Introduktion till politisk antropologi

Introduktion till politisk antropologi

18 november 2014

Vad är politisk antropologi?

• studiet av politiska system, processer och aktörer ( ledare, olika typer av organisationer, byråkratier, hövdingskap, politiska partier…)

• politisk organisation - Vem har makt att fatta beslut i en grupp? Hur upprätthålls ordning? Hur bestäms rättigheter till ett territorium?

• studiet av politik i ’icke industrialiserade samhällen’ (t.ex. i relation till släktskap och religion) och i ’moderna industriella samhällen’ (t.ex. relation mellan stat och lokalsamhälle)

• politik som sammankopplat med samhället, kultur m.m.

• ett brett perspektiv på politik, politik och makt

’…one of the main insights provided by political anthropologists was always that the ”political” cannot be so neatly separated, as the political sphere intersects with social and cultural patterns and practices. (Thomassen, 2008: 264)

“…anthropologists have been successful in pointing out that even in modern states a great deal of “politics” takes place via informal networks and institutions, underpinning or overlapping the more objectifiable ones that political scientists concentrate on. Here anthropology has undeniably provided a supplement to, and an enriching of, the wider social and political sciences’’ (Thomassen, 2008: 264)

olika perspektiv på politik

Aktörscentrerat

hur individer utformar strategier att främja sina

intressen

aktörskap

Individuella strategier

Systemcentrerat

hur olika samhällen är integrerade

strukturer

hur makt och myndighet cirkulerar i samhället

(Hylland Eriksen 1999: 170,180)

Etableringen av politisk antropologi

• 1940 talet i Storbritannien – del av en växande specialisering inom antropologi

Bakgrund: – fältarbete/deltagande

observation (Malinowski)

– fältstudier Afrika - det Brittiska kolonialväldet

– Brittisk socialantropologi

– strukturfunktionalism (Radcliffe-Brown)

African Political Systems (1940)

• Klassifikation av samhällen– territoriella enheter med eller utan en centralmakt (grupp A -primitive states (e.g. kungadömen, hövdingadömen) & grupp B- stateless societies)

• Hur upprätthölls ordning i samhällen utan en tydlig ledare? - identifierade alternativa politiska system grundade i sociala strukturer såsom släktskap och åldersgrupper (age sets)

• tydlig strukturfunktionalism, fokus på funktion och ordning

• taxonomier av olika politiska system

The Nuer (1940)

• Evans Pritchard, The Nuer: A description of the models of livelihood and political institutions of a Nilotic people (1940)

• exempel av ett ’statslöst’ samhälle, samhället integreras genom släktskap

• segmentär organisation, klaner/härstamningslinjer (segmentary lineage systems)

- individen är medlem av en partilinjär

härstamningslinje, flera härstamningslinjer utgör en underklan och flera underklaner en klan (= segmentering)

’When segment Z₁ fights Z₂, no other section is involved. When Y ₁ fights X₁ , Y₁ and Y₂ unite, and so do X₁ and X₂. When X₁ fights A, X ₁, X ₂ and, Y₁ and Y₂ all unite as B. When A raids the Dinka [a neighbouring people] A and B may unite.’ (Evans-Pritchard, 1940:143)

‘The lack of governmental organs among the Nuer, the absence of legal institutions, of developed leadership, and, generally of organized political life is remarkable. Their state is an acephalous kinship state and it is only by a study of the kinship system that it can be well understood how order is maintained and social relations over wide areas are established and kept up. The ordered anarchy in which they live accords well with their character, for it is impossible to live among Nuer and conceive of rulers ruling over them.’ (Evans- Pritchard, s. 38)

’Functional research strategies provided the basis for analysis of political processes in structures that previously were not thought to be political. They also provided points of departure for exploring political dimensions of practices and behaviors that seemed far removed from politics.’ (Kurtz 2001: 77)

Den historiska kontexten…

• det brittiska kolonial väldet

• finansiering och tillgång till fältet

• användning av antropologisk kunskap för koloniala intressen (tex. effektivisera det kolonial systemet)

• frågeställningar och teoretiska ramverk (intresse för politiska system, konservativ funktionalism/ status quo)

‘the basic reality which made pre-war social anthropology a feasible and effective enterprise was the power relationship between dominating (European) an dominated (non-European) cultures.’ (Asad 1973: 17) i Anthropology & the Colonial Encounter

’…anthropology is…rooted in an unequal power encounter between the West and Third World…an encounter in which colonialism is merely one historical moment’ (Asad, 1973: 16)

Exempel… E-P’s The Nuer (1940)

• indirect rule genom traditionella ledare – behov av att förstå politisk organisation

• Nuerna sågs som ett problem, svår kontrollerade, motstånd

• http://www.youtube.com/watch?v=8q9HyONL_10 (23:19- 42:00)

‘Sir Edward Evans-Pritchard: Strange Beliefs’

Strangers Abroad: Pioneers of Social Anthropology

1985, Bruce Dakowski och Andre Singer

50 år senare…

S. Hutchinson Nuer Dilemmas: Coping with Money, War and the State (1996)

• sociala och kulturella konsekvenser av väpnad konflikt tex. hårdnande etniska kategorier (Dinka/Nuer)

• nya perspektiv, genus och externa politiska processer

• kolonialmakten och nationalstaten

Max Gluckman (1911-1975)

• från Sydafrika, politisk medvetenhet (den koloniala situationen, politiskekonomi, segregation, diskriminering)

• studier av social förändring i urbana och rurala miljöer

• fokus på konflikt och den större politiska och ekonomiska kontexten (kolonialism och kapitalism)

• innovativa metoder (tex. social situations, situational analysis)

The Rhodes Livingstone Institute

(RLI) (1938)

The Manchester School

Gluckman’s the Bridge

Analysis of a Social Situation in Modern Zululand (1940) • sociala relationer i nutid vs. tidlös

abstraktion

• ett socialt system (Zulu och Européer)

• ekvilibrium som innehåller konflikter och motsättningar

förskjutning av perspektiv i studiet av politik under 50 -talet

strukturer

integrering

stabilitet

strukturfunktionalism

processer

konflikter

förändring

Processer och konflikter

• E.R. Leach - Political Systems in Highland Burma (1954)

cyklisk förändring av det politiska systemet

• E.R Leach – Pul Eliya: A village in Ceylon (1961)

släktskapspolitik och mark konflikter

• M. Gluckman – Custom and Conflict in Africa (1956), Order and Rebellion in Tribal Africa (1960)

konflikt och ekvilibrium

• V. Turner, Schism and Continuity in an African Society (1957)

’social dramas’, politiska dispyter och processer

Nya paradigmer

• från strukturteori till processteori – från studiet av sociala strukturer till

individer, konflikter och strategier

– political field

– aktörorienterad

– modeller för hur individer maximerar makt

– amerikanska antropologer

Barth - Political Leadership among Swat Pathans (1959)

Bailey - Stragems and Spoils (1969)

Swartz - Local-level Politics (1968)

Den historiska kontexten (60 & 70 talet)

• avkolonisering

• framväxt av postkoloniala stater

• förändringar i omvärlden, Vietnam kriget, 68- rörelsen

• nya frågeställningar, behov av nya perspektiv i politisk antropologi

…efter 1970 talet mindre enhetligt

‘ By about 1970 all the richness and complexity of actually existing politics had been reduced by anthropologists to the micro-study of instrumental behavior…. Political anthropology so conceived was the sub discipline that died of boredom’ – Jonathan Spencer, Post colonialism and the Political Imagination (1996)

en mer ’politisk’ analys

• marxistiska perspektiv – analys av europeisk & kapitalistisk dominans, politisk ekonomi

• feministiska perspektiv

• ojämlikhet och maktlöshet

• makt och motstånd

Nya teman

• Globalisering

• Etnicitet och identitetspolitik

• Nationalism

• Den ’moderna’ staten

• Demokrati

• Medborgarskap

• Byråkrati

• Internationella organisationer

• Utveckling – utvecklingsantropologi

Power in a globalized world is both more diffuse and more locally concentrated as decision making simultaneously shifts upward from states to multinational corporations and the World Bank and downward to community level nongovernmental groups and ethnic organizations. (Lewellen 2003: 13-14)

Anthropology’s definition of politics and its political content has almost invariably been so broad that politics may be found everywhere, underlying almost all the discipline’s concerns. (Vincent 2002:1)

tillbaka till politik?

• tillbaka till ett intresse för politik men med nya insikter

• ’Postkolonial politik’ Spencer (1997)

• demokrati, val och politiska partier

Anthropology’s extremely successful efforts to expand the category of “the political” has left anthropologists with a reticence when it comes to the definition of the political itself. The political is left intentionally open-ended so as to enable critical engagement with an increasing range of topics, but this often entails an abandonment of the political as an ethnographic category. (Candea 2011: 309)