad awvent $er leb$i n wul nnsent : d askan i medden belli ur a $-iôuê wara mi nebva, tura i nufa iman nne$ wala zik, u yernu menyif nekkni wayev. Baba d afellaê, d akal i d cc$el-is : ikerrez, iferres, ittleqqim, itteééu... Kra iseggasen kan, tiferkiwin nne$ fkant-ed udem nniven. £urne$ tayuga n yezgaren, a$yul, ta$aî d sin wakraren. Izgaren maççi d ayla nne$, n yiwen umaôkanti i sen-t-id-yeooan i baba di tefsut. Nesεelfiten u nkerrez yissen lexla nne$. Di lexôif ad nnzen wa nawi amur wis tlata deg uba$ur. Lmal nniven ur a$-yettalas degs yiwen. A$yul netteêwio-it d ayen kan. Kra n ttεebga yellan fellas : is$aren akk d leêcic si lexla s axxam, le$beô seg wexxam $er tmazirt. Yettawi da$en baba fellas acwari n téurin ne$ tacekkaôt ini$man $er temdint, yettara-d timéin fellas ma yewεa iman-is a tent-id-ya$. Lawan n lxuvôa, tettεebbi yemma fellas ifelfel, îumaîic, taxsayt i teznuzuy i sut n taddart s wazal nnsen n lêebb. Akraren d nekkni i ten-yettôebbin. A ten-id-ya$ baba d izamaren, mi d-yezzi useggas a ten-id-yaf lêal mmden. Yiwen a t-nezlu di lεid, wayev a t-yezzenz wa d-yerr azal nnsen di sin. Akka yal lεid

Page 67: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

62

tamuqrant, nzellu ikerri mebla ma iûeôôef baba acemma fellas. Maççi ala i wyefki umi nettôebbi ta$aî. Tezga tettak-a$-d yiwen ne$ sin i$iden i yettawi baba, s lfeôê, $er ssuq mi ara yawven i uzenzi. Ttilint teswiεin i deg ntett akka yiwen. “Ur ttweûûi ara agujil $ef imeîîawen”. Igellilen am nekkni, mi ar a yili uqelwac ger wallen nne$, maççi d ssebbat i yxuûûen akken a t nessexbibev. Yemma ttafen-tt sin ne$ tlata waîîanen, d acu weroin d-banen fellas. Kra ma d-téur, d aqelwac i s-d-ceôven iwakken a tteêlu. Zzheô nne$ d adrar! Acku yal tikkelt, d aqelwac bu yini s i yeberqec win yeggunin deg udaynin nne$ i d ddwa ines. Ma maççi d yemma, d baba i yekkat tikwal îîaglal. Neéra akk belli aîîan agi itekk-ed si leonun. Iwakken ad ff$en, ilaq ad azlen idammen, yernu d widen uqelwac. Da$en, cceôî ad yili am winna nne$. Wis tlata i fi$ef yettazzal ujenwi $er temgeôî uqelwac ame$bun d amenzu n wexxam. Ma dyessetma, leonun nnsent sehlen, d tuzya n tmellalin kan i ylaqen. Iwakken a$-d-ya$ baba cwiî n weksum di sssuq, yal sin wagguren ne$ tlata, d aêellel degs dduôt meôôa. Ma yili d aqelwac d-nôebba, ur s d-tuqiε ara, ini-yas kan atan yezla-t. Akka yakk i gan ifellaêen n tmurt nne$. Rrqiqet liêala nne$, êercawet ddunit, îîaxeîîa win d-yetta$en aksum. Nessawev εad keçç i weksum ! lqut nne$ n yal ass d seksu. Ma d aseqqi, ççaô tugi d aman, veggeô-as takummict ibawen ne$ lêemmeé, abruy n tassemt ma tella, tanfev a d-terkem. Akka tikwal, nrennu sin ini$man d zzit.

Page 68: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

63

Iêun Öebbi llan lexlawi, ççuôen d tuzevla, waêrir, bibras, tizwal atg... akk d waman n leêlu d-yettqudduôen di leεwanûer, semvit deg nebdu u êman di tegrest. Ma d lberquq, ifires d ttefaê, akken d azegzaw i t-n$eéé, awi-d kan as-izmirent tu$mas. £urne$ win ur nezmir i lêif a t-yawi wasif. Lêif d ddel maççi d atmaten, acku ddel nugi-t meôôa ; $ef ayagi i muhabit. Zgan qaren-a$-d : “Tweεôem kunwi s imesdurar”. D lawan i yweεôen, ilaq ad tiwεiôev yides ma ulac ak-ye$vel. Aéar yeîîafar aéar. Win ur nebbi iri d teméi-s, ur t-id-tettaf tefsut n tnubit. Ma d win mi zzur yi$es-is, ad yagar tameddit, yezmer ad yehtuti di tagara-s, udem-is ad yucnan uqbel lawan, maca ad yidir. D tin i d lfayda. Ma d-nu$al s at Musa, Öemvan yekkat s wayen yewεa, s kra yellan di tezmert-is akken a d-yawi a$rum i yat wexxam. Mi ara kfun lec$al n lexla, tayerza d tmegra akk d userwet, lawan nni garasen, iteddu d amsetjaô s wass. Ixeddem d sin ibennayen. Lad$a asmi yessuli yiwen umeôkanti lemεineûra tamezwarut di taddart nne$, ccfi$-as-d. Baba yessεedda din tnayen uεecrin n wussan. Vebεen deg qerruy-is. Deg menzu unebdu, icebba-yi Öebbi, is rran lsas, werεad d-neffi$ di lakul. Yebna-tt bab-is nnig wanda neqqar, teffe$ cwiî i taddart. Ger wid ixedmen din akk d baba, yella dadda Qasi - yiwen n εemmi - d dadda Aεôab. Arraw nnsen, Saεid nne$ d ∑acuô, qqaren yidi. Ass amezwaru, akken kan d-neffe$ di lakul, Saεid i$emmez-a$-d,

Page 69: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

64

yennak ma nalit $ursen. Nemyesmuqal nek d ∑acuô, ur nefhim ara mliê acu$er, nu$al nenna-yas : Lêu. Maççi $ef leêdac i yêebbes wemεellem lxudma akken ad yeçç imekli ? Ye$ra ciîuê ; yeb$a a tt-id-yawi am iôumyen, itett di lawan. Imestijaô-is da$en akken. Ne$li swa swa fellassen mi sen-d-εedlen imekli. Ibabaten nne$ u$alen d izegga$en, ma d amεellem ênin wul-is, yenna-ya$-d qqimet. Nebra i yqerray nne$, ntett. Nesqev. Nesevêa maca ntett. Zzwaren-d di leêmis n lbaîaîa s yiwet n teêdert tamuqrant n temtunt, s yin $ers d seksu n smid s weftat n weksum. Deg wannecten n lxiô, lfeôê yerra-d $er deffir leêya. Akken ddre$len iεebbav nne$ si laé i ddre$len walla$en nne$, d ilmawen di sin. D ti$ri n iεebbav nne$ umi nnsel. Simi tent-id-nssed, neîîef-itt-id d tarewla, awal ur d a$ d-yuli ama din ama deg webrid. Nettceôcuô d tidi si leêya d tuf$a n leεqel. Ayen d-nessagar n temtunt d weksum negla-d yess. Mi d-nebbev anda ur d a$-d-ttwalin ara, tu$al-a$-d teôwiêt. Yal wa yesken-d d acu d-yebbi deg urawen-is. Uqbel a nemsefraq, s nnig wul i ncekkeô Saεid imi $-yemla abrid. Ula d netta yessεuééeg. Nnger di temda ilu$en ! neéra ulawen n ibabaten nne$ ad qebren s wurfan ; allen nnsen a d-brunt i webruy n leêzen. Anda-t wudem a ten-immagren tameddit ? Akken i ttebni$ i teffe$. Baba ikres-ed anyir-is felli, yeçça-t wul-is. Yerfa $ef tedyant xedme$, maca ur s-tefki yara tasa-s a d-isu$ aîas amer ad iyi ssnu$ni. Yeggul, ar yal tameddit, ar d ayi-d-

Page 70: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

65

yeglu s umur amuqran n wayen a t-id-iûaêen deg mekli. Ula d nek ggulle$ ur u$ale$ ad rzu$ fellas $er din. Yeîîef deg wawal-is, nek xaîi. Rréi$ awal-is u êente$. Azekka nni di lakul, yiwen di tlata yidne$ ur d-yebdir ivelli nni. Amek i sent-tevra i Saεid d εacuô zzat ibabaten nnsen ? ur éri$ ur ten steqsa$. D acu éri$, uyr llin d arraw n ccuq... £ef leêdac mi d-neffe$, amzun nem$unza, yiwen ur imuqel wayev, yal wa yeddez igerzan-is s axxam. Yegguni-ya$ seksu n teméin, ala win i yellan, ilaq a nesteqneε. Nestummen-as limmer ur neεriv ara lqut nni. Teggumma ad tekkes tiéeî-is deg imawen nne$, nezga nettmekti-tt-id. ∑eddan sin wussan, Saεid ur yezmir ara ad yeîîef, di lakul iyi-d-yemmeslay $ef leêmis nni ameεzuz. Tikta nne$ mmlalent, ur iban wi yeddan di leb$i i wayev. Imeddukal nne$ imeôôa fkan-d tameééu$t, mecêen icenfiren nnsen a s-tiniv atta zzatsen. Yak tura dayen, ayen yevran yevra, nezmer a nemmeslay $ef yiman nne$. Maca anwa degne$ a yinin i wayev a nu$al ? D tidett, cedha$ lqut am win, ûeqve$, maca cukke$ Saεid yugar-iyi. Acku, uqbel a d-yas $uri, iεedda $ef εacuô “yeksa-t-id” ciîuê, yufa-tt $ures qerriêet. Aεni werεad semvet tyita nni. Nerra-t di rrif, ur nettkalay ara fellas. Nek sehle$. Yesxedm-iyi-d kan cwiî, fki$-as azu$er. Simi d-neffe$ $ef leêdac, inîev-ed dgi am llazuq, yedda-d deg-ijufaô-iw am tili-w.

Page 71: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

66

Nebbev s anda mmlalen iberdan, nnbedd. Ur zmire$ ad îîfe$. Öuêent wallen-iw $er lemεineûra a s-tiniv d ddkir i tent-ijebden. Netta da$en ur yuksan ara, am nek, d aεebbuv-is yexwan i ywehhan tamu$li-s $er din. Yezzi-d $uri, mmlalent wallen nne$, nemsefham. Yeîîef-iyi-d deg ufus, nesse$res am teôûaûin $er ixeddamen. Ur nuki d yiman nne$ almi sen-nnbedd $er içumar nnsen. A tawa$it nne$ ! Nôuê a neffer deffir yiwen waggay usa$ur, yu$ lêal dayen ! walan-a$-d. Dadda Qasi isu$-ed fella$ a nebren syin, Saεid yesfezwi s axxam, anexzuô $er deffir ulac. Nek tfuk felli ddunit. Baba yekker-ed s leεqel, yenna-k ur ttembiwil ara din. Qqure$ si tugdin, kfan dgi idammen si leêya. Yebbev-ed $uri, isers-ed s lemêadra afus nni ines yeççuôen d abe$li $ef tqerruyt-iw, yenna-d : - Anef-as ad iôuê. εeddi ad teqqimev $er dadda-k Qasi, ad teççev amur-iw. Ad ali$ s axxam, ad serse$ cwiî i$san-iw. Tabaε, assagi ur lluée$ ara. Rréag deg-imi-w imekli n wassen. Dadda Qasi d Dda Aεôab smuqulen-iyi-d s-ddaw tiî, kkaten deg wid ur nessin ad ôebbin dderya nnsen. Faqe$ dgi i d-lhan, ttu$ale$ d awra$, d azegga$ ; limmer telli lqaεa ad kecme$ degs. Iwakken ad ssεeddi$ iman-iw, nni$-asen belli baba ur yellué ara. Ssedha$ kan ul-iw, acku mi d-bbve$ s axxam, ufi$-d taqedduêt nni inu taberqact ger ifassen-is. Imiren i yekfa seksu nni inu aberkan. Ass-nni, yu$al $er lxedma taεebbuî-is texwa,

Page 72: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

67

maca tasa-s yeççuren d leênana $ef mmis teôsex, i lebda, deg-ul n Furulu.

VIII

èri$ tura acu$er yemma akked Ëlima ttnadint beîîu garasent, acimi b$ant ad u$alent yal ta d aqerru $ef wexxam-is. Gant leêsab, acemma ur sent-yensir. £ur yemma kullec yebrez : Argaz-is d amaéué, ala asiger a d-yemger ma yeqqim di dduks. D netta i ymeééiyen, d netta i yesεan tazmert. Ma zik, ixeddem $ef sin yexxamen, ass-a ad yesnerni di tissas acku d arraw-is d lwacul-is a i$elten tidi-s. Yemma, tessen iman-is d tuûbiôt $ef

Page 73: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

68

Ëlima, u yernu akken meééiyet warraw-is $ef wid n tnuî-is i meééiyet tεebbav nnsen. D aba$ur kan a s-ad-yeglu beîîu. Maççi d aεraq i s-teεreq i Ëlima, ne$ yella kra yeffren fellas. Twala u téra amek teddunt temsal, ur dre$lent ara wallen-is. Xas Öemvan ixeddem, Lewnis issen aîas n medden, yeççuô d imdukal a t-id-yallen di tizi n îîiq. Tettkel fellas i yeb$un yevru-d. “D amusnaw” wergaz-is, ulac agraw a yilin ur s-d-ssawalen ara. Darani, “ma qessiêet terest ad tefk adfel”. Ma ulac ula d netta ad ixemmel i y$allen-is, ad iwet aqabac am gmas. Teéra belli a t-id-têami s wayen mi tezmer, ad tili $er yidis-is, ma tenkamer ad teîîef amviq-is, ay$er xaîi ? Yak i yessis maççi i medden ! Ma ddant s ixxamen nnsent, taεmamt n Lewnis, ma ur sent-id-tefki yara twenza nnsent, tifettusin nnsent teêwao-itent Ëlima. Tamenzut degsent d Louheô, $ures εecrin iseggasen asmi nebva. D tareqqaqt u d tuwεiôt, allen-is d ifeîîiwjen ; d tuccent di tiêeôci. Tezmer weêdes i wexxam s leqdic-is d nnwal-is. Telha-d d yemma : tettqaraε-itt, tettnamar-itt u teggar-ed fellas ixerriven. Tu$al-as d tizemt di lêaôa. Melxiô d taqelluét kan. Tettak acbi $er baba, mad îîbiεa terra-d $er yemmas. Baba Lewnis yeéra ulac win a tt-yawin i mmis. Medden zgan d alaqeb degs, nettat tezga d amennu$ yidsen. Ëlima teb$a a s-tesselmed lxudma ufexxaô d uéeîîa. Tin tettmeêêin di ôôuê-is alarmi telmed,

Page 74: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

69

xas tiha n babas akk d tismin n yemma smeckuklent-as taswiεt. Smina d tizya n Baya, wetma tamenzut. Mmsekôahent am wemcic d u$erda. Amennu$ d ccwal yellan ger yemma d Ëlima, tismin d u$unzu yezde$en ulawen n tnuvin, zerεen degsent. D nutenti i d lemri n tyemmatin nnsent. £ef akken wala$, itt-yettawven. Baya nne$ tettarra-d ttaô n yemma degs. D lêif n tyita n wuzzal i s i tessugut awal Smina, ala asu$u i wumi tessen. £ures aqemmuc meqqer, s unamek yugdan d win iwehhan. Ma tt-teîîef Baya nne$ ger ifassen-is, txeddem degs ayen ixeddem wemger deg yiger. Smina meskint, imeîîawen ileddayen axlul, acebbub yerwi, s usnexfet d usfe$nen i d-tettlaqab weltma, tdeεu-yas-d u zunik tettgalla degs. Cabêa, xas d tamaéuét ger yessis n εemmi, tugar Titi, wetma tamecîuêt. Yiwen ur d-yelhi yides, gedlen-tt meôôa. Amzun îîfen-as tuêsift mi d-tlul, u nettat am akken tedda-yasen di nneqma acku teckuntev di tmeddurt. Teêôec d ayen kan. Mebla ma yella win s-yemlan, telmed afexxaô ugar wetmas Melxiô. Ala nettat i têemmel yemma, acku ul-is zeddig $uri. Ur tesmeêsis i wmennu$ n imuqranen, ur tesmuqul i ccwal iten ized$en, ur tettak tameééu$t i leεyav nnsen. Yegguma a s-yekcem di tqerruyt nni ines tamecîuêt ay$er d i tekôeh yammas. Acêal aya deg i temmut Cabêa tame$bunt, Cabêa nne$ tukyist, maca ur zmire$

Page 75: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

70

ara ad tt-ttu$. Zdi$ yides leêmala n llufanat, d nettat i d tamddakelt-iw tamezwarut. Degmi nebva, Ëlima ten$a iman-is s cc$el. Teb$a ad tezwi lêif $ef tikelt, ad terbeê deg yiwen wass. Tessufe$-ed tuccar-is, ur tcuê i tmeddurt-is wala i tin n yessis ; yeçça-tt wul-is $ef timmu$bent ines, t$il wwet-it kan tebzeg tiî-is. D acu bvan watmaten ? D acu d-iûaêen i yal yiwen degsen ? d acu yellan di lmizan ? Deg yiwet n tama : snat n tferkiwin yiwet uzemmur tayev n tneqlin, di tama nniven : îlaba d usenker n dderya. Aseggas amezwaru, iwakken a d-tesbin iman-is Ëlima tifa$, têettem deg wergaz-is ad yeîîef snat n tferkiwin uzemmur n yiwen εemmi ameôkanti. Annect-a yezga $urne$ : bab n wayla a k-yeoo lexla d-yezgan deg wemviq flan i deg llant acêal n tzemrin. Fers-it, εass-it, leqv-it, mi d-tezvev azemmur nni ad yawi amur-is n zzit. S umata, sin yeêricen di tlata. Yal wa yeéra d acu yurwent tzemrin-is, amek iga lêebb nnsent, acêal a d-fkent n zzit u amek-itt. Llant snat n tal$iwin n tuîîfa uzemmur. Tamezwarut, uqbel ad tefru l$ella, bab n wayla a k-ed-yecrev amur-is n zzit ar a yawi. Ma d lkareε i yella, yezmer ad yexlu win ye^^iîfen ayla-s. Maççi d tikelt maççi d snat i rrnan îlaba, nniyat mmsakit, s-nnig umermed nnsen d win n dderya nnsen deg gersan d isemmaven n tegrest. Ur sen-d-yerri yara uzemmur leqven azal n zzit i ylaq ad fken di tazwara. Tis snat, bab n wayla ad yawi amur-is di

Page 76: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

71

l$ella. S umata, sin imuren di tlata. Win a yeîîfen taferka n yiwen at yaker cwiî, akken yeb$u yexdem bab n wayla nni. £ef ayagi i ttkukrun l$aci ad fken ayla nnsen d ucrik, u ma fkan-t, fernen ger wid sen-yettilin, teqnen allen nnsen fellasen. Qaren-as, anef ad yerbeê fellane$. £as akenni, ur s-ttaken ara tizemrin yelhan ne$ tid iqerben taddart. Rnu $ures, ma wer yettsetêi yara win a yeîîfen taferka. Acku ilaq-as ad yefk tameîîut-is d yessis $er tferkiwin n medden ad leqvent azemmur. Maççi di tudert n setti i tezmer Ëlima a d-tawi abrid d-tebbi ass-a ! £ur setti, nnif yufrar-ed, yugar kra yellan. Llant tilas ur izegger yiwen. Leêya icudden ifassen n baba Lewnis di tazwara isfev-it usirem uba$ur. Yeîîef sin lexlawi nni s tis tlata n zzit. Bab n wayla yettili-ya$. Leεmum nne$ meôôa lhan-d d baba Lewnis, yal wa amek yeb$a a t-iêami, ulac win d-icelεen di baba, amzun stehzan degs. Yemma tettfuôu di tismin, baba ixemmel i y$allen-is, u yesban-ed tazmert-is. Di lawan i deg i yemma d Baya nne$ ttêawacent-ed cwiî n tzemrin nni nesεa, yiwet yiwet, leqvent-ed aεqa aεqa, ttaçaôent-ed ass-a aqecwal ass-a taqecwalt tamecîuêt, Ëlima d yessis ur qviεent ara. Lmuden kkrent, nsell-asent ma ttheggint iman nnsent. Aoadaômi garasent d Ëlima i sent ibeîîun cc$el. Timeîîuôfa yakk d nutenti a tent-id-inadin. Azemmur ye$lin s i$zeô a t-id-leqvent, amviq warεad nefris a t-id-fersent i wzekka nni. Bab n tferka d bu cci, ur d ineûûeê

Page 77: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

72

ara meôôa ayla-s, anda yewεeô yettaooa-t, ur yeéri i yellan degs. - Ger tamawt a yelli, wagi yakk d aba$ur i nekkni, i tettweûûi Ëlima di yellis. “A win ihedôen a win ifehmen” i neqqar. In-as awal i Louheô telqef-it. Tefhem leb$i n yemmas. S umata, d i$ezôan i d tilisa. Amek a tεeqlev azemmur-ik deg win n loaô ? Louheô d yammas ur tent-izeggir yiwen. Fersent kra yellan : tuzzutt teqleε, aéru yettwakkes, asennan akken. £as ifassen ttwaxebcen, lfeôê iεum ulawen. S tevsa a naker loaô. Melxiô d Smina akken i xeddment. Tezga yemmatsent d aweûûi degsent. Tettceggiε-itent $er lexla nniven. Imi ur tettkalay ara fellasent, ttelqavent-ed ala imevqan nni tefres nettat. Sennig uzemmur d-ttawint tameddit s axxam di ôebεa yidsent, yal yiwet ilaq a d-ternu ayen umi tezmer deg yes$aren. Cwiî cwiî almi tessawev Ëlima taffa user$u annect-ilatt. Ulac win yesεan deg wezrib taffa yugaren tin. Aîas i tesqev. Werεad d-tettifrir tafat ma d-sseêmunt imekli, s umata d seksu ne$ d berkukes. Ad zzint $ef tfedreqt nni yeêman, s lemêirat n win yegguni cc$el i sεeddayent ayen yellan. Syin Ëlima a sent-tebvu cwiî ini$man s lem$awla. Ad rrent tabburt, timlilit ar tameddit. Ula d Cabêa tamecîuêt tettenkar-ed yidsent. £ures acu texdem. Llant snat n tzemrin ddaw taddart, $er rrif n webrid. Deg-iv, yesse$val-ed wavu azemmur $er din, fellas ad tezwir

Page 78: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

73

imsebriden u a t-id-telqev skud ur teεfisen. Mi ara d-tu$al yemmas tameddit di lexla, tufa-d azemmur din yettwaôkev, in-as Cabêa tame$bunt ad tεeddi di tessirt. Atta ger wallen-iw, Cabêa meskint, s tqerruyt nni ines tamecîuêt yesburren amendil aqdim. Acebbub-is ur yemciv, yettawi-t ubeêri akka d wakka. Tiênakin-is yessizwi$-itent wavu am ilizaq. I teb$u tsuv di tvudac-is zgant gersent. Tinzarin-is ttquddurent. Tettergigi am yifer daxel n tqenduôt nni ines tawejnaêt. Yettaàaô wul-is d lfeôê ma d-teççaô taqecwalt-is d azemmur. Tleqqev s icewwiqen d ccna. Mi tekfa, tessefqad s axxam, xas akken tu$al tabburt, tella lêaôa akked taffa user$u. Tessedhuy iman-is di beôôa, tetturar d tizya-s. Am wefrux i tleqqev lqut sya u sya, da d talqimt n we$rum, da d ta$enoawt n seksu, da d takummict ini$man. Ma d-iεeddi zzerzuô, ur s-tettaooa ara ad yers $ef tizemrin-is. Att-teîîef d tazla a ten-tesêaêi s ta$uct nni ines tareqqaqt d yiwen svel ger ifassen-is swayes teskaray ahôiêu. Lêaûun, tεus igenni terna lqaεa. Di tama nniven, Ëlima terra-yas-d ul i lxedma i baba Lewnis. Ula d netta yeb$a a d-yifrir. L$aci n Tizi ttwalin arraw n Caεban lhan-d d cc$el nnsen am zik asmi llan zdin. Imiren teddun tayett $er tayett, teεkumt refden-tt di sin, i teb$u taéay zzin-as. Tura yal wa ijebbed $er tama-s, yal wa yessεuééug i wayev, tezzi-d fellasen ddunit u tezmer att-tesker garasen, acku i$eblan-is teddzen tasa.

Page 79: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

74

Acêal iberdan i yeqber Öemvan seg wurfan. Itett-it wul-is ma iwali daddas ihebber s uqabac. Ur yezmir ad yeûber, yettixiô syin u yettbeddil cc$el. Ibeqqu a s-yekkes agelzim nni a s-yini ôuê ad tefruv timsal n taddart. Twulmev i wefsay n tyersiwin maççi wefras n tzemrin ; tgiv i wewzan n wawal maççi i wexbac n wakal. Yenna-yi-d baba belli d netta i yfersen i baba Lewnis tineqlin inna, d netta i s-ineqcen ti$mert inna dahi, maca ur s-tefki yara teswiεt a d-yelhu d lexlawi meôôa am zik. Beîîu qeôôiê. D asenker n dderya i yezwaren. Zman êercaw, ilaq a s-yeddu bab-is s nndeô. A k-tessiwev tegnitt alama tenniv-as : “Darani, yal yiwen i yman-is”. Tameddurt n baba Lewnis tettifsus simmal. Tameîîut-is d yessis εawenen-t-ett aîas. Yu$al am zik d îîamen di taddart ; Agraw yevran a s-d-siwlen. Ma deg wexxam tella Ëlima, kullec ileêêu $ef ufus-is. Tikwal yiwen ger leεmum nne$ ne$ yiwen ger yemdukal-is yettak-as-d tayuga ad yekrez. Lmal ? Sin zgan $ures : ta$aî d ikerri n lεid. Yessis lhant-ed d ufexxaô akked uéeîîa. Afexxaô tettbeddil-it yemmatsent s teméin, ma d ayen grent deg uéeîîa, mi yuli kksent-ett-id yeznuzuy-it netta di ssuq. Anagar baba Lewnis, ulac win ifernen di lqut ; ama d tameîîut-is ama d yessis tettent kan ayen yellan. Ma nmeyyez, a naf Ëlima têebbeô-asent meôôa. Limer s-terni nniya d tiéeô n wawal a d-tifrir $ef yemma.Argaz-is yennum-itt, yessen-itt. D lbext-is i s-tt-yuran, ula i yexdem. Ibub-itt am

Page 80: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

75

win ibubben taεrurt. Neéra yakk tettaker asmi nella nezdi deg yiwen n wexxam. Aεni tbeddel tikli ? ur itettu uvebbal ahuzzu n tuyat ! Tura d argaz-is i tettaker. Kra d-ikecmen s axxam - d zzit, d tazart, d tavuî, d timéin - tekkes degs cwiî ad t-zzenz i yiman-is. Tikwal trennu asniger $er texôiî n wergaz-is. Tga taεzzult. Ass-a a d-ta$ ameqyas ne$ amendil i Louheô, ass-a d timengucin ne$ d timeêremt i Melxiô. Teznuzuy s-ddaw n ssuma, tetta$ sennig ssuma. D tamara itt-yerran. Tetta$ tasusmi n wid u$ur d-qevvu d wid umi teznuzuy. Ulac s wacu ur tbudd tim$arin itt-yesqavayen a s-d-afent irgazen i yessis. Tiyemmatin n yelmeéyen warεad nezwio tseççitent yiwet yiwet. Ur teooi imôabven, ur d-gin leêruz terra ddaw n tsumtiwin n yessis, i txav di tqendyar nnsent. Ur yelli uêeckul ur tεelleq zzat n wexxam tessarem i yiwet degsent. Kra din ur yebbi ur yerri. D yessis n baba Lewnis d yedrimen-is i yett$aven ; nutenti qiment, widen ur qimen ur d-qvin. Baba Lewnis ifaq i leêruz d ikururen n Ëlima. Akka yakk i xeddment tulawin $urne$. Aεni nettat ad tanef i webrid nnsent ? Yessen-itt, maççi d tizizwa itt-yeévan ! Ula d nettat tessen-it ; teéra limer ad ivil $ef ikururen d leêruz i txeddem ad isew idammen-is. Tamcumt tqureε-it, t-tteddu-yas di leb$i. Netta yeεya, maççi d yiwen wass. A d-yernu i$eblan $er tewser ? Iserreê-as, yunef-as anda teqqen ad tebru. Darani iêûa-tt asmi meééi, yura deg wenyir-is, ur yettu$al ara d amaôkanti. Yak maççi $ef aya i tebna ddunit !

Page 81: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

76

- IX -

Page 82: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

77

Ulac d acu a d-rnu$ $ef tmeddurt n baba Lewnis, Ëlima d yessitsen. Nu$al am loiran i$-d-yezzin. Simmal ttεeddin wussan yettim$ur wegdal, tettnerni tatut garane$. Neéra i$eblan nne$ yiwen nnsen, tamu$li nne$ tewwet $er yiwet n tama, ssεaya nne$ tugda. Ur yelli s-wacu nemyif, ur tesεiv d acu nemyuffar. Tuff$a n leεqel d lemêirat yeîîfen yemma d Ëlima di tazwara fsint am waman n wedfel. Qqiment-ed tismin ttenfufudent degne$, llzent di tudert taqucaêt deg i nettexbibiv. Leêôaôa n wussan imezwura i kecmen ibabaten yeréa-tt uêebbeô d unadi $ef we$rum. U$alen am yezgaren nni ufôiden. Di sin d izelmaven.. Lqut n dderya nnsen icudd $ursen am uzaglu $ef tuyat. Asmi zdin, ssnen abrid, zemren i ccedda. Tura, wa yekkat ad iεeddi nniges, wayev ddaw-as. Azaglu ten-yeqqnen ééay, anzel yeççan ibeôdiyen nnsen qerriê. Tegguni-ten tmeddit, ilaq att-rrnun. Yessefk att-mmed tiremt ! labudd ad kfun avôef. Yessis n baba Lewnis ad u$alent ad ddunt ahat s ixxamen nnsent, am yessetma. Akka i d-yeooa Öebbi ddunit. A d-nlal, a neg axxam, a d-nesεu dderya, a nu$al s afus n bab nne$. Tikwal neggar-ed nnhati, nesteqsay ul nne$ $ef ayen ur yeéri. D acu a yexdem bab-is ? Anef i ddunit ad telêu. S umata, teméi n Furulu, mmis n mmis n Caεban, tεedda s sshala am îaqa n tezyiwin-is, tenser d tasellawt, tecrured d tilemt ur tufiv i d-

Page 83: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

78

yufraren degs. Ma d-ttmekti$ iseggasen nni ttafe$-ten d isemmaven, ur ten iôuc webruy n lfeôê, ur tent dhin tiqit n sser, ur sen yettwazuzer uεeqqa n lmelê. Ttwali$ iman-iw s yiwet n tqenduôt sfesxen iseggasen n tarda, tacacit tamamust yulmen di leryuf, ivaôôen êafi ma d taserwalt Öebbi a d-yawi, acku $uri yezga d anebdu. Udem-iw ye$ma si tidi, iqejjiôen-iw seg u$ebbar, accaren-iw seg wakal, allen-iw zegga$it ma d ifassen zegzwen si leêcic am leryuf n temda seg udal n waman. Ass i deg ar a yeccucef Furulu, yettban-ed d nek n tura, kkes tamart d ccla$em. Timmi tazurant, allen tiberkanin tesself tmu$li êlawen, tinzert d tin n yemma ma d imi d taçamart d Öemvan Kkes-it ffer-it. Ma smuqule$ ger warrac s$araye$ ass-a, ttafe$-d iman-iw, asmi lli$ annect nnsen, ger wuêdiqen, uvεifen, wid ur nesmuncuf ara, igad yettaken tameééu$t, ikeôhen urar, yesmeêsisen i ccix u yettnadin ad leqven cwiî n tmusni. Ussan n tafat d-yu$en $ef teméi-w, tafsut tt-yesberqcen d tament tt-yeééaéden ur ggunint amnaô, ur εencent di tesga, ur zdi$ent deg wexxam nne$. Atnan îîsen, dlen, yuli fellasen wabbu di teεrict n texxamt n xwalti. Iêun Öebbi sεi$-tent ! a wi yufan ussan n din d acmumeê akken ma llan ! £as tikwal ttlu$en, irezzuten-id le$mam, akken yeb$u yili, leêlu yugar lqares. Llufan ur yeskad ara $er tayri imawlan-is. Yeéra tezde$-iten. D tasa. Ur s-iteg ara ccan amuqran. Yezmer ad yeεyu degs ma yella ttbuddun-t s-waîas. £ures tina tusa-d s ufella,

Page 84: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

79

amzun d timerna. Limer d leb$i ad yaf tayev. Yessaram $er leêmala tis snat, yettnadi-tt deg wuden n wid s-yettilin, yesnulfuy-ed imeddukal ; s umata yesseêmal iman-is. Yessenday urawen-is, i telli ul-is, yezmer ad yexdeε yemmas u ad yesmenyif yiwen nniven $ef babas, awi-d kan ad yaf leênana. Asirem ines d nniya ines yekkat-iten wugur, acku yiwen ur sen-yeggar tamawt. Imuqranen teqqnen allen nnsen, llufan yettarra $er wul-is, yett$av-it lêal : yettjeôôib teréeg. Lad$a ma yilin aîas yidsen d arrac deg yiwet n twacult, ttarran-tt ala i wmennu$ garasen. Ma d imarawen nnsen, idegger-iten wakud, tdehem-iten teswiεt ; a$bel nnsen : d lqut n yal ass akk d lqecc n leεyudat. Ïîuqten wulawen n llufanat tezde$ tevsa d nnecôaêa, ulawen ineflen di tayri, tayri ur nufi tavwiqt ad teôôeεôeε am ujeooig nni n tefsut. Win d iyi-cban, nek $uri zzheô. Imi ala nek i d aqcic deg wexxam nne$, kkre$-d s ttnefcic, rwi$ tiéidanin mi ar a ilint. D aqcic n ccuq ! Di beôôa ufi$ da$en tayri tis snat iyi-zuzunen. Ar tura ma d-ttmekti$ ussan nni d-ssεedda$ $ur xwalti idehhu wul-iw. Ur éri$ ara belli Nanna tezweo almi d asmi muqre$ ssne$. Argaz-is yunag $er Fôansa, qqaren-as εumaô. Xwalti ttaddrent-tt-id tikwal, maca ala deg wayen n dir. Xalti ur t-êemmel ara yakk. Nanna ur tezmir a d-têami fellas. Nek $uri, udem n εumaô icudd s udem n yemmas. Warεad tessine$ netta asmi yemmas teb$a ad tefsi tiyersi, ad tenîel cceêna taqdimt, ad tefru nettat d yessis

Page 85: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

80

n Ëmed. Afexxaô ileêêu, yettnuzu, $ures azal-is ! Tam$art d tuêôict : εumaô yeooa Nanna kra n wagguren kan segmi zewoen, iôuê $er Fôansa, yeqqimen din, yewwet-itt $ef yiwen ubeôdi. Ddnub-is i yiri-s ! Maca yemmas teqqar-ed belli tu$alin n mmis $er tmurt d a$bel-is. Anta yugin argaz-is ? Anta t-yerran $ef yiri n wemnaô, lad$a ma yugi berru ? Iban belli xalti maççi s tiéeî umeslay ne$ s uslewlew i temmuger taveggalt. Maca, d acu yellan deg ufus n Nanna meskint ? Tefka yiwet n tmeééu$t i tem$ert-is, tayev i wul-is. Tella meééiyet, tezyen, teεceq, tessen argaz-is, ur tuksan ara ma wer tezmir a t-ttu ! Atan $ef wacu ur faqe$ amek tevra, almi qqle$ ttemlili$-d $ur xwalti tam$art weroin ssine$. Nettat teêdeq almi d ulamek, nekkni fella$ ad tt-nεuzz. Mazal ttwali$ taîîucin-is : muqqrit am tid n tfunast u berrikit am tbuxin. D loenn-iw ma d-rrsent felli, keççment dgi am terûaûin. Di tazwara ttagada$-tt, syin u$ale$ keôhe$-tt am qevran. Limer ttafe$ ur ttmagarent ara wallen-iw udem nni ines aquran, a s-tiniv ulac degs ôôuê. Amzun d alaxeôt usevsu ines mi ar a d-tecmumeê. Yal tikkelt ma tekker ad tôuê, Nanna ne$ Xalti a s-tekmes awemmus i tettarra s lfeôê s-iciw-is. Ass-a d tazart, ass-a d awren ne$ d timéin. Almi d yiwen wass, atan yejba-d εumaô deg inig, yerra Nanna s axxam nnsen. Yusa-d leowiban ttûeffiôen, ifassen d ilmawen. Yedduri tacvaî n imawlan-is, yeqqim ddaw ivarren nnsen. Ayetmaten-is d yessetmas dullen-t, ur s-fkin abruy

Page 86: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

81

n leqder. Ula d Nanna glan yis, rran-tt am netta, acku xalti, mi d-tegra weêdes, ur tufi d acu a tekmes i tem$art tamcumt. Cc$el ééayen d εumaô a yembarrazen yides. Yewqa i xedmen asmi tt-yefka i jjiê ! Yeéra maççi d tafenîazit i yexdem, maççi d tafaliêt i s a yelêu s wezday n lqedd ; iseggasen yessεedda di Lpari ôuêen-as am wavu ; ma d tura ad yemger i yezreε, ggran-as-d wussan d iberkanen. Yellumet, yebra i ymeééu$en-is, d acu deg walla$-is trekkem trewla ; d tin n lebda, tamu$li $er deffir ulac. Yessεedda-yas-d awal i tmeîîut-is. Ula d Nanna meskint temceê ayla-s n teréeg, tbubb amur-is n ccêani. Ur cfi$ acêal tedda akken, almi d yiwet n tmeddit n tagara n tefsut ne$ umezwaru unebdu, yu$ lêal ye$li yiîij maca tiziri am zal, neqqim nek d Baya nne$ akked xalti di lêaôa ines, a$-d-têekku tamacahutt umekôev. Ahat d tikelt tis εecrin i d a$-tt-id-twwet. Ass-a d imekôev d tuga, ass-a d win n tsita, ass-a d aôeêwi amednus. Yal tikkelt d acu n wudem a s-tefk ; maca tikti ines yiwet. Öebbi ma yeb$a a t-yefveê, yettakas-d takkεebt teîîafaô-it s isu$an-is, seg useklu $er wayev. £ur xalti, askeεwew n tekkεebt d yir lfal. Cwiî kan akka, nesla i wesîebîeb di lluê, Baya tuzzel telli-t-id. Nanna akked εumaô drebzen-d s nnhati, amzun ulin-d asawen. Nanna tebbub-ed awemmus annect ilat i deg i d-terra meôôa iceîîiven-is. εumaô yennev-ed deg waεdil, yewwi-d deg yiwen ufus tasumta deg wayev yeîîef-ed ayen d-iεebba $ef tayett-is : aεlaw d yiwet n

Page 87: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

82

tsenduqt taberqact i deg tettaooa Nanna imeqyasen, timengucin akked lfeîîa ines. εeqle$-tt tsenduqt nni. Anagar tin i weroin d-i-teooi Nanna att-lli$ ne$ att-masse$ s ôôay uqerru-w. Tegla-d yis asmi tedda d tislit. D acu-t uhewwel agi ? Di tafat n tziri, banent-iyi-d wallen n xalti ttberriqent si lfeôê, udem-is yecôeh. Zi$en $ures lexbaô. Nekcem i xemsa $er daxel, yal wa anda yeqqim ger lqecc nni. Fki$ tameééu$t, almi d ass nni i gre$ tamawt i εumaô. Sakde$ deg udem-is, ttwali$ udem n yemmas, allen d tiberkanin, imi d afermac; ur d-yessefruy ara mliê imeslayen, am win umi itennev yiles. D areqqaq u di lqedd ur yugar ara Nanna. Weroin t-yebbi wul-iw ; xas akken ur t-ttagade$ ara, ur t-êemle$ ara. Maca deg iv nni i$av-iyi, lad$a mi yebra i wqerru-s, i$um udem-is, s wecvav ubernus nni s-teéva Nanna, yesnexfit. Yettru garane$, nemmesmuqal, neggugem. Nanna tekkesmumi maca teîîef imeîîawen-is. Mi d-yerfed aqerru-s, texseô ûûifa-s, yerwi wudem-is ; allen nni ines tiberkanin u$alent d tizegga$in am tid d-yeççuôen d idammen. Weroin wala$ argaz yettru. £ile$ d ayen wer d-nveôôu yara akk di lqaεa Öebbi. Tugi ay i tekcem deg walla$. Amek ? Ttrun yergazen ? Zi$en ur yelli i muqqren di εumaô, amzun annect-iw i yu$al. D tizya-w, am wamddakel-iw. Mi nwala iéri n Nanna yettceôcuô, nserreê-as nek d Baya d imeîîi. Xalti ur d-mremcent ara yakk wallen-is ! D urfan i tt-id-yulin. Limer a d-te$li akka tura ger ifassen-is tem$art nni tamcumt ! a s-terr tunîict-is

Page 88: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

83

alma tenfel lêila ; ama di lemôaô i s-tessew s ubuqal, ama deg usawen i s-tessuli s weεrur. Ma d imeîîi i wacu-t ? - Qimet i sin dagi, yella littaε. Yak imarawen-ik ugin-k ? Anef ! Sekn-asen-d belli keç d argaz d wawal ! Ur ttaggad. Di snat yidenta$ acemma ur k-yettxaûûa... Ma a s-yehwu att-ssedhu yiwen, xalti tessen. £ef nneqma n tem$art a tt-tveggeô iman-is $er wannu iwakken ur s-yettu$al ara mmis. εumaô yezde$ $ur xwalti, nutenti teddunt-as di leb$i, netta yufa iman-is. Yufrar-ed fellane$ am zzit $ef waman. Maççi d ayen iy i-d-yusan deg wul, tetti teswiεt felli. Tam$art tessufe$ awal di taddart belli mmis wwint-as-t yessis n Ëmed. Yemma tesεuéeg-as, baba yekres kan anyir-is, ulac i yellan deg ufus-is. Ma d xwalti sssuf$en-t-ed tuccar nnsent $ef wayen yeεnan εumaô. Ur iban amek i smeckuklent almi i s-semdent azal n rrekba. Yiwen wass yehna-tt $er Fôansa, ur yelli d inig i s-yellan deg wul, d jjiê i d-yerra ger wallen-is. Deg wassen, ulac win t-id-yuddren. Ahat tura yemmut. Akkagi i heddôen medden. Ma d nek, ama $uri lêeq ama xaîi, ur s-surufe$ ara. Yekrez di tasa-w avref amezwaru n ubaxix. Ccfaya n teméi amzun yuli-tt wadal, kra n tfawtin kan i d-yeqqimen. Tidenni man tent-id-yeleqqev walla$ a tent-yettcuddu yiwet yiwet, idehhu yisent wul. Ger yektayen d-yeooan dgi ccama umi d-ccfi$ nezzeh : yiwen wass lli$ nek d

Page 89: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

84

yemma deg wexxam ; d tagrest. Asemmiv di beôôa yessufe$-ed tisuqas. Azeqqur n tasaft iεennec di tlemmast n lkanun, kra n tqecrin uzemmur zzint-as am umeqyas, times ineddhen degsent tefka-d tafat am tiziri unebdu u tettemεirriv i wzeqqur nni ansi a s-tezwir. Attaya Nanna a tetteêtutuy deg usemmiv. Terra-d qbala $er garane$. Tuéam awal, s acu n we$bel tt-id-yecqan. Telsa-d yiwet n tqendurt tamellalt s-berqcent tjeooigin tizegga$in timecîaê terna-yas-d lfuva d-cudd s usaru. Ur tettlawi tisfifin teqnent akk tizya-s. Tferreε ivaôôen-is d-yessezwe$ usemmiv u d-yeselxes ugeffur a tent-sskiw, tesmenteg times u terfed abruε-is amer a t-ser$. - Têussev s taéayt ? itt-tesseqsa yemma. - D aεrur-iw i yessebraqen. - D agur wis sebεa ? - Xaîi ! Bdu-d si tεacuôt. Wagi d wis tmanya, i s-d-tenna Nanna. - A s-tiniv ur tefidev ara yakk ! - Tawalav ! Amzun akken d tussda i tt-id-ssde$ s lqut. Maca nek éri$ belli iqreê-iyi. Yemma tecmumeê. Nek muqle$ Nanna, icenfiren-is bezgen, allen-is cuffent, udem-is warra$. Ur telli bxiô, aîîan tt-i-zed$en maççi d ushil. - Tadist tamenzut ur tesse$val aεebbuv. Ad teérev sya $er zzat sser a kem-idehnen. A t-yegg Öebbi kan d aqcic ! - Ahbuh a wetma ! Tenjerv-iyi-d abrid s tlata yessim timenza. Awi-d kan a$-d-tessiger

Page 90: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

85

teswiεt. Üûiê agi i gezzmen dgi seg yivelli, kukra$-t. £ef waya i d-usi$ $urem. - £as kkes a$bel i wul-im, ad yu$al a kem iεeddi, i s-tenna yemma. - Ala yir turga i ttargu$ ussan agi. Am qqaren slan-as-d di tejmaεt mi tettsu$u tinna akken d-yeooan takniwin. - Aqla-kem ger ifassen n Öebbi a yelli. Ur tesεiv a tagadev. Tella kra n ddeεwessu i txedmev ? D nnuba-m a tt-feôêev cwiî, u yernu yidem a yili$. D nek am-d-yefken afus, xas ur tegg ara a$ilif. Caxent di lehduô. Tikwal s lemεani i d-ttveggiôent awalen, ur fehme$ tigert. Tu$al Nanna tesken-d aεebbuv-is. Ur yelli degs lεib wala leêya. Yak nek d idammen n idammen nnsent... Deg usaru n ccafawt inu, tugna d-ivefôen d ta: d tameddit n wass, ageffur yekkat, izenqan ççuôen d aluv ; aman n ssaqiya rnan-d aceôceô nnsen. Iberdan n taddart wwten i$ezran di tlemmast nnsen. Ixxamen myeêôasen mbu garasen, wa yeffer wa, sseméin iman nnsen seddaw wagu ten-yedlen, di le$mam d-ye$lin fellasen send iv. Rri$ $ur xwalti, l$aci maççi d kra. S-ufella ukufi yers lmeûbaê ; zdaxel n lkanun yetteka uqejmuô ireq. Akken bedde$ $ef tebburt, Baya nne$ temmuger-iyi-d, warre$et, tεeggen-iyi-d ma yerra-yi wemnaô $er daxel. Xaîi ! Ur tef$e$ ara, dagi a qqime$. Yemma teîîef-ed Nanna seddaw te$rut, teb$a a tt-id-tesbedd, att-tesselêu. Udem n Nanna yeffer felli, $umment-ett tulawin nniven.

Page 91: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

86

Yiwet degsent tettâmi yemma. Xalti tesser$ay, deg yiwen uceqquf yeççuren d tirgin, isufar d-yettaken abbu d yiwet n rriêa taqesêant. Yiwet n tem$art tessendah-itent meôôa. Allen n xalti rsent-ed felli, maca éri$ ur yi-d-twala yara. Din rewle$-d. - Azekka ad tessudnev mmis n Nanna, i yi-d-tesbecbec Titi s ameééu$ mi d-wwve$ s axxam. D ayagi umi ccfi$. Ur éri$ d acu xedme$ nniven, amek i neîîes mebla yemmatne$ u ayen yevran deg iv nni. D isu$an akk d imeîîawen n yemma d yessetma i yi-d-yessefrawsen. Kre$-d ufi$-d lamana tewwev bab-is, Nanna aεzizen tessufe$ taôwiêt. Awwah ! Ur zmire$ ad sefve$ di lmux-iw imeooiden n wassen, ne$ ahat ad ttu$ tugdin nni yi-d-yessekren? Yi-d-yessuf$en deg usu u d iyi-ooan su$e$ s wayen yellan di ta$ect-iw ? Deg wassen, mi sli$ i tmeîîut tmeooed $ef lmegget ad yeccirew weksum-iw, a yi-tekcem tergagit, acku yezga yezzenzun deg walla$-iw imeîîi i cergen tasa-w, yi-d-yessuf$en deg usu s udduqes, iyi mmlan tamettant n Nanna. Werεad d-tufrar tafrara, Nanna tbeddel axxam. Ger ifassen n yessetma yeffe$ leεqel i tesselqef. Kra yekka yiv d amerret.. £er yidis-is i yers llufan d-turew. Tagara, mmzu$aren $er tmuqbert ; xaîi, yezzu$er-itt yides ! kra εawzent fellas, nettat tettnusu am tcemmaεt, teffe$-itt tezmert cwiî cwiî almi tu$al d acettiv. Iéerman-is ttijiqen, idammen tt-ceôcuôen degs am umizab. D ayen i s-yura lmelk. Yura di twenza-s ar ttessufe$

Page 92: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

87

ôôuê ma tekker a d-teoo ôôuê. D ayen i s-yuran di ddunit, ur t$av bab-is. Teîîef almi d tikli ad yali wass. Texsi teftilt-is mi yexsi yetri n ûûbeê ; yemmut yiv tedda yides. Ttwali$ Nanna ger wallen-iw mi tt-éélen di t$er$ert, tessa aεdil, t$um s ubeênuq amellal, amendil awra$ n leêrir icudd-as a$esmar u yennev $ef uqerru-s. Allen qnent, udem werra$ am umendil s-rran. A s-tiniv d ives i teîîes, maca tban belli maççi d taguni itt-tewwet ; acku tella tguni taéayant n εeggu, taguni tafessast n westeεfu, ives n tmara n win yulwan. Tamettant d ayen nniven akk. Degmi éri$ aîas n wudmawen n lmegtin, udem n Nanna ur t-yekriz wurrif, ur s-yesself wecmumeê, ur t-yessekmumec εeggu. Ulac d acu i t-idehnen, ur d-iban wara fellas. Win aεzizen fellak i$eééa iles-is, ur ittnadi i t-icudden $ur-k. Abernus ittwaεelqen di tesga, nettwali degs bab-is ugar tafekka-s tasemmaî. D acu d-yettfuôun deg udem n Nanna, udem yevsan i medden meôôa, udem êemlen akk l$aci ? Tamettant tesfev kra yellan. Yegra-ya$-d lexyal d-ibedden am tise$lit zzat lemêayen i$-yurzen ne$ am u$alad d-yerran tili i wbaxix i$-yedlen akked teqreê yezzan tasa.

Page 93: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

88

- X -

Ayen i$-yevran, $er imezda$ n taddart, ur d-yennulfa degne$. Ulac axxam ur nsebb nnεi-s. Tezga tmettant tettêuccu medden di tefsut n tudert nnsen. Ad isaê yeéri, ad tebbeêbeê ta$uct, ad yexreb wudem, tagara, a s-nini mmôeêba s tikci n Öebbi. A d-tezzi dduôt ur tunif terga yenjeô lbext nne$. A nnfaq neggra-d, ilaq a nefdu iman nne$, a nesfi ti$ezza yessebben degne$, imi yiwen ur yezmir ad yesfev ayen yuran. Aôôan ur nesεi ddwa, fessus, ur yelli d taεkumt, imi yura deg wenyir. Yemma tedder i gmas, yessetmas, yemmas d babas. Twala-ten akk mi mmuten. Tennum anu$ni d tasusmi. Tu$al am uêeccad d-yem$in deg ubabder, igemmun s nnmara, ur iεeggeb we$éaé n t$eîîen d uqeccem imeksawen, ur ser$en igersan wala izilan. Mi s-tendef tfidi i yemma, ad t$ezz deg icenfiren-is. Teççuô d tissas ne$ teddez tasa-s, anwa i yeéran ? Taluft agi ad tesbeô i tyita-s, ur tt-t$eîîel. Ad tεeddi am timezwura, u skud zerrin wussan tettrus-ed tatut. Tin iêussen aîas i tyita d Xalti, tawa$it d-yersen d nettat i tu$. Nanna ur telli dwetma-s kan. D a$eric degs. D aêric ameqran. Akken kan tessufe$ ôôuê Yamina, tamu$li n Xalti teqqur. Tesmuqul ur tettwali, tleêêu am umaîîas, ur tettarra awal i yiwen, tôuê am tεeééugt. Deg uzal, ger usnexfet d imeooiden n sut taddart, ur s-d-

Page 94: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

89

te$li tiqit imeîîi. Teqqim $er ivaôôen n wetmas, ur d-cliε di tmu$li n yemεazzan wala deg mùennan nnsen. Tesεuééeg i kra yellan ; teggugem am yes$i, tesbev am weblav. Yemma d-yelhan d leqdic, tikwal tettveggiô tiî-is $er Xalti, tfaq yeffe$-itt leεqel, tugad fellas. Yewwev-ed lawan i deg ilaq a d sirdent lmegget, win yellan din fellas ad yeffe$. Xalti tegguma. I b$unt êellent-ett, tugi ad tembbiwel. D awez$i att-id-terrev s abrid. Tamu$li ines d tader$alt. Yettekesmumi uqadum-is am win yeccarwen. Mi kkren ad ûubben lecfaô-is a d-tefriwes ; mi ôuêent ad qnent wallen-is a tent-id-telli s lem$awla. Tezga d aôεiεec. Mi d-wwin nnεac ad refden Nanna a tt-awin s axxam-is aneggaru, teôvqent-ed wallen-is d imeîîawen. Iberquqen d-yettezririgen $ef leênak n xalti d igugamen. Idel wudem-is lêaf asemmav. Tulawin îîafaôent lmegget sent-yettilin alma n taddart. Yemma, yessetma, yessis n εemmi, lêaûun sut Musa meôôa gant taqufett deffir Nanna Yamina yeîîfen abrid-is $er tmeqbert n Tizi. Tegla s aéekka-s, ddaw n tzemmurt nni d-yecfan i jeddi, s sser-is, s wecmumeê-is, s tieêôci-s d leênana-s. Tegzem tasa n sut taddart. Ttrunt fellas seg ul. Ah ! limmer a Nanna ad twali tiî-im imeîîawen agi yakk yemmaren fellam d wannect-a n l$aci yeddan yidem, ahat, a m-yekkes cwiî n lxiq, imi maççi s tufra i tôuêev. Xalti ur tevfiô ara wetmas $er tmeqbert. N$il tessggra kan taqejjiôt. Mi faqent yemmad yessetma, yu$ lêal terra-d $ef yiman-is tabburt n

Page 95: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

90

texxamt akked d tin n wefrag. Yiwen ur yezmir a tt-id-yessufe$. I neb$u nesîebîeb, nessawel, nsu$, ulac. Xalti tesεuééeg i wêellel d imeîîawen amzun rrebg tt-icudden $er ddunit yegzem, ur d-tegri lbenna wala tiéeî. Tezza tasa nne$ meôôa, t$av-a$ d ayen kan. Yemma teqqim zzat n tebburt, almi tuyes. Ifadden-is kkawen, ta$uct-is teqqur. Tagara lem$ivat nni tu$al-as i yemma d urfan, maççi $ef wetmas, tin mi iceqqeq wul, tin mi tejreê tasa, tin yessexbabev lmektub, maca $ef lmektub nni s timmad-is d-isersen taggest-is n nnεi u yettnadin asfel wis sin. Teîîef-iyi-d deg ufus : - Yyaw, yyaw a tarwa, i$-d-tenna mi i$-d-tezzu$er s axxam. Ma d keç a bab igenwan, ooi$-ak-tt. Attan $ur-k. £as awi-tt, d aya i s-d-yeggran. Tabaε attan am igider ameréu. A d ise$-ik ! a d cciεa-k ma terniv-tt $er tin iôuêen ! Te$li-d rrehba deg wexxam nne$. Tioiratin, t$av Xalti, εervent a tt-id-sneîqent ne$ a sent-id-lli tabburt ulac. Ula d Baba akk d baba Lewnis ur sen-d-tefki udem. Mi d-ye$li yiv, yemma tuqaε di ttelbiba, tugad $ef wetmas yettamnen s tmucuha n tteryel, ad teîîes weêdes deg wexxam deg i yeffe$ asseni lmeôêum. Tu$al $ures i tikkelt taneggarut a s-tessawal. Tefka tameééu$t tesla-yas tettawi tettarra di lêaôa. Yemma teqber ; tu$al tεeggev fellas imi tugi ad tesbeô s wayen i d-yefka Öebbi. Tettna$-itt imi teqqur tasa-s fellane$, telha-d kan d yiman-is. Tsu$ fellas akken a$-d-telli tabburt a neîîes yides

Page 96: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

91

ne$ a d-tas ad teîîes $urne$. Xalti ur tt-id-yuli umeslay. Teêbes tikli. Nesmeêsis ur nesli i wacemma d$a neooa-tt din. Lewhi n wezgen n yiv, terra-tt xalti i lehduô d tevsa. Leêwal te$vel-iten-id, akufi te$li degs s tyitwin. Syin tcennu s îîelq n ta$uct-is, tettawi-d tibu$arin a s-tiniv tella teslit yides umi tteqnen lêenni, tikwal d asihel n tayri d ccbaêa ne$ d adekkeô di ûûellaê d iεessasen. Tessaki-d meôôa loiran, yiwen ur yezmir a t-id-yas naddam seg wannecten n leεyav. Usan-d $urne$ a$-d-εeggnen belli xalti tekcem-itt tiselbi. Neggugem u neqqur, cudden ifassen nne$. Di beôôa i neqqim, nettôaou zzat n tebburt almi d tikli ad yali wass. Akken kan d-yenqer yiîij, xalti tessebôaôeê-ed tibbura u tekkeεkeε d tavsa. Nedderbez s axxaml. A tawa$it d-yersen ! ijeqduren meôôa mmwezzaεen di lqaεa, tincirin d tilmawin, usu yakk yexôeb. Di tafat nni n tafrara, ttbanent-a$-d t$emmar n texxamt ççurent d lqec akked leêwal : tasebbalt tenneggdam u amnaô yeggelgel d aman, timéin wezzεent u gant tirect $er yimi ukufi d-ye$lin ur yuklal. Ger wannecten n temterwit, xalti tesbedd lqedd-is, amzur yevleq si tuyat almi d ammas. Yufrar-ed sser $ef wudem-is u tennerna di ccbaêa. Yemma d tulawin nniven walant ûûifa nni n tsekkurt iêrqan maca faqent belli tame$bunt n xalti tôuê degsent: alla$ yunag, ûwab yeooa-tt. Trevqent d imeîîi. D abaxix am wagi i tkukra yemma. Am yivelli nni, l$aci ggugin-ad s axxam, lêaôa ur teqqim d tilemt, tdemmek.

Page 97: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

92

Yeggul Öebbi deg At n Taddart ar mazal ad slen s yessis n Ëmed time$bunin. Kra n innerza nnan-d belli ad yu$al a s-yekkes, acêal d win $ef i tεedda akka. Tevra maççi abrid maççi sin. Neqqim di lêaôa n xalti, nemyeêôas wa $er wa, nettqaraε-itt. Neskad ma d-yifrir cwiî n ûwab di tmu$li ines isewqen, ma d-yebru waddud ines ajelwaê i webruy n leεqel. Nettnadi ma anaf tabburt i wesxeôwev tt-ized$en. Aharao n kra yekka yiv yessefcel xalti. Tekkaw. Teqqim $ef yiri n wemnaô teîîafaô s yir tamu$li wid d-yettasen. Tikwal, a d-tessers $ef yedmaren-is imezran-is a d-tessekkraf degsen. Tdehhu, a s-tiniv ters, cwiî kan akka alma tessencew acebbub-is ; udem-is ad yekkesmumi afus-is ad yeççaô d anéaden, a ten-twet $er tmurt. Seg wakken teclex iman-is mi teqqim, banen-d meôôa imeûûaven-is. Yemma tué $ures a s-tûub abruε-is a s-tessemlil ivaôôen, xalti tekker, tu$was u tcemmeô almi d timiî-is. Irgazen zzin allen nnsen, tthuccun iqerray nnsen, kkan tabburt, ooan tulawin garasent. Xalti tebra i wqerruy-is, texmet. Nekkni nettqaraε degs, acemma ur d a$-yensir. Am win ma d-yeggri yiwen uéar n leεqel yessexdam-it tikwal, akkeni xalti, tfaq-a$ belli neggar-as tamawt. Mi tserreê i yiman-is s lemεanda tban tundi-tt. Wissen acu n ôôay s-yellan di lbal ? Ma d yemma, ur nuyis, mi d-yeggra uéenéun usirem, tekkat akk yissent : teîîef-iyi-d deg ufus tewwi-yi $ures.

Page 98: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

93

- Muqel-it-id, yak têmmleî ? Yak ur ilaq ara kem-yaggad ? Trefd-ed $uri allen-is, d ibeôôaniyen. D tamu$li yugin a yi-twali, d allen yettneqlaben ger wid yettfeooioen am teftilt d wid idel l$im. D tamu$li yettrusun u tkeççem dgi akked tin isewqen. Awah ! Allen umeslub, mi tent-éri$ ad yendef wul. D nutenti i d lemri n ôôuê ageswaê. D nutenti i yettnadin ayen yennesren i wul d wayen yufgen $ef walla$. £ef aya i ssexxlaεent, i ttaggadent u tt$ivent. Öebbi d-yeooan Tisselbi, ayùer ur yeqqin allen i wid ùef i d-ters ? Ahat at-tifsus fellasen tµakkwemt ?

Ikecm-iyi rrebrab zdat xalti, tin d iyi-ûemlen, yi-bubben u yi-zzuznen, tin d iyi-slemden aûemmel n tissas d ime§§i n lemùiôat. Tfaq-iyi ugadaù-tt neù d zzher i d-ifeôûen tihudit-iw ? Akken yebùu yili, tjebd-iyi ùures tessuden-iyi sya u sya, tezzi aqerru-s, terra-tt i teôsa. Tulawin, s yiles aâidan d wul afessas i ttwennitent tasudent nni n xalti. D lawan nni i tefren nettat i trewla. Tezger lûara, tekka tabburt u te§§ef-itt d tazla deg wezniq. Tamuùli ùer deffir ulac. Nekwni deffir-s. Aqerru-s µaryan, amzur ùef tuyat yettawi-t waôu, taqendurt mebla agus tewweô-as-d almi d igwerzan. Rewlen akw warrac tt-id-yemlalen ; yiwet n temùart tebùa a s-d-tegzem abrid tufa-d iman-is di lqaµa ; tezzuùer-aù almi d beêêa n taddart. Arrac nneù, yuù lûal yeffeù

Page 99: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

94

wawal, ôefren-tt, §fen-tt-id u rran-tt-id ccil assuùu fellasen, rregmat t-tyitwin degsen. Maáái ùer texxamt-is i tt-newwi, s axxam nneù. Nerra-d tabburt n wefrag neqqim yides. Allen-is ttberriqent, udem-is d-iwet ubeûri asemmaô n tafrara yeñquddur d sser. A s-tiniô teñgalla degneù, am win yebùan a d-yer ññar, te§§ef-aù-ñ t-taûsift. Ur tberru i wallen-is anaggar zdat baba ma yekres anyir-is fellas. Nebùa-t ad yezg yidneù^acku neqwel neñagwad-iñ, maca ur s-tessefk ara teswiµt i baba ad yeqqim deg wexxam imi yeggni-t cùwel n beêêa. Xalti teñecmumuû amzu terra-d s lexwbaê. Yiwet n tikelt, cfiù am assa, xalti tsenned ùer lûiô nek beddeù ùer tama n wemnar, din I yi-teshel trewla, Titi twala amdiq-iw yufrar-d nnig win te§§ef, tella teqqim di tesga, tebùa a d-truû ùuri, akken kan d-tµedda zdat xalti, tin temmeù fellas s aqarru tgebd-iñ-id deg wcebbub :

- yyaù ùur xaltim ! Ayùer tt-tugadeô ? Titi texbabeô tuùwas. Nek d Baya nesfezwi ùer lûara. Yemma tegr-d at-tûud yellis tegla yess xalti. Ûlima, yessis akw túiratin slant-d i ysuùan nneù uzlent-d. Zzint-as i xalti §§fent-tt, qurµant-tt almi d-yewweô baba. Ayen râagit wussan nni ! Tamsalt n xalti tessaweô-aù almi d tikli nettu nana meskint, tin mi werµad yeqqur uâekka. Tura µarqent-aù, negwra-d newqaµ. Amek a s-neg i xalti ? Ala yiwen wexxam i ùurneù, anda a tt-nesgen ? Anida a tt-neûbes maáái ? Acku m’ur tt-ncudd ara ammer i txeddem neù at-terwel. T-tarewla i ykukra a§as baba. Sliù-

Page 100: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

95

as mi sen-yettmeslay i xwali ; ugaden i yôaôôun ma terwel. Ma tecceô ar nexnunes! W’iâran ? Tame§§ut meââiyet, ma tejba ùer tmurt tabeêêanit tezmer at-teññukellex. Imeksawen §§uqten, yurz-iten weùbel di tmeslubt ? A d-tegwri d ccama i twacult. Ma deg wexxam, baba yugad fellaneù, i limmer at-tencer ? Ulamek a yilin akw d xalti imeqwranen kra yekka was. Taswiµt-a tifrat-is d cced iôarren sya ar t-teûlu neù ar t-ters. Azekka nni ffùen imarrawen nneù ùer lexla úúan xalti yidneù, nek d Titi. S temrart yeksan s cµar n taùa§ i tt-cudden, ùer tgejdit n taµrict, deg ôarren almi d ammas. Tejreû tasa nneù. Cfiù-as-d i weltma, mi ters ti§-is ùef xaltis at-te§§erdeq d ime§§i. Negguma an-neffeù ùer beêêa an-urar, ur d aù-yefki yara wul nneù n llufan a tt-neú weûdes, tùaô-aù. Neqqim yides almi d-uùalent yemma akw d Baya. Deg yiô nni, di taµrict ay §seù nek d yessetma. Baba yefsi-yas-d i xalti akken at-teáá imensi. Slaµyaô i s-yettmeslay, ttemyexâaren am sin yebùan ad nnaùen ; ttwaggaden. Cwi§ kan akka terra-tt xalti i wsuùu, baba yunef-as. Tuùal temmeù ùer tfedêeqt nni n seksu tsers-itt-id s irebbi-s, ttett s ufus ; s lemûirat, tijùwelt teùli ger iôarren-is. Imiren kan tessµadda kra yella di tfedêeqt u send a d-yekker ùures baba, tewwet-itt ùer tesga tebôa d iceqfan. Yemma teûzen maca ur yelli i wacu mi tezmer. Ur nessaweô an nerfed tameslubt nneù nessagger iwakken a s-neddu di lebùi. Zzher n

Page 101: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

96

imarrawen nneù d uzlig. Wagi d ayen d-ibanen, mazal ayen d-iteddun ; d yir tagwnitt fellasen. Tamezwarut ilaq kra yekk yiô d aµawez, win ye§§sen wayeô a d-yakwi, d aqaraµ di xalti ammer i tteg n “tmeùriwin” : tezmer at-tesker times deg wexxam, at-twezzaµ acbayli, at-terâ takufit, at-tneù izimer neù ma yefka Êebbi tirâi at-texneq yiwen degneù. Mi d-fsin ifassen-is at-ttettcarrig di tqendyar-is. S ijerbuben i tebùa at-teqqim. Ur tµa§§el ara tessenger weltmas acku mi qqaêsent tqwendyar s d-teúúa nana meskint ur s d-yeggri wara, u baba ur yessaweô ara a s-d-yaù tiyaô. Tin ùers, tuùal t-talexxaxt nettat yellan zeddiget : tteffeù anda tettùimi, tettaggad aman am tmes u wer tettanef i yiwen a s-yemceô. Werúin yumis wexxam nneù am ussan agi ineggura. Ayen yessewhamen di xalti t-tadawsa ines : tettcuffu, yettizwiù wudem-is u tettuzur taùwect-is. Ayen d-yeùlin n lqut ger ifassen-is tessµadda-t, aùunfu tennuù yides. Tuùal am tileft ma d leµqel yezga yunag. Ma d yemma meskint tecrew, ala agwlim ùef yeùsan i d-yeggran degs. Tùaô medden meêêa maca lemùiôat ula i ù-d-gent. Tura ùef yiman nneù i nettru maáái ùef xalti. Nettnadi tifrat, akken tebùu tili neù ansi tebùu tekk-ed, âidet. Zrin kra n wussan, xalti tuùal ters. Truû am tin yekkawen, tefcel. Deg wexxam kksen-as cced. Degmi a yali was, nettat t-tiùimit deg yiwet n tdekkant ddaw useqqif. Allen unagent, tettargu s ibeddi. Tilkin yulin ùef i jerbuben-is d uqerruy-is ttqeggilent i yi§ij aûmayan n tegrest. Ur ilaq wa tt-

Page 102: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

97

ilaµin neù wa tt-imassen. Yemma tenna-k t-talemmast n wagur i d-isersen talwit di weltmas. Tkukra fellas a tt-id-yuùal werway nni ines di tagara neù di tlalit n wagur amaynut. Ma t-tiúiratin skerkisent : nnant-as belli d leúnun i ykecmen xalti ; sya ùer zdat at-tuùal at-tetkacef u a d-tessis ayen a s a tidir twacult di liser. Zemreù a d-iniù belli baba yettak tameââuùt u westewtew n temùarin seg wakken ûercawet ddunit. Ma d yemma trekkem seg wurfan, ur s-yefki yara wul-is at-tfaêes deg ubaxix yuùen weltmas. Ur tettanef ara i yiwet di yessis n Ûmed at-tuùal t-taseûûart neù t-tamkaceft. I âideô a lûif! Menyif tamettant n tmeslubt ! a s-yeddun di lebùi d aggay n weltmas ùer yemêabôen a s-d-arun neù s alebµaô n lemqamat a s-ssufùen leúnun. £as, tamezwarut, ur tettamen ara a§as s lecyax, tis snat ur yeshil ara ùef baba ad yawi yides tameslubt. Laqen yedrimen, amerkub, imûamiyen, ad yeúú axxam t-tferka, ad yeûbes lxwedma,… Maáái d yiwet ; Taggara tin d-iseqfen sufella ùef tikli ger iberdan d lµtab d umesruf, xalti rqiq §maµ n ûellu-s a§as a§as. Degmi ters cwi§ xalti, At Musa uùalen lhan-d d ccùel nnsen am zik. Ger lmerta n ddunit d iùeblan nnsen, imarawen nneù ttun tameslubt yettidiren garasen, ttmektin-tt-id kan ma tili zdat wallen nnsen. Tuùal d aµggal nniôen deg wexxam. Tuùmest n ûellu ines nqeôµ-itt u aqaraµ degs nekkes-it. Tikwal akka xallti tteffeù u teñruûu ùur lúiran. Mi tessebêareû lluû useqqif n yiwen, a s-tbedd zdat wemnaê awal ur ñ-id-yettali. Ayen

Page 103: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

98

µarôent tulawin a tt-id-sne§qent ulac. Ma fkant-as-d talqwimt n weùrum neù takwemmict n iniùman añ-te§§ef mebla ma tga-yas ccan ; Ma t-tamuùli ines tezga tunag. yiwet n tmeddit, Faôma, Baya d Êemdan mi d-usan di lexla ur d-ufin ara xalti deg wexxam. Titi yezgan teñbibbi Âazu tamaâuzt, tella di lûara teññurar. Twala xaltis mi teffeù cwi§ deffir babas d yemmas. Nek mi tt-âriù zdat lakul ùef lewhi n lµacra, bùiù a ñ-id-rreù s axxam. - Anef-iyi a d-âreù weltma, i yi-d-tenna. Mêemcent-ed wallen n yemma d ime§§awen mi s-d-ûkiù. Almi d assen i d-tuder xalti weltmas yemmuten. D leµqel i tt-id-yeññuùalen ? Imi timeqbert tezga-d akin kan cwi§ i lakul yuzen-aù baba nek d Titi an-nmuqel xalti ma tt-naf ùer tama uâekka n nana. tenna-k yemma din kan a tili, maca yiwen ur yexliq di tmeqbert. Deg wezrib daùen ulac. Azal n ssaµa nekwni d anadi ùef xalti almi s d-yenna yiwen umeksa i baba belli iwala-tt mi tâub s Amalu. Amalu t-taferka d-yeúúa jeddi Ûmed i yessis di tlata. Degs azemmur d lexrif. Tezga-d deg uzaùar ukessar, igezm-itt yiwen yeùâer, yedrem u yal ma wwten waman yettaûmal-d. Tabri§ yettawin ùures tenneô, yezzi-yas-d sya u sya yinijel t-tidekt aîubbu ùures azal n wezgen n ssaµa ma d alluy tµedda ssaµa. Tafsut t-tafsut u t-tikli a d-yeùli yiô. Kkawen ifadden n baba tessaµwej tyerza n kra yekka was, yessewµaê a tt-yehnu alma d Amalu a d-yerr xalti.

Page 104: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

99

Darani tura ters. Meêêa nùil at-tens deg uµacciw deg ttaooant xwalti asaùur iwakken a t-zzenzent. Yerna xalti tessen Amalu tardast tardast. Yemma s timmad-is akka i tmeyyez. Wiâran ? Yiwen yiô i tziri, ger ijeúúigen, ahat ad yelli tibbura uqerru n tmeslubt? Neù d iùilifen a d-yuùalen ? Deg wexxam, ùas nenneùwni cwi§ nestehza daùen a§as. Lûaîun, nwet akw nneû, yiwen ur tt-yekcim weùbel. Tignawt n Meùres ttetti am tata ; d ayen i yeôran deg yiô nni : ixeîr-d lûal deg yiwet n teswiµt. Ageffur yekkat s uzayaô, aôu yebùa ad yessifeg lqermud ula ùer ger lecqayeq n lelwaû yettsuôu-d. Yemma terra-d weltmas ger wallen-is, tkecm-itt tergagit. Ayen yeµreô baba a s-yekkes aùbel tegguma. Ula d netta ur yerkid ara, rnu ineâmi n yemma t-yesµuâgen ladùa ideggeê taduli, yekker yelsa lqecc-is yeffeù. Nesla-yas mi s-yessawal i gmas. Rran di sin ssakwin-d kra n laµmum usan-d s axxam zzin d agraw. Ahat di xemsa neù di setta yidsen i llan. Meêêa lsan-d icifad, nnôen deg yebrenyas iqdimen, taqelmunt tùum iqerra ùef lehwa. Glan-d s iµawzen, tikli n yiô ilaq-as uûezzeb… Ma d ageffur yekkat irennu, tegguma at-teswawi. Simi zegren amnaê ùellint-d tmeqwa a s-tiniô d abruri. Fùen wa deffir wa, d leûzen d-yufraren ùef wudmawen nnsen i ù-yeskecmen aùbel, t-tasusmi sen-icudden imi i ù-d-úúan t-tamwanest. Drebzen di §lam §§fen abrid d akessar. Ddaw tiùilt deg i tejgugel taddart zemren ad seln i weskefkef n yeùâer umalu.

Page 105: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

100

Ssbeû, mi d-ukiù, ufiù-d abernus n baba yebêuri, iµelleq ùer tagwest di lûid, ùer tama n tebburt, ineggi s amnaê. Baba yenneô deg waµlaw, ye§§es di teùmert. Ta§§ucin n yemma t-tizeggwaùin deg me§§i, ur ufin ara xalti. Deg wassen ur tôal ti§ nneù fellas i yiwen deg wexxam ur yeâri amek i d-as-teôra i tmeùbunt. Ma d nek cukkeù d iùâer umalu i t-yeááan. Deg uzaùar n Tizi Wezzu, asif n Taxuxt d iùeâran d-yemlalen din zgan ssusufen-d widan wwin. Tafekka umeùbun ááan att-tafeô tezzegzew, aµebbuv yeqbeê deg waman icuf am teylut, allen fùent-ed, imi yelli, iles yeµluleq. Wissen lbext n xalti m’akken i s-iga at-tekfu ussan-is ? Yiwen maáái yeâra. Ma yafen medden yiwen lmegget iôegger-it-id wasif ùer rrif-is, ad ssufùen awal, ad yelûu ùef tuddar, a d-asen lùaci a t-walin. Ma nnsen a t-awin s axxam-is ad µiwzen fellas a t-ne§len azekka nni, ma wer taµqilen ara ad yettwanîel wissen amek di tmurt taberranit. Tabaµ d akal n Êebbi yakk. Ma d imawlan-is a t-aysen. Akken i d aù-teôra i nekwni. Dduêt meêêa d anadi ùef xalti, later-is ur iban. Ula d aîubbu ines s Amalu yuùal di ccek, acku ameksa nni ur ye§§if ara deg wawal-is degmi yesla i tulawin fkant-as udem nniôen. Ur d-gireù ara axerriô ùef xalti mi s-d-nniù i yemma walaù-tt zdat lakul mi terra ùer tmeqbert ; seg imiren yal wa taùwect d-yettawi : Tameslubt meskint tùab, tuùal am lmalayekkat, tezger di ddunit ùer laxert, teôfer weltmas amzun tbeddek kan axxam. Wid yettmeyyizen ur sen-gin

Page 106: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

101

ara ccan i ymennan agi, ur sen-kcimen sya ur sen-ffiùen sya. Yemma tejreû tasa-s acku werµad yeûli udeddic n tmettant n nanna mi tendef s twaùit yeglan s xalti. Ma nniù-d neñru a§as xalti, skadbeù, acku deg wasmi temmut nanna amzun akken leêzen yezga deg wexxam nneù, yezdeù degneù u yettidir yidneù, rnu iùeblan d iµakkkiêen n yal ass. Limmer an-nerr tasa d lemùiôat di rrif nezmer a d-nini belli neµya di tegnitt deg nella u nessaram ci§uû n liser t-tmendit. Ala yemma i s-iûulfan mliû i tyita yagi taneggarut. Tenna-k yerreâ ufurek aneggaru n twacult – ahbuh… afurek useklu iwet maras -, ur d-yeggri uâar wuùur a terzu neù a d-yerzun fellas, ur tesµi yiwen nniôen ûala Êebbi d wexxam n wergaz-is akked laûnana n dderya-s. Tikwal tettlummu deg yiman-is, teqqar stehzeù di weltma. Nekkni s imec§aû nfaq belli truû tùawsa yesµan azal ameqwran : taxxamt n xwalti. Yezzenz-itt baba i yiwen lúar ihudden aùrab nni garas d wexxam is. Taferka nni tamcumt ur nmuqel ara ùures : xwali, At Musa zzenzen-tt u bôan idrimen-is. Dayen… Yensa ucewwiq n texxamt d aù-yezzuzunen, yexla lµec nneù ur nusim di dduû, tùum teôwiqt n tafat deg i teêêaµraµ temâi nneù, ur d-yeqqim win ar an-nûemmel nnig imarrawen nneù, kfant tid i ù-iteddun di lebùi, tid i $-iteggen ccan. Yeggra-yaù-d baba d yemma nezzi-yasen-d am ifeôôaú.

Page 107: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

88

Ixf II

Amenzu

Page 108: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

89

Amenzu

Assa, d laâ mi sebêen watmaten iw ; d lûif ten-yerâan ur ten-nessekna, i d-iyi-rnan di ccan. Zik, rriù-ten d lµib u ffreù-ten deg wul-iw. I yecbeû wudem n leqdeê !

MICLI

Page 109: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

90

-I-

Aseggwas nni deg mmutent xwaltis, deg ssaramen meêêa cwi§ n talwit, yerna weqcic deg wexxam n Furulu i wumi semman Dadaê. Talalit yesmentgen tismin di Ûlima. Dayen, yekkes-as i Furulu yisem n wewûid t-ine§den, yuùal d amenzu deg warrac. M ilaq-as ad izerr timsal t-yeggunin m’ara yimùur gmas, u silaµôil ad ifaêes taggnitt. Di tazwara, ùures amur di tâidanin t-ttett tmennifrit n yemmas (aksum, timellalin, tamtunt) iwakken at-teûlu. Syin ùers gmas nni ùas d llufan d aµeggal, gan-as amur di kra a yettwabôun, maca aûric-is iùelli s afus n Furulu i d-ttîaûen akken sin imuren. Tiyessetmatin ur tent-id-yettali wawal : Ma yerna weqcic amur-is i dadda-s, yella win a s-d-ikecmen degs ! Ma d nutenti a wer d-uùalent, t-tiqcicin i llant. Atta twacult Nat Musa. Di sebµa yidsen. Yiwen i d-yessasayen aùrum. D babatsen. Ihebber am yilef, ur s-yettêuû yiwen wass, itekkes-itt i tµabbu§-is yettak-it i warraw-is, iâemd agus almi d ulamek, ur yettôeggir ur yettanef i win a yôegren. Yettergigi i laµyudat i sekfuyen adrim, yettaggad tagrest i tetten deg kufan. Furulu, gmas d yessetmas kren-d akken wµan. S umata, ur tulwa yara tudert nnsen, tin wer d-neúúi lateê di tqerrut n Furulu, maca yir tiswiµin yessµadda di temâi-s yettwali-tent am di lemri. £ures ûdac iseggasen asmi yeffeù babas d amuôin seg wakken yefka dderk i yiman-is s lxedma. T-taggara n lexêif, uôan akk n Êemôan di lexla yettqaraµ idenyen n tazert. Mi d-tufrar tafat a d-yali s axxam. Yiwet n tikkelt yusa-d udem-is weêêaù, allen-is nexêent, ssuêa-s teûma.

Page 110: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

91

Yesres tacekkaêt n weslen d-yemûelfaf ùef waµrur-is, yerra ad ye§§es. £iwel ssu-yas-d, del-it, rnu-yas tasumta. Lqut râag deg yimi-s, d iôes kan. Tame§§ut-is tùil a s-iµeddi, yessis tmesmuqalent ma d runt, ma d Furulu skud ur t-taµni temsalt yesbeô. Tabaµ babas yeúhed, yezmer i dderk netta, maáái d cwi§ n wa§§an a t-iùeôlen. - Ulac llµelf i yezgaren iô agi, teâriô neù xa§i ? i s-d-tenna yemma. Muqel ma tzemreô a sen-d-tawiô aggay usaùur. - Ruûet kem d warrawim, nek ur zmireù ara. Ûuccet-d taslent nni talemmast, meââiyet u teshel i walluy. Bùiù a tt-sseggriù, maca imi akka i d-tusa, anef. £urem Furulu ad yali, netta fek-it a d-yessew izgaren. Tura úú-iyi ad §§seù cwi§, tessufù-ô arrac ùer beêêa ad uraren. Tameddit, tuùal-d ùures yemma tûerî-it. - Cwi-k ? Ma tesµukzeô, ahat at-tizmireô at-tqarµeô iniùman iô-a ? Axxi a k-id-walin medden ! - Inn-as i dadda ad iêuû deg webdil-iw. Xa§i ! Siwel-as a d-yas, ceyyaµ-as Furulu, tawiô-i-d ad ssweù.

- Tebùiô a k-d-llfeù aµrur-ik ? -Awwaû ! Atan râen akk leµôam-iw, saûeù meêêa.

- I wgazu n tâurin ? Neù ahat seksu d yiùi ? A k-id-yessakwi ! Remôan yessusem, yeqqen allen-is. Ur tent-id-yelli almi d-yewweô gmas. Lewnis, ula d netta, ur iga yara aùbel, iùil ur yuù wara gmas. Ulac uùilif, d Lewnis a yqarµen tazert, maca azekka nni, ùures ccùel, zik a ye§§ef abrid alma d ass yecban assa a d-yuùal. Deg iô nni, amuôin yulwa, yennerna degs wa§an. Yettlejlij, yessawal i yemmas yemmuten, ilehhet u yettuùu am akken llan zdates lùaci..

Page 111: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

92

Yeqqar-d a ttgallan dgi. Tame§§ut-is iêuû-as yiôes, arraw-is daùen akken. Qquren u ggugmen si tugdin. - D leúnun, i ù-d-tessefra yemma. Si linna i yettnaù yidsen babatwen. Furulu yeffer u yessemâi iman-is, awi-d kan ur t-id-ttwalin ara leúnun. Ziùen waµren ! Imi ùeôlen babas, zemren ! £as yennum yeggan ad yerwu iôes, azekka nni, akken kan d-yenqer yi§ij yekker-d ad yeddu d Baya nnsen ùer lexla. Ilaq-asen a d-ssufùen idenyen deg uµacciw, a ten-fesren deg wennar, a d-leqwôen iniùman d yeùlin ddaw tneqwlin, ad ksen akraren u a d-awin tacekkart nni n weslen d-iûuc µammitsen deg iô nni. Ma d-yaweô s axxam yeâra ggunin-t yezgaren a ten-id-yessew u tameddit ad yuùal alma d lexla ad yessekcem tazart nni s aµecciw, a d-yezden u a d-yeglu s usaùur. Yessarem ad yefreû yess babas. Deg wexxam, yufa-d yiwen ccix a yettaru lûerz. Babas yella ye§§es, d amêabed nni i t-id-yessakwin. Yesteqsa-t, Remôan yenna-yas-d amek teôra yides. Iban d leúnun i t-ikecmen. Di lµinser, seddaw wennar, i ttwawôen deg yiô ur iµabbed yiwen degsen. Ayen d-yusan s ùursen ùef demma n umuôin. Tura, iwakken a t-fùen, tlaq tazla idammen uqelwac akw d ubexxer s ifarrawen ilili yura ufus n §§aleb di snat tamiwin. Tlata tikkal n ubexxer u yal abrid s yiwen yifer. Akken ur µarqen ara deg farrawen, yal yiwen iµarreb-it ccix s yiwen, s sin d tlata ijeêêiden. Leúnun ùeôlen-d rrehba di Furulu, a sen-yecfu limmer a ten-inamer ! Yemmekta-d tamacahutt sen-d-iwet ccix di lakul, i deg, iwakken ad yeddu di lebùi i yemmas yettûellilen degs a s-d-yaru lûerz ùer wemêabeô, yeddem-d iccer n

Page 112: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

93

lkaùeô yaµôef s lemûadra yura degs asefru n Si muû u Mûend. Annect-a, akken a d-yini i yessetmas belli netta yeùra u yefhem ; Tikerkas n bu taµmamt ten-yeâgen s mitin n duêu ur d-ttawint ur ttarrant. Yewwet-asent-d tamacahutt nni u yenna-yasent-id belli asefru n Si muû u Mûend yessaûla tamùart nni ugar n lûerz n wemêabeô. Maca ur t-ssawôent ara tissas-is a tt-id-yeûku zdat §§aleb d-yuran llûerz neù skud ur ye§§is ara babas, acku ma d-yakwi umuôin, ma k-id-yesmuqul, w’iâran ma d netta neù d leúnun t-izedùen i k-id-yeááan s wallen ? Ahat a ten-id-nnfeû a d-uùalen ùurek ? Di teswiµin am tigi i yebùu yecnu ccix n lakul aµbaê-is ur ye§§erdiq ara; Furulu yerra iman-is d niyya yessusem, ye§§ef tiùmert yexmet! U yernu yehwa-yas kan iùeôl-ed ùef yiman-is aêµiµec, ggumman leúnun ad fùen bab nnsen. Yusa-d wemêabeô wis sin, yerna-d wis tlata maca yiwen nnsen, ulac win d-yeglan s ûellu. Ma d-yakki Remôan, ad ifaq d yiman-is, yeqqar-asen-d belli ur t-yezdiù wara, maca ma s-tesleô yettlejlij, yewµar a s-tiniô ulac-iten degs. Tezzi-d ddurt, yuùal-d dda Lewnis. Yewhem mi d-yufa gmas yennerna degs wa§an. Ziùen maáái t-tiqecmaµ. “Azger mi yeùli, §§uqutent tferyin“ : £er wa§§an n Êemdan, terna-d truâi n tseùlit uµacciw. Yiwen yiô, imi ulac win a yqarµen, ukren ddeqs di tazert u râan kra n idenyen. Dda Lewnis yerfed taµkkemt n wexxam n gmas, yuùal d aqerru. Imi ur nezmir an-nqam tayuga, yemsefham d baba zzenzen-tt. Abaùur a ù-d-iîaûen an-nqabel yess amuôin, maca ur ye§§if ara a§as. Ilaq smid d weksum yal dduêt. Nezla aqelwac nniôen ; tikwal akka t-tayazi§. Tewweô-d Lµid laqen lqec i warrac yenza umerkub d ikerri. Lûaîun, Êemdan yezlef

Page 113: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

94

send ad yerfed iman-is. Dda Lewnis, akken ad yesseûlu gmas yettûeôôif irennu : a d-yenfeq d arrac a t-yeááen, a d-sebwen tacrift amuôin ad isew afenúal dayen. Asmi yeûla cwi§ Êemdan, yehwa-yas-d lqut ur yufi d acu a yerr ddaw tuùmest. Ur d-yeggri wacemma, la di tkufit wala taxri§. Ladù yerra-tt i wre§§al akken ad yawi iri u ad yessider at wexxam. Temmugr-aù-d tegrest, yerna-d daùen are§§al almi t-tafsut. Tuùal-d tezmert i Êemdan mi d-usan wussan igerzen : di tefsut. Mi ywala tasraft deg yeùli tceqqeq tasa-s. Ine§§ed wass lûif deg jufaê, yecrew, a§an yessaweô-it ùer telqaµt n wannuy. I tikkelt tamezwarut deg wasmi yebôa netta d gmas, terra-t tmara ùer lqaôi yerhen axxam t-tferka. Asenni, mi d-yerna are§§al, ma yecfa mliû Furulu, d ass n ssuq. Babas, akken ad yekkes ùef ul-is inefq-asen-d asaµlaq ikerciwen. £as ssaramen ùursen, asenni rzag-it deg yimi. Kra n wussan kan, iweîîa gmas ùef wexxam, Êemdan yehna-tt ùer Fêansa. Iruû ad yinig. D win kan i d ixef-is. D asirem aneggaru, ulac tifrat nniôen. Ur d-teggri lxwedma di tmurt. Yeâra limmer ad yeqqim, §laba at-tettembibbi ta ùef ta, at-tettnerni, at-tettimùur alma tegla s cwi§ d-yeúúa jeddi.

Page 114: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

95

-II- Yiwen, ger warraw-is, ur d-yewwi s lexbaê belli babatsen ad ye§§ef, azekka nni, abrid-is s inig. Iûun Êebbi, Furulu yuki-d deg-yiô nni. Babas ur ye§§is ara. Di §lam i yettâalla. Maáái s tufra, maáái deg ul-is i ydaµu at-tefsi tyersi t-yurzen, a s-d-llint tebbura n lxir, at-tekfu cedda fellas. Yettµenni ùer Êebbi a d-isel i wawal-is. Di taggara yessaram di bab igenwan ad iûareb ùef warraw-is. Taùect n Êemdan tettcerrig tasusmi n yiô, imeslayen-is tedl-iten rrehba, asiwel ines yessergagay tasa. Atteccirweô tamara. Ifesser-d merra iùweblan t-yessenûafen, ibedr-d akk timsal s-yesbuxsen tameddurt. Yerra-yas-d Êebbi di lbal i Furulu belli yella lmelk nnigsen d-isellen u d-yettwalin ùer tqaµett. Yewhem. Yezmer ad imas babas limmer yeââil afus-is, acku yeggan ùer tama-s, maca yegguma, yellumet u yettraúu d acu a yeôrun. Tasa n llufan t-taleqqaqt, tendef ; teqreû n babas tûuz-it, yeqber. S lemùiôat cêecrent-ed wallen-is d ime§§i. D ime§§awen igugamen. Ayen te§§ef tâallit, Furulu ur t-id-yusi naddam. Yettnadi a d-yaf d acu n twaùit d-yeùlin ùef wexxam nnsen. Degmi wer d-yufi yara, yenna-yas ahat akka yakk i deµun imeqqranen s tufra, ma ttuûeêsent twaculin nnsen neù ma ten-ternu ddunit – Am liûala deg llan nitni s wat Musa. Yuùal yettûami-d babas di ddeµa n lxir almi t-yewwi nadam ur yeâri amek ye§§es. Azekka nni, mi d-yuki d aneggaru am laµwayed-is, yufa-d yemmas d yessetmas s ime§§awen, babas yeffeù di tafrara, u iwakken ur irennu aqbar i wul-is yesmenyaf ad iruû s tufra fiûel ma yesneùni yiwen. Yuzen-d abernus-is d uqendur-is i yiwen wemdakwel-is. D

Page 115: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

96

akustim s-d-yefka yiwen xali i yelsa u ddurt ni iµeddan, neâra-t mi t-yeúúeyib u mi s-yettxiô tiqeffal. Yesmekta-d Furulu ayen yeâra deg yiô nni. Tecmameû-as-d yemmas u tenna-yas-d belli ula d nettat tesla. Tellez mi twala mmis ur ye§§is ara lawan nni. Tullas uùalent t-tizegwaùin di leûya. Amek tent-yewwi naddam ? Ur ûemlent ara ihi babatsent imi wer d-ukint ara? - Xa§i ! i s-yenna Furulu deg wul-is. Tura iban belli yemma ur tezmir ara at-tettkel fellasent, felli kan i ùer a tsenned m’akka ulac baba. Tikti yagi terna-yas-d cwi§ n tissas, ur yettru yara am yessetmas. Isebbeê-itent yuùal ye§§ef abrid-is ùer lakul. Maca, tikwal akka, amzun tella lûaúa i ybernen di tµabbu§-is, tettali-yas-d s idmaren, tqebber-it u tettawqaµ-as di taùect. Tezzi-d dduêt tis tlata tewweô-d tebêatt tamezwarut. D lamin i tt-yefkan s axxam. Yiwen ur yezmir a tt-yelli send rebµa, acku imiren di lakul i yella Furulu. Deg fassen n Baya i tt-yufa, tefka-yas-tt-id ye§§ef-itt yessuden tajellabt-is. Zzin-as am weglaf. Gmas amec§uû, Dadaê, i jebbed-it-id di tqenduêt-is yettûellil degs : “Awi-d, awi-d ad waliù Baba”. Furulu ikukra. Tabratt tura s tefêansist, ùas yeùra rebµa iseggwasen n tefêansist yugad-itt acku ilaq-as a tt-id-yessefru. Akken ad yekkes ccek, isawel-as i yiwen meqwren fellas d-yefùen di lakul s uselkim. Win ur yurúi yara a t-ûellen. Yusa-d, yelli tabratt nni mebla akukru. Simmal yeqqar-itt-id yettara-tt-id ùer teqbaylit ifaq Furulu belli maáái d ayen yellan nnig tezmert-is, ziùen ula d netta yessaweô a tt-id-iùer am akken tt-id-yeùra wemdakwel-is. Yecreh wudem-is.

Page 116: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

97

Babas atan bxiê u yessaram tabratt agi a ten-taf daùen bxiê. Yufa lxwdma, ur yettµa§§il ara a d-iceggaµ cwi§ uîurdi. Yettweîîi deg warrac ur smuncufen ara a d-ttaùen awal i yemmatsen. £urwat taùa§ at-tekcem anda llant tleqqamin, ùurwat at-tettum at-tµalqem ddekwar i tneqwlin. T-taslent nni di tiùilt a tûuccem t-tamezwarut, t-tameùust nni ddaw i taùa§ wayeô ad yenz. Lûaîun… Tabratt meêêa d aweîîi, amzun akken dagi i yella. Syin d asteqsi ùef wayen d-yeggran di tkufit d wecbayli, ùef leµmum d xwali amek ttilin. Yekfa-d tabratt s « wazzul ùef at wexxam meââi meqwer, yal wa s yisem-is “ Ula d win tt-id-yuren i Êemdan isellem-d fellaù. At wexxam meêêa yekkes-asen lxiq. Zzin-asen-d am umeqyas i Furulu d wemdakwel-is ; iban-asen-d Êemdan deg yiccer n lkaùeô. Tura a s-nerr tabratt. Lkaùeô d tjellabt heggant, win a tt-yarun daùen yella. Yefka-yas-d Furulu adlis i f a yessers lkaùeô, ye§§ef-as-d tadwatt deg a yessisen ticcert. Win yeqqummec, Furulu iggar ti§-is. Acemma ur ilaq ara a s-yenser. Fellas a d-yelmed s ysa ùer zdat tira n tebratin. Tabratt tamezwarut yeswaµr-itt. Yeâra llant kra n tenfalyin i s ara yezwir t-tid a s ara yekfu, werµad tent-yessin. Maca deg assagi akin dayen, yeggul deg yiman-is ur yuùal a d-ig tajmilt i yiwen. Llant tid yelmed : “Seg ul zddigen am aman”, “mmik n tasa t-tµabbu§”, “azul aûmayan”. Tismin t-izdùen ufrarent-d acku ayen yura wemdakwel-is maáái kan izemr-as maca yessaweô almi s-d-yekkes sin igulen, tabaµ maáái seg ul i s-yenna tanemmirt-ik ! Azekka nni yegla s tebratt nni ùer lakul iwakken a tt-yefk ccix i wfactur, ccix yewhem mi ywala tira maáái t-tid n win yesùaray. Yenna-yas-d belli iùil-it yezmer ad yaru i babas. Zzint-d snat ledwaê Furulu yewwi-yas tabratt nniôen, tansa n babas di tjellabt teôbaµ

Page 117: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

98

s tira ines : “Êemdan at Musa, 23, abrid n la goutte d’or, Paris wis 18”. Mi ydeggeê ti§-is ccix yeµqel belli Furulu yettraúu lûaúa ssegs. - Yelha ! is-d-yenna ; Furulu yellez. Tazwert n tebratt tis tlata n Furulu i babas t-ta : “S wul yennecêaûen i d-ddmeù imru akken a k-d-alùeù belli wwiù-d aselkim…” . Tawinest-a yelmed, mi sen-d-yefka ccix ùef usentel n tsekla – “Tettekim ger wid irebûen, turam-as i wemdakkwel nnwen” –tban-as-d tgerrez s-timmad-is u daùen tuklal a tt-ùren di Lpari. Tennerna cbabûa-s mi tsawel tidett u teffeù-d di ticcert umaras amaynut. Yefreû, send at-taweô, ùef wudem a tefk i win a s-d-yeùren tabratt nni i babas. Yewwi-d aselkim netta d sin yemdukal-is. Ssµaddan di Larbµa Nat Yiraten azal n µacrin killumi§r ùef taddart nnsen. T-tamdint d wawal : degs a§as iêumyen, ùures timezduùin meqwrit, tiûuna cebûit, izenqan hrawit rnu tikeêyas iteddun i yman nnsent. Anda d-tban Tizi ? Kra yellan degs iwala-t zeddig, yelha u annect-ilat. Akka yernu qqaren-d medden t-taddart tamec§uût ! Yeêwa amerreû degs, yezzi-yas-d meêêa u iwala kra tesµa, acku iruû yibbas send assµaddi. Yewhem deg yiman-is u yefreû mi yfaq belli yessen tafêansist. Icax mi yesla i warrac imec§aû ttmeslayen taêumit am netta neù ahat ifen-t s taùwect nnsen taûlawant. Ar ass-a mazal teââenzun deg meââuùen-is tiùri n yismawen n wid deg i yessµadda. Ddeqs Iêumyen i yellan di lecyax d wid a yµassen. Yekcem, fkan-asen-d ùef tsekla t-tusnakt, yessers lbal-is, yessufeù-d meêêa tamusni-s yerbeû di tira. Gwran-d iseqsiyen. Limmer yelli ccix-is din ur t-yettaµqal ara, acku maáái d Furulu n zik, leûya nni tufeg, tuggdin t-yurzen tefsex.

Page 118: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

99

Deg yiô i d-uùalen ùer taddart netta d yemdukal-is. £as akkenni fesren di µeggu, d nitni i d-yekkren azekka nni d imezwura, ssufùen awal ger lecyax d yemdukal nnsen. Cekêen-ten meêêa. Furulu idel di lferû d zzux. Ilaq ad isel babas. Ye§§ef-d tabrañ ùer yessaram deg i d-ddant µacrin alef. Yegla-d yissent yiwen wemdakwel d-yusan di Fransa i yzedùen akw d babas. Mi d yewweô wargaz agi ùer taddart rzan meêêa medden s axxam-is. Steqsayent-t ùef iminigen sen-yettilin m’ur ten-yuù wara. Yessuden Furulu “di lbidal n babas” u yefka idrimen nni i yemmas. Ijebd-d deg weqrab sin yedlisen n tayri yuran s tefêansist. - A Furulu, waqila teùriô ? Igerrez ! ax ihi. Idlisen agi yefka-yak-ten-id babak. Yefreû yissek, teâriô ? Yerra-ten-id ddaw teùru§ yeffeù-d.

Page 119: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

100

-III- Deg waggur n Tuber, Furulu ur d-yeffiù ara si lakul, t-tuùalin i yuùal, yebùa ad iheggi ad yesµaddi amzazwer ma s-dfken taggazt. Deg wul-is yeâra belli a t-ûwiúen deg wexxam d ameksa. Maca imedukal-is d-yewwin yides akayad ur d-§§axren ara. Ur itegg ara netta akken nniôen ! Iµuned-iten. U yernu, d acu yellan n lmal deg wexxam ? Taùa§ d mmis. Zunik teûwaú yiwen ad ibedd fellas ! Darani a tt-nger ùer tqeôµit n taddart. Yal aggur neù sin yezmer ad yeb§el yiwen wass ad yeks leûq-is. Syin ad yeggani ar t-id-taweô nnuba-s. £as teqqim deg wexxam, tefsut, tase§§a uzemmur neù ucekkir di tegrest d cwi§ d usaùur ma yella ilmendad. M s wannect-a yakk, yernu Furulu d gmas ur êebbun ara seksu d uyefki, awer tili taùa§ am ta ! Imeksawen maáái ala tayessawt i ten-yeggunin, ùursen lecùwal nniôen : ttûuccun-d, zedmen-d, di lawan uzemmur d alqaô, di lawan iniùman daùen akken, ttqaraµen tibûirin nnsen ; maca Furulu ur yesµi yara snat yessetmas timeqranin di ba§el. Ur iôur yiwen ma yruû ùer lakul. Yemmas d yessetmas §§fen-t lexla d wexxam, babas yezga yettcegiµ-d xemse§§ac neù µacrin alef i tuúwin n temâin, babas Lewnis iqe§§u-d di ssuq ayen ilaqen i wexxam. Di lawan n uzemmur kan i yettasem cwi§ deg wid d-yeffùen di lakul. D igelfan n ââerzur d umergu i d-iùellin ùef tzemrin. M’ara d-lhin yergazen d wecraw, tilawin d welqaô, imeksawen, nitni, ttarantt i tanduyt. Ulac tardast deg ur ssentayen ara taqellaµt. Yal wa degsen ùures mitin, teltmeyya, llan wid yessawôen xems-meyya. Mi d-kkren i tafrara, ad ffùen akken i wsemmiô, ad-

Page 120: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

101

µaddin fellasent yiwet yiwet, ma ylaq a sent-bedlen azemmur – asent-rren win ye§§ecêuruqen -, syin ad alin ùer kra n tiùilt ad qqimen t-tirebbuyaµ ddaw tzemmurt a tent-id-ttµassan. Ad ssiùen times ad ssaûmun ifassen nnsen d iôarren nnsen u ad rúun, tasa nnsen di lkemca, lawan usefqed. Ula d Furulu, deg wussan n tesriû, iúúarib, yekkat wul-is ma yettqaraµ tiqellaµin-is u yessaram ùer wayen a d-ye§§ef. Arrac nni yettandin ur send-tuqiµ deg ugeffur, ur ttkukrun isennanen, ur ten-ineq usemmiô, ur ten-yessefcal laâ. Yettafeg degsen µaggu, ma walin aâerzur yaµluleq deg useôru. Ifrax nni ad mmezlen, ad necwen u ad ááaren yissen tiqelmunin nnsen ; ma d wid d-tta§afen timeddiyin n wass ttawin-ten-tid s axxam d imudduren. Ma d-mlilen d warrac d-yeffùen di lakul, t-tazla i ttazalen ùursen ttmagaren-ten s wannecten n yefrax akken a ten-sseqôen. Acûal n tikkal yundi Furulu deg wayla nnsen, maca zgan ttakren-as imeksawen tiqellaµin-is m’ara yili di lakul. Irekkem seg urfan ma ywali wwin-as taqellaµt d umergu nni te§§ef. Ur yesµi s wacu a d-yerr ttar, ladùa yessaram, s wayen yellan deg ul-is, melmi a d-yaweô wass deg a yuùalen yefrax agi “iminigen” – s wezday n lqed i d-yessfruy i w’ibùun a d-isel anamek n wawal -, u yettûiri a d-yas wagur n Meùres a deg a tekfu tanduyt akked welqaô uzemmur. Degmi yesmenyaf tùuri ùef tanduyt d wurar, yegwra-yas-d kan ad yeûrec di lakul. Dayen i s-yeôran u yewwi-d amzazwar s sshala. Ass n wessµaddi, fkan-asen-d asentel n tsekla ùef iminig wer neùri : “Babatwen d axeddam di Fêansa, ur yessin ad iùer wala ad yaru, yendem imi werúin yekcim ùer lakul. Yeûka-yawen-d tamedêurt-is akk t-tlufa d-ttmagaren wid yellan am netta.

Page 121: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

102

Yessµadda-yawen-d awal ùef wazal tesµa tùuri”. Dùa babas di liûala am tin i deg yella. Yettwali-t ; Yettmeyyiz-d ger wallen-is tiµuggent n babas ma yruû a d-yeqôu, uguren d-yettemlili ma ynadi axeddim neù ma yesteqsat-id yiwen. Yezmer a s-yeµreq webrid, ur yettaf sani a yerr ur yessin d acu a yini. Tella daùen lbaôna n wexxam-is, âran-tt wiyaô acku ilaq-as win a s-yarun tibratin. Lûaîun ! Maáái t-tiktiwin i yneggren deg wallaù n Furulu, iwennaµ-asen aôris. Ma t-tusnakt tteklen akk fellas, t-tin i yûemmel nezzeh. Ggran-d iseqsiyen, ur yugad ara, yufrar-d ula deg widak. Yuùal-d s axxam yenfel wul-is si lferû, yeâra yewwi-t-id. Yettxemmim ùef twinest s wayes a ygerrez tabratt i babas. Maca tikkelt agi ur s-d-teôsi yara teswiµt. Lferû nni ines yefsex. Yusa-d yiwen di Fêansa, d ilemâi, qqaren-as Aµmer, yegla-d s yir isalen. Yemmurger-d Furulu zdat lqahwa yemsalam yides yenna-yas : - Tebùiô a yi-d-testeqsid ma âriù babak ? Ur ttagad, âriù-t-id. Tura, azzel siwel-as-d i yemmak, ùuri yiwet lamana a s-ttefkeù. - Atta di lúib-iw, maca in-as qbel i yemmak a d-tas. Iwala Furulu udem n uminig idehn-it leûzen. Attan tewweô-d Faôma. S wawal afessas i tt-yemmuger Aµmer. - A nna Faôma, ùursen zzher warraw-im. £as fek lwaµda i wµassas n taddart. Cwi§ ur yemmut wergaz-im. Xas kkes aùbel i wul-im, tura yemneµ. Tame§§ut tameùbunt akked mmis uùalen d iwêaùen. - D acu i t-yuùen ? Ini-d kan ayen yellan. Ma yemmut neù yen§er, fiûel ma tefreô, tidett at-tuùal a d-tban. Sin waguren ayagi maáái yura-d. - Xa§i ! Nniù-am yeûla. D yiwen uceryun n wuzzal i t-iûuzen. Yekcem ùer sbi§ar, úúiù-t-in t-tikli a d-

Page 122: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

103

yeffeù. Ad yuùal ùer lxedma-s ussan agi. Ax, tentan rebµin meyya duru iwen-d-iceyyeµ. - mazal-it di sbi§ar ? - ddurt iµeddan i ylaq a d-yeffeù. - I yedrimen agi ùures a yellan ? - Uuuh ! Yenna-yi-d fek-asen µecrin alef, atentan. Zemreù a wen-d-runù ma tebùam. Attan tebratt a Furulu. A wen-yeqqar ur tegget ara aùilif felli. T-tidett, nniqal yen§er ma t-tura ccwi-t. D Êebbi ur nebùi yara ad yesgujjel arraw-im di babatsen. Aqcic d yemmas uùalen s axxam ûeznen. Mi d-usant teqcicin di lexla mlalen-d meêêa, zzin ùef lkanun. Ulawen ááuren, udmawen cerwen. Tikwal, tseffeô allen-is Faôma s ijifeê n tmeûremt-is. Ula d ime§§i s tufra, ammer lúiran ad âren tawaùit yuùen axxam n Êemdan. Tameddit n wass i d-yekcem Dda Lewnis. Yewwi-d isalen s usefruri. Yebùa ad yekkes anweùni i warraw n gmas. Ula d netta ur iris ara lxa§er-is yaµni ! Isawel tidett Aµmer ? Ulac d acu yeffer ? Faôma tettûellil deg ulwes-is a s-d-yini ayen yeâra. Netta yettgalla ar gmas ar yeûla, ar ulac i t-yuùen, fiûel ma rnan-d aùbel wer nelli. Yebùa ad yawi arrac, di sin, ad ááen imensi ùures. Faôma tugi, yeffeù s wurfan. Yuli-ten yakk wurrif d uùilif. Qebren ùer daxel, tuqaµ-asen am tyersi di tgerjumt. Tabratt ur tesµiô i d-tssefra : “Idrimen i wen-nefkiù cuûet-asen ci§uû. Ur sµiù d acu a wen-n-rnuù, îebret kra n waguren. Ma twalam ur kken-tqaddan ara, zzenzet taùa§ d yiwen useklu...”. Azekka nni di lakul, yessefra-yasen-d ccix yiwen weôris : “Ulac i yâiden am temâi. Kunwi s warrac n lakul, ur tesµim d acu i kken-iceùben nnig taùuri d wurar. Ives nnwen fessus, ur yelli cwal a t-yerwin, ur yelli wayen a kken-yesneùnin. Tikwal babatwen yettruûu-yas

Page 123: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

104

yiôes iô meêêa, ttemseôfarent-d tlufa t-yezzan yiwet yiwet ger wallen-is. Yetterkab-it wurrif, yettergigi ùef dderya-s, yettkukru ime§§ulba a t-ûerîen, yettaggad ikufan ad qqimen d ilmawen. Kunwi ur kken-yerzi weùbel, ùurwen ur teqris ur tmal ; timsal teddunt s liser. “Xati ! Ur teâriô tabruyt ! i s-yeqqar Furulu deg ul-is m’akken d-yettmeslay ccix. Yebùa a s-yini tamsirt agi inek tebna ùef tkerkas. Ula d arrac tjerreû tasa nnsen, be§§un tilufa n imarrawen nnsen.� � � Zrin kra n wussan, yeffeù wawal ùef Êemdan di taddart, simmal ileûûu yettiùzif u simmal yettiùzif yettarâag. Tawacult tameùbunt yeffeù-itt laµqel : Atan gezmen-as aôar, waqila di sin ; kra qqaren-d yedderùel, wiyaô yemmut maôi. Yuùal dda Lewnis iîub ùer Tizi-Wezzu iceyyeµ ddibic ùer usensu anda yezdeù gmas. Bih-bih yuùal-ed, tôeffer-it-id tebratt. Aêumi ur t-terri tmara a d-yeskiddeb. Almi d akken i d-ters talwit deg wexxam.

Page 124: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

105

-IV- Aseggwas d wezgen i n-yeqqim Êemdan di Fêansa. Yiwet n tmeddit umezwaru n lexêif, Furulu netta d gmas uùalen-d di lexla, nehêen-d tajlibt n tùe§§en. Mi t-tikli a d-awôen taddart mlalen-d Ûsen, mmis n xal nnsen. Yewwi aùyul-is a t-id-yessew. Ûsen yekna ùer Dadaê yebbi-t di teûnakt-is yenna-yas : - Azzel, zwir gmas s axxam, yusa-d babak. Arrac bedden di tlemmast n webrid am wid iseêµen ; llin allen nnsen d iqemmac nnsen, ggugmen. Ûsen ikemmel abrid-is yettecmumuû. Yiwet n teswiµt ijelleb Furulu amzun di tnafa i d-yefrawes, isarreû-as t-tazla s axxam, yeúúa lmal-is u yettu gmas Dadar yettmaûûinen deg yiman-is akken a t-id-yeqôaµ. Deg wexxam, zzin-as lúiran akw t-túiratin i Êemdan am weglaf, ma Faôma tcebbeû teqqim zdat wemnar tettmagar wid d-irezzun. Arrac daûûsen, gan-d abrid ger lùaci almi wwôen ùer babatsen ten-yessudnen, mi sen-yemûalleq, yiwet n temùart tenna-yas : - Yewweô d argaz Furulu a t-iûerz Êebbi. - A kem-ihenni Êebbi. T-tidett meqwer. Tabaµ d lawan, aqli fukeù. - Keááini ? Tura i t-úehdeô wala zik ! Win a ymuqlen mliû di Êemdan, a t-yaf ibeddel nezzeh : iêebba leûnak, yebbelbel, taksumt-is mellulet, udem-is d azubaù ; amzun werúin yuôin? - U yernu itett mliû ula d asmi yella da, i d-ten§eq Faôma. D ayen teâramt meêêa, lûemdu lleh, ur nettcuûu yara ùef tµabbaô nneù. - Ahbuh a Faôma ! I s d-rrant tiyaô, Fêansa maáái am dagi.

Page 125: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

106

Iûar Furulu melmi a fùen lùaci akken a d-yeqqim netta d imawlan-is kan. Ti§-is ùer yiwet n teùmert anda tµennec yiwet n tbalizt d yiwen weqrab. Dadaê, ur d-dyecliµ deg yiwen, iruû issers iman-is ùef tbalizt nni u yettemûelfaf s waccaren-is d wuglan-is netta t-tnelli icudden aqrab akken a tt-id-yefsi. Âazu, ááan-tt tismin, tebùa a t-id-testixxer. Ssekren ááaqlala d laµyaô almi d-gren imeqranen. Kra n win yesµan win s-yettilin di Lpari yesteqsay fellas, Êemdan yettara-d i tuttriwin nnsen s wawal afessas d yiles aâidan, u yefka i kra degsen tiùawsiwin s-i d-yegla s ùur wid yellan dihin. Arraw n Êemdan yenfel wul nnsen si lferû mi walan aneggaru yekka tabburt, d µemmitsen Lewnis. Furulu, s tidett, yefka tameââuùt i watmaten mi ttmeslayen ùef lmerta d lemûan yesµadda babas di sbi§ar. Maca yeâra belli ùures akud akken ad isel s leµqel-is i tmacahutt n babas. Ayen t-yerûan tura d anadi d be§§u n lqec d-yusan di Fêansa. Iûar dayen a d-yeûku ùef waggay d-yewwi iman-is di lakul, d acu maáái zdat medden. Jebden-d deg weqwrab azal n teââina n texbizin akked cwi§ n lqec. Tabalizt tdemmek. Gezmen aùrum nni d iûedren u bôan-t ùef lúiran. Furulu d weltmas Titi ttawin ttarran seg wa ùer wa. Snat texbizin rran-t ùer µemmitsen Lewnis. Syin, send ad kecmen s usu, Êemdan yebôa-yasen lqecc nnsen yiwen yiwen i warraw-is. Imiren i ten-lsan. Axxam meêêa yebbeêqec. Ttemtihin m bu garasen, ttaôsan, ttemserfun, lûaîun ferûen akk. Taggara, Dadaê ye§§es s yerkasen-is imaynuten, tasedrit tazeggwa$t d yiwet n tcacit s-iùummen ula d imeââuùen. Âazu terwel s tqendurt d-yeddan i yemmas, ala taqerrut-is i d-ibanen, ula t-tin telsa-yas amendil awêaù bu yecruren d-yeùlin ùef

Page 126: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

107

wallen-is. Furulu, am wergaz, ibe§§en lqec-is s lemûadra, isers-iten nnig tsumta-s, u d amcum-is win a ten-imassen! Ma d Baya d Titi, nutenti meqqrit, §§fent awemmus tent-id-isaûen ger iôarren nnsent u rrant iman nnsent smeûsisent i ymarrawen nnsent. I tikkelt tis snat i d-yessefra Êemdan amek i s-teôra. I wakken a d-rren lbal nnsen warraw-is ùef wayen d-yeqqar, yeddem-d a§ezdam-is yekkes-d degs kra n lekwaùeô yefka-yas-ten i Furulu : - Ax, ùer, ma t-tidett tessneô. Muqel taluft d-yeùlin ùef babak. Âer ansi d-yekka d wanda d-yuùal. Iger ti§-is weqcic ùer lekwaùeô nni maca ur yefhim tiââit, Anagar isem n sbi§ar yuran s tmacint, ayen nniôen yura s ufus, iwakken a t-id-iùer bab-is ilaq as amejjay s timmad-is. Furulu imuqel lekwaùeô yiwen yiwen, yerra-yas-ten i babas, ihuc aqerru-s amzun akken yessefra ten-id. - Twalaô ? - Ih. - Wali tura aµbbuô-iw. Yekkes Êemvan tiqeffal n tsedrit-is. Muqel amek y-cergen. Arraw-is wehmen, fùent-ed wallen nnsen. - £as wer ttaggadet, i sen-d-yenna, ixaô, ûaca ccama i d-yeggran. Uâen, ssakden ccama ikerzen aµbbuv n babatsen si swadda almi d sufella, ula t-timi§ tegzem. Maáái d amassi i tt-mussen, d aslaf i s-sselfen ammer a-telli. Ulac anezgum, twennaµ axiôi. Syin yeddem-d Êemdan di tbalizt ameqqun n lekwaùeô, ttwacudden am uttafttar. Meqqret tira nnsen u tebrez : Tura Furulu yeùra-ten-id u yessuqel-iten-id ùer teqbaylit akken ilaq lûal ; iwala babas mmis belli t-tidett

Page 127: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

108

yeùra. D lekwaùeô n wexxam n ccraµ n temdint n “La seine”. D azaraf i deg yiwet n tkkebbanit n Fêansa yeffeù-d fellas at-tettak i “Mas Êemvan at Musa” abursyun n sebµa alaf d tmanyin n duêu yal tlata waguren. - Teâriô ? Ur zmiren ara a s-kelxen i babak, i s-yenna Êemdan. Xeîreù ccraµ tikkelt tamezwarut, maca rrâiù-t, ur iµedda yara felli uzaylal. Muqel tura ayen d-wwiù. Ayùer yexîer abrid amezwaru u ayùer yerâa ccraµ ? Di lluzin deg i ssefsayen uzzal i yxeddem Êemdan, maca am akken di tmurt n Leqbayel i yella, yettak dderk deg iman-is am akken t-yettak di tferka-s, aûbas ulac. Irennu swayaµ sennig tid yellan di lqanun, ixeddem yal ass, ula d ass n lûed ur yestaµfuy ara. Ladùa, ass n lûed i yuù tiùrit. Yennesr-ed yiwen uceryun n wuzzal iûerî-it ùer lûiô. Yekcem ùer sbi§ar n tkkebbanit. Lúerû ur d-iban fellas maca yuù-itent zdaxel, teqreû tegguma a s-tekkes. Tezzi-d ddurt, amejjay yenna-yas ffeù teûliô. D ayagi i ùer yessaram Êemdan. Iûar a d-yawi adrim, ad yerr attalasi ines u ad yuùal s arraw-is. Azekka nni yehna-tt ùer lluzin. Tameddit mi yekfa lxedma yusa-d ùer texxamt-is, ssiû yuùal-it-id, tgezzem tµabbu§-is a s-tiniô d ijenwiyen i yettcarrigen degs. Rran-t ùer sbi§ar nniôen, qrib yemmut. Din llin-as aµbbuô-is. Yeqqim-n tlata waguren ger tudert t-tmettant. Iùeblan, a§an, acedhi n dderya rnu lweûc n tmurt taberranit. Asmi yesteqsa ùer tkebbanit a s-d-txelleî ussan nni yeqqim am akken ten-tettxelliî i wid yuônen, tegguma. Iwala ááan-as taûadra yessufeù-as-d lkar§a. Kra n “lmumnin”, ùef wudem n Êebbi akked lmùiôat, ûuman-t, mlan-as-d amek a yexdem, ssekken-as-d sani a yerr

Page 128: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

109

akken a d-yawi leûq-is. Yeêwa tazliwin, kkawen ifadden-is deg wîubbu d walluy, taggara yewwi-d azref-is, yerbeû ccraµ. Xelleî-asen-d kra yeqqim u yerna-d s ufella abursyun $ef wer yegmin. Limmer yeâri Furulu tadyant iµaddan ùef babas, limmer yesli tamacahutt yeôran yides, yali a d-yemmeslay fellas asmi yesµedda amzazwer u a d-yehdeê ùef tlufa d-yemmuger babas akk t-tseùlit t-yebôan netta d wid yeùran, ad llin iqemmac nnsen wid a yeùren aôris-is ! Tilufa n Êemdan d ayen yezrin, kfan-t. Ayen iµeddan iµedda. Tenna-yas-d Faôma menyif akka wala ugar, u a§an agi inek yusa-d di leîlaû. Akken llan deg wexxam ddan-d deg-wawal-is imi d-mmaren yedrimen ùef yiwet n tikkelt : telt-meyyat alef. Iwakken a d-iûelli annect-a Êemdan, ilaq-as aseggas nniôen n yinig. Ass-a atan ger warraw-is d iµeggalen-is, xas ixaô uµebbuô-is yeááur-d lúib-is. D ameêkanti ; Tura ad yerr ayen s-ttalasen medden u ad yidir s liser. Qrib amelyun di texri§-is ! Ma d ccema-s a s-tt-yeômen ubursyun ines lama d asmi a yemmet. Imejjayen nnan-as-d ilaq-ak at-teááeô mliû u a s-ternuô tiùimit. Aseggas ur tettmassaô acemma. Msakit ! Ur ârin ara belli Aqbayli “alamma yesla i termegt i yettcehid”, yebwa weglim-is, ur sen-yettaù ara awal alma dayen teúúa-t tezmert. Êemdan yeâra iman-is ur t-yuù wara. Taferka-s tegguni-t, imeddukal-is ttraúun-t ma d icunga ines qurµan-t, a t-iwet wugur ad llzen. Yebùa a sen-d-yesken imeêêa belli mazal-it d Êemdan n zik u tazmert ur t-teúúi yara u ùas yuôen, tirrugza-s teqqim d nettat. Yesteµfa sin wussan… Di lexêif, deg wagur n Tubeê, yuù lûal Furulu yeffeù-d di lakul, yezga iteddu d babas ùer lexla

Page 129: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

110

yettûami-t-id di cc$el. Uùen-d tayuga n yezgaren, aùyul d wakraren. At wexxam akk dhan, yal wa d acu yeµna. A s-tiniô uùalen-d wussan n talwit. Yellez Êemdan imi d-yufa mmis ùer yidis-is, d allal $ef a yettkel. Yebùa a s-yemmeslay am akken i wergaz, acku ùures Furulu yewweô d ilemâi, maáái d aqcic nni n zik. A s-yehder ùef wayen t-yerûan d azuzbu, qqimen deg wennar nnig uµecciw deg i mbabben idenyen n tazert. Êemdan yettxeêêiz tabarda ááan akk iùerdayen asmi yella di Fêansa. - Twalaô a mmi, i s-d-yebda, lmal agi yakk nneù, zemreù a d-aùeù sin wakraren nniôen. Aqlaù di sin nezmer-asen. Di tefsut an-nezzenz tayuga yagi akken a d-naù tin meââiyen. An-nezzenz daùen tlata wakraren a d-nawi tafunast. Azemmur n useggwass-a a-d-yefk sennig lµula nneù ma yrad waûnin. Deg unebdu, nek ad ttawiù lxedêa ùer ssuq ùef weùyul, keáá d yessetmak a d-telhum d lmal akked lexla. Syin a d-nbeddel aùyul agi s userdun. A tt-nerr i tnezzut, at-tedduô yidi ùer leswaq iwakken at-tlemdeô. Ma tedda-tt akka, ma yehwa-yas i Êebbi, ur nettuùal ara an-nellaâ neù an-nenûaf. Simmal tefùen-d imeslayen deg yimi n babas, furulu itessiten ; simmal yessefham-as-d amek yettwali tameddit nnsen, aqcic yesmeûsis yewhem. Tibbura s-d-yelli babas ur ttawint s anda yessaram, tikta n babas ur teffiù fellas. Yesked deg yiman-is ad yuùal d afellaû, a d-yessekcem tawant s axxam. Maca netta maáái akka i yâer iman-is, asirem-ines d ayen nniôen. Yettwali-t deg unelmad, d igellil maca d uûric. Yennum tugna yagi n unelmad, tezga ger wallen-is almi s-tekcem s ul-is, iûemmel-itt nezzeh. Atan babas di kra n dqayeq yesfeô asirem, iôum kra yellan.

Page 130: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

111

Akken ad yesnefsusi ùef ul-is, yesbecbec-d seddaw tuùmest : - I limer a y-id-fken taggazt ? Zemreù ad uùaleù ùer lakul mebla ma tserfeô felli duêu. D ccix i yi-d-yennan. Tamezwarut, ur tesµiô i k-d-fkan taswiµt agi, imi tesriû yekfa yernu ur d ak-d-urin ara. Tin ùers, ùas wwôen-d yedrimen, tùilleô i lakul umi nga nekkni ? Nekkni d igellilen, taùuri i wid ten-yesµan, i yemêkantiyen. Nutni zemren ad degêen kra iseggasen, ad xeîren u taggara nnsen a tt-id-awin di taddart ad ttalin §§aren. Maáái akka i s-teôra i mmis n Saµid arehhan ? Deg Wegni, llan sin neù ma tlata akkagi. Steqsaù wwiù-d s lexbar ! Iêumyen ur d-ttaken ara kan akka imukan, yewµer lûal. Wamma ma teqqim yidi a d-tessiseô ayen a d-ssiseù u wer d aù-yettxaî wara. Akka sin iseggasen neù tlata a d-tawiô iman-ik, a d-timùureô cwi§, syin at-zegrev ùer Fêansa. At-teâreô dinna s tùuri yagi inek, at-tµaddiô ansi k-yehwa, a tt-tselkeô ugar nneù. Ur ttµeddint ara fellak am akka µeddant fellaù. Tecbeû Fêansa, teâriô ! A§as n leûwayeú a t-issineô, a§as n tùawsiwin a tlemdeô. Asmi a d-taseô at-tiliô meqwreô, tewweô-d d argaz a k-d-nawi tame§§ut. Atan amek ttwaliù ddunit. T-tagi i ù-ilaqen. Gmak a d-imed, a t-iliô s idis-is, a s-tbeddeô. Yessetmak ad ddunt s ixxamen nnsent. At-tetfeô amôiq-iw di kra yellan. Asenni xas mmuteù ad êuûeù d afessas, ttekleù úúiù-d argaz. Yesmeûsis Furulu u yufa-yas lbenna i wzeùzen n babas. D imeslayen n wemùar azemni. Mi d-yudder babas zwaú, yebra i wqerru-s yuùal wudem-is d azeggaù si leûya. Êemdan ur d-yerfid ara allen-is ùef tbarda yettxeêêiz. Yekfa awal. Tasusmi ters-d, Furulu ur yesµi d acu a d-ileqqem deg wawal acku t-tusna d îîwab i d-

Page 131: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

112

yefùen deg yimi n babas. Yalwa iwezzen imeslayen nni. Yuùal Êemdan yessendeh mmis ùef yiwen ccùel, win yuù-as awal yekker s leµqel iêuû. Tameddit mi d-usan di lexla, ufan-d tabratt tettraúu Furulu. Tusa-d seg uùerbaz n Tizi Wezzu, anda s d-nnan belli taggazt tewweô-d u necden-t-id ad yas ad ye§§ef amôiq t-yeggunin. Akka... ”Nekkni netûebbir, Êebbi yettôebbir”. Udem n weqcic ifeúúeú, yefsex layas nni t-izedùen, yuùal-as-d usirem. Tugna n unelmad igellil tennerna cbaûa ines, yennerna wazal-is. Ye§§ef di targit-is am mummu n ti§-is, tekcem-as s ul ladùa tura mi tt-iwala tteddu at-teffeù. Ula d babas s-timmad-is yenna-yas waqila t-tidett, yumen. Aµni d aµeggun ? Ad yanef i tegwnitt am ta as-tenser, neù a s-nnesrent tmen§ac n alef a d-yefk baylek i mmis yal aggur ? Xa§i ! D ayen ibanen. Ama d Êemdan ama d mmis ur d-skeflen awal d-nnan di lexla. Ttun-t yemmut din. Rran-tt i wmeslay ûaca ùef taggazt, taùuri d uùerbaz. Yennerna ccan n Furulu tameddit nni, yessetmas qudêent-tt mliû. Yemmas tekker ùer imensi i lmend-is. Netta d babas §§fen tiùmert ttmeslayen ùef tùawsiwin ten-yeggunin. Ilaq a d-heggin lqec, maáái d ayen isehlen. Maca imi llan yedrimen deg wexxam ur yelli uµekkiê ; “s uîurdi, i s-yenna Êemdan, tiyersiwin fettint am waman n wedfel ass n-yi§ij”. Azekka nni kan xemlen i yùallen nnsen. Êuûen ùer Tizi wezzu, âran-d anemhal n uùerbaz, steqsan, u Furulu yesser iman-is di lakul. Uznen ùer Leããayer a d-aùen isufar ilaqen. Îerfen a§as n wedrim. Lqec amaynut yusa-d, Furulu yewweô ùer lebùi-s. Ur d-yeqqim i unelmad ûaca anekcum s aùerbaz. Yekfa wagur n Tubeê, tirga teffeù.

Page 132: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

113

Êemdan maáái d win sganayen. Yeâra belli mmis ur yettaweô sani n kra u wer d-yettawi acemma. Maca yunef-as acku di temdint a yaf lqut aâidan wala deg wexxam, menyif din wala ma yeqqim di taddart ad yettumarret am tezyiwin-is. Imi adabu yebùa a s-d-yesker mmis, Êemdan ur yugi yara. Yessaram kan ùures, a t-iwali yewweô d argaz, a t-id-iûami deg usenker n watmatenis d yessetmas. Furulu di tama-s ur tt-yundi yara. S tidett-is i yêuû ùer lakul. yebùa ad iùer seg ul iwakken a d-yeffeù d ccix.

Page 133: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

114

-V- Asmi yeffeù Furulu axxam yeùli-d rrehba. At wexxam nneùnin. Tameddit nni mi d-zzin i ymensi iban-d wemôiq-is. Ixuî. Axxam meêêa a s-tiniô d ilem, neù amzun meââiyet twacult am akken netta weûdes degs tlata neù rebµa iµeggalen. Uùalen a ttmeslayen fellas, ûala fellas. Yessetmas udrent-d akk tilufa sµeddant ùef ilemâi n gmatsent, ndemment imi s-ddant tikwal di nneqma, ur îbirent ara i ymennuùen-is, ur s-wwint ara ; ggullent ar sya ùer zdat ar d as-ttaùent awal ur ar t-µuzzent akken yuklal. Yemmas limmer tufi a s-t-ceggaµ meêêa tileqmatin tettara deg yimi-s. Tettûebbir amek a d-yessu deg yiô, tugad fellas imi weûdes a ye§§es, anwa a t-id-yessakin ma yettlejlij : lûaîun tekfa ddunit ùef Faôma tameùbunt yeúúan mmis yefferfer, yebµed ùef allen-is d leûnana ines. Ul-is yeááur, yedl-it leùman. Êemdan yebùa ad yekkes cwi§ n lxiq i tme§§ut-is, maca maáái d ayen yellan ger ifassen-is, ur yezmir ara. Ááurent wallen n Faôma d im§§awen, netta yeggar-d nnhati, ikarreô-ed taùect-is snat neù tlata tikkal akken ad isebber iman-is. U yernu, yehwa-yasen kan, Furulu atan di liser. T-tikelt-is tamezwarut i ye§§es deg ume§reû. Ayen yeááa, seg wakken igerrez u âid, ama d yemmas ama d yessetmas ur zmirent at meyzent. Netta ur ten-id-yerri yara yakk ger wallen-is. Yedder-iten ama akken di targit, yerra-ten-id ùer deffir a ten-iwali yiwen yiwen akken ur s-yettensar wacemma degsen, u daùen akken ad yekkes aùwbel t-tidett ayen iµeddan fellas. Ssebt tameddit : Deg wexxam i yella Furulu, assen i s-d-wwôen cwi§ ice§§iden-is imaynuten. Deg uùerbaz bùan a t-sersen ad yeggan din, babas yugi, acku ilaq ad ixellleî, idrimen ulac a§as. Yewqeµ Êemdan. Lqut

Page 134: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

115

maáái d aùwbel. I yiôes ? Yella si leµôil usensu, maca ad yeskef akk cwi§ uîurdi nni yellan. D tawaùit. Ad yeúú mmis di temdint weûdes, ur yesµi lwali ur yessin yiwen ? D awezùi. A d-yerôel ayen i wakken ad iqbel taluft n tguni n mmis ? Terwi. U yernu anemhal n lakul yenna-yas-d d win kan i d ixef-is. Lûed taîebûit : Ddunit am lmeîbaû, tettaù txetti. Tuù-d ùer Furulu deg wudem yedhen sser n Aµzir. Aµzir t-tizya-s, nat Wegni. Deg uùerbaz i ùer a yekcem Furulu i deg i yeqqar. Yesla s Furulu fkan-as-d taggazt yusa-d ùures ùer Tizi ad iqeîîer yides. D acaµlal, d azemêaq u yezga wudem-is yecreh, yeôsa, maáái d win mi yekres wenyir. Ur yezzi ur yenniô deg wawal : - Ula d nek am keá, i s-yenna i Furulu, Aqli deg uùerbaz n Tizi Wezzu anda akken tserseô iman-ik. Din i qqareù. £er yiwet n temda i ngerr iman nneù. Ma tebùiô an-nedukkul akken, aµyiù weûdi. Aqlaù deg yiwet n tmurt an-nemwanas meqqar. Yebùa ad yemmeù ùer temgar§-is Furulu, a s-d-yemûilleq. Waqila yusa-d win a yefsin tiyersi ? send a d-yen§eq Furulu win yerna-yas-d : - Baba maáái d ameêkanti akken ad yernu ameîruf n tguni inu di lakul. Yella di Tizi Wezzu yiwen wexxam mi qqaren tuùôat. Yezga-d kan ùer rrif n uùerbaz. Tta§afen din arrac igellilen d-iîubben deg wedrar akken ad ùren. Nek din i zedùeù. Azal n tlatin yidneù i nella. Hedêeù-asen fellak. £urneù taxxamt, §§abla, ikersiyen d sin yem§erûen. Yal îîbeû ttaken-aù-d tacrift akked weùrum. U yernu annect-a yakk ba§el. D ayen ur nkeááem deg wallaù. Aµzir yesfehma-s-d belli win ye§fen tuùôat d argaz bu lxir, yettûami igellilen am wemêabeô uêumi. Yal tameddit a ten-id-

Page 135: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

116

yessemlil ùer yiwet n tzeqqa a sen-d-yemmeslay ùef ddin, ùef ttrebga. Itelli-yasen allen nnsen ùef ddunit, lûaîun, yemmal-asen iberdan yelhan. Yefreû Furulu, d lemziyya tameqrant. Imiren kan yeqbel. Yuùal yenna-yas-d Aµzir s wacu a yeglu (lqec, idrimen, idlisen), mi s-d-ihedder, furulu yunag wallaù-is. Fkan ttiµad i wzekka nni di tafrara. Syen yerra s axxam a d-iheggi ayen a yawi. Yekkes taµkumt i babas mi s-yessaweô asal $ef i wer yebni. Êemdan, di tama-s, bessif i yumen ayen s-d-iûekku mmis. D leµúeb ! Êebbi wer yeúúi yiwen ! Letnayen taîebûit : Send tmanya i §§fen abrid. Yerkeb Furulu di tkeêêust i tikkelt tamezwarut ! T-targit neù t-tidett ? Yerra qbala ùer lakul, mebla ma yµedda ùer mas Lambert, aqerru n wexxam n tuùôat. µarqent-as ger wannecten n warrac. Ur yeµqil ara iman-is. Yelsa akustim am wiyaô akk. Send ad kecmen ùer lakul, acku qqimen deg umêaû ttawin ttarran, yusa-d ùures Aµzir iîeggem-as takraba§-is, netta yessen... Yiwen ur s-d-igir tamawt. Yedduri tacda§ n wemdakkel-is. Tikwal tettali-t-id tezweù s udem-is mebla sseba. Yeggugem, yugi a t-id-yali wawal. Kra n warrac xemsen yides, sseddan-t-id mi xemsen i Aµzir. Mi kecmen ùer tzeùwa qqimen ad ùren, allen-is berqent, yesmusul akka n wakka. Ddmen-d warrac tikaêniyin ula d netta yeddem-d, llin idlisen iga am nutni, §§afaren ayen d-teqqar tcixett ula d netta yesmeûsis, ayen xeddmen akk iµuned-iten, iûun Êebbi, yiwen ur s-ifaq. Yiwen ur t-id iwala ddaw ti§. Ssaµa tamezwarut tmerret-it. Yeqbeê, maáái d wagi i d amviq-is. Ahbuh ! I keá a yameksa lakul agi s §§iqan n djaj, s §wabel timaynutin yettberriqen ? I keá tezdeg agi a ykukru bab-is a tt-yessimes ? £ef ddemma-k i d-tusa tcixett inna tuzyint yettmeslayen s ttawil, s yiles aâidan, yessefhamen s wecmumeû, yesteqsayen s lemqadra?

Page 136: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

117

Tuklaleô tiùimit ger warrac nni s lqec nnsen azedgan, amaynut, s leûdaqa nnsen ? Tetti ddunit ùef Furulu, a s-tiniô t-tukerôa i d-yuker amôiq-is garasen. Allen n Aµzir, tikwal ma d-rsent fellas, s tmuùli nni ines tacmamaût, qqarent-as-d wer ttaggad. Acûal teûma tmuùli nni ! Ayen meqqret lemziyya n Aµzir ! £ef lµecra, mi d-ffùen cwi§ ùer wemraû, yettenkaâ degs ukukru s-icudden imi. Sumata, ass amezwaru, ûedqen akk warrac garasen. Ma wid ur neqqar yides ur t-id-walan ara yakk, amzun ulac-it, wiyaô – kra degsen – ttnecraûen yides akken a t-id sne§qen : Wa yesmesxir akken a t-id-yesseôs, wayeô yerra iman-is yessefhamm-d am akken txededem tcixett, ma d yiwen yessefruy am deg umezgun. Ááuren-as akk ti§ i Furulu, iûemmel-iten meêêa. Yettwali iman-is meââi garasen, yezder, d ulac. Yeûqer iman-is ! £ef leûdac, dduklen netta d Aµzir. Ffùen ùer beêêa ááan-d imekli lexmis, aôebsi n lba§a§a, aksum d sin ifarrawen n claôa, T-tameùra ùures ! maca d aneµruô kan i yeµreô, ur yelluâ ara. Yerwa lferû. £ef rrebµa t-tirza ùer mas Lembert. D argaz ameqran, lqedd-is yebded, ma yleûûu a s-tiniô d aµsekriw. Terna-yas lhiba tamart-is, snernan-as ccan imeslayen-is uwzinen. D îîwab i d-tefùen di taùect nni ines tazurant, d nniya i d-yettfuêêun deg wudem-is, d leûnana i d-yettaùen di tmuùli-s. Tuggdin n tazwara ttetti d laman. A s-taùeô awal m’ur d ak-yehwi, at-tedduô yides m’ur tebùiô. Ak-idel s tiâet n yiles-is a s-tefkeô “aâuùer”. Yal aqcic di lakul yeâra taµkumt iµebba. Ââayet, ladùa ma tteâmaden agus imawlan-is akken ur s-yettak ara wul-is ad yessedrem asirem n wid yetteklen fellas. Ma d wid yellan ùer Mas Lembert maáái akken i ttwalin tamsalt. Nutni ùursen yiwen weùbel : fellasen a s-ddun di lebùi. Ma uùen-as awal, ddan-as di lebùi, yellez yissen ulamek a

Page 137: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

118

nneùnin imawlan n weqcic. Ye§§ef amôiq n ccix-is, n babas, n wemdakkel-is n wurar i kra n win “d-yeggujlen” ùures. Yeááur-as ti§ i Furulu u ters fellas nniya-s : - d keá i d Furulu ? - Ih. - Iheôr-iyi-d fellak Aµzir. Yides a tzedùeô di texxamt. Attan thegga. At-tuùaleô at-tennameô axxam agi nneù. Asmuncef xa§i ! Yak ur ttesseô ara ddexxan meqqar? - Xa§i. - Igerrez. Heôr-iyi-d kan cwi§ ùef at wexxam nnwen. Yemmeslay-as-d Furulu ùef ayen akk iwala deg wexxam nnsen : amek ttidiren, d acu i sµan d wayen i ten-ixuîîen. Yefhem Mas Lembert belli yeùli-yas umeùbun nniôen ùer irebbi. Anef ! - Tesµiô taggazt, t-tin i d îîeû. Ilaq-ak at-tûeêceô akken ur k-tt-tekksen ara. Imdukal-ik meêêa wwin-d iman nnsen. £urek ha ! - Ih. - Dagi, at-tuùaleô d askuti. - Ih, i s-yenna Furulu mebla ma yxemmem. - At-tuùaleô at-teâreô d acu-t sya ùer zdat. S wawal aâidan i msefêaqen. Deg wassenni yuùal Furulu d aµeggal n twacult n “Nat Lembert”. Yers-d liser! Tameddit nni a§as n yeskutiyen i d-yemlal, iqesseê yidsen, yufa-ten ur d iriten ara. Atan amek yezri wass amezwaru. Send ad ye§§es yerra-t-id ùer deffir am usaru. Yefreû, yeûmed Êebbi. M’ur d-yemmekti yara a§as gmas, yessetmas d imawlan-is, Akli, amdakkel-is n temâi yerra-t-id ger wallen-is, yeúúa-t-in d ameksa di tmurt. Ma d netta, Furulu...

-VI-

Page 138: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

119

Axxan n tuùôat n Mass Lembert yezga-d di tama ufella n temdint, anagar abrid i t-yebôan d uùerbaz. Idisan-is ùursen azal n settin n lmitrat. Deg yiwet n teùmert tella tnezduùt n bab-is, ùer tama-s d lúamaµ iêumyen, t-tazeqqa tameqrant. Tixxamin n warrac §§fent yiwen yidis : setta ukessar, setta usawen. Tesµa yiwet n lûara yettuâerben, yiwet n tebûirt yettuûerzen nezzeh, yiwet n temda yentellen, sin yeµricen d snat n tseddaêin. Atan wexxam deg i yesµedda Furulu d wemdakkel-is Aµzir rebµa isegwasen ; Dagi i stumnen i lxedma nnsen u mecûen tiâe§ n wayen d-megren, dagi i teâda tdukli garasen, tin mi wer yezmir wakud a tt-iceqqeq acku temsel s lemqadêa u tedhen s leûmala tafessast. Ur iµe§§el ara Furulu yezwi ùef tuyat-is timûeqranit iµebba s ufus-is, tin s-yeskawen ifadden u s-yettlen iles. Yesfeô deg wallaù-is tikti ssi yessezder iman-is ger yemdukal-is. Degmi ten-iwala maáái d wid “yessafagen taùuri“, ixeddem s lmul almi d-yewwi iman-is. Yeûêes iman-is am netta am wemdakkel-is Aµzir ur ten-iùaô ara lûal, ur sen-§§ifen ara taûsift, âran maáái d rregmat. Úúan-ten nnan ; deg yimir ufan lehna. Yal ass n lûed teddun d mass Lembertg ùer teâgi ttelmaden amek a qqlen d iskutiyen. Furulu yewhem, amek argaz ameqran am agi yettôeggir lweqt-is di temsal am tigi ur nesµi lmaµna ? £ef akka yettwali, ula d imeksawen n wedrar d iskutiyen ur ârin iman nnsen ! Ayen yeµnan iîudaf n tsekkutit, ur tesµiô a sen-d-tessukseô. Askuti n tidett ùures azal. Di tazwara, Furulu d wemdakkel-is ûman, iµúeb-iten lûal, maca cwi§ cwi§ qqlen fsin ladùa mi faqen §§uqtent tkerkas di kra n yeskutiyen tt-yettarran i wkellex d nnûas. Di taggara

Page 139: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

120

tufùa n wass n lûed tettas-ed sennig wul. Râaget u ââayet ùer sin imesdurar nni. Werúin nudan a d-ifriren. D lakul kan i d aùbel nnsen. Mass Lembert ifaq-asen, maca ur ten-yeûêis ara, ur sen-yenni yara ad xedmen nnig tezmert nnsen. Imi tgerrez tikli nnsen yellez. Ur xeddmen ara s lmul ula timeddiyin m’ara mlilen d warrac nniôen di tzeqqa nni rran d lúamaµ iêumyen. Êwaû zgan ttêuûun, qqaren-d am yemdukal nnsen yiwet n tîurett, cennun am nitni, ttaken tameââuùt maca mi d-fùen kan syin qbala ùer texxamt nnsen ad gren iqerray nnsen deg yedlisen t-tkaêniyin. Ula d yibbas ur ten-iwala yiwen rran s Amrabeô Uêumi a sen-d-yefk ddeµwa n lxir, neù a t-steqsin a sen-d-yessefru taîurett. S lferû i d-yessefham mass Lembert timsal n ddin i wid d-yettasen ùures, llan kra degsen seg ul, kra teddun-as di lebùi i wemùar. Aµzir d Furulu ur ten-yeâri ula d abrid usan-d, nsern-as, ifaq ur ten-id-yettawi yara yides. Tadukli nnsen terna kra yellan, ur yezmir yiwen a ten-yebôu. Ur smaµêiqen, ur kêihen ddin Iêumyen ur yezdiù kra n ddùel deg ulawen nnsen. D lakul nnsen kan i ten-yerûan. Seg wakken zgan ttêuûun ùer tâallit, tkeááem leûnana n ddin deg ulawen nnsen. Wwôen almi lemden nnesxa iêumyen am aman. Tikwal ma ttdekkiêen weûedsen yettaµúab-iten lûal, ttawin-d icewwiqen deg i d-ttaddren µissa. Ttâallan s tufra, tikwal, am akken xedmen yemdukal nnsen. Sennig taùuri nnsen ulac i yesµan azal ger wallen-nnsen. Zedùen di tuùôat akken ad afen iman nnsen, ad ùren di liser. Lebùi nnsen §§fen degs, asirem nnsen meqqer. Sµeddan tanubit nnsen, si xemse§§ac almi d tmen§ac iseggasen, ur msebôan. Zzgan am iôudan n ufus. D isegwasen nni n tnubit i ymettlen argaz, d wid i d lemri n tmeddit n wemdan. Deg uzal atnan di lakul, tameddit

Page 140: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

121

mi d-fùen ùer wemrabeô Uêumi kfan taâallit ttarran ùer texxamt. Qqaren ùer teftilt alma d lµecra, acku di tuùôat snusuyen tiftilin lawan nni, syin ad ssiùen tacemmaµt ad µiwzen ùer tafat-is akked yedlisen nnsen alma d azgen n yiô neù ugar. Tikwal tettifrir-d tafat nitni ur teqqin ti§ nnsen, sellan-as, ùer yiwet n taddart nnigsen, i ccix n lúamaµ m’ara d-yadan ccix. Awah ! Uôan n tegrest ad asen-ccfun ! Tasusmi tdel axxam, teùli-d am buberrak. Ala aôu yettsuôun di beêêa d ugeffur yekkaten i wumi ara a tselleô. Ddunit meêêa te§§es ! Ger cqayeq n §§aq teffùen-d kra izigen n tafat di texxamt nnsen. T-tacemmaµt i yreqqen. Nutni qqimen, mqabalen, nnôen deg yebranyas, tikaêniyin d yedlisen zdatsen. Yiwen ur yettmeslay i wayeô. Dhan i sin di tùuri. ttnaùen d yiman nnsen akken ur ten-irennu yara naddam. Arrac imeùban feclen : allen teqnent, lecfar ââayit, iqerra cuffen. Seqven deg yemdukal nnsen tt-yewwten d iôes. £as akken ur fkin taqejjirt ùer deffir. Rebµa iseggasen meêêa, nutni d amerret. Weroin êuûen ùer lakul mebla ma lemden ayen sen-d-yefka ccix, neù mebla ma tteklen ùef yiman nnsen. Asmi yewweô Furulu s aùerbaz amagnu, anda ur yeûwaú ara ad ineù iman-is di tùuri, ifaq belli, kra n teswiµin, imaûûen di rrayaµ u t-tikli iôegger tadawsa ines di µawaz. Nnig ameûûen êwan di tùuri nnsen, tteâmaden agu u ttcuûun ùef t-µabbaô nnsen. Ibùun weîîin yedlisen ùef tdawsa, ùef lqut lµali, ùef wayen i ylaq a t-yeáá ilemâi akken ad yawi iri, ad yimùur u ad yuzur ufud-is, ur sen-ikeááem sya ur sen-iteffeù sya. Lqut nnsen n yal ass d lba§ata, êaca lba§ata ! Uùen-d aricu, sebbwayen di texxamt. Lba§ata teshel i wsebwi u bninet. Ayen tt-iûemmel Furulu ! Maca, akken µeddan sin iseggasen, limmer yettaf ur t-yettwali yara. Ma d Aµzir, ma

Page 141: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

122

temmugremt-id yibbwas, addert-as-d awal n lba§ata at-teârem “tameùra” a wen-ig ! Tikwal i wakken ad beddlen imekli, tetten di berra lqut asemmaô. Azgen n weùrum di sin yidsen rennun-as asafar si zrrin yess d-ttaùen s µecra neù xemse§§ac n duru. Di tmen§ac n alef d-tta§afen yal aggur, yal yiwen yettûerif degsent tmanya alaf. µecra alaf nniôen d-iggarrin ttaken-tent s axxam. Tikwal akka, Öemvan d dda Muûend, babas n Aµzir, rezzun-d fellasen u gganen ùursen. Ferûen di sin d warraw nnsen imi ttcuûun, ûerrzen, ur llin d wid mi qqeêsen leúyub. Ladùa Êemdan yellez nezzeh. Di taddart ala ayen yelhan i ttmeslayen ùef Furulu. Ziùen lakul ur isekkef ara idrimen, ur itett ara di texri§ n Êemdan maca tallalt n mmis di ccùel txuî-it, ur yufi wukud a d-yemûami ddunit. Ula t-tayuga n yezgaren terna-t, ur yezmir ara a tt-iqam, yewweô almi tt-yezzenz, yelha-d ûaca t-tferkiwin. Deg unebdu, ma d-yawi tesriû Furulu, ttµuzzun-t deg wexxam, yettbuddu-t Êemdan xir n wakken ttbuddun wiyaô arraw nnsen imeksawen : Afenúal n tecrift yal îîbeû, seksu n ssmid ur tiswiµin yettenfaq-ed i lmend-is. At wexxam stumnen i lqut nni aâidan, ufan ùers, nnumen-t, ma t-taµzzult tettafeg. Asmi d-yewweô lawan i deg a yessµeddi Furulu di lezzayer, iseyyef lûal babas a d-yerôel akken a s d-yaù akustim u a s-yernu cwi§ umesêuf. Di tazwara, ikukra Êemdan ad yerhen tazemmurt neù snat almi ymeyyez yufa belli s yedrimen nni, ahat, ar a yessufeù leµtab n mmis ùer tafat ur t-ùaôent ara. Yerna kra n wagguren yeùli-yas-d umesêuf yuùal s are§§al nni. Teqqel-as t-tannumi. Yeµya deg umerret, ùlin ifadden-is, yebra i yman-is umeùbun ; Ddunit ûercawet, netta yekkaw. Di taggara, yesnefsusuy taµkumt n twacult s-yuùalen t-taâayant s ure§§al. Ibub

Page 142: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

123

§§laba am teµrurt. S ilaµôil, ar d-yas lawan, att-yesres ùef tuyat tileqqaqin n Furulu.

Page 143: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

124

-VII- Di lawan i deg imedukal deg i yeqqar lhan-d d ucebbaû akked zzhu t-tullas, Furulu yerra ddehn-is ûaca i tùuri ines. Lûif deg i xbabôen at wexxam nnsen ur s-yelli di labal. £ef se§§ac iseggasen yetturar s ddunit-is akw t-tmeddit-is s tusnakt. Yettùiôi-t lûal, itett-it wul-is u yetta§af taûsift. Ááan tasa-s warraw n taddart-is ur nettkil ara fellas akked wid yeskaµriren ùef twacult-is. Yekfa aseggas-is amezwaru n tùuri di Tizi Wezzu, anda d-yewwi iman-is nezzeh, aqrib t-id-s§axren. Kksen-as taggazt, yiwen ur yeâri ayùer. Anemhal yurúa aggur, sin, ur d-yewwiô wacemma. Di taggara n Dujember yessufeù-d meêêa wid i wumi ur d-tusi taggazt-is. Yers-d leûzen deg wexxam n Êemdan amzun t-tan§elt. Aúabi n yedrimen i wakken ad yuùal weqcic ùer lakul, ad yesnerni di tùuri ines, ùas ur t-id-ttader ara ! Yiwen ur t-id-igir ger wallen-is. Meêêa nnan-as belli Furulu dayen ad yeûbes, yidneù a yeqqim, taggara-s t-tayessawt. Sseqôen-t-id umeùbun, ma t-tura ilaq-as ad yelli allen-is ad iwali tidett am lemri. Akken kan a yµaddi umenzu n Yennayer, ad yekfu tesriû, ad bdun di taddart tiyita di Furulu, anda ar a yeddu a t-ôefren s uôad. Yugad dayen ñxemmimen at-taddart a s-d-yeôrun. S tufra i yettru umeùbun, ur yezmir a d-yeffeù ùer beêêa, isetûa am win mi d-ssuksen. U yernu maáái t-tiûeêci ur yeûêic ara mi t-id-s§axren, d adrim i yulaûed. Yeggul-asen uemhal di lakul ar d ad yaru ùer lezzayer, yenna-yasen-d belli t-tatut kan a yettun neù d aµraq i µerqen. Amek, ad kksen taggazin i warrac meêêa ? D lmuûal ! Maca w’izemren a sen-d-yessefhem akka di taddart ?

Page 144: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

125

Ddurt nni n tesriû, yessµadda-tt meêêa Furulu di Tizi Wezzu. Ur yebùi ad iâer yiwen. Wid t-id-yettmagaren smuùbunen yess, ala win a s yinin aûlil. Yeááa-t wul-is. D acu tebùiô ! “Imawlan îebren, immµazzan kefren”. Win mi yêuû a d-yessefhem belli ur t-id-s§axren ara di lakul, t-taggazt i yµe§len ur d-tewwiô ara, ussan agi kan a s tt-id-rren, ad yetthuccu aqerru-s. Yiwen yugi a s-d-yefk tameââuùt. Am win ice§ûen i wderùal. Ttaááaren-t-d wallen-is d ime§§awen s wurfan, ttarran-t t-taôsa. - Fkan-ak-d rrkel a mmis n Êemdan, ah ! Ggran-ak-d wussan akk t-ùe§§en am nekkni ! - Rrúut kan at-teârem m’ur uùaleù ara! - S werhan n tferka n babak ma yefka Êebbi ? - I keá tuqµa-k-d ? Dacu a k-id-yegren ? - Aûlil a mmi ! Ad yili Êebbi yidek. I wakken a d-tûamiô babak atan yekfa, a t-tzelluô s yiccer. Ula d babas tenquqel-as nniya, yendem mi d-yenjer i mmis abrid ur nessufuù, abrid d-yettuâerben i win yellan d igellil. Ussan n-yeqqim Furulu di Tizi râagit. Yezga yexêeb wudem-is. Imeââuùen-is ddubzen deg mennan, tettquddur tasa-s mi ywala tismin izedùen medden. Tuùal-as ddunit t-taberkant, uùalen-as akk lùaci am qedêan. Ur yufi d acu a s-yekksen lxiq. Cwi§ cwi§ yuùal ifaq belli tismin nni nat taddart, tukêin nnsen, taôsa nni nnsen tasellawt kkant-ed seg wakken tteklen fellas, umnen s lakul ines u taggara kra din yeddem-it waôu, kra din ur d-iban. £illen yewweô-d lawan i deg a d-yerfed at Musa, a ten-id-yessufeù deg udaynin ùer tùerùert, a ten-id-yssukes deg umejêiw, a sen-yesfeô lûif, Ziùen… Asmi d-tusa di Tizi Wezzu tebratt d-yeglan s usal n lµali, tuùal-it-id teêwiût, iûar ad yuùal ùer lakul. Yeggul

Page 145: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

126

ar d ineù d iman-is alma yrebû-ed. Tenna-yas yemmas ad ssufùeù lwaµda i tqubbett n taddart, maca netta yeâra maáái d lwaµda a s d-yellin tibbura neù a t-yessiwôen ùer lebùi-s. Ûaca dderµ-is, anagar tamusni-s ar a t-iwansen. M’akken ttelmaden yemkukal-is isefra n tayri, netta yettruâu aqerru-s deg wid sen-d-yettak ccix, yettelmad-iten am aman. M’ara d-yekker a ten-id-iùer, yettùawal u yettµeggiô di lbidal a ten-id-iùer s taùect ûlawen i sen-iwulmen, s ttawil, ladùa ccix a d-isuù fellas, a t-id-yerr s abrid, Furulu ad yenneùni, ad yekres anyir-is ad yessusem. Ur yeâri Furulu amek a yexdem i wakken a d-yessukes imarrawen-is deg waluô deg xnunsen, di lûif ten-izelfen. Akken yebùu yili, ur s-yefki yara wul-is ad yefcel, yeâra belli “W’ibùan ad yùellet yefk laµtab i ufus-is”, dderk yefka-t, ma d aùellet ilaq ad iùellet i yebùun yeôru. Asmi d-yerbeû, tawacult-is twala belli ur iôegger ara Êebbi tidi-s, ula d at taddart faqen belli maáái i wurar i wumi tt-yerra. £as akkenni irebû-ed yegguni-t uzazwer, acku asirem n Furulu d anekcum s aùerbaz amagnu akken a d-yeffeù d ccix. Yal aseggas, deg unebdu, yettas-ed ùer tmurt. Tessusuf-it-id temdint s adrar, netta itezzi-yas s weµrur itettu-tt. Tjebbed-it taddart cwi§ cwi§ : tajmaµt, lqahwa, tizyiwin-is akked ccùel n lexla ttaran-t d amessedrar. M’ara yekfu tesêiû, a s-tiniô maáái d win n-yeúúan tamdint i yuùalen ùures, yettaµraq ula i warrac deg i yeqqar, acku amzun akken yessenîel taglimt-is, sneclen-t izilan u tesseùr-it lxedma. Yeggra-yas-d i Furulu yiwen useggas. D aseggas-is aneggaru deg uùerbaz ! Yuùal a t-id-yernu. Lûala nat wexxam nnsen rqiqet, werúin ten-terni ddunit am webrid agi, tessaûnunef-iten. Di taddart yuù-ed leqdeê s ufus-is,

Page 146: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

127

maáái d aqcic nni n zik. Tamsalt yellan yettcawaê-it fellas babas ; agraw d-yegren ssawalen-as-d leµmum-is d xwal-is a s-yeûdeê, tibratin mi swaµren medden ùures i d-ttasen. A§as i s-d-ûekkun tamedêurt nnsen, yettak-asen lµaqliyya-s, tamusni-s. Ssulin-as azal, rnan-as ccan, netta ur yessemùar ara iman-is. Limmer d lebùi-k a yul ad yaf tayett i ùer a ysenned, win a t-iweîîin, a s-yesnefsusi taµkumt, a s-d-yefken êêay-is a yeôfer s tuqna n wallen. Limmer yufi a d-yelhu kan d weùbel-is, d lakul-is. Send ad ye§§ef abrid-is, yenna-yas babas : - Êuû a mmi, a k-d-yelli Êebbi tibbura n lxir. A k-yawi Êebbi d webrid. Ááurent-ed wallen n yemmas d ime§§awen mi temsalam yides, tesself-as i wudem-is, temûalleq-as, tefreû yess. Iban yi§ij uzal. Imarrawen-is ur cukken ara degs. Tteklen, uùen tannumi, mmitsen a d-yerbeû taùuri ines am laµwayed-is. Tikkelt agi, âran daùen a ten-id-yessefreû. Netta ùures lexbar limmer a s-yenser uzazwar asegwas-a, tibbura uùerbaz amagnu ad medlent fellas, ur s-ttanef ara a s-yales qabel acku yessaweô di laµmeê. Ilaq-as daùen ad yeûêes iman-is. Ur sent-d-tus ara di lbal i ymarrawen-is belli ma yexîer tikkelt-a a tt-id-yeáá di Fêansa. Anebdu iµeddan meêêa ùef wannect-a i yettxemmim. Din tella lxedma, wamma ma yeqqim di Lezzayer yewqaµ ger sin iberdan : ad yuùal d ccix, atan yekfa Êebbi ùef imawlan-is lûif, m’ulac a tt-yerr i tyessawt, ayen yeùra ad iêuû am waman n wedfel. Simmal zerrin wussan yettban-as-d uzazwar i Furulu am uwaùziw, yeswaµr-it. Simmal yeqqar yettefcal? Yettmeyyiz weûdes asmi a d-yas ùer taddart deg unebdu i d-teddun, s yedlisen ur ten-nfiµ, a t-id-temmager yemmas s ime§§i babas s wudem n lmegget.

Page 147: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

128

£as yemmas at-tettru at-teqqel a s-tsuref, ma d babas a tent-yaù ùer daxel ad yeqbeê. Lùaci nniôen a d-sqeôµen iles nnsen ùer ttiha sennig tamuùli nnsen n ddaw ti§. Tiswiµin yeyyal-it-id lûamu yettaáar wul-is d asirem. Yettuùal-it-id êêuû : £ef tayett-is i d-senden at wexxam nnsen, fellas i tebna tmeddit nnsen, ger ifassen-is i tella tifrat iùeblan nnsen. Akka i yettwali tamsalt ddurt send ass n wessµaddi. Isub-d babas ùer Tizi Wezzu, yewwi-yas-d cwi§ n yedrimen i wmesêuf-is di Lezzayer. Mi d lawan ad yali ùer taddart, iwunes-it Furulu almi d anda a yerúu akamyun a d-iµeddin a t-yawi. - Di Lezzayer a t-ssµaddim, i s-yenna babas, yernu a§as yidwen i tellam. Ad fernen kan kra garawen. Yettiki zzheê, teâriô ? Keá a t-tîubbeô ùer Lezzayer, nekkni deg wedrar a k-nerúu. a d-tuùaleô s axxam xas ur d-terbiûeô ara. Err di labal-ik belli i yebùun yili, aµzizeô fellaneù. U yernu, yella w’izemren a k-yekkes ayen teùriô? Tura nek ad aliù s axxam. A s-iniù i yemmak belli nemâer. A sen-iniù daùen belli ur tugadeô ara. - £as kkes-asen ùef wul iwsawen, in-asen ur ugadeù ara.

Page 148: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun

129

Amawal : Addud Attitude Afna Adversaire Agacur Hasard Agim Mille Agul, pl. igulen Erreur Ahanay Spectacle Ahareg Gymnastique Akayad Examen Akerdis, pl. ikerdisen Triangle Alameù Luxe Allal Moyen (N.M) Amagnu Normale A$erbaz amagnu école normale Amaras Candidat reõu Amarraw, pl. imarrawen Parent Amenzay Principe Amerray Touriste Amerwas Dette, devoir Amejjay Medecin Ameââul Logique Amkuâ, pl. imkuâen Carré Amrig, pl. imrigen Arme Amyag Verbe Amâiw Monstre Anamek Sens, explication. Asaô, pl. isaôen Héros Aseklu Arbre Aselkim Certificat Asentel Thème Aswir, pl. Iswiren Niveau

Page 149: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mmis n igellil

130

Axanab, pl. ixanaben Traïtre Azaraf Jugement Azazwar Concours Aâeùzen Raisonnement Ccil Malgré Iba Absence Immal Future, avenir Inaw Discours Ini Couleur Suqel Traduire Tadawsa Santé Tafekka Corps Taggazt Bourse Tallalt Aide Tamendit Joie Tameâla Différence Tamtarwit Désordre Tamsirt, pl. timsirin Leõon Tanezzut Commerce, négoce Tanfalit, pl. tinfaliyin Formule Tanubit Adolescence Tarrayt, pl. Tirrayin Méthode Tasekla Littérature Tawinest, pl. tiwinas Cercle. Phrase (homonyme) Tugna Image Tuùda§ Mission Ussis Effort Wennet Commenter Yugda Egal Yesµan inzeù Très fin et solide S unamek yugdan Au sens propre et win iwehhan au sens figuré.

Page 150: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun ilul ass n 12 mars 1913 di Tizi-Hibel (At Dwala). Di 1946, Feraoun yu$al d aselmad di Tewrirt Musa mbaεd mi d-yeffe$ deg u$erbaz n Buzariâa. Di 1952, Yu$al d anemhal n u$erbaz n Larba nat Iraten. Di 1957, Feraoun yeffe$ si tmurt n Leqbayel, iôuê ar Lezzayer anda yeîîef a$erbaz Nador di Clos-Salembier. Ger wayen yura Mouloud Feraoun : Mmmis n igellil, Akal d yidim, Iberdan yessawnen, Ussan di tmurt, a$mis 55-62, Tibratin i yemddukal-is, Amuli. Yettwan$a Feraoun s ôûaû n l’OAS netta akked xemsa yemddukal-is ass n 15 mars 1962.

Page 151: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb

Mouloud Feraoun ilul ass n 12 mars 1913 di Tizi-Hibel (At Dwala). Di 1946, Feraoun yu$al d aselmad di Tewrirt Musa mbaεd mi d-yeffe$ deg u$erbaz n Buzariâa. Di 1952, Yu$al d anemhal n u$erbaz n Larba nat Iraten. Di 1957, Feraoun yeffe$ si tmurt n Leqbayel, iôuê ar Lezzayer anda yeîîef a$erbaz Nador di Clos-Salembier. Ger wayen yura Mouloud Feraoun : Mmmis n igellil, Akal d yidim, Iberdan yessawnen, Ussan di tmurt, a$mis 55-62, Tibratin i yemddukal-is, Amuli. Yettwan$a Feraoun s ôûaû n l’OAS netta akked xemsa yemddukal-is ass n 15 mars 1962.

Page 152: Mmi-s n igellil n Mulud Feraun sɣur Mussa Uld taleb