Mitthögskolans årsredovisning 2004

Mitthögskolansårsredovisning 2004

Kontaktperson för Årsredovisningen 2004 är akademisk sekreterare Maria Nyberg Ståhl

1

Innehåll

Ordförande och rektor har ordet 2Året ur studentperspektiv 4

RESULTATREDOVISNINGSista året som Mitthögskolan 6Ekonomisk utveckling under 2004 8

GrundutbildningInledning 10Omfattning 10Rekrytering och nybörjare 12Utveckling av grundutbildningen 14Studieförberedande och behörighetsgivande utbildningar 17Distansutbildning 19Examina 21Kvalitet i grundutbildningen 22

Forskning och forskarutbildningInledning 24Forskningskompetens 26Forskarutbildning 27Externfinansierad forskning och EU-projekt 30Exempel på forskningsprojekt 32

Gemensamt för grundutbildning och forskningStudentmiljö och studentinflytande 35Högskolepedagogisk utbildning 36Bibliotek 36Internationellt utbyte 38Kunskapsutbyte med omgivande samhälle 40 Fora för samverkan i regionen 42 Arbete för lika villkor 42 Personal 45

EKONOMISK REDOVISNING Sammanställning av väsentliga uppgifter 49Resultaträkning 50Balansräkning 51Anslagsredovisning 52Finansieringsanalys 53Förändring av likvida medel 54Noter 55

UNIVERSITETSSTYRELSENS BESLUT 61

Bilagor1. Sammanställning av anslagsbelastning 2. Organisationsplan för Mitthögskolan3. Sammanställning av återrapporteringskrav4. Sammanställning av tabeller och diagram

2004 – ett år av konsolidering och koncentrationÅr 2004 har varit ett konsolideringsår för Mitthög-skolan. Vi har konsoliderat vår ekonomi ytterligare ettsteg och efter ett ur ekonomisk synpunkt överraskandebra år 2003 har nu följt ett år som t.o.m. överträffade2003 med drygt 10 miljoner kronor, dvs. med ett över-skott på över 30 miljoner kronor, i en tid då många avlandets övriga lärosäten kommit med prognoser sompekar på underskottsresultat. Glädjande och viktigtinför universitetsstarten!

Koncentration har också gällt kursutbudet, somminskats, och likaså det totala antalet medarbetare.Varje uppsägning har naturligtvis varit en svår prövning,främst för den enskilde, men också för arbetskamrateroch chefer. När det gäller utfasning av program har detgjorts stora insatser på olika ställen för att hålla både denegna och studenternas motivation och arbetsglädjeuppe. Vi vill här rikta ett särskilt tack till de lärare ochadministratörer som har varit och fortfarande är invol-verade i detta.

Även när det gäller arbetsmiljöarbetet blev år 2004 ettviktigt år. Miljösamordnarnas varningssignaler sattefokus på vårt systematiska arbetsmiljöarbete och harmedfört en hel del prövning och omprövning. Dengångna höstens arbetsmiljöundersökning genereradeytterligare idéer om förbättringsområden och att 2005års breda ledarskapsutbildning inom Mittuniversitetetkommer att få en tydlig arbetsmiljöprofil.

I enlighet med styrelsens beslut om att Mitt-universitetets campusorter ska ha utmejslade profilergenomfördes under året en rad strukturella åtgärder. Dessainnebar att tekniska programmen i Örnsköldsvik ladesom, och de fasas för närvarande ut, och att ett centrum förlärande utvecklades under hösten på orten. De tekniskautbildningarna i Härnösand inklusive ämnet energiteknikflyttade till Sundsvall. Ämnena matematik och fysik kon-centrerades till Sundsvall. Även när det gäller området till-lämpad teknik koncentrerades verksamheten, men i detfallet så att en uppdelning mellan olika campus gjordesmed tydliga tyngdpunkter och utvecklingsområden.

2

Ordförande och rektor har ordet

Tillträdande ordförande Birgitta Böhlin i samspråk med rektor Thomas Lindstein, prorektor Pia Sandvik Wiklund ochavgående ordförande Lennart Hjalmarson.

Under året har förberedelsen för universitetsblivandetintensifierats. Arbetet med att ta fram och utveckla läro-sätets sex forskningsprofiler har samlat många av fors-karna liksom på det humanvetenskapliga området arbe-tet med att förbereda de nya forskarutbildningsområde-na. Beslut om dessa tas dock först 2005 av den nyafakultetsnämnden.

En utredning om den nya akademiska organisatio-nen slutfördes under året och val hölls till de nya insti-tutionsstyrelserna och de nya nämnderna. Den nyaorganisationen innebär att de kollegiala beslutsformernastärkts samtidigt som studenterna på institutionsnivåinvoverades i beslutsfattandet. Fakultetsnivån och deka-nerna/områdesnämndsordförandena får ett något utö-kat beslutsmandat.

Universitetsblivandet har också haft en högst kon-kret komponent; det mycket intensiva arbetet med attskapa ett nytt grafiskt profilprogram och implementeraen varumärkes- och kommunikationsstrategi samt för-beredelser för invigningen.

Lennart HjalmarsonStyrelseordförande

Thomas LindsteinRektor

3

Mitthögskolans sista år är slut. Ett sista år som till stordel inriktade sig på 2005 års stora händelse, förvand-lingen från Mitthögskolan till Mittuniversitetet. Enhändelse som Mitthögskolans studenter ser fram emotoch som de förhoppningsvis även får ta stor del av ochdärmed känna samhörighet med Mittuniversitetet.

Möjligheten till distansstudier har lett till att allt flerkan studera, vilket de kanske inte hade haft möjlighettill annars, av olika anledningar. Glädjande i detta sam-manhang är att Mitthögskolan är ett av de största läro-sätena i Sverige när det gäller distansutbildning. Det ärdå naturligt att vi har många distansstudenter på vårafyra campus. Extra tydligt är detta i Härnösand, där dis-tansutbildningen är i majoritet jämfört med reguljärautbildningar. Detta har tyvärr skapat en obalans som letttill att studentlivet på campus genomgår stora föränd-ringar. Allt fler studentikosa aktiviteter ställs in på grundav minskat antal deltagare och antalet studentrepresen-

tanter, så kallade kåraktiva, minskar. Mitthögskolan måsteta dessa problem på allvar och fördela antalet reguljär-platser bättre, annars finns inte det aktiva och levandecampus som skolans ledning uttalat att de vill ha. IHärnösands fall är det långt kvar innan ledningensvision förverkligas. Ett varningens finger kan ocksåsträcka sig mot övriga campus då samma problem är pågod väg att uppstå även där.

Frågan om ordning och reda har även detta år aktu-aliserats av studentkårerna. Viss förbättring har skettsedan tidigare, men det slarvas fortfarande med att rätt-ningar och scheman inte görs i tid samt med att kurs-värderingar inte genomförs eller genomförs slarvigt.

Mycket glädjande är att Mitthögskolan äntligen till-delat den sedan länge eftersatta studenthälsan mer resur-ser. Studenthälsan är en viktig del i studentlivet och ärsom en företagshälsovård för oss studenter. Som det äridag är studenthälsans personal endast anställd på tim-

4

Året ur studentperspektiv

Medverkande studenter vid Mitthögskolans årshögtid 2004 som innehöll såväl professorsinstallation och doktorspromoveringsom installation av rektor.

5

basis och därmed finns ingen tid för preventiva arbeten.Med denna nya satsning på en treårsperiod kommerbemanningen att öka. Tyvärr kommer det dock fortfa-rande inte finnas tid för bland annat preventivt arbete,vilket kräver ytterligare resurser som Studentkårernahoppas tillskjuts omgående. Studentkåren i Östersundhar sedan en längre tid satsat en del av sina egna resur-ser för att ge studentsköterskan mer tid för att ta emotbesök. Detta på grund av de allt för små resurserna frånMitthögskolan till studenthälsan.

Studentkårernas organisation vid Mitthögskolan harifrågasatts i en mängd olika instanser inomMitthögskolan under året. Detta trots kårernas suverä-nitet att organisera sig själva. Samtliga fyra kårer är idagnöjda med nuvarande organisation. Att ha en student-kår istället för fyra ser vi som ett allvarligt hot mot stu-dentinflytandet och studenternas rättigheter. En stu-dentkår med sin organisation knuten till en ort skulleleda till att kontakten med studenterna, dvs. studentkå-rernas medlemmar, kraftigt skulle försämras. Genom attha en nära kontakt med studenterna, vilket nuvarandeorganisation möjliggör, kan studentkårerna mycket lät-tare snappa upp eventuella problem. De kan också lätta-re bevaka Mitthögskolans utbildningskvalitet genom attbland annat tillsätta studentrepresentanter från berörtcampus.

Att ha en kår per ort gagnar studenten på varje cam-pus i och med att både studiesociala aktiviteter ochutbildningsbevakningen sköts på plats. Detta sker avstudenter från den campusort där de själva studerar ochgår en utbildning som är känd för orten.

Kårerna har under året fördjupat sitt samarbete isamarbetsorganet MHFS, Mitthögskolans FörenadeStudentkårer. Tyvärr är dock viljan att engagera sig i stu-dentkåren liten, men viss antydan till att fler väljer attengagera sig finns. Något som är extra roligt är attStudentkåren i Örnsköldsvik numera innehar en full-ständig styrelse vilket de saknat under flera års tid.

När det gäller studentrepresentanter i alla de olikautredningar och organ som Mitthögskolan har, så hardeltagandet varit varierande. Bland studenterna har enviss ökning noterats när det gäller intresset att bli stu-dentrepresentant, men det är fortfarande långt kvarinnan vi lyckas fylla alla platser vilket är den gemensam-ma målsättningen. Vi måste även få hjälp av Mitthög-skolan att finna de studenter som vill sitta i en nämndeller liknande.

Största händelsen under året måste ha varit den ståt-liga installations- och promotionshögtid som ägde rum

i en näst intill fullsatt Gustav Adolfs kyrka i Sundsvall.Under högtiden installerades sju professorer och enhedersdoktor promoverades. Även Mitthögskolans allraförsta egna doktor, Sara Holmström, promoverades.Extra roligt är det att Sara har genomgått både forskar-utbildning och grundutbildning vid Mitthögskolan.Under högtiden installerades även vår nye rektor,Thomas Lindstein. Efter att Thomas företrädare ochrektor för Göteborgs universitet, Gunnar Svedberg,hängt rektorskedjan kring Thomas axlar spreds ett stortavslappnat leende på hans läppar. Ett leende som vi stu-dentkårer hoppas han bär med sig under sin tid på läro-sätet. Senare under kvällen genomförde Mitthögskolansfyra studentkårer även en alternativ installationshögtidför Thomas. Han förärades då en studentoverall, en bar-handduk samt en kapsylöppnare. Studentoverallenrepresenterar hans studentikosa ådra, barhandduken ärbeviset för att gamla diskussioner är borttorkade ochkapsylöppnaren är ett redskap för att lätta på trycket.

Totalt sett kan studentkårerna sammanfatta samar-betet med högskolans ledning med att den varit braunder året. MHFS har exempelvis haft månatliga mötenmed rektor och förvaltningschef.

Nu tar vi steget in i universitetsvärlden, Mitthög-skolan finns inte mer, nu finns Mittuniversitet!

Fredrik AnderssonVice ordförande i Härnösands StudentkårTalesman för Mitthögskolans förenade studentkårer,MHFS

6

2004 var ett år i förändringens tecken, eller kanske sna-rare ett förberedelseår inför förändringar. Verksam-hetsåret 2004 fylldes inom alla delar av organisationenav arbete inför övergången till universitetsstatus.Regeringen beslutade att det nya universitetet skall hetaMittuniversitetet. En lång rad aktiviteter genomfördesunder året:• Utredning om förändringar i den akademiska organi-

sationen vilken bl.a. omfattade institutionsstyrelser.• Val av fakultetsnämnd inom humanvetenskap.• Arbete i områdesnämnden för humanvetenskap och

lärarutbildningsnämnden för att utveckla forskarut-bildningsämnen.

Högskolestyrelsen fattade i december 2003 beslut omMittuniversitetets utvecklingsplan för 2004-2008.Under året bereddes sex mångvetenskapliga forsknings-profilers möjligheter till formering och utveckling avstrategier. För varje område utsågs tre koordinatorermed uppdrag att tillsammans med berörda forskareinventera befintlig forskning och utarbeta nulägesbe-skrivningar. I detta skulle aktuella forskare, finansiering,samarbetsfora och samarbetsprojekt samt uppnåddaresultat redovisas. För varje område skulle också en fem-årig strategi utvecklas. De sex grupperna av koordinato-rer gjorde en första avrapportering under december ochfortsätter sitt arbete under 2005.

Institutionerna uppfattar att utvecklingsplanen gerdem det handlingsutrymme som de behöver för attutveckla verksamheten såväl inom grundutbildning sominom forskning och forskarutbildning.

Året präglades av arbete med förnyelse av grundut-bildningen. Fakultetsnämnden för naturvetenskap, tek-nik och medier utsåg en arbetsgrupp, vilken föreslog enny struktur för tekniska utbildningar med gemensammakursblock och klar progression. Fakultetsnämnden harstyrelsens uppdrag att arbeta vidare enligt detta förslag.Utöver detta pågick arbete med civilingenjörsutbild-ningar, kursutveckling och pedagogik. Inom humanve-tenskapligt område var grundutbildningsprogrammenmer stabila men förnyades inom ramen för pågåendeprogram.

Arbete genomfördes också för att koncentrera utbild-ning och forskning i syfte att få en tydligare inriktningmot Mitthögskolans forskningsprofiler. Det tar tid attbearbeta och omforma utbildningsplaner att följa forsk-ningsprofilerna samtidigt som kvalitet och marknadsin-tresse måste säkerställas för dessa nya utbildningar.

Förnyelsen inom grundutbildningen gällde ocksålärarutbildningen, där nya kurser togs fram för den nyalärarutbildningen, som kommer att examinera sina för-

sta studenter vid Mittuniversitetet redan i januari 2005.Ett intensivt utvecklingsarbete för att skapa förutsätt-ningar för forskning och forskarutbildning inom lärar-utbildningsområdet genomfördes under året. Beslut ärtaget om att utlysa en professorstjänst i pedagogik, medinriktning mot didaktik, för att förstärka miljön.

Mitthögskolan upplevde 2004 en ökad tillströmningav studenter. För första gången sedan 1998 översteguppnådda resultat inom grundutbildningen det av stats-makterna beslutade takbeloppet. Takbeloppet har för-visso sänkts rejält och Mittuniversitetet har inför 2005behov av ett ökat antal platser.

Under året implementerades Åtgärdsprogram 2003,vilket högskolestyrelsen fattade beslut om i oktober detåret. Åtgärdsprogrammet var en följd av sjunkande stu-dentantal och svag ekonomi inom främst teknik ochnaturvetenskap och har inneburit en genomgripandeomstrukturering. Nya utbildningar utvecklades ochgamla lades ned, ämnen koncentrerades till ett campusoch processen innebar också att medarbetare tvingadeslämna sina anställningar vid Mitthögskolan på grund avarbetsbrist. Åtgärdsprogrammet har sammantaget stärktuniversitetsmiljön.

Som en följd av den oro och frustration som genom-förandet av åtgärdsprogrammet gav upphov till gjordede fackliga organisationerna en arbetsmiljöanmälan.Denna hanterades under året och arbetet medförde enutveckling av nya mönster för samarbetet mellanMitthögskolan och personalorganisationerna.

Högskoleverket granskade Mitthögskolans rutinerför den förvaltningsrättsliga hanteringen av myndig-hetsärenden, främst med fokus på studenternas rättighe-ter. I den muntliga slutredovisningen framkom ingapåpekanden av allvarlig art.

Inför universitetsblivandet genomfördes också andraaktiviteter: • Internt arbete med beslut om och implementering av

varumärkes- och kommunikationsstrategi vilkenstöttar utvecklingsplanens målsättningar och visio-ner.

• Byte av namn och grafisk profil (inklusive logotyp)vilket föranledde en intensiv aktivitet inom informa-tionsavdelning m.fl. avdelningar.

• Arbete med ceremoni och festiviteter inför universi-tetsinvigningen i februari 2005.

Mitthögskolan har sedan slutet av 1990-talet genomgåttstora förändringar. År 1998 var ett märkesår ur enaspekt. Det året nådde antalet helårsstudenter det hittillsstörsta antalet, ca 9 900 hst. Mitthögskolans sista århade antalet hst sjunkit till ca 8 200 men det finns ocksåandra indikatorer på de stora förändringar som ägt rumunder perioden. Antalet studenter har ökat från

Sista året som Mitthögskolan

RESULTATREDOVISNING

11 000 till 15 000 medan antalet anställda i stort settförblivit detsamma 2004 som 1998. Distansstudenternaökade från 18 till 39 procent av antalet helårsstudenteroch andelen disputerade lärare från 32 till 42 procent.Verksamma professorer ökade med 26 personår.Intäkterna ökade från 600 mkr till 825 mkr och ande-len forskning från 18 till 34 procent av intäkterna.

Nu ser vi framåt som Sveriges sextonde universitet,Mittuniversitetet.

8

Ekonomisk utveckling under 2004

Avvikelse utfall 2004 jämfört med budget 2004Inför budgetåret 2004 stod Mitthögskolan återigen infördet faktum att beräknade kostnader var högre än beräkna-de intäkter. Uppsägningar var nödvändiga främst på detekniskt-naturvetenskapliga institutionerna, men också påinstitutionen för samhällsvetenskap och inom förvaltningoch bibliotek. Mitthögskolan fick i regleringsbrevet extrastatsanslag på 30 mkr och uppdrag att genomföra enomstrukturering av verksamheten. Inkluderat detta extraanslag fastställdes budgeten till 7,8 mkr. Bokslutet för2004 gav ett överskott på 30,1 mkr, vilket var 22,3 mkrbättre än budget. Intäkter av bidrag liksom intäkter avavgifter blev betydligt högre än i budget.

Omstrukturering av verksamhetenDe åtgärder som vidtogs för att uppnå ekonomisk balansomfattade kostnadsanpassningar, förändringar av utbild-ningsutbudet samt strukturella åtgärder.

Kostnadsanpassningar innebar att 72 personer sadesupp på grund av arbetsbrist, av dessa var 58 tillsvidarean-ställda. I gruppen uppsagda ingick 53 lärare och forskare,tre från biblioteket samt 16 i kategorin administrativ per-sonal, varav två på institutionsnivå. Mitthögskolans led-ning utarbetade tillsammans med miljösamordnarna(skyddsombuden) skriftliga riskbedömningar.

Förändringar av utbildningsutbudet innefattade ned-läggning av tolv program och inrättande av lika många.Ekoteknikprogrammet vidareutvecklades till en treåriggrundutbildning med en tvåårig, internationell master-påbyggnad. En arbetsgrupp lämnade förslag till en nystruktur för NT-utbildningarna med Bolognamodellensom mönster. Förslaget bygger på ett fåtal ingångar ochbreda utgångar. Fakulteten skall arbeta vidare med försla-get och avrapportera till universitetsstyrelsen i april 2005.

Strukturella åtgärder medförde att de tekniska pro-grammen i Örnsköldsvik lades ned och att ett resurscent-rum för lärande utvecklades. De tekniska utbildningarnai Härnösand, inklusive ämnet energiteknik, flyttades tillSundsvall. En genomgång gjordes av området tillämpadteknik, vilket resulterade i tydliga tyngdpunkter ochutvecklingsområden för olika campus.

Åtgärdsprogrammet omfattade därutöver en utred-ning avseende bibliotekets struktur och styrning samt ettprojekt för att minska lokalkostnaderna. Målet för detsenare var att fram till 2007 minska lokalkostnaderna till12 procent av omslutningen, i realiteten ca 20 mkr.

Avvikelse utfall 2004 jämfört med prognos i delårs-bokslutPrognosen i delårsbokslutet pekade mot ett överskott påtotalt 11,8 mkr fördelat med 8,6 mkr på grundutbild-ning respektive 3,2 mkr på forskning/forskarutbildning.Årsbokslutet visar ett resultat på totalt 30,1 mkr. Grund-utbildning uppvisar ett överskott på 29,7 mkr och forsk-ning/forskarutbildning ett överskott på 0,4 mkr. Detpositiva resultatet beror främst på att intäkter av bidragär betydligt högre i årsbokslutet än i prognosen i sam-band med delårsrapporten. Totalt ökar denna post med20,1 mkr jämfört med prognos. Intäkter av anslag min-skade med 7,6 mkr till följd av lägre intäkter än beräknatför grundutbildningen. Totalt ökade dock intäkternamed 15,7 mkr. Kostnaderna följer prognosen väl. Allaavvikelser är dock positiva vilket ger 2,6 mkr lägre total-kostnad jämfört med prognosen i delårsbokslutet.

KapitalförändringenMitthögskolans kapitalförändring för 2004 blev 30,1 mkrvilket var 11,5 mkr bättre än 2003 och 18, 3 mkr bättreän det prognostiserade resultatet i delårsrapporten.Mitthögskolan har nu ett positivt myndighetskapital på39,4 mkr bestående av ett ackumulerat underskott pågrundutbildningen med -31,1 mkr och ett motsvarandeöverskott på 70,5 mkr för forskningen. Det särskilda åter-rapporteringskrav som funnits under de år Mitthögskolanhaft ett negativt myndighetskapital upphörde därmed.

IntäkterMitthögskolans intäkter uppgick under 2004 till 825mkr, vilket är en ökning med 25 mkr jämfört med 2003.De statliga anslagen ökade med 19,9 mkr. Den störstaförändringen jämfört med föregående år är det extraanslag på 30 mkr som Mitthögskolan erhöll för omstruk-turering av verksamheten. Intäkter av bidrag ökade med4,4 mkr jämfört med 2003. I denna ökning ingår ersätt-ning från Sveriges nätuniversitet med 7,2 mkr. År 2003redovisades denna ersättning under intäkter av anslag.

KostnaderVerksamhetens kostnader uppgick under 2004 till 795 mkr,en ökning med 13,6 mkr jämfört med 2003. Största ökning-en, 21,1 mkr, var personalkostnader och förklaras i sin helhetav extrakostnader i samband med uppsägning av personal.Det gäller dels extrakostnader som debiterats av Statens pen-sionsverk, SPV, dels kostnader för vikarier där uppsagd perso-nal gått in i Trygghetsstiftelsens åtgärdsprogram.

Kostnader för lokaler, övriga driftskostnader, finansiellakostnader och avskrivningar minskade 2004 jämfört med2003. Denna minskning är en följd av åtgärdsprogram somstartade 2001 och alltjämt pågår. Detta omfattar bl.a. åter-kommande dialoger mellan ledning och institutioner medstora underskott och periodvisa investeringsstopp.

GrundutbildningÅrets kapitalförändring för grundutbildningen förbättra-des, jämfört med 2003, med 18,9 mkr till 29,7 mkr. Detotala intäkterna ökade med 28,2 mkr. Denna ökningförklaras till största delen av det extra anslag på 30 mkrsom erhållits för omstrukturering av verksamheten.

Omslutning, tkr2001 2002 2003 2004

IntäkterGrundutbildning 491 593 492 071 516 806 545 039Forskning 208 243 245 994 283 392 280 125Summa 699 837 738 066 800 199 825 164

KostnaderPersonal 419 224 433 064 467 449 488 556Lokaler 116 283 120 396 124 095 120 810Övr. driftskostnader 125 360 129 755 130 121 130 051Avskrivningar 38 875 53 590 52 112 48 947Räntor 7 130 6 598 7 658 6 650

Summa kostnader 706 872 743 402 781 435 795 014

Verksamhetsutfall -7 035 -5 336 18 764 30 149

Uppbördsverksamhet -14 0 0 0Transfereringar 719 -95 -75 0

Årets kapitalförändring -6 330 -5 432 18 689 30 149

Tabell 1 Total omslutning för Mitthögskolan, tkr

9

Grundutbildning, tkr2001 2002 2003

IntäkterSTATSANSLAGErsättning hst, hpr 350 287 397 438 443 707Anslag avtalspremie 8 390 14 749 0Övriga anslag 17 830 31 896 35 893Summa 376 507 444 083 479 600

ÖVRIGA INTÄKTER Avgifter landsting 65 460 0 0Övriga avgifter och bidrag 49 623 47 988 37 198Räntor 4 0 9Summa 115 087 47 988 37 206

Totalsumma intäkter 491 594 492 071 516 806

Kostnader Personal 311 503 297 463 306 492Lokaler 90 450 85 219 85 496Övriga driftskostnader 83 605 87 333 86 299Avskrivningar 24 929 20 872 24 137Räntor 4 452 4 332 3 545Summa kostnader 514 939 495 219 505 969

Verksamhetsutfall -23 345 -3 148 10 837

Uppbördsverksamhet 0 0 0Transfereringar -261 -75 -75

Årets kapitalförändring -23 606 -3 223 10 762

2004

447 6370

48 354495 991

0

49 0435

49 048

545 039

331 97773 93486 69318 6804 013

515 297

29 742

00

29 742

Tabell 2 Omslutning för grundutbildning, tkr

Personalkostnaderna ökade med 25,5 mkr beroende påextrakostnader vid personalneddragningar. Övriga kost-nadsposter minskade med 16,2 mkr jämfört med 2003.

Forskning och forskarutbildningUtfallet för forskning och forskarutbildning förändradesfrån ett överskott på 7,9 mkr 2003 till ett överskott på0,4 mkr för 2004. Intäkterna minskade med 3,3 mkrjämfört med 2003 trots att det statliga anslaget ökademed 3,5 mkr. Minskningen gällde intäkter av avgiftersamt intäkter av bidrag och är mindre än vad somberäknades i prognosen i samband med delårsrapporten.Skälet är att stora externfinansierade forskningsprojekt,då främst strukturfondsprojekt finansierade via EU,håller på att avslutas.

LokalerHögskolestyrelsen beslutade i oktober 2003 att lokalkost-naderna skall minskas från 14,4 procent till 12 procent avtotala intäkter fram till 2007. En viktig del i detta är fullimplementering av internhyran och som en följd harinterna hyresbetalande enheter sagt upp lokaler. De out-nyttjade lokalerna sägs upp gentemot fastighetsägaren därså är möjligt. Under 2004 kunde i en förhandling2 000 kvm lämnas före kontraktstidens utgång. Där-utöver uppnåddes en hyressänkning på det kvarvarandebeståndet. Sammanlagd besparing blev 3,5 mkr. Ett annatsätt att minska kostnaderna är andrahandsuthyrning, vil-ket varit förhållandevis framgångsrikt. Till detta kommerockså uthyrning av undervisningslokaler för konferenser.

RättsärendenMitthögskolan ansökte den 22 september 2004 om betal-ningsföreläggande gentemot Sainco Scandinavia AB ochbegärde att företaget skulle förpliktas att till Mitthögskolanbetala ett belopp om 125 000 kronor. Sedan företagetbestridit betalningsskyldighet har Mitthögskolan begärtatt målet skall överlämnas till tingsrätten i Östersund förvidare handläggning. Det är för närvarande inte känt närmålet tas upp till huvudförhandling.

Konsultföretaget Conecti AB ansökte den 15 oktober2004 om betalningsföreläggande gentemot Mitt-högskolan och yrkade att högskolan skulle förpliktas attbetala 48 125 kronor. Mitthögskolan har bestridit betal-ningsskyldighet, varför målet på företagets begäran över-lämnats till Sundsvalls tingsrätt. Mitthögskolan har föravsikt att till tingsrätten inkomma med genstämning imålet till ett belopp som beräknas uppgå till omkring300 000 kronor. Tidpunkt för huvudförhandling är intekänd.

Bravida Öst AB lämnade in stämningsansökan motMitthögskolan den 6 februari 2003 med anledning av enoffentlig upphandling. Det omstämda beloppet uppgår till3,6 mkr. Mitthögskolan har bestridit företagets anspråk.Målet har ännu inte utsatts till huvudförhandling.

Forskning och forskarutbildning, tkr2001 2002 2003

IntäkterSTATSANSLAGForskningsanslag 86 761 107 772 118 445Anslag avtalspremie 3 121 989Övriga anslag 4 000 Summa 93 882 108 761 118 445

ÖVRIG FINANSIERING Forskningsråd 3 288 1 758 3 352Statliga myndigheter 10 390 23 697 28 399Kommuner och landsting 4 856 7 392 7 032Svenska forskningsstiftelser 24 654 36 826 21 303Svenska företag och org. 26 500 14 528 28 116EU-medel, inkl strukturfonder 39 995 49 467 75 056Utländska företag och org 1 725 493 340Övriga intäkter 154 260 528Räntor 2 799 2 814 821Summa 114 361 137 234 164 947

Totalsumma intäkter 208 243 245 994 283 392

Kostnader Personal 107 721 135 601 160 957Lokaler 25 833 35 178 38 599Övriga diftskostnader 41 755 42 422 43 822Avskrivningar 13 946 32 718 27 975Räntor 2 678 2 266 4 113Summa kostnader 191 933 248 183 275 465

Verksamhetsutfall 16 310 -2 189 7 927

Uppbördverksamhet -14 0 0Transfereringar 981 -20 0

Årets kapitalförändring 17 277 -2 209 7 927

2004

121 983

121 983

2 57126 351

7 318

42 204

22 195

53 938

571117

2 877158 142

280 125

156 57946 87643 35830 2672 638

279 718

407

00

407

Tabell 3 Omslutning för forskning och forskarutbildning, tkr

Poänggivande utbildningar Antal helårsstudenter2001 2002 2003 2004

Grundutbildning 7486 7456 6803 6536Sommarkurser 48 171 41 20Basår 173 151 141 94Basår, sommarkurser 10Nätuniversitetet 522 1014 1248Nätuniversitetet, sommarkurser 119 255Collegeutbildning 6 6Summa 7707 8300 8124 8170Decentraliserad utbildning 19 7NT-Svux * 116 34Summa särskilda uppdrag 135 41Kalmar högskola 3 1Mälardalens högskola 9 17Summa beställd utbildning 12 18Vårdutbildning 897Uppdragsutbildn med poäng 182 137 103 76Totalt 8933 8496 8227 8246Antal reg studenter 12109 13319 13816 15022* Sista antagningen på NT-Svux skedde år 1998

Tabell 6 Antal helårsstudenter på poänggivande utbildningar

OmfattningPoänggivande grundutbildningMitthögskolans grundutbildning har volymmässigtminskat med 16 procent sedan 1998, då en högsta nivåpå 9 868 helårsstudenter (hst) uppnåddes. Därefter harantalet hst sjunkit varje år för att mellan 2003 och 2004vara i huvudsak oförändrat. Mitthögskolan hade 2004fler helårsstudenter inom det humanvetenskapligaområdet och inom lärarutbildningen än någonsin tidi-gare. Antalet helårsstudenter registrerade inom Sverigesnätuniversitet fortsatte att öka.

Mitthögskolans utbildningsuppdragTakbelopp: Mitthögskolans takbelopp för grundutbild-ning 2004 var 415 miljoner kronor. Mitthögskolan upp-nådde inom ramen för uppdraget 447 miljoner kronor iintäkter.Helårsstudenter: Antalet helårsstudenter (hst) inomMitthögskolans grundutbildning bör totalt uppgå tillminst 7 980 varav minst 1 970 skall avse de tekniska ochnaturvetenskapliga utbildningsområdena. Målet avseen-de NT-utbildningar uppnåddes ej. Utbildningsupp-draget omfattar inte särskilda åtaganden (se avsnitt 3.4)och uppdragsutbildningar (avsnitt 5.5).

Antalet helårsstudenter inom utbildningsområdenanaturvetenskap och teknik gick tillbaka och detsammagällde juridik och samhällsvetenskap. Inom humanioranoterades en kraftig ökning, till stor del kopplad tilllärarutbildningen. Utbildningsområdena vård ochundervisning fortsatte att öka och Mitthögskolan fylldeockså tilldelade designplatser.

10

InledningMitthögskolan har fyra campus; i Härnösand,Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersund. CampusHärnösand har lärarutbildning och utbildning inomhumaniora och får sin särskilda prägel av det stora anta-let distansstudenter som registreras vid utbildningarna.Vid Campus Sundsvall, som har en tydlig inriktning motteknik, naturvetenskap och medier kompletterat av sam-hällsvetenskap, är civilingenjörsutbildningen lokalise-rad. Campus Östersund domineras av samhällsvetenskap-liga utbildningar kompletterade av naturvetenskap ochteknik. Campus Örnsköldsvik har genom åren haftinriktningen tekniska utbildningar men är nu inriktadpå vårdutbildningar; utbildningar som också finns iSundsvall och Östersund. På varje campus är strävan attupprätthålla fullvärdiga studerandemiljöer.

Under 2004 ökade antalet individer som var inskrivnavid Mitthögskolan samtidigt som antalet helårsstuden-ter var detsamma som året innan.

Mitthögskolan har en stor andel distansutbildningar,allt från utbildningar vilka ges koncentrerade i tid pånågot campus till helt nätbaserade utbildningar somt.ex. förmedlas via lärcentra. Det innebär att studenter-nas närvaro på campus minskar under terminerna.Samtidigt som detta kan påverka studentlivet negativtpå campus är distansstudier ofta den enda möjlighetenför dem, som t.ex. bor i glesbygd med familj och arbete,att kunna bedriva högre studier.

Grundutbildning

Campusort Antal individer per läsår Förändring01-02 02-03 03-04

Mitthögskolan 12 442 12 865 14 213varavHärnösand 2 967 2 893 3 490Sundsvall 4 410 4 493 4 794Östersund 4 868 5 572 6 687Örnsköldsvik 604 505 331

02-0410%

21%7%

20%-34%

Tabell 4 Studenter vid Mitthögskolan och på campusorterna

Antal helårsstudenter per campus Totalt Därav Totalt Därav Andel distans 2003 distans 2004 distans 2004

Härnösand 1 845 1 001 2 005 1 385 69%Sundsvall 2 643 537 2 587 688 27%Örnsköldsvik 282 5 206 13 6%Östersund 3 068 733 3 155 984 31%Övriga orter 389 215 293 163 56%

8 227 2 491 8 246 3 233 39%

Tabell 5 Helårsstudenter per campus

11

Nyckeltalstabellen indikerar följande förändringar mellan2003 och 2004:• Genomströmningen sjönk från 84 till 78 procent.

Denna stora förändring beror på flera samverkandefaktorer. Andelen studenter som väljer att läsa friståen-de kurser på distans ökar. Genomströmningen pådessa kurser är lägre än för andra utbildningsalternativoch till detta kommer att genomströmningen sjönkmarkant under 2004. Utbildningar på campus ochprogramutbildningar på distans hade en i stort settoförändrad genomströmning mellan 2003 och 2004.

• Helårsstudenter på program fortsatte att minska,detta år med tre procentenheter, vilket speglar detökande intresset för fristående kurser. Dessa svarade2004 för över 40 procent av antalet helårsstudenter ijämförelse med 31 procent 1998.

• Andelen män bland studenterna fortsatte att min-ska, en följd bl.a. av den fortsatta nedgången i stu-dentantal för de mansdominerade utbildningarnainom naturvetenskap och teknik.

• Antalet registrerade studenter (individer) för verk-samhetsåret ökade med nära tusen. Fler studenterstuderar, men de gör det på deltid.

• Andelen helårsstudenter (hst) över 25 år ökar konti-nuerligt. År 1998 var 52 procent av studenterna 25 åroch äldre och 2004 var motsvarande siffra 63 procent.

Antal helårsstudenter Antal helårsprestationerUtbildningsområde 2001 2002 2003 2004 2001 2002 2003 2004Humaniora 662 515 479 633 506 417 356 467Juridik 269 317 306 273 194 208 221 209Samhällsvetenskap 2 926 2 819 2 698 2 575 2 369 2 286 2 239 1 991Naturvetenskap 1064 844 693 584 819 666 552 419Teknik 1719 1491 1287 1222 1428 1145 960 762Vård 351 1261 1329 1459 285 1110 1197 1299Medicin 59 41 31 62 43 30Undervisning 345 628 832 996 282 447 779 859Övrigt 372 365 408 342 316 306 357 288Design 50 55 47 51Summa 7707 8299 8124 8169 6199 6647 6751 6375Därav naturvetenskap och teknik 2783 2335 1980 18068,35 hst Design flyttat till Teknik

Mål enligt regleringsbrev 10 320 10 620 10 620 7 980Därav naturvetenskap och teknik 3 840 > 3 840 > 3 840 > 1 970

Tabell 7 Uppföljning av regeringens mål avseende helårsstudenter

2001 2002 2003 2004Totalt antal hst 7 842 8 341 8 124 8 170Totalt antal hpr 6 324 6 721 6 751 6 375Genomströmning 81% 81% 83% 78%Nivåer, hst:Kandidatnivå 793 756 739 871Magisternivå 241 212 211 192Andel hst inom program 68% 64% 62% 59%Studenterna:Antal reg studenter 12 109 13 319 13 816 15 022Andel män totalt 43% 38% 36% 35%Åldersstruktur, andel av hst- 25 år 45% 41% 38% 37%25-34 år 37% 37% 38% 38%35 år - 18% 22% 24% 25%

Tabell 8 Nyckeltal i grundutbildningen

Grundläggande högskoleutbildning

Grundutbild- Uppdragsutbildning ning enl. uppdrag i Beställd Uppdrags- regl. brev utbildning utbildning

Verksamhetens Intäkter Anslag 495 991Avgifter 15 374 233 11 475Bidrag 21 708 253Finansiella intäkter 2 3Summa intäkter 533 075 233 11 730

Verksamhetens kostnader Personal 325 878 3 6 095Lokaler 72 177 1 1 756Övriga driftkostnader 84 863 202 1 629Finansiella kostnader 3 972 0 40Avskrivningar 18 479 0 200Summa kostnader 505 369 207 9 720Transfereringar Erhållna 1 666 Lämnade 1 666 Kapitalförändring 27 706 26 2 010I grundutbildningen ovan ingår omsättningen av övrig utbildningsverksamhet med 28 mkr

Tabell 9 Redovisning av grundläggande högskoleutbildning

12

Rekrytering och nybörjareMitthögskolan och regionenAv studenterna vid Mitthögskolan kommer 65 procentfrån andra län än Jämtlands och Västernorrlands län,vilka i dagligt tal utgör regionen. Journalistutbildning,socionomutbildning och kurser på Sveriges nätuniversi-tet är exempel på riksrekryterande program medan lärar-utbildning och ingenjörsutbildning i huvudsak är lokal-rekryterande.

Övergångsfrekvens till högre utbildningÖvergångsfrekvensen från gymnasium till högskola iregionens kommuner är ojämn. Västernorrlands län lig-ger med 47,4 procent totalt sett strax under riksgenom-snittet som är 47,8 procent. Jämtlands län når endastupp i 42,5 procent. Inlandskommunerna ligger lägre äncampuskommunerna Härnösand, Sundsvall, Östersundoch Örnsköldsvik.

Regeringen har som långsiktigt mål att hälften av enårskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder.Jämtland ligger 7,5 procentenheter under det målet.Däremot visar en uppsats på C-nivå att skillnaderna blirbetydligt mindre om mätningen görs fram till 35 årsålder. Fler jämtar väljer alltså att gå vidare till högre stu-dier senare i livet än genomsnittssvensken. Tidigareforskning, som pekat på en senare övergång i glesbygds-län, blir härmed bekräftad.

Arbetsmarknaden i Jämtlands län domineras av ser-vice, handel, turism och transport. Det är yrkesområdensom inte i någon större utsträckning efterfrågar högskole-utbildade. En sådan arbetsmarknad motiverar heller inteungdomar att gå vidare direkt efter gymnasiet. Andraanledningar till att övergången sker senare kan, enligtovanstående undersökning, vara att många ungdomarväljer att läsa en yrkesutbildning på gymnasiet och attlänet har en näringsstruktur med småföretag som inteefterfrågar akademiker. Därmed motiveras inte ungdomareller förvärvsarbetande att söka till högskoleutbildning.

Att övergången sker senare i Jämtlands län än i riketkan bero på ovanstående faktorer och på att motivationentill högskolestudier kommer först när behovet av vidare-utbildning och kompetensutveckling blir märkbart.

Föräldrars utbildningsbakgrundMitthögskolan rekryterar många studenter från studie-ovana hem. Läsåret 03/04 kom 39 procent av högskole-nybörjarna vid Mitthögskolan från hem där föräldrarnahade högst tvåårig gymnasieutbildning, en minskningmed två procentenheter under den gångna fyraårsperio-den. Riksgenomsnittet var 34 procent. Andelen studen-ter från hem där minst en förälder har 3-årig eftergym-nasial utbildning och högre ökade i motsvarande grad.Den förskjutning som skett kan vara ett resultat av detstora antalet studenter från hela landet som läser kurserinom ramen för Sveriges nätuniversitet.

Sökande och nybörjareMitthögskolan hade 2004 färre förstahandssökande änår 2003. Sökande till höstterminens program, som skermed samordnad antagning, var konstant medan antaletsökande till kurser och program med lokal antagningminskade något. Diagrammet visar antalet förstahands-sökande till höstterminen de senaste åren.

NybörjareAntalet Mitthögskolenybörjare, dvs. de som för förstagången registrerar sig för att läsa vid Mitthögskolan, varnära 5 400 läsåret 03/04, en ökning med 1 100 indivi-der jämfört med läsåret innan. Endast 35 procent avdessa kom från regionen, vilket är en rejäl minskningjämfört med läsåren innan. Mitthögskolans riksrekryte-rande karaktär blev därmed än tydligare.

Ht -01 Ht -02 Ht -03 Ht -04

Lokal antagningSamordnad antagning

Förstahandsansökningar

16 00014 00012 00010 0008 0006 0004 0002 000

0

Diagram 1 Förstahandsansökningar till samordnad ochlokal antagning, höstterminen

Läsår och antal individerRekryteringslän 00/01 01/02 02/03 03/04Jämtlands län 740 753 718 734Västernorrlands län 1 285 1 137 1 096 1 168Summa regionen 2 025 1 890 1 814 1 902Stockholms län 486 359 629 838Skåne län 162 112 177 348Västra Götaland 229 180 268 440Gävleborgs län 255 264 284 303Övriga län 1 090 940 1 120 1 560Antal nybörjare (individer) 4 247 3 745 4 292 5 391 Andel från regionen 48% 50% 42% 35%

Tabell 10 Nationell rekrytering

13

Antalet högskolenybörjare i regionen, dvs. de som förförsta gången prövar att läsa vid en högskola minskade2004 jämfört med 2003. En något högre andel av dessajämfört med föregående år sökte sig till Mitthögskolan.

RekryteringsinsatserArbetet med studentrekrytering samordnas till stor delinom studentrekryteringsgruppen, vilken hade represen-tanter från såväl institutioner som berörda avdelningarinom förvaltningen.

Samordnade rekryteringsaktiviteterSnabbantagning: Allt fler studenter bestämmer sig sentför att söka utbildning och missar sista anmälningsdag.Snabbantagning till lediga platser genomfördes därför islutet av augusti.Studentambassadörer: Trettio studentambassadörermedverkade, efter en tvådagarsutbildning, i utbildnings-mässor i Sundsvall, Stockholm och Göteborg. De besök-te också ett 60-tal skolor runt om i landet.Öppet hus: Mitthögskolans Öppet Hus-aktiviteterbesöks av allt fler presumtiva studenter. Närmare 2 000personer kom till något av högskolans fyra campus. Annonsering: Mitthögskolans enheter samordnade sinrekryteringsannonsering. Även de med god studenttill-strömning deltog. Annonseringen ansågs ge en bra ochenhetlig bild av Mitthögskolan i media.

Institutioners/avdelningars rekryteringsaktiviteterInstitutioner och avdelningar genomförde under åretbl.a. följande rekryteringsaktiviteter:• Institutionen för informationsteknologi och medier:

Institutionen deltog i samarbetsprojektet Välj ITmed IT-företag och ett 15-tal högskolor. En yrkes-högskoleutbildning med endast grundläggandebehörighet som förkunskapskrav inrättades medmöjligheter till vidare studier. Kontakterna med sko-lor med IT-inriktning utvecklades och institutionengenomförde bl.a. seminarier med studenter som lästB-nivå för att stimulera dem att läsa vidare.

• Institutionen för teknik, fysik och matematikbedrev, utöver de högskolegemensamma insatserna,eget rekryteringsarbete för civilingenjörsprogrammetteknisk design, kandidatprogrammet innovativ pro-duktutveckling med inriktning sport och upplevelsersamt byggingenjörsprogrammet.

• Institutionen för humaniora gav under året colle-geutbildning i språk, musik och humaniora tillsam-mans med Härnösands folkhögskola.

• Flera institutioner ökade utbudet av nätbaserade kursergenom att också erbjuda nya ämnen. Några exempel varpedagogik, matematik, engelska och företagsekonomi.

• Samverkansavdelningen: Projekt STEGET syftarbl.a. till att stimulera personer att ta steget in i hög-skoleutbildning. Genom samverkan med lärcentraoch företag rekryterades under året över 300 studen-ter, delvis från studieovana grupper. Avdelningengenomförde också företagsbesök, där en del av syftetvar att rekrytera studenter.

• Studentserviceavdelningen: Studievägledarna deltogi projektet Flexibel vägledning via nätet, finansieratav Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Projektetskall utveckla metoder för flexibelt distribuerad väg-ledning genom användning av webbkamera och/ellervideokonferens. Därutöver skall en tydligare infor-mation om distansutbildningars upplägg och förut-sättningar erbjudas samt en nationell jourhavandestudievägledning för nätbaserad utbildning utvecklas.

Utvecklingsprojekt• Studentrekryteringsprocessen: En kartläggning av

studentrekryteringsprocessen genomfördes. Kart-läggningen omfattar aktiviteter från den första kon-takten mellan Mitthögskolan och den presumtivestudenten till dess studenten registrerat sig.

• Utbildningsdatabas: En ny utbildningsdatabas bör-jade tas i bruk, vilken gör kurs- och utbildningspla-ner sökbara på webben.

• Webben/hemsidan: Tidigt 2004 lanserades en nywebbplats med bl.a. förändrad layout och informa-tionsstruktur samt förbättrad tillgänglighet för funk-tionshindrade. Inför sista ansökningsdag 15 oktoberlanserades tjänsten söka fristående kurser på webben.

3 000

2 500

2 000

1 500

1 000

500

0Läsår 00/01 01/02 02/03 03/04

Jämtlands- ochVästernorrlands län

Till Mitthögskolan MH andel av länensnybörjare

Antal nybörjare

100 %

80 %

60 %

40 %

20 %

0 %

Diagram 2 Rekrytering av högskolenybörjare frånJämtlands och Västernorrlands län

14

Utveckling av grundutbildningenUnder 2004 pågick vidare- och nyutveckling av en långrad utbildningsprogram. En arbetsgrupp tillsatt avfakultetsnämnden föreslog en ny struktur för de teknis-ka utbildningarna med gemensamma block samt en tyd-lig progression och övergång mellan nivåer. Inom dethumanvetenskapliga området utarbetades t.ex. enidrottsvetenskaplig utbildning och en socionomutbild-ning på distans. Utvecklingsarbetet inom lärarutbild-ningen liksom inom de vårdrelaterade utbildningarnavar intensivt. Utvecklingen av professionsutbildningarnasker med beaktande av arbetsmarknadens och professio-nens behov.

De nya utbildningsprogram som utarbetades är iökande grad präglade av ett tvärvetenskapligt tänkande.Det finns en strävan att utveckla utbildningar somanknyter till befintlig forskning och de sex forsknings-profilerna som ett led i kvalitetssäkringen.

Högskolestyrelsen beslutade i oktober 2004 attinrätta tolv nya program och lägga ned lika mångagamla program, vilka ej rekryterat studenter i tillräckligutsträckning.

Svårigheterna att rekrytera studenter till naturveten-skapliga och tekniska utbildningar kvarstod i huvudsakäven 2004. Antalet helårsstudenter inom humanveten-skapligt område liksom i lärarutbildning fortsatte däre-mot att öka.

Antalet uppnådda helårsstudenter på programutbild-ningarna minskade mellan 2003 och 2004 med fyraprocent, medan antalet hst totalt förblev i stort oförän-drat. Inom de naturvetenskapliga och tekniska utbild-ningarna sjönk antalet hst på program med drygt 30procent. Antalet hst på civilingenjörsprogrammen merän fördubblades, men från en låg nivå. Programmeninom det humanvetenskapliga området ökade volym-mässigt med fyra procent. De traditionella samhällsve-tenskapliga programmen fortsatte dock att tappa mark.

Antalet uppnådda helårsstudenter på fristående kurserökade under 2004. Trenden med minskat antal pro-gramstudenter och fler som läser kortare utbildningarfortsatte således. De största procentuella ökningarnamellan 2003 och 2004 skedde inom utbildningsområ-dena humaniora och teknik. IT-utbildningarna har ettväxande utbud av fristående kurser, i huvudsak med dis-tansoberoende pedagogik och teknik.

Naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

Ingenjörsutbildningar Ett nytt högskoleingenjörsprogram med inriktning pro-duktionsutveckling inrättades. På sikt skall driftingen-jörsprogrammet samordnas med detta program.

Tillsammans med sju andra lärosäten utvecklade ochstartade Mitthögskolan en internetbaserad högskoleingen-jörsutbildning i datateknik/elektroteknik. Projektet möj-liggjordes genom samverkan med Samverkan för nätba-serad högskoleutbildning, SNH, och Nätuniversitetet.

Byggingenjörsutbildningen utvecklades under året inomramen för projektet Flexibel Ingenjörsutbildning.Studenterna kan välja profil och inriktning genom val-fria kurser från Mitthögskolan eller andra lärosäten.Byggkurserna har lagts på WebCT, vilket möjliggör förstudenterna att läsa delar av programmet på distans.Motsvarande utvecklingsarbete med inriktningarna upp-levelseteknologi och ledarskap pågår.

Antal helårsstudenter FörändringProgramutbildningar 2001 2002 2003 2004 2003-2004Ingenjörsutbildningar 806 579 376 236 -37%Civilingenjörsutbildningar 79 37 22 51 131%Teknikerutbildningar 293 209 163 117 -28%Naturvetenskapliga utbildningar 190 157 134 89 -33%IT-utbildningar (ej ingenjör) 784 595 410 252 -38%Humanistiska utbildningar 1 8 15 89%Beteendevetare och socionomer 960 1 015 1 062 1 076 1%Medieutbildningar 238 273 305 332 9%Samhällsvetenskapliga utb 879 759 652 604 -7%Lärarutbildningar 865 937 1 093 1 191 9%Vårdutbildningar 721 776 793 849 7%Mitthögskolan 5 988 5 435 5 018 4 813 -4%

Tabell 11 Programutbildningar vid Mitthögskolan

Antal helårsstudenter FörändringUtbildningsområde 2001 2002 2003 2004 2003-2004Humaniora 495 405 371 504 36%Juridik 155 198 197 189 -4%Samhällsvetenskap 1 103 1 119 1 136 1 226 8%Naturvetenskap 266 272 234 211 -10%Teknik 396 484 553 688 24%Undervisning 13 77 105 111 6%Vård 121 276 266 239 -10%Medicin 0 3 1 -Övrigt 73 70 90 77 -14%Design 43 35 -19%Summa 2 623 2 904 2 996 3 280 9%

Tabell 12 Helårsstudenter på fristående kurs

Nyckeltal ingenjörsutbildningar 2001 2002 2003 2004Totalt antal sökande 610 448 159 157Antal förstahandssökande 177 166 80 46Antal registrerade i åk 1 130 130 77 25Helårsstudenter 809 579 376 236Helårsprestationer 714 516 357 235Antal examina 174 147 125 115Andel kvinnor av hst 21% 18% 17% 20%

Tabell 13 Nyckeltal för ingenjörsutbildningarna

15

TeknikerutbildningarTeknikerutbildningarna vid Mitthögskolan var fram-gångsrika under en lång period. Dessa program rekryte-rade många studenter från studieovana miljöer och gavdärutöver underlag för högskoleingenjörsprogram.Under 2004 antogs dock studenter endast till tre pro-gram för högskoletekniker.

CivilingenjörsutbildningarMitthögskolan fick 2003 rätt att utfärda civilingenjörs-examen. Civilingenjörsutbildning inriktning informa-tionsteknologi startade höstterminen 2003 och Civil-ingenjörsutbildning inriktning teknisk design startadehöstterminen 2004. Ett civilingenjörsprogram i tekniskfysik annonseras inför höstterminen 2005.

Övriga tekniska utbildningarHösten 2004 startades för första gången kandidatpro-grammet Innovativ produktutveckling med inriktningsport och upplevelser samt en påbyggnadsutbildning i kva-litets- och ledarskapsutveckling. Ett kandidatprogram iindustridesign annonseras inför höstterminen 2005.

IT-utbildningarAntalet program inom IT-området minskade som enföljd av de senaste årens svaga studentrekrytering. PåCampus Östersund ersattes Programvaruteknikprogram

och Systemvetenskaplig utbildning med programmetIT-system för sport och upplevelser som startar hösten2005. Det systemvetenskapliga programmet på CampusSundsvall gavs en inriktning mot samhällets informations-system och där lades datateknikutbildningen ned. En nyyrkeshögskoleutbildning inrättades med inriktning motnätverksdrift eller webbapplikationsutveckling och medgrundläggande behörighet som krav. Det nystartadeprogrammet Arkivvetenskaplig utbildning med informa-tionsförvaltning på Campus Härnösand vidareutveckla-des och anknyter till ett expanderande forskningsområ-de.

Naturvetenskapliga utbildningarAntalet program liksom antalet kurser inom naturveten-skap har under de senaste åren minskat. Under 2004utvecklades ett Internationellt ekoteknikprogram vilketstartar höstterminen 2005 med en struktur anpassad tillBolognaprocessen. Biologiprogrammet fick ytterligare eninriktning mot idrottsfysiologi med start 2005 utöverinriktningen naturvårdsbiologi som startade 2004.

Mitthögskolan är ett av få lärosäten som ger naturveten-skapliga kurser på distans och dessa utbildningar bibe-höll volymen under året. Många lärarstudenter läsernaturvetenskapliga kurser på distans men även andrastudentkategorier föredrar distansstudier.

2001 2002 2003 2004

Hst

Ingenjörsutbildningar

Teknikerutbildningar

IT-utbildningar (ej ingenjör)

Civilingenjörsutbildningar

Naturvetenskapliga utbildningar

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

Diagram 3a Programutbildningar inom naturvetenskap och teknik

2001 2002 2003 2004

Hst

Beteendevetare och socionomer

Lärarutbildningar

Samhällvetenskapliga utb.

Medieutbildningar

Vårdutbildningar

0

1 000

2 000

3 000

4 000

Diagram 3b Program inom samhällsvetenskap, lärarutbildning och vård

16

Utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap

HumaniorautbildningarUtbildningen Språk mitt i Europa startade första gången2002 trots få sökande. Studentunderlaget ökade något2003 och 2004 men är fortfarande svagt, vilket sam-manfaller med trenden på riksnivå. Samläsning med fri-stående kurser gjorde utbildningen möjlig att genomfö-ra. Inslaget av humaniora inom lärarutbildningen ökar.Hösten 2004 erbjöds fyra inriktningar, svenska, historia,engelska samt språk och kultur.

BeteendevetarutbildningarProgrammet för personaloch arbetslivsfrågor är en popu-lär utbildning som ger en god grund för ledarskap ochpersonalinriktat arbete i privat och offentlig sektor.Ämnesstudier kombineras med praktik/projektarbete istudierna. Programmet har ett stabilt sökandeunderlag.

Rehabiliteringsprogrammet startade 1998. Studenttill-strömningen har alltsedan starten varit mycket god.Programmet bedrivs som distansutbildning och harstudenter över hela landet. I syfte att bygga broar mellanteori och praktik knyts studenterna till referensarbets-platser under hela det andra studieåret.

Beteendevetenskapligt program med datavetenskapliginriktning startade 2001 och de första studenterna tog exa-men 2003. Ett reviderat program, Beteendevetenskapligtprogram med inriktning mot datavetenskap/humanveten-skap, ger valmöjligheter inom ett bredare område.

SocionomutbildningEfterfrågan på socionomutbildningarna var fortsatt god,särskilt på det interkulturella/internationella programmet,med fyra till fem förstahandssökande på varje plats.Magisterutbildningen hade ett ökande antal sökande.

Under 2004 förbereddes en socionomutbildning på dis-tans riktad i första hand till kommunerna i Hälsinglandoch i nära samarbete med intressentkommunerna.Utbildningen, vilken fick ett mycket stort antal sökan-de, startar vårterminen 2005.

Utbildning inom medier och kommunikationDe sedan länge väletablerade utbildningarna Journalist-programmet och PR- och informationsprogrammet harinnehållsmässigt utvecklats och kompletterats med detre nya programmen i Bildjournalistik, Webbdesign samtGrafisk design och kommunikation. Samtliga program ärutvecklade i dialog med branschens organisationer och isamarbete mellan de tekniska och samhällsvetenskapligavetenskapsområdena. Mitthögskolan är det lärosäte somerbjuder den största bredden inom utbildningar i medi-er och kommunikation.

Samhällsvetenskaplig utbildningAntalet sökande till programutbildningar inom samhälls-vetenskap fortsatte att minska. Ekonomprogrammet fylldetillgängliga platser. Ett nytt program, Internationella sam-hällsvetarutbildningen med inriktning mot kommunika-tion, makt och demokrati startades hösten 2004.

LärarutbildningDen nya lärarutbildningen startade 2001 och kommerfullt utbyggd att omfatta 1500-1600 studenter. Utbudetav inriktningar och specialiseringar har utökats sedanstarten 2001. Idag finns elva olika ingångar till lärarut-bildningen.

Utbudet av specialiseringar utökades bl.a. med läs-och skrivutveckling, undervisning i anslutning till barnslärande i matematik och IT samt Datavetenskap ochDesign 60 poäng med möjlighet till fördjupning inomdesignlärarområdet. Denna specialisering är ett led i attattrahera studenter till naturvetenskapligt område där ensvag ökning av antalet studenter kunde noteras underåret.

Dagens lärarutbildning är flexibel och ger denenskilde stora valmöjligheter. Inför de terminsvisa valensamlas Mitthögskolans lärarstudenter för informationkompletterat med brev till hemadresserna. Informa-tionsbroschyrer anvisar kontaktpersoner och beskriveradministrationen. Det finns en studievägledarfunktionavsedd för lärarutbildningen och de institutioner som ärinvolverade i lärarutbildningen har en studierektor ellerstudievägledare (del av tjänst) som informerar lärar-studenterna.

Mitthögskolan fortsatte samarbetet med Umeå uni-versitet, Luleå tekniska universitet, Högskolan i Gävleoch Högskolan Dalarna i syfte att nå överenskommelserom differentiering av inriktningar och specialiseringarmellan dessa lärosäten.

VårdutbildningSjuksköterskeutbildningarna hade under året en fortsattgod studentrekrytering. Det finns idag avtal som regle-rar samtliga praktikplatser inom vårdutbildningarnabåde vad gäller tillgång på platser och kvalitet. Inslagetav bildkonferensbaserad undervisning ökade genom

HelårsstudenterUtbildning 2001 2002 2003 2004Lärarutbildning med antagningföre 2001-07-01 787 561 378 172Lärarutbildning 78 375 715 1019Summa lärarutbildning 865 936 1 093 1 191Allmänt utbildningsområde60 poäng 10 80 94 75Summa 875 1 016 1 187 1 266

Tabell 14 Helårsstudenter inom lärarutbildning

17

start av en sjuksköterskeutbildning i Sollefteå. I dag ärbildkonferensen viktig även i distriktssköterskeutbild-ningen. Inslaget av webbaserat kursmaterial ökade.

Inom folkhälsovetenskap utvecklades under året enmagisterutbildning i samarbete med Blekinge TekniskaHögskola, Högskolan i Gävle och Utbildningsradion.Kurser inom området startar våren 2005 och ett bredd-magisterprogram kommer att starta våren 2006. Underåret utarbetades en utbildningsplan för ett idrottsveten-skapligt program med start hösten 2005.

Under år 2004 utvecklades en yrkeshögskoleutbild-ning inom vård och omsorg för äldre, med planerad starthösten 2005. Tidigare år har man tvingats ställa inutbildningar och kurser inom detta område på grund avatt arbetsmarknadens behov inte överensstämmer medstudenternas efterfrågan. Den yrkeshögskoleutbildninginom laboratoriemedicin som skulle starta hösten 2004ställdes in på grund av för få studenter och kompeten-sen har nu avvecklats.

SommarkurserMitthögskolan erbjuder varje år sommarkurser. Mellan2003 och 2004 minskade antalet helårsstudenter påreguljära sommarkurser medan det var en stark ökningav sommarkurser på Nätuniversitetet. Basår som som-markurs var ett nytt inslag. Totalt uppnåddes 285 hst.

Utveckling av NT-utbildningar av betydelse förregionens utvecklingMitthögskolan startade hösten 2004 en civilingenjörsut-bildning i teknisk design och kandidatutbildningenInnovativ produktutveckling med inriktning mot sport ochupplevelser. Båda utbildningarna utvecklades och plane-rades under åren 2003 och 2004. De var delar av struk-turfondsprojekt inom EU Mål 1 där olika organisatio-ner i regionen var medfinansiärer. Kandidatutbild-ningen utvecklades ur ett Triple-Helix samarbete ochstämmer väl överens med regionens profilering motturism och upplevelser, men också mot idrott.

Ett stort utredningsarbete kring tekniska utbildningarpågick under hela 2004. Utredningen genomförde analy-ser för att öka förståelsen kring rekrytering och intressetför teknisk utbildning. Analyserna baserades på såvälnationella underlag som egna studier hos arbetsgivareoch tidigare studenter på Mitthögskolan. Studiernaanvändes för att identifiera potentiella målgrupper ochderas förmodade förväntningar på utbildningsinnehållet.Analyserna låg sedan till grund för utredningens förslag.

Förslaget innebär att en gemensam struktur för samt-liga tekniska utbildningar utvecklades. Strukturen följerprinciperna i Bolognaprocessen och omfattar både yrkes-examina och generella examina. Utbildningsstrukturen ärkumulativ och möjliggör såväl övergångar mellan olikaexamina och examensnivåer som samordning mellan kur-ser på lägre nivåer. Utbildningsstrukturen innehåller ett

övergripande koncept som är karaktäristiskt förMitthögskolan och har tydliga tvärvetenskapliga moment.

Styrelsen har uppdragit åt fakultetsnämnden attarbeta vidare med utredningens förslag och tydliga för-ändringar förväntas få genomslag på utbildningsutbudetinför höstantagningen 2006. Medel har fördelats tillfakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medi-er och berörda institutioner för fortsatt arbete.

Arbetet med att omstrukturera utbildningsutbudetgenom att utveckla nya program och inriktningar fortsat-te under 2004. Likaså har utvecklingen för att genomföranaturvetenskaplig-teknisk utbildning på distans, i smågrupper med bibehållen kvalitet och ekonomi i balans,fortsatt under året. Medel fördelades till 21 olika projekti syfte att förnya grundutbildningen i enlighet med upp-draget. Hälften av dessa projekt slutredovisades 2004medan de övriga kommer att redovisas under 2005.

Decentraliserad utbildningMitthögskolan hade i uppdrag att anordna decentralise-rad utbildning motsvarande 120 helårsstudenter.Beslutet kom 1999, då Mitthögskolan ansökte om 140platser för fem programutbildningar i Jämtland. I Årsre-dovisningen för 2000 konstaterades att endast en av deplanerade utbildningarna, Sport Science, startade ochfullföljdes i Åre enligt ursprunglig plan. Läsåret 2003-2004 genomfördes programmet i Östersund.

Mitthögskolan registrerade inte studenter på decen-traliserad utbildning under 2004. Resurser har dockanvänts för planering av den decentraliserade socionom-utbildning som startar vårterminen 2005 i samarbetemed bl.a. kommuner i Hälsingland.

Studieförberedande och behörighetsgivandeutbildningarBasårBehörighetsgivande utbildningar år 2004 omfattade delsdet naturvetenskapliga basåret, dels kurser som vävs in iprogram. Sådana rapporteras från högskoleteknikerut-bildning, informationsteknologiutbildning och webbde-sign. Godkända studier på basåret gav platsgaranti påMitthögskolans naturvetenskapliga och tekniska utbild-ningar. Antalet helårsstudenter på behörighetsgivandeutbildningar minskade markant mellan 2003 och 2004.

Tabell 15 Behörighetsgivande utbildning

Behörighetsgivande utbildning Förändring2001 2002 2003 2004 2003-2004

Helårsstudenter 173 151 141 94 -33,3%Helårsprestationer 126 99 103 52 -49,5%varav Basårsutbildningprogram, hst 173 96 109 77 -29,3%Basårsutbildningprogram, hpr 126 67 80 42 -47,5% Andel kvinnor av hst 38% 28% 34% 32%

18

Validering av reell kompetensMitthögskolan genomförde 2002-2003 ett validerings-projekt. Projektet resulterade i en valideringshandboksom hjälp för antagningsenhet och institutioner i hante-ring av såväl dem som söker på reell kompetens som förvalidering för tillgodoräknande. En policy för valideringutarbetades liksom handläggningsordning och rutinerför hantering av valideringsärenden.

Validering marknadsfördes via utbildningskatalogen,i kontakter med länsarbetsnämnder, studievägledareinom regionen och via lärcentra. År 2004 prövades 350ansökningar om validering. Därutöver fanns sökandesom angivit validering men redan var behöriga eller hadelämnat ofullständiga ansökningar. Av de som prövadesbedömdes 56 % vara behöriga.

Samverkan avseende validering skedde dels via deregionala kompetensråden, dels med andra lärosäteninom ramen för det nationella projekt som drivits avSveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF.

Fria kvoten vid urvalMitthögskolan värnar om betyg som konkurrensmedelför antagning till Mitthögskolans utbildningar. Underåret tillstyrktes följande undantag:• Elever som godkänts på kurser inom collegeutbild-

ningen och uppfyller behörighetskraven reserverasplatser bland annat inom utbildningarna till ingen-jör, ekonom, socionom eller lärare.

Tillfälligt vidgad användning av rekryteringsbidragRiksdagen har beslutat om en tillfälligt vidgad använd-ning av rekryteringsbidrag för vuxenstuderande undertiden den 1 juli 2004 – 31 december 2005. Satsningensyftar till att minska risken för friställning av personaloch skall samtidigt stärka kompetensen inom vård, skolaoch omsorg. Mitthögskolan hade under 2004 endast ettfåtal studenter som deltog i utbildning som anordnatsmed rekryteringsbidrag.

Kompletterande utbildningar för utländska akademikerMitthögskolan genomförde inga kompletterande utbild-ningar för utländska akademiker under år 2004.

Högskoleintroducerande utbildning –collegeutbildningVerksamhet: År 2004 var tredje och sista året i projektCollegeutbildning. Under året avslutades andraomgången, vilken startade hösten 2003 i Härnösand,Örnsköldsvik och Östersund, samt föregående år i

Antal Antal som Antalprövade bedömts antagna

Huvudområde behörigaNaturvetenskap, teknik och medier 162 105 37Humanvetenskap 188 91 37Totalt 350 196 74

Tabell 16 Validering per huvudområde

Collegeutbildningar 2002–2004Antal Antal Antal

Utbildningsanordnare Antal antagna antagna Antal kvar på Högskole-tillsammans med Mitthögskolan Period anm. komvux till MH godk. MH kurser Anm.

2002

Sundsvalls och Timrå 020901-030530 15 0 0 0 Introd t högsk studier 5 p Nollintag

kommuner Datavetensk 5 p

Arbetsförmedlingarna Timrå

och Sundsvall

Sundsvalls kommun 021104-030530 45 25 20 16 14 Introd t högsk studier 5 p, Datavetensk 5 p

Bräcke, Ragunda, Sollefteå 030401-031231 10 0 0 0 Introd t högsk studier 5 p Nollintag

Kramfors kommuner Vård o förv av jaktm o. fiskevatten 10 p

2003

Sundsvalls kommun 030901-040530 30 25 25 5 10 Introd t högsk studier 5 p, valfria kurser

Härnösands kommun 030901-040530 20 6 ? ? ? Engelska 5p, Kulturhistoria och

Härnösands folkhögskola musikhistoria, 5 p, Litteraturvetenskap 5 p

Landstinget Y-län och Svenska språket 5 p

2004

Örnsköldsviks, Kramfors, 031104-040530 13 11 2 1 1 Introd t högsk studier 5 p, valfria kurser

Sollefteå, Bräcke, Krokom,

Strömsunds, Härjedalens 031104-040530 19 18 16 1 4

o Östersunds kommuner

Nordanstigs, Sundsvalls och ----------- Vårdvetenskap 20 p Ej avtal

Timrå kommuner

Sundsvalls kommun 041108-050530 33 32 Introd t högsk studier 5 p, Datavetensk 5 p

Härnösands kommun, 040901-050530 7 7 Engelska 5p, Kulturhistoria och musik- Extern

Härnösands folkhögskola historia, 5 p,, Litteraturvetenskap 5 p finansiering

Landstinget Y-län och Svenska språket 5 p

Örnsköldsviks, Kramfors, 041108-050530 7 7 Introd t högsk studier 5 p

Sollefteå, Bräcke, Krokom, Datavetensk 5 p

Strömsunds, Härjedalens 13 13

o Östersunds kommuner

Summa för startande 2002 70 25 20 16 14

Summa för startande 2003 50 31 25 5 10

Summa för startande 2004 60 59

Tabell 17 Data rörande collegeutbildningarna

19

Sundsvall. Hösten 2004 startade tredje omgången iHärnösand, Sundsvall, Örnsköldsvik och Östersundmed ungefär samma antal elever som tidigare år. Enstakaelever från övriga kommuner i Jämtlands ochVästernorrlands län deltog också.

Vintern 2002/2003 gjordes ett försök att breddaprojektet till utpräglade glesbygdskommuner. Rekry-teringen av elever misslyckades dock. Ett annat gles-bygdsinriktat delprojekt med planerad start hösten 2004avbröts innan avtal träffats.

Marknadsföring och information om collegeutbild-ning har främst riktats till arbetslösa och till ungdomarfrån gymnasieskolans yrkesförberedande program. Detvar dock svårt att fånga målgruppens intresse med tradi-tionell marknadsföring. Under 2004 inleddes mark-nadsföring via uppsökande verksamhet. Tolv procent avdem som kontaktats på detta sätt började en collegeut-bildning.

En slutsats från tre års verksamhet är att det är svårtatt rekrytera studenter från ren glesbygd. Det har inteheller varit möjligt att få en acceptabel rekrytering påandra orter än Sundsvall trots att Örnsköldsvik ochÖstersund är förhållandevis stora orter. Det låga antaletstudenter medförde att vissa högskolekurser av ekono-miska skäl givits på distans. Detta skapade dock ettpedagogiskt problem eftersom den kategori studentercollegeutbildningen vänder sig till kan ha särskildabehov av stöd.

Mitthögskolan har valt att inom ramen för projekteterbjuda högskolekurser om 10 poäng. En hel terminbedöms kosta studenten så mycket i form av studieme-del, att det kan vara avskräckande om syftet är att testaintresse och förmåga för högskolestudier.

Collegeutbildningen kommer att bedrivas i ytterliga-re två år. Kommande år kommer utbudet av högskole-kurser att vara 10 poäng eller mer. Inga restriktionerläggs på studietiden på Komvux, där samarbetet plane-ras fortsätta. Avtal har träffats med berörda kommuner.Upplägget kommer att vara mer flexibelt än under pro-jekttiden.

Mitthögskolan och Högskolan i Gävle har engageratPedagogiska institutionen vid Uppsala universitet för attutvärdera Projekt Collegeutbildning med beräknad del-rapport 2005 och slutrapport 2006.

Utvecklingsarbete: Projekt Collegeutbildning är organi-serat med en projektledare (15 procent) och med detoperativa ansvaret delat mellan fyra studierektorer (15-30 procent vardera) på berörda institutioner, en percampus. Studierektorerna har samarbetet med kommu-nerna och tillsammans med projektledaren har de en tilltre gånger per termin träffat rektorer och studievägleda-re från Komvux i berörda kommuner i en referensgrupp.Samarbete etablerades också i inledningsskedet medarbetsförmedlingarna i Timrå och Sundsvall.

Arbetet har innefattat kursutveckling inom Mitt-högskolans ordinarie kursutbud, främst anpassning ochutveckling av distansvarianter av befintliga kurser.

Marknadsföring har varit en central fråga under helaprojekttiden. Den har dels utgjorts av masskommunika-tion i form av broschyrer, annonser i lokalpress m.m., dels

bestått av riktad kommunikation genom arbetsförmed-lingar, reklam riktad direkt till elever som lämnat gymna-siets yrkesprogram de tre senaste åren samt uppsökandeverksamhet i gymnasiets avgångsklasser och på Komvux.

Av tilldelade anslagsmedel har under projektperio-den 1,5 mkr använts till löner för utvecklingsarbete och1 mkr för marknadsföring. Resor och kostnader för dataoch telefon uppgår till 0,2 mkr. Samma summa haravsatts för utvärderingen. Återstående medel skall, efteravsättningar för administrativa kostnader, användas förcollegeutbildning 2005-2007.

Förmedling av erfarenheter: Erfarenheter från college-projektet har förmedlats i ett nätverk med Högskolan iGävle, Örebro universitet och berörda kommuner. Sextvådagarskonferenser har hållits där varje lärosäte svarat

för två konferenser. Mitthögskolan har också ingått i ettnationellt nätverk med lärosäten med collegeutbildning.Erfarenhetsutbyte inom detta nätverk har skett vid femtvådagarskonferenser.

Distansutbildning

Distansutbildning är betydelsefull för den regionMitthögskolan räknar som sin. Övergångsfrekvensen tillhögre studier är, framför allt i inlandskommunerna,fortsatt låg. Intresset för studier har dock ökat, bl.a. dådistansutbildning ger studenten möjlighet att bo kvar påhemorten. Mitthögskolan är fortsatt en stor aktör inomdistansutbildningen.

Utvecklingen av campusövergripande utbildningarintensifierades under året och gränsen mellan distansut-bildning och campusutbildning blev mindre tydlig.Flertalet program är uppbyggda av kurser som kan sökasav andra än programstudenter. Kurserna finns ofta bådesom campusoch nätbaserad utbildning, vilket ökar stu-denternas valmöjligheter avseende studieform. Genom-strömningen för de kurser som är kategoriserade somdistansutbildning i katalogen är 50 procent.

Utveckling av multimediala inslag i kurser är kost-sam och Mitthögskolan utvecklar därför lärmodulerinom ramen för Samverkan för nätbaserad högskoleut-bildning, SNH. Förutom Mitthögskolan ingår därBlekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Gävle, Luleåtekniska universitet, samt Utbildningsradion UR.Mitthögskolan var 2004 projektledare för två projekt: • En fortsatt uppbyggnad av magisterprogram med

ämnesbredd inom Folkhälsovetenskap. Sökande-trycket har varit mycket stort, särskilt bland de stu-denter som valt Mittuniversitetet.

Antal helårsstudenter2001 2002 2003 2004

Distansutbildning, program 702 783 977 1239Distansutbildning, frist kurs 904 1 126 1 471 1971Distansutbildning totalt 1 606 1 909 2 448 3 210Därav Nätuniversitetet 521 1 133 1502

Tabell 18 Helårsstudenter i distansutbildning

20

• Två kurser riktade till undersköterskor inom äldre-omsorg, vilka skall ges möjlighet till kompetensut-veckling inom sitt yrke, utvecklades under året medkursstart hösten 2005. Utvecklingen har gjorts i sam-arbete med Kommunalarbetarförbundets bransch-organisation för personal inom äldreomsorg ochKommunförbundet. Kurserna passar in i den avregeringen initierade satsningen på personal inomäldreomsorg. Utvecklingsarbetet kommer att tjänasom mall för fortsatt samarbete.

De lärosäten som ingår i SNH har genom avtal medCopySwede och UR fått möjligheten att spela in allaprogram som produceras i den digitala Kunskapskanalenoch katalogisera materialet dels för att låna ut det viabiblioteket, dels för att använda det i egen nätbaseradutbildning.

SNH fortsätter arbetet med att utveckla kurser somkan godkännas inom respektive parters program. Därmedkan kurser få ett tillräckligt antal studenter för att bli eko-nomiskt lönsamma och Mitthögskolans studenter erbju-das ett vidgat utbud. Ett problem för studenter som läserutbildningar från olika lärosäten har varit att de varittvungna att tillhöra flera studentkårer. SNH har inbjuditstudentkårerna från lärosätena till en diskussion. Ett sam-verkansavtal mellan kårerna utarbetades.

Lärcentra i regionen är en förutsättning för att ökaövergångsfrekvensen till högre studier. Mitthögskolanssamarbete med lärcentra har intensifierats bl.a. genomProjekt STEGET, som under två år bedrivits med medelfrån Samverkansdelegationen och regionens två länssty-relser. Målsättningen med projektet har varit att stimu-lera Mitthögskolan att ta STEGET ut till regionens lär-centra, samtidigt som STEGET in i Mitthögskolan skallunderlättas. Lärcentra i Bräcke och Kramfors har t.ex.initierat modeller för behovsinventering av kompetens-utveckling bland företag och offentlig verksamhet. Inära samverkan med lärcentra har utbildningar i bl.a.pedagogik och organisationsutveckling för läraregenomförts, alla av betydelse för regionens utveckling.De täta kontakterna har inneburit att intresset för hög-skolestudier ökat. I Jämtlands län, som parallellt drivitprojektet LärCentrum i Jämtlands län, har intresset förhögskolestudier ökat med 14 procent.

Utan ökade kostnader för Mitthögskolan utveckladesnya samverkansformer och nya metoder att kommuni-cera med lärcentra. De fysiska mötena är fortfarandeviktiga såväl för blivande studenter som för personalmen i allt större utsträckning utnyttjades under åretvideokonferens med persondator över Internet för kom-munikation och studievägledning.

NätuniversitetetInom ramen för Sveriges nätuniversitet hade Mitt-högskolan 10 346 sökande till 261 sökalternativ under2004.

Mitthögskolan har fastställt kriterier för en kurs somskall registreras inom Nätuniversitetet. Kurserna skallvara campusoberoende och ha få, väl motiverade ochtidsmässigt planerade fysiska möten/laborationer. Detskall finnas tillgång till tekniskt administrativt stödunder utbildningens gång, såväl för lärare som för stu-denter och kurserna skall stödjas av kursverktyg på nätet(exempelvis WebCT), vilket garanterar kommunikationmellan lärare och studenter. Ett kurslag, dvs. mer än enlärare skall vara involverat i varje kurs och det skall fin-nas studiehandledning anpassad för distansstudier.Kriterierna har inneburit att Mitthögskolan endast hadeett program inom ramen för Nätuniversitetet,Internetbaserad högskoleingenjörsutbildning i data-teknik/elektronik.

Tabell 19 Helårsstudenter på kurser inom SverigesNätuniversitet

Totalt antal 2003 Totalt antal 2004Utbildningsområde Hst Hpr Hst HprHumaniora 143 100 189 115Juridik 36 24 61 31Samhällsvetenskap 329 197 393 166Naturvetenskap 126 75 226 140Teknik 333 155 546 177Undervisning 61 55 21 21Vård 60 57 30 20Övrigt 45 31 36 24Mitthögskolan 1 133 694 1 502 694

5p 10p >10p Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad

Kurser Gamla 32 29 393 10 8 500 7 126 303

Anpassade 55 58 505 10 119 000 5 229 560

Nya 25 64 449 2 122 500 1 193 936

Program Gamla

Anpassade

Nya 2 325 000

Tabell 20 Institutionernas kostnader för utveckling av nätbaserade kurser

21

Utbildningsprogram och påbyggnadsutbildningar harofta ett flertal fysiska träffar och kategoriseras därför somdistansutbildningar. Under 2004 erbjöds elva programoch påbyggnadsutbildningar på distans.

Kostnader för kursutvecklingGenomsnittliga kostnaderna för utveckling och revideringär svårt att ange eftersom Mitthögskolans utbildningarnormalt har stora inslag av nätbaserat material och attkurs- eller lärplattformar utnyttjas inom alla utbildningar.Genomströmningen 2004 för kurser inom ramen förNätuniversitetet var 46 procent.

Av de anslag Mitthögskolan uppnådde för kurser inomramen för Nätuniversitetet, 7 175 tkr, avsattes 3 600 tkrför Forum för högskolepedagogisk utbildning och flexibeltlärande. Dess uppgifter var bl.a. att ansvara för högsko-legemensam pedagogisk utbildning av främst lärare,främja utvecklingen av flexibelt lärande med stöd avinformations- och kommunikationsteknik (IKT) samtsamordna den verksamhet vid Mitthögskolan som ingår,eller planeras ingå, i Nätuniversitetet. Forum skall ocksåge pedagogiskt och tekniskt stöd till lärare och institu-tioner som arbetar med utveckling av flexibelt lärandeinom existerande och planerade kurser och i samverkanmed IT-avdelningen säkerställa att lämpligt IT-stödfinns tillgängligt och utnyttjas.

Forum deltar aktivt i kursutveckling genom pedagogiskt,administrativt och medialt stöd. Kostnaderna har inte redo-visats i tabellerna ovan, då stödet är svårt att relatera till enspecifik kurs. Nätbaserad utbildning ger ökade kostnadercentralt eftersom den ställer krav på god teknisk infrastruk-tur, programvara och medial utrustning, samtidigt somlokaler för traditionell utbildning fortfarande finns kvar.

Tillgång till litteratur är grundläggande för hög kva-litet i all akademisk utbildning. Biblioteksresursernautvecklades så att de studenter, som studerar via nätba-serad utbildning, skall ges samma tillgång till litteratursom campusstudenter. Kostnaderna för detta finns interedovisade kursvis.

Examina

Mitthögskolan utfärdade under 2004 totalt 1 308 exa-mina inom grundutbildningen. Detta är detsamma somföregående år då 1 307 examina utfärdades. Antaletuttagna examina 2004 påverkades av att Mitthögskolanblev Mittuniversitetet från den 1 januari 2005. Ett drygttjugotal studenter hade valt att vänta med att ta ut sinexamen till i januari 2005. Mellan den 1 januari och den15 februari 2005 utfärdades 15 procent fler examensbe-vis jämfört med samma period 2004. Mitthögskolanhade för fyraårsperioden 2001-2004 som examinations-mål att utfärda 600 magisterexamina med ämnesdjup.Avstämningen för perioden blev 671 vilket innebär attmålet är uppfyllt.

Mitthögskolan hade för samma fyraårsperiod somexaminationsmål att utfärda 740 sjuksköterskeexamina.Under perioden utfärdades 750 sjuksköterskeexaminavilket även detta innebär att målet är uppfyllt.

Examinationsmålet för lärarexamen med inriktningmot tidigare år inklusive motsvarande äldre utbildningarär 430 stycken. Mitthögskolan utfärdade under fyraårspe-rioden 574 sådana lärarexamina. I denna summa medräk-nas lärarexamen för undervisning och annan pedagogiskverksamhet i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigareår och fritidshem samt de äldre motsvarigheterna barn-och ungdomspedagogisk examen med inriktningarna för-skola och fritidshem samt grundskollärarexamen åk 1-7.

Examinationsmålet för lärarexamen med inriktningmot senare år inklusive motsvarande äldre utbildningar är210 stycken. Mitthögskolan utfärdade under fyraårspe-rioden 229 sådana lärarexamina. I denna summa med-räknas lärarexamen för undervisning i grundskolans sena-re år och gymnasieskolan samt de äldre motsvarigheternagrundskollärarexamen åk 4-9 samt gymnasielärarexamen.

Antalet lärarexamina och motsvarande äldre examinamed inriktning mot matematik, teknik och naturveten-skap som utfärdats under 2004 är 72 st. Detta är 32,4procent av det totala antalet lärarexamina. I det totalaantalet lärarexamina har de äldre barn- och ungdomspe-dagogiska examina medräknats. Exkluderas dessa fråntotalsumman blir andelen 35,8 procent. Av de examinasom har en inriktning mot matematik, teknik och natur-vetenskap är två inriktade mot gymnasieskolan, 23 motgrundskolans senare år samt 47 mot förskola, förskole-klass, grundskolans tidigare år samt fritidshem.

Antal utfärdade examinaExamina 2000 2001 2002 2003 2004Högskoleexamen 59 60 68 44 56Kandidatexamen 311 362 356 374 308Magisterexamen 136 180 173 179 139Yrkesexamen 715 675 701 710 805Linjeexamen* 6 0 0 0 0Totalt 1227 1277 1298 1307 1308

* Linjeexamen utfärdas inte efter 2000-09-30

Tabell 21 Antal utfärdade examina

0

50 000

100 000

150 000

200 000

250 000

300 000

350 000

400 000

5p 10p >10p ProgramKurspoäng

SEK

Gamla Anpassade Nya

Diagram 4 Institutionerna genomsnittliga kostnader förkurser vid Nätuniversitetet

22

Ett av examinationsmålen var att antalet examina inomhögskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antaletexamina med inriktning mot teknik inom högskole-,kandidat- och magisterexamina borde öka 2004 i för-hållande till 2003. År 2004 uppnåddes 201 sådana exa-mina jämfört med 214 examina 2003. Det minskadeantalet högskoleingenjörs- respektive kandidatexaminaär en konsekvens av det under senare år starkt minskan-de antalet studenter. Antalet högskole- och magisterexa-mina ökade något.

Kvalitet i grundutbildningen

Kvalitetsrådet vid Mitthögskolan har fastställt en radkvalitetsindikatorer som årligen följs upp. Många avdessa sammanfaller med återrapporteringskrav i regle-ringsbrevet och redovisas på annan plats i årsredovis-ningen.

Ett exempel på en kvalitetsindikator är den veten-skapliga kompetensen hos dem som handleder C- ochD-uppsatser. För Mitthögskolan som helhet sjönk ande-len C-uppsatser handledda av disputerade lärare från 62procent 2003 till 60 procent 2004. Skälet var att antaletC-uppsatser ökade mycket i ämnen där andelen dispu-terade lärare är lägre än genomsnittligt. I 17 av de 28ämnen där C-uppsatser skrevs var andelen oförändradeller ökade. Andelen uppsatser på D-nivå där handleda-

ren hade minst docentkompetens var 67 procent 2003och 61 procent 2004. Orsaken var densamma som gäll-de för C-uppsatserna.

Grundutbildningsrådet inom fakulteten för natur-vetenskap, teknik och medier arbetade under året fort-löpande med att granska och revidera utbildningsplanerför såväl befintliga som nya utbildningsprogram. Rådetdeltog i arbetet med att utveckla en ny grundutbild-ningsstruktur med ökad flexibilitet och hög kvalitet lik-som i arbetet med att tydliggöra Mitthögskolans grund-utbildningsstrategi.

Inom huvudområde humanvetenskap följde grund-utbildningsrådet upp högskoleverkets ämnesutvärdering-ar genom att med ämnesföreträdare diskutera rapportoch handlingsplan. Programansvariga informerade omprogrammet utifrån utbildningsplan, ekonomi, lärar-kompetens, sökandestatistik och forskningsanknytning.

Lärarutbildningsnämnden har det övergripandeansvaret för kvalitetsfrågorna inom lärarutbildningen.Inför den nationella utvärderingen av den nya lärarutbild-ningen utarbetade nämnden en självvärdering vilken byg-ger på respektive institutions kursutvärderingar och själv-värderingar. De första studentkullarna efter den nya lärar-utbildningsreformen kommer att examineras under denärmaste åren och under året förbereddes en utvärdering.

Uppföljningen av studenterna totalt och i denverksamhetsförlagda delen av utbildningen förbättrades.Lärarutbildningsnämnden kan nu följa studenternasstudiegång, se frekvensen studieavbrott och veta vilkakurser studenterna läser.

Högskoleverkets program för utvärdering av ämnenoch programÅr 2004 granskade Högskoleverket ämnena arkiv- ochinformationsvetenskap, franska, engelska, pedagogik,lärarexamen och fysik. Det är hittills bara rapporten förarkiv- och informationsvetenskap som publicerats.

Under året kom Högskoleverkets rapporter frångranskningarna 2003 av personaloch arbetslivspro-grammet och ämnena sociologi, psykologi, naturgeogra-

Utfärdade Utfärdade Utfärdadeexamina examina examina

Examensbenämning 2002 2003 2004

Högskoleingejörsexamen 147 125 115Högskoleexamen med teknisk inriktning 47 16 22Kandidatexamen med tekniskt huvudämne 46 45 32Magisterexamen med tekniskt huvudämne 33 28 32

Totalt 273 214 201

Tabell 23 Antal utfärdade examina med teknisk inriktning

Utfärdade Utfärdade Utfärdade Utfärdade UtfärdadeMål år examina examina examina examina examina

Examensbenämning 2001-2004 2001 2002 2003 2004 2001-2004

Magisterexamen med ämnesdjup 600 180 173 179 139 671

Sjuksköterskeexamen 740 155 164 204 227 750

Lärarexamen med inriktning mottidigare år inkl. äldre utbildningar 430 146 159 127 142 574

Lärarexamen med inriktning motsenare år (inkl. äldre utbildningar) 210 45 46 58 80 229

Tabell 22 Examinationsmål och utfall

23

fi, informatik och etnologi. Dessa rapporter bygger påsjälvvärderingar och besök som gjordes under 2003.

Personal- och arbetslivsprogrammetHögskoleverket valde, vid utvärderingen av personal-och arbetslivsprogrammen, ett tillvägagångssätt sominnebar att bedömargruppen träffade fler avnämare ochstudenter än vad som varit vanligt. Det bidrog till enbredare bild av hur dessa grupper uppfattar utbildning-en men gjorde det svårare att göra uttalanden om enskil-da lärosäten.

Högskoleverket konstaterade i sin rapport att samt-liga utbildningar håller en god kvalitet och uppfattasleda fram till en yrkesexamen i första hand. Lärosätenabör dock tydliggöra nyttan med forskarutbildning.Högskoleverket uppmärksammade att prestationsgra-den var god men att få studenter tar ut examen.Lärosätena rekommenderades att förbättra förutsätt-ningarna för programuppföljningar. Lärosätena börockså arbeta med internationalisering av utbildningen.

PsykologiHögskoleverket var i sin bedömning i huvudsak positivtill hur psykologiundervisningen vid Mitthögskolanbedrivs. Goda exempel som nämns är laboratoriet, vilketanvänds som en integrerad del i undervisningen på allanivåer och att det finns en imponerande infrastruktur.Andelen disputerade lärare är relativt stor, vilket gergoda förutsättningar för forskningsbaserad undervis-ning. Mitthögskolan bör dock analysera och åtgärda denlåga prestationsgraden på D-nivån och uppmuntra stu-dentrepresentation i ämneskollegiet.

Åtgärder har vidtagits för att öka genomströmningenpå D-kursen. En profilering mot ledarskap, med fördjup-ning antingen mot hälsofrågor, frivilligorganisationer ellerförändringsarbete planeras liksom en fokusering påfärdigheter för beteendevetenskapligt arbete med arbets-livsproblematik. När det gäller representation av studen-ter i ämneskollegiet krävs mer aktivt arbete från ämnet.

Högskoleverket anser att uppsatser företrädesvis skaskrivas individuellt. Institutionen kräver dock att upp-satser ska skrivas parvis. Problemet kommer att lösas isamband med den revision av institutionens resurstill-delningssystem som pågår.

NaturgeografiHögskoleverkets granskningsgrupp konstaterade attMitthögskolan har för få lärare i naturgeografi ochrekommenderade indragning av kandidatexamensrättenom detta inte åtgärdades. Högskoleverket påtalade ocksåbristen på kontinuitet i kursutbudet under de senasteåren och svagheter i biblioteksresurser.

Mitthögskolans styrelse beslutade i oktober 2003 attgöra en översyn av de tre geografiämnena; naturgeogra-fi, kulturgeografi och geografi. Den tillsatta arbetsgrup-

pens rapport i oktober 2004 innebar dock att ärendetåterremitterades till fakulteterna. Berörd prefekt valdeatt inför läsåret 2005/06 minska kursutbudet och avvak-ta med återbesättande av vakanta tjänster.

InformatikI den utvärdering av ämnet informatik som genomför-des under 2003 konstaterades att det finns en god tek-nisk infrastruktur, att studenterna anser att utbildning-en håller god klass och kan rekommendera den tillandra. Samarbetet med omgivande samhälle bör dockförbättras. Forskningsmedlen inom ämnet är små ochkompetensen för att göra forskningsansökningar börutvecklas. Utbildningen bedrivs på två campus och haranpassats till två av Mitthögskolans forskningsprofiler,vilka speglar det lokala näringslivet.

EtnologiEtnologiämnet vid Mitthögskolan utvärderades 2003 avHögskoleverkets bedömargrupp och rapporten presen-terades i mars 2004. Av rapporten framgår att ämnetutifrån dess förutsättningar gör en god prestation.Bedömargruppen konstaterade att studenterna varnöjda med utbildningens innehåll, undervisnings- ochexaminationsformer och att genomströmningen är god.

Etnologiämnet vid Mitthögskolan är ett förhållande-vis litet ämne och en förstärkning av lärarstaben är nöd-vändig om ämnet ska kunna fortleva och utvecklas.Bedömargruppen konstaterar att det finns en efterfråganpå etnologisk kunskap och etnologiska perspektiv inomandra utbildningar. Vid Mitthögskolan är etnologiäm-net integrerat i lärarutbildningen.

Arkiv- och informationsvetenskapI den utvärdering av ämnet arkiv- och informationsve-tenskap som genomfördes under 2004 fick Mitthög-skolan genomgående goda omdömen. Söktrycket ärhögt, utbildningen har god genomströmning och stu-denterna är generellt sett nöjda. Utvärderingsgruppenfann att arkivutbildningen vid Mitthögskolan är bra ochlovande. Anknytningen till forskningsprojektet Fram-tidens arkiv ses som mycket intressant.

Få studenter går vidare till C- och D-nivå och enligtHögskoleverket bör stimulansåtgärder vidtas. En plane-rad åtgärd är att koppla examensarbetena till forsknings-projektet Framtidens arkiv. Vidare rekommenderas ettutvecklat samarbete med lärosäten nationellt och inter-nationellt och ett sådant arbete har inletts.

24

Forskning och forskarutbildning

Inledning

Mitthögskolan blir Mittuniversitetet den 1 januari 2005och år 2004 var ett förberedelseår för förändringen. Detpräglades av arbete för att tydliggöra organisationen ochfortsatt öka kvaliteten i forskning och forskarutbildning.

Högskolestyrelsen fattade i december 2003 beslutom att Mitthögskolan skall profilera sin forskning inomsex områden, vilka är temabaserade och tar sin utgångs-punkt i forskningsmiljöer som redan finns inomMitthögskolan. Profileringen görs för att kraftsamla därlärosätet redan har eller har förutsättningar att skapanationellt och internationellt konkurrenskraftiga forsk-ningsmiljöer.

De sex forskningsprofilerna är:• Digitala samhällen• Kulturarv, demokrati och företagande• Lärande och bildning• Skogen som resurs• Turism, idrott och upplevelseteknologi• Välfärdssamhällets utmaningar

För att stimulera arbetet med profilerna utsåg rektor trekoordinatorer för varje profil, vilka fick i uppdrag attsamla berörda forskare, inventera befintlig verksamhetoch utarbeta en nulägesbeskrivning. I uppdraget ingickockså att utveckla en femårig strategi med ett framtids-scenario.

De sex koordinatorgrupperna avrapporterade idecember 2004 det inledande arbetet. Tre av forsk-ningsprofilerna bygger vidare på tidigare utpekade pro-filområden. Det är Digitala samhällen, Skogen som resurssamt Turism, idrott och upplevelseteknologi.

Fokus för forskningsprofilen Digitala samhällenskall, enligt hittillsvarande planering, ligga inom dentillämpade, behovsmotiverade forskningen och inominnovationsforskningen. Koordinatorerna presenteradeen vision om krossdisciplinär forskning och pekade påbehovet av ett tydligt ledarskap och ekonomiska styrin-citament. Skogen som resurs har en stark koppling till denskogsbaserade näringen och är en etablerad verksamhetmed internationell lyskraft. Det är en samlad satsning påforskning och utveckling som berör skogsråvarans nytt-jande i flera led, från skogsekosystemet, över produktionav fiber- och träbaserade produkter till deras använd-ning som bl.a. papper, konstruktionsmaterial och bio-bränsle. Forskningsprofilen Turism, idrott och upplevelse-teknologi kommer, enligt koordinatorerna, att stärkauniversitetets regionala roll genom den tydliga kopplingprofilen har till regionens ambitioner att utveckla enstark, upplevelsebaserad turistnäring.

Den turismforskning som under ca åtta år bedrivitsinom ETOUR, Europeiska turismforskningsinstitutet,är en bas, vilken förstärks av begrepp som idrott ochupplevelser med inslag av produktutveckling.

Den nya forskningsprofilen Välfärdssamhället utma-ningar inkluderar forskning om välfärdssamhällets pro-blem och utvecklingsmöjligheter, där livskvalitet, hälsaoch trygghet utgör viktiga beståndsdelar. En stor del avrelevant forskning för profilen har, enligt koordinatorer-na, en tvärvetenskaplig och tillämpad inriktning ochfokuserar bl.a. på arbetslivets betydelse för befolkning-ens hälsa, förändringar i offentliga välfärdssystem ocharbetslivsinriktad rehabilitering.

Forskningsprofilen Lärande och bildning är koppladtill lärarutbildningen. Koordinatorerna betonade iavrapporteringen betydelsen av en bra skola med kunni-ga och engagerade lärare som kan bidra till kunskapsut-veckling och därmed också samhällsförändring.Lärprocesserna bidrar till såväl individens som samhäl-lets kollektiva bildning, dvs. förvärvandet av djupa ochför sin samtid relevanta kunskaper och värderingar.

Även forskningsprofilen Kulturarv, demokrati ochföretagande är en profil under uppbyggnad. Den ligger iskärningspunkten mellan ett industrisamhälle undersnabb ekonomisk omstrukturering och en region därindustri- och välfärdssamhället lever kvar i form avvanor, traditioner och tankesätt. Genom forskningspro-filen sammanlänkas forskning inom humaniora, sam-hällsvetenskap och ekonomi för att studera hur kultur-arv, demokrati, entreprenörskap och företagande på-verkas av, och påverkar, dessa förändringsprocesser.

Naturvetenskapligt vetenskapsområde och teknisktområdeInom fakulteten fördelades forskningsmedlen primärt tillforskningsprofiler inom fakultetens verksamhetsområ-den i syfte att skapa starka forskningsmiljöer och byggaupp internationell konkurrenskraft. Den forskningspro-fil som har funnits länge och volymmässigt är störst,Skogen som resurs, har efter utvärdering av dess störstaprojekt, Fibre Science and Communication Networks,FSCN, bedömts bedriva forskning på en mycket höginternationell nivå. Ett förslag till professorsprogram del-vis anpassat till forskningsprofilen Digitala samhällen,presenterades för fakulteten i november. Ytterligareanpassning av professorsprogrammet kommer att ske närutfallet av utvärderingen av forskningsprofilen är känd.

Ansökan om forskarutbildningsämne i medie- ochkommunikationsvetenskap har godkänts av fakultetenoch forskarutbildning i egen regi startar 2005.Diskussioner pågår om akademisering av ämnet balan-serat mot behovet av praktiska färdigheter.

25

Ett exempel på mång- och tvärvetenskaplig forskning ärdet nya forskarutbildningsämnet dataoch systemveten-skap med forskarutbildningsmiljö för närliggandeämnesområden: datavetenskap, telekommunikationsamt informatik. Genom samarbete inom genusforskar-skolan kan två doktorander inom informatikområdetantas till forskarutbildning vid Mittuniversitetet.

Humanistiskt-samhällsvetenskapligt områdeMitthögskolans målsättning har under senare år varit attuppnå humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskaps-område och från den första januari år 2005 är detta verk-lighet. Kvalitetsarbetet vad gäller forskning och fors-karutbildning intensifierades under år 2004 och bedrevspå såväl fakultets- som institutionsnivå. En övergripandemålsättning har över tid varit att bygga upp en i nationellmening konkurrenskraftig kompetens. Ett viktigt inslaghar varit riktade satsningar på ett antal presumtiva for-skarutbildningsämnen.

Områdesnämnden för humanvetenskap framförde inovember en rekommendation avseende tänkbaraforskarutbildningsämnen till den kommande fakultets-nämnden och rekommenderade fyra ämnen. Det plane-rade forskarutbildningsämnet hälsovetenskap stöds avprofessorer i folkhälsovetenskap, omvårdnad och rehabi-literingsvetenskap, vilka är i full verksamhet. År 2004engagerades en gästprofessor i idrottsvetenskap. Historialeds av en professor och bedöms ha tillräckligahandledarresurser. Ämnet socialt arbete finns inom enenämnesinstitution med forskar- och forskarutbild-ningsmiljö i samma lokaler. Forskningsverksamhetenleds av en professor och kollegiet har regelbundna sam-

lingar. Ämnet sociologi ansågs vara starkt som forskarut-bildningsämne med samma argument som för ämnetsocialt arbete.

Åtgärder för att förstärka forskningen inom lärar-utbildningens områdeEtt intensivt utvecklingsarbete för att skapa förutsätt-ningar för forskning och forskarutbildning inom lärar-utbildningsområdet genomfördes under året. Beslut ärtaget om att utlysa en professorstjänst i pedagogik medinriktning mot didaktik för att förstärka den redan godamiljön. Beslut att inrätta ett forskarutbildningsämneknutet till lärarutbildningen bör kunna tas inom nästaplaneringsperiod och härmed skulle många doktorandersom idag läser vid andra lärosäten, men finansieras avnämnden, kunna ta sina examina vid Mittuniversitetet.

Lärarutbildningsnämnden skall värna om lärarutbild-ningens forskningsanknytning. Forskningsanknytningeninnefattar såväl frågor om lärarutbildningens anknytningtill vetenskap, forskning och forskarutbildning som hurpedagogiskt yrkesverksamma lärare skall kunna delta iforskarutbildning. En grupp har arbetat med beskriv-ningen av forskningsprofilen Lärande och bildning. Enforskningsförankrad lärarutbildning skall kännetecknasav ett samspel mellan praktikgrundad kunskap och veten-skapligt teorigrundad kunskap.

Vetenskapsområde Naturvetenskap Övrig forskning Forskning Uppdrags- Forskning Uppdrags-

forskning forskning Verksamhetens intäkterAnslag 44 334 77 649Avgifter 600 3 560 148Bidrag 95 290 40 55 628 0Finansiella intäkter 1 441 1 436

Summa intäkter 141 665 40 138 273 148

Verksamhetens kostnaderPersonal 73 394 36 82 917 232Lokaler 17 368 51 29 352 105Övriga driftkostnader 24 223 43 18 969 123Finansiella kostnader 1 823 2 808 5Avskrivningar 24 597 11 5 635 23

Summa kostnader 141 405 144 137 681 488

TransfereringarErhållna 320 1 245Lämnade 320 1 245Kapitalförändring 260 -104 592 -340

Tabell 24 Redovisning av forskning och forskarutbildning

26

Processen för att uppnå universitetsstatus har inne-burit att verksamheten ingående granskats avseen-de starka och svaga sidor. Ansträngningarna att ökabåde antalet externa forskningsprojekt och antaletinternationella publikationer fortsätter.

Professorsprogrammen som initierades undersenare delen av 1990-talet har successivt genom-förts och nya program diskuteras i nämnderna.Inom lärarutbildningsnämndens område finns ettstort behov av att rekrytera forskare och handledaremed didaktisk kompetens.

Under år 2004 uppnåddes 35 personår iprofessorskategorin, vilket är en ökning från 2003.Mellan 1998 och 2004 tillkom 26 personår i dennakategori. Förutom professorer och professorskom-petenta finns 36 medarbetare med docentkompe-tens, varav 6 kvinnor.

De professorer som anställdes under året var allamän, vilket innebär att statsmakternas mål på 18procent kvinnor bland nya professorer under perio-den 2001-2004 inte uppnåddes.

Antalet artiklar i publikationer med refereeför-farande låg totalt något högre 2004 än 2003. Detsjönk inom ämnesområdet naturvetenskap, troligenberoende på många relativt nyantagna forskarstude-rande inom detta område. Antalet artiklar inomteknikvetenskap ökade något medan det ökademarkant inom det humanvetenskapliga området.

Det finns en tydlig skillnad itradition mellan det naturveten-skapligt-tekniska respektive dethumanvetenskapliga området vadgäller sättet att publicera. Av totalt66 bokkapitel (internationella ochnationella) som noterats i Mitt-högskolans forskningsdatabas hän-fördes endast nio eller 13 procenttill naturvetenskap och teknik.Dessa ämnesområden svarade istäl-let för 67 procent av artiklarna.

Forskningskompetens

Under de gångna fyra-fem åren har forskning och for-skarutbildning utvecklats positivt vid Mitthögskolan.Medvetenheten om forskningens villkor och krav harunder perioden förstärkts och kompetensen mätt i anta-let professorer och forskarutbildade lärare har stigit.

2003 Hum/sam/Vetenskapsområde 2001 2002 2003 2004* Teknik Naturv. vård

InternationellaArtiklar med refereeförfarande 197 158 127 127 43 43 43Konferensbidrag 57 140 107 106 31 16 61Monografier 6 12 1 5 2 3Bokkapitel 19 23 5 4 14

NationellaArtiklar med refereeförfarande 25 26 8 9 2 1 6Konferensbidrag 11 32 30 33 6 4 24Monografier 16 9 6 21 4 3 15Bokkapitel 35 43 0 0 43

* Totalsumma 2004 skiljer sig från summan över vetenskapsområden på grund av att det förekommer viss sampublicering

Tabell 27 Antal publikationer 2001, 2002 och 2003

Nya professorer Därav kvinnorVetenskapsområde 2001 2002 2003 2004 Sa 2001 2002 2003 2004 SaNaturvetenskap 2 3 3 8Teknik 1 3 4Humaniora/samhälls/vård 4 12 1 4 21 1 2 3

7 15 4 7 33 1 2 3

Andel kvinnor av nytillträdda professorer 9 %Mål för perioden 2001–2004 18 %

Tabell 26 Andelen kvinnor bland nya professorer (individer)

Vetenskapsområde Professorer Prof.komp**2002 2003 2004 2002 2003 2004

Matematik 2,5 2,5 2,3Naturvetenskap 4,5 6,5 6 0,2 0,2 0,2

Naturvetenskap 7 9 8,2 0,2 0,2 0,2Teknik 9 8,7 8,8 2 1,8 1,25

Teknik 9 8,7 8,8 2 1,8 1,25 Humaniora och

religionsvetenskap 2 2 3 2 2 2Medicin 1 2 2

Samhällsvetenskap 10,6 10,4 12,4 3,7 3,8 3,7Övriga* 1 1 1 0,3

Humaniora/samhälls./vård 15 15,4 18,4 5,7 5,8 6,0

Summa personår 31 33,1 35,35 7,9 7,8 7,4Antal individer 35 38 38 19 18 20Därav antal kvinnor 4 4 3 1 2 2Andel kvinnor % 11% 11% 8% 5% 11% 10%

* Omvårdnad och idrottsvetenskap**Gruppen professorskompetenta innefattar adjungerade och biträdande professorer, gästprofessorer och forskningsledare.

Tabell 25 Antal professorer och professorskompetenta (personår)

27

Den forskningsdatabas som Mitthögskolan utvecklatanvänds nu för andra året. Den har inneburit såväl enförenkling som en ökad tillförlitlighet i redovisningen avforskningsresultat. Forskningsdatabasen nås från denexterna hemsidan och forskare kan där presentera sigoch sin CV för en bredare allmänhet.

Andelen disputerade i lärarkategorin var 2004 drygt42 procent, en ökning jämfört med 2003. År 1998 varmotsvarande siffra 32 procent, vilket avspeglar densnabba ökningen av forskningskompetensen vidMitthögskolan under den gångna perioden.

Forskarutbildning

Huvudområde humanvetenskapÅr 2003 fattade områdesnämnden beslut om att 2004-2007 tilldela extra medel till ämnen som bedömdes hamöjlighet att inom en snar framtid ge forskarutbildning.Dessa var företagsekonomi, historia, hälsovetenskap,socialt arbete, sociologi och statsvetenskap. Mitthög-skolan är inom humanvetenskapligt område involveradi tre forskarskolor på nationell nivå.

Naturvetenskapligt vetenskapsområdeInom naturvetenskapligt vetenskapsområde ersattes fors-karutbildningsämnet datavetenskap av det nya ämnetdata- och systemvetenskap. Mitthögskolan deltar inomvetenskapsområdet i två forskarskolor liksom i nationellaforskarnätverk.

LärarutbildningenÅr 2003 inrättades två doktorandtjänster med dokto-randerna inskrivna vid den Nationella forskarskolan inaturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Lin-köpings universitet. Inom det språkvetenskapligaämnesområdet finns en doktorandtjänst i svenska språ-ket med didaktisk inriktning.

Redovisning av forskarstuderande vid MitthögskolanMitthögskolan finansierade 2004 totalt 211 forskarstu-derande antingen via anslag eller med externa medel.Utöver Mitthögskolans 80 forskarstuderande inom egetvetenskapsområde finns 131 forskarstuderande antagnavid lärosäten runt om i Sverige och i andra länder.

Form- och omfattning av studiefinansieringPå annat

Under- Doktorand- sätt avÄmnesgrupper 2001 2002 2003 2004 visning % anställning högskolan Stipendium Övrigt Summa

Matematik 9 9 15 % 7 2 9 Naturvetenskap 43 42 7 % 38 1 1 2 42Naturvetenskap 71 87 52 51 8% Teknik 67 74 12 % 57 12 1 4 74Teknik 13 16 67 74 12% Humaniora ochreligionsvetenskap 14 13 24% 10 3 13 Rättsvetenskap/ juridik 1 1 0% 1 1 Medicin 3 5 59% 3 2 5 Samhällvetenskap 62 59 17% 36 22 1 59 Övriga* 11 8 36% 6 2 8Humaniora/samhälls./vård 69 81 91 86 22%

Summa 153 184 210 211 15% 157 45 2 7 211Därav kvinnor 64 82 92 90Antagna vidMitthögskolan 18 51 68 80

* omvårdnad ** För åren 2001-2002 ingår vissa tekniska ämnen i naturvetenskap *** Ingen forskarstuderande har utbildningsbidrag

Tabell 28 Forskarstuderande finansierade av Mitthögskolan

De forskarstuderande finansieras på olika sätt. Merparten, 157, har doktorandanställning och ytterligare45 har annan anställning vid högskolan. De övriga utgörs bl.a. av företags- och industridoktorander.Mitthögskolan har inga utbildningsbidrag för forskarstuderande.

Mitthögskolan utfärdade under 2004 en doktorsexameni kemi samt åtta licentiatexamina varav en i kemi, tre idatavetenskap, två i kemiteknik och två i matematik.

ExamensfrekvensMellan år 2001 och 2004 ökade Mitthögskolan antaletforskarstuderande från 153 till 211, varav 80 antagnavid Mitthögskolan. År 2004 hade 87 procent av de fors-karstuderande en aktivitetsgrad över tio procent och trefjärdedelar arbetade med sina forskarstudier mer änhalva tiden. För de som var inskrivna vid Mitthögskolanvar aktivitetsgraden högre än genomsnittet. Nästan enfjärdedel av de 211 forskarstuderandena hade 2004forskat i mer än fem år.

I årsredovisningen 2003 noterades en låg examens-frekvens och de båda huvudområdena analyserade under2004 orsakerna. De flesta av de forskarstuderande somfinansieras inom naturvetenskapligt vetenskapsområdeoch är nära examen är inskrivna vid annat lärosäte.Fakultetsnämnden skall under 2005 göra en detaljeradanalys av denna kategori och initiera en diskussion medforskarstuderande, deras handledare och forskarutbild-ningsrådet. Nämnden har i budget 2005 avsatt resurserför att möjliggöra disputationer.

Områdesnämnden för humanvetenskap har identifi-erat de forskarstuderande som enligt plan skulle ha dis-puterat under 2004. Bland dessa finns några som böruppmanas att avbryta studierna och andra som kommeratt disputera några år försenade i förhållande till denplanerade studietiden. Den nya fakultetsnämnden avseratt kontinuerligt följa forskarutbildningen och vidtamått och steg för att också förmå eftersläntrare att dis-putera.

Samarbete i forskarutbildningenDe Mitthögskoleanknutna forskarstuderande som ärantagna vid andra lärosäten har en huvudhandledare viddet lärosäte där de är antagna samt en lokal handledare

28

År 2004 påbörjade 16 personer, varav fem kvinnor dok-torandutbildning, samtliga inom Mitthögskolans veten-skapsområde. Av dem som påbörjade utbildningenavsåg sex att avlägga licentiatexamen.

Under året antogs inga forskarstuderande inomhumanvetenskapligt område vid andra lärosäten förMitthögskolans räkning. Presumtiva doktoranderavvaktade istället tillkomsten av Mittuniversitetet.

Under året avlade 18 forskarstuderande doktorsexa-men och 20 licentiatexamen.

Ett av delmålen för forskningsprojektet Upplevelseteknologi och SportScience, PUSS, är analys av samverkan mellan mekaniska och biomeka-niska strukturer med inriktning på vintersport.

Påbörjat Avser Påbörjat Avser Påbörjat Avser Därav antagits tillforskar- avlägga forskar- avlägga forskar- avlägga forskarutbildning vid

utbildning licentiat- utbildning licentiat- utbildning licentiat- MitthögskolanÄmnesgrupper 2002 examen 2003 examen 2004 examen 2002 2003 2004

Matematik 4(2) – 2 – – – 4 2 – Naturvetenskap 12(7) 4(3) 9(2) 5(1) 6(2) 3(2) 12 9(2) 6Naturvetenskap 16 4 11 5 6 3 16 11 6 Teknik 27(7) 7 9(3) 3(1) 10(3) 3(2) 14(2) 6(2) 10Teknik 27 7 9 3 10 3 14 6 10 Humaniora ochreligionsvetenskap 4(2) – 3(1) – – – – – Samhällvetenskap 12(7) – 11(8) – – – – – Övriga* 1(1) – 3(3) – – – – –Humaniorasamhälls./vård 17 17 – –

Summa 60 11 37 8 16 6 30 17 16 * Omvårdnad och rehabiliteringsvetenskap**Inom parentes, antal kvinnor

Tabell 29 Nyckeltal för forskarutbildningen

29

vid Mitthögskolan. Detta är således ett samarbete medandra lärosäten som har stor omfattning och lång tradi-tion.

Inom forskarutbildningen samarbetar Mitthög-skolan med bl.a. följande universitet och högskolor:• I Sverige: Blekinge Tekniska Högskola, Chalmers

tekniska högskola, Göteborgs universitet, HögskolanDalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Kalmar,Karlstads universitet, Karolinska institutet, KTH,Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet,Lunds universitet, Lunds tekniska högskola,Mälardalens högskola, Växjö universitet, SLU,Stockholms universitet, Umeå universitet, Uppsalauniversitet och Örebro universitet.

• Mitthögskolan har, inom forskarutbildningen, ävensamarbete med bl.a. följande universitet och högsko-lor utanför Sverige: Helsingfors tekniska universitet,Högskolan i Sör-Tröndelag, Högskolan i Nor-Tröndelag, Norges tekniskt-naturvitenskaplige uni-versitet, International Institute of Advanced SystemsAnalysis, Schweiz tekniska högskola, Svenska han-delshögskolan i Helsingfors, University of Green-wich och Åbo Akademi.

Nationella forskarskolorMitthögskolan är involverad i sex forskarskolor varavfyra av de nationella forskarskolor som regeringen inrät-tade år 2000.

* Genusforskarskolan är en tvärvetenskaplig forskarsko-la med Umeå universitet som värd. Partnerhögskolorär Högskolan i Kalmar, Mitthögskolan och Hög-skolan i Gävle. Tre doktorander har genom samfi-nansiering placerats vid Mitthögskolan och ytterliga-re en doktorand är geografiskt knuten till högskolan.Doktoranderna har lokala biträdande handledare vidMitthögskolan vilka ingår i handledarkollegium vidGenusforskarskolan i Umeå. Hösten 2004 utlystesytterligare två doktorandtjänster med placering vidMittuniversitetet från och med januari 2005.

Mitthögskolan har en styrelseledamot i Genus-forskarskolans styrelse, och i styrelsearbetet ingår bl.a.granskning av doktorandansökningar samt planering avforskarskolans verksamhet som kurser, internat m.m.

År 2004 genomfördes en mycket välbesökt forskardagkallad Genusmaraton vid Mitthögskolan där ett 20-talgenusforskare vid Mitthögskolan, inklusive genusdokto-randerna, presenterade sin forskning. Dagen video-sändes över Mitthögskolans samtliga orter samt tillHögskolan i Kalmar. Samarbetet med Genusforskar-skolan har bidragit till att stärka genusvetenskapensställning vid Mitthögskolan.

* Matematik och beräkningsvetenskap, FMB, omfattarforskarutbildningsämnena matematik, tillämpadmatematik, numerisk analys, datoriserad bildanalys,matematisk logik och matematisk statistik. Uppsalauniversitet är värduniversitet och förutom Mitthög-skolan är även Karlstads universitet och Mälardalenshögskola knutna till forskarskolan.

FMB:s huvudmål är att underlätta forskarstudier vid detre mindre lärosätena genom att erbjuda kurser som geren gemensam överblick över alla dessa områden. Dennära kontakten mellan olika ämnen på partnerhögsko-lorna och den starka matematikinstitutionen i Uppsalakompletterar varandra. FMB svarar för den huvudsakli-ga finansieringen.

År 2004 fanns fem doktorander från Mitthögskolanantagna till FMB samt ytterligare en doktorand som föl-jer FMB:s kursprogram. Hälften av dessa sex doktoran-der är kvinnor. Vid antagning eftersträvas jämvikt geo-grafiskt och ämnesmässigt. Doktoranderna från de olikalärosätena samlas vid kursträffar medan forskningengenomförs på respektive institution.

Forskarskolan fäster stor vikt vid att främja rekryte-ring av kvinnor och andra underrepresenterade grupperliksom att underlätta för småbarnsföräldrar att bedrivaforskarstudier.

* Forskarskolan i telekommunikation har KTH somvärd och partnerhögskolor är Mitthögskolan,Högskolan i Gävle och Blekinge Tekniska Högskola.Forskarskolan fokuserar mobil och trådlös kommu-nikation. Under 2004 deltog tre doktorander vidMitthögskolan i forskarskolan. En av dessa samt engästprofessor ingår i forskarskolans styrgrupp.

Totalt Därav kvinnorExamina 2001 2002 2003 2004 2001 2002 2003 2004Avlagda doktorsex 12 18 9 18 6 8 5 7Avlagda licentiatex 7 6 1 20 2 5 Totalt antal avlagda examina 19 24 10 38 8 8 5 12Därav doktorsexamina vid Mitthögskolan* 1 1Därav licex vid Mitthögskolan 8 1* Ingen forskarstuderande antagen vid Mitthögskolan har avlagt en doktorsexamen som föregåtts av en licentiatsexamen.

Tabell 30 Examina inom forskarutbildningen

30

Forskarskolan skapar förutsättningar för en kvalitativforskarutbildning inom ämnet telekommunikation.Den ger de forskarstuderande möjligheter att ta dokto-randkurser av hög kvalitet inom ämnesområdet, bådekurser som anses vara baskurser och kurser av mer aktu-ell natur. Dessa ges av nationellt och internationellterkända forskare.

Forskarskolan skapar också ett nätverk för de fors-karstuderande, där de lär känna varandra och varandrasforskning. De samlas inte bara vid kurser under åretutan även årligen vid en sommarskola som behandlarmer generella ämnen. De kan erhålla resestipendier tilldoktorandkurser och konferenser men även för att besö-ka utländska forskargrupper.

* Nationella forskarskolan i vård och omsorg harKarolinska institutet, KI, som värd. Även under2004 var det svårt att få en doktorand kopplad tillforskningsmiljön på Mitthögskolan. Mitthögskolangenomförde även under 2004 en kurs i kvalitativmetod. Från 2005 ingår två professorer frånMittuniversitetet i forskarskolans styrgrupp.

Övriga forskarskolor och forskarnätverkMitthögskolan deltog under året i forskarskolan iEntreprenörskap och innovation. Sju nya forskarkurseranordnades. Forskarskolan ingår i Mitthögskolans forsk-ningsprofil Kulturarv, demokrati och företagande där tvåav delprofilerna rör entrenörskap, affärsutveckling ochregional utveckling. De deltagande ämnena är sociologi,statsvetenskap, företagsekonomi samt nationalekonomi.Tretton lärosäten ingår i forskarskolan.

Mitthögskolan har två doktorander inskrivna vidden Nationella forskarskolan för naturvetenskapernas ochteknikens didaktik vid Linköpings universitet. Sedanvåren 2004 ingår också en representant frånMitthögskolan i forskarskolans styrelse och handledar-kollegium. Inom ramen för forskarskolan drivs ettgemensamt projekt, ROSE, med två doktorander, varaven är från Mitthögskolan.

Fibernätverket (www.fibrenet.nu) är en gemensamsatsning vid de fyra nordligaste universiteten för utveck-ling av ny teknik att vidareförädla vedfibrer till nya pro-dukter. Nätverket är skapat av forskare vid Luleå teknis-ka universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Mitthög-skolan och Umeå universitet som arbetar i ett gemen-samt forskningsprogram kallat Högpresterande produkterfrån trä och träfibrer för ökad industriell användning avskogsråvara. Nätverket omfattar nio projekt med totaltåtta doktorander involverade.

FPIRC, Forestry Products Industry Research College(www.fpirc.kth.se) ger kurser inom området massa ochpapper för forskarstuderande vid svenska universitet ochhögskolor. Det har sin hemvist på KTH. Mitthögskolanhar en forskare i dess styrelse. Mitthögskolans doktoran-der inom det skogsindustriella området tar del av kurs-utbud och sommaruniversitet vid FPIRC.

HandledarutbildningMitthögskolan genomförde 2004 en grundläggandeutbildning i forskarhandledning i partiellt samarbetemed Malmö högskola. Utbildningen omfattade under-visning och hemarbete i två arbetsveckor och motsvararden utbildning som ges vid universitet. Totalt deltog 22medarbetare i kursen varav en tredjedel från huvudom-råde naturvetenskap, teknik och medier och två tredje-delar från huvudområde humanvetenskap. Utgångs-kravet är disputerade lärare och i kursen deltog såväldocenter och blivande docenter som lektorer.

Forskarhandledarutbildningen gavs som videosemi-narier över tre campus och delvis med Malmö som fjär-de part. Mitthögskolan har tidigare genomfört handle-darkurser som tvådagarsinternat. Efter den nu genom-förda, kompletta utbildningen kommer fakulteterna attfå förslag om en vidareutvecklad kurs som hämtar sinaförebilder bl.a. från Lunds och Umeå universitet.

Externfinansierad forskning och EU-projekt

Externfinansierade projektEn betydande del av Mitthögskolans forskning, 54 pro-cent, är externfinansierad. De viktigaste finansierings-källorna är EU, forskningsstiftelser, svenska myndighe-ter samt svenska företag och organisationer vilka till-sammans svarar för nära 90 procent av den externafinansieringen. Under året minskade bidragen från EUmed nästan 30 procent och bidragen från forsknings-stiftelserna fördubblades.

Externfinansiering är en nödvändighet för att byggaupp och bedriva forskning, men den är förbunden såvälmed glädjeämnen som med problem. Problemen hörfrämst samman med de förhållandevis korta perioder förvilka medel beviljas. Ett annat problem är osäkerheten istrukturfondernas framtida utveckling.

Institutionerna har i olika grad externfinansieradforskning. Den största andelen finns inom fakulteten förnaturvetenskap, teknik och medier. Några exempel:• Institutionen för informationsteknologi och medier

beviljades under året en profil Sensible things thatcommunicate från KK-stiftelsen. Det innebär attinstitutionen fortsättningsvis inte kan räkna medytterligare finansiering. Då medlen inom Mål 1 tarslut och konkurrensen inom sjätte ramprogrammetökar begränsar detta möjligheterna att i framtidenöka forskningsvolymen inom området.

• Vid institutionen för socialt arbete sökte fyra fors-kargrupper under året externa medel från statligaforskningsråd. Två av projekten tilldelades medelunder tre år från Forskningsrådet för arbetsliv ochsocialvetenskap.

• Vid institutionen för utbildningsvetenskap finnssedan hösten 2002 Sveriges nationella centrum förOECD-projektet Programme for InternationalStudent Assessment, PISA.

31

Samverkansavdelningen driver 2004 och 2005 Mål 1-projektet Regionalt kontor för utvidgat deltagande i EU:sspecifika program som skall ge stöd till högskolans forska-re att söka forskningsmedel från EU:s ramprogram.

Forskare och projektledare som fått Mål 1 behövert.ex. råd och handledning för att framgångsrikt överföraprojekten till internationella projekt. Mitthögskolan hari ansökningar emellanåt uttalat att projekten efter pro-jekttiden skall vara självgående och självbärande, ett löftesom dock kan vara svårt att uppnå fullt ut i en del fall.Vanligtvis är projekttiden alltför kort för att det skall varamöjligt att bygga upp en bestående verksamhet.

Målet under perioden är att minst sju ansökningaravseende forskningsprojekt inlämnas till Kommissionen,att stöd och råd lämnas till 25 företag, att informations-spridning sker genom ett 50-tal träffar och några semi-narier, samt att ett 70-tal partnerskapansökningargenomförs. Projektet uppnådde under perioden mars tillnovember 2004 följande:

EU-finansierade forskningsprojektÅr 2004 hade Mitthögskolan 104 mkr i beviljade projekt-medel från EU:s strukturfonder inom ramen för Mål 1.Under året beviljades ytterligare åtta projekt fortsatt ellerny finansiering. Beviljade medel skall upparbetas 2004-2007. De uppgick till 83,3 mkr, varav knappt hälften tillforskningsprofilen Skogen som resurs.

De kommande två åren minskar de resurser sombeviljats i strukturfondsprojekt för att därefter upphöra.Det ställer mycket stora krav på forskare och forskar-grupper att finna alternativa finansieringskällor.

Under året pågick två Interreg-projekt med Mitt-högskolan som huvudman. Det ena avslutades 2004 ochavsåg distansutbildning inom entreprenörskap ochmiljöledning. Det andra avslutas 2005 med målet att ut-veckla en arena för nyskapande i näringslivet.

Mitthögskolan var 2004 aktiv i fyra projekt inomEU:s ramprogram. Ett femte godkändes under året förstart 2005.

Tabell 33 Projekt inom EU ramprogram

Projektnamn Koordinator Beviljade medel Intäkt 2004 tkr

BIOMITRE Sheffield Hallam 0,6 M 305Biomass-based Climate Change UniversityMitigation Troug Reneweble Energy

AEP Mitthögskolan 1,28 M 0Acustic Emission applied tomechanically loaded paper

3-D RID University of Glasgow 2,96 M 1 4393D radiation Imaging Detectors

Desygn- IT Trinity College 3,8 M 270Dublin

ECEMSIM Mitthögskolan 1,0 M Start 20053D radiation Imaging Detectors Dublin

Tabell 32 Beviljade strukturfondsprojekt 2000–2007

Beviljade projektkostnader, tkr 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 TotaltEgen personal inkl lönebikostnader 4 208 27 818 64 522 61 282 48 557 29 949 15 812 4 424 256 572Externa tjänster 446 2 151 6 461 6 199 5 497 2 057 1 479 191 24 481Lokalkostnader 344 2 715 4 928 4 635 3 849 2 988 1 596 504 21 559Investeringar 8 483 14 458 59 140 12 212 8 850 3 130 480 100 106 853Övriga kostnader 2 838 16 298 36 342 31 810 25 940 16 279 8 016 2 100 139 623Offentligt direktfinansierade kostnader 0 750 860 1 040 505 273 3 428Eget arbete/ideell insats 970 13 541 17 597 13 825 10 398 10 149 4 186 270 70 936

Summa projektkostnader 17 289 76 981 189 740 130 823 104 131 65 057 31 842 7 589 623 452

Finansiering, EG strukturfond 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Totalt 5 288 31 829 85 331 55 490 43 169 18 325 7 642 2 245 249 319Finansiering, nationell offentlig (typ av finansiering) 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Totalt

MITTHÖGSKOLAN 735 6 132 32 292 23 972 20 253 18 593 10 698 2 258 114 933

Indikatorer Mål ResultatInlämnade ansökan 7 6Godkända projekt - 4Ansökningar som fick stöd 25 17

Tabell 31 Indikatorer för Regionalt kontor

32

Exempel på forskningsprojekt

Mitthögskolan bedriver forskning såväl i stora tvärve-tenskapliga projekt som i mindre projekt inom ämnen.I det följande ges exempel på forskningsprojekt inomramen för de olika forskningsprofilerna. Syftet är attspegla något av bredden och mångvetenskapligheten iMitthögskolans forskningsprofiler.

Projektredovisningarna ger också exempel påMitthögskolans internationella kontakter inom olikaforskningsområden.

Digitala samhällen

Samhällets informationssystem utvecklas i bredsamverkan Sverige står i en brytningstid när det gäller den offentli-ga förvaltningens del av samhällets resurser, vilket kräveratt modeller för kunskap, delaktighet, transparens,beslutsstöd samt självbetjäningsprocesser analyseras ochutvecklas. Forskningsprojektet Samhällets Informations-system, SI, har byggts upp i samverkan med myndigheteroch företag och med ambitionen att bygga en nationelloch internationell samverkan med annan forskninginom området. SI har en mångvetenskaplig bas inomsåväl beteende- och samhällsvetenskapliga som tekniskaområden och ett 20-tal personer inom Mitthögskolan ärverksamma i projektet. Under året etablerade SI en test-bädd för bredbandskommunikation i samverkan medprojektet Fibre Optic Valley och byggde en samverkanmed nätverket Bank, Försäkring och Pension. Genomdessa stora nätverk kan forskningsresultat praktiskttillämpas, valideras och verifieras. De inrymmer ocksåpraktisk utveckling och pilotverksamhet för nya lös-ningar. Under året genomfördes också en nationell kon-ferens om utveckling av 24-timmarsmyndigheten.

Digital Printing Center tar ett helhetsgrepp på tryck-processenDen pågående satsningen inom digital tryckteknik vidMitthögskolan, Campus Örnsköldsvik, initierades år1999 och har som målsättning att bli ett ledande inter-nationellt centrum. Detta har påbörjats genom start avforskningsprojekt och uppbyggandet av forskningsnät-verk med inriktning mot elektrofotografiska trycktekni-ker, samt i ökande utsträckning mot inkjet-tekniker.Projektet drivs i samarbete med Karlstads universitet,Linköpings universitet, KTH, STFI-Packforsk, M-real,MoRe Research AB, Daus Tryckeri och Media, SCA,Agfa, Stora Enso, Horizon, Ågrens Tryckeri, med flera.Det finansieras av EU Mål 1, KK-stiftelsen,Kempestiftelserna, M-real, MoRe Research, Iggesundsamt Korsnäs och har fyra seniora forskare, varav tvåfrån Mitthögskolan, och fem doktorander. Under 2004påbörjades ett projekt för att bygga upp en ny forsk-ningsutrustning för höghastighetsinkjet. Riggen blir den

första öppna forskningsutrustningen i sitt slag i Europa.Företag och institutioner från hela Europa deltar aktivti projektet.

Kulturarv, demokrati och företagande

Relationsbyggande för lokal ekonomisk utveckling –stärker samverkan i regionenProjektet Relationsbyggande för ekonomisk utveckling ärett samarbetsprojekt mellan Mitthögskolan, Arbetslivs-institutet samt Institutet för tillväxtpolitiska studier sominleddes år 2001 och avslutades under innevarande år.Hälften av de tio seniora forskarna och de tolv dokto-randerna i projektet representerade Mitthögskolan. Enförsta antologi behandlade samspelet mellan företag ochoffentliga organisationer. Under 2004 publiceradesytterligare en antologi, som sammanfattar tio forsk-ningsprojekt inom området. Fokus ligger på hur småorganisationer inom marknad, stat och offentlig sektordrivs, leds och utvecklas. Projektet har resulterat i enlicentiatavhandling och ett färdigt manuskript för dok-torsavhandling. Externa utvärderingar har lyft fram pro-jektets stora betydelse för att integrera forskningen påCampus Östersund och hur gemensamma forsknings-profiler kunnat utmejslas av vitalt intresse för helaMittregionen.

Den nya tidens revisor – ett projekt som utgår från denpraktiska verklighetenForskare har funnit att det finns intressanta och djupgå-ende skillnader mellan revision som ett tekniskt idealoch som praktik. Det är just denna praktik som har varitutgångspunkten för forskningsprojektet Den nya tidensrevisor, som har finansierats med medel från EU:s struk-turfonder och som pågått sedan 2001 till och med 2004.En inte oväsentlig del av forskningen inom området harkunnat förverkligas genom en välvillig inställning frånregionens revisionsbyråer och företag. Vid Mitthög-skolan har två professorer, en ekonomie doktor och treforskarstuderande samt ytterligare några medarbetarevarit delaktiga i projektet som har rönt stor uppmärk-samhet både nationellt och internationellt. Våren 2004inbjöds forskargruppen till ett seminarium arrangerat avthe London School of Economics och the University ofManchester. Av sex presenterade forskningsrapporterinom området svarade Mitthögskoleprojektet för två.Under året har ett antal artiklar och bokkapitel publice-rats av deltagarna i programmet. Projektet har under2004 dessutom resulterat i en licentiatavhandling samtytterligare två manus till licentiatavhandlingar. En boksom bl.a. sammanfattar den forskning somMitthögskolan bedrivit inom området kommer att gesut. Parallellt med arbetet med utgivningen av bokenpågår en stor enkätundersökning till små och medelsto-ra företagare för att utröna hur de ser på ”nyttan” avrevision.

33

Lärande och bildning

PISA utvärderar skolanSyftet med Programme for International StudentAssessment, PISA, är att undersöka i vilken grad respek-tive utbildningssystem bidrar till att 15-åringar är rusta-de att möta framtiden. Projektet startade 1998 ochberäknas bli avslutat 2007. Sedan 2002 finns projektetsnationella centrum vid Mitthögskolan där två personerunder 2004 hade sin huvudsakliga sysselsättning inomprojektet. Därutöver var ytterligare fyra personer vidMitthögskolan involverade i projektet i olika omfatt-ning. Arbetet inom PISA äger rum i cykler. Tre ämneningår: läsförståelse, matematik och naturvetenskap.Under 2004 rapporterades resultaten från en datainsam-ling för samtliga ämnen 2003. Analysen visar att Sverigehar ett signifikant bättre resultat än OECD-genomsnit-tet i samtliga undersökta ämnen. Stora könsskillnaderfinns i läsning, medan de i övriga ämnen är små ellerobefintliga. Under 2004 påbörjades också förberedelse-arbetet inför datainsamlingen 2006, då naturvetenskapär huvudämne. PISA-gruppen vid Mitthögskolan hartagit initiativet till ett nordiskt samarbete kring resulta-ten från undersökningen.

Flexibelt lärande och pedagogiskt ledarskap med fokuspå förbättrat lärandeDagens tillgång till information och mellanmänskligdialogteknik har förbättrat lärandet oberoende av tidoch rum. Idag är nätbaserad utbildning en alltmer van-lig företeelse inom hela den akademiska världen.Forsknings- och kompetensutvecklingsprogrammetFlexibelt lärande och pedagogiskt ledarskap, som startadeår 2000, syftar till att belysa vilka effekter ett flexibeltlärande kan få för elever och lärare samt vilka konse-kvenser detta får för den framtida lärarutbildningen ochdet pedagogiska arbetet i skolorna. Under 2004 pågicktre delstudier med varsin doktorand och papers presen-terades vid såväl nationella som internationella forsk-ningskonferenser. Preliminära resultat visar bland annatatt stereotypa föreställningar om ledarskap och kön kanpåverka hur skolledarskapet tas emot i en lärargrupp.

Skogen som resurs

Mekanisk fiberteknologi möjliggör utveckling aveffektivare processutrustningarForskningsprogrammet inom området Mekanisk fiber-teknologi är fokuserat på att ta fram sådan fundamentalkunskap, som kan leda fram till elenergieffektivare till-verkning av mekaniska, TMP, och kemimekaniska,CTMP, pappersmassor i processer med höga utbyten(högre än 90 procent) för effektivt nyttjande av vår sven-ska vedråvara. Massatyperna används huvudsakligen itryckpapper och kartongprodukter med höga krav påkvalitetsegenskaper såsom ytjämnhet, ljushet och ljus-

hetsstabilitet respektive böjstyvhet och bulk. Under årethar ett tiotal seniora forskare och tio forskarstuderandevarit engagerade i programmet. Det finansieras medanslag från KK-stiftelsen, EU Mål 1, Energimyndig-heten, Skogsindustrins Forskningsstiftelse, Bo RydinsStiftelse, SCA, Metso m.fl. Vid försök i fabriksskala harprojektet kunnat visa att elenergiinsatsen vid raffineringav de grövsta och mest svårbearbetade fibrerna vidTMP-tillverkning kan reduceras med 15-20 procentmed utnyttjande av högtemperaturteknik, samtidigtsom papperets ytjämnhet förbättras, liksom det ävenvisat sig möjligt att tillverka högkvalitativ CTMP medbjörk som råvara vid betydligt lägre elenergiinsatser änmed konventionell teknik. Möjligheten att utnyttjahöga temperaturer vid blekning av TMP och CTMP tillhöga ljusheter har också studerats. Resultaten visar attman vid blekning i trycksatt miljö kan reducera blekti-derna till bråkdelar av dagens konventionella teknik,samtidigt som kemikalieåtgången minskar. Den nya tek-niken möjliggör utveckling av effektiva och kompaktaprocessutrustningar.

Papperselektronik – för allt mellan eld och vattenVid det skogsindustriella forskningsprogrammet FibreScience and Communication Network, FSCN, och dessgrupp för medieteknik ligger fokus på forskning av bety-delse för såväl pappersindustrin som akademin.Gruppen har en mångvetenskaplig sammansättning.Här finns företagsekonomer, elektronikforskare ochmedie- och kommunikationsvetare som tillsammansbetonar de tryckta medierna och deras marknader. Ettav gruppens koncept, som kallas Action Activated Tags,AAT, är baserat på tillverkning av sensorer med grafisktryckteknik och med papper som bärare av elektronik.AAT har under året vunnit priser i såväl Venture Cupsom Innovation Cup. Den billiga tryckta sensorn kom-municerar trådlöst med sina mottagare/läsare och larmarnär fukt uppstår. En AAT-fuktsensor kan ”slumra”under lång tid för att sedan ”vakna” i sammanhang därfukt utgör katalysator för en önskad funktion. Det inne-bär att en AAT-sensor kan användas för detektering avhelt andra företeelser än fukt, exempelvis skogsbrand.Fukt har då bara har den indirekta uppgiften att startaden tryckta sensorns lilla radiosändare, som i sin turkommunicerar med omvärlden via en mottagare/läsare.

Turism, idrott och upplevelseteknologi

Projektet Upplevelseteknologi och Sport Science –område med utvecklingspotentialProjektet Upplevelseteknologi och Sport Science, PUSS, ärett EU-finansierat Mål 1 projekt som startade 2003.Målet är att utveckla och etablera internationellt erkändforskning och utbildning inom området upplevelsetek-nologi och att inom en femårsperiod, och i samverkanmed andra aktörer, bli Sveriges centrum för Sport

34

Science med tyngdpunkt på vintersport. Projektet inne-håller fem delprojekt: • Analys av samverkan mellan mekaniska och biome-

kaniska strukturer med inriktning mot vintersport.• Analys och förebyggande åtgärder för att minimera

olycksrisker vid vinteridrott.• Nya tekniker för handikappade idrottsutövare inom

vinteridrott.• Effektivitetshöjande åtgärder för elitidrott med ton-

vikt på vinteridrott.• Utformning och utvärdering av experimentell meto-

dik för modellering och styrning av produkt- ochprocessfaktorer.

Kommersiell turism och lokal samhällsutveckling –sex fjälldestinationer granskadeI en forskningsrapport från ETOUR, turismforsknings-institutet vid Mitthögskolan, som utkom under 2004,konstateras att börsnoterade SkiStar, med sitt massturis-tiska koncept, inte bara är ett nytt kommersiellt fram-gångsrikt inslag i svensk fjällturism. Företaget har ocksåblivit en symbol för att turismen har blivit ”en riktignäring” bland etablerade ekonomiska och politiska sam-hällsaktörer. Rapporten beskriver och analyserar på ettgenomgripande sätt utvecklingen efter 1970 på sexkända svenska fjälldestinationer. De strikt affärsmässigabolagens kommersiella kvaliteter är enligt rapporten ennödvändig men dock inte tillräcklig förutsättning för attturismens samhällsbärande roll på små orter också fort-sättningsvis ska kunna upprätthållas. För detta krävsäven en balanserande kraft till destinationens domine-rande bolagsaktörer, som kan driva lokalsamhälletsintressen och de intressen som är gemensamma för des-tinationens små ”åretruntföretag”.

Välfärdsamhällets utmaningar

Personlig utveckling för förebyggande av ohälsa –utvärdering av ett primärpreventivt interventions-program för livsstilsförändring Detta forskningsprojekt, som utgår från erfarenheternafrån ett tidigare rehabiliteringsprogram vid Föllinge-kliniken i Jämtland, har utvecklat ett nytt kortare, före-byggande program. Det riktar sig till personer som äraktiva i arbetslivet och har en markerad riskprofil förutveckling av kranskärlsjukdom eller annan stress- ochlivsstilrelaterad sjukdom. Programmet har designatsmed tanke på att personer som ej är sjukskrivna skakunna delta trots att de arbetar heltid. Resultaten hittillstyder på att deltagarna i allt väsentligt uppnått lika braresultat som deltagarna i det längre rehabiliteringspro-grammet och signifikant bättre resultat än de obehand-lade referenspersonerna. Studien presenterades vid enkonferens i Tyskland sommaren 2004.

Arbetsåtergång eller pensionsförmån – stor variationmellan försäkringskassorMitthögskolans forskargrupp inom Centrum för social-försäkringsforskning, CSF, har i samarbete medKarolinska Institutet, avdelningen för rehabiliteringsme-dicin, studerat Arbetsåtergång eller pensionsförmån –resultat av givna rehabiliteringsåtgärder vid sex försäk-ringskassekontor samt en tvåårsuppföljning. Resultatetfrån en av studierna som publicerades 2004 bygger påen studie av alla rehabiliteringsärenden som gavs inomsex olika försäkringskassekontor under åren 1998 –1999. Studien visade på stora skillnader inom fleravariabler. Antalet sjukskrivna som fick rehabiliteringskiftade mellan olika kontor från 1,2 procent till 8,7procent. Antalet friskskrivna efter rehabilitering skiftademellan 24 procent och 58 procent. Även när det gällersjukfallens längd och typ av rehabiliteringsåtgärder somarbetsträning och utredning uppvisades skillnader. Devanligaste diagnosgrupperna i studien var muskuluskele-tala besvär följt av psykiska besvär.

WOLF-projektet studerar arbetsorganisationensbetydelse för hälsanForskningsprojektet WOLF, Work Lipids Fibrinogen,startade 1993. Syftet med projektet, som huvudsakligenfinansieras av Forskningsrådet för arbetsliv och sam-hälle, var ursprungligen att studera den psykosocialaarbetsmiljöns inflytande på riskfaktorer för hjärtkärl-sjukdom. Under senare år har syftet utvidgats till att stu-dera arbetsorganisatoriska förhållandens och psykologis-ka arbetsfaktorers betydelse för de anställdas hälsa ochvälbefinnande och att ge bättre underlag för förebyg-gande arbete och åtgärder som kan minska risken förarbetsrelaterad ohälsa. WOLF är en kohortstudie av ca10 000 yrkesverksamma personer, i vilken medverkansker från flera institutioner och företagshälsovårdsenhe-ter. Vid Mitthögskolan används data insamlade i WOLFför att studera en ny stressteoretisk modell som försökerförklara hur stress uppkommer hos anställda i arbetsli-vet. Forskningen inom WOLF har hittills resulterat ielva artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter,varav två under 2004.

35

Studentmiljö och studentinflytande

StudentmiljöMiljön på Mitthögskolan förändras och utvecklas. Denfysiska studiemiljön är idag god på de fyra campusom-rådena. Lokalkostnadsprogrammets genomförandekommer naturligtvis att innebära förändringar – meninte nödvändigtvis försämringar. Under året minskadet.ex. antalet studentdatorer, dels som en följd av attantalet studenter på vissa utbildningar minskat, delssom en konsekvens av att studenter i ökande grad haregna datorer och arbetar hemma.

Bredband i hemmen via kommersiella aktörer hör idag till vanligheten varför Mitthögskolans ursprungligaargument för att koppla in studentbostäderna påMitthögskolans nät idag saknar relevans. Belastningenoch anmälningar om brott ökade under året och ettarbete inleddes därför för att koppla bort studentbostä-derna från detta nät. Arbetet sker i nära samarbete medstudentkårer och fastighetsägare. Bortkoppling görs inteutan att studenten erbjuds ett acceptabelt alternativ.

Introduktionen av nya studenter är en viktig aktivi-tet som haft skilda traditioner och lösts på olika sätt påMitthögskolans fyra campus. Under året fördes diskus-sioner mellan studentkårerna, som i vissa fall upplevdeen tröghet i samarbetet, och Mitthögskolans ledningoch institutioner. Överenskommelser träffades avseendeansvarsfördelningen för denna aktivitet mellan student-kårerna och institutionerna.

Det finns studenthälsovård på alla campus och ävenhär finns olika traditioner mellan orterna. På ett campusär sjuksköterska och kurator anställd av kåren, på deandra hyrs tjänsterna in. På samtliga campus finns till-gång till en studentpräst som finansieras av Härnösandsstift.

Högskolestyrelsen beslutade att resurserna tillStudenthälsan skall fördubblas under en treårsperiodoch mot denna bakgrund gjordes en genomlysning avverksamheten. Studenterna upplever bemanningenbristfällig, vilket leder till att preventivt arbete i viktigafrågor som alkohol, narkotika, stress och likabehandlinginte uppfattas få det utrymme som krävs. Student-kårerna har också önskemål om ett större engagemangfrån Studenthälsans personal i planering och genomfö-rande av aktiviteter under introduktionsdagarna. Under2005 kommer Studenthälsan att utvecklas vidare.

Studentinflytande i MitthögskolanI högskolans ledning och hos studentkårerna ses stu-dentinflytande som självklart och berikande för organi-sationen. På institutionsnivå är engagemanget såväl frånlärare som från studenter varierande. En genomgång avstudentrepresentationen under 2004 visar att drygt tret-

tio studenter (individer) varav knappt hälften kvinnoringick i högskolestyrelse, prefektråd och nämnder medunderorgan. På institutionerna engagerades fler studen-ter men skillnaderna var stora mellan olika institutioner.Institutionerna inom humanvetenskapligt område enga-gerade studenter och forskarstuderande i såväl institu-tionsråd som ämneskollegier. De naturvetenskapligt-tekniska institutionerna rapporterade endast forskarstu-derande som deltagare i dessa organ.

Vid institutionen för vård och hälsovetenskap hadeprefekten, som ett exempel, tillsammans med program-ansvariga regelbundna träffar med studenternas linjeför-ening Emboli. Studenterna hade tre representanter iinstitutionsrådet, en från varje campus. Studenter deltogdock endast sporadiskt i ämneskollegiet omvårdnad.

KursvärderingarStudentkårerna lyfte åter problemet med kursvärdering-arna. Problemet har två sidor – lärare genomför kurs-värderingar på olika sätt och i vissa fall inte alls – menmånga studenter fyllde heller inte i de kursvärderingarsom genomförs.

Högskoleverket ställde inför sitt tillsynsbesök inovember en fråga avseende detta. Av Mitthögskolanssvar framgår bl.a. att rektor fastställde riktlinjer för kurs-värderingar 2001. Fakultetsnämnd eller motsvarandeskall följa hur arbetet med kursvärderingar sker inomsitt verksamhetsområde. Det operativa ansvaret liggerhos grundutbildningsråd och lärarutbildningsnämnd.Varje institution har egna rutiner och vissa institutionerhar gemensamma utvärderingsformulär som används tillvarje kurs inom institutionen. Andra institutioner hardirektiv för vad som skall besvaras i kursvärderingarnaoch varje ämne utformar sedan själv värderingen. Någraämnen administrerar kursvärderingarna via hemsidan(WebCT) medan andra delar ut kursvärderingen i sam-band med tentamen.

Det som upplevs mest positivt med kursvärderingarpå nätet är att sammanställningen görs med en knapp-tryckning, vilket sparar tid för läraren. För vissa utbild-ningsprogram har dock svarsfrekvensen minskat sedankursvärderingen lades ut på nätet.

Studenternas synpunkter på hur riktlinjerna förkursvärderingar efterlevs på olika institutioner ellerämnen föranledde diskussioner i prefektrådet och mel-lan prefekter och studentkårer.

Nöjd studentUnder 2004 utarbetade studentserviceavdelningen enenkät som kommer att mäta s.k. nöjd-student-index.Mätningen sker 2005 och kommer bl.a. att omfattakursvärderingar.

Gemensamt för grundutbildning och forskning

36

Högskolepedagogisk utbildning

Pedagogisk utbildning för personal vid Mitthögskolangenomfördes 2004 som akademisk utbildning, som kom-petenshöjande utbildning och som en seminarieserie.

Under år 2004 utvecklades kursen Högskole-pedagogik och flexibelt lärande, pedagogik A, från fem tilltio poäng. Kursen riktar sig till anställda vid lärosätenoch till andra intresserade. Den skall ge kunskaper i attplanera, genomföra och värdera nätbaserad eller cam-pusförlagd flexibel undervisning med olika vetenskapli-ga teorier som grund. Aspekter på likabehandling (jäm-likhet, jämställdhet och genus) behandlas liksom olikamedier som stöd för lärande. Kursen sammankopplarteori, praktisk tillämpning samt forskning och nya röngenom en mix av praktiska övningar och laborationer,pedagogiska teorier och aktuella seminarier.

Följande delkurser ingår:Delkurs 1: Medier och lärande, tre poäng Delkurs 2: Högskolepedagogik, fyra poängDelkurs 3: Pedagogiska seminarier, tre poäng

Delkurserna ett och två kan läsas och examineras sepa-rat. Delkurs tre kräver aktivt deltagande i fem seminari-er. För att erhålla kursbevis krävs att alla tre delkursernaär genomförda och godkända. För den som läser del-kurserna separat ges ett intyg för genomförd delkurs.Kursen genomförs på kvartsfart, dvs. ungefär en veckasheltidsstudier per månad under två terminer. Under åretexaminerades 30 deltagare.

Kompetenshöjning för campusövergripande utbildning ären nätbaserad utbildning motsvarande två veckor. Denär en introduktion till campusövergripande utbildningoch ger inom det egna ämnes- eller arbetsområdet engrund för arbetet med lärande, kunskapsutveckling ochundervisning med stöd av olika medier. Under året del-tog även bibliotekspersonal. Utbildningen kan ske heltvia WebCT. Fysiska träffar erbjuds vid behov. Underåret gjordes sex kursstarter med flexibel studietakt.Kursdeltagarna väljer ofta endast de kursmoment de harbehov av och under året inleddes därför en utveckling avvalbara moduler. De olika momenten kan sparas i enpedagogisk portfolio.

Under 2004 genomfördes en serie pedagogiska semi-narier på alla campus via bildkonferens. Seminariernabehandlade t.ex. betydelsen av dialog i nätbaserade kur-ser, bildmediet som stöd för lärande i flexibla kurser,arbetet med Mitthögskolans likabehandlingsplan, olikafaktorer som påverkar handledning, verktyget Byggarenför presentationer med ljud och bild för nätbaseradutbildning, Nätuniversitetets legala handbok, använd-ning av informationskällor på Internet samt hur olikaexaminationsformer påverkar lärande.

Sammanlagt deltog närmare 300 personer i semina-rierna. Antalet deltagare ökade påtagligt under året. Enorsak var kopplingen av seminarierna till kursen i hög-skolepedagogik, där aktivt deltagande i seminariernakrävdes.

Förutom den pedagogiska seminarieserien genom-fördes tolv lunchseminarier med internationella ochnationella seminarieledare. Seminarierna behandladeavgränsade ämnesområden eller förmedlade praktiskinformation. Intresset för dessa seminarier minskadeunder året medan intresset för workshops ökade, särskiltde som behandlade pedagogisk och teknisk användningav WebCT. Sju sådana seminarier genomfördes.

Flexwebben är Mitthögskolans webbaserade lärome-del och stöd för de medarbetare som är involverade iflexibel nätbaserad utbildning. Under året gjordes engenomgripande revidering och flexwebben utökadesmed funktioner och stöd även för studenter.

Bibliotek

Biblioteket skall, i samverkan med nationella och interna-tionella bibliotek, ge biblioteksservice till Mitthögskolansstudenter och anställda samt till allmänheten.Mitthögskolan ger biblioteksservice genom egna biblioteki Sundsvall och Östersund, genom Sambiblioteket iHärnösand och, i samverkan med Umeå universitets-bibliotek, i Örnsköldsvik.

Högskolestyrelsen tillsatte i februari 2004 en biblio-teksutredning med uppdrag att utreda innehåll och orga-nisation för ett modernt och kostnadseffektivt bibliotek ien multicampushögskola. En slutrapport överlämnades ioktober och i denna konstateras bl.a. att Mitthögskolansbibliotek inte avviker nämnvärt från svenska universitets-och högskolebibliotek avseende kostnader och tjänstepro-

Sökande till resp kurs Utfärdade kursintyg 2004kvinnor män Registr. kvinnor män Totalt

Kurs 03-04 5p (avslutad) 26 8 18 24 6 11 17Kurs vt 04 5p (avslutad) 26 6 20 22 2 11 13Kurs 04-05 10p (pågår) 57 33 24 53Antal 109 47 62 99 8 22 30

Tabell 34 Personal som gick pedagogisk utbildning 2004

37

duktion. Det verkar vara ett av Sveriges bättre bibliotek isin funktion som studenternas arbetsplats. Det finns dockindikationer på att Mitthögskolans bibliotek ligger efterandra bibliotek avseende förvärv och framförallt innehavav databaser.

Utredningen föreslog bl.a. följande åtgärder:• Ett bättre system för verksamhetsstyrning och kom-

munikation kring budgetprocessen. • En uthållig satsning på databaser, inklusive fulltext-

material.• Utarbetande av konkreta förslag rörande Mitt-

universitetets framtida vetenskapliga publicering ochdeltagande i nationella verksamheter på området.

• Tydliggörande av högskolans ambitionsnivå avseendeskrivarbetsplatser och datorarbetsplatser för studenter.

Anslaget till biblioteket fastställdes i högskolestyrelsensbeslut i oktober 2003, Uppdrag till huvudområden, lärar-utbildningsnämnd, bibliotek och förvaltning budgetåret2004. En reduktion av anslaget till biblioteket verkställdesgenom minskningar av personal och öppethållande för attmöjliggöra fortsatta förvärv av media i samma omfattningsom tidigare. Därefter har ett beslut om en riktad satsning

på databaser fattats. Bibliotekets lokalytor har, på sammasätt som högskolans hela lokalbestånd, granskats ochbedömts i lokalkostnadsutredningen.

Projektet Jourhavande bibliotekarie, som initierats avMitthögskolan och finansierats av Nätuniversitetet ochBibsam slutfördes under året. I projektet harMitthögskolan och Högskolan i Jönköping, KTH samtLunds universitet samverkat. Inom projektet utveckladesen pedagogisk chattjänst, där studenter och personal kanfå personlig hjälp och vägledning vid informationssök-ning. Mitthögskolan avser att delta i den nationella fort-sättningen av projektet.

Under 2004 var nettoökningen av beståndet knappt11 100 volymer och det totala antalet volymer var222 000 vid slutet av året. Drygt 249 000 utlån registre-rades, vilket var en ökning med cirka sex procent jämförtmed föregående år och en ökning med 27 procent jäm-fört med 2002.

För andra året visar den nationella statistiken för fjärr-lån ett nettoöverskott för Mitthögskolan, dvs. fler böckerlånas ut till andra bibliotek än vad som lånas in.

Antal lån per student, vilket är ett grovt mått ökademellan 2002 och 2004 från 20 till 22.

2001 2002 2003 2004Anslag Mkr, exkl. lokalkostnad 23,0 23,0 24,2 23,8% av beräknade kostnader vid 4,3 % 4,3 % 3,3 % 3,2 %beslutstillfället (exkl. lokalkostnader)

Lokalkostnad Mkr 9,5 11,4 8,9 16,2% av total lokalkostnad 8,4 % 10,1 % 7,8 % 14,3%

Tabell 35 Anslag till biblioteket, lokalhyror samt investeringar

Härnösand Sundsvall Örnsköldsvik Östersund Totalt

Öppet tim/vecka 51 52 40 52 Antal studerande 1) ht 2 681 3 435 582 4 640 11 338Antal sittplatser 2) 450 340 160 396 1 346Studerande/sittplats 3) 6 10 4 12 8Anställda vid bibl. 11 13 1 15 40 Volymer totalt 66 700 65 300 13 100 76 900 222 000Utlån 4) 67 185 79 518 10 900 102 411 249 114Planlagd undervisning klocktimmar 54 5) 220 53 262 589Antal undervisade 433 1 408 266 1 624 3 731

1) FFG eller FO. Data ur Ladok 6 oktober. Ortsoberoende studenter har fördelats lika på orterna.2) Inklusive sittplatser i datorsalar och grupprum. I Sambiblioteket har alla sittplatser och fåtöljer utom programsalen inräknats.3) Totala antalet låntagare i Sambiblioteket är ca 10 000, och i Örnsköldsvik 600.4) Inklusive läsesalslån och fjärrlån, exklusive biblioteksadministrativa lån (också för 2002 och 2003).5) I Härnösand har prövats en kombination av drop-in och planerad undervisning.

Tabell 36 Statistik för bibliotekets verksamhet 2004

38

Internationellt utbyte

Initiativ och ansvar för Mitthögskolans internationellautbyte av studenter och lärare, inklusive samarbetsavtaloch marknadsföring, ligger på institutionerna som haregna internationella handläggare/koordinatorer som sam-ordnare. Det internationella sekretariatet, IS, inom för-valtningen handlägger student- och lärarutbyten och sam-ordnar de åtta institutionernas verksamhet. Samordningeninnefattar löpande information via hemsida och e-postsamt regelbundna möten med information kring program,förmedling av nyheter och diskussion av aktuella frågor. ISär också högskoleledningens organ för internationella frå-gor, de ansvarar för högskolegemensamma bilaterala avtaloch för inrapportering till olika EU-program. Övergripan-de frågor vad gäller forskning, student- och lärarutbytendiskuteras i en referensgrupp.

Följande exempel belyser arbetet på institutionsnivå:• Inom lärarutbildningen ökade förfrågningarna om

utbytesstudier och utlandsförlagd verksamhetsförlagdutbildning.

• Vårdutbildningarna har flera etablerade nätverk, bl.a.med Arkhangelsk i Ryssland. En distanskurs i HealthPromotion annonserades så att studenter frånArkhangelsk kunde söka. Under 2004 kom en gruppprimärvårdsläkare och sjuksköterskor från Arkhangelskför en intensivkurs, i samarbete med landstingetVästernorrland.

• De tekniskt-naturvetenskapliga institutionerna har engemensam internationell koordinator. En grupp lära-re därifrån har besökt ett flertal europeiska partner-universitet.

Internationalisering på hemmaplanMitthögskolan har ett relativt stort utbud av kurser påengelska, tillgängliga såväl för utländska som svenska stu-denter. Utländska studenter integreras så långt som möj-ligt med svenska studenter, t.ex. i grupparbeten. Forskar-

studerande uppmuntras att medverka i internationellakonferenser med papers och posters för att utveckla sittinternationella kontaktnät. De stora projekt som finnsinom Mitthögskolans forskningsprofiler, t.ex. Skogen somresurs och Digitala samhällen, har utbyggda internatio-nella kontaktnät såväl mot akademi som mot industri ochdär arbetar doktoranderna i internationella forsknings-miljöer. Gästföreläsningar med besökande lärare/forskareannonseras till både personal och studenter.

Institutionerna anordnar årligen tillsammans med ISinternationaliseringsdagar, med föreläsningar av såväl inrestasom egna lärare/forskare med utbyteserfarenheter. Svenskautbytesstudenter och inresta studenter medverkar också.

Mitthögskolan startade 1997 programmet Interkulturelloch internationell socionomutbildning. Praktikplatser fördetta utbildningsprogram finns i hela världen och institutio-nen arrangerar årligen en internationell dag.

Antal individer Antal helårsstudenterUtresande studenter 2000 2001 2002 2003 2004 2000 2001 2002 2003 2004EU-program 92 64 61 40 42 45 33 28 20 20Nordplus 9 7 2 5 4 3 2 1 1 1Bilaterala avtal 40 43 36 7 16 20 22 18 4 7Praktik 62 52 61 78 71 27 23 25 32 31Övrigt 41 36 16 11 14 19 16 8 5 9Summa 244 202 176 141 147 114 96 80 63 67Inresande studenterEU-program 106 167 146 149 151 56 72 85 86 85Nordplus 31 14 9 2 5 9 4 4 1 1Bilaterala avtal 9 11 13 7 7 4 5 7 3 4Övrigt 20 21 12 15 35 8 9 7 6 18Summa 166 213 180 173 198 77 90 103 96 108

Tabell 37 Antal ut- och inresande studenter

250

200

150

100

50

02000 2001 2002 2003 2004

Inresande studenterUtresande studenter

Hst

Diagram 5 Ut- och inresande studenter 2000–2004

39

StudentmobilitetMitthögskolan tog 2004 emot 198 inresande studenter, bådeavtalsstudenter och så kallade free movers. Det var 147 stu-denter som åkte från Mitthögskolan till andra länder. Detmest utnyttjade avtalsstipendiet var det EU-finansieradeErasmus/Socratesstipendiet som täcker både student- ochlärarutbyten. Nordplusstipendiet, Nordiska ministerrådetsutbytesprogram, stödjer bl.a. kursutveckling, lärarutbytenoch studerandeutbyten inom Norden. År 2004 valdeMitthögskolan därutöver att delta i stipendieprogrammetNorth2North, ett Mobility Programme för så kallade cir-cumpolar studies vilket riktar sig till nordliga universitetoch högskolor inom det arktiska universitetet (Uarctic)och administreras av Svenska Institutet.

Mitthögskolan skickade ut studenter inom MinorField Studies, MFS, SIDAS program för att öka kunska-perna om Afrika bland svenska studenter och lärare.Mitthögskolan beviljade 2004 fyra MFS-stipendier.

Antalet inresande studenter från EU-länder ökade2004. Enkäter visar att dessa studenter sätter värde påMitthögskolan. De trivs i miljön, tycker att högskolan ärmodern med kompetenta lärare och upplever sig få denhjälp de behöver. Mitthögskolan använder sig för de inre-sande studenterna av ECTS, European Credit TransferSystem, DS, Diploma supplement.

Free moversMitthögskolan märkte 2004 ett ökande intresse från s.k.free movers, de flesta från Asien och Afrika samt frånIndien. De lockas av Sveriges fria utbildning och denhöga utbildningskvaliteten. Ett ökat antal free moversställer krav på såväl utbildningar, lärare, studenter som påadministrativa insatser. Mitthögskolan inrättade hösten2003 en arbetsgrupp som föreslog förenklad handlägg-ning och en renodlad antagningsprocess för alla inresandestudenter. Mitthögskolan hade drygt 800 ansökningarfrån free movers under 2004. Endast fem procent av dessapåbörjade studier vid Mitthögskolan.

EILCInstitutionen för humaniora genomförde sommaren2004 Erasmus Intensive Language Course, EILC. Dennaintensivkurs i svenska omfattar tre veckor och ges medEU-finansiering till inresande Erasmus-studenter somskall läsa vid Mitthögskolan. EILC-kursen är uppskattadeftersom studenterna både lär sig mycket svenska på korttid och får inblick i svensk kultur. Några studenter valdeefter EILC-kursen att läsa kurser på svenska istället försom planerat på engelska.

Lärar- och forskarmobilitetDet internationella utbytet inom forskning och forskar-utbildning har under de senare åren utvecklats i takt medatt forskning och forskarutbildning utvecklats. Forskar-mobiliteten ökade t.ex. med mer än 50 procent mellan2003 och 2004.

Läsåret 2004 genomfördes endast sjutton lärarutbyteninom ramen för Eramus/Socratesstipendiet. Orsakerna ärsäkert flera. Inför ett lärarutbyte ska den utresande lärarenförbereda sig, samtidigt som han eller hon ska sköta sittordinarie arbete. Språket kan vara en barriär. Under utby-testiden finns kanske ingen vikarie/ersättare vilket görarbetsbördan tung vid återkomsten. Ju färre lärarutbytenMitthögskolan har desto lägre blir anslaget frånErasmus/Socrates kommande år. Detta kan i förlängning-en medföra att Mitthögskolan har lärare som vill åkautomlands men inga ekonomiska medel för detta.

Följande tabell redovisar lärar- och forskarmobilitetmätt i månader 2003 och 2004. Den baseras på uppgifteri enkäter och forskningsdatabas. Utresande forskare harökat såväl inom humanvetenskap som naturvetenskapoch teknik och inresande forskare har ökat markant,främst inom teknik men också inom humanvetenskap.Utbytet sker främst inom ramen för forskningsprojekt.

Lärare Forskare Forskarstud.2003 2004 2003 2004 2003 2004 Länder 2004

UtresandeNaturvetenskap - - 2 8 2 - Kanada Frankrike Polen Schweiz

Tyskland USA Irland Danmark Finland Teknik 2 - 2 1 - 4 Danmark NorgeHum/Sam/Vård 5 7 6 15 3 2 Storbritannien Norge Portugal Finland

Irland Australien Tyskland Schweiz Japan

InresandeNaturvetenskap - - 44 27 - 4 Kina Tyskland USA JapanTeknik - - - 43 - - Kina Tyskland Hum/Sam/Vård - 2 4 12 15 6 Storbritannien Polen Frankrike Finland

Tyskland Norge Kanada Japan

Tabell 38 Lärar- och forskarmobilitet, månader

40

• Humanioraämnena har kontaktytor mot arkiv och muse-er. Ett exempel på samarbetet är det EU-finansierade pro-jektet kring Industrisamhällets kulturarv och historia.

Samverkan för rekrytering av studenterÖppet hus på Mitthögskolans alla campus anordnades förandra året. Sammanlagt deltog 2000 personer varav 1200åhörde ca 50 föreläsningar. Det var ca 100 företag somkom till Öppet hus.

Projektet STEGET avslutades under 2004. Projektetsövergripande målsättning var att i samverkan med närings-livet utveckla lärcentra för att höja utbildningsnivån hosinvånarna och därmed utveckla näringslivet i kommunerna. Mitthögskolan deltog i ledningsgrupper för ett 20-talKvalificerade Yrkesutbildningar, KY, företrädesvis iStockholm och i Mittregionen. Utbildningarna 2004innefattade vård, turism och IT.

Exempel på samverkan inom grundutbildningenUtbildningsprogrammen i socialt arbete omfattar två prak-tikterminer med ca 300 studenter per år på 15 veckors prak-tik i Sverige och ca 60 studenter per år i praktik utomlandsunder 20 veckor. Det finns kontrakt med kommuner ochlandsting runt om i Sverige liksom med universitet och prak-tikansvariga främst i Afrika och Sydamerika samt i Indien.

Projekt Programstödsgrupper har som mål att utveckla enarbetsmodell som knyter Mitthögskolans utbildningar tilldet regionala näringslivet och leder till ett ökat kunskapsut-byte mellan högskola och näringsliv. Parallellt genomförs enförnyelse av utbildningsprogrammen i högskolan som bl.a.innefattar fler företagsförlagda moment.

Civilingenjörsstuderande vid Mitthögskolan skall ges möj-lighet att ha en mentor under studietiden. Syftet är att ge stu-denten en smidig övergång mellan studentliv och näringslivsamt att generera impulser som utvecklar utbildningen.Mentorerna får tillgång till forskningsrön, kontakter med pre-sumtiv arbetskraft och information om olika utbildningar.

Utbildningsprogrammet Beteendevetenskap och datahade 2004 ett 70-tal företag som samarbetade med pro-grammet i syfte att knyta utbildningens innehåll till arbetsli-vet. Studenterna skriver uppsatser på B- och C-nivå utifrånarbetslivets problemställningar och får därigenom relevantyrkespraktik.

Lärarutbildningens verksamhetsförlagda del, VFU, är till80-85 procent förlagd till regionen i något av

Kunskapsutbyte med omgivande samhälle

De största satsningarna på kunskapsutbyte med omgivan-de samhälle sker i stora forskningsprojekt och genominsatser i grundutbildningen. EU-finansierade och andraexternfinansierade projekt förutsätter företagsmedverkan.Utbildningarna till bl.a. sjuksköterska, lärare och socio-nom genomförs i nära kontakt med kommuner och lands-ting. I regleringsbrevet förutsätts att högskolorna deltar iarbetet med t.ex. de regionala tillväxtprogrammen.

Mitthögskolan lämnade 2003 en separat rapport tillregeringen, Mitthögskolans samverkan och kunskapsutbytemed omgivande samhälle. I denna framhålls bl.a. bristenpå resurser för samverkansuppgiften. Externa medel kansökas, men när projekttiden är slut finns likafullt inte enlångsiktig finansiering för att driva angelägna projekt vida-re och uppnå tillväxt. Statsmakterna måste, enligtMitthögskolans uppfattning, skapa externa incitamentoch därmed bättre möjligheter för universitet och högsko-lor att arbeta med samverkansuppgiften.

Högskoleverkets rapport från den nationella utvärde-ringen av samverkansuppgiften redovisades i december2004. Arbetet med Mittuniversitetets handlingsplan församverkan kommer därför att inledas först under 2005.

Samverkan inom forskningenMitthögskolans forskningsverksamhet sker i första hand igemensamma projekt där externa organisationer deltar.Nedan följer några exempel på samverkan från olika delarav verksamheten:• Samverkan med alla större aktörer inom det skogsin-

dustriella området sker inom Fibre Science andCommunication Network, FSCN.

• Inom medie- och kommunikationsvetenskap ärDemokratiinstitutet ett exempel på långsiktig verksam-het. Konferenser som Communicare och Demokrati-veckan är mer publika verksamheter.

• Uppbyggnaden av forskningsprogrammet Network forProcess Intelligence, NPI, är initierat av företagenM-Real och EUROCON.

• Företagsekonomiskt forskningsforum syftar till att stär-ka den regionala konkurrenskraften i dialog med när-ingslivet.

• Socialt arbete är per definition ett ämne som forskarkring det sociala arbetes tillämpning i nära anknytningtill det sociala arbetets praktik.

• Inom området vård- och hälsoveten-skap finns på liknande sätt samarbetemed närsamhället. Centrum för social-försäkringsforskning, CSF, är ett nät-verk av forskare och praktiker.

Indikatorer STEGET Vt 2004 Ht 2004 FörändringAntal personer som studerar grundläggande eller gymnasial behörighetsgivande utbildning 517 667 29%Antal personer i uppdragsutbildning eller kompetensutveckling 103 337 227%Antal personer vid KY, påbyggnadsutbildning etc. 46 49 6,50%Antal personer vid LärCentrum som studerar vid universitet och högskola 400 456 14%Summa antal 1066 1509 42%

Tabell 39 Indikatorer för Projekt STEGET

41

AffärsutvecklingMitthögskolan hade under året kontinuerliga möten medAlmi företagsbyggarna och Åkroken Sience Park och fickfortlöpande information om arbetet i Connect Nord.Totalt fördelades 650 tusen kronor från Nutek till BusinessIncubator och Åkroken Sience Park för arbete med affärs-rådgivning, inspiration och entreprenörskap.

I Venture Cup Nord deltog 206 personer med 115olika affärsidéer, att jämföra med 164 personer och 87 idéerförra året. Nära hälften av deltagarna var studenter, 17 pro-cent var forskare/doktorander och 38 procent av deltagar-na var utan anknytning till lärosätena. Av det totala antaletdeltagare var 17 procent kvinnor. En tredjedel av de pre-senterade affärsidéerna kom från Mitthögskoleregionen.

SamverkansavdelningenSamverkansavdelningen, SAM, är en resurs för Mitthög-skolans ledning och institutioner med uppgift att skapaoch stärka samverkan mellan Mitthögskolan och närings-liv/samhällsorgan. Till uppgifterna hör också att stöttainstitutioner och forskare i ansökningar till EU Mål 1, till6:e ramprogrammet till regionala, lokala och nationellafinansieringsorgan.

Avdelningen arbetade med lärarkonferensen för natur-vetenskap och teknik, Mittnot, med den årliga FSCN-konferensen om forskning kring Skogen som resurs, medkonferensen Insikt och utsikt samt med förberedelser införkonferensen HSS 05, Högskola och Samhälle iSamverkan.

Förutom de vardera två mötena i Mittforum ochMittföretagsforum hölls under året ett antal möten medFörsvarsskolorna i Östersund för att dokumentera densamverkan som finns på Campus Östersund. Avdelningen

deltog i och bevakade arbetetmed RTP, de regionala till-växtprogrammen, i de bådalänen.

KvalitetsbedömningUnder året utvärderades sam-verkansarbetet av Utbild-ningsdepartementet, Hög-skoleverket och RRV. Dennanationella kvalitetsbedöm-ning utföll väl för Mitt-högskolans del.

Utvärderingen visar, attintegrationen av samverkans-arbetet med utbildning ochforskning generellt måste ökaytterligare. Det påtalas ocksåett behov av förändring avsamverkansorganisationen pålärosätena, bl.a. föreslås Sam-verkansråd där ledning, fakul-teter, institutioner och förvalt-ning är representerade.

Mitthögskolans partnerområden. Alla lärarutbildningar ilandet har idag skapat partnerskolsystem och lokala avtalmed förskolor/skolor i närområdet, vilket gör det svårt attplacera studenter utanför Mitthögskolans region.

UppdragsutbildningAntalet uppdragsutbildningar fortsatte att minska. Från enredan låg nivå halverades verksamheten under 2004.Orsakerna är dels ett minskat antal inkommande förfråg-ningar, dels ett minskat antal avslut på offerter.

Följande röster kommer från institutionerna:• Omstruktureringarna har inneburit en så stor arbets-

belastning på kvarvarande personal att det inte varitmöjligt att avsätta arbetstid för utveckling och mark-nadsföring.

• Den blygsamma omfattningen kan förklaras av densvaga konjunkturen i databranschen.

• Under 2004 hade institutionen för socialt arbete upp-dragsutbildningar inom socialt behandlingsarbete,inom missbruksområdet samt i systemteoretisktarbetssätt.

• Uppdragsutbildningen minskar, vilket är ett nationelltdilemma orsakad av kommunernas svaga ekonomi.

• Institutionen för humaniora erbjuder uppdragsutbild-ningar i bl.a. teknisk engelska, språkdidaktik, detmångkulturella Sverige, franska, norrländsk historia,kreativt skrivande och svenska för invandrare. Utbudetresulterade dock inte i några uppdrag.

Tabell 40 Avtalade externa uppdrag

Tabell 41 Sammanställning av indikatorer för samverkan

Antal Omsättning tkr Helårsstudenter 2002 2003 2004 2002 2003 2004 2002 2003 2004

Uppdragsutbildning poänggivande 37 43 21 8 500 7 500 3200 155 103 70Övrig uppdragsutbildning 26 16 13 1 800 2 100 1300Övriga uppdrag 57 7 8 5 200 1 500 500Summa 120 66 42 15 500 11 100 5 000 155 103 70

2002 2003 2004 avtal avtal avtal

Indikatorer antal milj.kr antal milj.kr antal milj.krUppdragsforskning 21 6,2 25 7,5 4,3Upppdragsutbildning 63 10,3 58 9,6 4,5Utredningar (uppdrag) 57 5,2 7 1,5 0,5Företagsdoktorander (nya) 3 1,5 –Affärsutveckling 47 3,0 47 2,2 25 2,0Fadderföretag 150 2,5 93 0,5 6 0,5Ex-jobb/C-uppsatser 70 0,8 42 0,2 68 0,5Kompetensförstärkning 10 2,0Mötesfora (kontaktaktiviteter) 9 15Medelsansökningar 22 7 10Arbetsgivare feriearbeten 40 70 80 0,5Totalt 31,5 21,5 12,8

42

Lärarutbildningen vid Mitthögskolan samarbetade inomlärarutbildningskonventet kring utformningen av exa-mensbevis. Konventet behandlade också validering av all-männa kunskaper och yrkeskunskaper vid antagning tilllärarutbildning i gymnasieskolans yrkesämnen. Mitthög-skolan deltog i den arbetsgrupp som utsetts för att beredaBolognaprocessen inom lärarutbildningsområdet.

Inom Mitthögskolans utbildningsvetenskapliga insti-tution finns ett Centrum för skol- och kvalitetsutveckling,CSKU, i vars uppdrag alla institutioner kan medverka.RUN samarbetar med detta centrum för attMitthögskolan ska kunna samordna önskemål om utveck-ling och forskning från parterna. Centrumet hanteradeunder året omkring 40 skolutvecklingsprojekt med totalt3 000 deltagare. Exempel på projekt är:

• Kvalitetsutbildning i Hälsinglands kommuner somMyndigheten för skolutveckling har upphandlat för ca540 yrkesverksamma lärare. Uppdraget redovisades iform av en skriftlig slutrapport för varje kommun idecember 2004.

• Ljusdals kommun upphandlade en kurs i Pedagogiskpåbyggnad för barnskötare, 20 poäng. Kursen startadeht 2004 och avslutas vt 2007.

• Ett annat stort projekt som kommunerna i Härnösand,Kramfors, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik upp-handlade är Kompetenshöjande utbildning för icke behö-riga lärare. Utbildningen är processinriktad och bestårav totalt 26 halvdagsträffar under tre terminer.

• Försvarshögskolan har under några år upphandlatMilitär högskolepedagogik. Under året genomfördes dennittonde kursen med 33 deltagare från hela Sverige.

• Centrumet har på uppdrag från samverkansavdelning-en utbildat lärare på institutioner som bedriver upp-dragsutbildning.

Arbete för lika villkor

Kraven i såväl lagstiftning som regleringsbrev vad gällerdiskrimineringsfrågor ökar successivt. Mitthögskolans rådför lika villkor intensifierade arbetet under året och lokalakontaktpersoner finns nu på alla utom två institutionerliksom inom förvaltning och bibliotek. Till detta kommerJäMå-studenter, vilka också fungerar som kontaktpersoneri organisationen. Resurspersoner med särskild språk- ochkulturkunskap, vilka arbetar i ett nätverk, skall kunna fun-gera som exempelvis faddrar under kortare eller längre tideller som tolkar.

Vid åtta av tio organisationsenheter finns lokala planerför arbetet för lika villkor. Det högskoleövergripande arbe-tet inriktades under året främst på att öka kunskapengenom öppna föreläsningar och seminarier. Studenter ochpersonal informerades vid bl.a. introduktionsdagar, arbets-platsträffar och i undervisningen.

Fora för samverkan i regionen

Mitthögskolan deltar i och arrangerar ett antal gemensam-ma arenor och mötesfora i regionen. Det finns tre formel-la fora, Mittforum, Mittföretagsforum samt RUN, regio-nalt utvecklingsnätverk vid lärarutbildningen.

Mitthögskolan arbetar också med de regionala tillväxt-programmen, RTP, i Jämtlands och Västernorrlands ländär lärare och forskare deltar i styr- och arbetsgrupper påolika nivåer. Mitthögskolan är representerad i de bådalänens kompetensråd och har initierat referensgrupper föruppdragsutbildning i campuskommunerna. Det finnsockså ett antal fora med specifika inriktningar. Se ocksåsamverkansrapporten från 2004.

MittforumMittforum är en mötesplats mellan Mitthögskolan ochoffentlig sektor i regionen i vilken ingår länsstyrelserna ochlandstingen i Jämtlands och Västernorrlands län, campus-kommunerna med flera kommuner i regionen. Under åretgenomfördes i denna gruppering två möten därMitthögskolan informerade om sin verksamhet.

MittföretagsforumMittföretagsforum är en ideell förening där högskolan,regionens företagare, Svenskt näringsliv, Företagarnasriksorganisation och Handelskammaren träffas. Även idenna konstellation genomfördes två möten där struk-turförändringar inom grundutbildning och forskningdiskuterades och information lämnades om åtgärderhögskolan vidtagit för att uppnå en ekonomi i balans.Andra diskussionsämnen var konsekvenser av komman-de universitetsstatus och förslaget till ny struktur förMitthögskolans tekniska utbildningar.

Samverkan inom lärarutbildningenRUN, det regionala utvecklingsnätverket mellan Mitt-högskolan och regionens kommuner (Västernorrlands län,Jämtlands län och Hälsingland), har under året fortsatt sittnätverksbyggande med två tvådagarskonferenser. Teman förde regionala konferenserna var Skolutveckling via läroplans-utveckling eller indikatorstyrning och Skolans ledarskap.

Samverkan för pedagogisk utveckling, SAMPU, är ettnorrländskt organ för samverkan om lärarutbildning ochskolutveckling för lärarutbildningarna vid Luleå tekniskauniversitet, Umeå universitet och Mitthögskolan med deanknutna länens regionala utvecklingscentra eller nätverk,länens kommunförbund, Myndigheten för skolutvecklingoch Skolverket. Under året etablerades detta samverkansor-gan vilket kommer att innebära en bättre samordning avundervisningsutbud i små ämnen och yrkeslärarutbildning.

Mitthögskolans lärarutbildning ingår i den referens-grupp som Myndigheten för Sveriges nätuniversitet skapati samverkan med universitet och högskolor i syfte att främ-ja utvecklingen av IKT-stödd distansutbildning. Referens-gruppen är en informationslänk mellan lärarutbildningenoch myndigheten.

43

Förutom förmedling av kunskap om diskrimineringsfrå-gor innefattade arbetet en rad kontakter med studenteroch anställda, vilka upplevde sig kränkta eller trakasseradepå grund av kön, etnicitet eller funktionshinder. I två fallblev Mitthögskolan anmäld till Handikappombuds-mannen, HO, av studenter. Ärendena handläggs för när-varande av HO. Ett handlingsprogram mot diskrimine-ring och trakasserier remissbehandlades under hösten ochskall föreläggas universitetsstyrelsen i februari 2005.

De fyra ombudsmännen JämO, HomO, HO och DOgenomförde under året en granskning av hur lärosätenalever upp till lagen om likabehandling av studenter i hög-skolan. Granskningen följdes av en utdragen skriftväxlinginnan ombudsmännens synpunkter kunde tillgodoses. Idecember avslutades granskningen då DO godkändeMitthögskolans arbete inom området.

Mitthögskolan arbetar med jämställdhets- och övrigadiskrimineringsfrågor inom flera områden. Från grundut-bildningen finns följande exempel:• Män är underrepresenterade i lärarutbildningen.

Mitthögskolan samverkade för sjätte året medArbetsförmedlingen i projektet Fler män i skolan. Enutvärdering visade att projektet varit framgångsrikt uti-från sina intentioner. De män som började preparand-året genomförde i hög utsträckning lärarutbildningen.

• Qnet är ett nätverk för kvinnliga akademiker inomregionen och finns på alla campus. Under projekttiden2004-2005 inriktas Qnet på att synliggöra kvinnligaakademiker som en utvecklingsresurs samt på att stär-ka nätverket och den enskilda individen i Qnet.

• Fackverket – byggkvinnor i Jämtlands län är ett nätverkinom byggutbildning och byggbransch. Kvinnornaträffades kontinuerligt för kompetenshöjning och erfa-renhetsutbyte.

• Inom utbildningen i medie- och kommunikationsve-tenskap förs fortlöpande diskussioner om betydelsenav genusperspektiv, tolerans och respekt för demokra-tiska värderingar. Inom lärar-, socionom- och vårdut-bildningarna är genusperspektiv självklara inslag.

• Institutionen för vård- och hälsove-tenskap förberedde under året enenkätundersökning bland studen-terna avseende lika villkor.

• Genusmaraton, en presentation avforskning med ett genusperspektiv,genomfördes i februari som bildkon-ferens mellan Mitthögskolans cam-pus och Högskolan i Kalmar. Ett tju-gotal forskare vid Mitthögskolanpresenterade forskningsprojekt.

• En seminariedag med inriktningengenus och teknik anordnades i okto-ber i samarbete med bl.a. Technichusi Härnösand med målgruppen lärarevid högskolan men även andraintresserade deltog.

• Högskolestyrelsen fattade i december beslut om inne-håll, organisation och finansiering av Forum för genus-vetenskap.

Bland övriga insatser märktes t.ex.:• Fortsatt arbete med lönekartläggning bland

Mitthögskolans personal med ett omfattande arbeteför att utveckla en faktorplan och koda befattnings-grupper. Faktorplanen fastställdes under hösten.

• En förstudie om behovet av insatser för studenter medläs- och skrivsvårigheter genomfördes under hösten.

• Under hösten inleddes planering inför Mitthögskolansmedverkan i UR:s TV-programserie Kunskapsriket.Temat för det program som spelas in vid Mitt-universitetet i april 2005 blir Genus och kunskap.

• Mitthögskolan medverkar i det nationella IDAS-pro-jektet som syftar till att utveckla kvinnor som potenti-ella och nödvändiga förändringskrafter vid universitetoch högskolor.

Kvinnor i grundutbildningenAv Mitthögskolans 8 170 hst i grundutbildningen var5 332 eller 65 procent kvinnor. I programutbildningarnaökade andelen kvinnor till 70 procent. I civilingenjörsut-bildningarna ökade andelen kvinnor som en följd av atttvå nya program startades, Informationsteknologi ht 2003och Teknisk design ht 2004.

Andelen män bland beteendevetare och socionomerökade men hade med 14 procent en mycket låg nivå.Andelen män inom vårdutbildningar och lärarutbildning-ar har de sista fyra åren legat stabilt på 18 procent ochMitthögskolan utexaminerade bland de högsta andelarnamän inom vårdutbildning i landet.

Sammanfattningsvis konserverades under året det tra-ditionella utbildningsvalet ytterligare, men två nya utbild-ningar fick sökande från underrepresenterat kön.

Basårsutbildningar

Vårdutbildningar

Lärarutbildningar

Samhällsvetenskapliga utb.

Medieutbildningar

Beteendevetare och socionomer

Humanistiska utbildningar

IT-utbildningar (ej ingenjör)

Naturvetenskapliga utbildningar

Teknikerutbildningar

Civilingenjörsutbildningar

Ingenjörsutbildningar

0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %Andel män Andel kvinnor

Diagram 6 Könsfördelning i programutbildningarna (antal hst – se tabell 11)

44

Kvinnor bland Mitthögskolans medarbetareAv Mitthögskolans 913 anställda (personår) var 457, dvs.hälften kvinnor.

Andelen kvinnor bland professorer var under året sjuprocent mätt i personår, vilket är en minskning sedan före-gående år. Målet för andelen nyrekryterade kvinnliga lek-torer år 2004 inom humanvetenskapligt område var 44procent. Rekryteringen nådde 42 procent. Nytt mål för2005 fastställdes till 46 procent. Inom huvudområdenaturvetenskap, teknik och medier var målet satt till 27procent. Andelen nyrekryterade kvinnliga lektorer blevoförändrat 23 procent varför målet kvarstod för 2005.Målet för andelen kvinnliga adjunkter, 37 procent, nåddesinte (33 procent) varför samma mål gäller också för 2005.

Mitthögskolan gjorde ansträngningar på en generell nivå,t.ex. vid annonsering, för att nå en jämnare könsfördelningi lärargrupperna men också genom riktade insatser. Fyrakvinnliga lärare fick stöd för att kunna meritera sig i ämne-na data samt medie- och kommunikationsvetenskap.Sammanlagt avsattes 1,3 miljoner kronor. Detta motsvara-de drygt två procent av fakultetens anslagsmedel och 30procent av för lärare sökbara medel.

Andelen kvinnor bland de forskarstuderande är 43 pro-cent, vilket är en minskning sedan 2003. Andelen kvinnorbland dekaner och prefekter uppgår till 36 procent, vilketär samma andel som 2003. Om även rektor, prorektor, tfvice rektor och förvaltningschef räknas in bland lednings-personer blir andelen kvinnor i ledningen 43 procent.

2001 2002 2003 2004Ledningspersoner Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt Kvinnor Totalt KvinnorDekaner/Områdesordförande 3 0 3 0 3 0 3 0Prefekter 8 4 8 4 8 4 8 5Andel kvinnor 36% 36% 36% 45%

Högskoleledningen 4 2Totalt 15 7 47 %

Tabell 43 Könsfördelning för ledningspersoner vid Mitthögskolan (individer)

60 %

50 %

40 %

30 %

20 %

10 %

0 %Professor Universitets- Universitets- Forskar- Doktorand Annan

lektor adjunkt assistenter underv/forskande personal

2000 20022001 2003 2004

Diagram 7 Andel kvinnor i olika tjänstekategorier

Vetenskapsområde 2001 2002 2003 2004Naturvetenskapligt 39 % 38 % 46 % 43%Tekniskt 15 % 20 % 27 % 30% Hum-samhällsvetenskapligt 49 % 57 % 55 % 55% Mitthögskolan 42 % 45 % 44 % 43%därav antagna vid Mitthögskolan Naturvetenskap 50 % 37 % 44 % 44%Teknik 25 % 27%

Tabell 42 Andel kvinnor bland forskarstuderande, pervetenskapsområde

45

PersonårTjänstekategori 2001 2002 2003 2004Professor 21,5 32 33 35Universitetslektor 147 136 136 136Universitetsadjunkt 274 260 269 249Gäst/timlärare 3,5 0 0 0Forskarassistenter 0 4 5 7Summa lärare 446 432 443 427Övrig personalDoktorand 92 99 119 126Annan undervisande/forskande personal 81 86 81 68Teknisk personal 87 79 62 45Administrativ personal 203 216 205 205Bibliotekspersonal 43 46 43 42Summa övrig personal 506 526 510 486Mitthögskolan totalt 952 958 953 913

Tabell 44 Antal anställda per tjänstekategori 2 (personår)

Personal

Utveckling av personalvolymenAntalet anställningar vid Mitthögskolan minskade under2004 med 40 personår och antalet individer sjönk från1 077 år 2003 till 1 040 år 2004. Detta är en konsekvensav de uppsägningar som gjordes under 2003 och 2004.Totalt sades under denna period 72 medarbetare upp varav58 med tillsvidareanställning. Av de uppsagda var 53 lära-re och forskare, tre arbetade inom biblioteket och 16 varadministrativ personal, varav två på institutionsnivå.Uppsägningarna av bibliotekspersonal och administratörerslår först under 2005 igenom i personalstatistiken.

Under 2004 minskade mot denna bakgrund anställdaadjunkter med 20 personår och tekniskt-administrativpersonal med 17 personår. Undervisande och forskadepersonal minskade med 17 personår beroende på att forsk-

ningsprojekt, bl.a. med EU-finansiering, avslutades. Såvälantalet professorer som antalet doktorander ökade.

Personalomsättningen var nio procent under året.Riksgenomsnittet för högskolor och universitet var trettonprocent.

Mitthögskolans personal hade en medelålder på 45 år,vilket var densamma som vid andra lärosäten.Ledningspersonal har en lägre medelålder är riksgenom-snittet, 49 respektive 53 år. Lärare och forskare, vilka ingåri gruppen kärnkompetens, har med 45 år en medelålderöver riksgenomsnittet medan gruppen stödkompetens lig-ger som genomsnittet, 46 år. Personalen är förhållandevisjämnt fördelad mellan olika åldersgrupper med två till treprocent i pensionsavgångar per år under den kommandetioårsperioden.

Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning 2004: Professorsprogrammetutvecklades som planerat under året. Vid nyrekryteringanställdes i första hand lektorer inom både fakultet ochhuvudområde och ofta med fokus på forskningsprofilerna.Ett flertal av de nya lektorerna har avlagt doktorsexamenvid andra lärosäten men med finansiering frånMitthögskolan.

Inom naturvetenskapligt vetenskapsområde examine-rades den första egna doktoranden 2004. Den ökandegruppen egna doktorander är en rekryteringsbas för fram-tida lektorstillsättningar. För yrkesinriktade program fästesvid nyrekrytering av lärare stor vikt vid yrkeskompetens.

Kompetensförsörjning 2005: Forskningsprofilerna skallytterligare stärkas och ligger i fokus. Inom humanveten-skaplig fakultet kommer de ämnen som bedömts ha möj-lighet att starta forskarutbildning att prioriteras vid tilldel-

600

500

400

300

200

100

0Lärare*) Doktorander TA-personal Bibliotekspersonal

*inkl. annan undervisande och forskande personal

2001 20032002 2004

Antal

Diagram 8 Antal anställda i olika kategorier

2 År 2003 ingick i kategorin professorer 1,4 personår gästprofessor. År 2004 var motsvarande siffra 1,6 personår.

300

250

200

150

100

50

0-34 35-44 45-54 55-59 60- År

Antal

Lärarpersonal Doktorander BibliotekT/A-personal

Diagram 9 Personalens åldersstruktur 2004

46

ningen av forskningsresurser. Strävan är att avsätta särskil-da medel till docenter och doktorer så att de kan avsätta tidför att söka externa forskningsmedel. Resurser avsatta förforskarassistenter innebär möjligheter till forskning förnydisputerade.

Inom fakulteten för teknik, naturvetenskap och medi-er skall enligt plan 15 personer ta examen. Professors-programmet skall långsiktigt säkerställa kvaliteten i fors-kargrupperna och också föreslå förändringar för deprofessorstjänster där innehavaren går i pension.

Kompetensförsörjning 2006-2007: Under denna periodkommer ett fåtal forskarutbildningsämnen att inrättas.Resurser efterfrågas för nya professurer i anslutning tillsatsningen på civilingenjörsutbildningen och en samtidiguppbyggnad av forskarutbildning inom teknikområdet.Antal doktorsexamina på teknisk/naturvetenskaplig fakul-tet är planerade till 40. På den humanvetenskapliga fakul-teten kommer antalet professorstjänster att utökas samti-digt som doktorandanställningar ökar och en satsning görspå forskarassistentanställningar.

Samverkan med personalorganisationernaSamverkan med personalorganisationerna utgick frånavtalet Samverkan för utveckling. Såväl personalorganisa-tioner som arbetsgivare ser detta arbete på alla nivåer iorganisationen som betydelsefullt och där båda parter harverksamhetens utveckling i fokus.

Den centrala samverkansgruppen, CSG, gick underåret igenom de utredningar som genomfördes under åretinom ramen för omstruktureringsarbetet. CSG arrangera-de utvecklingsdagar för de lokala samverkansgrupperna föratt öka dialogen mellan olika grupper av medarbetare.

En av de större frågorna i samverkansarbetet var atthantera trygghetsmedlen, de s.k. 0,65- pengarna. De loka-la samverkansgrupperna ansökte till CSG om medel för attinleda ett aktivt utvecklingsarbete på den egna arbetsplat-sen under 2005.

ArbetsmiljöUnder 2004 förstärktes fokus på arbetsmiljöfrågorna. I bör-jan av året beviljades Mitthögskolan medel frånUtvecklingsrådet för att genomföra en kartläggning av denpsykosociala arbetsmiljön. Den är en del av Stressprojektet,som har målet att minska stressen i organisationen.Kartläggningen genomfördes i oktober 2004 som en web-benkät riktad till anställda på institutioner och bibliotek.Resultatet kommer i början av 2005 att återföras och hand-lingsplaner formuleras. Förvaltningen har under tre årgenomfört liknande enkäter, den senaste i maj-juni 2004.

Nytt för 2004 är att arbetsmiljöronden delats i en psy-kosocial och en fysisk rond. Enkäten motsvarar den psy-kosociala rond, vilken återkommande skall genomförasoch följas upp inom ramen för det systematiska arbetsmil-jöarbetet. Fastighetsavdelningen genomförde den fysiska

arbetsmiljöronden under mars/april, handlingsplaner upp-rättades och åtgärder genomfördes. Brandövningargenomfördes på samtliga orter och brister har åtgärdats.

Miljökommittén sammanträdde under året vid fyratillfällen. Miljösamordnarna, dvs. huvudskyddsombuden,träffade under året vid behov representanter från ledning-en för att diskutera arbetsmiljöärenden.

I maj anmäldes Mitthögskolan till Arbetsmiljö-inspektionen, AI, av miljösamordnarna. Under våren ochhösten lades stor möda ned på att i skrift formuleraMitthögskolans systematiska arbetsmiljöarbete och fram-tidsplaner. Mitthögskolan skickade ett svar till AI frånarbetsgivaren enbart, varpå AI begärde in kompletteringar.Därefter formulerade arbetsgivare och miljösamordnaretillsammans ett dokument med gemensamma underskrif-ter, vilket 1 december 2004 delgavs AI.

Ett nytt ramavtal avseende företagshälsovård upp-handlades och Mitthögskolan har nu tre olika leverantörerav företagshälsovård, beroende på campus. Detta ställerkrav på samverkan mellan myndighet och leverantörereftersom avtalen skall tolkas och efterlevas lika för allaanställda, oavsett stationeringsort.

SjukfrånvaroJämfört med 2003 ökade sjukfrånvaron något under2004. Underlag till diagrammen är hämtat frånArbetsgivarverkets tidsanvändningsstatistik för 2004.Mitthögskolan hade lägre sjukfrånvaro såväl 2003 som2004 jämfört med genomsnittet för de myndigheter somingår i denna statistik. Av samtliga anställda hade 77,5procent ingen sjukfrånvaro alls jämfört med 61,2 procentför de andra myndigheterna.

Den totala sjukfrånvaron i procent av tillgängligarbetstid var 4,7 procent för år 2004. Antal årsarbetare var938 och antal individer med sjukfrånvaro var 298.Långtidssjukfrånvaron (mer än 60 dagar) omfattade 81,3procent av den totala sjukfrånvaron. Korttidsfrånvaron varsåledes relativt låg och långtidsfrånvaron stod för huvud-delen av sjukfrånvaron.

Totalt var kvinnors sjukfrånvaro 5,8 procent och männens3,6 procent. Kvinnors sjukfrånvaro minskade jämfört med2003 medan den ökade för männen.

Sjukfrånvaron i åldersgruppen 30-49 år minskade jämförtmed 2003 medan den ökade i den äldre och i den yngreåldergruppen i diagrammet.

8 %

7 %

6 %

5 %

4 %

3 %

2 %

1 %

0 % –29 30–49 50–

Sjukfrånvaro i åldersgrupper i procentav tillgänglig arbetstid

2003 20042002

Diagram 11

8 %

7 %

6 %

5 %

4 %

3 %

2 %

1 %

0 %Kvinnor Män Total

2003 20042002

Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid

Diagram 10

48

EKONOMISK REDOVISNINGSammanställning av väsentliga uppgifter 49Resultaträkning 50Balansräkning 51Anslagsredovisning 52Finansieringsanalys 53Förändring av likvida medel 54Noter 55

49

Sammanställning av väsentliga uppgifter (tkr)

04-01-01 03-01-01 02-01-01 01-01-01 00-01-0104-12-31 03-12-31 02-12-31 01-12-31 00-12-31

Låneram- beviljad 180 000 185 000 180 000 165 000 160 000- utnyttjad 126 829 139 431 145 390 145 212 117 421

Kontokredit hos RGK- beviljad 58 580 59 381 60 903 56 417 56 264- utnyttjad 0 0 0 0 0

Räntekonto- räntekostnader 0 0 0 0 0- ränteintäkter 2 837 755 2 790 2 760 1 543

Avgiftsintäkter 31 389 32 782 34 561 105 338 99 151

Avgiftsintäkter (prognos 1) 20 680 27 000 25 000 110 000

Anslagskredit ET ET ET ET ET- beviljad- utnyttjad

Anslagssparande 14 283 61 591 49 261 154 130 89 939

Arbetskraft- antalet årsarbetskraft 913 953 958 952 1 030- medelantalet anställda 1 051 1 049 1 055 1 082 1 088

Driftkostnad per årsarbetskraft 810 757 713 694 659

Årets kapitalförändring 30 149 18 689 -5 432 -6 330 -28 921Balanserad kapitalförändring 9 222 -9 468 -4 036 2 294 31 215

1. Avser prognos i regleringsbrev

50

Resultaträkning

Verksamhetens intäkter Not 2004 2003Intäkter av anslag 617 974 598 045Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 31 389 32 782Intäkter av bidrag 2 172 918 168 542Finansiella intäkter 3 2 882 830Summa intäkter 825 163 800 199

Verksamhetens kostnaderKostnader för personal 4 -488 556 -467 449Kostnader för lokaler -120 810 -124 095Övriga driftskostnader -130 051 -130 121Finansiella kostnader 5 -6 650 -7 658Avskrivningar och nedskrivningar -48 947 -52 112Summa kostnader -795 014 -781 435

Verksamhetsutfall 30 149 18 764

UppbördsverksamhetIntäkter av avgifter m.m. samt andra intäktersom inte disponeras av myndighetenIntäkter av uppbörd 10Medel som tillförts statsbudgeten frånuppbördsverksamheten -10Saldo uppbördsverksamhet 0 0

TransfereringarMedel som erhållits från myndigheterför finansiering av bidrag 2 923 4 442Övriga erhållna medel för finansieringav bidrag 308 281Lämnade bidrag -3 231 -4 798Saldo transfereringar 0 -75

Årets kapitalförändring 6 30 149 18 689

51

Balansräkning

TILLGÅNGAR Not 2004-12-31 2003-12-31Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling 1 810 1 236Summa immateriella anläggningstillgångar 1 810 1 236

Materiella anläggningstillgångarFörbättringsutgifter på annans fastighet 24 780 28 511Maskiner, inventarier, installationer m.m. 136 220 155 672Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 0 4 083Summa materiella anläggningstillgångar 7 161 000 188 266

FordringarKundfordringar 3 057 3 988Fordringar hos andra myndigheter 12 518 11 293Övriga fordringar 370 906Summa fordringar 15 945 16 187

PeriodavgränsningsposterFörutbetalda kostnader 30 118 30 296Upplupna bidragsintäkter 77 554 85 095Övriga upplupna intäkter 63 1 236Summa periodavgränsningsposter 8 107 735 116 627

Avräkning med statsverketAvräkning med statsverket -14 283 -61 601Summa avräkning med statsverket 9 -14 283 -61 601

Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgäldskontoret 10 153 806 134 070Kassa, postgiro och bank 8 19Summa kassa och bank 153 814 134 089

SUMMA TILLGÅNGAR 426 021 394 804

KAPITAL OCH SKULDER Not 2004-12-31 2003-12-31Myndighetskapital

Statskapital 580 37Donationskapital 34 34Balanserad kapitalförändring 11 9 222 -9 468Kapitalförändring enligt resultaträkningen 11 30 149 18 689Summa myndighetskapital 12 39 985 9 292

AvsättningarAvsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 27 245 6 371Summa avsättningar 13 27 245 6 371

Skulder mmLån i Riksgäldskontoret 14 126 829 139 431Skulder till andra myndigheter 14 665 15 162Leverantörsskulder 35 702 28 747Övriga skulder 9 065 9 535Summa skulder mm 186 261 192 875

PeriodavgränsningsposterUpplupna kostnader 52 191 48 934Oförbrukade bidrag 115 009 129 007Övriga förutbetalda intäkter 5 330 8 325Summa periodavgränsningsposter 15 172 530 186 266

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 426 021 394 804

52

Ansl

agsr

edov

isni

ng (t

kr)

Ansl

agIn

gåen

deÅr

ets

tilld

elni

ngOm

disp

one-

Utny

ttjad

del

Indr

agni

ngTo

talt

Utgi

fter

Utgå

ende

över

förin

gs-

enlig

tra

de a

nsla

gs-

av m

edgi

vet

disp

onib

elt

över

förin

gs-

belo

ppre

gler

ings

brev

belo

ppöv

ersk

ridan

debe

lopp

belo

pp

Ram

ansl

ag

16 2

5 44

Gru

ndut

bild

ning

61 5

9146

3 81

7-1

5 13

451

0 27

449

5 99

114

283

001

Takb

elop

p (a

) 161

591

415

463

-15

134

461

920

447

637

14 2

8300

2 Hö

gsko

lepe

d ut

b lä

rare

(a)

379

379

379

000

3 De

cent

ralis

erad

utb

ildni

ng (a

)5

931

5 93

15

931

000

4 Ut

veck

la c

olle

geut

bild

ning

(a)

1 75

61

756

1 75

60

005

Utve

ckla

flex

ibla

NT-

utb.

(a)

10 2

8810

288

10 2

880

006

Omst

rukt

urer

a ve

rksa

mhe

ten

(a)

30 0

0030

000

30 0

000

16 2

5 45

For

skni

ng o

ch fo

rska

rutb

ildni

ng12

1 98

312

1 98

312

1 98

30

001

Natu

rvet

ensk

aplig

t (a)

44 3

3444

334

44 3

340

002

Övrig

a fo

rskn

ings

med

el (a

)77

649

77 6

4977

649

0

SUM

MA

61 5

9158

5 80

00

0-1

5 13

463

2 25

761

7 97

414

283

Not 1

: Ind

rag

enlig

t reg

erin

gsbe

slut

200

4:10

200

4-06

-03

(U20

03/4

799/

UK)

53

FinansieringsanalysNot 2004 2003

DRIFTKostnader 16 -724 588 -732 081

Finansiering av driftIntäkter av anslag 617 974 598 045Intäkter av avgifter och ersättningar 31 389 32 782Intäkter av bidrag 16 164 507 133 349Övriga intäkter 2 882 830Summa medel som tillförts för finansiering av drift 816 752 765 006

Överskott/underskott av medel från driften 92 164 32 925

Ökning (-) av kortfristiga fordringar 9 134 -10 624Minskning (-) av kortfristiga skulder -7 748 24 087Summa ökning/minskning av fordr. och skulder 1 386 13 463

Kassaflöde till eller från drift 93 550 46 388

INVESTERINGAR

Investeringar i materiella tillgångar -21 656 -25 611Investeringar i immateriella tillgångar -1 259 -584Summa investeringsutgifter -22 915 -26 195

Finansiering av investeringarLån från Riksgäldskontoret 22 216 32 788- amorteringar -34 818 -38 747

Ökning av statskapital med medel som erhållits från statsbudgeten 543 0

Försäljning av anläggningstillgångar, materiella 55 0

Bidragsmedel som erhållits för investeringar 8 412 35 193

Summa medel som tillförts för finansieringav investeringsverksamhet -3 592 29 234

Kassaflöde från/till investeringar -26 507 3 039

TransfereringsverksamhetLämnade bidrag -3 231 -4 798

Finansiering av transfereringsverksamhetMedel som erhållits från myndigheterför finansiering av bidrag 2 923 4 442Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 308 281

Kassaflöde från/till transfereringsverksamhet 0 -75

FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 67 043 49 352

54

Specifikation av förändring av likvida medel 2004 2003

Likvida medel vid årets början 72 487 23 135Ökning (+) eller minskning (-) av kassa, postgiro -11 5Ökning (+) eller minskning (-) av tillgodohavande hos RGK 19 736 21 682Ökning (+) eller minskning (-) av banktillgodohavandeÖkning (+) eller minskning (-) av avräkning med statsverket 47 318 27 665Summa förändring av likvida medel 67 043 49 352

Summa likvida medel vid årets slut 139 530 72 487

55

Noter

RedovisningsprinciperÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.Redovisningen följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i Ekonomistyrningsverkets (ESV) almännaråd till 6 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring.

VärderingsprinciperFordringar har värderats till det belopp varmed de beräknas inflyta.Anläggningstillgångar med ett inköpspris överstigande 10 tkr och en livslängd längre än 3 år har aktiverats.

Följande avskrivningstider tillämpas:Datorer 3 årSuperdator 4 årKontorsmaskiner, elektriska apparater, bilar 5 årInredningsinventarier, maskiner, anläggningar, ny- till- och ombyggnad 10 år

Mitthögskolan tar upp lån i Riksgäldskontoret två gånger per år, i juni och december.Lånen omfattar anskaffningar gjorda under december till maj, respektive juni till november.

Noter till resultaträkningen

Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningarIntäkter enligt 4 § Avgiftsförordningen uppgår till 10 032 tkr (2003; 7 352 tkr).

Not 2 NätuniversitetetFör 2004 översteg produktionen av helårsprestationer registrerade hos nätuniversitetet tilldelade medelmed 12 126 tkr.

Not 3 Finansiella intäkterRänteintäkter på räntekonto i Riksgäldskontoret uppgår till, 2 837 tkr (2003; 755 tkr).

Not 4 Kostnader för personalAv posten kostnader för personal utgör lönekostnader exkl sociala avgifter 301 058 tkr (2003; 294 731 tkr).

Not 5 Finansiella kostnaderAv posten finansiell kostnader utgör 6 205 tkr räntekostnader för lån i Riksgäldskontoret (2003; 7 044 tkr)

56

Not 6 Årets kapitalförändring

2004 2003 2004 2003 2004 2003Totalt Totalt Grund- Grund- Forskning/ Forskning/

Verksamhetens intäkter utbildning utbildning forsk.utb forsk.utb

Intäkter av anslag 617 974 598 045 495 991 479 600 121 983 118 445Intäkter av avg o andra ers 31 390 32 782 27 082 24 026 4 308 8 756Intäkter av bidrag 172 918 168 542 21 961 13 172 150 957 155 370Finansiella intäkter 2 882 830 5 9 2 877 821Summa intäkter 825 164 800 199 545 039 516 807 280 125 283 392

Verksamhetens kostnaderKostnader för personal -488 556 -467 449 -331 977 -306 492 -156 579 -160 957Kostnader för lokaler -120 810 -124 095 -73 934 -85 496 -46 876 -38 599Övriga driftskostnader -130 051 -130 121 -86 693 -86 299 -43 358 -43 822Finansiella kostnader -6 651 -7 658 -4 013 -3 545 -2 638 -4 113Avskrivningar -48 947 -52 112 -18 680 -24 137 -30 267 -27 975Summa kostnader -795 015 -781 435 -515 297 -505 969 -279 718 -275 466

Verksamhetsutfall 30 149 18 764 29 742 10 838 407 7 926

Summa uppbördsverksamhet 0 0 0 0 0 0

Summa transfereringar 0 -75 0 -75 0 0

Årets kapitalförändring 30 149 18 689 29 742 10 763 407 7 926

För vidare uppdelning av verksamhetsgrenarna grundutbildning och forskning se respektive avsnitt i resultatredovisningen.

57

Noter till balansräkningen

Not 7 Anläggningstillgångar2004 2003

Förbättringsutgifter på annans fastighetAnskaffningsvärde IB 37 792 38 465Årets anskaffningar 40 454Utrangeringar 0 -1 127Ackumulerad avskrivning IB -9 281 -5 999Årets avskrivningar -3 771 -3 862Utrangeringar 0 580Summa förbättringsutgifter på annans fastighet 24 780 28 511

Maskiner, inventarier, installationer m m Anskaffningsvärde IB 357 261 354 603Årets anskaffningar 25 699 21 073Utrangeringar -14 961 -18 415Ackumulerad avskrivning IB -201 589 -170 157Årets avskrivningar -44 491 -47 827Utrangeringar 14 301 16 395Summa maskiner, inventarier, installationer m m 136 220 155 672

Förskott avseende materiella anläggningstillgångarAnskaffningsvärde IB 4 083Årets anskaffningar 0 4 083Omfört till årets anskaffning maskiner inv mm -4 083Summa förskott materiella anläggningstillgångar 0 4 083

Summa materiella anläggningstillgångar 161 000 188 266

Reaförlust i samband med försäljning av egendom; 367 tkr.

Not 8 PeriodavgränsningsposterPosten består till största delen av förutbetalda hyreskostnader, 27 173 tkr (2003; 28 508 tkr) upplupna bidrag-sintäkter, varav 44 146 tkr från statliga finansiärer samt 33 407 tkr från övriga finansiärer (2003; 43 329 tkr stat-liga finansiärer, 41 766 tkr från övriga finansiärer).

Not 9 Avräkning med statsverket2004 2003

Ingående balans -61 601 -89 266Avräkning statsverket, anslag 617 974 598 045Avräkning statsverket, inkomsttitel 0 -10Anslagsmedel som tillförts räntekontot samt indragningar -570 666 -570 375Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 10 5Summa avräkning med statsverket -14 283 -61 601

Not 10 Räntekonto i RiksgäldskontoretMitthögskolan har tillgång till en kredit på räntekontot på 58 580 tkr (2003; 59 381 tkr).Tillgodohavandet på räntekontot per 31 december 2004 var 153 806 tkr och fördelar sig enligt följande:

2004 2003Anslag grundutbildning 37 890 18 561Anslag forskning 65 214 64 807Avgifter 14 482 14 482Bidrag från statlig myndighet 1 416 1 416Övriga icke statliga bidrag 34 804 34 804Summa behållning på räntekontot 153 806 134 070

Mitthögskolans kortsiktiga likviditetsbehov (30 dagar) är 13 592 tkr.

58

Not 11 Balanserad kapitalförändring2004 2003

Ingående balans 9 222 -9 468Årets kapitalförändring 30 149 18 689Summa balanserad kapitalförändring 39 371 9 221

Not 12 Myndighetskapital2004 2003

Belopp (tkr) Belopp (tkr)A. Ack. över- eller underskott (årets och balanserad 39 371 9 221

kapitalförändring)

B. Årets totala kostnader 788 364 773 777A i procent av B 5% 1%

Redovisning av kapitalförändring per verksamhetsgren (tkr)

Verksamhetsgren Balanserad Årets kapital- Summakap.för. (A) förändring (B) (A+B)

Grundläggande högskoleutbildningIcke avgiftsfinansierad verksamhet -60 324 27 706 -32 618Avgiftsfinansierad verksamhet -508 2 036 1 528Forskning/forskarutbildning/konstnärligt utvecklingsarbeteIcke avgiftsfinansierad verksamhet 70 017 851 70 868Avgiftsfinansierad verksamhet 37 -444 -407

9 222 30 149 39 371

Resultatområde Över-/ Över-/ Intäkter Kostnader Över-/ Ack över-/underskott underskott 2004 2004 underskott underskott

t.o.m. 2002 2003 2004 utgående2004

UppdragsverksamhetBeställd utbildningUppdragsutbildning 11 727 -9 717 2010 2010Uppdragsforskning 187 -631 -444 -444Summa 11 914 -10 348 1 566 1 566

Övrig avgiftsfinansierad verksamhetÖvriga avgifter inom grund-läggande högskoleutbildning -405 -103 4 121 -4 121 26 -482Övriga avgifter inom forskningoch forskarutbildning 539 -502 15 355 -15 355 0 37Summa 134 -605 19 476 -19 476 26 -445Total summa 134 -605 31 390 -29 824 1592 1 121

Mitthögskolan föreslår att överskottet från avgiftsfinansierad verksamhet balanseras i ny räkning

Not 13 Avsättningar2004 2003

Ingående avsättning 6 371 11 697Årets avsättning 24 213 853Årets pensionsutbetalningar -3 339 -6 179Utgående avsättningar 27 245 6 371

59

Not 14 Lån i RiksgäldkontoretFör investeringar i anläggningstillgångar disponerar Mitthögskolan en låneram på 180 000 tkr

2004 2003Skuld vid årets början 139 430 145 389Upptagna lån 22 216 32 788Årets amorteringar -34 818 -38 747Skuld vid årets slut 126 828 139 430

Under december månad har investeringar gjorts till ett värde av 6 101 tkr. Av dessa kommer 6 101 tkr attlånefinansieras i samband med nästkommande upplåningstillfälle.

Not 15 Periodavgränsningsposter (skulder)Av posten upplupna kostnader är 26 426 tkr semesterlöneskuld, (2003; 26 232 tkr). Av oförbrukade bidragsin-täkter hänför sig 26 383 tkr till statliga myndigheter och 28 666 tkr till icke statliga myndigheter(2003;20 679 tkr statliga myndigheter, 32 361 tkr icke statliga myndigheter) samt 59 951 tkr avser externtfinansierade anläggningstillgångar (2003; 75 948 tkr),

Not till finansieringsanalys

Not 16 Justering årets kostnader 2004 2003

Kostnader enligt resultaträkningan -795 014 -781 435

Justeringar:Avskrivningar och nedskrivningar 48 947 52 112Realisationsvinst/förlust 660 2 567Avsättningar 20 874 -5 325Försäljningsintäkt inventarier -55

Kostnader enligt finansieringsanalys -724 588 -732 081

Justering bidragsintäkter

Bidragsintäkter enligt resultaträkningan 172 919 168 542

Justering:Bidragsmedel som erhållits för investeringar -8 412 -35 193

Bidragsintäkter enligt finansieringsanalys 164 507 133 349

60

Övriga noter

Not 17 Ledamöterna redovisar följande uppdrag som styrelse- och rådsledamot i andra statliga myndighetereller uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag.

Andersson AnnSofie Styrelseledamot, Polisstyrelsen Jämtlands län

Böhlin Birgitta Styrelseledamot, ALMEGAStyrelseordförande, Sveriges provnings- och forskningsinstitut ABStyrelsesuppleant, Svenskt NäringslivStyrelseordförande, Vetenskapsrådets medicinska ämnesråd

Eriksson Inger Styrelseledamot, Aylesford Newsprint Ltd.

Hjalmarson Lennart Styrelseledamot,VD, Kooperation Utan Gränser Styrelseledamot, OK/Q8Vice ordförande, OKStyrelseledamot, VD, Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen)

Lindstein Thomas Styrelseledamot, Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Lundberg Agneta Styrelseledamot, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildningStyrelseledamot, Verket för högskoleservice

Nilsson Hans-Erik Styrelseledamot, Åkroken Science Park ABStyrelseordförande, Sensible Solution Sweden AB

Nygren Lennart Styrelseledamot, Regionala etikprövningsnämnden i Umeå

Örner Malou Styrelseordförande, Rumble AB

Not 18 Ersättningar och andra förmåner för ledamöter i Mitthögskolans styrelse (kr). Styrelseledamöter anställdavid Mitthögskolan.Thomas Lindstein 1 040 697Åsa Ljungström 405 166Hans-Erik Nilsson 530 245Anna-Lena Näsström 243 930

Ersättningar och andra förmåner utbetalda under räkenskapsperioden till externa ledamöter (kr)

Lennart Hjalmarson 50 000AnnSofie Andersson 22 000Andreas Dahlstedt 15 000Inger Eriksson 22 000Hanna Forsberg 11 000Lars-Åke Henriksson 22 000Jöran Hägglund 22 000Erik Johansson 22 093Jani Koskela 11 000Fredrik Lindahl 12 800Agneta Lundberg 23 078Lennart Nygren 22 000Michael Stiernberg 23 085Sofie Söderström 11 000Malou Örner 22 000

61

UNIVERSITETSSTYRELSENS BESLUTStyrelsen för Mittuniversitetet har den 18 februari 2005 i Östersund beslutat godkänna Årsredovisning förverksamhetsåret 2004.

Birgitta BöhlinORDFÖRANDE

Thomas LindsteinREKTOR

Andreas Dahlstedt Inger Eriksson

Lars Åke Henriksson Jöran Hägglund

Ann-Sofie Andersson

Hanna Forsberg

Åsa Ljungström

Agneta Lundberg Hans-Erik Nilsson Anna-Lena Näsström

Sofie Söderström Malou Örner

63

Bilaga 1

Bilaga 1 till regeringsbeslut 2004-12-02, nr 7

Belastning på anslaget för grundutbildning

Delsummor SummeringUtnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparandeför grundläggande högskoleutbildning 447 6371a. Under 2004 genomförda hst och hpr inom 2004 års takbelopp enligt bilaga 2. 415 4631b. Ev. decemberprestationer från 2003 som ryms inom tilldelade anslagsmedel 7432a. Ev. utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande, eller 31 4312b. Ev. utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer.

Årets anslagsbelastning avseende eventuella särskilda åtaganden 48 354

Summa anslagsbelastning grundutbildning 1 495 991

Total ersättning för helårsprestationer för december 2003 som tidigare ej ersatts inom takbeloppet 743 tkr

1 Beloppet skall överensstämma med summan för motsvarande anslag i anslagsredovisningen

64

Bila

ga 2

till

rege

rings

besl

ut 2

004-

12-0

2, n

r 7

Redo

visn

ing

av a

ntal

hel

årss

tude

nter

(HST

), he

lårs

pres

tatio

ner (

HPR)

sam

t red

ovis

ning

av

intä

kter

på

grun

dutb

ildni

ngsa

nsla

get.

Utfa

ll av

seen

de p

erio

den

2004

-01-

01 -

2004

-12-

31

AB

CD

EF

GH

IJ

KL

Utfa

llIn

vand

rare

Utfa

llHS

TEx

tra er

sättn

HPR

Nätu

niv.

Nätu

niv.

Nätu

niv.

Nätu

niv.

Sum

ma

Takb

elop

pet

Utbi

ldni

ngs-

vara

vEr

sättn

.fö

r kol

umn

B4Er

sättn

.Ut

fall

Utfa

llHS

THP

RD+

E+F+

I+J

enl R

Bom

råde

nHS

T 1

& 2

anta

l HST

4HP

R 1

(tkr)

(tkr)

(tkr)

HST

HPR

Ersä

ttn.3

Ersä

ttn.3

(tkr)

(tkr)

(tkr)

Hum

anio

ra44

535

27

580

5 91

018

911

53

217

1 93

018

637

Jurid

ik21

117

83

605

2 99

361

311

044

514

8 15

5Sa

mhä

llsve

tens

kap

2 18

21

824

37 1

9030

631

393

166

6 70

22

792

77 3

15Na

turv

eten

skap

358

278

15 3

8010

304

226

140

9 72

95

201

40 6

13Te

knik

676

586

29 0

6721

700

546

177

23 4

946

540

80 8

01Vå

rd1

429

1 27

968

269

52 9

2130

201

418

822

123

430

Med

icin

3130

1 63

81

955

3 59

3Un

derv

isni

ng97

583

830

393

30 7

5821

2164

978

662

585

Övrig

t30

526

411

015

7 72

936

241

316

715

20 7

75De

sign

5551

7 00

13

989

10 9

90Su

mm

a6

667

5 68

121

1 13

716

8 88

81

503

695

47 5

6819

301

446

894

415

463

Läro

säte

t har

tidi

gare

upp

kom

met

ans

lags

spar

ande

mot

svar

ande

46

457

000

kron

orRe

dovi

snin

gen

visa

r att

läro

säte

t kom

mer

öve

r tak

belo

ppet

mot

svar

ande

31

431

000

kron

orKo

mm

enta

rer t

ill ta

belle

n1)

Exkl

usiv

e ut

bild

ning

för a

nnan

hög

skol

a, u

ppdr

agsu

tbild

ning

och

kur

ser i

nom

nät

univ

ersi

tete

t.2)

Följa

nde

uppg

ifter

ska

ll fy

llas

i enl

igt r

egle

rings

brev

för 2

004

Mål

för a

ntal

et h

elår

sstu

dent

er 7

980

Mål

för a

ntal

et h

elår

sstu

dent

er in

om u

tbild

ning

som

råde

na n

atur

vete

nska

p oc

h te

knik

197

0Hö

gsta

ant

al h

elår

sstu

dent

er in

om v

issa

kon

stnä

rliga

om

råde

n. H

ögst

55

hst i

nom

des

ign.

(Pro

duce

rat 6

3,35

hst

var

av 8

,35

hst f

lytta

ts ö

ver t

ill te

knis

kt u

tbild

ning

som

råde

)3)

Ersä

ttnin

g fö

r kur

ser i

nom

nät

univ

ersi

tete

t som

avr

äkna

s in

om ta

kbel

oppe

t med

nor

mal

a er

sättn

ings

nivå

er fö

r res

pekt

ive

utbi

ldni

ngso

mrå

de.

För a

tt he

lårs

stud

ente

r och

hel

årsp

rest

atio

ner s

kall

kunn

a re

dovi

sas

inom

nät

univ

ersi

tete

t ska

ll ku

rsen

var

a re

gist

rera

d av

läro

säte

t hos

Myn

digh

eten

för S

verig

es n

ätun

iver

site

t.Sä

rski

ld e

rsät

tnin

g ut

går u

nder

bud

getå

ret 2

004

från

ansl

aget

25:

73 S

ärsk

ilda

utgi

fter i

nom

uni

vers

itet o

ch h

ögsk

olor

m.m

.De

nna

ersä

ttnin

g sk

all i

nte

inkl

uder

as i

denn

a bi

laga

. Den

sär

skild

a er

sättn

inge

n be

räkn

as m

ed 2

0 00

0 kr

onor

per

hel

årss

tude

nt in

om ti

lldel

ad ra

m.

Tilld

elad

sär

skild

ers

ättn

ing

enlig

t reg

lerin

gsbr

ev 2

004

7 1

75 0

00kr

onor

.4)

Vara

v an

tal H

ST in

om d

en k

ompl

ette

rand

e ut

bild

ning

som

avs

es i

Föro

rdni

ngen

(199

5:88

9) o

m e

n sä

rski

ld te

oret

isk

och

prak

tisk

utbi

ldni

ng v

id u

nive

rsite

t och

hög

skol

or fö

rin

vand

rare

med

utlä

ndsk

hög

skol

eutb

ildni

ng. R

eger

inge

n be

slut

ade

den

25 a

pril

2002

om

ett

särs

kilt

stöd

för d

enna

utb

ildni

ng u

nder

en

treår

sper

iod

vid

Link

öpin

gs u

nive

rsite

toc

h M

alm

ö hö

gsko

la. D

essa

båd

a lä

rosä

ten

skal

l erh

ålla

50

000

kron

or e

xtra

per

hel

årss

tude

nt in

om ta

kbel

opp

föru

tom

ers

ättn

ing

för h

elår

sstu

dent

och

hel

årsp

rest

atio

n.

65

Bilaga 3 till regeringsbeslut 2004-12-02, nr 7

Redovisning av årets anslagsbelastning

A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)Årets takbelopp (tkr) 415 463Ev. ingående anslagssparande (tkr) 46 457Summa (A) 461 920

B. Utnyttjade medelErsättning för HPR från december 2003 743Årets utfall: ersättning HST + HPR (tkr) 446 894Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr)Summa (B)1 447 637

C. AnslagssparandeTotalt utgående anslagssparande (A-B) 14 283Del av anslagssparandet över 10% av takbeloppet 2.

Summa, dvs. högst 10% av takbeloppet 14 283

1. Ersättning kan högst utgå inom tillgängliga medel (A).2. Den del av anslagssparandet som lärosätet inte får behålla utan regeringens godkännande.

Redovisning av förändringar avseende sparade helårsprestationerIngående värde av sparade HPR (tkr) 1.

- Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) under 2004+ Ev. sparade HPR under 2004 (tkr)

Summa

10 % av takbeloppet 2004 enligt regleringsbrev (tkr)

Utgående värde av sparade HPR (tkr)2.

1. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2003.2. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2004.

66

Bilaga 2

ORGANISATIONSPLAN FÖR MITTHÖGSKOLAN

Högskolestyrelse

Institutioner

Rektor

Förv

altn

ing/

gem

ensa

m s

ervi

ce

Högs

kole

bibl

iote

kLärarutbildnings-nämnd

Områdesnämndför human-vetenskap

Fakultetsnämnd för naturvetenskap,

teknik och medier

Humanvetenskap• Humaniora• Samhällsvetenskap• Socialt arbete• Utbildningsvetenskap• Vård- och hälsovetenskap

Naturvetenskap, teknik och medier• Informationsteknologi och medier• Naturvetenskap och miljö• Teknik, fysik och matematik

Institutioner

Bilaga 3

Sammanställning av återrapporteringskrav enligt regleringsbrev, uppdrag,regeringsbeslut och högskoleförordningen i årsredovisningen 2004GEMENSAMT FÖR VERKSAMHETSGRENARNA SidaHögskolepedagogisk utbildning 36Utbildning av handledare inom forskarutbildningen 30Publicering med refereesystem 26Samverkan med omgivande samhälle 40Åtgärder för att uppnå jämnare könsfördelning 42Lokalt fastställda mål för kvinnor bland nyrekryterade lärare 42Mål för kompetensförsörjningen 45Övrig återrapporteringPlan för likabehandling av studenter 42

VERKSAMHETSGREN: GRUNDLÄGGANDE HÖGSKOLEUTBILDNING MED STÖDFUNKTIONER Åtgärder för att stimulera ungdomar välja högre utbildning 13Åtgärder för att stimulera internationellt utbyte 38Åtgärder för att främja och bredda rekryteringUndervisning inom Sveriges Nätuniversitet 20Övrig återrapporteringFörändringar i utbildningsutbud, efterfrågan, avvägning kurser/program 14Antal helårsstudenter och helårsprestationer, regeringsuppdrag och beställd utbildning 11Lärarutbildning – dimensionering samt utveckling och stöd till studenter 16Aktiviteter vid regionala centrum för lärarutbildning 40Uppdragsutbildning 41Behörighetsgivande förutbildning – basår 17Högskoleintroducerande utbildning - collegeutbildning 18Kompletterande utbildningar för utländska akademiker 18

VERKSAMHETSGREN: FORSKNING OCH FORSKARUTBILDNING MED STÖDFUNKTIONERInternationella kontakter 24, 32, 39Utbyte med andra länder av doktorander, lärare och forskare 39Verksamhet med EU-finansiering 31Uppgifter avseende forskarutbildningen 27Åtgärder för främjandet av mång- och tvärvetenskap 24Övrig återrapporteringFörändring av antal anställda professorer (heltidsekvivalenter) 26Förekomst av utbildningsbidrag 27Förstärkning av forskning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet 24

EKONOMISK REDOVISNINGIntäkter och kostnader per verksamhetsgren 8Avvikelse utfall 2004 jämfört med budget 8Avvikelse utfall 2004 jämfört med prognos i delårsbokslut 8

Mitthögskolans uppdragGrundutbildningExaminationsmål 21Utveckling av takbelopp, helårsstudenter och helårsprestationer etc 10Helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik samt design 10Särskilda åtagandenDecentraliserad utbildning 17Högskoleintroducerande utbildning, collegeutbildning 18Utveckling av naturvetenskapliga och tekniska utbildningar av regional betydelse 17Omstrukturering av verksamheten för att på sikt uppnå ekonomisk balans 8

Forskning och forskarutbildningUppgifter avseende forskarutbildningen 27Andel kvinnor bland nyanställda professorer 2001-2004 26

HögskoleförordningenStudentinflytande totalt och i ett jämställdhetsperspektiv 35

67

Bilaga 4

SAMMANSTÄLLNING ÖVER TABELLER OCH DIAGRAMTabell Diagram Tabelltext Sida

1 Total omslutning för Mitthögskolan, tkr 82 Omslutning för grundutbildningen, tkr 93 Omslutning för forskning och forskarutbildning, tkr 94 Studenter vid Mitthögskolan och på campusorterna 105 Antal helårsstudenter per campus 106 Antal helårsstudenter på poänggivande utbildningar 107 Uppföljning av regeringens mål avseende helårsstudenter 118 Nyckeltal i grundutbildningen 119 Redovisning av grundläggande högskoleutbildning enligt föreskrifter i regleringsbrev 11

1 Förstahandsansökningar till samordnad och lokal antagning, höstterminen 1210 Nationell rekrytering 12

2 Rekrytering av högskolenybörjare från Jämtlands- och Västernorrlands Län 1311 Programutbildningar vid Mitthögskolan 1412 Helårsstudenter på fristående kurser 1413 Nyckeltal för ingenjörsutbildningar 14

3a Programutbildningar inom naturvetenskap och teknik 153b Program inom samhällsvetenskap, lärarutbildning och vård 15

14 Helårsstudenter inom lärarutbildning 1615 Behörighetsgivande utbildning 1716 Validering, per huvudområde 1817 Data rörande collegeutbildningarna 1818 Helårsstudenter i distansutbildning 1919 Uppnådda helårsstudenter på kurser inom Sveriges nätuniversitet 2020 Institutionernas kostnader för utveckling av nätbaserade kurser 20

4 Institutionernas genomsnittlig kostnad (samt max- och minkostnad) för 21Mitthögskolans kurser vid Nätuniversitetet

21 Antal utfärdade examina 2122 Examinationsmål och utfall för perioden 2001-2004 2223 Antal utfärdade examina med teknisk inriktning 2224 Redovisning av forskning och forskarutbildning enligt regleringsbrev 2525 Antal professorer och professorskompetenta (personår) 2626 Återrapporteringskrav; andelen kvinnor bland nya professorer (individer) 2627 Publikationer 2001-2004 2628 Forskarstuderande finansierade av Mitthögskolan 2729 Nyckeltal för forskarutbildningen 2830 Examina inom forskarutbildningen 2931 Indikatorer för Regionalt kontor 3132 Beviljade strukturfondsprojekt 2000-2005 3133 Projekt inom EU:s ramprogram 3134 Personal som gick pedagogisk utbildning 2004 3635 Anslag till biblioteket och lokalhyror (ej investeringar) 3736 Statistik för bibliotekets verksamhet 2004 37

5 Inresande och utresande studenter 1999-2004 3837 Internationellt utbytesprogram 3838 Lärar- och forskarmobilitet i månader 3939 Indikatorer för Projekt Steget 4040 Avtalade externa uppdrag 4141 Sammanställning av indikatorer för samverkan 41

6 Könsfördelning i programutbildningarna 437 Andel kvinnor i olika tjänstekategorier 44

42 Andel kvinnor bland forskarstuderande per vetenskapsområde 4443 Könsfördelning för ledningspersoner vid Mitthögskolan (individer) 4444 Antal anställda per tjänstekategori 45

8 Antal anställda i olika kategorier 459 Personalens åldersstruktur 2003 4510 Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 4611 Sjukfrånvaro i åldersgrupper i procent av tillgänglig arbetstid 46

68

Mitthögskolans årsredovisning 2004Dnr 2005/8

Grafisk produktion: Syre Reklambyrå, Östersund Tryck: EO Print Foto: Olle Melkerhed

Campus Härnösand, 871 88 Härnösand | Campus SundsvalL, 851 70 Sundsvall | Campus Örnsköldsvik, 891 18 Örnsköldsvik | Campus Östersund, 831 25 Östersund

Tel: 0771-97 50 00 | Fax: 0771-97 50 01

www.miun.se

Mitthögskolans årsredovisning 2004

Documents