Årsredovisning 2010

Årsredovisning

2010

ÅRSREDOVISNING

2010

Innehåll Detta är Klippans kommun .......................................................................................................................2

Kommunstyrelsens ordförande ................................................................................................................2 Snabbfakta ...............................................................................................................................................3 Ledning/Styrning .....................................................................................................................................4

Så styrs Klippans kommun .................................................................................................................4 Klippans kommun organisation ..........................................................................................................5

Förvaltningsberättelse................................................................................................................................6 Omvärld ...................................................................................................................................................6 Vår egen kommun....................................................................................................................................6

Klippans kommun – årsresultat +21,1 mnkr .......................................................................................6 Måluppfyllelse/God ekonomisk hushållning ......................................................................................7 Ekonomisk översikt och analys ..........................................................................................................8

Verksamheter - nämnder........................................................................................................................14 Kommunstyrelse ...............................................................................................................................14 samt Valnämnd och Överförmyndarnämnd......................................................................................14 Plan- och byggnämnd .......................................................................................................................20 Kultur- och fritidsnämnd...................................................................................................................23 Barn- och utbildningsnämnd.............................................................................................................27 Socialnämnd .....................................................................................................................................32 Räddningsnämnd ..............................................................................................................................40 Revision ............................................................................................................................................43

Finansiella rapporter ...............................................................................................................................44 Nämndernas resultat 2010 .....................................................................................................................44 Investeringsredovisning 2010 ................................................................................................................45 Resultaträkning......................................................................................................................................46 Kassaflödesanalys..................................................................................................................................46 Balansräkning ........................................................................................................................................47 Noter ......................................................................................................................................................48

Redovisningsprinciper .............................................................................................................................51 Revisionsberättelse ...................................................................................................................................52

1

Detta är Klippans kommun Kommunstyrelsens ordförande

Bengt Svensson

Ett år med positiv utveckling Totalresultatet 21,1 miljoner kronor är ganska högt men skall ställas i relation till att kommunsektorn överlag har höga årsresultat 2010. Mycket positivt är att budgetföljsamheten i samtliga Klippans nämnder är mycket stor, något vi skall vara stolta över. Särskilda satsningar Året har inneburit en ordentlig satsning särskilt på skola och fastighetsunderhåll. Det ökade fastighetsunderhållet sker både genom investeringar och som ökade driftspengar och är en långsiktig satsning för att både skapa bättre arbetsmiljö, välskötta fastigheter och minska miljöbelastningen genom energieffektivise-ringar. Satsningen på skolan syftar till att skolresultaten i Klippan skall ligga minst i den bättre tredjedelen i landet. Även här är det både ökade driftsanslag och ökade investeringar. Uppgraderingen av den fysiska miljön på Snyggatorpsskolan är kanske den mest tydliga delen av satsning på skollokaler. Räddningstjänsten fick en ordentligt förstärkt slagkraft genom det samtidiga utbytet av två brandbilar. Projekt som särskilt bör nämnas Läderfabriksområdet har genomgått en gigantisk förändring. Alla byggnader är nu rivna och området är en numera stor yta utan ett spår av de gamla fabriksbyggnaderna. Projekteringen av ett nytt större bostadshus i kvarteret Väpnaren som även inrymmer ett särskilt boende. Ett stort projekt både verksam-hetsmässigt och ekonomiskt. Karaktären på området kring Torget kommer att förändras väsentligt när byggnaden är färdiguppförd. 2010 ett valår Året avslutades med allmänna val. För Klippans kommuns del blev det inga dramatiska förändringar i den politiska sammansättningen. Nytt är att politiken tillfördes ytterligare ett parti genom miljöpartiets inträde på den politiska arenan. Kommunen styrs även fortsatt av en

majoritetskonstellation men numera under benämningen ”Femklövern” eftersom miljöparitet även ingår i majoritetsstyret. Fortsatt minskad sjukfrånvaro I personalbokslutet framgår att sjukfrånvaron fortsätter att minska. Förra året bestod 5,4 % av arbetstiden av egen sjukdom. Den siffran är nu nere i 4,5 % vilket är lägre än genomsnittet i kommunvärlden. Bra utveckling inom många områden Klippans kommun har under ett antal år haft en mycket bra utveckling inom ett antal områden. 2010 innebär ytterligare ett år med positiv befolkningsutveckling, goda ekonomiska resultat, sjunkande brottslighet och ökad trygghet. Kommunens verksamheter har överlag kännetecknats av god utveckling kring kvalitet och service. Både kundenkäter inom t ex äldreomsorg samt de senaste skolresultaten visar på den positiva utvecklingen. Bilden av vår kommun har mot bakgrund av de senaste årens utveckling påtagligt förbättrats i vår omvärld! Utmaningar inför framtiden Utmaningen består i att fortsätta på samma väg samtidigt som vi förbättrar inom ett antal områden. Högt på agendan är att få än bättre skolresultat. I detta arbete får ingen möda sparas. De förbättringar som kan ses på senare tid måste fortsätta och då gärna i ökad takt. Skötseln av våra trottoarer, gator och grönområden måste på en hel del håll förbättras för att våra medborgare skall trivas och stanna kvar och för att stärka bilden av en attraktiv boende- och inflyttningskommun. Det enträgna arbetet med att få än bättre kommunikationer måste fortsätta med oförminskad kraft. Trygghetsfrågorna kommer även fortsatt att vara en utmaning. De senaste årens kraftiga förbättringar får inte göra att vi slår oss till ro. Bengt Svensson Kommunalråd

2

Snabbfakta

2010 2009 2008 2007 2006 Folkmängd, antal 16 515 16 382 16 336 16 254 16 106 Kommunal utdebitering, kr 20,01 20,01 20,01 20,01 20,01

Årets resultat, mnkr 21,1 17,2 11,7 8,7 18,3

Bruttoinvesteringar, mnkr 50,3 47,2 95,6 46,4 57,7 Nettoinvesteringar, mnkr 43,9 38,6 54,7 43,7 50,4

Långfristig låneskuld exklusiv pensionsskuld, mnkr 186,9 202,3 196,4 185,4 185,2 Vidareutlånad till bolagen, mnkr 177,8 177,8 175,8 157,7 163,3

Pensionsförpliktelser,mnkr 326,7 347,2 348,3 348,0 309,8

Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, % 97,0 97,5 98,0 98,3 96,8 Nettokostnader+finansnettos andel av skatteintäkterna, % 97,0 97,4 98,2 98,6 96,9 Soliditet, % 53,9 51,8 52,7 54,3 53,7

Skatteintäkter + generella statsbidrag, mnkr 693,1 664 644,8 609,6 590,8 Finansnetto, mnkr 0,0 0,9 -1,4 -1,4 -0,7

Mandatfördelning 2011-14 2007-10 Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet de Gröna

3 2 3 12 14 5 1 1

4 2 3 12 16 3 1 0

Totalt 41 41 därav kvinnor 15 17

3

Detta är Klippans kommun

Ledning/Styrning Så styrs Klippans kommun Styrsystem och styrprocess Styrsystemet avser att skapa tydliga uppdrag och konsekvent återrapportering.

Styrprocessen består av målformulering och fördelning av ekonomiska ramar samt uppföljning och målanalys. Balanserad styrning Balanserad styrning innebär att flera perspektiv används i styrning och uppföljning. Våra fem styrperspektiv är:

MEDBORGARE/KUND EKONOMI MEDARBETARE PROCESS/ARBETSSÄTT UTVECKLING/FRAMTID

För varje perspektiv formuleras mål som tillsammans utgör ett uppdrag som skall återrapporteras med analys av måluppfyllelsen. Balans mellan styrperspektiven eftersträvas. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen tas fram i syfte att visa förhållanden och trender i vår omvärld som påverkar och kommer att påverka verksam-heten. Den presenteras som ett underlag för de politiska organen vid formulering av visioner och mål. Omvärldsanalysen skall också användas för genomförande av invärldsanalys. Denna syftar till att beskriva organisationens förmåga att realisera målen. Visioner En kortfattad kommunövergripande vision fastställs av Kommunfullmäktige. Visionen uttrycker en profilering av kommunen och är samtidigt en långsiktig utmaning. Nämnderna har utifrån den kommunövergripande visionen fastställt egna korta visioner för sina ansvarsområden. Fokusområden Fokusområdena uttrycker den politiska prioriteringen och inriktningen för kommunens utvecklingsarbete. De tas fram efter valen och gäller under en mandatperiod. Inför budget 2008

tog den politiska ledningen fram följande fyra fokusområden för mandatperioden 2007-2010

Identitet/Varumärke Dialog/Information Gymnasieskola Attraktivt boende

Mål Med utgångspunkt från visioner och fokus-områden formuleras inriktningsmål för de olika perspektiven. Inriktningsmålen bryts inom varje nämnd ner till mätbara resultatmål. F o m 2009 har resultatmålen kompletteras med service-garantier. Inriktningsmålen är mål att sträva mot. De fastställs av fullmäktige och gäller för nämnd/styrelse. Resultatmålen är mål att uppnå vid en viss tid, normalt budgetåret. De fastställs av nämnd och gäller för verksam-hetsområde och enhet. Servicegarantierna skall uppfyllas. Anslagsnivåer och målnivåer I Kommunfullmäktiges budget beslutas om fördelning av nettokostnadsram per nämnd. Fullmäktigebudgeten innehåller visioner och fokusområden samt inriktningsmål för nämnderna inklusive kommunstyrelsen. Nämnd/styrelse ansvarar för att inom angivna ramar genomföra verksamheterna på ett sådant sätt att största möjliga måluppfyllelse uppnås.

Nämnderna inklusive kommunstyrelsen beslutar i internbudget om resultatmål och fördelning av nettokostnadsram per verksamhetsområde. Inom respektive verksamhetsområde fördelas också budgetramen mellan enheter. Återrapportering Uppdraget anger vilka mål som gäller för verksamheten/enheten. Återrapportering till chef/ledare bör ske månadsvis i dialogform. Återrapportering till nämnd/styrelse och kommunfullmäktige sker efter första och andra tertialet samt i årsredovisningen. Den politiska ledningen skall medverka i målanalyserna.

4

Detta är Klippans kommun

Klippans kommun organisation

POLITISK ORGANISATION KOMMUNALA BOLAG

FÖRVALTNINGSORGANISATION

5

Förvaltningsberättelse Omvärld Kommunernas ekonomi Efter finanskris och lågkonjunktur har en allt snabbare återhämtning skett under 2010. Från att ha varit ett av de länder där tillväxten föll mest under finanskrisen, sticker Sverige nu ut med en återhämtning som ligger i toppskiktet bland länder. En tillväxt på över 5 procent 2010 bidrar till stigande sysselsättning och därmed ökade skatteintäkter. Både hushåll och företag har för närvarande en ökad framtidstro. Riskerna är i första hand globala. Svagare återhämtning i omvärlden och behov av budgetsanering i en del länder skapar en svagare efterfrågan och påverkar därmed den svenska exporten. I Sverige finns risken på sikt med hushållens stora skuldsättning. Arbetsmarknaden Arbetsmarknaden förstärktes gradvis under 2010. Världsekonomin vände tydligt uppåt efter den djupa lågkonjunkturen. Det har varit fler lediga platser, färre varsel och fler sysselsatta. Efterfrågan på arbetskraft steg. Under året anmäldes 551 000 lediga platser till Arbets-förmedlingen, 142 000 fler än under år 2009. Det gjorde att fler fick jobb och antalet personer som var arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd minskade. I genomsnitt under året var 8,5 procent av arbetskraften arbetslösa eller deltog i program. Det är en procent högre än år 2009. Sjukstatistik – hälsa Vi fortsätter enligt statistiken att blir friskare. Ohälsotalet för december 2010 var 29,5 jämfört med 32,8 i december 2009. Ohälsotalet minskade därmed med 10,1 procent under året. Talet är Försäkringskassans mått på frånvaro-dagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod, dvs hur många dagar ersätts per peson och år räknat på alla mellan 16 och 64 år. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukpenning och rehabiliteringspenning står för den mindre. Varje tiondel i ohälsotalet motsvarar cirka 600 000 dagars sjukfrånvaro.

Vår egen kommun Klippans kommun – årsresultat +21,1 mnkr Ekonomiskt resultat för kommunen och våra kommunala bolag

Kommunen har haft positiva bokslutsresultat sedan 2004 med 2006 som toppnotering, +18,3 mnkr. Årsresultatet för 2010 på + 21,1 mnkr blir därför nu det högsta någonsin i Klippans kommun. Av våra helkommunala bolag visar Treklövern Bostads AB ett överskott med +2,4 mnkr och Småindustrilokaler i Klippan AB (Sikab) +0,6 mnkr. Vårt delägda (50 %) Norra Åsbo Renhållningsbolag (Nårab) visar +0,1 men har ett resultat på +6,8 mnkr före boksluts-dispositioner (Klippans del lika med +3,4 mnkr). Befolkningsutveckling Befolkningssiffrorna fortsätter att visa en positiv utveckling. Sedan 2001 har befolkningen stadigt ökat varje år. 2010 har befolkningen ökat från 16 382 till 16 515, en ökning med 133 personer, Detta är en något större ökning än de närmast föregående åren. Liksom tidigare år är det flyttningsnettot som står för ökningen och främst då inflyttning av utländska medborgare, dock har andelen utländska medborgare i flyttningsnettot minskat. Födelseöverskottet är för första gången på flera år positivt om än bara med en person. Totalt 184 födda och 183 döda. Arbetsmarknaden i kommunen Trots förbättrad konjunktur har arbetslösheten ännu inte sjunkit i kommunen. I december 2010 var 485 personer arbetslösa, en ökning med 20 personer sedan december 2009. Till det kommer 322 personer i program med aktivitets-stöd och 187 som har arbete men med någon form av stöd från arbetsförmedlingen.

6

Förvaltningsberättelse

Måluppfyllelse/God ekonomisk hushållning Budget 2010 innehåller dels övergripande finansiella mål för kommunen och dels övergripande verksamhetsmål, vilka bedömts vara särskilt viktiga för att kommunen skall ha en god ekonomisk hushållning. Det fanns två finansiella mål för 2010: Årets resultat skall vara positivt samt täcka eventuella underskott från tidigare år. Målet uppnått genom att årets resultat är positivt. Några underskott från tidigare år finns inte.

Låneskulden skall vid mandatperiodens slut 2010 inte överstiga 21 mnkr. Målet uppnått genom att låneskulden i bokslut understiger 21 mnkr. Skulden uppgår vid årsskiftet till 7,7 mnkr. 5,3 mnkr är särskilt upp-lånade för energibesparande åtgärder (EPC) Det fanns fem övergripande verksamhetsmål för 2010 1. Utökad dialog med och delaktighet för kommuninvånarna. Det omfattande och långsiktiga arbete som pågår kring medborgardialog börjar nu leda till konkreta resultat. Under 2010 har vi lanserat en ny hemsida samt installerat en webbportal för skolan. Vi har också fortsatt utvecklingen av ärende- och dokumenthantering samt förberett för införande av ett stort antal nya e-tjänster. Brukarenkäter har genomförts inom stora delar av kommunens verksamhet. Medborgarmöten kring olika frågor har genomförts i kommun-delarna. Vi har genomfört näringslivsträffar och företagsbesök 2. Kommunens anställda skall vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen mellan förvaltningarna och se helheten i kommunens ekonomi. Delaktigheten upprätthålls och utvecklas genom ständig dialog om ekonomi och verksamhets-styrning samt i processerna för samverkan med de fackliga organisationerna. Vid enheter och avdelningar behandlas ekonomi i samband med arbetsplatsträffar. Under året genomfördes också den största utbildningssatsning som gjorts de senaste åren. Bland annat har ett 40–tal assistenter utbidats vid 6 tillfällen under året. 3. Verksamheterna skall kännetecknas av god ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning.

Under 2010 har följsamheten mot budget varit mycket god. Verksamheterna och nämnderna uppvisar inga stora ekonomiska avvikelser samtidigt som måluppfyllelsen i övrigt är god.

4. Genom aktiv omvärldsbevakning skapa förutsättningar för att kunna handla och påverka framtiden. Omvärldsbevakning sker bland annat genom omvärldsanalysen och i olika nätverk samt genom externa kontakter inom nämnder och förvaltningar. Förvaltningarnas redovisningar visar att man aktivt bevakar vad som händer i omvärlden. Vi deltar också i rikstäckande jämförelse- och kvalitetsprojekt för att bedöma och förbättra vår situation i förhållande till andra kommuner

Under 2010 har chefsgruppen omarbetat omvärldsanalysen och presenterat den för ledande politiker vid målseminarium under januari 2011. Analysen ligger därmed till grund för budgetarbetet 2012.

5. Aktivt verka för att minska samhällets negativa klimatpåverkan. I miljöbokslutet redovisas aktiviteter och resultat i förhållande till miljömåls-programmet. Positiva effekter har uppnåtts avseende energianvändning och transporter genom insatser för energibesparing och fjärrvärme samt kommunens miljöbilsprogram. Vad gäller giftfria och resurssnåla kretslopp har ett flertal åtgärder genomförts eller påbörjats. Viss eftersläpning föreligger vad gäller åtgärder för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Viktiga händelser i Klippans kommun under året Den kraftiga lågkonjunkturen ersattes under våren-sommaren 2010 av en uppgång med ökade skatteintäkter. För t ex försörjningsstöd hänger dock lågkonjunkturens effekter kvar och utbetalningarna har ökat under året.

Sanering av Läderfabriksområdet fortsätter. Samtliga fabriksbyggnader är nu borta och området är klart för marksanering, närmast sanering av villaträdgårdar.

Strukturförändringarna inom kommunens skolverksamhet har fortsatt under året med genomförande av del 2 av det s k skolpaketet. I och med höstterminens start har bland annat högstadierna i Östra Ljungby och på Antilopenskolan flyttats till Snyggatorpsskolan samtidigt som Träningsskolan flyttats till Antilopenskolan.

7


Stora satsningar på fastighetsunderhåll och förbättringar av fastighetsbeståndet har startat upp under året. Som exempel kan nämnas de omfattande arbete som gjorts under hösten på Snyggatorpsskolan. Inom det sociala området har en ny organisation av hela ledningsstrukturen satts i sjön samtidigt som ett helt nytt äldreboende vid torget förbereds. Byggnationen kommer att utföras under 2011, så snart resterande byggnader i kvarteret rivits. Inom kultur– och fritidsområdet har det s k Sågen-projektet med fritidsgård, musik-föreningar, inspelningsstudio, teater, gymnastik och friidrott i kvarteret Sågen fortsatt att utvecklas under året. Under våren genomfördes också en intressant utställning i konsthallen om S:t Petri kyrka. I övrigt präglades senvåren och sommaren av valet i september. Resultatet blev ett fortsatt borgerligt styre men med stöd av ett nytt miljöparti. Personalen – vår främsta resurs Den totala sjukfrånvaron har ytterligare sänkts till 4,5 % av den totala arbetstiden. Minskning av sjukfrånvaro fortsätter inom samtliga förvaltningar. Det är framför allt den längre sjukfrånvaron som sjunker i samtliga åldersgrupper. Nya regler i lagen om allmän försäkring märks då fler medarbetare avslutar sin anställning då arbetsförmåga inte finns i ordinarie syssel-sättning. Glädjande är att nyrekryteringen av längre sjukfall nästan upphört. Detta kan säkert härledas till en aktivare rehabiliteringsprocess samt försäkringskassans tydlighet vad gäller regelverket. Total sjukfrånvaro % av tillgänglig arbetstid per förvaltning: 2010 2009 2008 2007Barn- och utbildnings-förvaltning 4,0 4,3 4,9 5,2

Socialförvaltning 5,8 7,5 7,5 10,3Övriga förvaltningar 2,9 4,1 5,5 6,1

Totalt 4,5 5,4 6,0 7,3 Glädjande kan konstateras att samtliga ålders-grupper blivit rejält friskare men framför allt den tydliga fortsatta förbättringen för våra äldre medarbetare- som traditionellt är borta längre tid vid en frånvaro.

Sjukfrånvaro relaterat till ålder

3,9 3,3 2,7

5,7 5,3 4,8 4,6

6,26,7

0

2

4

6

8

2008 2009 2010

0-29 år

30-49 år

50-67 år

Lång eller kort sjukfrånvaro? Nedan visas sjukfrånvaron i procent av total arbetstid uppdelat på män och kvinnor samt lång och kort frånvaro. Frånvaro mer än 60 dagar räknas som längre frånvaro.

Sjukdagar kvinnor/män samt kort- resp långtidsfrånvaro

2,9

1,9

0,9

3,7

33,1

3

1,8

1,9 2 1,

6

1,2

01234

2008 2009 2010 2008 2009 2010

Kortidsfrånvaro1-59 dagar

Långtidsfrånvaro60-- dagar

KvinnorMän

Sjukfrånvaron över 60 dagar motsvarar 36,8% av den totala sjukfrånvaron. Denna vändning av siffrorna där den kortare sjukfrånvaron står för den största delen av frånvaron märkte vi för något år sedan. Insatser har prövats under senare halvan av 2010 med syfte att minska den kortare frånvaron. Vad dessa insatser ger är för tidigt att utvärdera. Dock kan vi konstatera att den korta sjukfrånvaron inte ökat mellan åren.

Ekonomisk översikt och analys Kommunen Klippans kommun visar 2010 som tidigare nämnts ett överskott på totalt 21,1 mnkr. Samtliga nämnder har överskott eller i stort sett nollresultat mot budget, vilket visar att vi idag har en balans i alla delar av vår verksamhet. Det visar att det finns en utbredd följsamhet mot budget och ett stort ansvarstagande. Det goda resultatet beror emellertid också på att kommunerna fick tillfälligt statligt konjunktur-bidrag samt annat tillfälligt tillskott under året, i Klippans fall totalt ca 16 mnkr. I 2011 års budget är ca 10 mnkr av dessa indragna till staten igen. Jämförande årsresultat var +17,2 mnkr 2009, +11,7 mnkr 2008 och +8,7 mnkr 2007.

8


Årets resultat, mnkr

8,7

17,2

11,7

21,1

18,3

0,04,08,0

12,016,020,0

2006 2007 2008 2009 2010

Verksamhetens nettokostnader uppgår till 672 mnkr för 2010 vilket utgör 98,1 % av anvisad budget. I verksamhetens netto-kostnader ingår samliga nämnders resultat samt de delar av finansförvaltningen som inte utgörs av skatter och finansnetto, t ex samtliga pensionskostnader.

Finansförvaltningen visar totalt ett överskott 2010 på 7,3 mnkr vilket bl.a. beror på överskott mot budget vad gäller skatteintäkter, sänkta sjukförsäkringspremier (AFA), räntekostnader och pensionskostnader. Extra nedskrivningar har skett i bokslutet med sammanlagt 7,4 mnkr. Både fastigheterna Norrekrok samt Bolestad/ Klippan 3:296 (mark) skrivs ner för att bättre stämma överens med ett marknadsvärde. Likaså skrivs Stidsvigs skola, Stackarps skola samt Bryggeriet (fd Mejeriet) ner på grund av rivningar och tänkta försäljningar. Slutligen skrivs Elfdalsvallen ner till noll beroende på att området överförs till parkmark. Ett ofta använt mått, är att beskriva förhållandet mellan verksamhet inkl finansnetto och skatte-intäkter, dvs hur mycket av skatteintäkterna som förbrukas i den löpande verksamheten. 2010 års förbrukning uppgår till 97,0 % jämfört med 97,4 % år 2009 och 98,2 % år 2008. Resultatet innebär att medel finns över för att finansiera investeringar, amorteringar och fonderingar.

Nettokostnadernas och finansnettots andel av skateintäkterna, %

98,6

97,4

98,2

97,096,9

96,597,097,598,098,599,099,5

2006 2007 2008 2009 2010

Balanskravsutredning Det lagstadgade balanskravet som gäller fr o m år 2000 innebär att intäkterna skall vara högre än kostnaderna och ge en positiv förändring av eget kapital. Genom det positiva resultatet på

+10,6 mnkr 2005 täckte kommunen de tidigare underskott som då fanns. 2006-2010 års resultat gör att kommunen dessa år klarat balanskravet med god marginal.

Utredning för åren 2007-2010 (mnkr) 2010 2009 2008 2007Årets resultat enligt resultaträkningen 21.1 17,2 11,7 8,7

- avgår realisationsvinster -1.2 -0,2 -6,8 -0,1

avgår Jämförelsestörande 0 0 -0,7 -5,0

Justerat resultat 19,9 17,0 4,2 3,6Ingående resultat att återställa 0 0 0 0

Resultat efter återställning 0 0 0 0

Resultat för nämnder och bolag Kommunstyrelsen visar totalt sett överskott med 3,2 mnkr. I stort sett samtliga staber visar överskott beroende bl.a. på vakanta tjänster, sjukledigheter, lägre kostnader för flygplats Ljungbyhed samt sålda tjänster. Dessutom återstår ca 0,8 mnkr av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens konton till förfogande. Inom tekniska förvaltningen har gata/park lyckats eliminera överskridande på snöröjningen med lägre kostnader i andra delar av verksamheten. VA-verksamheten visar minus 1,1 mnkr vilket indikerar att nuvarande taxa på sikt måste ses över. Totalt ett nollresultat för teknisk förvaltning.

Räddningsnämnden visar överskott på 0,1 mnkr. Senarelagd utbildning har gett överskott på personalkostnaderna. Dessutom var antal utryckningar lägre än föregående år.

Kultur- och fritidsnämnden visar totalt 0,6 mnkr i överskott mot budget. Av överskottet utgör 0,3 mnkr ej utnyttjad konstpott. Underskott på badanläggningar kompenseras av mindre överskott på ett antal andra verksamheter.

Plan- och byggnämnden visar ett överskott på 0,3 mnkr vilket främst beror på lägre personalkostnader p.g.a. att rekrytering av planarkitekt blev försenad.

Barn- och utbildningsnämnden visar ett resultat på totalt +3,5 mnkr jämfört med budget. Differensen mot budget ligger kring 1 % vilket är godtagbart för en så pass stor verksamhet. Överskottet finns främst inom förskola/ grundskola, elevhälsan samt inom kommunala vuxenutbildningen. Inom förskola/grundskola förklaras det bl.a. av vakanta/ej tillsatta tjänster, lägre vikariekostnader samt anpassningar till lägre elevantal. Elevhälsan har överskott dels

9


p.g.a. sålda tjänster/platser men också beroende på en dubbelbudgetering. Vuxenutbildningens överskott beror främst på ökade inter-kommunala ersättningar, dvs ökad såld utbildning.

Socialnämnden visar totalt ett underskott på 0,1 mnkr, dvs så nära nollresultat en stor förvaltning kan komma. Det är däremot stora differenser inom nämndens olika verksamhets-områden. Bistånd och LSS samt individ- och familjeomsorgen visar överskridanden. Bl a har kostnaderna för försörjningsstöd ökat påtagligt under 2010. Detta kompenseras till största delen av att nya rutiner och nytt sätt att arbeta inom äldreomsorgen ger överskott mot budget med ca 2,4 mnkr. Nämndernas resultat kommenteras i korthet under tabellen på sidan 44. En utförlig beskrivning finns under respektive nämnds avsnitt längre bak i årsredovisningen.

Treklövern Bostads AB visar upp ett årsresultat på +2,4 mnkr, vilket innebär vinst för tionde året i följd. Årets vinst ligger på en nivå som ger långsiktig stabilitet och skapar buffert för eventuellt kärvare tider.

Låga räntor på lån har gjort att bolaget kunnat öka underhållet på fastigheterna. Det är främst omfattande ut- och invändig målning samt fönsterbyten i olika fastigheter som gjorts under året.

Totalt har bolaget över 900 lägenheter och alla lägenheter har i princip varit uthyrda. Kostnaden för outhyrt var under året endast 7 578 kronor, en smått otroligt låg siffra och lika låg som 2009. Effektivisering av processen med lägenhetsbyte har gett resultat.

Under året har 10 nya lägenheter skapats i Gränden (gamla färgfabriken). Upphandling av nytt äldreboende till kommunen i kv Väpnaren genomfördes under hösten och byggstart sker under våren 2011.

Under året genomfördes en kundenkät och bland de 70-tal bostadsbolag som Scandinfo Marketing Research AB mätte hamnade Treklövern på en meriterande silverplats. Av samtliga mätta bolag var det bara ett enda bolag som hade mer nöjda hyresgäster än Treklövern.

Av årets resultat föreslås avkastning/utdelning till Klippans kommun ske med 278 tkr.

Småindustrilokaler i Klippan AB visar totalt för både fastigheter och flygplats ett resultat för 2010 på +0,6 mnkr. Hela resultatet hänförs till fastighetsdelen där ökade hyresintäkter svarar

för huvuddelen av överskottet. Flygplatsen uppvisar ett nollresultat på grund av att bidragsgivarnas insats 2010 reducerats och återbetalning skett med totalt 940 tkr .

Under året har investeringar skett i kv Tallen där Sikab genomfört om– och tillbyggnad av polishuset (se investeringar nedan).

Bolaget har gjort underhållsinsatser för cirka 490 tkr. Det är främst inom Sågen och Brännaren som bl a ventilationsåtgärder, yttre målning, fönsterbyten samt förbättrade brandlarm och evakueringsvägar vidtagits.

Norra Åsbo Renhållnings AB visar efter bokslutsdispositioner +0,1 mnkr i årsresultat. Före bokslutsdispositioner och skatt är resultatet +6,8 mnkr (Klippans andel av detta är 50 %).

Trots att avfallsmängderna från industrin har minskat är resultatet 4,7 mnkr bättre än budget beroende på minskade kostnader för lakvatten-hantering, avskrivningar, avfallskatt, underhåll och framtida kostnader för avslutande av deponin. Intäkterna från återvinningsprodukter och från hushållen har också ökat. Efter avsättning till avskrivningar över plan om 6,7 mnkr som bokslutsdisposition och skatt om 45 tkr uppgår Årets resultat till +107 tkr.

Beträffande skadeståndsprocessen med Resta Sverige AB träffades ett förlikningsavtal i juli månad som ger Nårab en förlikningslikvid om 4,5 mnkr. Tyvärr har Resta Sverige AB därefter (8 september) begärts i konkurs efter att Stockholms stad sagt upp gällande avtal med omedelbar verkan. Därmed är utsikterna till att erhålla likvid ganska små och ingår ej i årets bokslut.

Mölletofta i Klippan AB har under året inte bedrivit någon operativ verksamhet. Bolaget ägs av Klippans kommun, 33 % och av Peab, 67 %. Under året har förberedelser gjorts för att PEAB skall ta över samtliga aktier och stå som helägare. Försäljning/överföring av aktier kommer att ske under 2011.

Söderåsens Miljöförbund är ett kommunal-förbund som startade upp 2009-09-01. Det är Klippans, Perstorps, Örkelljungas, Bjuvs och Svalövs kommuners miljöförvaltningar som slagits samman till ett förbund med säte i Klippan. Det främsta skälet, till bildandet av Miljöförbundet, är den alltmer omfattande och specialiserade lagstiftning som finns och där varje liten kommun inte i längden klarar att hålla expertis inom varje område. Miljöförbundets resultat för 2010 är +1,1 mnkr.

10


Investeringar Investeringsbudgeten 2010 utgjorde efter kompletteringsbudgetar 60,1 mnkr. Av dessa har totalt 43,9 mnkr använts under året. Överskott mot budget beror främst på pågående projekt som inte är färdigställda. Exempel är läderfabriken, energibesparingsobjekt och ventilationsarbeten samt vissa arbeten på skol-fastigheter. Några objekt, t ex ombyggnad avlopp Stackarp har ännu inte startats upp.

En närmare beskrivning av investeringarna finns under tabellen på sidan 45.

Nettoinvesteringar 2006- 2010, mnkr

43,7

38,6

54,743,9

50,4

30,0

40,0

50,0

60,0

2006 2007 2008 2009 2010

Nårabs investeringar för året uppgår till 12,5 mnkr och avser främst en ny maskinhall/ förråd, fack med tak för lagring av komposterbart avfall, utökning av mark i Hyllstofta genom köp av en grannfastighet, utköp av marken för befintliga återvinnings-centralen i Örkelljunga, avfallskärl, truck, bil mm. Samtliga investeringar har gjorts utan upplåning. Sikab:s investeringar uppgår under året till 6,2 mnkr. Det är främst om– och tillbyggnad av polishuset i kv. Tallen samt mindre insatser på i kv. Sågen och kv. polstjärnan som ligger bakom siffrorna. Samtliga investeringar under året har kunnat göras med egna medel. Treklövern har totalt under året investerat 4,1 mnkr, främst i olika byggnader.

Finansiering (likviditet, rörelsekapital, lån, borgen, soliditet) Kommunen hade höga investeringsnivåer både 2006, 2007 och 2008 varför likviditeten under dessa år blev allt mer ansträngd. Under hösten 2009 förbättrades situationen kraftigt genom låg investeringsnivå men även beroende på att nämnderna inte fullt ut gjorde av med tilldelad budget på driftsidan. De likvida medlen ökade för första gången på flera år. Detta påverkades även av att staten gjorde förskottsutbetalning som avsåg konjunkturtillskott 2010 (15,9 mnkr) samt genom att medel upplånades, men ej hann

användas, för energibesparande åtgärder (6,2 mnkr).

Likviditeten (kassa, bankgiro, plusgiro) var vid årsskiftet +33,4 mnkr jämfört med +60,1 mnkr 2009-12-31, +1,2 mnkr 2008-12-31 och +1,1 mnkr 2007-12-31 och +11,8 mnkr 2006-12-31.

Likviditet i mnkr 2009-2010

-40-20

020406080

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

20092010

Kommunens rörelsekapital (omsättningstill-gångar minskat med kortfristiga skulder) har under året minskat med 1,5 mnkr. Kassa/bank har minskat kraftigt jämfört med förra årsskiftet, vilket beror på att värdet 2009-12-31 låg extremt högt (förklaringar se ovan). Kortfristiga fordringar har däremot ökat kraftigt vilket främst beror på momsfordran för oktober-december och på upplupna skatteintäkter. Kortfristiga skulder har ökat marginellt jämfört med förra årsskiftet. Vid årsskiftet hade kommunen en långfristig upplåning på 185,5 mnkr varav 177,8 mnkr var vidareutlånade till våra kommunala bolag. Kommunens ”egen” låneskuld kan därför sägas uppgå till 7,7 mnkr, varav 5,3 mnkr är särskilt upplånade för energibesparande åtgärder (EPC). Beslutad upplåning 2009 om 13,0 mnkr har inte verkställts. Likaså har beslutad upplåning för kv Gränden (utlåning till Treklövern) ännu inte upplånats av kommunen. Bostadsbolagets långfristiga låneskuld uppgick vid årsskiftet till 182,9 mnkr jämfört med 183,0 mnkr förra året, dvs i stort oförändrat. Sikab:s låneskuld ligger på 10,0 mnkr, samma som vid förra årsskiftet. Nårab har inga långfristiga skulder.

Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, dvs inte lånefinansierat. Nivån ligger 2010-12-31 på 53,9 % jämfört med 51,8 % i 2009 års bokslut. Förbättringen beror främst på att investeringar 2010 inte lånefinansierats alls samt att ett lån på 13 mnkr amorterats av.

11


Soliditeten för Treklövern var 11,6 % jämfört med 11,0 % år 2009, för Sikab 41,2 % jämfört med 38,9 % förra året och slutligen för Nårab 18,0 % jämfört med 14,7 % 2009. För både Sikab och Nårab gäller att investeringar gjorts helt med egna medel, dvs utan upplåning. Soliditetstalen är olika för olika branscher och skall inte jämföras vare sig mellan bolagen eller mellan bolagen och kommunen. Finansnetto Kommunens finansnetto visar skillnaden mellan å ena sidan ränteintäkter och avkastningar och å andra sidan räntekostnader. Nettot var för 2010 -0,1 mnkr vilket är klart bättre än budgeterat. Det är låga räntenivåer samt lägre låneskuld som ligger bakom siffrorna. 2009 fanns speciella engångseffekter som låg bakom det årets positiva utfall.

Finansnetto 2006-2010, mnkr

-1,4

0,9

-1,4

-0,1

-0,7

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2006 2007 2008 2009 2010

Pensioner samt övriga ansvars-förbindelser Kommunen har vid årsskiftet en ”gammal” pensionsskuld på 322,5 mnkr inkl löneskatt. Denna skuld är intjänade tjänstepensioner före 1998 och redovisas enligt rekommendation enbart som en ansvarsförbindelse i bokslutet. Under hösten 2010 har inlösen skett med totalt 6,2 mnkr inkl löneskatt Tidigare har inlösen skett med 9,9 mnkr 2006, 4,9 mnkr 2007, 5,3 mnkr 2008 och 2,4 mnkr 2009. I bokföringen finns en mindre skuldsumma, vid årsskiftet 4,2 mnkr, som hänför sig till pensionsförpliktelser efter 1997. Pensionsskuld och övriga ansvarsförbindelser framgår av not till balansräkningen. Intern kontroll Internkontrollplaner har funnits för samtliga nämnder 2010 och aktiviteter har genomförts. En sammanställning av de genomförda projekten kommer att lämnas till kommun-styrelsen i mars 2011.

Miljöredovisning Viktiga dokument när det gäller kommunens miljöpolicy är:

Miljömålsprogram 2007-2010 med inriktnings-målen - effektivare energianvändning och transporter, - giftfria och resurssnåla kretslopp, - hushållning med mark, vatten och bebyggd

miljö.

Energi- och klimatplan 2007-2010 som visar hur man kan bidra till att minska de pågående klimatförändringarna. Den innehåller handlings-program för effektivare energianvändning och effektivare transporter. Naturvårdsprogram som är uppbyggt av två delar; en bakgrundsdel och en programdel. Programmet innehåller texter om kommunens naturvårdsarbete och övergripande beskrivning av förekommande naturtyper.

Miljöbokslut som årligen upprättas och beskriver miljötillstånd samt miljöarbete i kommun. Här redovisas genomförda återgärder enligt miljömålsprogram och energi- och klimatplan. Alla dokumenten finns att ladda ner från kommunens hemsida. Välfärdsredovisning (folkhälsa) Redovisning kring utvecklingen på folk-hälsoområdet görs i särskilt dokument till Kommunfullmäktige. Det alkohol- o drogförebyggande arbetet är en verksamhet som ligger under Folkhälsorådet/Ks. Tjänsten som alkohol- o drogsamordnare sker på en deltidstjänst (17/40). Det huvudsakliga uppdraget består i att följa upp alkohol- och drogutvecklingen och stötta de kommunala verksamheter som har i uppdrag att implementera det alkohol- och drogpolitiska programmet. ADAG (alkohol- o drogpolitiska arbetsgruppen) fungerar som styrgrupp för det förebyggande arbetet. Den finns organisatoriskt under FHR. Klippans alkohol- och drogpolitiska program antogs av fullmäktige 2005. Tanken har varit att en översyn och revidering skulle ske under slutet av 2010. Dock har den nationella ANTD-strategin inte blivit klar förrän i slutet av december och den är tänkt att utgöra fundamentet för de regionala och kommunala insatserna. Det antagna programmet gäller således tills vidare.

12


13

Under året har bland annat - en ny drogbildsmätning genomförts (för att

utröna profilen på den aktuella droganvändningen i kommunen,

- särskilda rådslag hållits med samverkans-parterna skola, polis, social och fritid,

- fortsatta försök gjorts att intressera skolorna att införa evidensbaserade metoder i det förebyggande arbetet,

- fortsatt implementering skett av de nya villkoren för föreningsbidragen,

- en ”Tänk Om-kampanj” genomförts i kommunen inför skolavslutningen med fokus på konsekvenserna av vuxnas accepterande inställning till ungas drickande,

- viktiga steg tagits för att förbättra samarbetet mellan socialtjänst och primärvård i det sekundärpreventiva arbetet (tidig upptäckt av risk- o missbruks-problem),

- en rad opinionsbildningsinsatser har genomförts.

Framtidsutsikter Den kraftiga lågkonjunkturen har ebbat ut snabbare än väntat och 2011 ser i dagsläget betydligt ljusare ut än när budgeten arbetades fram under våren 2010. Prognostiserade skatte-intäkter för 2011 har ökat och befolkningstalet är högre än det som räknats med i budgeten. Den senaste prognosen för våra skatteintäkter visar på ca 12 mnkr mer för 2011 än vad budgeten anger. Dock är budget 2011 en snäv budget med få reserver och de möjligheter som nu uppstår måste hanteras med stor försiktighet. Vi har fortfarande ett beslutat årets resultat 2011 som ligger under 1 miljon, vilket är extremt lågt och inte i nivå med något tidigare budgeterat resultat. Det finns heller ingen pensionsinlösen budgeterad 2011, vilket annars ibland fått utgöra reserv när det kärvat till sig. En kompletterings-budget under våren kommer också att kräva ett antal miljoner utöver nuvarande budget. Förutom att vi har en tunn budget 2011 har vi stora behov som knackar på dörren. Båda ”blocken” i kommunen har uttryckt att vi måste satsa rejält på skolan och på lärarna – en offensiv och säkerligen behövlig satsning men som kommer att ta ett stort ekonomiskt

utrymme. Fritt val är också en osäkerhetsfaktor de närmaste åren inom både det sociala området och inom utbildningsområdet. Inom socialnämndens områden färdigställer vi samtidigt ett nytt äldreboende vilket 2012 kommer att behöva 5-6 mnkr i nya driftpengar, pengar som idag inte finns. Utvecklingen av försörjningsstöd och placeringar är också en orosfaktor de närmaste åren. Utöver de ”mjuka” sektorerna i vår kommun kommer en fortsatt satsning på fastighets-underhåll att behövas för att ”komma ifatt”, samtidigt som gator/vägar och va-ledningar behöver förbättras. Hårda prioriteringar måste göras. Ser vi lite längre framåt i tiden har svenska kommuner en utmaning. De demografiska behoven i kombination med alltmer ökade krav på kommunal differentierad service kommer att ställa högre krav på kommunernas verksamheter. För att möta framtidens utmaningar inom välfärdspolitiken måste vi strama upp ekonomin och föra en bred politisk diskussion om prioriteringar och inte minst diskutera olika finansieringsalternativ av vår framtida välfärd. Vad är kärnan i vår verksamhet och vad måste kanske på sikt lösas på annat sätt och med annan finansiering? Sveriges kommuner och landsting kom i våras med en utredning om välfärdens finansiering i framtiden. Rapporten visar att om vi skall ha samma nivå på service och om den ska utvecklas i samma takt som på senare år så skulle kommunalskatten behöva höjas med 13 kronor fram till 2035 – en utmaning för svensk politik. Klippans kommun är på rätt väg. Vi har dock många behov som måste hanteras de närmaste åren och det är oerhört viktigt att prioritera på rätt sätt, att inte falla för kortsiktigt tilltalande lösningar utan vara medvetna om att det som ibland upplevs som obekväma beslut måste tas även i fortsättningen. Kan vi hantera detta på ett bra sätt så kan vi också erbjuda kommunin-vånarna en god service i framtiden.

Verksamheter - nämnder

Kommunstyrelse samt Valnämnd och Överförmyndarnämnd

Bengt Svensson, Kommunstyrelsens ordförande Hans-Åke Lindvall, Kommundirektör Ansvarsområde Kommunstyrelsen ansvarar för verksamheterna Kommunledning, Näringsliv, IT, Turism, Kris- och säkerhet, Kommunkansli, Ekonomikontor, Personalkontor och Teknisk förvaltning, med Gata och Park, VA-verksamhet, Fastighets-avdelning, Kost och Lokalvård.

Inom Kommunkansliet administreras Valnämnden och Överförmyndarnämnden. Årets verksamhet Vid en beskrivning av verksamheten 2010 finns det anledning att något blicka tillbaka på 2009. Det var ett år som inleddes med en låg-konjunktur som i slutet av året visade sig vara mildare än man först fruktat. I Klippan vidtogs ett antal åtgärder där det mest omtalade var det så kallade skolpaketet. Delar av detta paket sköts till halvårsskiftet 2010. Hela skolpaketet har genomförts på bästa sätt och har lagt grunden för en både ekonomiskt och pedagogiskt hållbar grund- och förskola i kommunen. Konjunkturläget har förbättrats snabbare än väntat och har tillsammans med statliga tillskott till kommunsektorn medverkat till ett ekonomiskt positivt 2010.

2010 är det första hela kalenderåret för Söderåsens Miljöförbund. Också denna förändring genomfördes på bästa sätt och förbundets etablering är nu helt genomförd.

2010 har i övrigt i hög grad präglats av valet till riksdag, region- och kommunfullmäktige. Den politiska aktiviteten har varit hög, medan förändringsaktiviteten i förvaltningarna har varit lägre. Vid valet till Riksdagen var valdeltagandet i vår kommun 80,07 %. Klippan har fortfarande ett lägre valdeltagande än riket i genomsnitt. Vid detta val har valdeltagandet ökat – glädjande nog mer i Klippan än i riket.

Projektet Klippans Läderfabrik har under året gått in i en mycket konkret fas där den stora händelsen var upphandling och entreprenad avseende städning, sanering och rivning av byggnaderna. Entreprenadarbetet startade i maj och fortgick under hela hösten för att vara färdig

innan jul. Överraskningarna i projektet har varit små och man har hållit sig mycket väl inom budget.

Klippans kommun som arbetsgivare har arbetat aktivt för att i rådande ekonomiskt läge skicka signaler till omvärlden om stabilitet och kontroll. Kommunens bemanning har varit relativt stabil med en viss nyrekrytering av specialister. Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och personalkontoret har arbetat aktivt med åtgärder i samverkan med verksamheterna. Fokus har varit på att sänka den korta sjukfrånvaron.

Inom ekonomiområdet byggdes under hösten hela ekonomisystemet med kringsystem om till en modernare arkitektur. Samtidigt infördes den nya fakturaportalen med inskanning av leverantörsfakturor. Det innebär att både leverantörsfakturor och bokföringsorder/ rättelser nu sker helt digitalt. Införandet har inneburit en stor förändring i arbetssätt för hundratals anställda i våra olika förvaltningar. Under året har det också blivit möjligt för våra kommuninvånare att betala sina kommunala räkningar med hjälp av e-faktura.

Inom IT-området har under året flera insatser gjorts kring införandet av nya plattformar för virtualisering av servrar och uppgradering av IT-miljöer. Inom kommunens gemensamma projekt E har fokus varit på Skolportal, på Portalprojekt och projekt för e-tjänster.

På samhällsbyggnadsområdet har vi under året sålt fem tomter för villabebyggelse och fyra verksamhetstomter. Totalt har 24 900 m² verksamhetsmark sålts. Övriga försäljningar har varit en fastighet på Östra Ängsgatan, tidigare fritidslokal, skolfastigheter i Stackarp och Stidsvig, G:a Ålderdomshemmet i Östra Ljungby och en del av kv. Väpnaren.

Fastigheterna Inspektorn 4 och Kungsfiskaren 4 i Klippan har förvärvats och i Östra Ljungby har cirka 12 hektar jordbruksmark köpts in. I Klippan färdigställdes exploateringsområdet Nyslätt med totalt 25 villatomter och utmed Linnégatan färdigställdes tre villatomter.

14

Verksamheter och nämnder

Vinterväghållningen kom att utmärkas av två ovanligt snörika vintrar. Många och omfattande snöröjningar, halkbekämpningsturer och bort-transporter av snö medförde att kostnaderna blev ungefär tre gånger högre än tidigare vintrar på 2000‐talet.

Inom fastighetssidan har året präglats av de höjda anslagen för planerat byggnadsunderhåll. En febril aktivitet har skett kring många av kommunens byggnader och skoltomter. Några av de större åtgärderna är flytt av träningsskolan från Snyggatorp till Antilopenskolan, samt om- och tillbyggnad av elevutrymmen och ny entré på Snyggatorpsskolan.

Arbetet med energieffektivisering har fortsatt med bland annat konverteringar från olja till fjärrvärme och värmepumpar. Endast några enstaka oljepannor kvarstår ytterligare en tid. Det särskilda energieffektiviseringsprojektet har pågått under året och 90 % av objekten har kunnat färdigställas. Måluppfyllelse – Inriktningsmål MEDBORGARE/KUND

Bra

Invånarantalet har under året ökat mer än förväntat. Det finns ett visst underskott på lägenheter. Nöjdheten hos medborgare, kunder och brukare ökar enligt genomförda undersökningar. Tryggheten i kommunen upplevs öka. Brottstatistiken visar en tydlig nedåtgående trend. Utöka dialog med och delaktighet för medborgarna Projekt pågår med syfte att utveckla dialog och delaktighet. Ett antal dialogmöten har genom-förts i olika frågeställningar. Under året har en ny hemsida och ett antal nya tjänster och processer kunnat levereras och flera är förberedda för införande under 2011. Brukarenkäter genomförs kontinuerligt avseende plan- och byggkontorets verksamhet. Under sommaren har två enkäter inom turismen genomförts. Resultaten är positiva. Stöd ges till brukarundersökningar inom andra förvaltningar.

Arbeta för förbättrade kommunikationer Kommunens insatser i samarbete med andra kommuner, region Skåne, Skånetrafiken och Trafikverket bidrar till fortsatt positiv utveck-ling av antalet tåg- och bussförbindelser. Från december 2010 ökar antalet förbindelser per vecka med 100.

Kommunen skall präglas av tilltalande och trygga miljöer med boende i attraktiva lägen Vi planerar för nya tomter i attraktiva lägen. Saneringen av Läderfabriken öppnar nya möjligheter för utveckling i centrala Klippan. De gamla byggnaderna har rivits under året. Tryggheten i kommunen upplevs öka och brottsutvecklingen är mycket positiv EKONOMI

Bra

God följsamhet mot budget i kombination med uppfyllelsen av målen inom övriga perspektiv indikerar en god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Det ekonomiska utfallet under året i kombina-tion med bedömningen av verksamhetens resultat indikerar en god ekonomisk hushållning. De anställda skall vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen och helhet Delaktigheten utvecklas genom dialog om ekonomi och balanserad styrning samt genom samverkansprocessen med de fackliga organisa-tionerna. Resultatmålen har nåtts vid alla enheter och avdelningar inom alla kommun-styrelsens förvaltningar genom att ekonomi behandlas i samband med arbetsplatsträffar.

Resultaträkning

Budget

2010 Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat

2009

Intäkter 214 930 214 189 -741 9 571Personalkostn -87 988 -88 276 -288 1 193Lokalhyra -27 958 -26 655 1 303 2 426Övr kostnader -113 030 -114 005 -975 -16 180Avskrivningar -27 069 -25 285 1 784 1 114Verksamhetens nettokostnad -41 115 -40 032 1 082 -1 876Finansiella kostn -19 490 -17 325 2 165 3 068Resultat -60 605 -57 357 3 248 1 192

Nettoinvestering -50 558 -36 256 14 302 4 288

15


Verksamhetsområden

Budget

2010 Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat

2009

Kommunkansli -13 053 -11 396 1 657 592Ekonomikontor -1 088 -882 206 279Personalkontor -718 -140 578 547IT -64 -359 -295 -110Kommunledn, Näringsliv,Turism Kris- o säkerhet

-12 623 -11 577 1 046 988

Teknsk förvaltn: Gata och Park -30 120 -30 981 -861 -1 984VA-verksamhet 0 -1 043 -1 043 -849Fastighetsavd -2 939 -1 343 1 596 1 716Kost o Lokalv 0 -364 364 13

SUMMA -60 605 -57 357 3 248 1 192 Ekonomisk analys Av anslagen till kommunfullmäktige samt styrelsens förfogande har 805 tkr inte förbrukats. Kansliets överskott på drygt 800 tkr beror på bland annat lägre kostnader för ersättningar till förtroendevalda, Folkhälsorådets verksamhet, tillköp av trafik samt televäxel, lägre personal-kostnader på grund av vakanta tjänster, högre statsbidrag än budgeterat till höstens val. För överförmyndarverksamheten har dock kostna-derna skjutit i höjden. Ekonomikontorets överskott beror, förutom en del småposter, främst på mindre konsultinsatser för löpande drift samt lägre kapitalkostnader på grund av senarelagd investering.

Personalkontorets överskott beror på ökad försäljning av tjänster samt lägre personal-kostnader då man under våren hade relativt hög sjukfrånvaro, vakanta tjänster vid uppsägning och föräldraledigheter innan återbesättning kunnat ske.

IT-enhetens underskott beror på högre kostnader för datakommunikationstjänster. Prognosen för dessa kostnader inför 2010 var att de skulle sjunka med ca 300 tkr. Den minskningen har inletts under 2010, men slår inte igenom fullt ut förrän 2011.

I investeringsbudgeten fanns 2 mnkr till den kommunala delen av rivning av Läderfabriken. På grund av lägre utgifter än budgeterat har hela den kommunala medfinansieringen kunnat rymmas inom driftbudgeten.

Av kommunledningens överskott på cirka en miljon kronor kan nästan hälften hänföras till återbetalning av del av bidraget till Ljungbyheds flygplats. Större överskott i övrigt finns på

näringsliv på grund av icke utnyttjat anslag till skyltar, samt på EU-samordning för försäljning av tjänster till Leader Skåne Nordväst.

Inom teknisk verksamhet är en anmärknings-värd avvikelse vinterväghållningen som trots budgettillskott har ett underskott på 1 376 tkr. I jämförelse med 2009 har kostnaden för vinterväghållning ökat med ca 170 %. Inom VA beror intäktsunderskottet främst på att brukarintäkterna inte når upp till budgeterad nivå. Senaste taxeanpassningen genomfördes i april 2007. Personalkostnadsöverskottet är relaterat till personalvakans vid årets början samt en viss omfördelning av personalkostnader i förhållande till Gata och Park.

Fastighetsavdelningen har under 2010 fått en budgetförstärkning på 2,5 mnkr för planerat underhåll. Driftbudgeten har även utökats för rivningsarbete och gräsklippning.

I stort sett stämmer budgeten bra, men olika verksamhetsområden uppvisar ganska stora avvikelser.

Kost och Lokalvårds intäktsöverskott är relaterat till extraförsäljning. Underskottet för personalkostnader sammanhänger delvis med otillräcklig kompensation för högre löner. MEDARBETARE

Bra

För kommunstyrelsens förvaltningar liksom för hela kommunen fortsätter närvaron att öka. Enligt under hösten genomförd enkät har medarbetarnas nöjdhet och trivsel ökat något sedan förra mätningen 2007. Kommunen skall upplevas som en tydlig, attraktiv och god arbetsgivare med god kompetensförsörjning Medarbetarenkät som har genomförts under hösten visar ett bra resultat. Sjukfrånvaron inom kommunstyrelsens förvaltningar har varit låg, endast 3,08 %, jämfört med 4,40 % under 2009. Medarbetarna ska stödjas i att se verksamheterna som delar i en helhet och stärka kommunens varumärke Genom dialogmöten, ledarutbildningar och arbetsplatsträffar sprids kunskaper om verksam-heterna, helheten och de gemensamma värdena.

16


PROCESS/ARBETSSÄTT

Ok

Underhållsplaner för fastigheter har färdig-ställts och arbetet för genomförande har intensifierats. Det finns ett kvarstående behov av underhåll för gator och anläggningar. Miljömålsprogram och naturvårdplan har tagits fram och aktiviteter genomförs. Det finns en strategi för att öka tempot avseende införande av nya e-tjänster, både internt och externt. Vi skall stå för ett bra bemötande Den senaste medborgarenkäten som genom-fördes under hösten 2009 visar förbättring avseende invånarnas förtroende för kommunen. Vi har under hösten medverkat i en under-sökning av tillgänglighet som genomförts av SKL. Enligt denna hamnar Klippan strax över riksgenomsnittet vad gäller upplevelsen av ett gott bemötande vid telefonkontakt med kommunen. Ledarutveckling kring bemötande har genom-förts och ämnet diskuteras vid arbetsplatsträffar Mark och fastigheter skall underhållas och skötas på ett föredömligt och tekniskt optimalt sätt Underhållsplan för byggnader är färdigställd och utökat anslag till åtgärder finns i budget. Behov av planer för och genomförande av underhållsåtgärder för gator och anläggningar kvarstår. UTVECKLING/FRAMTID

Ok

Aktivt arbete för god miljö och hälsa utvecklas successivt. Vi har gett nya möjligheter till dialog genom ny hemsida och förbättrad information. Profil-eringen av kommunen har förstärkts genom informationsinsatser.

Vi skall stärka en gemensam kommun-identitet Vi arbetar med detta kopplat till fokusområdet "Identiet/varumärke". Vi har utvecklat och utökat informationen både internt och externt. Effektivare energianvändning och transporter Nämnder och förvaltningar har ansvar för aktiviteter enligt miljömålsprogrammet. Under 2009 genomförda insatser har redovisats i miljöbokslut. Positiva effekter har uppnåtts genom insatser för energibesparing (EPC) och fjärrvärmeanslut-ningar samt kommunens miljöbilsprogram. Insatserna under 2010 redovisas i separat miljöbokslut under våren. Giftfria och resurssnåla kretslopp Redovisningen i miljöbokslutet för 2009 visar att flertalet åtgärder genomförts eller pågår. Insatserna under 2010 redovisas i separat miljöbokslut senare under våren. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö Redovisningen i miljöbokslutet för 2009 visar eftersläpning i förhållande till miljömåls-programmet. Insatserna under 2010 redovisas i separat miljöbokslut senare under våren. Gymnasieskolans utveckling skall utgå från kommunövergripande perspektiv Utvecklingsarbete pågår med syfte att bland annat anpassa gymnasieskolan till ny läroplan. I processen, som har inslag av samverkan, ingår dialoger kring ekonomi- och fastighetsfrågor. Informationsfunktionen arbetar intensivt med marknadsföring av gymnasieskolan.

Trender och utmaningar Med tanke på att 2011 utgör starten på en ny mandatperiod så har en översyn av styr-modellen genomförts. Servicegarantier/service-deklarationer kommer att följas upp och hela målstyrningen kommer att kompletteras med utvecklade mätmodeller för uppföljning, till stor del hämtade ur SKL’s databaser.

Under året måste vi om möjligt förstärka budgeten för 2011, vilken är en något svagare budget än normalt. Därefter är det viktigt att i en ny mandatperiod med delvis nya politiker arbeta in ett tänkande som skapar en långsiktigt god ekonomi för våra kommuninvånare.

17


18

Sett i ett lite längre perspektiv måste vi medvetandegöra problemen med välfärdens långsiktiga finansiering. En utredning som Sveriges kommuner och landsting gjorde 2010 visade på ett glapp i kommunernas ekonomi på 13 kronor i utdebitering fram till år 2035.

Att ta fram e-tjänster är fortsatt en utmaning för kommunledningen i samverkan med berörda förvaltningar och i dialog med brukare/invånare. I detta ingår arbetet med införande av nya processer för ärende-/dokumenthantering.

Samverkanslösningar med andra kommuner är nödvändiga inom många områden. Ett sådant är överförmyndarverksamheten, som blir alltmer omfattande och kräver specialkunskap inom flera områden. Hittills förda diskussioner inom detta område har tyvärr inte lett till något resultat.

Antalet ersättningsrekryteringar ökar i kom-munen. Vi ser svårighet i att kunna attrahera och rekrytera framför allt ledare och specialister. I samband med detta är det viktigt att fortsätta och utveckla formerna för de marknadsförings-insatser som genomförs idag.

Kommunens medarbetarenkät 2010 påvisar vissa förbättringsområden. Ytterligare satsning på ledarskap, belöningspolitik, utvecklings-möjligheter och stress/arbetsbelastning behöver genomföras.

Förvaltning och utveckling av infrastruktur har visserligen en viss koppling till konjunktur-

svängningar men arbetet och behoven har en mer konstant eller ökande karaktär.

Det är alltjämt angeläget att åtgärda gatu-underhållet, som har släpat efter och att snabbt byta ut ineffektiv gatubelysning. Vidare behöver delar av parkmarken förenklas i skötselhänse-ende, för att mer av resurserna skall kunna fördelas till de parkområden som är mer synliga och besökta, och till utsmyckningen med blomsterarrangemang.

Den kommande ökningen av VA-lednings-omläggning kommer att kräva mer personella resurser med hög kompetens.

Sedan tidigare finns behov av uppgradering av VA-verksamhet för att reducera förbrukningen av el, kemikalier och omfattningen av tillsyn och skötsel. Aktuella åtgärder är att undersöka möjligheten att införa biologisk fosforrening på avloppsverket i Klippan och att ersätta avlopps-verket i Ljungbyhed med en överföringsledning till Klippan.

Planen för underhållsåtgärder på byggnader innebar att anslagsnivån för både drift- och investeringsarbeten höjdes mycket kraftigt. Det är viktigt att den höjda anslagsnivån bibehålls under några år för att eftersläpningen för underhållet skall upphöra. Ett annat område som kräver fler insatser är energieffektivisering av värme- och ventilationsanläggningar. Såväl energipriser och krav på bättre innemiljö är pådrivande


Verksamhetsmått 2010 2009 2008 2007

Kommunkansli Antal kopior (central kopiering), st 1 691 000 2 151 000 2 394 000 2 600 000Antal anknytningar i växel, st 506 498 488 489Tekniskt kontor, Gata och Park Kommunala gator och vägar, asfalt, m2 943 269 936 500 936 500 936 000Kommunala grusvägar, km 4,0 4,8 4,8 4,8Kommunala grusvägar, m2 20 000 20 000 20 000 20 000Gång- och cykelbanor, asfalt, m2 244 000 244 000 244 000 244 000Broar, st 7 7 7 7Park- och grönytor, m2 1 815 000 1 815 000 1 815 000 1 815 000Tekniskt kontor, VA-verksamhet Producerad mängd renvatten, m3 1 066 714 1 034 066 1 043 226 1 012 725Försåld mängd renvatten, m3 73 553 852 426 907 181 884 152Antal abonnentvattenmätare i drift, st 4 357 4 354 4 323 4 293Renat avloppsvatten, AR Klippan, m3 1 287 658 1 237 284 1 512 742 1 827 169Renat avloppsvatten, totalt, m3 1 406 947 1 435 985 1 824 300 2 211 390Elförbrukning vattenverk, totalt, kWh 772 342 766 282 781 274 785 010Längd dricksvattenledningar, mil 23,9 23,8 23,7 23,5Längd spillvattenledningar, mil 19,6 19,5 19,4 19,2Längd dagvattenledningar, mil 12,3 12,2 12,1 11,8Tekniskt kontor, Fastigheter Förvaltade kommunägda lokaler, m2 101 796 100 831 101 009 103 015Förvaltade inhyrda lokaler, m2 29 503 29 670 26 582 22 199Uthyrt till extern verksamhet, m2 1 894 1 894 2 421 1 728Förvaltningsuppdrag (SIKAB), m2 16 016 16 051 16 051 16 051Hyresinkomster kommunägda lokaler, kr/m2 602 627 592 565Hyresinkomster inhyrda lokaler, kr/m2 808 775 736 831Andel uthyrda lokaler, % 98,1 92,5 98,0 99,4Tekniskt kontor, Kost och Lokalvård Antal luncher: Skolluncher 390 350 397 802 414 086 420 774Dagisluncher 67 828 72 225 70 067 61 677Totalt elever, barn, personal 492 793 501 498 520 147 518 590Antal städtimmar per dag: Grundskola 104 110 113 114Gymnasieskolan 85 86 80 81Barnomsorg 42 43 38 40Kommunhus 12 11 12 13

19


Plan- och byggnämnd Torsten Johansson Miljö- och byggnämndens ordförande Göran Lönnqvist, Stadsarkitekt

Ansvarsområde Måluppfyllelse – Inriktningsmål Plan- och byggnämnden behandlar planärenden och lämnar förslag till beslut avseende detaljplaner till kommunstyrelsen, samt ansvarar för att plan- och byggverksamheten bedrivs inom tilldelad ram utifrån de krav som lagstiftningen anger samt i enlighet med de riktlinjer och mål som kommunen fastställer.

MEDBORGARE/KUND

Bra

Enligt gjorda undersökningar är kommun-invånarna mycket nöjda med arbete som ingår i nämndens ansvarsområden.

Nämnden ansvarar för fördelning av uppdrag och erhållen ram i internbudget. Årets verksamhet Kommuninvånarna skall känna sig nöjda

med ärendehantering och övrig service Plan- och byggkontoret Enligt enkäter som plan- och byggkontoret har skickat ut, visar svaren att medborgarna är mycket nöjda med vår service.

Rådgivning och handläggning av privat-personers bygglovsansökningar för ny-, om- och tillbyggnad av villor har utgjort ett stort arbetsområde, dock i något mindre omfattning än under senare år. Elektronisk service och kommunikations-

kanaler skall tillhandahållas och utvecklas Under 2010 har 18 nya enbostadshus byggts inom kommunen. Arbete pågår med att uppdatera blanketter på

vår hemsida, samt utbildning i det nya ärende- och registreringsprogrammet Platina. Ny tjänst som planarkitekt har inrättats och

besatts. Ny byggnadsinspektör har anställts. Ökad valfrihet i boendet avseende läge och utformning Detaljplaneringen har fortsatt i samarbete med

plangruppen och kommunstyrelsen. Det finns byggklara tomter i Ljungbyhed och Klippans tätort. I Östra Ljungby och Stidsvig finns detaljplanerad bostadsmark, dock ej byggklar.

Detaljplaner för attraktiva villatomter inom hela kommunen har prioriterats. Cirka 10 detaljplaner är pågående. Fem detalj-planer har antagits under året, däribland detaljplan för ny etablering av byggvaruhuset Optimera i Klippan.

EKONOMI

Bra

Ortofoton (flygbilder) över hela kommunen har lagts in i kartdatabasen.

Arbetet med att göra en ny översiktsplan har återupptagits genom nyanställd planarkitekt och plangruppen. Avrapportering sker kontinuerligt till styrgruppen. Plan- och byggkontoret har tillsammans med plangruppen, utarbetat förslag till en vindkraftspolicy, som antagits under året.

Plan- och byggnämndens ekonomi är i balans. Den ekonomiska uppföljningen görs regelbundet tillsammans med politiker och medarbetare.

God ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning

Statligt stöd från Boverket finns tillgängligt för ytterligare vindkraftsplanering.

Plan- och byggnämnden uppvisar ett positivt resultat. Den höjda bygglovstaxan har ökat intäkterna. Nämnden har fått goda omdömen i sin verksamhetsutövning enligt genomförda enkäter.

Energi- och klimatrådgivningen, som även omfattar Örkelljunga kommun och Perstorps kommun, har till stor del varit inriktad på energikomplement i form av soluppvärmning, och jord- och bergvärme.

Samverkan har skett med Perstorps kommun inom det mättekniska området.

20


De anställda skall vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att ökad förståelse och helhet

MEDARBETARE

Personalen informeras om nämndens ekonomiska läge regelbundet på kontorets arbetsplatsträffar. Resultaträkning

Budget

2010Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat

2009Intäkter 2 055 2 011 -44 -194Personalkostn -3 176 -2 951 225 212Lokalhyra -184 -235 -51 0Övr kostnader -1 240 -1 043 197 558Avskrivningar -25 -25 0 0Verksamhetens nettokostnad -2 570 -2 244 326 576

Finansiella kostn -20 -19 1 2

Resultat -2590 -2 263 327 578

Nettoinvestering 0 -61 -61 0

Verksamhetsområden

Budget

2010Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat

2009

Nämnd -349 -376 -26 26 Plan- och byggkontor -2 241 -1888 353 552

SUMMA -2 590 -2263 327 578

Ekonomisk analys Plan- och byggkontorets redovisar ett överskott på 327 tkr, som huvudsakligen förklaras av lägre personalkostnader, eftersom att rekryteringen av planarkitekt blev försenad. Resterande del av överskottet, ca 50 tkr, utgörs av ej utnyttjade medel för pågående detaljplanearbeten. Resultatet från bygglovsintäkterna är 55 tkr större än budgeterat. Intäkter från olika kartavtal har inbringat ca 175 tkr. Detaljplanearbete åt utomstående har gett 50 tkr. Intäkterna totalt, visar ett underskott i förhållande till budget, som utgörs av ej utnyttjat statligt bidrag för klimat- och energirådgivning (107 tkr) samt vindkrafts-planering (120 tkr).

Nämndens resultat uppvisar ett underskott på 26 tkr som beror på något högre utbildnings-kostnader än budgeterat.

Bra

Den låga sjukfrånvaron, goda möjligheter till vidareutveckling och låg personalomsättning tyder på en attraktiv arbetsplats. Dock varning för hög arbetsbelastning.

Klippans kommun skall upplevas som en tydlig, attraktiv och god arbetsgivare Låg personalomsättning och hög närvaro tyder på trivsel och att vi upplevs som en attraktiv och god arbetsgivare. Dock upplevs arbets-belastningen som hög Medarbetarna ska stödjas i att se verksamheterna som delar i en helhet och stärka kommunens varumärke Information ges på bland annat arbetsplatsträffar för att få en helhetsbild av kommunens verksamhetsområden och varumärke. PROCESS/ARBETSSÄTT

Bra

Kvaliteten på utfört arbete inom nämndens verksamheter bedöms som god. Responsen från kommunmedborgarna är över lag positiv.

Att hålla en god nivå på tillsyn och kontroll samt uppföljning av besök och beslut Kvalitetsnivån på tillsynen har varit tillfredsställande men antalet besök kan ökas. UTVECKLING/FRAMTID

Bra

Nämndens utvecklingsarbete i form av samverkan, utbildningsinsatser har fortgått under året.

Anpassning till förändrad plan- och bygglagstiftning Adekvat utbildning har genomförts för nämndspolitiker och tjänstemän för att öka kompetensen inom nämnden

21


22

Samverkan inom miljöområdet skall vidareutvecklas Samråd har skett med Söderåsens miljöförbund i handläggningen av gemensamma ärenden.

Trender och utmaningar Plan- och byggkontoret Småhusbyggandet har varit intensivt de senaste åren, men har mattats under 2008-2010 Rådgivning och handläggning av bygglovs-ärenden kommer erfarenhetsmässigt att kräva stora resurser på plan- och byggkontoret även kommande år, eftersom att privatpersoner ofta bygger om och till sina hus oavsett konjunktur. Tillsyn av byggnadsarbeten och ovårdade tomter, enligt PBL, kommer att utföras med hänsyn till kontorets personalresurser. Planberedskapen måste vara god för bland annat bostäder i attraktiva lägen och för industri-etableringar. Man bör också planera för att skydda kulturhistoriskt värdefulla miljöer och naturmiljöer. Plan- och bygglagsstiftningen kommer att förändras fr.o.m. 2011-05-02, vilket kommer att kräva vidareutbildning och förändrade arbetsrutiner.

Ansvaret för energi- och klimatrådgivningen övergår fr.o.m. 2011-01-01 från plan- och byggkontoret till Söderåsens miljöförbund. Planerade projekt under 2011 • Detaljplanering för bostäder. • Ändring av stadsplaner med blandad

verksamhet för både bostäder och småindustri till renodlade bostadsplaner.

• Upprättande av skyddsbestämmelser för riksintresseområdet Klippans Pappersbruk.

• Utarbetande av samrådsförslag till översiktsplan.


Registrerade ärenden 439 530 563 559

Bygglov Beviljade bygglov 247 270 229 283 Bygganmälningar 46 62 55 68 Olovligt byggande 2 6 3 4 Slutbesiktning/-bevis 338 171 148 246 Tillsyn 75 60 65 68 Förelägganden 7 33 91 22 Planer Antagna planer 5 5 3 3 Avslutade planer i övrigt 1 1 0 1


Kultur- och fritidsnämnd Bert-Inge Karlsson Kultur- och fritidsnämndens ordförande Börje Norén, Kultur- och fritidschef Ansvarsområde Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för att verksamheterna bibliotek, musikskola, kultur, konsumentvägledning samt bad-, fritids- och friskvårdsanläggningar bedrivs inom tilldelad ram i enlighet med de riktlinjer och mål som kommunen fastställer. Nämnden hanterar också föreningsfrågor, föreningsbidrag samt kommun-gemensamma ungdomsfrågor.

Nämnden ansvarar för fördelning av uppdrag och erhållen ram i internbudget. Årets verksamhet Driftbudgeten I syfte att utveckla verksamhetens mål och inriktning inom ramen för balanserad styrning genomfördes två extra nämndsmöten till-sammans med förvaltningens enhetschefer. Utifrån nämndens nya förvaltningsorganisation anställdes i januari en kulturstrateg. Elfdalsvallen avvecklades under sommaren och markområdet är återställt till parkmark. Upp-rustningen av Åbyvallen genomförs i etapper. Under året har två nya omklädningsrum byggts och en ny ventilationsanläggning har installerats i klubbhusdelen. Projektet med att bygga en ny enklare lokal för gymnastik i kv. Sågen fick stoppas under maj p.g.a. att värme och ventilationsfrågan inte gick att lösa inom tilldelad budgetram. Stora vattenläckage konstaterades under 2009 vid Ljungbyheds friluftsbad och en omfattande reparation av vattenledningssystemet genom-fördes inför sommarsäsongen. Trots vidtagna åtgärder fortsätter badet att läcka vatten. Föreningsverksamheten i kv. Sågen och ungdomarnas mötesplats har under året utvecklats positivt. Verksamheten i Klippans Badhus har sedan upprustningen 2008 utvecklats positivt med fler badgäster och betydligt fler kunder i friskvårdsverksamheten. Speciellt aktiviteterna i varmvatten bassängen med babysim och vattengympa har blivit en stor succé. I samverkan med Naturbruksgymnasiet har ett klubbhus byggts i anslutning till Ridhuset i Gångvad. Ett avtal med Klippans Ridklubb har upprättats om principerna för upplåtelse av ridhuset under kvällar och helger. Inom ramen för strövstigsprojektet har strövstigen vid Kopparmöllan byggts om och utökats.

Efter beslut i kommunfullmäktige gäller nya regler för studieförbunden fr.o.m. 2011. Biblioteken erbjöd på uppdrag av Valnämnden, möjlighet till förtidsröstning inför valet 2010. Måluppfyllelse – Inriktningsmål MEDBORGARE/KUND

Ok

En ny medborgarundersökning genomfördes under 4:e kv 2009 och resultatet redovisades under 2:a kv 2010. Nöjdmedborgarindex för verksamheterna har förbättrats främst inom kulturområdet. Antalet besökare till biblioteken ökar och fler använder sig av bibliotekstjänster på hemsidan. Inom ramen för arbetet med att utveckla 24-timmarsservice lägger förvaltningen successivt ut blanketter etc Ge kommuninvånarna möjlighet till gemen-skap och rekreation genom kulturella och fysiska aktiviteter. Idrottsverksamheten ökar successivt och efter-frågan på tider för inomhusidrott är fortfarande större än tillgången. Arbetet pågår kontinuerligt med att försöka hitta lösningar på föreningars behov av tider i idrottshallar etc. De nya lokalerna för bland annat friidrott m.m. i kv. Sågen 8 skapar förhoppningsvis bättre förutsättningar för mer flexibla lösningar av lokalbehoven för en del föreningar. En utred-ning pågår f.n. om förutsättningar för att bygga om lokaler för gymnastikverksamheten. För att kunna tillgodose behovet av tränings- och tävlingstider för inomhusidrott behövs en ny inomhusanläggning. En förstudie av kost-naden etc för att bygga en ny idrottshall i anslutning till den befintliga idrottshallen i Klippan presenterades 2008. Projektet kostnads-beräknas till cirka 22 miljoner kronor. Kommunstyrelsen har under 2010 beslutat att avsätta 0,5 mnkr till en utredning om en ny idrottshall. Tekniska förvaltningen har ansvaret för utredningen.

23


Resurserna för kulturarrangemang är begrän-sade. Förvaltningen har i uppdrag att utveckla samarbetet med såväl kulturföreningar som privata aktörer. Kommuninvånarna skall känna sig nöjda med kultur- och fritidsutbudet En ny medborgarundersökning genomfördes under 4:e kv 2009 och resultatet redovisades under 2:a kv 2010. Nöjd medborgarindex har ökat från 63 % nöjda till 65 % nöjda inom fritidsområdet och 52 % nöjda till 57 % nöjda inom kulturområdet.

Elektronisk service och kommunikations-kanaler skall tillhandahållas och utvecklas Utvecklingen av e-tjänster inom kultur- och fritidsområdet är mycket viktiga för att vi skall kunna ge våra brukare bättre och snabbare service. Förvaltningen arbetar med att utveckla e-tjänster inom de olika verksamhetsområdena i sam-arbete med IT-enheten. Förvaltningen håller successivt på att lägga ut alla ansöknings-blanketter på hemsidan Ökad verksamhets- och lokalsamverkan med skolorna Förvaltningscheferna för barn- och utbildnings-förvaltningen och kultur- och fritidsförvalt-ningen har påbörjat en dialog i syfte att utveckla samarbetet mellan förvaltningarnas verksam-heter. Målsättningen är att ett förslag till samarbets-avtal skall vara klart under 4:e kv 2011. Integrerad biblioteksverksamhet med skolorna Arbetet med att utveckla samverkansformerna med skolan har påbörjats men har inte kunnat fortgå enligt plan p.g.a. omorganisation inom barn- och utbildningsförvaltningen. EKONOMI

Ok

Nämnden håller sig inom upprättad drift- och investeringsbudget. Kostnaderna för friluftsbaden överskrider markant tilldelad budget. Förvaltningens totala investeringsbehov är betydligt större än tilldelad investeringsram. I samarbete med tekniska förvaltningen håller en investeringsplan att upprättas.

God ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Arbetet med att effektivisera drift- och under-håll av fritidsanläggningarna pågår i samarbete med tekniska förvaltningen, fastighets-avdelningen De anställda skall vara delaktiga i sin enhets ekonomi för att öka förståelsen och helhet Förvaltningens ekonomi redovisas kontinuerligt i samband med arbetsplatsträffarna. Mål och ekonomifrågor diskuteras också i förvaltningens samverkansgrupp. Resultaträkning

Budget

2010Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat

2009Intäkter 2 979 4 466 1 487 1 211

Personalkostn -13 330 -13 683 -353 32

Lokalhyra -11 171 -11 019 152 190

Övr kostnader -11 306 -12 088 -781 -1 188

Avskrivningar -984 -921 63 49Verksamhetens nettokostnad -33 812 -33 244 568 294

Finansiella kostn -280 -262 18 54

Resultat -34 092 -33 506 586 348

Nettoinvestering -1 165 -680 485 565

Verksamhetsområden

Budget

2010 Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat 2009

Nämnd och gem administration -7 268 -6 669 599 209

Kultur -9 380 -9 022 358 426Fritid -17 444 -17 815 -371 -287

SUMMA -34 092 -33 506 586 348

Ekonomisk analys Driftbudgeten redovisar totalt ett överskott på 586 tkr och investeringsbudgeten ett överskott på 485 tkr. Nämnd och ledning visar ett överskott på 599 tkr. Kostnaderna för S:t Petri utställningen (156 tkr) genomfördes under 2010 men belastar 2011-års budget. Erhållet bidrag från Länsstyrelsen för genomförd fornminnesvård under 2009 och 2010 på 94 tkr inkom under december. Bad och friskvårdsenheten visar ett underskott på 296 tkr. Det är friluftsbadens ökade driftskostnader som ligger till grund för underskottet. Drift av idrottsanläggningar visar ett underskott på 180 tkr. Merkostnaderna är främst kopplade till ökade personalkostnader inom driftgruppen ca 100 tkr samt en ökning av anläggningarnas

24


driftskostnader. Ungdomsenheten visar ett överskott på 91 tkr p.g.a. lägre driftskostnader för Mötesplats Sågen. Kulturverksamheten visar ett överskott på 358 tkr varav 300 tkr är kopplade till konst-potten som inte har utnyttjats under året. Investeringsbudgetens plusresultat på 485 tkr är bl.a. kopplade till följande projekt; konstnärlig utsmyckning av Badhuset 211 tkr, handikapp-anpassning av lokaler i Badhuset 200 tkr samt etappupprustningen av Åbyvallen 50 tkr. MEDARBETARE

Ok

Förvaltningen arbetar utifrån de kommun-övergripande riktlinjerna i syfte att skapa en gemensam syn utifrån medarbetarpolicyn etc. Sjukfrånvaron ligger på en förhållandevis låg nivå. Totala sjukfrånvaron för kultur- och fritidsförvaltningen 2010 var 3,57 % och mot-svarande period 2009 var 3,36 %. Samtliga anställda har erbjudits medarbetar-samtal. När det gäller arbetet med att ge alla anställda individuella uppdrag beräknar förvaltningen att det arbetet skall vara klart under 2011. Förvaltningen har inte under de senaste åren haft något problem med att återbesätta vakanta tjänster. Kommunen skall upplevas som en tydlig, attraktiv och god arbetsgivare med god kompetensförsörjning Förvaltningen arbetar aktivt utifrån de kommun-övergripande riktlinjerna i syfte att skapa en gemensam syn inom förvaltningen utifrån medarbetarpolicyn etc. Medarbetarna ska stödjas i att se verksamheterna som delar i en helhet och stärka kommunens varumärke I bland annat förvaltningens samverkansgrupp diskuteras kontinuerligt förvaltningens över-gripande frågor. PROCESS/ARBETSSÄTT

Bra

Servicegarantier finns för verksamheten i Bad-huset och för biblioteken. Syftet med garan-tierna är att förbättra medborgarnas möjlighet att påverka verksamheterna. Arbetet med att utveckla formerna för en ökad dialog med föreningslivet fortgår kontinuerligt. Förvaltningen utökar successivt arbetet med kundenkäter i syfte att utveckla en närmare dialog med våra brukare. Hög servicenivå med positivt och professionellt bemötande En ny kundenkät har genomförts i Klippans Badhus under våren 2010. Resultatet i enkäten visade bra resultat beträffande service och bemötande gentemot våra kunder.

Utveckla formerna för dialog med föreningslivet Samtliga kulturföreningar har varje år enskilt möte med kultur- och fritidsnämndens presidium. Barn- och ungdomsföreningarna kallas till minst ett dialogmöte per år samt till fortbildningsträffar i samarbete med Skåne-idrotten. UTVECKLING/FRAMTID

Ok

Förvaltningens nya organisation gäller fr o m 2009-04-01. Inom ramen för den nya organisationen riktas focus på allmänkulturen. Utveckling av insatser för folkbildning och folkhälsa pågår enligt uppgjord plan inom ramen för tilldelade resurser. Ökade insatser för folkbildning och folkhälsa Särskild rapport rörande folkhälsan tas fram årligen och redovisas till fullmäktige.

Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden Nämnden har arbetat fram riktlinjer för arbetet med konstnärlig utsmyckning i kommunen. Under 2010 har nämnden inte funnit något lämpligt objekt varför konstpotten inte har använts.

Ökad tillgång till bostadsnära vardagsmotion Strövstigsprojektet pågår i syfte att förbättra och utveckla bostadsnära strövstigar på olika platser i kommunen. Den nya dragningen av strövstigen vid Koppar-möllan i Stidsvig invigdes den 10 september 2010.

25


26

Trender och utmaningar Biblioteket är den mest välbesökta institutionen i kommunen med över 100 000 besök. En utveckling av relationerna med besökarna/ låntagaren, både fysiskt i biblioteksrummet och digitalt genom nättjänster sker kontinuerligt. En upprustning och modernisering av huvud-bibliotekets lokaler är nödvändig. Dessutom behövs utökade resurser för fortsatt utveckling av bl.a. digitala tjänster.

Av stor betydelse för kommuninnevånarnas identitet och för kommunens varumärke är allmänkulturen. Arbetet med att utforma en kulturstrategisk plan har påbörjats under 2010 och beräknas pågå under 2011.

Verksamheten inom musikskolan håller en hög kvalité och utvecklats i positiv riktning. Ökade resurser behövs dock om verksamheten skall utvecklas för framtiden.

Arbetet med att förbättra förutsättningarna för olika handikappgrupper i Klippans Badhus pågår i nära samverkan med representanter från handikapprådet.

Idrotten är i ständig utveckling och behovet av att anpassa våra idrottslokaler till dagens krav och behov ökar kontinuerligt. Speciellt Åbyvallen är i behov av upprustning.

Formerna för den öppna ungdomsverksamheten måste utvecklas och en ökad samverkan med socialförvaltningen och barn- och utbildnings-förvaltningen krävs inför framtiden.

Om inomhusidrotten skall kunna utvecklas och öka i omfattning måste en ny idrottshall byggas. Vid ett möte under hösten med representanter från 4-K ang. IP-skogens framtid beslutades att i samarbete med orienteringsföreningarna upprätta en gemensam handlingsplan för framtiden.


1 Medarbetarsamtal, % 90 80 75 1002 Biblioteket i Klippan, antal besök/år 90 611 83 110 88 745 95 2603 Biblioteket i Ljungbyhed, antal besök/år 9 503 9 859 10 498 9 8974 Inloggningar i datasystemet, antal 14 503 14 279 12 877 11 6365 Musikskolan, antal elever 236 230 250 2486 Badhuset, antal bad 58 503 47 063 17 226 49 7417 Friskvårdsavd, antal besökare 34 834 25 356 19 989 24 1528 Simkunniga i Åk 2, % 82 79 63 899 Ungdomsverksamhet, antal deltagare 3 043 2 355 2 864 3 220 10 Bokade timmar i fritidsanläggningarna 12 157 8 724 8 118 10 48611 Skötselytor totalt m2 83 815 83 815 83 815 83 81512 Konsthallen, antal besökare 19 351 17 879 19 877 17 78513 Lokalt aktivitetsstöd, antal deltagare 103 154 103 975 103 490 103 067Anmärkningar: 1. Medarbetarsamtalen slutförs under februari 2011 2. Allmänhetens besök har ökat med 12,6 %, medan besöken från gymnasieskolan har minskat med 2 %. 3. Antal besökare vid biblioteket i Ljungbyhed ligger ungefär på 2009 års nivå. 4. Antal inloggningar i datasystemet fortsätter att öka. 5. Antal elever vid musikskolan ligger i stort på samma nivå som tidigare. 6. Antal bad har ökat markant med ca 10 000 i förhållande till 2009. 7. Friskvårdsverksamheten har ökat markant i förhållande till 2009. 8. Noterad simkunnighet under våren 2010. 9. Antal besök har ökat i förhållande till föregående år p.g.a. fler musikarrangemang. 10. Interna bokningar har ökat på s.k. ”skolfri tid” med engagerade föräldrar som arrangerat disco, klassfester,

loppis etc. inom grundskolan. Även idrottsföreningar, privata och kunder kommunanställda har i högre grad bokat in sig på enstaka lediga timmar.

12. Antalet besökare i Konsthallen ligger i stort på samma nivå som succéåret 2008.


Barn- och utbildningsnämnd Tommy Cedervall, Barn- och utbildningsnämndens ordförande JanEric Assarsson, Skolchef Ansvarsområde Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att verksamheterna För- och grundskola, Fritidshem, Grundsärskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola och Kommunal vuxen-utbildning bedrivs inom tilldelad ram utifrån de krav som skollag, förordningar och läroplaner anger samt i enlighet med de riktlinjer och mål som kommunen fastställer.

Nämnden ansvarar för fördelning av uppdrag och erhållen ram i internbudget. Årets verksamhet Skolpaket etapp två har genomförts med konsekvensen att högstadieelever från Antilopen och Östra Ljungby har flyttats till Nya Snyggatorp. Träningsskolan har flyttats från Snyggatorp till Antilopenskolan och särskolan har lämnat lokalerna i 47:an och flyttat in i Antilopenskolan. Stora ombyggnadsförändringar inom Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter har skett under året; Snyggatorpsskolan genomgår omfattande renoveringar i flera etapper. Antilopenskolan har anpassats och komplet-terats med paviljonger, Vedby skola har fräschats upp. Förskolan Värdshuset har byggts till. Pilagårdens förskola har renoverats. Gymnasiet har fått nationellt godkända idrotts-utbildningar inom brottning, judo och hoku shin ko ryu samt behållit riksidrottsstatus för golf. 2010 blev första året som elever fick möjlighet att examineras som flygtekniker. En extern konsult har utrett Klippans framtida gymnasium. Inom Vuxenutbildningen har samarbetet med kommuner i Skåne Nordväst utvecklats så att det idag erbjuds 40 olika yrkesutbildningar för eleverna. Inom grundskolan har utbildning av arbetslags-ledare genomförts. Samtliga skolor och förskolor arbetar med kvalitetsverktyget Qualis. En gemensam Studie- och yrkesvägslednings-organisation (SYV) har skapats. Projektet ”Triaden” (ett drogförebyggande program för årskurs 4 - 6) startade under året.

Ett webbaserat verksamhetssystem för att underlätta kommunikationen mellan elever, pedagoger och föräldrar har köpts in och startats upp. I stort sett samtliga skolor och förskolor arbetar med, eller har certifierats enligt ”Grön flagg”. En stor satsning har gjorts på teknisk utrustning i klassrummen genom Smartboards (interaktiva tavlor). Måluppfyllelsen för 2010 har ökat. 2010 2009 2008

Andel behöriga gymn, % 87,3 87,0 86,0

Andel gymn som uppnått målen i alla ämne, % 84,0 70,0 70,0

Antal pedagoger/ 100 elever var 8,1 8,3 -

Det utmärkta samarbetet med Social-förvaltningen har bland annat medfört minskade kostnader vad gäller placering av elever i andra kommuner. Antal externa elever i Klippans resursskola har ökat. Östra Ljungby/Stidsvig blev under 2010 det första området som certifierades vad gäller hälsofrämjande skolutveckling. Sommarskola och Sommar-Camp har genomförts med mycket lyckat resultat. 20 förskole- och fritidsbarn har beviljats omsorg på obekväm tid genom dagbarnvårdarverksam-heten. Vårdnadsbidrag har utbetalats för i snitt 18 barn. Måluppfyllelse – Inriktningsmål MEDBORGARE/KUND

Ok

Vi arbetar aktivt för att barn, elever och föräldrar skall känna trygghet. Flera grundskoleområden har fördjupat värdegrunds-arbetet och gymnasiets enkäter visar på god trivsel. Arbetet med webb-portalen pågår och kommer att förbättra både kommunikation och delaktighet.

27


Kommunikationen mellan föräldrar, barn och elever skall förbättras I förskolan arbetas med grupputvecklingsplaner utifrån samtal med varje förälder. Skolorna har börjat med elevledda utvecklingssamtal. Nyinflyttade erbjuds "förväntanssamtal" för ökad förståelse mellan skolan och hemmet. Gymnasiet har infört generellt mentorskap. Profilera verksamheten utifrån skolans/ förskolans egna förutsättningar Vissa förskolor profileras mot uteverksamhet. Inga övriga profileringar har redovisats. Genom att utnyttja närområdet öppna skolan för spännande kultur– och idrottsupplevelser Konsthallen besöks regelbundet av studerande. Barn- och fritidsprogrammet har genomfört sagostunder, sångstunder och teaterföre-ställningar på biblioteket för kommunens förskolor. Medel från "Skapande skola" har erhållits. Dessa medel har bl.a. använts till serietecknarskola och filmanimation. EKONOMI

Bra

Budgeten är i balans, ett sammanlagt överskott redovisas. God ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Det finns en lyhördhet och lojalitet att anpassa verksamheten till nya ekonomiska förutsättningar. De anställda skall vara delaktiga i sin enhets ekonomi för ökad förståelse och helhet Alla är engagerade i arbetet med att hålla budget. Ekonomi behandlas vid arbetsplatsträffar. Anpassningen till den s k "pengen" utgör fortfarande ett problem.

Resultaträkning

Budget

2010 Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat

2009

Intäkter 184 669 196 973 12 304 1 607Personalkostn -238 805 -233 215 5 590 5 869Lokalhyra -46 274 -46 188 86 1 202Övr kostnader -204 120 -219 658 -15 538 -3 914Avskrivningar -4 551 -3 666 885 -52Verksamhetens nettokostnad -309 081 -305 754 3 327 4 713Finansiella kostn -553 -414 139 230Resultat -309 634 -306 168 3 466 4 943

Nettoinvestering -3 800 -2 520 -1 480 775

Verksamhetsområden

Budget

2010 Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat

2009 Nämnd, ledning ochskolskjutsar -7 400 -8 588 -1 188 131

Förskola/ Grundskola/ grundsär

-208 501 -207 929 572 4 303

Elevhälsa, resursskola -10 215 -7 376 2 839 378

Gymnasieskola, egna elever -71 458 -72 936 -1 478 -703

Gymnasieskola produktion -4 624 -2 547 2 077

Vuxenutbildning -7 436 -6 792 644 835

SUMMA -309 634 -306 168 3 466 4 943

Ekonomisk analys Det totala antalet anställda inom nämnden är 627. Antalet årsarbetare har minskat från 590 till 584. Sjukfrånvaron har minskat från 4,3 % till 4,1 %. En skolpeng/barnomsorgspeng har införts. Bokslutet för 2010 visar på ett överskott om 3,5 mnkr vilket förklaras enligt följande: Familjedaghemsverksamhetens (pedagogisk omsorg) överskott om 683 tkr beror på att två befattningshavare har varit långtidssjukskrivna och inte ersatts. Antilopenområdets överskott om 306 tkr beror främst på lägre vikariekostnader samt ej tillsatt tjänst för föräldraledig assistent. Särskolan visar ett överskott om 343 tkr som beror på minskad personal, en anpassning till lägre elevantal Snyggatorpsområdets överskott om 622 tkr beror på återbetalning av hyreskostnader på grund av att renoveringar har framflyttats. Östra Ljungbys budget är i balans. Vedby/Bofinken visar ett minus om 65 tkr. Ljungbyhedsområdets visar ett överskott om 421 tkr. Verksamheten har anpassats inför 2011. Elevhälsan visar på ett överskott om 2,8 mnkr. 2,3 mnkr av detta överskott var avsatt till elevassistenter, men skolområdena erhöll

28


motsvarande summa genom anslagsbudgeten. Det blev en dubbelbokning genom att ett nytt budgetfördelningssystem infördes. Förvaltningen gick från en anslagsbudget till en barnomsorgs- elevpeng. 300 tkr beror på ökade intäkter från annan kommun som under året köpte ytterligare platser i resursskolan. Resterande överskott på 200 tkr beror på att en kanslisttjänst ej har återtillsatts. Gymnasieskolans resultat slutar på ett överskott om 599 tkr. De största avvikelserna ligger på Åbyskolan, Ljungbyhed SMID idrott samt de båda internaten. Samtliga går med stora minus. Detta uppvägs av stora överskott på Tegelbruksskolan, Flygteknisk utbildning samt Naturbruksskolan. Kommunala vuxenutbildningen visar på ett överskott om 644 tkr beroende på ökad interkommunal ersättning samt en lärarlön 50 % till vilken vi erhållit statliga medel. Nämnd och gemensam administration visar ett minus om 1,3 mnkr vilket förklaras med konsultkostnader för utredning av Gymnasiet samt en större satsning på arbetslags-ledarutbildning i grundskola och förskola. Fler förskolebarn har valt Klippans fristående alternativ samt andra kommuners verksamheter, vilket medför ett negativt resultat om 3 mnkr. MEDARBETARE

Bra

Personalsituationen är under kontroll. Medarbetarsamtal genomförs regelbundet. Personalomsättningen är låg, liksom sjukfrån-varon. Vi skall upplevas som en tydlig, attraktiv och god arbetsgivare med god kompetens-försörjning Medarbetarsamtal, medarbetarenkät och klimatanalyser visar att i stort sett trivs personalen bra.

Medarbetarna ska stödjas i att se verksamheterna som delar i en helhet och stärka kommunens varumärke Medarbetare informeras vid arbetsplatsträffar. Kommunens varumärke förstärks ytterligare genom den nya SYV-organisationen.

PROCESS/ARBETSSÄTT

Ok

Inom hela förskole- och skolområdet pågår aktiva förändringsprocesser där både enskilda medarbetare och arbetslag tar ett stort ansvar. Alla elever tar ansvar för och är delaktiga i sitt lärande, med stöd av personal och föräldrar Andelen elever (år 9) som uppnått målen i alla ämnen har ökat. Genom aktiv omvärldsbevakning skapa förutsättningar för att agera och påverka framtiden Förändringar med anledning av ny skollag, Gy II och nya läroplaner bevakas och implementeras. Barns och elevers socioemotionella utveckling skall stimuleras Genom Classroom Management (lärarutbildning) och SET (värdegrund, förhållningssätt och bemötande) stimuleras barns och elevers socioemotionella utveckling. DISA-metoden används i flickgrupper. Genom entreprenörskap skall kreativitet och problemlösningsförmåga utvecklas hos elever Det pågår insatser för utveckling genom entreprenöriellt lärande på gymnasiet och i grund-skolan. NTA – Naturvetenskap och Teknik för Alla - är ett redskap som används i grundskolan och förskolan. Arbetssättet med NTA stimulerar och utvecklar elevernas kreativitet och problemlösningsförmåga. UTVECKLING/FRAMTID

Ok

Samverkan med socialförvaltningen fortsätter att utvecklas. Alternativ PRAO kommer att starta i Ljungbyhed, Östra Ljungby och Vedby/ Bofinken. Triaden, ett brotts- och drogföre-byggande program i åk 4, 5 och 6 som inkluderar föräldramedverkan pågår.

29


30

Gymnasieskolan attraktionskraft skall öka både i nationellt och regionalt/lokalt perspektiv Utvecklingsarbete pågår för att öka attraktions-kraften men fler gymnasier slåss om färre elever, vilket är ett problem. Alla utbildningar ska genom god skolutveckling ligga i framkant inom förskole- och skolområdet Skolutvecklingen fokuserar för närvarande på svenska (TRAS, God läsutveckling och skrivar-kurser) och matematik (MIO 1-5 år samt grundskolan). Ett utökat stöd för elever med dyslexi har påbörjats. Skolorna skall utveckla ett strukturellt och långsiktigt samarbete med högskolor och näringsliv Kemilektorslänken pågår och är under utbyggnad. Flygteknik har samarbete med högskolan och övriga Ljungbyhedsområdet samverkar med näringslivet. Samarbetet med Kgl Vetenskapsakademin fortsätter och utvecklas genom NTA och kemi-lektorslänken. Alternativ PRAO kommer förhoppningsvis att ytterligare öka samarbetet med näringslivet i Klippan. Trender och utmaningar Fr o m 1 juli 2011 övergår nuvarande lednings-organisation med områdeschefstjänster till en organisation med fyra verksamhetschefer. Dessa kommer att ha följande ansvarsområde:

förskola/dagbarnvårdare, grundskola/grundsärskola/fritidshem gymnasieskola/komvux elevhälsa

Organisationsförändringen görs utifrån följande kriterier: 1. Skapa överensstämmelse med ny skollag-stiftning utifrån de krav på organisation och ansvarsfördelning som beskrivs i den nya skollagen. (2010:800) 2. Varje rektor/förskolechef skall ha en rimlig arbetsbelastning. Ingen arbetsledare bör ha mer än 30 anställda och endast i särskilda fall mer än 40 anställda enligt KSAU, 2010-04-28. 3. Organisationen skall ge goda förutsättningar för utvecklingsarbete. Med utgångspunkt i den nya skollagen och HÖK 2010 skall ledningsorganisationen ge förutsättningar och stimulera till pedagogiskt utvecklingsarbete samt öka måluppfyllelsen.

En konsekvens av omorganisationen blir att en nyanställning av två förskolechefer och en rektor måste göras. Dessa tjänster kommer att utannonseras under våren och tillsättas i juli. Den nya ledningsorganisationen kommer att vara kostnadsneutral. Verksamhetscheferna kommer att placeras i kommunhuset och utgöra förvaltningschefens ledningsgrupp. En översyn gällande barn- och utbildningsförvaltningens lokaler kommer att ske under våren. Den stora utmaningen under 2011 blir att implementera skollag, nya läroplaner och kursplaner i förskola och grundskola samt att genomföra den nya gymnasieskolan. (GY-11) En annan utmaning blir att anpassa gymnasieskolans kostym efter den nya sökbilden. Det minskade elevantalet märks i hela landet. Marknadsföring av kommunens skolor blir allt viktigare. T ex har en gemensam portal för ansökan till de skånska gymnasieskolorna införts. Yrkeshögskola inom flygteknik startar hösten 2011 i Ljungbyhed. Förhoppningsvis kommer även flera nya nationellt godkända idrottsutbildningar att starta samtidigt. För att öka måluppfyllelsen i svensk skola har SKL och lärarnas samverkansråd, som företräder de båda lärarorganisationerna, kommit överens (HÖK 2010) om att ta initiativ till en effektivare arbetsorganisation på skolorna. Detta innebär att varje kommun måste träffa lokala avtal om hur arbetet med ökad måluppfyllelse ska gå till och om man vill använda arbetstiden på ett annat sätt om det behövs. För att möta kraven vad gäller barn i behov av särskilt stöd, kommer en samverkan med övriga förvaltningar att ske genom att ett resurscentrum (Ventilen) invigs under mars månad. Detta blir ett komplement till skolans ordinarie verksamhet. Samverkan, i form av nätverk, inom Skåne Nordväst utvecklas och kommer framöver att omfatta förskola, grundskola, gymnasieskola, vuxenskola, elevhälsa och ekonomi. Arbetet med implementeringen av webbportalen har kommit igång och vi räknar med att portalen kommer att fungera fullt ut till hösten.


Verksamhetsmått 2010 2009 2008 2007 Förskola/fritidshem Antal inskrivna barn 829 875 828 772 Alternativ barnomsorg Klippan 1) 124 100 - - Alternativ fritidshem Klippan 94 86 - - Barn i förskolor i andra kommuner 2) 18 7 - - Barn i fritidshem i andra kommuner 7 1 - - Familjedaghem Antal inskrivna barn 204 205 225 251 Grundskola Antal elever i Klippans kommuns skolor 1 667 1 726 1 754 1815 Antal lärare/100 elever 8,10 8,30 8,64 8,44 Grundsärskola, antal dagar 36 48 55 58 Träningsskola, antal elever 30 31 31 34 Antal lärare på 100 elever grundsärskolan 19,75 16,19 16,46 20,71 Antal lärare på 100 elever träningsskolan 22,00 20,29 19,58 19,56 Gymnasieskolan Antal elever exkl gymnasiesärskola 1 075 1 154 1 201 1 232 Antal lärare/100 elever 9,19 8,78 8,93 9,33 Nettokostnad/elev exkl gymnasiesärskola 110 175 111 417 102 461 94 640 Antal lärare på 100 elever gymnasiesärskola 23,66 20,4 19,86 19,85 Gymnasieskola Egna Elever Antal gymnasieelever ifrån Klippan (inkl särskolan) 694 699 703 733 -varav elever i Klippans gymnasieskola 484 522 544 553 Anmärkningar: 1) Kopparmöllans stora ökning kom år 2010 2) Den stora ökningen är till Höörs kommun

31


32

Socialnämnd Hans-Bertil Sinclair, Socialnämndens ordförande Charlotte Johansson, Socialchef Ansvarsområde Socialnämnden ansvarar för vård, service och omsorg till äldre och funktionshindrade samt stöd, råd och vård inom individ- och familje-omsorg inom tilldelad ram utifrån de krav som lagstiftningen anger samt i enlighet med de riktlinjer och mål som kommunen fastställer. Nämnden ansvarar för fördelning av uppdrag och erhållen ram i internbudget. Årets verksamhet Arbetet med att skapa en Lärande Organisation utifrån en systemteoretisk grund fortskrider med stöd bl.a. av ett utvecklingsarbete med hela socialförvaltningens ledning i "Den Lyssnande Kulturen".

Hälsoarbetet inom förvaltningen fortgår, försök med "frisklinjen" prövas i äldreomsorgen. Sjukfrånvaron fortsätter att minska och landade på ca 5,8 % 2010.

Ett ledningssystem för kvalitet enligt HSL, SoL, LVU, LVM och LSS med tillhörande riktlinjer, rutiner och kvalitetsmål har tagits fram.

En ny organisation håller på att implementeras från årsskiftet, med brukaren i fokus och "En väg in".

Avdelningen för bistånds- och LSS-handläggning Tre kortvårdsplatser har tillfälligt öppnats på Rickmansgården och ett fåtal externa korttidsplatser har köpts. I samverkan med regionen har tre brukare inom rättspsykiatrin placerats externt och kostnaderna har delats. Region Skåne har tagit över hela kostnads-ansvaret för hospice och den palliativa vården. Kollegiegranskning har genomförts tillsammans med Individ- och familjeomsorgen. Tillgängligheten för brukarna har utökats genom en jourtelefon. Upphandling av färdtjänst har genomförts och Tuwa Specialtransport AB tar över från februari 2011 med Åsbo taxi som underleverantör. Riktlinjer för avlösning i hemmet och för internatboende på gymnasieskola i annan kommun har tagits fram tillkommit. Äldreomsorgen Ett intensivt kvalitetsutvecklingsarbete har pågått under året. Avvikelser har använts som ett instrument för att arbeta med kvalitets-

uppföljning av verksamheten genom risk- och händelseanalyser. Kontinuerlig kompetensutveckling för alla yrkeskategorier har skett genom nätverk inom en mängd olika ämnesområden. Ett led i att utveckla kvaliteten för brukaren är utvecklandet av uppdraget som kontaktman. Nya brukare erbjuds ett ankomstsamtal för att fånga upp individuella önskemål och förväntningar. Tillsammans med den enskilde brukaren och/eller dennes företrädare upprättas en individuell genomförandeplan. Den ligger sedan till grund för hur bemanningen organiseras. Arbetet är organiserat i team kring brukaren med enhetschefen som ansvarig. En omorganisation av hemtjänsten har genomförts till en bilfri hemtjänst i centrala Klippan. En nyckelfri hemtjänst planeras. En tidmätning har genomförts för personalen i hemtjänsten. Resultatet visade att tiden hos brukaren var i genomsnitt 50 %. Detta har varit ett underlag för införandet av LOV inom äldreomsorgens serviceinsatser i hemtjänsten. Förberedelser tillsammans med Treklövern AB för byggnation av nytt särskilt boende 2012 har startat. Handikappomsorgen Avdelningen har haft olika chefslösningar i avvaktan på att ny avdelningschef har rekryterats. Omorganisationen har varit central under det gångna året. Man har medverkat i ett jämförelseprojekt, Luppen, via SKL. Brukare har där blivit intervjuade om hur de upplever det stöd/omsorg de erhåller. Avdelningen har fortsatt utveckla samarbetet med Barn- och utbildnings-förvaltningen bl.a. genom "Barnlyftet". Uppföljning och revidering av genomförande-planer sker kontinuerligt och ett antal individuella planer har utarbetats. Individ- och familjeomsorgen Omorganisationen har varit i fokus. Arbetsmarknadsenheten har haft 147 påbörjade uppdrag varav 61 ungdomar i åldern 18-25 år. 155 uppdrag har avslutats varav 67 ungdomar. Ca 100 ungdomar har varit inskriva i Ungdomsprojektet, ett samarbete med Arbetsförmedlingen kring jobbcoachning och praktikplatser. Öresundsprojektet har avslutats utan att någon deltagare fick arbete. Fem personer fått vård enligt Lagen om vård av missbrukare (LVM). Kommunen delar


kostnadsansvaret med Region Skåne för vård av en person med samsjuklighet. Fem kvinnofridsärenden har hanterats, varav två med barn involverade. "Resurssamverkan" är ett samarbete mellan Individ- och familjeomsorgen, Vårdcentralen, Capio, Försäkringskassan o Arbetsförmedlingen som nu permanentas. Antalet ärenden med försörjningsstöd har ökat. Inom Familjeenheten har det arrangerats "Babycafé". Ett samarbete mellan Socialförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Kultur- och fritidsförvaltningen och polismyndigheten har genomförts med gott resultat, i syfte att komma till rätta med störande ungdomar i centrala Klippan. Antalet anmälningar om barn som far illa ökade markant under årets sista månader och en ökning har också skett av institutionsplaceringar av ungdomar. Måluppfyllelse - Inriktningsmål MEDBORGARE/KUND

Bra

Arbetet med att utveckla dialogen med brukarna fortgår ständigt. Etablerade rutiner och varierande forum för dialog finns nu inom samtliga avdelningar. Genomförda brukar-enkäter visar ett mycket bra resultat och öppna jämförelser inom äldreomsorgen likaså. Förvaltningen har numera också en enhetlig synpunktshantering. 42 skriftliga synpunkter har inkommit under året. De handlar oftast om personalens bemötande eller utförandet av beviljade insatser. Två Lex Maria-anmälningar har gjorts till Socialstyrelsen och sju Lex Sarah-anmälningar har kommit in. Ett beslut inom IFO är inte verkställt i tid, ett mindre antal inom äldreomsorgen, fyra beslut om kontaktperson samt två om daglig verksamhet inom handikappomsorgen. De utvecklings-områden Socialstyrelsen har lyft fram under tillsyn 2009, är nu tillrättade och Social-styrelsen är nöjd. Revisionen har tittat på kvaliteten inom äldreomsorgen och kritiserar förvaltningen vad gäller kvalitetsledning, läkemedel, fallförebyggande arbete samt kontinuiteten inom hemtjänsten. En plan för att rätta till bristerna togs fram och lednings-systemet för kvalitet är nu på plats likaså

kvalitetsmål inom äldreomsorgen. Det som återstår är att utarbeta kvalitetsmål i resterande del av verksamheten vilket kommer att ske under 2011. Det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen fortgår. Samtliga personer över 80 år utan insatser från socialförvaltningen har nu erbjudits besök. Demensverksamheten utvecklas ständigt och likaså mötesplatser och aktiviteter för äldre i kommunen. Förberedelserna för att bygga ett nytt särskilt boende inom äldreomsorgen pågår för fullt. Kundval enl LOV är beslutat och skall genomföras inom hemtjänstens serviceinsatser 2011. Inom Individ- och familjeomsorgen pågår ett utvecklingsarbete i syfte att hitta förebyggande åtgärder för att motverka hemlöshet i form av projekt "Boskola" och tillsammans med vårdcentralen har babymassage och babycafé startats som ett första steg i arbetet mot en Famljecentral. Tillgängligheten har utökats inom avdelningen för bistånd-/LSS-handläggning. Gemensamma kollegiegranskningar mellan avdelningarna har genomförts. Upphandling av färdtjänsten är slutförd och TUWA Specialtransport AB är leverantör de närmast följande åren. Brukarna skall vara nöjda och trygga med bemötande och service samt uppleva en förbättrad livssituation 42 skriftliga synpunkter har inkommit under 2010. Sju Lex Sarah- och två Lex Maria anmälningar har gjorts. Socialstyrelsen har återrapporterat genomförd kontroll 2009 och är nöjd med det utvecklingsarbete som har gjorts och det som planeras. Revisionen har genomlyst delar av kvalitetsledningsarbetet inom äldre-omsorgen. Handläggning och beslutsfattandet inom avdelningen för bistånd/LSS-hand-läggning har fått godkänt medan verksamheten har fått kritik vad gäller ledningssystem för kvalitet, läkemedel, fallförebyggande arbete samt kontinuiteten i hemtjänsten. Nämnden har sedan kritiken uttalades lagt fast ledningssystem för kvalitet för verksamheten inom HSL,Sol, LVU, LVM samt LSS och kvalitetsmål inom äldreomsorgen hat tagits fram. Planen är att kvalitetsmål inom resten av verksamheten tas fram under 2011. Handikappomsorgen har ingått i ett projekt "Luppen" där vissa utvalda brukare blir intervjuade om hur de upplever den hjälp/omsorg de får.

Verkställda beslut.

33


Att i dialog med invånarna utveckla servicen utifrån småskalighet och den lokala kulturen Servicegarantierna är i stort sett uppfyllda. Pensionärsorganisationerna har tillsammans med Handkapporganisationerna varit delaktiga i framtagandet av förfrågningsunderlag inför upphandling av färdtjänst samt i planerandet av nytt särskilt boende inom äldreomsorgen. Särskilda boendeenheterna genomför regel-bundet boråd flera gånger per år samt bomöte två gånger per år. Avdelningen för bistånd/LSS-handläggning har deltagit i anhöriggrupp för att samverka och informera om verksamheten. Avdelningen arbetar även aktivt med "månadens fråga" som ställs till brukare vid samtliga omprövningar. Inom förvaltningen arbetas aktivt med genomförandeplaner och den enskildes medverkan i dessa. Det fallförebyggande arbetet är nu implementerat inom SÄBO i äldreomsorgen och har påbörjats inom hemtj'änsten. Att utveckla olika boendeformer för äldre personer samt för personer med funktionshinder Planeringen av ett nytt särskilt boende inom äldreomsorgen i kv Väpnaren pågår.. Planer finns att fullfölja "Servicehuset" som trygghetsboende. Arbetet inom IFO tillsammans med fastighetsägarna i kommunen fortgår med boskola och "housing first". Utökad samverkan mellan socialförvaltning och barn- och utbildningsförvaltning Tillsammans med barn- och utbildnings-förvaltning har socialförvaltningen ingått avtal med Örkelljunga, Ängelholm och Båstad kring vård- och omsorgskollege. Arbetet med att ta fram en gemensam modell för samverkan kring barn med neuropsykiatriska funktionshinder är slutförd och ska implementeras under 2011. Regelbundet samarbete på ledningsnivå har initierats och samarbetet kring arbetet med att ta emot ensamkommande barn har startats. Ett utökat samarbete sker också kring en grupp ungdomar som har ställt till bekymmer i byn under hösten. I detta samarbete deltager även polis och kultur/fritidsförvaltning. EKONOMI

Bra

Socialförvaltningen visar ett resultat på minus 54 tkr.

Äldreomsorgen plus 2 971 tkr vilket bl.a. beror på effektiviseringar i organiserandet av personal, schemaläggning, lägre arbetsgivar-avgifter för ung personal m.m. Dessutom har vissa inköp resulterat i lägre kostnader än budgeterat och en del projekt har inte hunnit genomföras. Handikappomsorgen plus 484 tkr. Individ- och familjeomsorgen minus 2 330 tkr. Underskottet beror på högre försörjningsstöds-kostnader än budgeterat samt högre kostnader för institutionsplaceringar. Resultatet för nämnd och ledning visar minus 75 tkr. Avdelningen för Bistånd- och LSS-hand-läggning minus 1 106 tkr. Det är kostnaderna för internatboende för elever inom särskolan, kostnader för personer inom "Mellanvårds-reformen" samt utskrivningsklara från sjukhuset som är högre än budgeterat. Verksamheterna skall kännetecknas av god ekonomisk hushållning Socialförvaltningens resultat för 2010 visar ett underskott på 54 tkr. Resultaten inom de olika enheterna och avdelningarna varierar men kännetecknas alla av ett genuint arbete mot en budget i balans. Ett antal områden för effektivisering har identifierats och utveckling av detta arbete pågår. Kostnaderna för försörjningsstöd och institutionsplaceringar har tydligt överskridit budget vilket är klart relaterat till den lågkonjunktur vi har gått igenom. Kommunens anställda skall vara delaktiga i sin enhets ekonomi Samtliga enheter arbetar med hela personalens delaktighet i enhetens ekonomi genom månatliga uppdragsuppföljningar och/eller arbetsplatsträffar. Resultaträkning

Budget

2010Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat

2009

Intäkter 47 119 54 897 7 778 8 913Personalkostn -212 530 -212 941 -411 5 343Lokalhyra -20 836 -20 172 664 155Övr kostnader -73 359 -81 472 -8 113 -9 818Avskrivningar -1 137 -1 134 3 -67Verksamhetens nettokostnad -260 743 -260 821 -78 4 526

Finansiella kostn -90 -65 25 118Resultat -260 833 -260 887 -54 4 644Nettoinvestering 0 0 0 0

34


Verksamhetsområden Budget

2010 Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat

2009 Nämnd och ledning -1 657 -1 732 -75 553

Bistånd och LSS -11 013 -12 119 -1 106 -374Individ/familjeom -48 522 -50 852 -2 330 -2 627Äldreomsorg -150 193 -147 220 2 971 5 029Handikappoms -49 448 -48 964 484 2 063

SUMMA -260 833 -260 887 -54 4 644

Ekonomisk analys Socialnämnden visar ett resultat på -54 tkr. Nämnd och ledning -75 tkr, avdelningen för bistånds-/LSS-handläggning -1 106 tkr, individ- och familjeomsorgen -2 330 tkr. Handikappomsorgen +484 tkr och äldreom-sorgen +2 971 tkr. Resultatet på respektive enhet varierar. Året startade med sparbeting och samtidigt en förstärkning för ökade kostnader av försörjningsstöd. Vid årets slut konstateras att budgettilldelningen totalt sett har legat i nivå med föregående års ramtilldelning. Resultatet för avdelningen för bistånds-/LSS-handläggning beror dels på högre kostnader än budgeterat för utskrivningsklara från slutenvården. Kö till särskilt boende och full beläggning på kortvården har hindrat utskrivningsklara att komma till kortvården. Tre korttidsplatser på Rickmansgården har tillfälligt öppnatsoch ett fåtal externa kortvårdsplatser har köpts. Dels beror det på att ansökningar om internatboende på gymnasieskola i annan kommun har inkommit och beviljats. Färdtjänstens taxor har förändrats och medfört högre kostnader. Äldreomsorgens överskott består av 675 tkr från föregående års överskott. Medel som skulle användas till vissa engångssatsningar som ännu inte har hunnit genomföras. Inhyrning av sjuk-sköterskor m.m. har kostat 380tkr mindre än budgeterat. Reinvesteringen av vårdsängar om 260 tkr har försenats. De olika enheterna visar sammanlagt ett överskott motsvarande 1 500 tkr vad gäller personalkostnader. Orsakerna till det är lägre arbetsgivaravgift för unga medarbetare, sänkt sjukfrånvaro, färre timanställda och ett effektivare användande av personalresurser genom schemaverktyget Time Care. En lokalhyra har blivit 367 tkr lägre än budgeterat p.g.a. nedskrivning av bokfört värde. Handikappomsorgens överskott består av 267 tkr för lägre kostnader för ledningsresursen p.g.a. vakant avdelningschefstjänst. Korttidsverksamheten visar ett negativt resultat p.g.a. färre sålda platser till andra kommuner. Inom daglig verksamhet och gruppboende har

personalkostnaderna varit lägre än budgeterat p.g.a. unga anställda och lägre arbetsgivar-avgifter. Detta gäller också för personal-kostnaderna inom den egna personliga assistansen. Inom personlig assistans med annan utförare har antalet brukare ökat, vilket medfört högre kostnader än budgeterat p.g.a. ökade kostnaderna för sjukvikarier. Individ- och familjeomsorgens underskott relateras till ökat försörjningsstöd och kostnader för institutionsplaceringar av barn och unga samt av vuxna missbrukare. MEDARBETARE

Ok

Samtlig personal har idag skriftliga individuella uppdrag vilka följs upp månadsvis, individuellt eller i grupp. Förvaltningen arbetar på olika nivårer med månadsvisa uppföljningar utifrån styrmodellens fem perspektiv. Ett utvecklings-arbete med utökad ledningsgrupp och medledarskap pågår och hela ledningen deltar i utbildning av den "Lyssnande kulturen". Lönesamtal och medarbetarsamtal har genom-förts. Alla enheter arbetar aktivt med förebyggande hälsoarbete. Specifika satsningar är planerade inom vissa enheter i äldreomsorgen där sjukfrånvaron fortfarande är relativt hög. Arbetet med att utveckla samverkan med de fackliga aktörerna fortgår ständigt. Brandskyddsutbildning har genomförts i hela organisationen under ledning av Räddningstjänsten. De har också genomfört utbildning i hjärt- och lungräddning för delar av personalen. Klippans kommun skall upplevas som en tydlig, attraktiv och god arbetsgivare Genomförd omorganisation har präglats av stor delaktighet från berörd personal och personalens synpunkter har på olika sätt kunnat tas tillvara och beaktas. Månadsvisa uppdragsuppföljningar på medarbetarnivå alternativt gruppnivå genomförs och ett medarbetarskap håller på att utvecklas bl.a. genom att utvidga ledningen. Medarbetarna ska stödjas i att se verksamheterna som delar i en helhet och stärka kommunens varumärke En förvaltningsövergripande utbildning pågår med hela ledningen i syfte att förstå och arbeta för helheten. Samtliga chefer har också getts möjlighet att deltaga i en kommunövergripande utbildningssatsning vad gäller rekrytering samt

35


återkommande informationsmöten i form av "Ledarcafé". Öka andelen anställda med omvårdnads-utbildning. 78 % av personalen inom äldreomsorgen har adekvat omvårdnadsutbildning och samtliga nyanställda uppfyller kravet om undersköterske-kompetens. Inom handikappsomsorgen har samtliga nyanställda på tillsvidarebasis, adekvat utbildning inom enheterna 1 och 2 PROCESS/ARBETSSÄTT

Bra

Inom äldreomsorgen är nätverksutvecklandet centralt, formulerandet av mål inom hälso- och sjukvården och socialtjänstlagstiftningen och arbetet med händelseanalyser utifrån de avvikelser som rapporterats. Tillsammans med avdelningen för Bistånd- och LSS-handläggning deltar äldreomsorgen också aktivt i förberedelserna för ett införande av kundval (LOV) inom hemtjänstens serviceinsatser. Planeringen av ett nytt särskilt boende är i gång. Inom handikapp- och individ- och familjeomsorgen har hösten präglats av förberedelser för genomförandet av den nya organisationen med ett tydligt brukarfokus och "En väg in". Ett avtal är klart mellan kommunerna i SkåneNordVäst ang gemensam social jour, som startar 2011. Samverkan med skolan är framför allt präglat av utarbetandet av en gemensam modell för arbetet med barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder men också samverkan ur ett ledningsperspektiv. BUF och socialfövaltningen samverkan även med polis och kultur/ fritidsförvaltning bl.a. kring en ungdomsgrupp som har stört ordningen i centrala Klippan. Mellan Skånekommunerna och region Skåne har en ny gränssnittsöverenskommelse tagits fram och lokalt avtal för läkarmedverkan inom den kommunala hälso- och sjukvården utarbetats. Arbetet med en familjecentral mellan förvaltningen och vårdcentralen i Klippan har börjat ta form, babymassage och babycafé är nya inslag i samarbetet. Ett samarbetsavtal har tecknats med Åstorps kommun kring grupp-verksamhet för personer med beroende-problematik.

Metodutveckling och förbättringar skall uppnås genom professionellt förhållningssätt 2-årig utbildningssatsning för alla chefer pågår. UTVECKLING/FRAMTID

Bra

Nämnden har beslutat om en ny organisation från 2011. Verksamheten organiseras utifrån brukarens perspektiv med "En väg in" genom Mottagningsavdelningen. Där utreds alla frågor och beslut fattas antingen inom enheten för barn- och familj, vuxen eller bistånd för äldre. Besluten verkställs sedan antingen inom avdelningen för Stöd och service eller inom avdelningen för äldreomsorg. Från 2011 införs fritt val inom hemtjänsten (LOV). Efter beviljat bistånd kommer brukaren att kunna välja utförare för serviceinsatser som städ, tvätt och inköp. Projekteringen av det nya särskilda boendet för äldre i kvarteret Väpnaren fortskrider och beräknas vara klart hösten 2012. Tillsammans med region Skåne är uppdraget kring kommunens Alkoholmottagning där region Skåne har dragit tillbaka sitt ekonomiska bidrag, en fråga att lösa och likaså om filialen för ungdomsmottagning får vara kvar i Klippan. Mottagandet av ensamkommande barn startar inom en snar framtid. Personalgruppen har förstärks och samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och överförmyndaren är påbörjat. Inom äldreomsorgen kommer arbetat med att utveckla det sociala innehållet föräldre och demensvården att fortgå med hjälp av extra beviljade medel från regeringen. En strukturplan för hela socialförvaltningens uppdrag där bl.a. anhörigstödet ingår håller på att tas fram. Samarbetet med bostadsföretagen i Klippan utvecklas. "Boskola" och "housing first" planeras. Arbetet med "en väg in" för den arbetslöse Klippanbon vilar i avvaktan på översynen av gymnasieskolan. Nämnd och förvaltning skall vara en lärande organisation och därigenom ligga "steget före" Arbetet med att organisera socialförvaltningen systemiskt pågår ständigt. Nya processer identifieras och "hängrännor" skapas för att binda ihop stuprören. Utvecklingsmöten sker med ett systemiskt förhållningssätt. Reflektion används kontinuerligt. En ny inspirationsdag

36


37

anordnades under maj månad, där kollegor från andra förvaltningar, politiker och föreningar

jöds in.

a skall göras ndens

rupp.

del av

ch t delar av förvaltningens

tvecklingsarbete.

enhet och närhet

Stöd och service eller av ldreomsorgen.

och utom r

vårdcentralerna i Klippan och

verksamhet

en har

ion

e st kring gemensam social jour, start

2011.

en yssnande kulturen" fortgår under hela året.

nom hemtjänsten, LOV, införs ån årsskiftet.

emensverksamheten och det sociala innehållet.

b Medborgarna och medarbetarnmedvetna om socialnämverksamhetsområden Förvaltningen ingår i den kommunövergripande kommunikations- och marknadsföringsgruppenoch har också en egen förvaltningswebgEn särskild informatör är utsedd för att informera både inåt och utåt. Ett stort arbete pågår med att förbättra förvaltningenskommunens hemsida samtidigt som informationsmaterialet i pappersform utvecklas. ÄO och HO har deltagit i "Mötesplats vård oomsorg" presenterau Utveckla tillgänglighet, öppför kommunens invånare Ett förbättringsarbete med utgångspunkt i förvaltningens reception är påbörjat. Telefontider och mottagningstider på förvaltningen har utökats. Avdelningen för bistånd- och LSS-handläggning har utökat sin tillgänglighet med en jourtelefon. Nämnden har fattat beslut om en ny organisation från 2011. Den nya organisationen är framtagen utifrån brukarens perspektiv med "en väg in" gemom mottagningsavdelningen. Beslutade insatser genomförs sedan antingen av avdelningen för Ä Genom fördjupad samverkan inomkommunen förbättra villkoren fökommunens invånare En förändrad gränssnittsöverenskommelse mellan region Skåne och kommunerna har antagits och ett lokalt avtal har tecknas vad gäller läkarmedverkan i kommunens hälso- och sjukvård, mellan Ljungbyhed och socialförvaltningen. Diskussioner pågår med region Skåne angående fortsatt filialför ungdomsmottagning i Klippan, samfinansiering av alkoholmottagningen och en framtida familjecentral. Socialförvaltningtillsammans med Barn- och utbildnings-förvaltningen (BUF) fått möjlighet via Kommunförbundet Skåne och medel från regSkåne att deltaga i ett hälsoprojekt riktat till unga kvinnor med självskadebetende. En utbildningssatsning kommer att ske under hösten med hjälp av dessa medel. I samarbete med vårdcentralen i Klippan är ett Babycafé med bl.a. inslag av babymassage startat. Avtal

har tecknats mellan kommunerna inom SkånNordvä

Trender och utmaningar Implementeringen av den nya organisationen kommer att prägla året. Receptionen är i den nya organisationen hela socialförvaltningens reception. Kvalitetsmål för Avdelningen för stöd och omsorg och för Avdelningen för mottagning ska tas fram och uppföljningen av verksamheten i linje med de nationella kvalitetsindikatorerna som återfinns i ”Öppna jämförelser” och ”Kvalitet i korthet” ska utvecklas. Verksamheten kommer också att fullt ut anslutas till de nationella kvalitetsregistren Senior Alert och till det Palliativa registret. Nästa steg skall tas i Skåne Nordväst vad gäller gemensamt dokumentations-/journalsystem mellan kommunerna i Skåne och Region Skåne. Utvecklingen av hela förvaltningen mot "DL Avdelningen för bistånds-/LSS-handläggning Nuvarande avdelning för Bistånds-/LSS-handläggning kommer att delas upp inom den nya organisationen inom Avdelningen för mottagning. Fritt val av utförare av serviceinsatser ifr Äldreomsorgen Under 2011 kommer schemaverktyget "Time Care" att vara introducerat i nästan hela äldreomsorgen. Målet med "Time Care" är att öka delaktigheten och ansvarstagandet hos medarbetarna, minska sjukfrånvaron, erbjuda önskad sysselsättningsgrad och minska behovet av intermittentanställda. Schemaverktyget ger förutsättningar för att förbättra kontinuiteten för brukarna och ge en högre vårdkvalitet samtidigt som det ger medarbetarna större möjlighet att engagera sig och påverka sitt arbete. Utvecklingsarbetet kommer att vara fortsatt inriktat på värdegrundsarbete, rehabiliterande synsätt, etik och bemötande, bl.a. genom utbildning i "Den Lyssnande Kulturen". Socialstyrelsen fortsätter att bidra med stimulansmedel för utveckling av d Fritt val enligt LOV inom hemtjänstens serviceinsatser, blir en realitet från årsskiftet. Byggnationen av ett nytt särskilt boende inom äldreomsorgen kommer att påbörjas under året. Driften kommer att vara föremål för konkurrensutsättning och en upphandling kommer att genomföras avseende 36 särskilda


38

stort har ett likartat behov jämfört med ag.

ch arbete inom psykiatrin kommer att tas fram.

2011. Rutiner och riktlinjer behöver es över.

boendeplatser. Det nya boendet ersätter Rickmansgården och Badvägen. Nyckelfri hemtjänst kommer att introduceras och införandet av planeringsverktyg i hemtjänsten förbereds. Genom den uppsökande verksamheten inventeras och identifieras framtida behov och önskemål. Alla prognoser pekar på att äldreomsorgen inför åren 2010-2014 iid Handikappomsorgen Handikappomsorgen kommer i den nya organisationen att ingå i Avdelningen för stöd och omsorg. Avdelningen skall bl.a. arbeta med att anpassa verksamheten för att bättre möta behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionshinder inom korttid och bostad med särskild service. Inom daglig verksamhet förväntas ske en utökning av beviljade insatser och avdelningen kommer också att behöva arbeta med förberedelse för ett ungdomsboende. En idé som finns är att flytta korttidstillsynen och korttidsvistelsen till det som idag är Badvägens äldreboende. Försäkringskassans mer restriktiva tillämpning av rätten till

assistansersättning kan medföra ökade kostnader. En psykiatrisjuksköterska har rekryterats och riktlinjer för kommunens ansvar o Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen kommer i den nya organisationen att finnas dels inom Avdelningen för stöd och omsorg, dels inom avdelningen för mottagning. Arbetet med att på bästa sätt hitta bra vägar till egen försörjning, fortsätter och uppdraget att se över kommunens samlade organisation för arbetsmarknadsfrågor fullföljs efter att Barn- och utbildningsförvaltningen vid halvårsskiftet har förändrat sin lednings-organisation. Implementeringen av BBiC fortsätter. Mottagandet av ensamkommande barn beräknas till februari månad. Kommunerna i Skåne Nordväst har från årsskiftet 2010/2011 en socialjour vilken utgår från Helsingborg. Arbetet med att utöka tillgängligheten och att säkra de processer som finns mellan avdelningarna är påbörjat och kommer att prägla hela s



Individ- och familjeomsorg Institutionsvård/Vuxna missbrukare Vuxna missbrukare, tkr 3 449 1 841 2 264 2 857 Antal vårddygn 1 724 1 005 910 1 589 Kostnad per dygn, kr 2 000 1 832 2 488 1 798 Institutionsvård/Barn- och ungdom Barn- och ungdom, tkr 6 321 5 512 3 407 7 561 Antal vårddygn 2 855 2 298 1 475 3 775 Kostnad per dygn, kr 2 214 2 399 2 310 2 003 Familjehem Antal placerade barn 38 42 36 35 Kostnad/år, tkr 6 286 6 604 5 733 5 645 Antal vårddygn 11 116 11 813 10 242 9 451 Kostnad/vårddygn, kr 565 559 560 597 Försörjningsstödskostnader Försörjningsstöd, tkr 9 612 7 582 5 833 5 210 Försörjningsstöd, kr/invånare 585 462 357 321 Antal hushåll *) 314 285 233 191 varav mer än 3 månader 151 143 101 80 Äldreomsorg Antal platser i särskilt boende 122 122 123 129 Särskilt boende, beläggning i procent 96 100 97,86 93,40 Nettokostnad/brukare 432 047 437 709 458 862 407 277 Antal dagar med betalningsansvar, klinikfärdiga patienter 161 14 5 74

Antal anmälda för vårdplanering 410 399 360 368 Handikappomsorg Institutionsplaceringar Antal brukare 9 8 4 3 Boendestöd Antal brukare 18 16 23 18 Personlig assistans Antal brukare 37 37 35 36 - varav brukare i egen verksamhet 14 15 - - Antal utförda timmar i egen verksamhet 79 150 69 035 80 700 147 566 Totalt antal beviljade timmar 185 015 155 770 161 361 147 566 Nettokostnad per brukare, kr 233 219 253 689 284 971 260 615 Gruppboende Antal brukare 25 27 25 25 Nettokostnad per brukare, kr 537 193 580 944 581 458 524 628 Gruppboende, psyk. LSS Antal brukare 8 7 8 8 Korttidsvistelse/tillsyn Antal brukare 19 22 15 18 Nettokostnad per brukare 173 364 132 910 147 565 88 477 Daglig verksamhet Antal brukare 62 72 67 70 Nettokostnad per brukare 78 669 68 037 68 307 56 176 Antal upprättade individuella planer 26 30 44 -

*) Justerade siffror efter ny analys

39


Räddningsnämnd Bengt Svensson, Räddningsnämndens ordförande Thomas Johansson, Räddningschef Ansvarsområde Räddningsnämnden ansvarar för att verksam-heten räddningstjänst bedrivs inom tilldelad ram samt i enlighet med de riktlinjer och mål som kommunen fastställer.

40

Nämnden ansvarar för fördelning av uppdrag och erhållen ram i internbudget. Årets verksamhet Räddningstjänstens verksamhet är uppdelad i tre delar:

Skadeförebyggande åtgärder. Operativ räddningstjänst. Befolkningsskydd/räddningstjänst vid

större svåra störningar i samhället eller vid höjd beredskap.

Räddningstjänstens skadeförebyggande arbete består av ett antal olika verksamheter varav de viktigaste är:

Information och utbildning i förebyggande brandskydd till kommunens andra verksam-heter, så väl som till externa kunder/brukare. Här kan nämnas att det under året utbildats 370 personer i någon form av förebyggande brandskydd. HLR-utbildning har genomgåtts av 107 personer. Utbildning av skolelever i allmän brandkunskap åk 2 och 5 samt gymnasieelever har pågått under hela året, 368 elever har utbildats. Totalt har 845 personer som under 2010 genomgått någon form av utbildning vid räddningstjänsten i Klippans kommun. Till detta kommer 260 personer som under året genomfört olika former av studiebesök.

Tillsyn enligt Lag om skydd mot olyckor, samt lag om brandfarliga och explosiva varor. Under året har tillsynsplanen följts, vilket inne-bär att 67 tillsyner har genomförts under 2010. Under hösten 2010 övertog räddnings-nämnden/räddningstjänsten ansvaret från bygg-nadsnämnden och polismyndigheten, gällande tillståndshantering av brandfarlig och explosiv vara. Byggnadsteknisk rådgivning har givits i den omfattning som efterfrågats ifrån bl.a. stads-arkitekt, fastighets och externa projektörer. Måluppfyllelsen för den skadeförebyggande

delen av räddningstjänstens verksamhet kan anses vara uppfylld. Operativ räddningstjänst Antalet insatser i Klippans kommun steg till en rekordhög nivå under 2009. Under första delen av 2010 höll trenden i sig, men mattades av under årets sista tredjedel. Större händelser under året har varit villabränder i olika delar av kommunen samt ett antal allvarligare trafikolyckor på bla väg 21. Andra händelser under året som haft stor betydelse för räddningstjänsten, är anskaffandet av de nya räddningsfordonen samt införandet av RAKEL. Befolkningsskydd/räddningstjänst vid större svåra störningar i samhället eller vid höjd beredskap, har fortskridit under året i samverkan med kommunens kris- och säkerhetssamordnare. Arbetet med den kommunala risk och sårbarhetsanalysen har startats upp under hösten. Måluppfyllelse – Inriktningsmål MEDBORGARE/KUND

Bra

Fortsatt arbete med kvalitativa förbättringar. Servicegaranti är framtagen samt utvärderad för 2010. Resultatet når målet med god marginal. Optimera den operativa räddningstjänsten, utveckla förebyggande verksamheter för att minimera antalet olyckor och skadeutfall För 99 % av larmen har framkomsttiden varit 20 minuter eller lägre. Utbildningsinsatser genomförs i förebyggande syfte för skolelever samt kommunens egen personal. Samverkan med övriga kommuner inom Skåne NV gällande riktlinjer för tillstånd/tillsyn av ny lagstiftning angående brandfarlig/explosiv vara är genom-förd under hösten. Övertagande av tillståndshanteringen av ovan-stående lagstiftning från byggnadsnämnd samt polismyndighet har skett fr o m september 2010.


EKONOMI

Bra

Den ekonomiska processen inom förvaltningen präglas alltid av nödvändighet samt kostnad/nytta perspektiv. Budgeten är i balans, personalen är medveten och delaktig. God ekonomisk hushållning och förmåga till anpassning och omprövning Ständig process för att klara ekonomin och hålla budgeten. Utfallet för 2010 visar på en budget i balans. De anställda skall vara delaktiga i sin enhets ekonomi för ökad förståelse och helhet Ekonomin diskuteras återkommande på arbets-platsträffarna. Budgeten är i balans och med-arbetarna är medvetna och delaktiga. Resultaträkning

Budget

2010Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat

2009

Intäkter 835 905 70 447

Personalkostn -7 049 -6 813 236 -77

Lokalhyra -713 -701 12 -49

Övr kostnader -2 255 -2 439 -184 -50

Avskrivningar -668 -686 -18 25Verksamhetens nettokostnad - 9 850 -9 734 116 296

Finansiella kostn -230 -234 -4 20

Resultat -10 080 -9 968 112 315

Nettoinvestering -4 534 -4 534 0 -667 Ekonomisk analys Resultatet för 2010 visar plus 112 tkr. Intäkterna som framförallt består av utbildningsinsatser, myndighetsutövning samt larmavgifter, är något högre än budget. Överskottet på personal-kostnaderna beror dels på att en utbildning har skjutits fram och dels på att antal utryckningar varit lägre än föregående år. Viss renovering har skett av stations-byggnaderna. Modernisering/uppgradering av materiel och personlig skyddsutrustning har också skett. Båda dessa åtgärder syns på övriga kostnader. Investeringar Under 2010 investerade kommunen i två nya räddningsfordon. Fordonen sattes i drift under januari respektive april. Med fordonen som bas ges räddningstjänsten möjlighet att utveckla metod och teknik i sitt arbete samt få en modern

arbetsmiljö. Dessutom har investering skett i radiosystemet RAKEL under 2009 och 2010 vilket ger möjlighet till kommunikation över kommun-gränserna samt andra ”blåljusmyndigheter MEDARBETARE

Bra

Arbetar aktivt med delaktighet och kommunikativa frågor.

Kommunen ska upplevas som en tydlig, attraktiv och god arbetsgivare med god kompetensförsörjning Resultatet i medarbetarenkäten 2010 visar att 89 % av räddningstjänstens personal är nöjda med sin arbetsplats och sina arbetsuppgifter. Enkäten visar även att 87 % av personalen kan tänka sig att rekommendera andra att arbeta inom kommunen. Sjukfrånvaron är fortsatt mycket låg. Medarbetarna ska stödjas i att se verksamheterna som delar i en helhet och stärka kommunens varumärke Utfallet i medborgarenkäten visar en positiv syn på räddningstjänsten vilket bidrar till att stärka kommunens varumärke. Medarbetarenkäten visar även den ett högt resultat gällande personalens medvetenhet för att göra ett bra arbete mot brukare/kund. PROCESS/ARBETSSÄTT

Bra

Arbetar ständigt med att förbättra arbetsmiljön. Fortsatt arbete med bemötande och kommunikativa frågor.

Arbetssättet skall präglas av en hög service-nivå samt ett positivt och professionellt bemötande Räddningstjänsten ihop med övriga kommuner inom Skåne Nordväst, genomförde via konsult under året en kundenkät och telefonintervjuer. Resultatet visar mycket bra utfall gällande bemötande, värde, innehåll och förtroende för räddningstjänsten, vid såväl myndighets-utövning som utbildningsinsatser. Inom

41


Trender och utmaningar räddningstjänsten Skåne NV finns en gemensam värdegrund/förhållningssätt, som implemen-terats lokalt under 2010.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kom under slutet av 2010 ut med nationella mål, som säger att ingen skall omkomma eller skadas i bränder. Räddningstjänsten kommer under de närmaste åren att fokusera på fortsatta informations/tillsynsinsatser mot fastighetsägare och bostäder, eftersom det enligt den nationella statistiken är där de flesta dödsfall inträffar.

UTVECKLING/FRAMTID

Bra

Inom räddningstjänsterna i Skåne kommer man gemensamt ansöka hos myndigheten för samhällsskydd och beredskap, om att inom regionen få driva ett pilotprojekt mot bostadsbränder.

Fortsatt positiv kvalitetsutveckling av både det förebyggande arbetet. Vi skall anpassa personal och arbetsmetoder och teknik i takt med samhällsutvecklingen Operativ

räddningstjänst 2010 2009 2008 2007

Antal händelser totalt 305 349 309 271Insatser station 6600 234 268 248 208Insatser station 6700 71 80 58 61Brand i byggnad 35 50 49 38Brand ej i byggnad 41 34 34 36Automatlarm ej brand 80 70 51 49Sjukvårdslarm 31 41 51 9Trafikolyckor 76 90 75 73Utsläpp farligt ämne 6 7 9 5Nödställd person/ drunkning 1 4 5 4Övrig räddningstjänst 35 48 35 57

Kontinuerligt arbete med personalutveckling, arbetsmetoder och teknik för att möta utveck-lingen i samhället Det skadeförebyggande arbetet skall utvecklas i samverkan med kommunens verksamheter o näringsliv Genom framtagandet av insatsplaner förbättrar räddningstjänsten sin objektkännedom samt kunskap om objektets riskbild.

42


Revision Hans Emanuelsson, Ordförande Karl-Gustav Lundberg, Vice ordförande

Ansvarsområde Revisionens ansvarsområde är att, på kommun-fullmäktiges uppdrag, granska kommun-styrelsens och övriga nämnders verksamheter samt de kommunala bolagen inom tilldelad ram.

Årets verksamhet Revisorernas uppdrag är ytterst att pröva ansvarstagandet och uttala sig om detta till fullmäktige inför deras beslut i ansvarsfrågan. Granskningen har bedrivits i enlighet med fastställt revisionsreglemente och i enlighet med god revisionssed samt utifrån upprättad revisionsplan.

En viktig och grundläggande del i revisions-processen är planering av revisionsinsatserna. Som grund för planeringen har en väsentlighets- och riskanalys upprättats.

Revisionen har under året sammanträffat med styrelse och nämnder. Granskningen har inriktats mot den styrning, ledning och uppföljning som nämnderna utövar.

Årsredovisning och delårsrapport, som regleras i den kommunala redovisningslagen, har granskats.

Övriga djupgranskningar under året enligt revisionsplan redovisas i revisionsrapporter och revisionsberättelse.

Måluppfyllelse – Inriktningsmål Redovisas i revisionsrapporter och revisions-berättelse. Resultatet av revisorernas granskningar framgår av revisorernas redogörelse för år 2010 som bifogas revisionsberättelsen. Resultaträkning

Budget

2010 Bokslut

2010 Resultat

2010 Resultat2009

Intäkter 0 0 0 0Personalkostn -154 -168 -14 16Lokalhyra -14 -14 0 0Övr kostnader -472 -458 14 -6Avskrivningar 0 0 0 0Verksamhetens nettokostnad -640 -640 0 10Finansiella kostn 0 0 0 0Resultat -640 -640 0 10

Nettoinvestering 0 0 0 0 Trender och utmaningar Det dominerande uppdraget för revisorerna är att granska och pröva verksamheten.

Ett annat är att bedöma om resultatet i årsredovisning och delårsrapport är förenligt med fullmäktiges beslut om mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning

43

Finansiella rapporter Nämndernas resultat 2010

Resultat per resultatområde, tkr Intäkter2010

Kostnader 2010

Netto 2010

Nettoavvik mot budget

Netto2009

Kommunkansli 5 448 -16 844 -11 396 1 657 -11 544Ekonomikontor 8 185 -9 067 -882 206 -803Personalkontor 14 270 -14 410 -140 578 13Kommunledning m m 19 365 -31 301 -11 936 751 -8 088Tekniskt kontor:

Gata och Park 4 266 -35 247 -30 981 -861 -30 225VA-verksamhet 21 860 -22 903 -1 043 -1 043 -849Fastighetsavdelning 88 320 -89 663 -1 343 1 596 1366Kost och Lokalvård 52 474 -52 110 364 364 13

Kommunstyrelse, totalt 214 188 -271 545 -57 357 3 248 -50 117Miljö- och byggnämnd 2 011 -4 274 -2 263 327 - 4 665Kultur- och fritidsnämnd 4 466 -37 973 -33 507 586 -32 666Förskola/Grundskola/Grundsärskola 26 635 -234 564 -207 929 572 -195 376Träningskola 934 -8 310 -7 376 2 839 -17 678Gymnasieskola/Gymnasiesärskola 155 593 -231 076 -75 483 599 -73 062Vuxenutbildning 7 358 -14 150 -6 792 644 -6 697Nämnd och gem administration 6 453 -15 041 -8 588 -1 188 -7 922Barn- och utbildningsnämnd, totalt 196 973 -503 141 -306 168 3 466 -300 735Individ- och familjeomsorg 6 061 -56 913 -50 852 -2 330 -45 822Äldreomsorg 18 193 -165 414 -147 221 2 972 -146 703Handikappomsorg 24 304 -73 268 -48 964 484 -45 042Nämnd och ledning 6 339 -20 190 -13 851 -1 181 -12 157Socialnämnd, totalt 54 897 -315 785 -260 888 -55 -249 724Räddningsnämnd 905 -10 873 -9 968 112 -8 999Revision 0 -640 -640 0 -656TOTALT RESULTATOMRÅDEN 473 441 -1 144 231 -670 790 7 684 -647 562Finansförvaltning 768 739 -76 843 691 896 7 274 664 788TOTALT KOMMUNEN 1 242 180 -1 221 074 21 106 14 958 17 226

Kommunstyrelsen visar överskott på 3,2 mnkr. I stort sett samtliga staber visar överskott beroende bland annat. på vakanta tjänster, sjukledigheter, lägre kostnader för flygplats Ljungbyhed samt sålda tjänster. Dessutom återstår ca 0,8 mnkr av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens konton till förfogande. Inom tekniska förvaltningen har gata/park i stort sett lyckats eliminera överskridande på snöröjningen med lägre kostnader i andra delar av verksamheten. VA-verksamheten visar minus 1,1 mnkr vilket indikerar att nuvarande taxa på sikt måste ses över. Totalt ett nollresultat för teknisk förvaltning.

Plan- och byggnämndens överskott på 0,3 mnkr beror främst på lägre personal-kostnader p.g.a. att rekrytering av planarkitekt blev försenad.

Kultur- och fritidsnämnden visar totalt 0,6 mnkr i överskott mot budget. Av överskottet utgör 0,3 mnkr ej utnyttjad konstpott.

Barn- och utbildningsnämndens resultat innebär plus 3,5 mnkr jämfört med budget. Överskottet finns främst inom förskola/ grundskola (vakanta/ej tillsatta tjänster, lägre vikariekostnader,lägre elevantal), elevhälsan (fler sålda tjänster/platser, dubbelbudgetering) samt inom kommunala vuxenutbildningen (ökade interkommunala ersättningar).

Socialnämnden visar ett underskott på 0,1 mnkr. Stora differenser finns inom nämndens olika verksamhetsområden. Bistånd och LSS samt individ- och familjeomsorgen visar överskridanden. Bl.a. har kostnaderna för försörjningsstöd ökat påtagligt under 2010. Nya rutiner och nytt sätt att arbeta inom äldreomsorgen ger överskott mot budget med ca 2,4 mnkr.

Räddningsnämnden visar överskott på 0,1 mnkr. Senarelagd utbildning har gett överskott på personalkostnaderna

44

Finansiella rapporter

Investeringsredovisning 2010

Investeringar per resultatområde, tkr Intäkter Kostnader Netto 2010

Nettoavvikmot budget

Netto 2009

Ekonomikontor 0 862 862 -180 0Personalkontor 0 92 92 271 0IT-enhet 0 1 260 1 260 -10 681Kommunledning 0 0 0 2 000 0Teknisk förvaltning:

VA-verksamhet 795 1 653 858 2 142 507Gata och Park 3 862 8 226 4 364 3 884 5 184Fastighetsavdelning 1 807 30 627 28 820 6 195 27 096Kost och lokalvård 0 0 0 0 895

Kommunstyrelse, totalt 6 464 42 719 36 256 14 302 34 364Plan- och byggnämnd 0 61 61 -61 0Kultur- och fritidsnämnd 0 680 680 485 790Förskola/Grundskola/Grundsärskola 0 250 250 1 550 0Gymnasieskola/Gymnasiesärskola 0 2 070 2 070 -70 2 525Barn- och utbildningsnämnd, totalt 0 2 320 2 320 1 480 2 525Socialnämnd, totalt 0 0 0 0 0Räddningsnämnd 0 4 534 4 534 0 917TOTALT RESULTATOMRÅDEN 6 464 50 315 43 852 16 205 38 597Finansförvaltning 0 0 0 0 0TOTALT KOMMUNEN 6 464 50 315 43 852 16 205 38 597

Bruttoinvesteringarna uppgick till 50,3 mnkr (47,2) och nettoinvesteringarna till 43,8 mnkr (38,6) vilket är en något högre nivå än 2009 inom parantes ovan. Avvikelsen mot budget på drygt 16 mnkr beror till största delen på: Tekniska förvaltningen har obudgeterade fastighetsförsäljningar, att ingen exploatering av nytt bostadsområde påbörjades och att vissa reinvesteringar i byggnader och vatten- och avlopp senarelades något. • Ej budgeterad fastighetsförsäljning.

ex Norrehus, mark i Havgård och i kv Brohällan gav ett överskott på cirka 3 200 tkr.

• En svag efterfrågan på villatomter och den tidiga vintern 2010-2011 medförde senareläggning av exploateringsprojekt Reserverade pengar, cirka 3 000 tkr inom gatuverksamheten och VA-verksamheten rördes knappt.

• Ombyggnad av avloppshanteringen i Stackarp blev försenad. Inom

fastighetsförvaltningen kvarstår några reinvesteringar i ventilationsanläggningar och energieffektiviseringsprojektet EPC genomfördes till klart lägre kostnader än kalkylerat. Sammantaget förklarar dessa avvikelser cirka 4 700 tkr.

• Exploateringsområdet Nyslätt blev cirka 350 tkr billigare än beräknat. Pågående projekt Nya Snyggatorpsskolan och det ännu inte fakturerade arbetet på friluftsbadet i Ljungbyhed ligger vardera cirka 600 tkr lägre än budgeterat.

Kommunledningen har överskott på 2 mnkr på grund av att Läderfabriksprojektets investeringsram inte har behövt utnyttjas. För- och grundskolan har en stor del kvar av sin investeringsram delvis beroende på att projektet Webbaserat skolsystem inte ännu är avslutat utan kommer att fortsätta under 2011.

De största investeringarna under året 2010

mnkr Utfall 2010 Budget 2010 Snyggatorpskolan, etapp 1 10,4 11,0 Utbyte brandbilar 4,4 4,4 EPC, energieffektivisering 4,1 6,0 Ventilation, arbetsmiljöåtgärder 3,3 4,5 Mindre omb Lj-hedskolan m fl 3,0 3,0 Träningsskolan omb/anpassning 2,9 1,7 Markköp Öja 2,3 2,3

45


Resultaträkning Koncernen Kommunen Resultaträkning, mnkr Not 2010 2009 2010 2009 Verksamhetens intäkter 1 318,4 320,8 236,4 239,4 Jämförelsestörande intäkter 2 1,2 0,0 1,2 0,0 Verksamhetens kostnader (inkl pension) 3 -930,9 -904,5 -870,5 -843,5 Jämförelsestörande kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 4 -48,4 -51,8 -39,1 -42,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -659,7 -635,5 -672,0 -646,1

Skatteintäkter 5 491,8 483,4 491,8 483,4 Generella statsbidrag och utjämning 182,9 162,8 182,9 162,8 Kommunal fastighetsavgift 27,8 27,6 27,8 27,6 LSS-utjämning -9,4 -11,4 -9,4 -11,4 Finansiella intäkter 6 0,4 1,1 6,0 8,7 Finansiella kostnader 7 -6,6 -8,4 -6,0 -7,8 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 27,2 19,6 21,1 17,2

Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattekostnader 8 -0,9 -0,1 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 9 26,3 19,5 21,1 17,2

Kassaflödesanalys

Koncernen Kommunen Kassaflödessanalys,mnkr Not 2010 2009 2010 2009 Den löpande verksamheten Årets resultat 26,3 19,5 21,1 17,2 Justering för av- och nedskrivn exkl leasing 4 46,5 49,9 37,2 40,0 Justering för pensionsavsättning 10 -1,3 -0,5 -0,9 -0,5 Justering övriga avsättningar -0,3 0,8 0,0 0,0 Justering o ändrad skattesats uppskjuten skatt 0,1 0,1 0,0 0,0 Justering reavinst/förlust -1,2 -0,8 -1,2 -0,2 Justering omklassificering mark 0,1 0,0 0,1 0,0 MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL 70,2 69,0 56,3 56,5

Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordringar -29,2 6,9 -29,8 10,8 Ökning (-) minskning (+) av förråd -0,1 0,6 -0,1 0,6 Ökning (-) minskning (+) av exploat.verksamhet 0,9 -0,5 0,9 -0,5 Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder 6,0 23,7 3,8 24,5 KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET 47,8 99,7 31,1 91,9 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 11 -73,7 -56,6 -49,4 -45,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 11 5,4 8,3 5,4 3,4 Erhållna investeringsbidrag 11 0,1 3,3 0,1 3,3 Nettoinvestering leasing 1,5 1,7 1,5 1,7 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGAR -66,7 -43,3 -42,4 -36,9 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0,0 6,2 0,0 9,2 Amortering av låneskuld -14,2 -0,9 -14,2 -1,9 Ökning av långfristig leasingskuld 0,4 0,4 0,4 0,4 Förändring av leasingskuld -1,6 -1,8 -1,6 -1,8 Förändring av långfristiga fordringar 12 -0,2 0,0 0,0 -2,0 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKS -15,6 3,9 -15,4 3,9 ÅRETS KASSAFLÖDE -34,5 60,3 -26,7 58,9 Likvida medel vid årets början 80,6 20,3 60,1 1,2 Likvida medel vid årets slut 46,1 80,6 33,4 60,1

46


Balansräkning

Koncernen Kommunen Balansräkning, mnkr Not 2010 2009 2010 2009 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Immateriella tillgångar 13 5,4 5,8 5,4 5,8 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 14 714,5 695,4 456,7 454,2 Maskiner och inventarier 15 45,3 42,9 33,8 29,7 Långfristiga fordringar 16 5,6 3,4 177,8 177,8 Finansiella tillgångar 17 1,5 1,4 3,1 3,0 Summa anläggningstillgångar 772,3 748,9 676,8 670,5

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd – Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby 2,9 2,8 2,9 2,8 Exploateringsverksamhet 18 0,0 0,9 0,0 0,9 Kortfristiga fordringar 19 66,0 36,8 62,3 32,5 Kassa och bank 20 46,1 80,6 33,4 60,1 Summa omsättningstillgångar 115,0 121,1 98,6 96,3

SUMMA TILLGÅNGAR 887,3 870,0 775,4 766,8

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER EGET KAPITAL

Ingående eget kapital 434,8 415,3 397,1 379,8 Årets resultat 26,3 19,5 21,1 17,2 Summa eget kapital 461,1 434,8 418,2 397,0

AVSÄTTNINGAR Pensionsavsättning 21 4,2 5,5 4,2 5,2 Övriga avsättningar 22 32,6 30,9 0,0 0,0 Summa avsättningar 36,8 36,4 4,2 5,2

SKULDER Långfristiga skulder

- långfristiga skulder 23 199,8 214,0 184,7 198,8 - långfristiga leasingskulder 23 2,2 3,5 2,2 3,5

Summa långfristiga skulder 202,0 217,5 186,9 202,3 Kortfristiga skulder

- leverantörsskulder 60,6 37,2 49,1 28,6 - övriga kortfristiga skulder 24 126,8 144,1 117,0 133,7

Summa kortfristiga skulder 187,4 181,3 166,1 162,3 Summa skulder 389,4 398,8 353,0 364,6

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

887,3 870,0 775,4 766,8

ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensförbindelser* 25 2,8 3,1 31,2 31,5 Pensionsförpliktelser 26 322,6 342,1 322,5 342,0 Ställda panter (fastighetsinteckningar) 21,4 21,4 0,0 0,0 Checkräkningskredit 46,0 46,0 40,0 40,0 Privata Medel 0,1 0,1 0,1 0,1 392,9 412,7 393,8 413,6 *Härtill kommer utlånade medel till bolagen 0,0 0,0 177,8 177,8

Anställningsavtal (antal personer) visstidspens 1 2 1 2

ÖVRIGT Treklövern, villkorat aktieägartillskott Kf§60/80 0,0 0,0 4,0 4,0 Treklövern, villkorat aktieägartillskott Kf§70/90 0,0 0,0 1,0 1,0 Treklövern, villkorat aktieägartillskott Kf§64/00 0,0 0,0 82,3 82,3

47


48

Noter Not 1 Verksamhetens intäkter KONCERN 2010 2009 Hyresintäkter 53,7 52,0 Anslutnings- o konsumtionsavg VA 17,7 17,4 Avgifter avfall 25,8 26,1 Övriga avgifter 12,1 11,9 Bidrag 59,2 54,8 Försäljning av verksamhet 95,4 102,4 Övriga intäkter 54,5 56,2 Summa 318,4 320,8 KOMMUNEN 2010 2009 Anslutnings- o konsumtionsavg VA 19,5 19,3 Avgifter inom BUN:s verksamhet 11,9 11,8 Ers fr F-kassan för person assistent 19,0 19,0 Övriga bidrag 39,1 34,6 Försäljning av verksamhet 95,4 102,8 Övriga intäkter 51,5 51,9 Summa 236,4 239,4

Not 2 Jämförelsestörande intäkter KONCERN Se kommunen KOMMUNEN 2010 2009 Vinst vid försäljning av Norrehus 0,8 0,0 Vinst vid försäljning av gamla ålderdomshemmet i Ö Ljungby 0,4 0,0

Summa 1,2 0,0

Not 3 Verksamhetens kostnader KONCERN 2010 2009 Personalkostnader 585,2 579,4 Fastighetskostnader 90,1 85,8 Entreprenad och köp av verksamh 93,2 82,9 Bidrag 27,4 25,8 Främmande tjänster 18,2 17,1 Övriga kostnader 116,8 113,5 Summa 930,9 904,5 KOMMUNEN 2010 2009 Personalkostnader 570,1 565,3 Uppbok timlöner mm december 5,1 4,8 Försörjningsstöd 10,1 8,2 Övriga bidrag 18,5 18,7 Entreprenader o köp av verksamh 93,2 82,9 Lokalhyror inkl fastighetsskötsel 34,1 33,3 Bränsle, energi och vatten 26,0 24,9 Främmande tjänster 18,2 17,1 Övriga kostnader 95,2 88,3 Summa 870,5 843,5 Not 4 Avskrivningar KONCERN 2010 2009 Immateriella tillgångar 0,3 0,3 Byggn, anläggn o övr fast egendom 30,0 29,3 Maskiner och inventarier 7,9 8,6 Bilar och transportmedel 0,9 0,6 Finansiell leasing 1,9 2,1 Nedskrivning saneringsfastigheter 7,4 10,9 Nedskrivning fastighetsinredning 0,0 0,0 Summa 48,4 51,8

KOMMUNEN 2010 2009 Immateriella tillgångar 0,3 0,3 Byggn, anläggn o övr fast egendom 23,2 22,3 Maskiner och inventarier 5,4 5,8 Bilar och transportmedel 0,9 0,6 Finansiell leasing 1,9 2,1 Nedskrivning fastigheter och mark 7,4 10,9 Summa 39,1 42,0

Not 5 Skatteintäkter KOMMUNEN 2010 2009 Preliminära skatteintäkter 483,9 502,6 Prognos slutavräkning 2010 7,5 -19,8 Slutavräkning 2009 0,4 0,6 Summa 491,8 483,4

Not 6 Finansiella intäkter KONCERN Består av räntor på likvida medel samt erhållna räntebidrag. KOMMUNEN 2010 2009 Räntor koncernbolagen 5,5 7,4 Räntebidrag fastigheter 0,1 0,1 Övriga finansiella intäkter 0,4 1,2 Summa 6,0 8,7

Not 7 Finansiella kostnader KONCERN Består av räntor på upptagna lån, pensionsskuld samt finansiell leasing. KOMMUNEN 2010 2009 Räntor koncernbolagen 2,7 4,2 Räntor kommunen 2,9 2,9 Räntor pensionsskuld 0,1 0,3 Räntor finansiell leasing 0,1 0,1 Räntor övriga 0,2 0,3 Summa 6,0 7,8

Not 8 Skattekostnader KONCERN Uppskjuten skatt på förändring av överavskrivningar gällande NÅRAB.

Not 9 Årets resultat/Balanskravsutredning KOMMUNEN 2010 2009 Årets resultat enligt resultaträkning 21,1 17,2 Vinst vid försäljning av Bonnarp/Havgård 0,0 -0,2

Vinst vid försäljning av Norrehus -0,8 0,0 Vinst vid försäljning av gamla ålderdomshemmet i Ö Ljungby -0,4 0,0

Justerad resultat 19,9 17,0 Not 10 Förändring av pensionsavsättningar KOMMUNEN 2010 2009 Förändr årets nyintjänade pension -0,8 -0,7 Ränta på pensionsskuldsförändr 0,1 0,3 Skuldförändring löneskatt -0,2 -0,1 Totalt -0,9 -0,5


Not 11 Nettoinvesteringar KONCERN 2010 2009 Klippans kommun 43,9 38,6 Treklövern 11,8 1,3 SIKAB 6,2 3,1 NÅRAB 6,3 2,0 Summa 68,2 45,0 KOMMUNEN 2010 2009 Markreserv 0,9 0,0 Verksamhetsfastigheter 25,8 20,5 VA-verksamhet 0,9 0,5 Publika fastigheter 3,6 5,9 Fastigheter för annan verksamhet 2,4 7,0 Övriga fastigheter -1,5 0,5 Arbetsmaskiner 0,8 0,0 Fordon och transportmedel 4,4 0,8 Inventarier 6,6 3,8 Exploateringsverksamhet 0,0 -0,4 Netto 43,9 38,6

Not 12 Förändringar långfristiga fordringar KOMMUNEN 2010 2009 Bostads AB Treklövern 0,0 3,0 Småindustrilokaler i Klippan AB 0,0 -1,0 Totalt 0,0 2,0

Not 13 Immateriella tillgångar KONCERN Se kommunen. KOMMUNEN 2010 2009 Immateriella tillgångar VA-verks 5,4 5,8 Totalt 5,4 5,8 KOMMUNEN specifikation 2010 2009 Ackumulerade anskaffningsvärden 6,8 6,8 Ackumulerade avskrivningar -1,0 -0,7 Årets avskrivningar -0,4 -0,3 Totalt 5,4 5,8 Tillgångarna vid årets slut avser intrångsersättning för vattenskyddsområde Klintarp.

Not 14 Mark, byggnader och tekniska tillgångar KONCERN 2010 2009 Klippans kommun 456,7 454,2 Treklövern 221,9 215,0 SIKAB 19,9 15,0 NÅRAB 16,0 11,2 Summa 714,5 695,4 KOMMUNEN 2010 2009 Markreserv 40,6 44,3 Verksamhetsfastigheter 225,5 214,8 VA-anläggningar 63,2 65,3 Publika fastigheter 69,8 70,2 Fastigheter för annan verksamhet 56,9 58,5 Övriga fastigheter 0,7 1,1 Totalt 456,7 454,2 Verksamhetsfastigheter avser fastigheter som används i kommunal verksamhet t ex kommunhus, skolor och daghem. Publika fastigheter avser gator, vägar och parker. KOMMUNEN specifikation 2010 2009 Ackumulerade anskaffningsvärd 791,5 758,1 Årets nyinvesteringar 36,1 37,3 Årets försäljning -4,0 -2,9 Omklassifiering till oms tillgång -0,1 -1,0 Ackumulerade avskrivningar -337,3 -304,2

Årets avskrivningar -23,4 -22,2 Årets nedskrivningar -7,3 -10,9 Årets reavinst 1,2 0,0 Totalt 456,7 454,2 Årets nedskrivningar avser Högstadieskolan Norrekrok, Stidsvigs skola, Stackarps skola och Bolestad/Klippan 3:296 som skrivs ner för att uppnå rätt marknadsvärde. Elfdalsvallen skrivs ner då området har övergått till parkmark. Kv Bryggeriet är rivet och skrivs ner till markvärdet.

Not 15 Maskiner och inventarier KONCERN 2010 2009 Klippans kommun 33,8 29,7 Treklövern 0,2 0,2 SIKAB 0,5 0,3 NÅRAB 10,8 12,7 Summa 45,3 42,9 KOMMUNEN 2010 2009 Arbetsmaskiner 1,8 1,2 Fordon och transportmedel 8,1 4,6 Leasade fordon* 3,4 4,7 Inventarier 20,4 18,9 Leasade inventarier** 0,1 0,3 Totalt 33,8 29,7 KOMMUNEN 2010 2009 Ackumulerade anskaffningsvärden 92,9 87,7 Årets investeringar 11,8 5,0 Årets investeringar leasing 0,4 0,4 Årets försäljningar 0,0 -0,2 Ackumulerade avskrivningar -63,2 -54,6 Årets avskrivningar -6,2 -6,4 Årets avskrivningar leasing -1,9 -2,2 Totalt 33,8 29,7 *Kommunen har 43 leasingavtal härav 42 avtal på bilar. Av dessa har 14 objekt förfallodag inom 1 år, kostnad 0,8 mnkr och 29 objekt har förfallodag senare än 1 år men inom 5 år, kostnad 2,7 mnkr. **De leasade tillgångarna har upptagits till an-skaffningsvärdet och linjär avskrivningsmetod används.

Not 16 Långfristiga fordringar KONCERN 2010 2009 Klippans kommun 0,1 0,1 Treklövern 5,5 3,3 Summa 5,6 3,4 KOMMUNEN 2010 2009 Bostads AB Treklövern 167,8 167,8 Småindustrilokaler i Klippan AB 10,0 10,0 Totalt 177,8 177,8

Långfristiga fordringar belöper sig på ett år eller mer från balansdagen.

Not 17 Finansiella tillgångar KONCERN 2010 2009 Klippans kommun 1,4 1,4 Övriga 0,1 0,0 Summa 1,5 1,4 KOMMUNEN 2010 2009 Aktier och andelar 2,9 2,8 Bostadsrätter 0,2 0,2 Totalt 3,1 3,0

49


50

Not 18 Exploateringsverksamhet KOMMUNEN 2010 2009 Årets kostnader för exploateringsområden 0,0 0,9

Totalt 0,0 0,9 KOMMUNEN specifikation 2010 2009 Ingående värde 0,9 0,4 Omklassifiering av mark 0,1 1,0 Årets utgifter 0,0 -0,1 Årets inkomster -1,0 -0,4 Totalt 0,0 0,9

Not 19 Kortfristiga fordringar KOMMUNEN 2010 2009 Vatten- och avloppsavgifter 2,0 3,4 Avgifter och ersättning för tjänster 6,8 8,3 Inkomstrester/utgiftsförskott 3,6 4,6 Upplupna skatteintäkter 7,5 0,0 Ingående moms 21,2 2,2 Läderfabriken 3,8 1,3 Statsbidragsfordringar 1,7 1,4 Fastighetsavgift 12,5 6,2 Övrigt 3,2 5,1 Totalt 62,3 32,5

Not 20 Kassa och bank KONCERN 2010 2009 Klippans kommun 33,4 60,1 Treklövern 0,8 4,0 SIKAB 3,5 7,9 NÅRAB 8,4 8,6 Summa 46,1 80,6 KOMMUNEN Likvida medel består av kassa-, bank- och postgiro- tillgodohavanden.

Not 21 Pensionsavsättning

KOMMUNEN 2010 2009 Särskild avtalspension 0,2 0,3 Ålderspension intjänad från 1998 3,1 3,4 Visstidspension 0,1 0,5 Löneskatt 24,26 % 0,8 1,0 4,2 5,2 Antal visstidsförordnanden 1 1 Ingående avsättning 5,2 5,7 Pensionsutbetalningar -0,8 -0,7 Nyintjänad pension 0,1 0,1 Ränte- o basbeloppsuppräkning 0,1 0,3 Förändring löneskatt -0,2 -0,1 Ändringar försäkr tekn grunder Övrigt -0,2 -0,1 Utgående avsättning 4,2 5,2

Not 22 Övriga avsättningar KONCERN Avser uppskjuten skatt på obeskattade reserver, uppskjuten skatteskuld avseende skillnad mellan skattemässigt och bokföringsmässigt restvärde på byggnader för Treklövern samt framtida kostnader för lakvattenhantering och återställning deponi och utgrävning av biocellsreaktorer för NÅRAB.

Not 23 Långfristiga skulder KOMMUNEN 2010 2009 Ingående skuld 202,3 196,4 Nyupplåning 0,0 9,2 Amortering lån -13,3 -1,0 Nyupplåning leasing 0,4 0,4 Amortering leasing 0,0 -0,1 Uppbokning nästa års amortering på lån/leasing -2,5 -2,6

Totalt 186,9 202,3

Not 24 Övriga kortfristiga skulder KOMMUNEN 2010 2009 Semesterlöneskuld 36,3 35,3 Upplupen ej förfallen ränta 2,1 2,9 Övriga utgiftsrester/inkomstförskott 25,9 39,9 Timlöner, ö-tid, ob december mån 5,1 4,8 Amorter på långfristiga lån/leasing 2,5 2,6 Pensionskostnad individuell del 18,5 17,1 Särskild löneskatt individuell del 4,5 4,7 Förutbetalda skatteintäkter 19,4 23,1 Övrigt 2,7 3,3 Totalt 117,0 133,7 Kortfristiga skulder avser skulder med förfallodag inom ett år från balansdagen.

Not 25 Borgensförbindelser

KOMMUNEN 2010 2009 Nårab enl Kf § 57/2009 28,4 28,4 Ljungbyheds Golfcenter AB 2,5 2,7 Enligt bostadskungörelserna 0,3 0,4 Totalt 31,2 31,5 Härtill kommer utlåning till kommunala bolag 177,8 177,8

Borgen beviljas utifrån de principer som antagits av kommunfullmäktige 1992-04-28.

Not 26 Ansvarsförbindelsen

KOMMUNEN 2010 2009 Ingående ansvarsförbindelse 342,0 342,6 Aktualisering -0,3 0,3 Ränteuppräkning 4,5 4,9 Basbeloppsuppräkning -1,0 14,0 Årets utbetalningar -11,9 -11,6 Förinlösen pensionsskuld *) -1,7 -4,5 Bromsen -4,0 0,0 Övrig post -1,3 -3,6 Förändring löneskatt -3,8 -0,1 Utgående ansvarsförbindelse 322,5 342,0

*) Förtidsinlösen av pensionsskuld har gjorts via pensionsförsäkring för åldersgrupp födda 1945 och del av 1946 (2010) och 1944 (2009).

Redovisningsprinciper Grundläggande redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den skall förmedla en rättvisande bild av kommunens finansiella ställning och utveckling. Redovisning sker enligt kommunal redovisnings-lag samt i enlighet med rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning.

Att förmedla en rättvisande bild av den finansiella utvecklingen och ställningen fordrar en tillämpning av god redovisningssed. Härvidlag följer kommunen de grundläggande redovisningsprinciperna: • Försiktighetsprincipen innebär att tillgångar

aldrig får övervärderas och skulder aldrig undervärderas.

• Objektivitetsprincipen innebär att de värden som redovisas skall vara objektivt fastställbara.

• Väsentlighetsprincipen innebär att det bara är poster av väsentlig betydelse som skall specificeras samt att väsentlighet måste råda för att frångå kontinuitet.

• Kongruensprincipen klargör överensstämmelse mellan resultaträkning och balansräkning.

• Matchningsprincipen innebär att intäkter och kostnader som hör ihop skall redovisas under samma redovisningsperiod.

• En ständig strävan efter att åstadkomma en så öppen redovisning som möjligt skall finnas.

LEVERANTÖRSFAKTUROR inkomna t o m 2011-01-14 har belastat 2010 års redovisning. Efter detta datum har vissa fakturor av väsentlig betydelse för resultatet belastat redovisnings-året.

LÖNER OCH ÖVRIGA LÖNEFÖRMÅNER som har intjänats i december månad har från och med 2009 skuldbokförts i bokslutet. Intjänade och ej uttagna semester- och övertids-ersättningar samt pensionsskuld har skuldförts. Kända retroaktiva löner har även de skuldförts i bokslutet.

KOSTNADSRÄNTOR har periodiserats och skuldbokförts.

SOCIALA AVGIFTER har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen.

Personalomkostnadspålägg har interndebiterats förvaltningarna med följande procentpåslag: Anställda på kommunalt avtalsområde 39,08 % Anställda som vid årets ingång ej fyllt 26 år 21,91 % Förtroendevalda m fl 31,42 % 65-åringar och äldre 15,18 %

På det kommunala avtalsområdet ingick 6,83 % för kalkylmässig kostnad för kommunal kompletteringspension.

UTSTÄLLDA FAKTUROR efter årsskiftet, men hänförliga till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts 2010 års redovisning.

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR har i balans-räkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för verkställda avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med utgiften minus eventuella investeringsbidrag.

GRÄNS FÖR INVESTERING. Utgift för om- och tillbyggnad/ombyggnad av fastighet/anläggning eller inköp av bil, maskin och inventarier där summan överstiger två basbelopp och där livslängden bedöms överstiga 3 år skall bokföras som investering. I annat fall klassificeras transaktionen som driftkostnad.

FINANSIELLA LEASINGAVTAL som tecknats efter 1 januari 2003 har tagits upp som anläggningstillgång i balansräkningen och förpliktelsen att i framtiden betala leasing-avgifter redovisas som en skuld. Leasing-objekten tas upp till anskaffningsvärdet efter avdrag av verkställda avskrivningar. Linjär avskrivningsmetod används.

Avtal som avser leasing av personbilar med en löptid på högst 3 år klassificeras som operationell leasing.

KAPITALKOSTNADER består av avskrivningar och intern ränta. Planenlig avskrivning har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d v s med lika stora belopp under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider.

Intern ränta beräknas på anläggningstillgångens bokförda värde och uppgick under 2010 till 4,0 %.

SEMESTERLÖNESKULDEN redovisas som kortfristig skuld. Årets förändring av skulden redovisas under nettokostnader i resultat-räkningen.

PENSIONSSKULDEN för samtliga personal-kategorier bokförs enligt den s k blandade modellen. Nyintjänade pensionsförmåner fr o m 1998 bokförs som avsättning i balansräkningen samt redovisas under verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Förpliktelse att betala ut pensionsförmåner som intjänats före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.

51

Kommunkontoret, Trädgårdsgatan 12, 264 80 KlippanTel: 0435-280 00. Fax: 0435-184 60. E-post: [email protected]

klippan.se

Den 16 oktober 1910 flög Hjalmar Nyrop sitt egenbyggda flygplan, Nyrop 1, på Ljungbyhed. Händelsen anses vara födelsen av det svenska flyget. Samtidigt gör det också Ljungbyhed till en av världens äldsta flygplatser, eftersom flygning bedrivits där sedan 1910.

Den 5 september 2010 firades det faktum att det var 100 år sedan det första svenskbyggda flygplanet flögs från Ljungbyheds flygplats. 18 000 besökare avnjöt en fantastisk flygshow med olika slags flygplan från de allra äldsta till de nyaste.

Flyget på Ljungbyhed fyllde 100 år!

Flygshow i Ljungbyhed

Foto: Ulla Ebelin

Årsredovisning 2010

Documents