LEDARE. JERKER BERGDAHL. Skogsskador då och nu · Lokleko IFRATION FR SKGSS TREL SE N ER I 018 Kronobergs distrikt LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF Foto: Eva Johansson Skogsskador

LokalekoInformatIon från SkogSStyrelSen

nummer 1 I 2018

Kronobergs distrikt

LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF

Foto: Eva Johansson

Skogsskador då och nu-Hur får vi framtida robusta skogar?Kommer vädret 2017 gå till historien? Ja, troligen gör den det med sommarens låga grundvatten med torkstressad skog och höstens blöta drivningssäsong.

Skogsskador och extremväder blir ofta samtal vid köksborden och historiska och personliga

referenspunkter. Jag själv är uppväxt med ”Brännevägen” och många berät-telser om stormen 1969.

SOM SKOGSBRUKARE är det viktigt att jobba med skogsskador här och nu, snytbaggen och rotrötan till-hör vardagen. Men det är också en långsiktig fråga. Min bild är att det finns god medvetenhet och kapacitet i Kronobergs län, men så är inte läget överallt. I Västernorrland där stormen Dagmar härjade har man nu problem med granbarkborre. Där blev det aldrig den kraftsamling från skogsbruket som skedde i Sydsverige efter Gudrun. Den tradition vi har i Småland och Sydsveri-ge ska vi vara rädda om. Det är en stor styrka, som inte minst framkommit i arbetet med den småländska skogsstra-tegin.

JAG VÄNDER ÄNDÅ BLICKEN mot norra Sverige med viss avundsjuka. Där plan-teras det mycket tall. Där finns till och med en omvänd diskussion mot vad

vi är vana vid. Tallen har i norr, visat sig växa mycket bättre än man tidigare känt till och därför planteras tall även på granmarker.

För att skapa framtidens robusta skogar behöver vi bland annat våga variera våra skogar mer. Standard-föryngringar med gran är bra, men inte överallt. I vår anordnar Skogsstyrelsen i Kronoberg flera aktiviteter med tema variation. Några av de aktiviteterna, och erbjudande om rådgivning, skriver vi om på sista sidan i detta Lokaleko.

JAG VILL AVSLUTNINGSVIS SLÅ ETT SLAG för alla som med entreprenörsanda prövar och utvärderar olika sätt att han-tera skogsskador. Det är både ett indi-viduellt hantverk och en stor kollektiv kunskap som hela tiden är i rörelse. Det är roligt och intressant att både föl-ja och vara en del av detta. Många är de skogens kvinnor och män som har gjort stora insatser för att prova fram smarta bekämpningsmetoder. Det gör att en hög andel av dagens plantor överlever. Den skogsbrukartraditionen kommer att behövas för att klara framtidens klimatutmaningar.

Vi går en händelserik framtid till mötes med både nya och gamla skadegöra-re. Hur gör du för att skapa robusta skogar?

SIST MEN INTE MINST, vill jag tillägga att den mesta grova döda veden i sko-gen inte är yngelmaterial för skade-insekter utan istället viktig för både nyttodjur och mångfald.

Död ved bidrar till mångfalden och lockar hack-spettar till skogen som äter av skadeinsekterna.

Diplodia– en ny svampsjukdom på tall

Skadorna efter Diplodia liknar dem som orsakas av knäckesju-ka, men den största skillnaden

är att Diplodia dödar den del av skottet som är utanför ”böjen” plus en längre eller kortare bit nedanför ”böjen”.

Om det är knäckesjuka brukar skot-tet ganska ofta överleva utanför ”böjen” och som regel alltid innanför. Skottet växer vidare men ser knäckt ut, därav namnet.

EN INTRESSANT OBSERVATION är att de mest växtliga ungtallarna klarar av att slå tillbaka angreppen av Diplodia. Man ser en övervallad skada, ibland med lite kåda på, mitt på toppskottet, men skottet har fortsatt att växa som om ingenting hänt. Samma tall kan ha spår av liknande läkta skador från i fjol och tidigare år på stammen.

Det mesta tyder på att vi fått in en ny svampsjukdom på tall i Småland. Tydliga tecken Diplodia har obser-verats på enstaka platser både i Kronoberg och Kalmar län.

tallbestånden så att varje utvecklings-bar tall växer så bra som möjligt. Ge tallens topp och översta två grenvarv fri tillgång till ljus och utrymme. Låt gärna andra trädslag (dock helst ej asp som sprider knäckesjuka) stå mellan tallarna så länge de inte konkurrerar Text & foto: Gunnar Isacsson

Låt gärna andra trädslag stå mellan tallarna.”De tallar som har mest skador är de

som redan från början har vuxit dåligt och är undertryckta av lövsly eller av andra tallar eller granar. Ibland kan toppskottet ha klarat sig, men vissa nedre grenar har skador av Diplodia.

DETTA BETYDER OCKSÅ att vi kan han-tera Diplodia med skötselåtgärder! Röj

med de tallar som bildar beståndets huvudstammar.

Diplodia kan bara smitta från tall till tall. Står det andra trädslag mellan tallarna så ökar chansen att smittan missar sitt mål.

Läkt skada av Diplodia på ett toppskott i Göteryd. Denna tall kan sparas utan risk för spridning.

I höstas kontaktades skogskonsulent Annalena Andersson av en skogs-ägare som trodde sig hittat Diplodia

på sin fastighet mellan Älmhult och Traryd. Efter ett besök i fält kontakta-des skadespecialist Gunnar Isacsson på Skogsstyrelsen, som även han trodde det var Diplodia. Prover togs på de an-gripna tallarna och skickades för analys till professor Jan Stenlid på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.

- Proven ser ut som Diplodia, men inga analyser har bekräftat detta då inga sporer påträffats, säger Jan Stenlid.

Han uppger att det ändå kan röra sig om svampen och att misstänkta bestånd bör behandlas därefter genom att röja ner träd som ser angripna ut.

Misstänkta angrepp av DiplodiaDiplodia med största sannolikhet hittad utanför Älmhult.

Stora betesskador på tallAndelen huvudplantor av tall som skadats av betning har ökat kraftigt i Krono-bergs län. Drygt 30 procent är skadade, enligt Skogssty-relsens uppföljning.

Det gör man för att minska risken för sporspridning. Han berättar vidare att i dagsläget finns fyra bekräftade fall av svampen i Småland, men att det finns fler misstänkta angrepp.

– Skogsskötseln är viktig i kampen mot Diplodia. Tallen ska ha så bra till-växt som möjligt för att minska risken för svampangrepp, säger skogskonsu-lent Annalena Andersson som har varit i kontakt med den drabbade skogs-ägaren som berättat att de angripna tallarna nu är nedröjda. Tallar med gamla angrepp som är övervallade, har sparats eftersom att de inte utgör någon hotbild.

– Det är skönt att veta att bara för att man fått angrepp av Diplodia behöver

det inte innebära slutet för beståndet, utan man kan rädda mycket med hjälp av röjning, säger Annalena.

0

5

10

15

20

25

30

35

08/09-10/11 09/10-11/12 10/11-12/13 11/12-13/14 12/13-14/15 13/14-15/16 14/15-16/17

Proc

ent

Treårsmedeltal

Andel toppbetade huvudplantor av tall

Kronobergs län Götaland

Text: Kerstin Ström Foto: Annalena Andersson

Sifforna bygger på en inventering av huvudplantor av tall. Med huvudplantor menas de plantor

som beräknas stå kvar efter röjning och bilda framtidens träd. Statistiken kommer från Skogsstyrelsens årliga återväxtuppföljning som utförs fem år efter avverkningen i södra Sverige.

-Huvuddelen av betesskadorna i denna inventering är gjorda av rådjur,

säger Lennart Svensson som är inven-teringsledare och placerad i Växjö. Sifforna brukar vanligtvis inte särredo-visas, men detta valde man att göra i år

då andelen skadade plantor är så pass stort. Skogsstyrelsen sammanställer även resultat från inventering av be-tesskador från älg, älgbetesinventering-

Tallungskog med skador av Diplodia utanför Älmhult.

Text: Kerstin Ström

en (Äbin). I återväxtuppföljningen görs inventeringen dock betydligt tidigare, när plantorna är lägre, och därför finns betesskador även från rådjur med. Ef-tersom betesskadorna i Äbin har legat kvar på en oförändrat hög nivå under senare år i Götaland och Svealand, stär-ker det bilden av att de ökade skadorna i återväxtuppföljningen beror på en ökad rådjurspopulation.

– Vi har en ökad rådjursstam i länet, vilket inte bara bekräftas av betesskad-orna utan också av den ökade andelen trafikolyckor med just rådjur, menar Lennart.

FÖR ATT MINSKA RISKEN för betesska-dor och att tallplantor dör bör man vilt-behandla sina tallplantor åtminstone de första två åren efter plantering. De flesta tallar överlever betning därefter, men med kvalitetsnedsättning och tillväxtförlust som följd. Skogsstyrelsen uppmanar därmed skogsägare i länet att vara medvetna om en ökad risk för betesskador och att föryngringarna bör ses över regelbundet.

– Hittar man omfattande skador bör avskjutningen öka, säger Lennart.

– Betesskadorna är väldigt lokala och där man sänkt rådjursstammen är skadorna mindre omfattande, säger Hans Haraldsson skogskonsulent och viltansvarig på Kronobergs distrikt. Stammen av rådjur är oftast större på de platser man har mycket vildsvin och älg, då man helt enkelt inte hinner med rådjursjakten. Men idag börjar man inse att rådjursjakten behöver priori-teras.

också men då vi har betydligt mer björk, är det inte samma problema-tik. Däremot betas RASE (rönn, asp, sälg och ek) hårt vilket är negativt för mångfalden och viktigt foder för det vilda, säger Hans. Han fortsätter med att berätta att en rönn som får växa upp och bli två meter hög, producerar betydligt mer mat än en stackare som betas ner helt till marknivå och det måste även få komma upp vuxna träd som blir bärande.

FÖR EN DIALOG om den totala klövvilts-stammen.

– Det ska vara en balans mellan klövvilt och foder. Det viktiga är att vi inte får lika hög rådjursstam som på 90-talet. Vi bör ha den historiken med oss och ta lärdom av det och se till att vi inte kommer tillbaka dit. Vi behöver göra något i tid, fortsätter Hans. Da-gens relativt stora avverkningsvolymer

i Kronoberg, innebär många hyggen som kan återbeskogas med tall.

– Våga tro på tallen och ståndortsan-passa. Se möjligheterna utifrån de förutsättningar vi har, avslutar Hans.

Foto: Kenneth Johansson

Våga tro på tallen och ståndortsanpassa”

ETT STORT PROBLEM med hög rådjur-stam är att det de äter nu inte hinner växa till sig. Rådjuren betar helt enkelt ner det som senare skulle bli mat åt älgen.

– Målet är att 7 av 10 föryngrade tallstammar ska vara obetade när de uppnått 5 meters höjd. Björken betas

Skogskonsulent Hans Haraldsson är viltansvarig på Kronobergs distrikt.

1. Eva Johansson: Spara död och döende ved vilka lockar hackspet-tar till skogen. Hackspettar äter av skadeinsekterna.

2. Anna Petersson: Ta hjälp av markfuktighetskartan som bland annat finns i Mina sidor för att minska risken för körskador.

3. Birgitta Warodell: Sprid dina risker i skogen genom att använda olika trädslag och vårda naturligt uppkommen föryngring, särskilt i kantzonerna för att skapa bryn-miljöer. Det gynnar livsmiljöer för skogens egna skadebekämpare.

4. Martin Sallnäs: Gallra inte hårt i västra delen av ett bestånd utan låt det vara tätare för att på så sätt minska risken för stormfällen.

Skogskonsulenternas tio tips om skogsskador

5. Kerstin Ström: I vinter har vi sett några exempel på snöbrott. Röj i tid för att minska risken för snöbrott. En tidig röjning ger också mer robusta och stormfasta bestånd.

6. Torbjörn Rydå: Ståndortsanpass-ning, rätt trädslag på rätt plats, gör att träden trivs bättre och på så sätt får de bättre motståndskraft mot skadegörare.

7. Ivar Johansson: Pågående omfat-tande angrepp av insekter eller ett större område drabbat av vindfäl-len kan ge dispens från 6-veckors regeln.

8. Hans Haraldsson: Från och med i år är det lagligt med skyddsjakt på årskalv av kron- och dovhjort som

befinner sig i skogsplanteringar och på fält med oskördade grödor. Gäller inte under tiden 15 april-1 juli då de är fredade. Detta gäller ej .Skåne län samt Gotland. Det är ett sätt för den enskilde mar-kägaren/jakträttsinnehavaren att påverka stammen.

9. Mats Almlöf: Att underhålla sina skogsbilvägar samt vid behov bygga nya, är en åtgärd som mins-kar körskadorna i skogen. Det är speciellt viktigt vid milda vintrar utan tjäle.

10. Annalena Andersson: Håll efter lövet, våga satsa på tallen, röj för att bibehålla växtliga tallar som kan stå emot bland annat svamp-angrepp som Diplodia.

Rådgivning om hyggesfritt skogsbrukAtt sköta skogen hyggesfritt kan vara ett alternativ till exempel nära boningshuset, på en liten skogsfastighet eller helt enkelt för att man är intresserad. Skogsstyrelsen satsar nu extra på hyggesfritt och erbjuder kostnadsfri rådgivning.

Vill du veta mer om hyggesfritt skogsbruk? www.skogsstyrelsen.se/hyggesfritt, www.skogskunskap.se

För mer information kontakta Kerstin Ström, tfn 0470-72 61 12, [email protected]

Rådgivning i skogar med höga natur- och kulturvärdenStödet skogens miljövärden riktar sig till dig som vill utveckla natur- och kulturvärden i skogen. Du som äger skogsmark eller har markägarens tillstånd kan söka. Skogsstyrelsen erbjuder nu kostnadsfri rådgivning inom stödet Skogens miljövärden. www.skogsstyrelsen.se/SKOGENSmiljovarden

För mer information kontakta: Hans Haraldsson, tfn 0470-72 61 42, [email protected] eller Martin Sallnäs, tfn 0470-72 61 43, [email protected]

Skydd av skogar med höga natur- och kulturvärdenUnder nästa år kommer Skogsstyrelsen ha mer pengar till att skydda skogar med höga naturvärden. Har du sådana bestånd på din fastighet? Ansök då om skydd genom Komet eller kontakta Skogsstyrelsen.

Lars Nordberg, tfn 0477-45 235, [email protected] eller Karin Folkesson, tfn 0457-45 51 93, [email protected]

Ulf Rosander, LRF, projektledare för Viltstammar i balans 2.0”Projektet ska öka kunskapen om viltförvaltning och sambandet mellan fodermängd och betesskador, vilttäthet och olika klövviltarters inbördes påverkan. Detta genom kortare utbildningar, föreläsningar och seminarier om viltförvaltning i alla led från viltförvaltningsde-legation, till älgförvaltningsgrupp, älgskötselområde och enskilda jägare. Aktiviteter påbörjas under hösten 2018. På många ställen inom området finns både älg, rådjur, kronhjort och dovhjort vilka alla behöver äta. Samspelet dem emellan behöver man ta hänsyn till i älgsköt-selplanerna vilket inte görs överallt i dagsläget. Tas endast hänsyn till mängd avskjuten älg, visar planen inte upp hela verkligenheten och betestrycket. Här önskar vi öka kunskapen om detta och påverka. Vi vill också ta fram en metodik för att ta fram mål till planerna så att de bygger på rätt siffror, understödd kunskap och att målen blir rätt och därmed går att följas upp.”

Agneta Färlin, delägare i familjeföretaget Organox”Vi driver ett företag med säte i Grimslöv där vi utvecklar och säljer miljövänliga skyddsme-del som bland annat används i skogsbruket, såsom skydd mot snytbagge och betesskador. I och med att gifter fasas ut från skogsbruket ökar användningen av alternativa medel. Det är positivt både för dem som ska hantera och behandla plantorna, bland annat då de slipper skyddskläder, men också för oss som ser en stadigt ökad försäljning. Det finns ett allt större intresse från skogsbruket att satsa på miljövänliga alternativ vilket lett till diverse samar-beten för att ta fram nya produkter. Medlet som avskräcker betning tillverkas av fårfett och det mot snytbagge av en blandning av kisel, lim och vatten vilket avskräcker mekaniskt. En behandlad planta lägger grunden för en lyckad föryngring och den framtida skogen. I och med det ökar produktionen i skogen vilket är positivt bland annat för klimatet.”

Johan Bergh, professor Linnéuniversitetet, forskar på klimatförändringar och skogsbruk ”Mycket pekar på ökade skogsskador i ett förändrat klimat. Här finns tre huvudkategorier, storm, insekter och svampar. Högre temperatur innebär mindre tjäle i marken och en större tillväxt vilket båda kan öka risken för stormfällen. Insekter påverkas mycket av ett varma-re klimat och förlängd säsong till exempel genom att de hinner föröka sig med två till tre generationer per säsong mot dagens ett till två. De flesta svampar gillar när det är varmt och fuktigt, och kan gynnas av milda vintrar. För att sprida riskerna är rådet att inte lägga alla ägg i samma korg. Använd flera olika trädslag och prova på blandskogar som kan minska risken för skador. Blanda in lövträd i barrkulturerna. Mera tall rekommenderas också varmt då tallen tål värme och torka bättre än andra trädslag.”

Lokala profiler uttalar sig om skogskadorVi bad ett antal lokala profiler uttala sig om vad de tycker och tänker om skogsskador.

Lokala profiler uttalar sig om skogskador

Gunnar Andersson, skogsförvaltare Skogssällskapet i Växjö” Numera är våra planteringar helt giftfria vilket känns väldigt bra. De mekaniska skydden mot snytbagge fungerar utmärkt om man genomfört en riktig markberedning och plante-ring. Viltskadorna är ett av de allvarligaste problemen vi har med ett alltför högt betestryck som dock varierar inom länet. Det är viktigt att tänka på att hålla ner betestrycket från alla hjortdjur. Även om älgen äter mycket är rådjuren många och det samlade betestrycket kan bli alltför stort. Ett annat problem i framtiden är rotrötan och det hänger ofta ihop med att det har planterats gran på fel ställen med stora monokulturer som ökar risken för spridning. Satsa på rätt trädslag på rätt mark samt att använd blandskogar. Våga satsa på tall och löv och självklart gran på granmark där så är lämpligt.”

Anders Petersson, råvaruchef JGA ”Förändringar i klimat med mer extremt väder kommer öka riskerna för skogsskador. Stån-dortsanpassning, det vill säga rätt trädslag på rätt mark, är väldigt viktigt för att minimera risker för skador i framtiden. Fortsätter vi att göra felaktiga val, det vill säga sätta gran på tallmark, kommer skadorna öka. Det gäller både rotröta, insektsangrepp och stormskador. Ökad ståndortsanpassning ger också en ökad biologisk mångfald när man vågar satsa på tall och löv och inte bara på gran. Tallskogar producerar mer bärris än granskogar vilket är viktigt för klövviltet men också för skogsfåglarna. Tallen står emot hårda vindar betydligt bättre än granen. Klarar skogsbruket inte av att öka tallandelen kommer det påverka oerhört negativt. Men det är en ändring på gång inom skogsbruket, sakta, sakta börjar det sättas mer tall. För att kunna ståndortsanpassa är den lokala kännedomen viktig.”

Eric Carlsson, Sveaskog, områdesansvarig för bland annat Lessebo kommun”Vi försöker att alltid föryngra med tall på de marker där det är lämpligt, genom plantering eller sådd. Det finns ingen uttalad policy att tallandelen ska öka, men då förhållandevis mycket tall avverkats på senare år, har andelen tallföryngringar automatiskt ökat. Att vi lyckas med våra tallföryngring kan ha att göra med att det blir stora ytor av tall vilket gör att det finns många plantor att välja på och betesskadorna därmed sprids ut. För att förhindra betesskador behandlas alla planterade tallplantor första året. Därefter beslutar man efter en inventering som sker år två, om det behövs en andra och eventuellt en tredje behandling. Om tallplantorna betas eller inte är väldigt lokalt. Där det finns höga betesskador tas kontakt med jakträttsinnehavaren. Annars försöker vi aktivt delta på älgskötselområdenas möten för att informera om sin syn på klövviltstammens storlek.”

Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida www.skogsstyrelsen.se/kronobergsdistrikt

AnsvArig utgivAre: Maria Larsson

redAktör: Kerstin Ström

grAfisk produktion: Annika Fong Ekstrandwww.skogsstyrelsen.se

Lär dig mer om skog

Fokus på tillväxt - Studiebesök på Asa tillväxtparkFölj med på ett besök på Asa tillväxtpark, som bedriver en storskalig forskningssatsning med ändamålet att studera effekterna av en intensivare skogsskötsel. Genom intensivt skogsbruk försöka man här öka tillväxten med upp till 50 procent. Dagen anordnas tillsammans av Skogsstyrelsen och Asa försökspark. Dagen börjar med lunch på Asa Herrgård.

Asa, 16 mars

Skogsskadekonferens Skogsstyrelsen anordnar en skogsskadekonferensens med föreläsningar om aktuella skador av svamp, insekter och vilt. Bland annat medverkar Jan Stenlid, Sveriges lantbruksuniversitet, Herman Sundqvist, Skogsstyrelsen och Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen.

Växjö, Elite Hotel, 23 april

Mer variation – Mer produktionEtt produktionsinriktat skogsbruk innebär att du bedriver en aktiv skötsel med inriktningpå att producera virke. Detta tillsammans med att använda olika trädslag,skötselmetoder och målsättningar skapar bra förutsättning för ett långsiktigthållbart skogsbruk. Med variation i brukandet kan du ta tillvara skogens olika värdenoch skapa en skog som är till nytta för dig och glädje för andra. Under en halvdag ute i skogen tittar vi tillsammans på hur variation kan bidra till mer produktion.

Älmhult, 27 april

Ädellöv – skötsel av och i hägnHar du ett hägn eller är du intresserad av att anlägga ett hägn? Följ då med på denna bussresa genom delar av länet där vi besöker ett antal olika hägn. Vi pratar om förutsättningar för att sätta upp hägn och hur man sedan sköter det man planterat och investerat i.

Preliminär samlingsplats Huseby, 8 juni

Under våren erbjuder Skogsstyrelsen i Kronoberg ett flertal utbildningstillfällen där du som är intresserad av skog kan få kostnadsfri kompetensutveckling och möjlighet att hämta inspiration om skogsskötsel. Håll utkik på vår hemsida för mer information och anmälan. www.skogsstyrelsen.se/skogstrAffar