Kvalitetsrapport grundskola F-6 samt fritidshem Läsåret ... · Fritids har bra lokaler och tillgång till en fin utemiljö i form av stor skolgård samt närhet till både idrottsplats
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Parkskolan tillhör "Område Teckomatorp" som även omfattar förskola och fritidshem. Våra verksamheter ligger nära både varandra och omvärlden.
Parkskolan är en F-6 skola med cirka 200 elever fördelade på två arbetslag, F-3 och 4-6. På skolan finns även skolbarnsomsorg, Parkens fritidshem.
Skolans värdegrund: Tillsammans för barn/elever/medarbetare som KAN, VILL och VÅGAR.
KAN: Jag har goda kunskaper och förmågor.
VILL: Jag är motiverad, nyfiken och har en positiv framtidstro.
VÅGAR: Jag är trygg och har en god självbild.
”Tillsammans med andra blir JAG så mycket mer.”
Vi satsar på hållbar utveckling, därför har alla våra verksamheter Grön Flagg.
Vi tror på tidiga insatser, därför har vi specialpedagog redan från förskolan.
Vi arbetar med ASL, att skriva sig till läsning, därför är datorn ett viktigt redskap redan i förskoleklassen
Våra viktigaste samarbetspartners är föräldrar, därför är Teckomatorps föräldraråd ett viktigt forum.
FRITIDSHEMMET
Parkens fritidshem har ca 100 barn inskrivna från 6 år t.o.m. 12 år. Fritids delar skolans värdegrund; KAN, VILL, VÅGAR. Varje dag erbjuds olika aktiviteter inom- och utomhus. Varje vecka erbjuds HMU/läxhjälp Den fria leken är en viktig del av barnens vardag Delaktighet är nyckelord och därför tar vi tillvara barns nyfikenhet och intressen. Fritids har bra lokaler och tillgång till en fin utemiljö i form av stor skolgård samt närhet till både idrottsplats och park.
Sida 3 av 36
Fritids organisation innebär att alla barn är inskrivna i en grupp. Gruppen delas sedan in i
ett antal mindre grupper baserat på de fasta aktiviteter som erbjuds varje dag. På så sätt
är inte grupperna statiska utan möjliggör en flexibilitet utifrån barnens behov och
intressen kopplat till pedagogernas olika kompetenser.
Ett nära samarbete med skolan är en förutsättning för att kunna möta varje barns behov
under hela dagen.
När vi fördelar resurserna på fritids så är utgångsläget att fritidsverksamheten skall ha
tillgång till de resurser som krävs för att uppfylla gällande styrdokument och
fritidshemmens uppdrag. Övriga resurser fördelas i skolan utifrån de behov som finns och
är flexibla under läsåret. Det kan vara alltifrån att stödja enskilda elever till att leda en
aktivitet i en mindre grupp.
Sida 4 av 36
2 Mål och uppdrag Mål beslutade av KF och KS
Attraktiv skola
Uppdrag från utbildningsutskottet för 2017
Öka måluppfyllelsen i grundskola och gymnasium.
Samverkan inom Familjen Helsingborg för att öka måluppfyllelsen i skolan.
Utveckla metoder för kollegialt lärande
Utveckla ledarskapet i förskolan och skolan
Utveckla strategier för rekrytering och bibehållande av personal
Dessa mål gäller för hela kalenderåret och därför har vi jobbat med några under vårterminen 2017 och sparat andra satsningar till höstterminen samma år, vilket innebär nästa läsår 2017-18.
Kommunövergripande mål för läsåret 2016-17
Ledarskap på vetenskaplig grund
Inkludering i klassrummet
Nyanlända och kunskapsprogressionen
Stadieövergångar
Lokala mål (prioriterade mål) för läsåret 2016-17
SKOLAN
Högre andel elever och vårdnadshavare skall uppleva att vi aktivt jobbar mot kränkning och diskriminering.
Ökad samsyn och ett gemensamt förhållningssätt i arbetet mot kränkning och diskriminering.
Fördjupning av språkutvecklande arbetssätt.
Samarbetet mellan pedagoger skall öka när det gäller bedömning och betyg för att öka rättsäkerheten och en likvärdig bedömning.
Samarbetet mellan skola och fritids skall öka för att öka kunskapen och insikten om varandras resp. verksamheter.
Sida 5 av 36
Analys av resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse:
När det gäller vårdnadshavares syn på hur skolan arbetar mot kränkning och diskriminering så har resultatet trots åtgärder inte blivit bättre utan t.o.m. lite sämre. Presentation av likabehandlingsplan på föräldramöten och via SchoolSoft är inte tillräckliga åtgärder. Här behöver vi hitta andra former. En orsak kan vara att det är endast är inblandade elever/vårdnadshavare som konkret får insikt i vad som sker när det hänt något. Erfarenhet när det gäller arbetet med elever är att de oftast tror det bara är en part som blir föremål för åtgärd: ”varför säger du inte till X?” Detta upplever kanske även vårdnadshavare ? Det kan också handla om förväntningar på en konfliktfri skolmiljö vilket vi aldrig kan garantera. När det då händer saker så tror man inte att skolan agerat??? Med tanke på att vi haft en ganska stor personalomsättning så finns ett stort behov av att jobba med skolans värdegrund och samsyn vilket kommer att vara i fokus under kommande läsår. Språkutvecklande arbetssätt har inte hunnits med i den utsträckning det var tänkt. Fokus har varit på att utveckla arbetet med ASL i åk 1 och 2. När det gäller bedömning och betyg så pågår det kontinuerliga diskussioner i arbetslagen. Samarbetet skolan och fritids har ökat genom att det i schemat avsatts tid för att möjliggöra samarbete.Tiden har dock inte utnyttjats optimalt. Dessutom har vissa tjänster på fritids varit tillsatta med icke behörig personal vilket naturligtvis påverkat. Inför kommande läsår har vi rekryterat 3 nya fritidspedagoger och 1 fritidsledare, samtliga med flera års erfarenhet, vilket vi ser mycket positivt på.
FRITIDSHEMMET
Fritidshemmets uppgift
Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet
komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall
fritidshem ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med
förvärvsarbete och studier.
Analys av resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse:
Under året har det varit vissa svårigheter med att uppfylla fritidshemmets uppdrag och då
framförallt beroende på avsaknad av behörig personal. Svårighet att rekrytera fritidspedagoger
har inneburit att vi saknat tre medarbetare med ”rätt” kompetens. Vi har tyvärr också haft
personal med hög frånvaro och med tanke på svårigheter med vikarieanskaffning så har
verksamheten periodvis blivit lidande.
Rekrytering av behörig personal har gjorts inför kommande läsår.
Det systematiska kvalitetsarbetet vad gäller dokumentation av kränkningar och tillbud skall förbättras och tydliggöras.
Fortsatt utveckling av arbetet med pedagogiska planeringar. Ett nytt verktyg för planering/uppföljning och utvärdering skall implementeras. Underlaget har utformats i förskolan och med vissa justeringar anpassats till fritidshemmet. Underlaget har
Sida 6 av 36
utarbetats på vetenskaplig grund utifrån projektet ”Små barns lärande”, dokumentation i förskolan.
3 Resultat
Kunskaper och färdigheter
Lokala mål för Kunskaper och färdigheter:
Öka elevernas medvetenhet kring det egna lärande.
Utveckla metoder för att synliggöra och följa upp elevernas lärande.
Under året har följande områden prioriterats: Utveckla arbetet med elevledda samtal
Utveckla metoder som synliggör elevernas lärande
Måluppfyllelse
Excelark för måluppfyllelse åk 1-5 bifogat. Arket innehåller utöver redovisning per klass
också en aggregering på skolnivå. EMS-plan
Definition:
EMS-planen är ett kartläggningsverktyg där pedagogerna via olika diagnostiska tester fastställer
elevernas kunskapsnivå i Engelska, Matematik och Svenska i syfte att tidigt finna vilka elever
som behöver extra stöd för att nå kunskapsmålen. Det extra stödet beskrivs i detalj i individuella
åtgärdsprogram.
Vi följer EMS-planen och genomför de diagnoser och prov som är beslutade. Resultaten diskuteras i arbetslagen tillsammans med specialpedagog och ligger till grund för fortsatt planering och stöd för elevernas fortsatta utveckling. Skolans grundorganisation är utformad så att den möjliggör en flexibilitet inom varje årskurs som innebär att gruppstorlek och gruppsammansättning är flexibel under läsåret utfrån elevens/elevernas olika behov. Anpassningar i form av förändringar i lärmiljön, handledning av pedagoger, olika typer av digitala verktyg och andra läromedel är exempel på åtgärder för att möjliggöra en optimal kunskapsutveckling. Antal åtgärdsprogram: 17
F-klass 2
Sida 7 av 36
Åk.1 3
Åk.2 1
Åk.3 2
Åk.4 2
Åk.5 3
Åk.6 4
Meritvärden/betyg
Årskurs 6: andel godkända (%) i samtliga ämnen samt meritvärde.
Samtliga ämnen Meritvärde
79% 193,2
Årskurs 6: andel godkända (%) i respektive ämne
Bild 100 Kemi 89
Biologi 89 Matematik 95
Engelska 89 Musik 95
Fysik 89 Religionskunskap 89
Geografi 89 Samhällskunskap 89
Hem- och konsumentkunskap 100 Slöjd 100
Historia 89 Svenska/Svenska som
andraspråk
79
Idrott och hälsa 74 Teknik 95
Moderna språk Modersmål 100
Nationella prov åk 3 och 6
Andel elever med alla delprov godkända (%)
MA SV/SVA
Åk 3 76 95
Andel elever med godkänt provresultat (%)
MA SV/SVA EN
Åk 6 79 79 89 Matematikresultat
Andel elever (%) i årskurs 6 med respektive betygssteg i matematik
Andel elever (%) med betyget A
Andel elever (%) med betyget B
Andel elever (%) med betyget C
Andel elever (%) med betyget D
Andel elever (%) med betyget E
Andel elever (%) med betyget F
0 0 16 16 47 21
Sida 8 av 36
Enkät
Elevenkät i åk F-2. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Lärarna frågar efter vad jag kan 63 86 87 84 80
Jag tycker att mina lärare är bra 99 99 97 94 94
Jag tycker att jag lär mig mycket i skolan 96 94 93 89 94
Jag tycker att lärarna är bra på att tala om vad jag kan 94 92 89 88 90
Elevenkät i åk 3-6. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Mina lärare är kunniga 94 96 98 94 94
Mina lärare ger mig utmaningar 93 88 93 84 89
Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen 94 91 92 85 80
Jag tycker att jag når bra studieresultat 86 84 86 89 80
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 90 86 83 82 74
Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Skolan ger mitt barn goda kunskaper och färdigheter 79 57 67 79 75
Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
I vår skola har vi utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet (4f) i sitt lärande
39 66 70 50 54
Analys av resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse:
Åtgärdsprogram har upprättats enligt Skolverkets riktlinjer för åtgärdsprogram. De flesta
åtgärdsprogrammen avser stöd för ökad måluppfyllelse när det gäller kunskapskraven men även
för den sociala utvecklingen.
Åtgärdsprogrammen har föregåtts av extra anpassningar i form av specialpedagogiska insatser,
förändringar i lärmiljön, organisationsförändring/gruppindelningar, resursperson e.t.c.
Årets meritvärde är lägre än föregående år. Detta beror till viss del på nyalända elever med
bristfällig svenska.
I svenska och engelska stämmer resultatet på nationella prov och betyget bra. När det gäller
matematiken så är det en markant skillnad. När man analyserar de nationella proven och betygen
så gäller det 3 elever, som med extra insatser lyckas nå godkänt i betyget.
Eftersom jag inte aktivt deltog i PISA-2015 arbetet (skolan hade en biträdande rektor som
jobbade med detta) så är det svårt att dra några slutsatser kring hur arbetet påverkat
undervisningen. Dessutom så har vi haft en relativt stor personalomsättning vilket också haft
betydelse.Vi jobbar kontinuerligt med att förbättra våra överlämningar mellan stadierna.
Den viktigaste faktorn för att utmana eleverna är att pedagogerna har höga förväntningar och att
man ger eleverna tillit och möjligheter att ta ansvar. Här behöver vi ha en fortsatt kontinuerlig
dialog om arbetssätt och metoder och lära av varandra och av forskning. Arbetslagen har detta
på dagordningen vid sina regelbundna möten.Tyvärr har vi inte lyckats kommunicera detta när
det gäller elever och föräldrar. När det gäller personal så har det skett en marginell förbättring
men är fortfarande ett område som vi måste fokusera på.
Under kommande läsår kommer vi att arbeta vidare med att utveckla arbetet med elevledda
samtal, bl.a. genom att utarbeta gemensamma underlag på hela skolan. Vi kommer också att
Sida 9 av 36
systematiskt informera vårdnadshavare om verksamheten på olika sätt. Det som sker i den
dagliga verksamheten ansvarar pedagogerna för genom veckobrev, SchoolSoft m m . Varje
vecka, i stället för som tidigare 2-3 gånger/termin, kommer rektor att skriva ett inlägg om något
övergripande, t.ex skolans värdegrund och policy, hur skolan arbetar med
matematikundervisningen, hur vi arbetar med inkludering, förebyggande arbete mot
diskriminering… m.m. Detta som ett led i att dels marknadsföra skolan positivt och dels för att öka
föräldrars kunskap om skolan för att på så sätt ge möjlighet till ökad delaktighet.
FRITIDSHEMMET
I Svalövs kommun använder skolorna kvalitetsverktyget Qualis (www.q-steps.se) för att mäta och
säkerställa kvalitetsutveckling och bibehållande av kvalitet. I Qualis-enkäten berör endast få
frågor Fritidshemmet, varför Svalövs kommun istället, från läsåret 2015-16, använder Skolverkets
enkät som är specialdesignad för fritidshemmet för att undersöka hur elever och föräldrar
uppfattar verksamheten. Siffrorna refererar till respektive fråga i enkäten.
Enkätresultat
Elevenkät. Andel (%) som svarar ”Mycket bra” eller ”Bra”.
2016 2017 2018 2019 2020
7. Jag tycker att vi gör roliga saker på Fritids. 79 84
Jag tycker om att
21. Leka utomhus 86 83
23. Leka inomhus 100 90
Kommentar/analys
En del av fritidshemmets personal har ingått i klasserna som resurs för eleverna i arbetet med att
nå högre måluppfyllelse. I vissa grupper har stödet riktats till enskilda elever och i vissa klasser
har fritids haft en aktivitet/grupp som möjliggjort att klassen delats i tre grupper, t.ex. när man
jobbat med ASL, att skriva sig till läsning. (gruppen har då bestått av 10-15 elever.)
På fritids har också erbjudits HMU-tid/läxhjälp regelbundet.
Fritids har tillsammans med skolans pedagoger haft rastaktiviteter för att öka elevernas
”lekkompetens” och minska konflikter under raster. Effekten av detta har varit positiv inte minst
när det gäller minskade konflikter. Konflikter som tidigare följde med in i klassrummet och
påverkade måluppfyllelsen negativt.
Användandet av SchoolSoft har utvecklats men det finns fortfarande en bit kvar innan vi kan
känna oss nöjda. Kommunikationen med vårdnadshavare behöver bli bättre inte minst när det
gäller elevernas scheman/tider.
Kontakten med vissa föräldrar måste förbättras. En alltför hög andel föräldrar är sällan på fritids i
samband med lämning/hämtning vilket försvårar möjligheten att ha ett bra samarbete. Oftast
gäller det de äldre eleverna men även här behövs ett nära samarbete. Inför nästa läsår kommer
vi att vara tydliga med att vårdnadshavare personligen måste lämna eller hämta sitt barn minst en
På Parkskolan respekterar vi och värnar om varandra och vår miljö.
Arbetsmiljön skall präglas av trygghet, arbetsglädje och ordning.
Under året har följande områden prioriterats:
Skapa ett gemensamt förhållningssätt bland personalen på skolan
Förbättra miljön i matsalen
Införa rastaktiviteter
Diskriminering och kränkande behandling
Definition: (Källa: Svalövs kommuns riktlinjer)
Diskriminering och kränkande behandling är återkommande oförrätter eller där kränkningen är så
stor att en ursäkt inte kan godtas av den utsatte. Situationen ska i dessa fall rapporteras till och
skyndsamt utredas av rektor/förskolechef (Skollagen 2010:800, kap 6, §10). Rektor/förskolechef
ska anmäla till huvudman och nämndssekreteraren för Utbildningsutskottet.
Antal anmälningar
Elev > elev 10
Personal > elev 0
Elev > personal 1
Personal > personal 0
Chef > personal 0
Tillbud
Definition: (Källa: Svalövs kommuns riktlinjer)
Tillbud är ett olycksfall eller en incident i skolan där en person (elev eller personal) gör sig illa.
Antalet incidenter: 7 Antalet rapporterade incidenter: 7
Antal incidenter rapporterade till Losam:
(Lokal samverkan mellan fack och arbetsgivare)
7
Sida 11 av 36
Frånvaro
Andel elever (%) med en total frånvaro större än 10%
F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6
10 10 8 6 7 5 6
Andel elever (%) med en ogiltig frånvaro större än 10%
F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6
0 0 0 0 0 0 0 Enkäter
Elevenkät i åk F-2. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag trivs i skolan 88 95 88 87 90
Jag känner mig trygg och säker i skolan 81 91 89 85 88
Jag tycker det är trevligt i skolans lokaler 90 94 86 85 85
Jag tycker om skolgården och det som är runt omkring skolan
84 95 90 91 83
Jag är nöjd med skolmaten 65 73 76 68 68
Jag har någon kamrat att vara med 96 89 91 92 94
Jag får lugn och ro när jag behöver 49 68 50 67 62
Jag tycker att de vuxna i skolan bryr sig om mig och hjälper mig
87 95 96 87 93
Om någon skulle vara dum mot mig vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan
97 98 94 95 94
Jag följer de regler som finns i skolan 88 99 94 93 96
Elevenkät i åk 3-6. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag trivs i skolan 81 82 87 85 81
Jag känner mig trygg i skolan 86 86 89 81 84
Jag har någon kamrat att vara med om jag vill 97 91 88 88 88
Jag får den arbetsro jag behöver 76 51 61 59 70
Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan
78 78 78 79 77
Jag följer skolans ordningsregler 93 89 98 89 87
Miljön inomhus i min skola är trivsam 83 69 76 85 77
Utomhusmiljön är stimulerande 89 87 85 90 68
Jag är nöjd med skolmaten 53 56 40 44 48
Skolan är välstädad 69 67 64 75 70
Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Mitt barn trivs i skolan 85 69 76 83 77
Mitt barn får den arbetsro den behöver 39 35 35 52 53
Skolan erbjuder bra skolmat 59 45 46 60 54
Skolan är välstädad 51 39 38 54 43
Sida 12 av 36
Skolan arbetar aktivt med diskriminering och kränkande behandling
63 46 48 60 54
Miljön inomhus i mitt barns skola är trivsam 63 39 47 51 42
Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag trivs på min arbetsplats 62 54 84 85 88
Miljön i vår skola är trivsam 46 27 66 57 62
Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan 39 20 71 68 54
Vi vuxna reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling
85 77 96 89 83
Förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt
69 89 92 81 75
I vår skola har vi enats om gemensamma normer 85 78 87 93 73
Analys av resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse:
De kränkningar som skett under året handlar framförallt om konflikter mellan elever som
resulterat i framförallt verbala kränkningar. I några fall har det resulterat i knuffar och slag.
Anmärkningsvärt är att det endast är 83% av personalen som reagerar på regelbrott…..
När vi analyserade detta tillsammans så framkom att det var personal som svarat utifrån att de
sett vuxna som inte reagerat, dvs svaret utgick inte från hur man själva agerat. Målet är att
resultatet ska vara 100% vilket vi kommer att arbeta med under kommande läsår. Här har vi inte
uppnått årets intentioner med att skapa ett gemensamt förhållningssätt, till viss del beroende på
en del personalförändringar under läsåret.
Glädjande är att eleverna upplever en förbättring när det gäller arbetsron även om vi långt ifrån
kan vara nöjda. Föräldrarnas upplevelse är tråkig läsning och med tanke på att vi sällan har
besök av föräldrar så kan man fundera över vad som ligger bakom siffrorna. Vad som är arbetsro
är också väldigt olika från person till person. Detta behöver vi prata om både med elever och
föräldrar men också med varandra i arbetslagen. ”Arbetsron” i matsalen har avsevärt förbättras
genom del en förändringar: Utökat antal lunchtider från 2 till 3 vilket minskat antalet som äter
samtidigt. En del åtgärder i miljön i form av ljuddämpande skärmar och tavlor som även medfört
en trivsammar miljö.
Läsåret 2017/2018 kommer vi att ha en hög andel nya medarbetare. Med anledning av detta
kommer vi att inleda läsåret med att ha fokus på värdegrundsarbete och att skapa en gemensam
personalpolicy för att garantera samsyn och ett gemensamt förhållningssätt.
Vi har inte haft någon anmärkningsvärd frånvaro under läsåret och därför inte genomfört några
speciella åtgärder.
FRITIDSHEMMET
Enkätresultat
Elevenkät. Andel (%) som svarar ”Mycket bra” eller ”Bra”.
2016 2017 2018 2019 2020
1, Jag trivs på Fritids. 93 90
2, Jag är trygg och det känns bra när jag är på
Fritids.
93 89
Sida 13 av 36
3, Jag har kompisar på Fritids. 93 87
8, Jag kan få lugn och ro när jag behöver det på
Fritids.
57 59
Föräldraenkät. Andel föräldrar (%) som svarar ”Stämmer precis” eller ”Stämmer ganska bra”.
2016 2017 2018 2019 2020
1, Jag uppfattar att mitt barn trivs på Fritids. 77 91
2, Jag upplever att mitt barn känner sig trygg på
Fritids.
96
3, Jag känner mig trygg med mitt barns vistelse
på Fritids.
92
Kommentar/analys
Glädjande siffror när det gäller trivsel och trygghet både från barn och vårdnadshavare och
när det gäller vårdnadshavare så har det skett en positiv utveckling. Personalen har aktivt
arbetat med detta genom att skapa en tydligare struktur och tydligare ansvarsområden när
det gäller hela verksamheten. Det som är oroande handlar om ”lugn och ro”. Det är många
elever inskrivna på fritids och även om man delat in gruppen i mindre grupper kopplat till
olika aktiviteter, så har detta inte visat någon effekt när det gäller just arbetsron. Inför
kommande läsår måste vi ännu tydligare fokusera på strategier för lugn och ro.
Fritids har tillsammans med skolans pedagoger haft rastaktiviteter för att öka elevernas
”lekkompetens” och minska konflikter under raster. Effekten av detta har varit positiv inte
minst när det gäller minskade konflikter.
Sida 14 av 36
Elevernas ansvar för eget lärande
Lokala mål för Elevernas ansvar för eget lärande:
Öka elevernas delaktighet i sitt eget lärande.
Under året har följande områden prioriterats:
Förtydliga den pedagogiska motiveringen till elevledda samtal för att skapa en gemensam syn på
hela skolan.
Utveckla arbetet med HMU-tid. Förtydliga för både pedagoger och elever vad som är syftet.
Enkäter
Elevenkät i åk F-2. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag får vara med och bestämma vad jag ska göra i skolan och på vilket sätt
60 83 72 65 71
Jag formulerar egna mål för mitt lärande. 87 74 83 71 80
Jag tycker det är roligt att lära mig saker i skolan 93 91 90 88 94
Jag har en egen utvecklingsplan 91 83 98 73 83
Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 88 91 91 87 83
Elevenkät i åk 3-6. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan 80 66 73 70 72
Jag formulerar egna mål för mitt lärande 71 71 82 89 79
Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer
65 65 68 74 68
Min individuella utvecklingsplan styr mitt arbete. (Besvaras av dig som går i åk 3-5)
74 65 75 78 68
Jag tycker att utvecklingssamtalen är bra 81 77 85 81 83%
Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Utvecklingssamtalen bygger på mitt barns individuella utvecklingsplan i åk 1-5 och/eller annan dokumentation i åk 6-9
88 77 64 70 73
Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad.
85 89 88 96 67
Målen och de individuella utvecklingsplanerna styr planeringen av undervisningen (Denna fråga gäller bara dig som undervisar i åk 1-5)
62 66 94 83 100
Analys av resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse:
Generellt är de yngre eleverna mer nöjda med sitt inflytande än de äldre. De uttrycker också en
högre motivation för skolarbetet än de äldre. Hur ska vi bevara denna motivation längre upp i
åldrarna och hur ska lärandet bli mer lustfyllt? Frågor som ständigt bör vara levande. Utmanar vi
eleverna tillräckligt och möter vi eleverna där dom är? Oroande är att personalen inte anser att de
Sida 15 av 36
tränar eleverna att ta ansvar. Vad beror detta på och hur kommer vi dit? Har vi definierat
begreppet ansvar i personal- respektive elevgruppen? Troligtvis inte. Här behöver vi lägga mer tid
under nästa läsår. Ibland tror vi att det räcker att ha en organisation för t.ex. delaktighet som
klassråd, elevråd, apt etc. Har vi inte definierat begreppen, vad de står för och vilken syn vi
gemensamt ska ha, så blir det ingen utveckling. Naturligtvis har personalomsättningen betydelse
för skolans gemensamma syn och här behöver vi avsätta tid för dessa diskussioner under
kommande läsår.
Begreppet IUP verkar inte tillräckligt förankrat vare sig i elev- eller föräldragruppen.
Sida 16 av 36
Arbetssätt och lärarroll
Lokala mål för Arbetssätt och lärarroll:
Vi ställer höga krav på måluppfyllelse och fler elever når målen.
Arbetssätt och arbetsformer skall ge utmaningar och skapa helhetsperspektiv.
Under året har följande områden prioriterats:
Andelen lärare som anser att vi utvärderar arbetssät och arbetsformer inom
ämnen/ämnesområden och jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt.
Enkäter
Elevenkät i åk F-2. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag får arbeta på många sätt i skolan t.ex. själv, i grupp eller under lärare ledning
89 91
Mina lärare hjälper mig när jag ska lära mig saker 93 9
Elevenkät i åk 3-6. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Lärarna i min skola hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det
94 92
Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex. själv, i grupp eller under lärarens ledning
90 86
Jag har förtroende för mina lärare 90 83
Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer tillsammans med eleverna
65 60
Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer inom ämnen/ämnesområden och jämför för att ta reda på vilka arbetssätt som har bäst effekt
46 58
Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje elevs utveckling och lärande
81 71
Analys av resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse:
På arbetslagstid och utvecklingstid har vi diskuterat arbetssätt och arbetsformer. Med en del nya
pedagoger har det kommit in nya tankar, idéer och inte minst erfarenhet som varit en tillgång i
arbetet med att pröva och utveckla olika metoder. Ambitionen var att fortsätta med besök i
klassrummen men eftersom läsåret inleddes med en sjukskrivning som vi inte hittade någon
ersättare för så fick övriga pedagoger organisera om vilket innebar en slimmad organisation
under större delen av höstterminen och därav fanns inget utrymme för besök.
Motivering till elevledda utvecklingssamtal:
Vi har under flera år känt att eleverna inte varit tillräckligt delaktiga i sina egna utvecklingssamtal.
Sida 17 av 36
Det har funnits en tendens att föräldrar och lärare har pratat över huvudet på eleven under samtalet. De gånger eleven kommit till tals har det varit i form av att besvara direkta frågor och ofta ledande frågor från förälder eller lärare. Eleven har inte haft kontroll över samtalet som faktiskt handlat om elevens egen lärandeprocess. Andelen elever som upplever att de är delaktiga i planering av sin undervisning samt elever och föräldrar som är nöjda med utvecklingssamtalen behöver också öka. Vi vill därför göra eleverna mer delaktiga i sitt samtal och därmed utveckla arbetet med ett av skolans viktiga uppdrag: …främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer…. (Skolverket ”Läroplan för grundskolan… 2011.”) Mål för arbetet:
Öka elevernas ansvar för det egna lärandet
Öka elevernas medvetenhet om sina styrkor och hur de kan ta vara på dessa.
Öka elevernas medvetenhet om sina utvecklingsområden och öka motivationen för att förbättra dessa.
Utveckla elevernas förmåga att prata om sig själva och sitt lärande.
Lära eleverna att hålla i ett möte och planera detta. Utvärderingar i USA av elevledda utvecklingssamtal visar att elevernas kunskapsresultat förbättras, att deras förmåga att göra egenvärderingar ökar, att vårdnadshavarna är mer nöjda med informationen om elevens kunskapsutveckling, med sin egen roll i samtalen och med samverkan med skolan, samt att lärarna anser att de använder tiden för IUP och utvecklingssamtal mer effektivt (Pihlgren, 2006). Eleven lär sig genom planeringen av samtalet hur kunskap och kompetens kan följas upp, planeras och kommuniceras till andra. Motsvarande vinster bekräftas av uppföljningar i Sverige (jfr. Brolin Juhlin m.fl, 2012; Stråle, 2012).
Sida 18 av 36
Delaktighet
Lokala mål för Delaktighet:
På Parkskolan arbetar vi för ett öppet och positivt klimat, bra samarbete och ett ömsesidigt
förtroende mellan elever, föräldrar och skola.
Alla elever och föräldrar har inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av.
Eleverna är motiverade och delaktiga i sin vardag och ser skolan mer som en möjlighet än som en
skyldighet.
Under året har följande områden prioriterats:
Översyn av föräldrarådets funktion
Enkäter
Elevenkät i åk F-2. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag får vara med och bestämma hur vi ska ha det i skolan 60 82 72 64 63
Elevenkät i åk 3-6. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter 86 78 76 81 84
Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Skolan uppmuntrar mig att engagera mig i skolans verksamhet
57 49 52 61 55
Jag har inflytande över de delar av verksamheten som jag är berörd av
52 37 38 59 52
Jag har möjlighet att vara delaktig i skolans utvärdering och förbättring av verksamheten
52 42 55 61 53
Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Eleverna är med i skolans planeringsprocesser 31 67 44 53 39
Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet
69 89 69 76 73
Analys av resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse:
Om man ser över tid så har det inte skett några nämnvärda förändringar. Min bedömning är att
det återigen handlar om definition och förtydligande av begrepp samt en gemensam syn på vad
som avses. Vad innebär delaktighet och i vilka frågor/vilka områden har jag möjlighet och rätt att
vara delaktig i ? Allt som är lagstadgat kan jag inte påverka, vilket kan vara nog så svårt för
elever att förstå men även vårdnadshavare och ibland till och med personal.
Vilka planeringsprocesser avses? Planeringen ”i klassrummet” bör/ska eleverna vara delaktiga i
men i vissa frågor som rör skolan som helhet är det inte möjligt att vara delaktig i.
Frågan till föräldrar: Jag har möjlighet att vara delaktig…. Borde omformuleras till ”Jag ges
möjlighet att vara delaktig… Föräldrar har uppgett att de inte har möjlighet rent praktiskt p.g.a.
jobb e.t.c. och då blir inte resultatet rätt.
Sida 19 av 36
Det har varit svårt att engagera föräldrar till föräldrarådet och tyvärr är det oftast inte ett
representativt forum. Ofta blir det mer ett forum för det man är missnöjd med i stället för
diskussion, samverkan och utveckling. Risken är att detta får en motsatt effekt på upplevelsen av
delaktighet.
Fortsatta diskussioner om föräldrarådets form och innehåll kommer att ske under kommande
läsår.
Vi kommer också att systematiskt informera vårdnadshavare om verksamheten på olika sätt. Det
som sker i den dagliga verksamheten ansvarar pedagogerna för genom veckobrev, SchoolSoft m
m . Varje vecka, i stället för som tidigare 2-3 gånger/termin, kommer rektor att skriva ett inlägg om
något övergripande, t.ex skolans värdegrund och policy, hur skolan arbetar med
matematikundervisningen, hur vi arbetar med inkludering, förebyggande arbete mot
diskriminering… m.m. Detta som ett led i att dels marknadsföra skolan positivt och dels för att öka
föräldrars kunskap om skolan för att på så sätt ge möjlighet till ökad delaktighet.
FRITIDSHEMMET
Enkätresultat
Elevenkät. Andel (%) som svarar ”Mycket bra” eller ”Bra”.
2016 2017 2018 2019 2020
4. Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig och lyssnar på mig.
79 89
5. Jag tycker att de andra barnen på Fritids bryr
sig om mig och lyssnar på mig.
71 71
6. Jag får vara med och önska vad vi ska göra på
Fritids.
72 69
Föräldraenkät. Andel föräldrar (%) som svarar ”Stämmer precis” eller ”Stämmer ganska bra”.
2016 2017 2018 2019 2020
11. Jag upplever att mitt barn får vara med och
påverka verksamheten.
62
12. Jag upplever att jag har möjlighet att påverka
verksamheten.
46
Kommentar/analys
Eleverna har varit delaktiga i planering av aktiviteter såsom lek och rörelse, massage, skapande
aktiviteter. Aktiviteterna har utgått ifrån elevernas intressen och önskemål så långt det varit
praktiskt genomförbart.
På fritidsrådet har man haft möjlighet att framföra sin åsikter.
Grunden för delaktighet är hur eleverna blir bemötta. Att eleverna upplever att de blir lyssnade på
och att deras tankar och ideér tas på allvar och respekteras. Glädjande är att eleverna upplever
en positiv utveckling. Utmaningen inför kommande läsår blir att bevara och utveckla detta. Det
finns egentligen inga begränsningar när det gäller vilka områden eleverna kan vara med och
påverka.
Hur vi ska nå fler föräldrar är en annan utmaning. Återigen handlar det om information och
förtydligande av begreppet påverkan.
Sida 20 av 36
Organisation
Lokala mål för Organisation:
En organisation med tydlig struktur och fördelning mellan ansvar och befogenheter, som stöd och garant för en god daglig verksamhet. En budget i balans.
Personal
Antal, omräknat till heltidstjänster %
Pedagogisk personal *) 27,1 79
Övrig personal **) 7,4 21
*) personal med pedagogisk utbildning (lärarlegitimation), fritidspedagoger eller utbildade elevassistenter
medarbetarengagemanget inom kommunen, vilket beräknas utifrån frågor kring motivation, ledarskap och styrning.
Vårt HME-tal är: 81
Beskriv skolans handlingsplan:
Handlingsplan medarbetarenkät 2017 Parkskolan
Område Process Konkreta åtgärder klart
Fö rbä ttring äv den
psykösöciälä ärbetsmiljö n
Beslut pä SVG märs 2017
Införmätiön öch inledände diskussiön pä
Apt med stärt äpril 2017
Genömfö rä ärbetsmiljö verkets enkä t öm
psykösöciäl ärbetsmiljö /klär till APT i mäj.
Förtsättä diskussiöner/tä främ könkretä
ä tgä rder pä ärbetsläg öch APT under mäj
Uppfö ljning äv pröcessen/presentätiön äv
könkretä ä tgä rder pä SVG i mäj
Uppfö ljning pä APT/SVG i öktöber
Utvä rdering pä APT/SVG i december
Augusti 2017
Ledärskäp
Beslut pä SVG märs 2017
Införmätiön öch inledände diskussiön pä
Apt med stärt äpril 2017
Förtsättä diskussiöner/tä främ könkretä
ä tgä rder pä ärbetsläg öch APT under mäj
Uppfö ljning äv pröcessen/presentätiön äv
könkretä ä tgä rder pä SVG i mäj
Uppfö ljning pä APT/SVG i öktöber
Utvä rdering pä APT/SVG i december
Augusti 2017
Sida 21 av 36
Enkäter
Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Skolan har en väl fungerande organisation 62 44 91 77 74
Skolan har en bra mötesstruktur 62 67 70 88 69
Mitt arbetslag fungerar väl 69 66 65 73 83
I mitt arbetslag prioriterar vi och fördelar arbetsuppgifter
62 89 43 73 79
Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten
92 66 100 81 91
Analys av resultat och åtgärder för ökad måluppfyllelse:
Eftersom biträdande rektor lämnade sin tjänst under hösten och att det under en period var
osäkert kring hur den fortsatta organisationen skulle se ut, så blev det en otydlighet för
personalen. Först skulle det rekryteras ny rektor och sedan blev beslutet att rekrytera
förskolechef i stället och tidigare rektor återgick.
En anledning till det försämrade resultatet är förmodligen också att vi haft en del nya
medarbetare och vikarier under året. Det tar tid att sätta sig in i och få grepp om helheten. Inför
kommande läsår kommer vi att ha en uppstart där vi aktivt kommer att jobba med skolans
vårdegrund, personalpolicy och organisation.
FRITIDSHEMMET
Enkätresultat
Elevenkät. Andel (%) som svarar ”Mycket bra” eller ”Bra”.
2016 2017 2018 2019 2020
Hur tycker du att det är på Fritids:
9. Att leka ute 86 83
10. Att leka inne 100 90
11. På loven 86 80
Vad tycker du om:
12. Frukosten 100 90
13. Mellanmålet 85 83
14. Innemiljön 77 86
15. Utemiljön 69 83
16. Om att vara på morgonfritids 58 85
Föräldraenkät. Andel föräldrar (%) som svarar ”Stämmer precis” eller ”Stämmer ganska bra”.
2016 2017 2018 2019 2020
14. Jag upplever att miljön inomhus är
tillfredsställande
54
15. Jag upplever att miljön utomhus är
tillfredsställande
50
Sida 22 av 36
Kommentar/analys
Eleverna är betydligt nöjdare än vårdnadshavare och det har skett en positiv utveckling när
det gäller upplevelsen av inne och utemiljön. Det har skett förändringar i miljön som innebär
att aktiviteter styrs till vissa rum och på så sätt blir det lugnare. Den stora lekahallen upplevs
både positivt och negativt. Det ger möjlighet till aktiviteter för större elevgrupper samtidigt så
är risken för konflikter och en hög ljudnivå större. Det finns idéer som innebär att man delar
av rummet men det innebär en kostnad som inte ryms inom budgeten för närvarande.
Sida 23 av 36
Styrning och ledarskap
Lokala mål för Styrning och ledarskap:
Större delen av personalen skall uppleva att de känner sig delaktiga i skolans utveckling och
systematiska kvalitetsarbete
Under året har följande områden prioriterats:
Att tydliggöra organisationen och de olika ansvarsområden som finns.
Att förtydliga ansvarsfördelning mellan pedagoger och skolledning.
Kontinuerlig uppföljning för att inte vissa arbetsuppgifter skall ”ramla mellan stolarna”.
Enkäter
Elevenkät i åk F-2. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag känner till skolans mål 82 79 77 68 86
Elevenkät i åk 3-6. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena
82 82 80 80 79
Föräldraenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag känner till skolans mål 76 60 64 74 65
Personalenkät. Andel (%) som instämt helt eller till stor del.
2013 2014 2015 2016 2017
Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen.
62 78 87 80 70
I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga 69 88 92 81 60
Jag känner mig delaktig i skolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete
69 78 65 89 70
Skolledningen är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap