-
PM 2015-01-30 Författare: Tomas Wisell, Martin Jerksjö, Erik
Fridell, Sebastian Bäckström, IVL
Översyn och uppdatering av emissionsfaktorer för
Naturvårdverkets underlag för beräkning av koldioxidutsläpp i
rapporteringen enligt miljöledningsförordningen
Bakgrund
I januari 2010 trädde Förordning (2009:907) om miljöledning i
statliga myndigheter i kraft
(Miljöledningsförordningen). Enligt denna ska myndigheter ha ett
miljöledningssystem som
integrerar miljöhänsyn i myndighetens verksamhet.
Det innebär att den miljöpåverkan som myndighetens verksamhet
kan ge upphov till ska utredas.
Tre områden är prioriterade i regeringens uppdrag till
myndigheterna: Resor, energi och
upphandling. Varje år ska myndigheter redovisa
miljöledningsarbetets effekter inom dessa
områden enligt bilagan i Miljöledningsförordningen.
För att beräkna sina utsläpp av koldioxid i samband med
tjänsteresor och övriga transporter
tillhandahåller Naturvårdsverket en beräkningsmall för sina
anställda innehållande schablonvärden
av emissionsfaktorer för koldioxid (CO2). Denna beräkningsmall
ligger i ett separat MS Excel-
dokument.
Syfte
Syftet med detta uppdrag är att kvalitetssäkra och uppdatera
befintliga schabloner för
koldioxidutsläpp från tjänsteresor och övriga transporter, samt
utvärdera och eventuellt förändra
den befintliga kategoriseringen och namngivningen av
resesätt.
Metod
Utvärdering och översyn
Översynen av de nuvarande värdena utgår ifrån de krav som finns
beskrivna i vad myndigheterna
ska rapportera i bilaga 3, Bilagan till
miljöledningsförordningen, del 2, avsnitt 1 Tjänsteresor och
övriga transporter.
-
Principen för översynen är att utgå ifrån de vanligaste
resesätten som finns idag och som används
inom tjänsten. I vissa fall har IVL bedömt att en viss kategori
i det befintliga beräkningsverktyget
inte är relevant utifrån dagens förhållanden utan behöver
splittras upp i två eller flera nya
kategorier, i andra fall helt utgå. I vissa fall har IVL också
lagt till kategorier som inte fanns i den
gamla beräkningsmallen. Det kan också vara så att själva
benämningen har bedömts som olämplig
eller att den behöver kompletteras på något sätt.
Analysen av befintliga schabloner baseras i stor utsträckning på
den samlade kompetensen och
erfarenheten på IVL inom området emissions- och
bränsleförbrukningsfaktorer och miljö- och
klimatkalkyler för transporter och arbetsmaskiner. Denna
erfarenhet bygger bl.a. på IVLs 20-åriga
erfarenhet av tillämpning och utveckling av NTM:s
miljökalkylverktyg för transporter NTMCalc
(Nätverket för Transporter och Miljö -
http://www.transportmeasures.org).
Under utredningsarbetet har också ett stort antal relevanta
källor för beräkning av
emissionsfaktorer hittats, varifrån en betydande del av
dataunderlaget hämtats. Dessa presenteras i
bilaga 1 och i referenslistan.
Beräkningsförutsättningar
Samtliga värden representerar utsläpp av fossil koldioxid (kg
CO2, ej ekvivalenter) från avgasrör. I
fallen med spårtrafik utgår värdet från utsläpp av produktion av
elen. Emissionsfaktorer är alltså
inte livscykelbaserade, vilket skiljer sig från de värden som
förekommer i t.ex. NTM (anges som
”Well to Wheel”).
Generella beräkningsprinciper utgår ifrån den bästa tillgängliga
informationen angående
bränsleförbrukning, energi- och kolinnehåll i bränslen,
beläggningsgrad (antal personer/fordon),
uppgifter om personkilometrar, officiella emissionsfaktorer för
fordonskilometrar (t.ex.
Trafikverkets emissionshandbok) eller från ”färdiga” värden som
levererats direkt från
myndigheter, organisationer eller företag.
I fallet arbetsfordon och arbetsmaskiner bygger våra bedömningar
främst på IVL:s och
Trafikverkets arbete med den s.k. arbetsmaskinsmodellen, som IVL
under senare år tagit över från
Trafikverket, och vidareutvecklat och tillämpat i en rad uppdrag
för såväl Trafikverket som
Naturvårdsverket (SMED – internationella rapporteringen) under
de senaste 5-10 åren.
För sjöfart finns två resetyper i beräkningsmallen:
skärgårdstrafik och färjetrafik. För
skärgårdstrafik finns mycket lite data tillgängligt. Det
föreslås att nuvarande värde behålls. För
färjetrafik föreslås ett nytt värde som hämtats från
NTMCalc.
Resultat
Värden på samtliga emissionsfaktorer som återfinns i
beräkningsmallen har sammanställts tillsammans med metadata
bestående av sammanfattande förklaringar, beräkningsförutsättningar
och källhänvisningar i en tabell i Bilaga 1.
http://www.transportmeasures.org/
-
Bilaga 1. Metadata till framtagna emissionsfaktorer.
Ny indelning från 2015
Värde i beräknings-mall
Förklaring Beräkningsförutsättningar Källor
Drivmedel
Vägtrafik (personbilar och tunga fordon)
Bensin E5 (inkl elhybrid)
2,24 Bensin med 5 % etanol Baserat på emissionsfaktor för ren
bensin given av SPBI. Justerat för genomsnittlig låginblandning
2013.
SPBI (2015), Trafikverket (2014)
Diesel (B11) 2,27 Diesel med 11 % bioinblandning (RME + HVO).
Baserat på emissionsfaktor för ren diesel given av SPBI. Justerat
för genomsnittlig låginblandning 2013..
Trafikverket (2014)
Diesel (B20) 2,03 Diesel med 20 % bioinblandning (RME +
HVO).
Denna dieselkvalitet är ett uppskattat genomsnitt av
bioinblandningen i de stora bränslebolagens dieselkvaliteter som
har störst andel bioinblandning. Preems (ACP Evolution),Statoil
(Miles Diesel Bio), OKQ8 (Diesel Bio+)
Preem (2014) Statoil (2015) OKQ8 (2015)
Diesel (B100) 0 Helt biologiskt diesel. Antaget att bränslet har
helt biogent ursprung.
Antaget inget fossilt utsläpp.
E85 0,47 E85 vars etanolinnehåll varierar under året; sommar (85
% Etanol) och vinter (75 % Etanol)
Beräknat på i genomsnitt 81% etanol och 19% ren bensin.
SPBI (2015), Preem (2014)
Naturgas 2,74 Gas av fossilt ursprung.
Beräknad utifrån angiven gaskvalitet och gassammansättning vid
inloppet till det svenska naturgasnätet. Snittvärden för 2013 var:
0,057 kg CO2/MJ naturgas 39,04 MJ/Nm3 naturgas (undre värmevärde)
0,81 kg/Nm3 naturgas
Swedegas (2015)
Fordonsgas
1,07 Gas som är blandning av biogas och fossil naturgas. Baserat
på det nationella snittet 2013: 61 % biogas och 39 % naturgas.
Trafikverket (2014)
-
Biogas
0 Antaget att bränslet har helt biogent ursprung. Antaget inget
fossilt utsläpp.
Arbetsmaskiner
Diesel (B11) 2,24 Diesel med 11 % bioinblandning (RME + HVO).
Baserat på emissionsfaktor för ren diesel given av SPBI. Justerat
för genomsnittlig låginblandning 2013.
Trafikverket (2014)
Körsträcka eller drifttid Vägtrafik- personbilar I detta avsnitt
är kg CO2/km beräknad som en produkt av bränsleförbrukningen (l/km)
och fossila kg CO2/l. Den senare parametern har beskrivits i
avsnittet ovan. I tabellen nedan beskrivs källor till
bränsleförbrukningsdata.
Bensin (E5) 0,18 Genomsnittlig bränsleförbrukning (B0) har
hämtats från emissionsmodellen HBEFA och är ett nationellt
genomsnitt för 2013.
Antagit samma bränsleförbrukning som för E0 (E5 finns ej i
HBEFA).
HBEFA (2014)
Diesel (B11) 0,13 Antagit samma bränsleförbrukning som för B0
(B11 finns ej i HBEFA).
Diesel (B20) 0,12 Antagit samma bränsleförbrukning som för B0
(B20 finns ej i HBEFA).
Diesel (B100) 0 Antaget att bränslet har helt biogent ursprung.
Antaget inget fossilt utsläpp.
FFV 100% bensin 0,18 ”Flexifuel Vehicle”, fordon som kan köras
på två olika bränslen, men i detta fall helt går på bensin.
Baserat på genomsnittlig bränsleförbrukning av E85 i
flexifuelbilar år 2013 enligt HBEFA. Motsvarande förbrukning när
fordonet körs på bensin har beräknats genom att multiplicera
förbrukningen (g/km) E85 med 1.5. Faktorn kommer från HBEFA och tar
hänsyn till olika energiinnehåll i bränslena samt övriga faktorer
som att motorer i vissa flexifuelbilar är mindre effektiva vid
bensindrift jämfört med E85.
HBEFA (2014)
FFV 100% E85 0,05 ”Flexifuel Vehicle”, fordon som kan köras på
två olika bränslen, men i detta fall helt går på E85
Baserat på genomsnittlig bränsleförbrukning av E85 i
flexifuelbilar år 2013 enligt HBEFA.
HBEFA (2014)
FFV mix 0,13 ”Flexifuel Vehicle”, fordon som kan köras på två
olika bränslen.
Antaget en bränslefördelning på 50/50 mellan körning på bensin
(E5) och E85.
Bifuel 100% biogas
0 Bifuel - ett fordon med två olika bränslesystem, i detta fall
som går helt på biogas.
Antaget inget fossilt utsläpp. HBEFA (2014)
Bifuel 100% naturgas
0,13 Bifuel - ett fordon med två olika bränslesystem, i detta
fall som går helt på naturgas.
Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning (naturgas) från
HBEFA.
HBEFA (2014)
-
Bifuel fordonsgas 0,05 Bifuel - ett fordon med två olika
bränslesystem, i detta fall som går på fordonsgas, vilket är en
blandning av biogas och naturgas.
Baserat på 61 % biogas och 39 % naturgas. Baserat på det
nationella snittet 2013.
Trafikverket (2014)
Bifuel bensin 0,15 Bifuel- ett fordon med två olika
bränslesystem, i detta fall som går helt på bensin.
Baseras på genomsnittlig bränsleförbrukning (naturgas) från
HBEFA. Antaget att bränsleförbrukningen i kg/km är ca 2% högre vid
bensindrift.
HBEFA (2014)
Elhybrid/Plug-in hybrid
0,11 Elhybriden är ett fordon som kan gå både på el och
bensin.
Baseras på en genomsnittlig bränsleförbrukning för bensinbilar
Euroklass 3-6 år 2013. Erhållen bränsleförbrukning för
bensinbilarna har sedan reducerats med 30 %. Siffran har stämts av
med bl. a. DECC (2014) och av fordonstillverkare angivna
siffror.
DECC (2014), HBEFA (2014)
Personbil generell 0,16 Medelpersonbilen i Sverige. Benämnd
”Medel” i den gamla beräkningsmallen.
Siffran baseras på fördelning i HBEFA av fkm mellan olika
bränslen år 2013.
HBEFA (2014)
Vägtrafik- tunga fordon Lätt lastbil, bensin (E5)
0,18 Lastbil med vikt 3,5 ton med släp Baseras på genomsnittlig
bränsleförbrukning för dieseldrivna tunga lastbilar med släp år
2013 i HBEFA.
HBEFA (2014)
-
Lastbil med släp (B20)
0,76 Lastbil med vikt >3,5 ton med släp Bränsleförbrukningen
antagen som diesel (B11) HBEFA (2014)
Lastbil med släp (B100)
0 Lastbil med vikt >3,5 ton med släp Bränsleförbrukningen
antagen som diesel (B11) HBEFA (2014)
Motorcykel (E5) 0,102 Motorcykel Baseras på genomsnittlig
bränsleförbrukning för motorcyklar år 2013 i HBEFA.
HBEFA (2014)
Moped (E5) 0,055 Moped Baseras på genomsnittlig
bränsleförbrukning för mopeder år 2013 i HBEFA.
HBEFA (2014)
Arbetsmaskiner
Arbetsmaskiner (Samtliga)
Se beräkningsmall
Arbetsmaskinerna är indelade i 14 kategorier, och detta har inte
ändrats sedan den tidigare beräkningsmallen. Underindelningens
benämning har emellertid ändrats från tidigare angivna
medeleffekten till ett effektintervall vilket underlättar val av
rätt kategori. Bedömningen kommer från den s.k.
arbetsmaskinsmodellen som först utvecklades av Trafikverket med
sedan tagits över av IVL.
IVL har vidare utvecklat arbetsmaskinmodellen och tillämpat i en
rad uppdrag för såväl Trafikverket som Naturvårdsverket (SMED –
internationella rapporteringen) under de senaste 5-10 åren. I denna
modell har året 2013 lagts in för att modellen ska beräkna de mest
korrekta värdena.
Trafikverket, IVL (2015a)
Taxi Taxi – stor andel miljöbilar Alternativ 1: Känt antal
resor
0,74 Detta alternativ väljer man om man är på en ort med mycket
hög andel miljöbilar och bilar som går på förnyelsebara bränslen.
Baserat på uppgifter från Taxi Stockholm, vilka har 35%
marknadsandel i Stockholm. Andelen ”miljöbilar” i deras flotta är
96% och andelen biogasbilar är 80%.
Beräknat på emissionen 0,059 kg CO2/km och medelresa på 12,5
km.
Taxi Stockholm (2014)
Alternativ 2: Känd körsträcka
0,059 Beräknat på emissionen 0,059 kg CO2/km
-
Alternativ 3: Känd kostnad
0,003 Beräknad på en medelkostnad per resa på 255 kr, och på
emissionen 0,059 kg CO2/km och en medelresa på 12,5 km.
Taxi – svenska genomsnittet
Alternativ 1: Känt antal resor
0,91
Detta motsvarar hela Sveriges taxiflotta och har en lägre andel
miljöbilar och bilar med förnyelsebara bränslen. Baserat på
uppgifter från Svenska taxiförbundets 2014.
Beräknad på det kända utsläppet per km (se raden nedan) och på
kg CO2/resa och kg CO2/km från avsnittet Taxi-stor andel
miljöbilar.
Svenska Taxiförbundet (2014), Taxi Stockholm (2015)
Alternativ 2: Känd körsträcka
0,073
Beräknat på taxiflottan i Sverige och taxiflottan i Stockholm
och deras relationer med avseende på utsläpp (faktor 1,23), vilken
har beräknats genom att vikta in emissionsfaktorer för respektive
fordonsslag.
Alternativ 3: Känd kostnad
0,004 Beräknat på det kända utsläppet kg CO2/km och kg CO2/kr
från avsnittet Taxi-stor andel miljöbilar, samt utsläppet kg CO2/km
från raden ovan.
Nationell och regional kollektivtrafik
Tåg SJ generellt (förnybar el)
0,000002 SJs tåg i allmänhet. Elen kommer från vatten- och
vindkraft
SJs kalkylverktyg: Beräkningsförutsättningar: Tåg X2000, 100 %
förnybar energi, Göteborg-Stockholm: 456 km.
SJ beräkningsverktyg
Tåg IC/loktåg (nordisk elmix)
0,009 SJs Intercitytåg, traditionella längfärdståg. Nordisk
elmix, se kolumnen till höger.
Beräknat på 0,09 kWh/pkm från SJs kalkylverktyg. ”Nordisk elmix”
varierar över tid och mellan år, och baserat på medel för hela
nordiska elproduktionen inklusive export och import. Baserat på
värden om nordisk elmix över tid och expertutlåtanden, bedömning är
att värdet 0,100 kg CO2/kWh är rimligt.
SJ, Värmeforsk (2011),IVL (2011), IVL (2015b)
Snabbtåg X2000 (nordisk elmix)
0,007 SJs X2000-tåg. Nordisk elmix, se kolumnen till höger.
Beräknat på 0,07 kWh/pkm från SJs kalkylverktyg, i övrigt se
raden ovan.
SJ, Värmeforsk (2011), IVL (2012)
Buss landsväg (diesel)
0,059 Buss som går mellan städer (och i städer).
Beräknat på det generella utsläppet på 0,67 kg CO2/fkm från
Trafikverkets emissionshandbok för landsvägsbussar, samt
medelbeläggningen på bussar i Sverige vilket är 11,3 personer.
(2012)
Trafikverket (2014), SKL/ Trafikanalys (2012)
-
Lokal kollektivtrafik Buss tätort generell
0,041
Stadsbuss. Denna kan användas om man inte vet vilken typ av buss
man har åkt, vilket förmodligen är vanligt. Det representerar en
blandning av SL:s fordonsflotta.
Beräknad på SLs totala koldioxidutsläpp delat på SL:s totala
personkilometrar för bussar år 2012: 81 000 ton CO2 och 1830
miljoner pkm.
SL (2012)
Buss tätort (diesel)
0,064 Stadsbussar. Beläggningen har utgått ifrån Stockholm.
Beräknat på det generella utsläppet på 0,96 kg CO2/fkm från
Trafikverkets emissionshandbok för stadsbussar, samt
medelbeläggningen på bussar i Stockholm vilket är 15,1 personer.
(2012)
Trafikverket (2014), SKL/ Trafikanalys (2012)
Buss tätort (etanol)
0,016 Stadsbussar som går på E85 eller E95, mestadels finns
dessa i Stockholm och de går på E95.
Beräknat på fossila CO2 från etanolbussar (5311 ton) och
fordonskm (22 Mfkm) från etanolbussar i Stockholm. Beläggningen
utgår ifrån Stockholm (15,1). Jämfört med beräknat värde från
www.frida.se, Trafikverket och Gröna bilister.
SL, www.frida.port.se (2013), Gröna bilister (2012),
Trafikverket (2014)
Buss tätort (fordonsgas)
0,030
Beräknat på energiförbrukning och fordonskm från www.Frida.se,
kolinnehåll från Trafikverket och energiinnehåll från Gröna
bilister, för fordonsgasbussar i Sverige. Beläggningen utgår ifrån
Stockholm (15,1).
www.frida.port.se (2013), Gröna bilister (2012), Trafikverket
(2014)
Buss tätort (biogas)
0 Antaget att bränslet har helt biogent ursprung. Antaget inget
fossilt utsläpp.
Buss tätort (biodiesel)
0 Antaget att bränslet har helt biogent ursprung. Antaget inget
fossilt utsläpp.
Övrig spårtrafik (nordisk elmix)
0,000002 Tunnelbana, lokala tågbanor, pendeltåg och spårvagnar.
Rimligt att utgå ifrån Stockholm då det mesta av sådan spårtrafik
finns där.
Beräknat på SLs totala CO2-utsläpp (7000 kg) och totala antal
personkm (3411 Mpkm) från spårtrafik. Därefter räknat upp värdet
med förhållandet mellan förnybar el (SJ) och nordisk elmix (faktor
3325). För info om nordisk elmix, se raden Tåg IC loktåg.
SL (2012), SJ
http://www.frida.se/http://www.frida.port.se/http://www.frida.se/http://www.frida.port.se/
-
Övrig spårtrafik (förnybar el)
0,007
Tunnelbana, lokala tågbanor, pendeltåg och spårvagnar. Elen
kommer från vatten- och vindkraft Rimligt att utgå ifrån Stockholm
då det mesta av sådan spårtrafik finns där.
Beräknat på SLs totala CO2-utsläpp (7000 kg) och totala antal
personkm (3411 Mpkm) från spårtrafik.
SL (2012)
Flyg
Inrikes 0,129
FOI har beräknat utsläppen av bland annat bränsleförbrukning och
koldioxid. Emissionsberäkningarna baseras på den trafikstatistik
som Transportstyrelsen får från samtliga trafikflygplatser i
Sverige. För att göra en precisare uppskattning mellan två
destinationer hänvisas till ICAO:s beräkningsverktyg, se raden
nedan.
Beräkningarna utgår ifrån den närmsta flygvägen mellan två
flygplatser, och kan vara något underskattade, men är
tillförlitliga för att uppskatta storleksförhållandet mellan
inrikes- och utrikesutsläppen. År 2013. Destinations-tabellerna är
inte reviderade med undantag av några destinationer i Sverige som
tagits bort då flygplatsen lagts ner.
Transportstyrelsen (2015)
Utrikes 0,085
Värdet blir starkt beroende av destination och därmed vanskligt
med ett generellt värde. För att göra en precisare uppskattning
mellan två destinationer hänvisas till ICAO:s beräkningsverktyg:
http://www.icao.int/environmental-protection/CarbonOffset/Pages/default.aspx
Transportstyrelsen (2015)
Sjöfart
Skärgårdsfärja 0,134
Värdet föreslås inte ändras. Värdet kommer från en studie för
NTM som skärgårdstrafiken i Stockholm har analyserat avseende
bränsleförbrukning och persontransporter.
Bygger på ett antagande om 30% beläggning NTM,
Waxholms-bolaget
Färjetrafik, utland 0,567
För färjetrafik föreslås ett nytt värde hämtat från NTMCalc.
Värdet blir starkt beroende av ett antal antaganden. Storleken på
färjan är viktig då större fartyg generellt är mer
bränsleeffektiva. För färjor som går längre sträckor (med hytter)
fås generellt högre värden eftersom de tar relativt sett få
passagerare i relation till storleken. Fartygets hastighet har stor
betydelse och snabbfärjor kommer att ha högre värden än det
föreslagna. En
Bygger på en färja med en dödvikt av 5000, en
passagerarkapacitet på 1500, en beläggningsgrad på 37% samt att 48%
av emissionerna allokeras till passagerartrafik.
NTM, IMO, Stockholms hamnar
http://www.icao.int/environmental-protection/CarbonOffset/Pages/default.aspxhttp://www.icao.int/environmental-protection/CarbonOffset/Pages/default.aspx
-
annan viktig faktor är allokeringen av en färjas emissioner på
gods respektive passagerare. Det finns här olika principer som ger
skilda resultat.
-
Referenser
DECC (2014), A review of data and methods to calculate
greenhouse gas emissons from alternative
fuel transport – Final report, Department of Energy &
Climate Change
Gröna bilister (2012), Drivmedelsfakta 2012.
HBEFA (2014), www.hbefa.net, databasfiler från juni 2014
International Civil Aviation Organization (ICAO),
utsläppskalkylator (2015)
IVL (2012), Emissionsfaktor för nordisk elproduktionsmix,
2012
IVL (2015a), Arbetsmaskinmodellen (2013 års värden).
IVL (2015b), muntligt Fredrik Martinsson
NTM. utsläppskalkylator (2015),
(http://www.transportmeasures.org/sv/)
OKQ8 (2015), http://www.okq8.se/pa-stationen/drivmedel/diesel/,
2015-01-20
Preem (2014), Klimatprestanda för Preems drivmedelsprodukter,
Giltig från 2014-02-17
SAS utsläppskalkylator (2015), (http://sasems.port.se/)
SJ utsläppskalkylator (2015), (www.miljokalkyl.port.se)
SL (2013), Årsberättelse 2012.
SPBI (2015),
http://spbi.se/blog/faktadatabas/artiklar/berakningsmodeller/,
2015-01-12
ST1 (2015), Produktblad Citydiesel B5,
http://www.st1.se/documents/10180/18729/citydiesel+b5.pdf/6fafc79c-1014-46ab-9b39-38e80996d9a4
Statoil (2015), Produktblad – miles diesel med
bioinblandning,
Svensk Kollektivtrafik (2015) (miljö- och fordonsdatabasen
Frida, http://frida.port.se)
Svenska Taxiförbundet. (2015). Branschläget 2014. Stockholm:
Svenska Taxiförbundet
Swedegas (2015),
https://www.swedegas.se/gas/gaskvalitet/gaskvalitet_i_sverige,
2015-01-20
Taxi Stockholm (2015), (mailkontakt med Per Nilsson),
2015-01.
Trafikanalys (2013), Luftfart 2013.
Trafikanalys (2014), Uppföljning av de transportpolitiska målen,
Rapport 2014:5
Trafikanalys (2014), Transportarbete 1950-2013
http://www.hbefa.net/http://www.transportmeasures.org/sv/http://www.okq8.se/pa-stationen/drivmedel/diesel/http://sasems.port.se/http://www.miljokalkyl.port.se/http://spbi.se/blog/faktadatabas/artiklar/berakningsmodeller/http://www.st1.se/documents/10180/18729/citydiesel+b5.pdf/6fafc79c-1014-46ab-9b39-38e80996d9a4http://frida.port.se/https://www.swedegas.se/gas/gaskvalitet/gaskvalitet_i_sverige
-
Trafikanalys/SKL (2014), Kollektivtrafik 2014 med
tabellbilaga.
Trafikverket (2014), Handbok för vägtrafikens luftföroreningar,
kapitel 6 bilagor, emissionsfaktorer
2014-04-30
Trafikverket (2014), Index över nya bilars klimatpåverkan 2013 –
i riket länen och kommunerna inkl.
nyregistrerade, kommunägda fordon och dess klimatpåverkan,
Trafikverket 2014:086
Trafikverket (muntlig kontakt), 2015-01.
Transportstyrelsen (muntlig/mail- kontakt Therése Sjöberg om
flyg, Hanna Eklöf om tåg), 2015-01