G3-UPPSATS Institutionen för humaniora VT 2009 Maria Alfredsson [email protected]Peter Hagelberg [email protected]Marie Jeppsson [email protected]Korrektion och imitation som mätverktyg för diagnos av PT-nivå Kan man korrigera eller imitera en grammatisk struktur som man inte kan producera i fri skriftlig produktion? Handledare: Gisela Håkansson Institutionen för humaniora
56
Embed
Kan man korrigera eller imitera en grammatisk struktur som ...242170/FULLTEXT01.pdf · till skillnad från inlärare som påbörjar inlärningen i vuxen ålder. Kotsinas (2005) menar
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Informanternas namn och resultat i skriftlig produktion, korrektion och imitation. För skriftlig produktion: J =Ja, har producerat strukturen i skriftlig form. N= Nej, har inte
producerat nivån i skriftlig form. För muntlig produktion: (+) innebär att en mening producerats
rätt. (–) innebär att produktionen saknas. (k) betyder kontrollperson. Tabellen är en
sammanställning av samtliga resultat från undersökningen. I fortsättningen bryts resultatet ner i
implikationstabeller. Grunden för denna redovisningsform redovisas i bakgrunden under 3.1
Informanternas namn och resultat i muntlig produktion, korrektion och imitation. Jämförelse mellan
korrektion och imitation, observerad nivå och bedömd nivå.
I kolumn 1 har 26 informanter korrigerat och 31 har imiterat mening ett korrekt. 28 informanter
har korrigerat och 31 har imiterat mening två korrekt. I kolumn 2 har 17 informanter korrigerat
och 26 har imiterat mening tre korrekt. I kolumn 3 har 7 informanter korrigerat och 16 har imiterat
mening fyra korrekt. 10 informanter har korrigerat och 19 har imiterat mening fem korrekt. 10
33
informanter har korrigerat och 13 har imiterat mening sex korrekt. I kolumn 4 har 9 informanter
korrigerat och 13 har imiterat mening sju korrekt. 7 informanter har korrigerat och 10 har imiterat
mening åtta korrekt. I kolumn 5 har 11 informanter korrigerat och 18 har imiterat mening nio
korrekt. Mening tio slutligen, har 6 informanter korrigerat korrekt, medan 5 har imiterat mening
tio korrekt. Detta är enda meningen där utfallet korrektion överstiger utfallet imitation. Därmed
besvaras den första frågeställningen; Kan informanterna korrigera en grammatisk struktur som de
inte kan imitera? Svaret på den första frågeställningen blir nej, det kan de inte.
Utfallet i kolumn 6 visar den PT nivå informanterna får enligt observationer. (*) markerar att de
alltid får nivå ett, även om de inte levererat någon korrekt korrektion eller imitation. Se även
under testkonstruktion 3.3. I kolumn 7 ovan redovisas bedömningen av PT-nivå.
4.6 Förväntat utfall och avvikelser
Mätresultaten kan även summeras lodrätt, det vill säga mening för mening för att sedan jämföras i
form av procentuellt utfall för de olika mätmetoderna. Här blir det också synligt var de olika
mätverktygen avviker eller kommer till korta. Som tidigare har nämnts, har det konsekvent
bortsetts från utfallet av mening nio, eftersom den bedömts avvika kraftigt från de övriga
resultaten. (Jag vill ha datorn som är inte trasig/Jag vill ha datorn som inte är trasig). Tabellen
4.8 och figuren 4.1, visas för att ge stöd för detta beslut.
34
Tabell 4.8
Mening
nummer
PT
nivå
K antal Stav-
elser n
K % I antal Stav-
elser n
I %
1 1 26 11 78 31 11 93
2 1 28 13 84 31 13 93
3 2 17 11 51 26 11 78
4 3 7 15 21 16 13 48
5 3 10 13 30 19 13 57
6 3 10 11 30 13 12 39
7 4 9 11 27 13 12 39
8 4 7 12 21 10 12 30
9 5 11 11 33 18 11 54
10 5 6 14 18 5 14 15
Muntlig produktion. Informanternas PT-nivå och verkligt utfall i antal och procentuellt utfall av de olika meningarna 1-10, samt antal stavelser i respektive mening.
Meningarna tre, fyra, fem och nio, se bilaga 2 och 3, har imiterats i betydligt högre utsträckning
än vad de har korrigerats. Mening fyra och mening nio har avvikande utfall sett mot vad som
förväntades. Mening fyra (I det varma solen hundarna liggade på gatan/Hundarna låg på gatan i
den varma solen) anses inte ha påverkat vårt resultat eftersom den är en av tre meningar på nivå 3.
Mening nio (Jag vill ha datorn som är inte trasig/Jag vill ha datorn som inte är trasig) har
oväntat högt resultat. Här är avvikelsen kraftig, både i imitation och korrektion. Av denna
anledning finns den inte med vid bedömning av PT-nivå. Dessa avvikelser diskuteras även under
vårt diskussionsavsnitt. Antal stavelser har lagts in som en parameter i tabellen ovan. Det kan
finnas ett svagt samband mellan antal stavelser och utfall när det gäller mening fyra, i övrigt inte.
Detta behandlas vidare under avsnitt fem.
35
Procentuellt utfall
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
mening 1-10
pro
cen
tuellt
utf
all
Korrektion utfall %
Imitation utfall%
Figur 4.1 Procentuellt utfall av de olika meningarna 1-10, grafisk presentation.
Som visas i tabell 4.8 och figur 4.1, skiftar utfallet i de båda mätmetoderna av den muntliga
produktionen. Imitationsnivån ligger generellt högre än korrektionsnivån. Detta behandlas vidare
under vårt diskussionsavsnitt. Var för sig visar dock de båda mätmetoderna samma tendens.
Utfallet tolkas som att det finns ett implikativt samband. För att kunna bedöma vad som är ett
förväntat utfall, tas en jämförelse med av den skriftliga produktionen. För att kunna få jämförbara
siffror med den muntliga eliciteringen har de procentuella utfallen summerats från de högre
nivåerna och lagts samman i respektive PT-nivå. Nivå ett är alltså hundra procent och nivå två alla
minus de som endast har nivå ett i sin skriftliga produktion, tre procent. På så sätt fås följande
sifferserie fram för informanternas produktion i de olika mätningarna.
Tabell 4.9
Pt-nivå korrektion imitation skrift
1 81 93 100
2 51 78 97
3 27 48 76
4 24 34,5 43
5 25 34 5
Jämförelse mellan utfall i PT-nivå för de olika mätmetoderna, procentuellt utfall.
36
Tabell 4.9 lyfter fram de svagheter som finns i de olika mätmetoderna och som behandlas i
diskussionsavsnittet. Nivå ett, två och tre är underpresterade i den muntliga produktionen jämfört
med den skriftliga. På samma sätt är nivå fem underpresterad i den skriftliga produktionen.
0
20
40
60
80
100
120
1 2 3 4 5 6
PT-nivå 1-5
utf
all %
korrektion
imitation
skrift
Figur 4.2 Grafisk presentation av procentuellt utfall i PT-nivå med de tre olika mätmetoderna.
Figur 4.2 visar samma resultat som tabell 4.9, men i grafisk form. Se även här diskussionen under
kapitel fem.
4.7 De tre mätmetoderna jämfört med vistelsetid i Sverige
Tabellen 4.10 visar informanternas resultat ställt i korrelation till vistelsetid i Sverige. De sorteras
i stigande ordning efter vistelsetid. Här prövas om det finns några samband mellan vistelsetid och
förmågan till muntlig och skriftlig produktion. Alla tre mätresultaten visas parallellt samt högsta
nivå för att se om det finns några tydliga tendenser, dels i varje resultat för sig och dels med
högsta nivå sammantaget.
37
Tabell 4.10
Namn Vistelsetid
i Sverige
månader
Korrektion
K nivå
Imitation
I
nivå
Skriftligt
S
nivå
Högsta nivå
I, K eller S
Majed 2 1 1 1 1
Mustafa 2 1 1 2 2
Sahib 2 1 1 4 4
Sara 4 3 4 3 4
Asel 4 1 4 2 4
Zetam 4 3 4 3 4
Nora 5 3 3 4 4
Mariam 6 1 1 2 2
Aslan 6 2 3 3 3
Samer 7 1 1 2 2
Sayed 7 2 3 4 4
Mohammed 7 2 3 3 3
Dema 7 4 2 3 4
Gailan 7 1 3 4 4
Firas 7 4 4 4 4
Ammar 8 3 3 2 3
Ramza 8 2 2 3 3
Safa 8 5 4 4 5
Hiba 10 2 3 3 3
Adel 12 2 2 2 2
Zohra 12 2 3 2 3
Zainab 12 4 4 4 4
Hussein 15 1 3 3 3
Maria 15 4 4 4 4
Audra 15 4 4 4 4
Mahmod 24 1 3 3 3
Lina 48 3 3 4 4
Delcham 48 5 5 4 5
Hanna 72 5 5 4 5
Nor 72 3 4 3 4
Sofie (k) Sedan födsel 5 5 4 5
Jessica (k) Sedan födsel 5 5 4 5
Stina (k) Sedan födsel 5 5 5 5 Informanternas namn och vistelsetid, resultat i korrektion, imitation, skriftlig produktion samt högsta nivå.
Figur 4.4 Grafisk presentation av hur korrigeringsförmågan förhåller sig till vistelsetid. Figuren är rensad från tre avvikelser, Mahmod, Hussein och Safa. Kontrollpersoner är ej medtagna.
Figuren 4.4 är rensad från tre avvikande resultat, Mahmod, Hussein och Safa. Tendensen blir då
tydligare. Nivå ett kan ta mer än sju månader att passera, nivå två kan ta ett år eller mer, nivå tre
mer än 15 månader. Några informanter når nivå fyra inom 15 månader och nivå fem slutligen har
man nått efter fyra eller sex år.
4.8 Kan informanterna korrigera eller imitera en grammatisk struktur som de inte kan producera skriftligt?
Tabellen nedan visar utfallet i olika mätmetoder korrelerat med högsta nivå. Tabellen är ordnad
efter utfall i skriftlig produktion stigande ordning kolumn 1, i andra hand efter utfall korrektion
kolumn 2 och i tredje hand efter utfall imitation kolumn 3. Kolumn 4-7 jämför metoderna och
prövar två av våra frågeställningar: Kan informanterna korrigera en grammatisk struktur som de
inte kan imitera och kan informanterna imitera en struktur som de inte kan producera i fri skriftlig
produktion?
40
Tabell 4.11
Namn Skriftlig
produk-
tion S
(1)
Korrek-
tion
K
(2)
Imita-
tion
I
(3)
Högsta
nivå,
I/K/S
(4)
Samma
utfall
I/K/S
(5)
K> S
(6)
I>S
(7)
Majed 1 1 1 samma I,K,S nejk neji
Samer 2 1 1 S I, K nejk neji
Mariam 2 1 1 S nejU nejk neji
Mustafa 2 1 1 S I, K nejk neji
Asel 2 1 4 I nejU nejk ja
Adel 2 2 2 samma I,K,S nejk neji
Zohra 2 2 3 I K, S nejk ja
Ammar 2 3 3 I, K I, K ja nejs
Hussein 3 1 3 S I, S nejk neji
Mahmod 3 1 3 I, S I, S nejk neji
Ramza 3 2 2 S I, K nejk neji
Hiba 3 2 3 I, S I, S nejk neji
Mohamed 3 2 3 I, S I, S nejk neji
Aslan 3 2 3 I, S I, S nejk neji
Nor 3 2 3 I, S I, S nejk neji
Sara 3 3 4 I K, S nejk ja
Zetam 3 3 4 I K, S nejk ja
Dema 3 4 2 K nejU ja neji
Sahib 4 1 1 S I, K nejk neji
Gailan 4 1 2 S nejU nejk neji
Sayed 4 2 3 S nejU nejk neji
Nora 4 3 3 S I, K nejk neji
Lina 4 3 3 S I, K nejk neji
Firas 4 4 4 samma I,K,S nejk neji
Zainab 4 4 4 samma I,K,S nejk neji
Maria 4 4 4 samma I,K,S nejk neji
Audra 4 4 4 samma I,K,S nejk neji
Safa 4 5 4 K I, S nejk neji
Hanna 4 5 5 I, K I, K ja ja
Delcham 4 5 5 I, K I, K ja ja
Sofie (k) 4 5 5 I, K I, K ja ja
Jessica(k) 4 5 5 I, K I, K ja ja
Stina (k) 5 5 5 samma I,K,S nejk neji
Informanternas namn och resultat i skriftlig produktion, muntligt: korrektion och imitation. Därefter följer högsta nivå, samma nivå och slutligen jämförs korrektion och imitation med skriftlig produktion.
I tabell 4.11, kolumn 4, redovisas informanternas högsta nivå. Tio har skriftlig (S) och två har
korrektion (K) som högsta nivå. Fyra har imitation (I) som högsta nivå. Sju har högsta och samma
nivå enligt alla tre mätmetoderna (I, K, S). Fem har imitation och skriftlig (I, S), och fem har
imitation och korrektion (I, K) som högsta nivå. Kolumn 5 jämför utfall i de olika mätmetoderna.
41
Här visas vilken metod som har bäst samstämmighet med de två övriga (samma utfall I/K/S).
Imitation (I) ger samma utfall som en eller flera andra i 25 fall. Korrektion (K) ger samma utfall
som en eller flera i 21 fall. Skriftlig produktion (S) slutligen, ger samma utfall som en eller flera
andra, i 17 fall.
Fem informanter har ett resultat som inte sammanfaller i någon av de olika mätmetoderna (nejU).
Kolumn 6 i tabellen ovan prövar med villkoret ”K större än S”, den tredje av våra
frågeställningar: Kan informanterna korrigera en grammatisk struktur som de inte kan producera i
fri skriftlig produktion? Här är utfallet 27 nej (nejk ). Av de sex som korrigerar högre än de
skriver, har fem samma nivå på sin imitation som korrektion (I, K) Ammar, Hanna, Delcham,
Sofie (k) och Jessica (k). Metoden att fånga nivå på skriftlig produktion och dess validitet
behandlas även under avsnittet 4.6 förväntat utfall och avvikelser och redovisas i figur 4.7, liksom
i metodkritiken
Kolumn 7 i tabellen 4.11 prövar med villkoret ”I större än S” den andra frågeställningen: Kan
informanterna imitera en grammatisk struktur som de inte kan producera i fri skriftlig produktion?
Här är utfallet 25 nej (neji). Av de åtta som imiterar högre än de skriver, har tre samma nivå på
korrektion och skriftlig produktion, (K, S), Zhora, Sarah och Zetam.
42
5 Diskussion
Uppsatsens syfte var att undersöka om andraspråksinlärare klarar av att korrigera eller imitera
strukturer som de inte producerar i fri skriftlig produktion enligt processbarhetsteorins (PT)
nivåer. Den första frågeställningen i studien var, kan informanterna korrigera en grammatisk
struktur som de inte kan imitera? Studien visar att det kan de inte, se tabell 4.7. Uppsatsens andra
frågeställning, kan informanterna imitera en grammatisk struktur som de inte kan producera i fri
skriftlig produktion? Här visar studien att de flesta, 25 av 33, inte kan det, se tabell 4.11. Den
tredje frågeställningen prövade om informanterna kan korrigera en grammatisk struktur som de
inte kan producera i fri skriftlig produktion. Här visar studien att 27 informanter inte kan korrigera
högre nivå, se tabell 4.11. Detta tyder på att korrigeringsmetoden har något högre validitet än
imitationsmetoden. Men samtidigt kan konstateras att imitationsmetodens resultat stämmer bättre
överens med de båda övriga med 25 lika utfall. Den ger alltså mest lika resultat med antingen
korrektion eller skriftlig produktion när de olika mätinstrumenten jämförs med varandra, se även
här tabell 4.11. Utfallet skulle även kunna tolkas så att det korrektiva resultatet visar faktisk
implicit nivå, medan resultat av imitation och skriftlig produktion är missvisande högt därför att
informanterna har använt sig av helfraser i varierande grad. Figur 4.1 ger stöd för en sådan
tolkning. Figuren visar att meningarna tre, fyra, fem och nio har imiterats i betydligt större
utsträckning än de korrigerats, så att resultatet uttryckt i form av PT-nivå, närmar sig det
skriftliga, se även figur 4.2 Om svårigheterna i den muntliga produktionen låg på det fonetiska
planet och inte det korrektiva, borde inte imitationsförmågan överstiga den korrektiva förmågan
så mycket. Fonetiska problem behandlas längre fram.
Testmeningarna i undersökningen innehåller inte alla tänkbara konstruktioner på varje nivå. Hur
klarar informanten frågeställningar, meningar med flera verb, med negationer, med transitiva eller
intransitiva verb, med dubbla eller enkla objekt, vilka bisatsinledare är prövade, vilka bisatsformer
osv. Listan kan göras lång och därmed växer kravet på antalet testmeningar. Valet att använda ett
fåtal meningar i undersökningen bygger på att det skulle kunna användas effektivt i
klassrumsarbetet. Samtidigt blir utformningen på testet en mätare på processbarhetens
43
teoribildning. En meningskonstruktion som tillhör en given nivå bör förhålla sig implikativt till de
övriga meningarna, oavsett vilken av de ovanstående kategorierna den tillhör. Därför redovisas
om det implikativa villkoret är uppfyllt i de olika mätmetoderna. I huvudsak är det uppfyllt i
undersökningen, se tabell 4.5 och 4.6. Villkoret är inte satt som tvingande när PT-nivåerna
bedömts, utan i stället gjordes valet att redovisa bristande implikativitet som en avvikelse.
Avvikelserna får anses vara få i förhållande till antalet utfall och de kan förklaras med brister i
perception eller ordförståelse hos informanterna. Resultatet ses som en bekräftelse på att
förmågan till både imitation och korrektion utvecklas i steg enligt PT. Utfallet bekräftar också att
de exempelmeningar som använts, med något undantag, har hög validitet.
Både Philipsson (2007) och Eklund Heinonen (2009) arbetar med bredare bedömningsunderlag i
sina respektive doktorsavhandlingar. Philipsson använde sig av en hel testarsenal men med en
annorlunda frågeställning eftersom han ville pröva begreppen typologisk markering och
processbarhet mot varandra.
Eklund Heinonens (2009) resultat pekar på hur sambandet med nivå godkänd stiger, ju högre
procentuell andel korrekt användning av strukturen man sätter som krav. Genomgående valdes att
använda första förekomst både i skriftlig och muntlig produktion i undersökningen som
författarna gjort inför denna uppsats. I den skriftliga produktionen var volymen för liten för att
någon annan metod skulle fungera.
I den muntliga eliciteringen användes en meningslängd som översteg andra undersökningar,
exempelvis Hamyan m.fl. (1977), som använde testmeningar om nio stavelser. Undersökningens
testmeningar har tolv stavelser i genomsnitt. Detta för att vara säkra på att testmeningarna inte
bara kunde hanteras i närminnet utan även måste hanteras i processminnet. Meningslängden
minskar också risken för att informanten levererar en
imitation utan bakomliggande processaktivitet.
Gathercole & Badderley (1993), menar att nonsensord gör det svårare för inlärare att imitera. Det
skulle kunna antas att en nonsensramsa kan imiteras i en viss utsträckning, men knappast
korrigeras i annat avseende än uttalsunderlättande ordning. Den längsta testmeningen, nr fyra, har
oväntat lågt utfall och innehåller 15 stavelser, det är tre stavelser mer än medelvärdet.
Bedömningen är att detta inte har påverkat det låga utfallet, utan att det är andra faktorer som
utvecklas nedan. I hela undersökningen märks en betydligt högre imitationsförmåga än
korrigeringsförmåga på meningarna tre, fyra och nio, se tabell 4.8 och 4.9. Här kan man misstänka
44
att inlärda helfraser har påverkat resultatet. Detta ses inte som resultatstörande utom i ett fall,
mening nio på nivå fem, (Jag vill ha datorn som inte är trasig). Som tidigare påpekats, menar
Pienemann (1998) att inlärda helfraser inte omfattas av processbarhetsteorin. Det är även flest
brott mot implikativt krav på mening nio, med fem informanter som imiterar meningen utan att ha
imiterat föregående lägre nivå, se tabell 4.6. Det är förklaringen till att denna mening bortses från
i bedömningen av informanterna och deras respektive nivåer inom PT.
Vid korrektiv elicitering är det sannolikt inte samma risk med inlärda fraser. En felaktig fras
måste ju jämföras mot den inlärda, avvikelsen identifieras och korrigeras för att sedan levereras.
Trots det valdes att även här bortse från utfallet av mening nio, även om det varit möjligt att ställa
olika villkor för de olika mätmetoderna. En alternativ bedömning av testmeningarna på nivå ett
hade ju kunnat vara att bedöma återgivning av ett enstaka ord som uppnådd nivå eftersom det
mera motsvarar PT–nivå 1.
Den längsta testmeningen (Hundarna låg på gatan i den varma solen), har oväntat lågt utfall och
innehåller 15 stavelser, se figur 4.1. Bedömningen, som tidigare påpekats, är att antalet stavelser
inte har påverkat det låga utfallet. Då meningen i efterhand har studerats närmare för att förstå
varför den har varit så svår för informanterna, har flera möjliga förklaringar framkommit. Den
första anledningen är ett PT- perspektiv. Meningen innehåller en dubbel bestämdhet och här finns
en svaghet i teoribildningen i PT. Formellt är det en process inom frasen och alltså nivå tre men
den dubbla bestämdheten i svenskan handlar om både form och funktion, den kan lika gärna vara
nivå fyra. Det har inte tagits någon hänsyn till detta i resultatredovisningen, men det görs ett
påpekande att den avviker i sitt utfall. En annan förklaringsmodell är meningens abstraktionsnivå.
Den direkta betydelsen av meningen är att det finns gator i solen samt att det finns hundar där.
Innehållet blir orimligt och informanten kan då inte förstå och inte heller processa efter sin nivå.
En tredje förklaring kan vara att informanterna haft svårt att avgöra vilken satsdel ordet låg tillhör
och på så sätt inte lyckats placera detta i rätt ordföljd. Låg är ett svårt verb i preteritumformen och
skulle lika gärna kunna vara ett adjektiv. De båda senare resonemangen ses som en bekräftelse på
Erlams (2006) tes om fokus på innehållsbetydelsen.
Enligt Pienemann (1998) är det först när ett ord inkorporerats som det kan processas i plural eller
bestämdhet eller tempus eller ges kongruens eller rätt plats i frasen för att senare processas i
satsen så att ordföljden blir rätt, såväl i huvudsats som i bisats. En korrektiv elicitering prövar alla
dessa moment, enligt undersökningsresultatet, men bara om det är en struktur som innehåller
45
kända ord. Här finns alltså ett konstruktionsdilemma när man gör testmeningar: använd bara
kända ord men helst inte i tidigare inlärda konstellationer!
I bakgrunden, i avsnittet om fonologiska aspekter på andraspråksinlärningen, pekas på viktiga
skillnader mellan de svenska och de arabiska språkljuden. Enligt Flege (1987) saknar arabiskan
bokstäverna p och v samt retroflexerna rt/rd/ng, liksom konsonantkluster i ansatsen. Detta är
problem som lärare ofta möter i klassrummet när arabisktalande ska läsa texter på svenska. Det tar
dessutom lång tid för dem att automatisera svenska avkodningssystem. Hur påverkar detta deras
förmåga att hantera undersökningens testmeningar? Att kunna identifiera ett ljud och processa det
efter kategori är en av de parallella processer som pågår i vårt medvetande när vi använder språk
enligt Pienemann (1998). Sambandet mellan imitationsförmåga och skriftlig förmåga som visas i
figur 4.9 ser ut att följas åt i undersökningen. Det tycks ge stöd för uppfattningen att perception
och muntlig förmåga utvecklas parallellt med förmågan att utrycka sig i skrift. En diktamen på
undersökningens testmeningar hade förmodligen avslöjat informanternas svårigheter och
svagheter enligt ovan, men sammanfattningsvis bör inte fonetiska skillnader mellan svenska och
arabiska ha stört utfallet i undersökningen av informanternas muntliga produktion.
Ett lägre utfall i den muntliga produktionen kan bero på att de tekniska förutsättningarna inte
förelåg. Fler informanter klagade på för låg ljudvolym. Resultatskillnad kan också bero på att
informanterna använde sig av explicita, dvs. ej automatiserade kunskaper, i sin skriftliga
produktion. En kunskap de inte kunde utnyttja i de övriga mätningarna. Enligt tabell 4.11 är det
åtta informanter, varav två kontrollpersoner, som presterar högre i någon av de båda muntliga
mätmetoderna än i skriftlig produktion. Om korrektionsmetoden kräver att kunskaperna de
använder är implicita innebär detta att det också kan produceras skriftligt. Tidigare har bristerna i
det skriftliga materialet beskrivits eftersom det inte provocerade informanten att använda sig av
nivå fem. Det blir då högst troligt att de informanter som presterar högsta nivå inom korrektion
också klarar att producera detta skriftligt trots att de bara hade nivå fyra i denna undersökning.
Enligt Erlam (2006) är ett eliciteringstest utformat så att det mäter den implicita förmågan hos
informanten genom att fokusera på innehållsbetydelsen. Det korrektiva momentet blir då spontant
och underordnat.
Resultatet tyder på att det finns en inre utvecklingsgång (built- in syllabus) i enlighet med Corder
(1967). Pienemanns processbarhetsteori definierar de olika stegen och ger en korrekt beskrivning
av de olika nivåerna. Slutsatsen blir att korrektiv elicitering är ett användbart diagnostiskt verktyg
i klassrummet eftersom denna mätmetod gav högst validitet.
46
I jämförelsen mellan uppnådd nivå och vistelsetid i Sverige visar undersökningen inget entydigt
samband men förmågan till korrektion tycks utvecklas med vistelsetiden. Majoriteten av de som
har vistats längst i Sverige har också uppnått högst nivå inom de olika mätområdena. Detta känns
rimligt från ett allmänt antagande att det sker en kontinuerlig inlärning över tiden. Tabell 4.11 och
figur 4.4 tolkas som att förmågan till korrektiv elicitering ökar med längre vistelsetid. Det är
intresseväckande att fyra av informanterna som varit i Sverige i så lång tid som 72 månader (6år),
inte behärskar mer än nivå tre i korrektiv förmåga, se figur 4.4. Det innebär bland annat att de inte
kan hantera spetsställning korrekt, inte heller ordföljd med negation i bisatser. Det är ett
betydande språkligt handikapp vid en tidpunkt då de flesta invandrare har lämnat allt vad
språkutbildning heter bakom sig. Det är också intressant att vid imitation och skriftlig produktion
är resultaten väldigt blandade och verkar sakna samband med vistelsetiden, se tabell 4.10.
Exempelvis uppnår Sahib nivå fyra i skriftlig produktion efter två månader och Sara, Asel och
Zetam samma nivå i imitation efter fyra månader. Ingen av dessa informanter når samma resultat i
korrektion. Nivå 4 i korrektion uppnås som tidigast efter sju månader och med undantag för Dema
har de informanterna också klarat samma eller högre nivå i de andra mätmetoderna. Resultaten
tyder på att explicita kunskaper som kan mätas genom skriftlig produktion lärs in i mycket
varierande takt medan kunskapen behöver en viss tid för att bli implicit, se tabell 4.10 och 4.11.
Undersökningen visar att eliciterad korrektion är en metod med god validitet som visar faktisk
nivå hos våra informanter. Eftersom detta är en tvärsnittsstudie går det inte att bedöma hur den
enskilde informantens inlärningsprofil har sett ut över tiden. Bakom de olika utfallen döljer sig
förmodligen både olika lärstilar, tidigare utbildning, sfi-undervisning i Sverige, ålder och social
situation för informanten. Detta ligger dock utanför ramen för undersökningen.
5.1 Testmetodens reliabilitet
Ett övningsmaterial som hade gjort informanten mera bekant med testmetoden innan den
användes hade förmodligen höjt reliabiliteten, liksom en betydligt längre testserie i likhet med
Philipssons. Exempelmeningar i skriven form som informanten fått bedöma riktigheten av hade
troligen varit en bättre parallell till den muntliga eliciteringen.
I bakgrunden med fonologiska aspekter och i diskussionen har påvisats några av problemen när
det gäller relevant testmaterial för arabisktalande. Det arabiska språket skiljer sig mycket från det
47
svenska språket. En kritisk invändning mot eliciteringsförfarandet kan vara att ett antal
testmeningar skapats med stigande fonetisk svårighetsgrad och att detta ger ett utfall som tycks
stödja processbarhetsteorin. I analysen av vilka skillnaderna mellan språken är, visas att så inte är
fallet.
En förklaring till avvikande mätresultat kan vara att informanterna kände sig nervösa i en ovan
situation, samt att de hade svårt att uppfatta meningarna vid eliciteringen. De klagade på för låg
ljudvolym. Uppgifter saknas om någon av informanterna hade hörselskador. Några informanter
var påtagligt nervösa och oroliga i testsituationen. Att lämna klassrummet och sitta tillsammans
med en obekant person i en ny miljö bidrog förmodligen till deras resultat inledningsvis.
5.2 Framtida forskning
Resultatet av undersökningen tyder på ett samband mellan informanternas förmåga att korrigera
och imitera och deras faktiska nivå enligt processbarhetsteorin. Resultatet är ett stöd för
teoribildningen i processbarhetsteorin att strukturer lärs in i en viss naturlig ordning. Det känns
angeläget att dels utveckla ett större testbatteri enligt den struktur som använts i undersökningen,
dels för att pröva metoden på en större grupp informanter, gärna med andra modersmål än
arabiska. Enligt tidigare forskningsarbeten, som till viss del redovisas i uppsatsen, sker
interimspråksutvecklingen på ett likartat sätt oberoende av förstaspråk.
En framkomlig väg att utveckla ett testmaterial är förmodligen att utveckla testmeningar
tillsammans med eleverna, då det ganska fort upptäcks om svårigheterna ligger på fonetisk eller
syntaktisk nivå. Med ett större testpaket höjs reliabiliteten/validiteten, genom att enstaka
konstruktionsmissar inte får så stor påverkan på resultatet. Ett större testpaket minskar även risken
för en gradvis inlärning av testfraser hos eleven. Att som lärare ha tillgång till ett enkelt och
effektivt testverktyg känns angeläget. Språk är nästan oändligt mångfasetterat och därmed även
metoderna att lära ut det. Som pedagog kan man ibland känna att uppgiften att leda studenten
framåt i dennes studier som övermäktig. Vad är relevant för min student här just nu, vad måste
läras först och finns det någon naturlig inlärningsgång? Att se över våra pedagogiska verktyg så
att vi jobbar efter processbarhetsteorins nivåer känns rätt, att arbeta i enlighet med en inre
utvecklingsgång gör oss effektivare.
48
6 Slutsats
Syftet med undersökningen var att undersöka om andraspråksinlärare klarar av att korrigera eller
imitera strukturer som de inte producerar i fri skriftlig produktion enligt processbarhetsteorins
(PT) nivåer. Utfallet av den eliciterade imitationen stämmer tämligen väl med övriga utfall, men
resultatet visar att korrektiv elicitering är den metod med högst validitet när det gäller att fastställa
implicita kunskaper och därmed faktisk PT-nivå hos en informant. Undersökningen ger stöd för
uppfattningen att korrektiv elicitering kan utvecklas till ett användbart diagnostiskt verktyg i
klassrummet och därmed ge en undervisning som följer en naturlig utveckling enligt Pienemanns
processbarhetsteori.
49
Litteratur
Abrahamsson, T & Bergman, P, 2005: Tankarna springer före - att bedöma ett andraspråk i
utveckling. Stockholm: HLS förlag.
Barth Magnus, G & Tawaefi, L, 1989: Arabiska. En Kontrastiv Beskrivning. Åke
Viberg (red.) Arlöv: Berglings.
Clahsen, H, Meisel, J, Pienemann, P: 1983: Deutsch als zweitsprache: der spracherwerb
ausländischer arbeiter. Tubingen: Narr
Corder, P, 1967: The significance of learner´s errors .IRAL5. S. 161-169.
Eklund Heinonen, M, 2009: Processbarhet på prov. Bedömning av muntlig språkfärdighet
hos vuxna andraspråksinlärare. Västerås: Inst. F nordiska språk. Uppsala universitet.
Erlam, R, 2006: Elicited Imitation as a Measure of L2 Implicit Knowledge: An
Empirical Validation Study. Applied Linguistics 27/3. S. 464-491.Oxford University Press.
Flege, J, 1987: The production of “new”and “similar”phones in a foreign language: evidence for
the effect of equivalence classification. J. Phonetics15. S. 47-65.
Gathercole, S & Badderley, A, 1993: Working Memory and Language. Hove,
UK: Lawrence Erlbaum Associates.
Hamayan, E, Saegert, J, Laraudee, P, 1977: Elicited imitation in second language learners.
Language and speech 20. S. 86-97.
Hammarberg, B, 2004: Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Svenska som
andraspråk –i forskning, undervisning och samhälle. (Red) Hyltenstam, Kenneth &
Lindberg, Inger, 2004. S. 25-78. Studentlitteratur.
Hyltenstam, K,1977: Implicational patterns in interlanguage syntax variation. I Language