Jag mår fysiskt bra, därför mår jag bra. - DiVA portalltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1433908/FULLTEXT01.pdf · 2020. 6. 1. · Jag mår fysiskt bra, därför mår jag bra.

Jag mår fysiskt bra, därför mår jag bra.Upplevelse av unga fysioterapeutstudenters kroppsuppfattning kopplat till

Instagram.

- En intervjustudie ur ett fysioterapeutiskt perspektiv

Carolina

Beckeman

Ida Borg

Fysioterapi, kandidat

2020

Luleå tekniska universitet

Institutionen för hälsovetenskap

1

Abstrakt Bakgrund: Sociala medier blir bara större och större. En av de största plattformarna är

Instagram. I dagens samhälle exponeras vi ständigt av andras utseende och ger därmed en

enklare tillgänglighet till att jämföra oss med dagens kroppsideal. Likväl som vi påverkas

negativt kan även sociala medier ge motivation. Fysioterapi är en behandlingsmetod vid störd

kroppsuppfattning. Det är viktigt att ha den biopsykosociala modellen i beaktning vid

behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva hur unga

fysioterapeutstudenter upplever att Instagram påverkar deras kroppsuppfattning. Metod:

Studien var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad guide. De fem informanterna

bestod av unga fysioterapeutstudenter på Luleå Tekniska Universitet och inkluderades genom

ett bekvämlighetsurval via Facebook. Intervjuerna var individuella och skedde via den

digitala mötesplatsen Zoom. Dataanalysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Analysen resulterade i tre stycken huvudkategorier: Instagrams påverkan på

kroppen och utseendet, Insikt om Instagrams påverkan och Instagrams psykiska påverkan.

Konklusion: Instagram påverkar unga fysioterapeutstudenter både positivt och negativt. Det

kan handla om allt ifrån att jämföra sin kropp, till att uppleva hets, eller motivation till

träning.

Nyckelord: Fysioterapi, Fysioterapeutstudenter, Instagram, Kroppsuppfattning, Sociala medier

2

Innehållsförteckning

Bakgrund ................................................................................................................................... 4 Dagens kroppsideal ................................................................................................................ 4 Kroppsuppfattning .................................................................................................................. 4 Instagram och Hashtags ......................................................................................................... 4 Sociala mediers påverkan på kroppsuppfattning ................................................................... 5 Fysioterapi och kroppsuppfattning ........................................................................................ 6

Syfte ........................................................................................................................................... 7

Metod ......................................................................................................................................... 8 Vetenskaplig ansats ................................................................................................................ 8 Design ..................................................................................................................................... 8 Urval ....................................................................................................................................... 8 Etiska överväganden .............................................................................................................. 9 Datainsamling ...................................................................................................................... 10 Dataanalys ........................................................................................................................... 10 Förförståelse ........................................................................................................................ 12

Resultat .................................................................................................................................... 13 Instagrams påverkan på kroppen och utseendet .................................................................. 13

Kroppens fysik .................................................................................................................. 13 Jämförelse med andras kroppar ....................................................................................... 14 Tankar om hur man påverkas av andras utseende ........................................................... 14

Insikt om Instagrams påverkan ............................................................................................ 15 Självinsikt ......................................................................................................................... 15 Tid och energi ................................................................................................................... 15 Förståelse för andras påverkan ....................................................................................... 16 Beteende efter exponering ................................................................................................ 16

Instagrams psykiska påverkan ............................................................................................. 17 Tankar/känslor kring kroppen .......................................................................................... 17 Positiva upplevelser ......................................................................................................... 17

Diskussion ............................................................................................................................... 18 Metoddiskussion ................................................................................................................... 18 Resultatdiskussion ................................................................................................................ 20

Kliniska implikationer ........................................................................................................... 22

Konklusion .............................................................................................................................. 23

Referenslista ............................................................................................................................ 24

3

Bilaga 1 - Informationsbrev ........................................................................................................

Bilaga 2: Samtyckesformulär .....................................................................................................

Bilaga 3: Intervjuguide ..............................................................................................................

4

Bakgrund

Dagens kroppsideal Ideal är något som är en önskan om att uppnå, men som oftast är ouppnåeligt

(Nationalencyklopedin¹). Tankar och känslor om att kroppens utseende inte lever upp till

idealet kan skapa ett missnöje (Holland & Tiggemann, 2016). Kroppsidéalet förmedlades på

skönhetstävlingar som så väl i massmedias tidningar (Clinton & Norring, 2012). Studier visar

att ungefär 50% av alla unga kvinnor (19-24 år) är på något sätt missnöjd med sin kropp.

Även unga män rapporterar om att ett missnöje finns, men inte lika stort som hos unga

kvinnor. Unga kvinnor vill oftast blir smalare, medan männen gärna vill bygga större

kroppsmassa i form av muskler (Bearman, Presnell & Martinez, 2006). I stor utsträckning

känner flickor (13-18 år) och kvinnor (19-44 år), men också pojkar (13-18 år) och män (19-44

år) att de inte är tillräckligt mycket värda om de inte är smala, rynkfria, vältränade och tighta.

Det händer även att de blir behandlade sämre på grund av sitt utseende (Bordo, 2003).

Kroppsuppfattning Enligt Nationalencyklopedin definieras kroppsuppfattning som “den syn man har på sig själv

och sin kropp” (Nationalencyklopedin²). I en artikel från tidningen Fysioterapi (Gyllensten &

Gard, 2008) definieras termen likvärdigt men författaren beskriver även att termen innefattar

tre olika aspekter; perceptuella, subjektiva och affektiva. De perceptuella aspekterna handlar

om upplevd kroppsstorlek och form. Det subjektiva innefattar den kognitiva uppfattningen av

kroppen och den affektiva upplevelsen innebär hur tillfredsställd du är med din kropp.

Begreppet kroppskännedom anses vara en mer övergripande term och innefattar kroppsliga

aspekter av den totala medvetenheten (Gyllensten & Gard, 2008). En störd kroppsuppfattning

innebär att man ser på sin kropp på ett sätt som inte stämmer in med verkligenhet. Personens

tankar, känsla och uppfattning av sin kropp är vad som speglar kroppsuppfattningen (Holland

& Tiggemann, 2016).

Instagram och Hashtags Instagram är en gratis mobilapp där användarna kan dela bilder och videos till andra

instagramanvändare (Instagram, 2019). Instagram startades augusti 2010. Redan första dagen

skapades 25 000 konton. Idag finns det ca 100 000 000 konton med drygt 5 000 000 dagliga

5

aktiviteter från användarna. Instagram är den mest populära plattformen hos unga vuxna

(Stein, Krause & Ohler, 2019). När en bild eller video har lagts upp kan andra användare

“gilla”, kommentera eller dela. Möjligheten att skriva privata meddelanden finns också. För

att nå en större audiens kan uppladdaren använda sig av så kallade hashtags (Instagram,

2019). Enligt Sveriges radio Linn Fogelberg är användningen av en hashtag en möjlighet att

kategorisera och samla bilder och videos. Tecknet # sätts då framför ett ord, vilket blir till en

länk och gör det möjligt att söka på liknande uppladdningar (Sveriges Radio, 2014).

Hashtags så som thinsporation, fitsporation och fitspo är vanligt förekommande på sociala

medier (Jong & Drummond, 2016). Thinsporation är en sammanslagning av orden thin och

inspiration. Fitsporation och fitspo är två olika konstellationer av en sammanslagning av

orden fitness och inspiration (Tiggemann & Zaccardo, 2015). Sidor som förespråkar “pro-

ana” uppmanar unga personer att i princip svälta sig för att uppnå “den perfekta kroppen”.

Pro-ana är, enligt förespråkarna, inte en del av sjukdomen anorexia nervosa, utan snarare en

självvald livsstil där personerna aktivt försöker att äta så lite som möjligt. Sociala medier och

internet har gjort att denna rörelse har fått ett stort uppsving bland ungdomar (Hoffmann,

2018). Enligt Washington Post har hashtags så som thighgap, thinsporation och proana blivit

borttagna från just Instagram. Detta för att bilderna som är kopplade till hashtagsen kan skapa

negativa känslor hos betraktarna. Det finns dock fortfarande användare på instagram som har

användarnamn med de “förbjudna” hashtagsen och som aktivt lägger upp bilder med

modifierade hashtags så som “thinspooo” och “thygap”. Washington Post rapporterar också

att även fast hashtagsen försvinner från instagram, cirkulerar de fortfarande på andra stora

plattformar (Judkis, 2012).

Sociala mediers påverkan på kroppsuppfattning Sociala medier växer och ses idag som en självklarhet i nästintill alla människors vardag inte

minst bland ungdomar. Ca 95% av dagens ungdomar i åldrarna 16–25 år använder sig av

sociala medier (Statens medieråd, 2018). Nuförtiden har de dessutom lättare tillgång än

tidigare till sociala medier då de alltid har med sin mobiltelefon (Brown & Bobkowski,

2011).

Genom att sociala medier blivit allt mer lättillgängligt har det också blivit enklare att kunna

jämföra sig själv med andra och med kroppsidealet (Mabe, Forney & Keel, 2014). I studien

6

såg författarna att användningen av sociala medier var associerat med viktminskning och

reducerad kroppsstorlek samt lusten att träna. De fann även att kvinnor som använde

Facebook tenderade att ha ett mer utseendefixerat beteende. De jämförde sig med vänners

bilder och tog bort deras egna namn på osmickrande bilder (Mabe, Forney & Keel, 2014).

Forskning visar att personer kan få en sämre självbild om de engagerar sig mycket på sociala

medier, såsom att lägga upp bilder på sig själv. Det visar sig även att ju mer exponerad en

person blir av bilder på andra personers kroppar och utseende, desto lättare uppstår ett

missnöje över sin egna kropp (Veldhuis, Alleva, Bij de Vaate, Keijer & Konijn, 2020). Om

den negativa kroppsbilden fortsätter allt för länge kan det leda till att personen utvecklar

någon form av ätstörning (Bearman, Presnell & Martinez, 2006).

Resultatet i ett kvalitativt examensarbete, som handlade om hur ungdomar påverkas av ett

alltmer ökat flöde om träning och hälsa på sociala medier, framkom det att deltagarna

upplevde det hälsosamma flödet som positivt eftersom de själva känt sig mer motiverade till

träning (Fredriksson & Åhman, 2015). Några av deltagarna förklarade trots tidigare

information att de kände sig deprimerade av att se sina vänner träna på sociala medier och att

de troligtvis inte hade tränat om det inte vore för medierna. Detta visar på att sociala medier

påverkar våra träningsvanor och vårt sätt att se på träning. Deltagarna i studien berättade

också att de ansåg att det är lätt att jämföra sig med andra eftersom sociala medier är så

lättillgängligt och att bilder på ¨perfekta kroppar¨ kunde kännas mer stressigt än inspirerande.

Pojkarna i studien vittnade om skeva kroppsuppfattningar som en följd av kroppsidealet

sociala medier har givit (Fredriksson & Åhman, 2015).

Fysioterapi och kroppsuppfattning Störd kroppsuppfattning är en del i många olika psykiska tillstånd såsom ätstörningar samt

depression (Physiowinnipeg, 2018). Ofta visar den störda kroppsuppfattningen sig som stress,

med påföljder som huvudvärk, påverkan av rörelsemönster och magont (Strömbäck, 2014).

Inom fysioterapi är en stor del av arbetet inriktat på rörelseorganen. Det kan vara allt från råd

och träning till mer kroppsmedvetande behandlingar (Gyllensten & Gard, 2008). Inom

fysioterapi är det vanligt att stöta på personer med störd kroppsuppfattning, därför är det

viktigt att fysioterapeuter har en förståelse för problemområdet (Gyllensten, Skär, Miller &

Gard, 2010). Det finns många olika behandlingsalternativ som exempelvis fysisk träning

7

(Danielsson, Carlsson, Waern, Papoulias & Petersson, 2014) och basal kroppskännedom

(Gyllensten & Gard 2008).

För att inte missa det psykologiska och sociala arbetar fysioterapeuten efter biopsykosociala

modellen (Denison & Åsenlöf, 2012). Modellen innebär att man ser personen bakom

sjukdomen och antar att både biologiska, psykologiska och sociala faktorer är de som

bestämmer en persons hälsotillstånd. Idag finns det många fysioterapeuter som inte tar det

sociokulturella i beaktning i sin behandling och sitt bemötande av patienter. Detta medför att

det kan vara svårt för fysioterapeuten att sätta sig in i patientens aktuella situation, vilket är

nödvändigt för att få ett sammanhang i symtomen (Strömbäck, 2014).

I ett biopsykosocialt förhållningssätt är det viktigt att identifiera eventuella stressorer.

Stressorer är sådant som ger kroppsliga och psykiska reaktioner. Detta kan påverka en persons

välbefinnande. Hur en person hanterar stress är individuellt. Vid bemötande av stressfaktorer

använder man olika copingstrategier; dessa kan vara olika bra applicerbara. Som fysioterapeut

kan det därför vara viktigt att identifiera stressfaktorer för att hjälpa patienterna med

fungerande copingstrategier (Denison & Åsenlöf, 2012).

I dagsläget finns inga befintliga kvalitativa studier som visar på sociala mediers påverkan på

kroppsuppfattningen genom ett fysioterapeutiskt perspektiv. Genom denna studie kan

fysioterapeuter få en inblick i problemet och utifrån det kunna identifiera orsaker och

stressorer ur ett behandlingsperspektiv. Det finns även en tanke av att framföra vikten av

undervisning på fysioterapeuprogrammet om hur sociala medier kan påverka patienter med

störd kroppsuppfattning, eftersom sociala medier är en växande del i dagens samhälle.

Syfte Syftet med studien var att utforska och beskriva hur unga fysioterapeutstudenter upplever att

Instagram påverkar deras kroppsuppfattning.

8

Metod

Vetenskaplig ansats För att besvara uppsatsens syfte valdes en kvalitativ ansats. Denna kunskapsansats syftar till

ett förutsättningslöst förhållningssätt där forskaren möter situationen som om den vore ny

(Olsson & Sörensen, 2011). Det är ett inifrånperspektiv vilket menas med att forskningen är

subjektiv vilket är en förutsättning för att forskaren ska kunna förstå informanten och få en

fullständig bild av situationen. I denna typ av studie har forskare och informanter en öppen

interaktion med varandra (Olsson & Sörensen, 2011). Genom en kvalitativ ansats kan därför

studiens syfte besvaras eftersom syftet var att utforska och beskriva unga

fysioterapeutstudenters upplevelse.

Design Designen som valts var en kvalitativ intervjustudie. Designen syftar till att nå kunskap från

informantens synvinkel och utifrån den uppfatta, föreställa sig och sätta sig in i dennes

livsvärld (Rosberg, 2017). Designen anses vara relevant till studien eftersom studiens syfte

var att utforska och beskriva unga fysioterapeutstudenters upplevelse utifrån deras perspektiv.

Urval Informationsbrev (Bilaga 1) med intresseanmälan skickades ut till fysioterapeutstudenter vid

Luleå Tekniska Universitet genom de olika klassernas facebookgrupper. Anledningen till att

det var fysioterapeutstudenter som valdes berodde dels på begränsad tid och att dessa var

tillgängliga och nära till hands men även för att fysioterapeutstudenter får kunskap om

kroppsuppfattning i utbildningen och kommer sedan att möta denna patientgrupp inom

professionen. Denna form av urval ses som ett bekvämlighetsurval. (Holloway & Galvin,

2017). Fem personer som matchade med inklusions- och exklusionskriterierna (Tabell 1)

anmälde intresse och valdes ut som informanter (Tabell 2). Exklusionskriterien fick

informanten själv ta ställning till efter att ha läst informationsbrevet och därefter utesluta sig

själva. Information om att vissa frågor kunde väcka starka känslor fanns med i

informationsbrevet. Datum för intervju valdes tillsammans med respektive informant och före

intervjun startade efterfrågades samtycke från samtliga informanter till studien (Bilaga 2).

9

Tabell 1: Inklusions- & exklusionskriterier

Inklusionskriterier Exklusionskriterier

• Personer i åldrarna mellan 18-25 år.

• Fysioterapeutstudenter vid Luleå

Tekniska Universitet.

• Använder Instagram dagligen.

• Talar svenska

• Personer som har eller har haft

ätstörning

Tabell 2: Deltagaröversikt

Informant Könsidentitet Ålder

1 Kvinna 25

2 Man 23

3 Man 25

4 Kvinna 23

5 Man 22

Etiska överväganden Nyttan med studien var att vårdgivaren, i detta fall fysioterapeuten, kan bli medveten om hur

sociala medier påverkar människors syn på kroppsuppfattningen. Det kan även ge en

förståelse för hur fysioterapeuter ska se på sociala medier i koppling till patienter eftersom

sociala medier kan vara en stor stressor (Denison & Åsenlöf, 2012).

Riskerna med studien var att deltagarna kunde uppleva vissa frågor som känsliga vilket kunde

väcka tankar och reaktioner hos individen. Om sådana reaktioner skulle uppstå

rekommenderades informanten att uppsöka studenthälsan (Bilaga 1). Det var frivillig att delta

10

och alla deltagare var över 18 år. Det gick att avbryta studien utan angiven anledning tills dess

att intervjun var avslutad, vilket beskrevs i informationsbrevet (Bilaga 1). Informationen från

intervjuerna granskades endast av författarna och deras handledare. All information samlades

på lösenordskyddade datorer. Studien publicerades på Luleå̊ tekniska universitets hemsida;

http://ltu.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214. Radering av data skedde vid avslutad

studie.

Datainsamling Insamling av data skedde med kvalitativa intervjuer genom en semistrukturerad intervjuguide

(Bilaga 3). Med semistrukturerad menas att intervjuaren hade en intervjuguide med teman

som skulle tas upp under intervjun. Den bestod även av vissa givna följdfrågor och gjorde på

så vis att varje intervju inte blev densamma. Frågorna valdes utifrån person och situation och

intervjun kunde därför följa upp informantens berättelse (Holloway & Galvin, 2017).

Intervjuerna skedde via den digitala mötesplatsen Zoom med både ljud och video. Innan

intervjun påbörjades läste intervjuaren upp samtyckesformuläret (Bilaga 2) som

informanterna sedan fick godkänna genom att säga “Jag godkänner”. Allt spelades in på

intervjuarens lösenordskyddade dator vilket möjliggjorde att intervjun kunde spelas upp i

efterhand. Båda författarna deltog vid samtliga intervjuer. Ena författaren var intervjuare och

andra observerade och inflikade med funderingar på slutet om man upplevde att något

missats. Författarna turades sedan om med att intervjua och observera.

Dataanalys Dataanalysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån Lundman & Granheim

(2017). När intervjuerna var färdiga transkriberades varje intervju ordagrant. Efter detta

identifierades meningsbärande enheter genom att sortera ut ord, meningar eller stycken av

texten som svarade på syftet. Därefter gjordes en kondensering av enheterna som gjorde

texterna kortare genom att behålla de mest centrala och väsentliga delarna. Kondenseringen

fick i sin tur koder som kort beskrev textens innehåll så textnära som möjligt. Därefter sattes

koderna in i kategorier där flera koder tillhörde samma kategori eftersom de hade liknande

innehåll eller sammanhang. För att underlätta processen skapades underkategorier för varje

kategori (Lundman & Granheim, 2017). Analysen skedde genom en så kallad triangulering

11

(Pilhammar & Nilsson, 2017). I denna studie innebar det att meningsbärande enheter,

kondensering och kodning gjorde författarna var för sig för att sedan göra en gemensam

diskussion för att se om analyserna blivit så lika som möjligt. Handledaren fick sedan granska

alltsammans och revideringar skedde därefter. Exempel på dataanalysen visas i tabell 2 nedan.

Tabell 2: Dataanalys exempel

Meningsbärande

enhet

Kondensering Kod Underkategori Huvudkategori

Ääääh att i dålige

perioder tycker man

sämre om kroppen och

i bra perioder så så ah

så ser man ju ut som

man gör och

accepterar det.

I dåliga perioder

tycker man sämre

om kroppen och i

bra perioder så ser

man ju ut som man

gör och accepterar

det.

Upplevelse av

kroppen

varierar i bra

och dåliga

perioder

Självinsikt Insikt om

Instagrams

påverkan

Hade jag inte tränat så

hade jag nog inte känt

mig lika glad över min

kropp tror jag

Hade jag inte tränat

hade jag inte känt

mig lika glad över

min kropp

Träningens

positiva

effekter på

kroppsuppfattn

ingen

Kroppens fysik Instagrams

påverkan på

kroppen och

utseendet

För min del så är det

inte samma eeh tankar

som kommer om jag

ser en vältränad kropp

jämte om jag ser en

liksom det här

modellkroppen som är

smal

För min del så är

det inte samma

tankar som kommer

om jag ser en

vältränad kropp,

jämte om jag ser en

modellkropp som

är smal

Modellkroppar

ger andra

känslor än en

vältränad

kropp.

Tankar/känslor

kring kroppen

Instagrams

psykiska

påverkan

12

Förförståelse Författarna bakom denna studie är unga kvinnor som själva är fysioterapeutstudenter vid

Luleå Tekniska Universitet. Detta kan medföra en osäkerhet hos informanterna eftersom

ämnet kan anses som känsligt och privat. Även författarna använder instagram dagligen och

har uppmärksammat sociala mediers påverkan på dem själva. Eftersom författarna själva

anser att sociala medier påverkar dem på ett negativt sätt kan konsekvenserna av detta leda till

att intervjuerna påverkas därför anser författarna att det var viktigt att ha en intervjuguide att

förhålla sig till. Som fysioterapeutstudenter har författarna även en fördjupad kunskap kring

träning och kroppen vilket också kan medföra konsekvenser i arbetet. Konsekvenserna kan

vara som sådana att författarna har ett synsätt som kan vara mer inriktat till fysioterapi och

träning, och inte ett holistiskt synsätt som personer utanför kunskapsområdet har. Som unga

kvinnor blir vi dagligen påminda hur omvärldens ser på oss, allt från hur en kvinna ska bete

sig till hur vi ska se ut.

13

Resultat Analysen resulterade i tre huvudkategorier som i sin tur innehöll flera underkategorier;

Instagrams påverkan på kroppen och utseende, Instagrams psykiska påverkan och insikt om

Instagrams påverkan (Tabell 3).

Tabell 3: Kategoriöversikt

Huvudkategori Underkategori

Instagrams påverkan på kroppen och

utseendet

Kroppens fysik

Jämförelse med andras kroppar

Tankar om hur man påverkas av andras

utseende

Insikt om Instagrams påverkan

Självinsikt

Tid och energi

Förståelse för andras påverkan

Beteende efter exponering

Instagrams psykiska påverkan

Tankar/känslor kring kroppen

Positiva upplevelser

Instagrams påverkan på kroppen och utseendet

Kroppens fysik

När frågan om vilken relation man har till sin kropp ställdes började samtliga informanter tala

om träning. Ingen av informanterna kopplade frågan till något av det psykiska måendet som

en del av kroppen. Många kopplade istället att vara vältränad till att kroppen mådde bra.

14

Önskan över att kroppsdelar skulle se annorlunda ut stod i relation till träning. Många av

informanterna nämnde även att en vältränad kropp är en önskvärd kropp, då de ansåg att det

var fint.

“Får man en snygg mage blir det en konsekvens av att man är stark och rörlig tänker jag”

“Hade jag inte tränat hade jag inte känt mig lika glad över min kropp”

Jämförelse med andras kroppar

Samtliga beskrev att de jämför sig på något sätt med det de ser på Instagram. Vissa jämförde

utseende, och vissa jämförde det funktionella. När det kom till det utseendemässiga kunde det

handla om kroppsform och längd till hur stora biceps man har. De som jämförde det

funktionella fokuserade mest på styrkan, så som hur mycket starkare andra var eller om andra

kunde göra exempelvis en volt. Vissa informanter kopplade även det funktionella med det

utseendemässiga, alltså hur vältränad man ser ut är kopplad till hur vältränad man är. När de

jämförde hur vältränad de var med någon annan jämförde de utseendet.

“Jämför mer styrkemässigt än utseendemässigt”

“I samband med det funktionella så jämför jag till exempel hur många abs har jag i jämfört

med hur många den här personen har. Eller hur vältränad ser jag ut jämfört med någon

annan, eller hur stora mina biceps är jämfört med andra människor”

Tankar om hur man påverkas av andras utseende

Många av informanterna menade att de inte lade märke till andras kroppar, men vid djupare

diskussion beskrev de att de ändå lägger märke till hur andra ser ut. De flesta menade att

andras utseende inte påverkade dem negativt, men att det ändå påverkade dem.

“Jag skulle ljugit om jag sagt att utseendet inte spelar någon roll”

“Inte negativt, att “åh den här personen har så himla fin mage jag vill också ha en fin mage”

15

Insikt om Instagrams påverkan

Självinsikt

Att acceptera hur kroppen ser ut var samtliga informanter ense om. Majoriteten upplevde

själva att de hade självinsikt, de visste att känslan över kroppen kunde skifta från dag till dag.

Många av informanterna visste vad de påverkades av på Instagram, och visste hur de skulle

undvika att bli påverkade, till exempel att inte följa influencers. Några av informanterna

pratade även om insikten över att allt på Instagram inte stämmer överens med verkligheten

men att de ibland var tvungna att granska sig själva i en spegel för att se hur de såg ut.

“Jag följer inte så många influencers för att jag tycker att det påverkar. Ett medvetet beslut

har varit att inte följa”

“Man ser skillnad när man ser på instagram och det man ser på sig själv och andra.

Jag tycker att skönhetsbilder ser mer falsk ut. Exempelvis bikinibilder påverkar mig mer

negativt än något annat som finns på Instagram”

Tid och energi

Majoriteten av informanterna vidkändes att det krävs mycket tid och energi för att se ut som

de på Instagram. Vissa menade att det inte är en realistisk situation för dem, då många av

kontoägarna jobbar med det som visas på Instagram. Flera av informanterna kände till att de

på Instagram var i andra situationer än vad de var i, och kunde förstå varför tiden fanns för

kontoinnehavaren.

“Jag försöker alltid sätta in mig själv i tankesättet, vilken situation befinner jag mig i och

vilken situation befinner dom sig. Dom kanske inte arbetar eller deras arbete är att vara på

gymmet eller så är dom personlig tränare. Av den anledningen så har dom uppnått mycket

mer än vad jag har. Jag är en student, jag har inte lika mycket tid”

16

Förståelse för andras påverkan

Majoriteten av informanterna hade en upplevelse och förståelse för att sociala medier

påverkar yngre människor. De ansåg att det är lätt att tro att personerna bakom

Instagramkontona lever i en perfekt värld och att det kan vara svårt att se en realistisk bild av

det hela. En av informanterna kunde uppleva att man som tonåring var lättpåverkad av vad de

såg på sociala medier, och att detta var viktigt att belysa i dagen samhälle. Informanterna

ansåg dock själva att de hade en realistisk bild av verkligheten.

“Jag tänker mycket på det. Jag följer inte så mycket influencers, men förstår hur mycket det

påverkar människor. Jag förstår att som tonåring hur svårt det måste vara att behålla

självförtroende när man ser deras mycket fantastiska världar”

“Jag vet många kompisar och som tycker att det är jättejobbigt med de här bilderna. Det blir

mycket självhat och mycket kroppsidealstankar av de här bilderna som finns på speciellt

Instagram eftersom det är en bildbaserad social medie”

Beteende efter exponering

Vissa informanter berättade vad de gör när de upplever att de påverkas negativt av bilder på

Instagram. En av informanterna undvek bilder som gav negativa känslor vid brist för

motivation för dagen, och då stängdes appen av. En annan informant beskrev att denne inte

aktivt gör något vid exponering, till exempel hoppar över en måltid eller tränar extra mycket.

Samma informant berättade samtidigt att det som påverkar negativt kan ge stress och känslan

av att vilja ändra på sin kropp. De flesta av informanterna visste vad och när de blev

påverkade, och visste därför hur de skulle undvika att bli påverkade negativt.

“Ingenting jag aktivt gör. Det är inte så att jag sitter och ser en bild och sen aktivt hoppar

över någon måltid eller att det får mig att gå och träna”

“Jag tycker att de bilderna som jag försöker undvika påverkar mig. Det kan ge stress att man

jämför sig och att man vill ändra sin kropp åt det man tycker framstår som något finare”

17

Instagrams psykiska påverkan

Tankar/känslor kring kroppen

De flesta av informanterna hade åsikter om sin egna kropps utseende. En av informanterna

kunde känna sig lite för stor eller för smal, och en annan kände sig lat vid brist av tid för

träning. Tankar angående andras kroppar kunde vara att vissa kände sig större jämfört med

andra, till exempel i jämförelse med modeller. Vissa av informanterna kopplade sina tankar

till det funktionella, såsom att stå på händer, istället för utseende. Detta gav informanten

tanken att om personen på Instagram kan göra det, varför kan inte jag då göra det.

“För min del så är det inte samma tankar som kommer om jag ser en vältränad kropp, jämte

om jag ser en modellkropp som är smal”

“I jämförelse med dom är man ju lat, för den tiden och energin dom lägger, jag kan tycka att

det inte går att definiera det på något annat sätt än lat”

Positiva upplevelser

Informanterna upplevde inte att bilderna alltid var något negativt, utan snarare en motivation.

Många beskrev känslan av att bli motiverade, och fick en känsla av att vilja lära sig mer.

Samtliga såg Instagram som en inspirationskälla för träning. Motivationen kunde komma från

bilder och videos på övningar till gymmet men även om man såg någon man tyckte var snygg.

“Det finns ju de som lägger ut hälsosamma grejer, att man tränar och äter rätt. Jag tycker att

det påverkar positivt för där blir det inte samma hets att man ska nå något smalhetsideal,

utan mer att man ska sträva åt att få en mer tålig kropp och mer energi”

“Jag skulle inte säga att det påverkar mig negativt, utan mer att jag blir sugen på att lära mig

göra saker”

18

Diskussion

Metoddiskussion Syftet med studien var att utforska och beskriva hur unga fysioterapeutstudenter upplever att

Instagram påverkar deras kroppsuppfattning. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats

med intervjustudie som design eftersom studien syftar till att nå kunskap från informantens

synvinkel och utifrån den uppfatta, föreställa sig och sätta sig in i dennes livsvärld (Rosberg,

2017). Informanterna rekryterades genom ett bekvämlighetsurval vilket författarna ansåg var

den bästa metoden för att rekrytera personer som var inom inklusionskriterierna eftersom

författarna hade tidsbrist och dessa personer vara tillgängliga och nära till hands.

Samtliga informanter var även fysioterapeutstudenter på Luleå Tekniska universitet vilket

gjorde att författarna bakom studien var bekanta med majoriteten av informanterna. Detta kan

ha bidragit till djupare eller mer ytliga diskussioner beroende på hur bekväm informanten

kände sig och det var olika från person till person. Vissa kändes mer bekväma och hade tänkt

på ämnet före intervjun medan andra inte tänkt så mycket innan och var svårare att komma in

på djupet. Ett informationsbrev bifogades i rekryteringsansökan, vilket kan ha skapat tankar

och reflektioner hos informanterna innan intervjun startade. Resultatet av detta kan ha varit att

de var förberedda på vad de var villiga att diskutera, och vad de inte ville diskutera. Detta gav

dock också möjlighet för dem att känna själva om de var villiga att diskutera ett sådant

känsligt ämne som ens egen kroppsuppfattning är.

Till intervjuerna skapades en semistrukturerad guide för att få en så öppen interaktion som

möjligt. Guiden bestod av tre stora frågor med underfrågor som förslag. Denna bifogades som

bilaga för läsaren för att öka förståelsen och insikten i intervjuns frågor. Författarna anser att

detta var en bra metod eftersom varje intervju blev unik och skapades efter informantens svar

och reflektioner. På grund av yttre faktorer genomfördes ingen pilotstudie, vilket gjorde att

författarna inte fick chansen att öva innan första intervjun och kan därför resulterat i att dessa

inte blev lika bra. Detta var dock något som författarna var medvetna om och var därför extra

lyhörda som observatörer för att hjälpa intervjuaren. Intervjuerna hade ingen tidsram för hur

lång eller kort den skulle vara vilket inte skapade någon stress för informanterna och på så vis

skapa en möjlighet för djupare reflektion.

19

Samtliga intervjuer skedde via den digitala mötesplatsen Zoom med ljud och bild. Att trots

det digitala mötet kunde se informanten bidrog till att eventuella kroppsspråk kunde uppfattas.

Informanten kunde även se författarna vilket kan ha bidragit till en trygghet. Eftersom

informanten kunde välja själv var den befann sig vid intervjun kunde personen välja att sitta i

en trygg miljö och på så vis våga öppna upp sig mer. Nackdelarna med att ha en digital

intervju var kvalitén. I vissa fall krånglade internet, vilket gjorde att det inte alltid gick att

uppfatta varandra. Det uppstod även dröjsmål från det att en person började prata och gjorde

att den andra började att prata samtidigt. Författarna blev bättre på tekniken under

intervjuernas gång och därför minskade störningsmomenten allteftersom.

Informanterna till denna studie var alla fysioterapeutstudenter och hade därmed en kunskap

om ämnet kroppsuppfattning. Detta kan ha resulterats i tidigare egna reflektioner vilket kan ha

bidragit till en djupare reflektion hos vissa. Den tidigare kunskapen kan ha bidragit till en

inblick hur en person med störd kroppsuppfattning agerar och känner. Detta kunde påverkat

resultatet, då kunskapen om detta kunde hindra informanterna att svara precis vad de kände,

eftersom detta kanske är något man inte vill kännas vid.

Genom att exemplifiera dataanalysen med en tabell stärks trovärdigheten för denna studie

eftersom läsaren får en möjlighet att följa förloppet. Materialet i dataanalysen granskades och

analyserades av båda författarna var för sig innan de diskuterade tillsammans. Detta anses

vara en form av triangulering som kallas metodtriangulering och stärker trovärdigheten i

denna studie (Pilhammar & Nilsson, 2017). Handledaren kom sedan in som en tredje part och

granskade författarnas gemensamma analys. Koderna som skapades var manifesta vilket

innebär att de var textnära men för att koderna skulle bli begripliga krävdes viss grad av

tolkning. Om koderna inte varit manifesta hade det inneburit en större tolkningsgrad, vilket

ville undvikas eftersom materialet var tunt och då hade det ställts större krav på

trovärdigheten (Lundman & Graneheim, 2017). Genom att få opponeringar från utomstående

fysioterapistudenter gavs också en möjlighet för korsvalidering. Konkret innebar det feedback

från andra studenter genom seminarie för att förbättra och tydliggöra arbetet. Även

korsvalidering är en teknik för att stärka trovärdigheten i en kvalitativ studie (Rosner, 2017). I

resultatdelen beskrevs kategorierna noggrant och redovisades med citat från varje

underkategori vilket också stärker trovärdigheten i en kvalitativ studie.

20

Resultatdiskussion Ungdomar har nu för tiden lättare tillgång än tidigare till sociala medier eftersom de alltid har

med sin mobiltelefon (Brown & Bobkowski, 2011). Instagram anses dessutom vara den mest

populära plattformen hos unga vuxna (Stein, Krause & Ohler, 2019). Informanterna i denna

studie var ofta inne på Instagram och exponerades dagligen för dess bilder. Samtliga

fysioterapeutstudenter ansåg att deras kroppsuppfattning blev påverkad av Instagram på något

sätt. Analysen visade att Instagram påverkade både positivt och negativt men att

informanterna själv mest påverkades positivt i form av motivation till träning. Det som

påverkade negativt var framförallt bilder som förmedlade kroppsidealet. Många hade även en

förståelse för att andra kunde påverkas negativt.

Ingen av informanterna upplevde att de ändrade sitt beteende i form av att träna mer eller att

minska matintaget efter att de blivit exponerade av Instagrams bilder. Vissa av dem hade lärt

sig strategier hur de skulle undvika negativa tankar då de såg ett flöde som för stunden inte

gav dem motivation. Detta kunde vara att stänga av appen eller att avfölja influensers. Att lära

sig fungerande strategier för att undvika negativa känslor anser författarna vara av vikt,

eftersom negativa känslor kan ge omedveten stress och negativa tankar om kroppsidealet. Om

de negativa känslorna angående kroppen pågår för länge kan detta utvecklas till

följdsjukdomar, såsom ätstörningar (Bearman, Presnell & Martinez, 2006). Alla var dock ense

över att Instagram, i form av hälsosamma bilder, kunde vara en källa för motivation och

inspiration till träning.

Motivationen informanterna upplevde av Instagram styrks med en tidigare intervjustudie som

undersökte hur unga vuxna upplever sociala medier gällande träning och kost (Vaterlaus,

Patten, Roche & Young, 2015). I denna studie ansåg informanterna att motivationsfaktorer

kunde vara när andra lade upp före/efterbilder på deras framsteg, eller när de fick ta del av

nyttiga och goda recept (Vaterlaus, Patten, Roche & Young, 2015). Resultatet från denna

studie visade snarare på motivation till att finna inspirerande träningsövningar vilket liknar

resultatet från Fredriksson & Åhmans (2015) kvalitativa examensarbete. Deras studie

handlade om hur ungdomar påverkas av ett alltmer ökat flöde om träning och hälsa på sociala

medier, framkom det att deltagarna upplevde det hälsosamma flödet som positivt eftersom de

själva känt sig mer motiverade till träning (Fredriksson & Åhman, 2015). Resultatet i denna

21

studie uttryckte sig informanterna snarlikt och menade på att bilder på hälsosamma kroppar

gav motivationen till att få en mer energifylld och tålig kropp snarare än att bli smal.

Den tidigare ovannämnda kvalitativa studien av Vaterlaus, et.al (2015) visade även på negativ

påverkan som till viss del stödjer resultatet från denna studie. Deras studie menade på att

bilder på redan vältränade smala kvinnor som ansågs sig behöva gå ner i vikt, eller som

antydde att kroppsidealet var en lätt process, ansågs vara stötande (Vaterlaus, Patten, Roche &

Young, 2015). Informanterna i denna studie menade på att bilder som visar upp det smala

kroppsidealet gav negativ stress i kroppen och rörde upp känslor.

Sociala medier har blivit allt mer lättillgängligt och det har blivit enklare att kunna jämföra

sig själv med andra och med kroppsidealet. En studie kom fram till att användningen av

sociala medier kan resultera i hets att gå ner i vikt och att träna (Mabe, Forney & Keel, 2014).

Informanterna hade inte samma åsikt. De upplevde sig inte påverkade att gå ner i vikt eller att

träna. Då sociala medier är mer lättillgängliga kunde både författarna och informanterna

förstå varför vissa personer blir påverkade då man konstant blir påmind av utseende. Vid en

första diskussion diskussion om kroppen uttryckte många av informanterna att de inte

jämförde sina kroppar. Det framkom dock senare att så inte var fallet. Samtliga informanter

kunde vid vidare eftertanke erkänna att de jämförde sig med andra kroppar. Alla jämförde inte

utseende, utan de jämförde också funktion. Författarna tror att som blivande fysioterapeuter är

det lätt att vara “för” medveten på hur man ska tänka; man ska vara nöjd med sin kropp och

man ska träna. Därför tror författarna att just frågan om jämförelse var svår för många att

svara på.

I studien av Fredriksson & Åhman (2015) visades sociala medier ha en påverkan på

träningsvanor och sättet att se på träning. Deltagarna i studien berättade också att de ansåg att

det är lätt att jämföra sig med andra eftersom sociala medier är så lättillgängligt och att bilder

på ¨perfekta kroppar¨ kunde kännas mer stressigt än inspirerande. Pojkar i studien vittnar om

skeva kroppsuppfattningar som en följd av kroppsidealet sociala medier har givit (Fredriksson

& Åhman, 2015). Författarna tror att det är lätt att glömma av att allt som visas på Instagram

inte är verkligt. Idag finns det många redigeringsmöjligheter för att förändra sitt utseende.

Bilder kan vara välretuscherade, så att det inte syns att bildinnehavaren har justerat bilden

(Tiggemann, Anderberg & Brown, 2020).

22

I resultatet för denna studie fann författarna ingen negativ koppling till hur informanterna

påverkades av kompisars inlägg om träning. De fann dock en förståelse hos informanterna för

att andra kan uppleva träningsbilder som hetsigt, även om informanterna själva inte upplevde

detta. Förståelsen för andra styrks av Fredrikssons och Åhmans (2015) studie som visade på

en upplevelse av nedstämdhet när de såg sina vänner träna på sociala medier och att de

troligtvis inte tränat om det inte vore för medierna. Majoriteten av informanterna i denna

studie hade förståelse för att personerna på Instagram hade möjlighet att se ut på ett visst sätt.

De insåg att Instagramprofilerna kanske jobbade med att se ut på ett visst sätt, eller arbetade

som personliga tränare. Våra informanter var studenter och kunde därför acceptera att de var i

olika situationer och att tiden därför inte fanns till den mängd träningstimmar som krävdes för

att se ut som de på Instagram. Författarna anser att det är viktigt att ha denna förståelse,

eftersom bilder på Instagram ofta bara visar resultatet, och inte vad som krävdes för att nå dit.

Författarna känner också till, precis som informanterna, att många av de som jobbar med

Instagram har det som enda inkomstkälla, och därför fanns tiden till träning.

Samtliga informanter kopplade frågor om relationen till kroppen till kroppens fysik och

träning. Detta anser författarna kan bero på att fysioterapeuter är mycket inriktade till det

fysiska, i avseende om kroppen, och ibland glömmer ta hänsyn till det psykiska och sociala

(Strömbäck, 2014). Författarna anser att tankesättet hos dessa blivande fysioterapeuter är ett

riskfyllt beteende kliniskt. Om fokuset av patientens välbefinnande enbart tolkas som

kroppens fysiska mående går många bitar förlorade och patienten får en sämre delaktighet i

sin rehabilitering.

Kliniska implikationer Vi som författare anser att det är viktigt att beakta det biopsykosociala i sina möten med

patienter. För att inkorporera detta tankesätt anser vi att det är viktigt att man tidigt i sin

utbildning får information om detta. Kunskapsluckorna över att kroppen och psyket hör ihop

är ett faktum och borde implementeras mer och kunskapen borde uppdateras. I utbildningen

nämns det inte något om sociala mediers påverkan på människors kroppsuppfattning, och

sociala medier blir bara större och större. Detta kan möjligtvis bero på att ämnet inte är

speciellt utforskat ännu. Resultaten från denna studie samt resultat från tidigare studier utan

fysioterapeutisk inriktning visar på sociala mediers negativa påverkan vilket kan vara en

stressor i ett rehabiliteringssyfte. Bland våra informanter ansågs Instagram vara mer som en

23

motivationsfaktor än negativt, men majoriteten hade ändå varit med om, eller känt andra som

upplevt det som en stressor. Därför tänker författarna att sociala medier ska tas upp som en

potentiell stressor, eftersom det är en så stor del av vardagen i mångas liv.

Konklusion Instagram påverkar unga fysioterapeutstudenter både positivt och negativt. Det kan innefatta

alltifrån utseende till funktionell styrka. Att personer jämför sin kropp med andra är ett

faktum och en del upplever negativa känslor över sin kropp. Även om Instagram kan ge

mycket hets till ett ouppnåeligt kroppsideal så finns det även positiva sidor. Unga

fysioterapeutstudenter beskriver en motivation och inspiration till träning och en källa till att

finna nya roliga träningsövningar.

24

Referenslista Bearman, S. K., Presnell, K. & Martinez, E. (2006). The skinny on body dissatisfaction: A

longitudinal study of adolescent girls and boys. Journal of Adolescence. 35, 217–229.

Bordo, S. (2003). Unbearable weight: Feminism, western culture, and the body (10th

Anniversary ed.). London: University of California Press.

Brown, J. D. & Bobkowski, P. S. (2011). Older and newer media: Patterns of use and effects

on adolescents’ health and well-being. Journal of Research on Adolescence. 21, 95–113.

Clinton, D. & Norring, C. (red.) (2012). Ätstörningar: bakgrund och aktuella

behandlingsmetoder. 3. utg. Stockholm: Natur och kultur

Danielsson L., Carlsson J., Waern M., Papoulias I. & Petersson, E-L. (2014) Exercise or basic

body awareness therapy as add-on treatment for major depression: A controlled study.

Journal of Affective Disorders. ;168:98–106.

Denison, E. & Åsenlöf, P. (2012). Beteendemedicinska tillämpningar i sjukgymnastik. 1. uppl.

Lund: Studentlitteratur

Fredriksson, M. & Åhman, E. (2015) Ungdomars erfarenheter av det ökade flödet om träning

och hälsa i sociala medier och hur de påverkas av det. Examensarbete. Luleå: Luleå Tekniska

Universitet

Gyllensten, A. L. & Gard, G. (2008). ‘Om kroppsmedvetande och kroppsuppfattning‘.

Fysioterapi nr 10

Gyllensten, A. L., Skär, L., Miller M. & Gard G. (2010) ‘Embodied identity—A deeper

understanding of body awareness’, Physiotherapy Theory & Practice 26(7), pp. 439–446

Hoffmann, B., (2018) ‘Pro ana (1): eating disorder or a lifestyle?’, Trakia Journal of Sciences.

16(2) Pp. 106-113

25

Holland, G., & Tiggemann, M. (2016). A systematic review of the impact of the use of social

networking sites on body image and disordered eating outcomes. Body Image. 17, 100–110.

Holloway, I. and Galvin, K. (2017) Qualitative Research in Nursing and Healthcare. 4th

edition. Chichester, West Sussex, UK: Wiley-Blackwell.

Instagram. (2019) Tillgänglig:

https://www.facebook.com/help/instagram/424737657584573?helpref=hc_fnav (Accessed:

October 5, 2019)

Jong, S. T. and Drummond, M. J. N. (2016) ‘Exploring online fitness culture and young

females’. Leisure Studies. 35(6), p. 758.

Judkis, M. (2012) Instagram bans ‘Thinspiration,’ pro-eating disorder images. Washington

Post, 24 April (Accessed: October 6, 2019)

Lundman, B. & Granheim, H.U. (2017) Kapitel 11. Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund-

Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård.

Lund: Studentlitteratur

Mabe, A. G., Forney, K. J. and Keel, P. K. (2014) ‘Do you “like” my photo? Facebook use

maintains eating disorder risk’. International Journal of Eating Disorders. 47(5), pp. 516–

523.

Nationalencyklopedin ¹. ideal. Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ideal (Accessed: April 10, 2020)

Nationalencyklopedin ². kroppsuppfattning Tillgänglig:

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kroppsuppfattning (Accsessed: April 10,

2020)

Nyström, M (2017) Kapitel 9. Hermeneutik. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.)

Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur

26

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber

Physiowinnipeg.com (2018). Elite Sport Injury. Why Physiotherapy Improves Body Image.

Tillgänglig: https://physiowinnipeg.com/blog/health-wellness/why-physiotherapy-improves-

body-image/ (Accessed: April 10, 2020)

Pilhammar, E & Nilsson, S. M.(2017) Kapitel 4. Etnografi. I Höglund-Nielsen, B. &

Granskär, M. (red.) Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:

Studentlitteratur

Rosberg, S. (2017) Kapitel 7. Fenomenologi. I Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.)

Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur

Rosner, D.I. (2017) Kapitel 2. Aktionsforskning och fallstudier. I Höglund-Nielsen, B. &

Granskär, M. (red.) Tillämpad kvantitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund:

Studentlitteratur

Statens medieråd (2018) Sociala medier. Tillgänglig:

https://www.statensmedierad.se/larommedier/medierdaochnu/socialamediersuppkomstochroll

.379.html (Accessed: October 5, 2019)

Stein, J.-P., Krause, E. and Ohler, P. (2019) ‘Every (Insta)Gram counts? Applying cultivation

theory to explore the effects of Instagram on young users’ body image’, Psychology of

Popular Media Culture

Strömbäck, M. (2014). Skapa rum: Ung femininitet, kroppslighet och psykisk ohälsa -

genusmedveten och hälsofrämjande intervention. (Doktorsavhandling, Umeå centrum för

genusstudier, genusforskarskolan, Umeå) Tillgänglig: http://umu.diva-portal.org/ (Accessed:

May 12, 2020)

Sveriges Radio (2014) Vad är en #hashtag? Tillgänglig:

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=99&artikel=5800181 (Accessed: October

5, 2019)

27

Tiggemann, M., Anderberg, I. & Brown, Z. (2020) ‘Uploading your best self: Selfie editing

and body dissatisfaction’, Body Image, 33, pp. 175–182

Tiggemann, M., & Zaccardo, M. (2015). ‘Exercise to be fit, not skinny’: The effect of

fitspiration imagery on women's body image. Body Image 15, 61–67.

Vaterlaus, J. M., Patten, E. V., Roche, C., & Young, J. A. (2015). #Gettinghealthy: The

perceived influence of socialmedia on young adult health behaviors. Computers in Human

Behavior. 45, pp. 151–157.

Veldhuis, J., Alleva, JM., Bij de Vaate, AJD. (Nadia), Keijer, M. & Konijn, EA. (2020) ‘Me,

my selfie, and I: The relations between selfie behaviors, body image, self-objectification, and

self-esteem in young women’. Psychology of Popular Media 9(1), pp. 3–13.

Bilaga 1 - Informationsbrev

I dagens samhälle blir användandet av sociala medier bara mer och mer. Genom det ökande

användandet exponeras vi lättare än någonsin för bilder på kroppsidealet. Forskning har visat

att sociala medier påverkar vår syn på våra kroppar. Syftet med vår studie är att utforska hur

unga fysioterapeutstudenter upplever att Instagram påverkar deras kroppsuppfattning. Genom

detta hoppas vi att fysioterapeuter ska få en inblick i problemet och utifrån det kunna

identifiera orsaker och stressorer utifrån ett behandlingsperspektiv.

För att besvara studiens syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. För att vara

aktuell för intervjun ska personerna vara fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska

Universitet, vara mellan 18–25 år, och dagligt använda Instagram (inne minst en gång/dag).

Personen ska av etiska skäl inte ha eller har haft en ätstörning.

Det är frivilligt att delta i studien. Det går att avbryta sin medverkan utan att ange orsak fram

tills dess att intervjun är genomförd. Ämnet kan komma att väcka känslor och informerar

därför om att du som medverkar i studien kan vända dig till studenthälsan vid behov. All

insamlad data kommer samlas på lösenordsskyddad dator och endast granskas av författarna

och handledare. Datan kommer raderas efter avslutad studie.

Studien är en kandidatuppsats på universitetsnivå och resultatet kommer att finnas tillgänglig

via Luleå tekniska universitets hemsida; http://ltu.diva-

portal.org/smash/search.jsf?dswid=7214

Vid eventuella frågor, kontakta oss gärna!

Carolina Beckeman Ida Borg

[email protected] [email protected]

Handledare: Tommy Calner, Universitetslektor Fysioterapi

E-mail: [email protected]

Telefonnummer: 0920-49 38 64

S0090H Fysioterapi: Examensarbete, Luleå tekniska universitet

Bilaga 2: Samtyckesformulär Genom denna blankett efterfrågar jag ditt samtycke till behandling av personuppgifter samt

de uppgifter du lämnar vid intervjun. Intervjun kommer spelas in och sparas på författarnas

lösenordsskyddade datorer. Uppgifterna kommer endast att användas till detta

examensarbete inom fysioterapi och raderas vid avslutad rapport.

Härmed godkänner jag mitt deltagande i studien

Namnteckning:___________________________________________________________

Namnförtydligande:_______________________________________________________

Datum: _________________________________________________________________

Bilaga 3: Intervjuguide

Bakgrund

Ålder?

Kön?

Använder instagram dagligen?

Hur ser du på din kropp?

Berätta om din relation till din kropp?

Jämför du din kropp med andras?

På vilket sätt jämför du?

Upplever du att Instagram påverkar ditt sätt att se på dig själv och din kropp?

På vilket sätt? Utveckla.

Vad är det för konton/bilder som du känner påverkar dig?

På vilket sätt påverkar dessa bilder dig?

Vad får de dig att känna?

Får det dig att vilja ändra på din kropp?