Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum Varför lär inte lärare ut vad inlärare kan lära in? Om grammatisk utveckling hos andraspråksinlärare. Stockholm 8 oktober 2015 Anna Flyman Mattsson Lektor i svenska som andraspråk Lunds universitet [email protected]”Why don’t learners learn what teachers teach?” (Allwright 1984) ”Why don’t teachers teach what learners can learn?” (Kessler 2011)
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Resultat - lärandemål
• Läromedlen når olika nivåer på samma kurs.
Sfi A Sfi B Sfi C Sfi D
PT 5 5 2
PT 4 1 4 4 2
PT 3 1
PT 2 1
Högsta PT-nivå på kursen
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Texternas ökade svårighetsgrad
Inputen ett steg före
• Sociokulturell teori – zone of proximal development (Vygotsky 1962)
• Input hypothesis i+1 (Krashen 1981)
• Teachability hypothesis (Pienemann 1985)
”The general input may contain structures which were not introduced for production”
(Pienemann 1985:63)
Framåt B: ”Inom varje tema finns texter och övningar med varierande svårighetsgrad”
Framåt C: ”Alla teman har texter på två nivåer, en grundläggande och en svårare nivå”
Samspråk 1: ”Varje kapitel avslutas med en text… Dessa texter har en högre språklig nivå”
Språkvägen B: ”Varje tema har två nivåer – nivå 1 består av lättare texter än nivå 2”
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Texternas ökade svårighetsgrad
AB BC CD
VF .10*** .06*** .13***
INV .08*** .05*** .02
Neg V -.02 .05*** .05***
bisatser .05** .16*** .24***
pret -.35*** .38*** .15***
Framåt B Framåt C Samspråk1 (nivå B+C)
Språkvägen B
VF .01 .06* .06 .18***
INV -.04 -.09*** .07. .11*
Neg V (1+4 negV) (5+4 negV) (3+5 negV) (0 negV)
bisatser .13*** .02 .18*** .09.
pret .14*** .01 .8*** .02
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Slutsatser
• En progression som inte är förankrad i inlärningsforskning riskerar att
tappa inläraren vid något tillfälle då processningskapaciteten inte är
tillräckligt utvecklad för strukturen i fråga.
• Läraren riskerar att lägga tid på att undervisa om strukturer som
inläraren redan kan eller hoppa över nivåer som sen gör att inläraren
kan få svårt med strukturer på de högre nivåerna (inläraren kan tillfälligt
lära in strukturen som en helfras)
• Om strukturerna som står som lärandemål inte samtidigt får utrymme i
texterna begränsas antalet kontexter för strukturen.
• Avsaknad av en gemensam definition av progression gör till exempel att
man kommer olika långt med olika läromedel på de olika nivåerna.
“Thirty years of modern SLA research has repeatedly
demonstrated that learners do not acquire grammatical structures
or lexical items on demand, or in the order in which they happen to
be presented by a teacher or textbook” (Long, 2007: 121).
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Styrdokumentens (icke-)koppling till
inlärarens grammatiska
utvecklingsstadier
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Kommunikation eller grammatik?
Olika teorier förklarar olika delar av språkinlärningen:
• Vad vi lär in (ofta lingvistiskt inriktade, ex. interimspråkshypotesen,
funktionalismen)
• Hur vi lär in (ofta kognitivt inriktade, ex. informationsprocessning,
individuella skillnader, utvecklingsstadier)
• Varför vi lär in det vi gör (socialt inriktade, ex. sociokulturell teori,
interaktionshypotesen, konversationsanalys)
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Kommunikativ språkförmåga (Bachman & Palmer 1996)
Styrdokument grund i:
Kommunikativ språkförmåga
Organisatorisk kompetens
(kunskap om språksystemet) Pragmatisk kompetens
(kunskap om språkanvändning)
Formell språklig
kompetens Fonologisk, lexikal,
grammatisk
kunskap
Sociolingvistisk
kompetens Anpassning till
mottagaren
Funktionell
kompetens Talakter, olika
språkfunktioner
Textuell
kompetens Textbindning,
referensbindning,
olika typer av texter
Strategisk kompetens
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare
”Utbildningen i svenska för invandrare karaktäriseras av att eleven utvecklar en
kommunikativ språkförmåga. Detta innebär att kunna kommunicera, såväl muntligt som
skriftligt, utifrån sina behov. Eleven måste få kunskaper och färdigheter av olika slag för att
kunna göra relevanta språkliga val i förhållande till den aktuella kommunikativa situationen.
Den kommunikativa språkförmågan innefattar olika kompetenser som samverkar och
kompletterar varandra. En kommunikativ språkförmåga förutsätter därför både tillgång till
ett språkligt system och kunskaper om hur detta system används. Kunskap om det
språkliga systemet innefattar ord, fraser, uttal och grammatiska strukturer, medan
kunskap om språkanvändningen handlar om hur man bygger upp en text och gör
funktionella språkliga val och anpassningar i förhållande till mottagare och syfte. En viktig
kompetens är även att kunna använda strategier för att på det mest effektiva sättet få fram
sitt budskap”. Ur kursplan för utbildning i svenska för invandrare 2012
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Att utföra språkliga handlingar
Den nivåbaserade färdighetsbedömning som görs i skolan idag
utgår ifrån vad inläraren kan göra med språket.
”Språkanvändning – vilket även inkluderar språkinlärning – omfattar de handlingar
som människor utför i egenskap av individer och sociala aktörer.” (GERS:
Gemensam europeisk referensram för språk, s. 9)
• Man tenderar att mäta den grammatiska utvecklingen genom den
funktionella ”there appears to exist a tension in language testing circles arising from the desire to measure
functional ability while at the same time assessing test-takers’ linguistic accuracy” (Ellis 2008:19)
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Problematisering av en handlingsorienterad syn
Problem 1
Den grammatiska utvecklingen mäts genom den funktionella
men de följs inte nödvändigtvis åt
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Olika förutsättningar för nivåbeskrivning
Språksystemet
• L1-talare har vissa grundläggande språkkunskaper som är gemensamma för alla
(baslexikon, morfologi, syntax, fonologi). Dessa kunskaper är automatiska och
kommunikativa.
• Har inte med kognitiv utveckling att göra och kan därmed inte kopplas till ålder eller
kurs. Tid med språket är den viktigaste faktorn för framgång.
Språkets funktion
• Det finns ingen övre gräns för L1-talares språkkunskaper och språkanvändning –
variationen är stor.
• L2-inlärare utvecklar språkanvändning parallellt med språksystemet, genreskrivande
kan till exempel fungera bra även om formerna inte är färdigutvecklade.
• Utveckling av språkets funktion har med den kognitiva utvecklingen att göra.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Att dela på form- och funktionsbaserad
bedömning
Formbaserad bedömning Funktionsbaserad bedömning
Progression definierad för varje enskild
kompetens (lexikon, morfosyntax, fonologi)
Progression definierad för varje enskild
färdighet (läsa, skriva, lyssna, tala)
Exklusiv för L2-talare: språkutveckling Även för L1-talare: kognitiv utveckling
Beskrivning av nivå kopplad till
”förstaspråksnivå”
Beskrivning av nivå kopplad till
måluppfyllelse för aktuell ålder eller kurs
Experimentellt eliciterat material I huvudsak autentiskt material
Möjliggör frekventa bedömningar med ett
minimum av godtycklighet
Tar mer tid i anspråk men ser förhållandet
mellan form, funktion och social kontext
Observera att detta INTE innebär att form och funktion utvecklas fristående från varandra,
utan snarare att en mätning av språklig kompetens måste ta hänsyn till att olika delar av
språket kan ha kommit olika långt vid en viss tidpunkt i språkutvecklingen.
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Grammatisk komplexitet är inte definierad
vaga beskrivningar av språkutveckling ger godtycklighet i
bedömningen
Problem 2
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
I frasen skriver enkla och begripliga korta meddelanden, hälsningar och texter om sig själv och upplevda händelser står ordet begripliga för att eleven kan använda några få enkla grammatiska strukturer och mönster och många gånger göra sig förstådd. Formuleringen relativt tydliga innebär att eleven kan använda enkla strukturer och mönster och oftast göra sig förstådd. Uttrycket tydliga handlar om att eleven kan använda vanliga strukturer och mönster och uttrycka sig förhållandevis exakt.
Begreppet enkel används alltid för att ange graden av komplexitet och inte för att ange att något är lätt att göra.
Till exempel i frasen visar prov på god språklig variation, som innebär att eleven har tillgång till och använder sig av en bredare repertoar av ord och satsstrukturer för att uttrycka samma sak på olika sätt och göra en framställning mer omväxlande och dynamisk. Uttrycken används också för att beskriva hur förtrogen eleven är med något, som i frasen använder med relativt god säkerhet både enkla och mer avancerade grammatiska strukturer i sina texter.
Ur Svenska för invandrare - kursplaner
och kommentarer (Skolverket 2012)
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Betyget E Betyget C Betyget A
Eleven skriver med visst flyt
beskrivande, redogörande och
argumenterande texter om bekanta
ämnen.
Eleven skapar i huvudsak
fungerande struktur i sina texter
och visar viss variation i ordförråd
och meningsbyggnad.
Eleven använder med viss
säkerhet enkla och mer
avancerade grammatiska
strukturer i sina texter.
Eleven för och sammanställer
på ett i huvudsak fungerande sätt
anteckningar för eget skrivande.
Eleven väljer och använder på
ett i huvudsak fungerande sätt
olika strategier för skrivande.
Eleven skriver med relativt gott flyt
beskrivande, redogörande och
argumenterande texter om bekanta
ämnen.
Eleven skapar relativt väl fungerande
struktur i sina texter och visar
förhållandevis god variation i ordförråd
och meningsbyggnad.
Eleven använder med relativt god
säkerhet både enkla och mer
avancerade grammatiska strukturer i
sina texter.
Eleven för och sammanställer
på ett relativt väl fungerande sätt
anteckningar för eget skrivande.
Eleven väljer och använder på
ett ändamålsenligt sätt
olika strategier för skrivande
Eleven skriver med gott flyt
beskrivande, redogörande och
argumenterande texter om
bekanta ämnen.
Eleven skapar väl fungerande
struktur i sina texter och visar
god variation i ordförråd och
meningsbyggnad.
Eleven använder med god
säkerhet enkla och mer
avancerade grammatiska
strukturer i sina texter.
Eleven för och sammanställer
på ett väl fungerande sätt
anteckningar för eget skrivande.
Eleven väljer och använder på
ett ändamålsenligt och effektivt
sätt olika strategier för skrivande
Kurs D (B1/B1+), Skriftlig färdighet (Utbildning i svenska för invandrare. Kursplan och kommentar. 2012:30)
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Man skiljer inte på olika inlärningsprocesser
de mentala processerna utvecklas parallellt, men inte
nödvändigtvis i samma takt
Problem 3
Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum
Betyget E Betyget C Betyget A
Eleven skriver med visst flyt
beskrivande, redogörande och
argumenterande texter om bekanta
ämnen.
Eleven skapar i huvudsak
fungerande struktur i sina texter
och visar viss variation i ordförråd
och meningsbyggnad.
Eleven använder med viss
säkerhet enkla och mer
avancerade grammatiska
strukturer i sina texter.
Eleven för och sammanställer
på ett i huvudsak fungerande sätt
anteckningar för eget skrivande.
Eleven väljer och använder på
ett i huvudsak fungerande sätt
olika strategier för skrivande.
Eleven skriver med relativt gott flyt
beskrivande, redogörande och
argumenterande texter om bekanta
ämnen.
Eleven skapar relativt väl fungerande
struktur i sina texter och visar
förhållandevis god variation i ordförråd
och meningsbyggnad.
Eleven använder med relativt god
säkerhet både enkla och mer
avancerade grammatiska strukturer i
sina texter.
Eleven för och sammanställer
på ett relativt väl fungerande sätt
anteckningar för eget skrivande.
Eleven väljer och använder på
ett ändamålsenligt sätt
olika strategier för skrivande
Eleven skriver med gott flyt
beskrivande, redogörande och
argumenterande texter om
bekanta ämnen.
Eleven skapar väl fungerande
struktur i sina texter och visar
god variation i ordförråd och
meningsbyggnad.
Eleven använder med god
säkerhet enkla och mer
avancerade grammatiska
strukturer i sina texter.
Eleven för och sammanställer
på ett väl fungerande sätt
anteckningar för eget skrivande.
Eleven väljer och använder på
ett ändamålsenligt och effektivt
sätt olika strategier för skrivande
Kurs D (B1/B1+), Skriftlig färdighet (Utbildning i svenska för invandrare. Kursplan och kommentar. 2012:30)
En masteruppsats visar att Swedextestens kriterium 3 (komplexitet och