-
LÄRARPROGRAMMET
IKT, vad är det?
En studie baserad på pedagogers uppfattningar om digitala
verktyg i förskolan
Frida Andersson
Examensarbete 15 hp
Grundläggande nivå
Vårterminen 2014
Handledare: Marina Wernholm
Examinator: Anne-Mari Folkesson
Institutionen för
utbildningsvetenskap
-
Linnéuniversitetet
Institutionen för utbildningsvetenskap
Arbetets art: Examensarbete, 15 hp
Lärarprogrammet
Titel: IKT, vad är det? En studie baserad på pedagogers
uppfattningar om digitala verktyg i förskolan
Författare: Frida Andersson
Handledare: Marina Wernholm
ABSTRAKT Studien handlar om pedagogers uppfattningar och
ställningstagande kring begreppet IKT
med inrikting på digitala verktyg. Studiens syfte är att ta reda
på vilka faktorer som
påverkar pedagogers uppfattningar om och ställningstaganden
kring IKT samt vilken
betydelse dessa får för hur digitala verktyg används i
förskolan. I studien användes
metoden kvalitativ intervju och kvantitativ insamling av data.
Det gjordes intervjuer med
pedagoger i två förskolor och pedagogerna fick uppskatta sin
kompetens och kunskap av
digitala verktyg. I resultatet visade det sig att pedagoger inte
hade så mycket kunskaper
om digitala verktyg men att de fann digitala verktyg som ett bra
komplemtent i
verksamheten. Pedagogerna använder digitala verktyg till att
dokumentera med hjälp av
ipad. Det visade sig även att pedagogerna intar olika roller i
användandet av digitala
verktyg.
Nyckelord: IKT, digitala verktyg, pedagog, normer
-
INNEHÅLL
1 INLEDNING
.............................................................................................................
1
2 SYFTE
.......................................................................................................................
2
2.1 Frågeställningar
....................................................................................................
2
3
BAKGRUND.............................................................................................................
3
3.1 Definition av IKT
.................................................................................................
3
3.1.1 IKT
historia................................................................................................
3
3.1.2 IKT i förskolan
..........................................................................................
3
3.1.3 Datorn och ipad
.........................................................................................
4
3.2 Dokumentation med hjälp av ipad
........................................................................
5
3.3 Pedagogens uppfattningar om IKT
.......................................................................
5
3.3.1 Den betydelsefulla pedagogen
...................................................................
6
4 TEORETISKT RAMVERK
......................................................................................
7
4.1 Normer
..................................................................................................................
7
4.2 Datorn som ovän och datorn som vän
..................................................................
7
5 METOD
.....................................................................................................................
8
5.1 Urval
.....................................................................................................................
8
5.2 Kvalitativ intervju
.................................................................................................
8
5.3 Kvantitativa data
...................................................................................................
8
5.4 Forskningsetiska principer
....................................................................................
9
5.5 Genomförande
......................................................................................................
9
5.6 Analys av data
......................................................................................................
9
5.7 Validitet och reliabilitet
......................................................................................
10
5.8 Metoddiskussion
.................................................................................................
10
6 RESULTAT
.............................................................................................................
12
6.1 Pedagogernas uppfattningar om IKT
..................................................................
12
6.1.1 Digitala verktyg som ovän
.......................................................................
12
6.1.2 Digitala verktyg som vän
.........................................................................
13
6.1.3 Sammanfattning
.......................................................................................
14
6.2 Förskolors arbete med IKT
.................................................................................
15
6.2.1 Digitala verktyg som ovän
.......................................................................
15
6.2.2 Digitala verktyg som vän
.........................................................................
16
6.2.3 Sammanfattning
.......................................................................................
16
6.3 Pedagogens
roll...................................................................................................
16
6.3.1 Digitala verktyg som ovän
.......................................................................
16
-
6.3.2 Digitala verktyg som vän
.........................................................................
17
6.3.3 Sammanfattning
.......................................................................................
17
7 DISKUSSION
.........................................................................................................
18
7.1 Pedagogens uppfattningar om IKT
.....................................................................
18
7.1.1 Digitala verktyg som ovän
.......................................................................
18
7.1.2 Digitala verktyg som vän
.........................................................................
19
7.2 Hur förskolorna jobbar med IKT
........................................................................
20
7.2.1 Digitala verktyg som ovän
.......................................................................
20
7.2.2 Digitala verktyg som vän
.........................................................................
21
7.3 Pedagogens
roll...................................................................................................
22
7.3.1 Digitala verktyg som ovän
.......................................................................
22
7.3.2 Digitala verktyg som vän
.........................................................................
22
7.4 Pedagogiska implikationer
.................................................................................
23
7.5 Förslag till fortsatt forskning
..............................................................................
24
8 REFERENSLISTA
..................................................................................................
25
BILAGA
-
1
1 INLEDNING Informations- och kommunikationsteknik tar en större
plats och har avspeglat sig i
läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010). I läroplanen för
förskolan (Lpfö, 98 rev
2010) står det bland annat att förskolan ska sträva efter att
varje barn utvecklar sin
förmåga att urskilja teknik i vardagen, utforska hur enkel
teknik fungerar samt
utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp
av olika tekniker,
material och redskap (Lpfö, 98 rev 2010 s.10).
Det står även att förskollärare ska ansvara för att barnen
stimuleras och utmanas i sitt
intresse för naturvetenskap och teknik (Lpfö 98 rev 2010
s.11).
Idag använder sig människor alltmer av digitala verktyg och det
är en del av många
människors vardagsliv runt om i världen. Hur ser då pedagoger på
sin uppgift att
arbeta med IKT i förskolan? Under min förskollärarutbildning har
det dykt upp
funderingar och tankar över hur förskolorna använder sig av
informations- och
kommunikationsteknik i verksamheten med fokus på digitala
verktyg som dator och
iPad. På mina verksamhetsförlagda utbildningar har jag märkt att
pedagoger inte har
haft intresse för digitala verktyg. Jag fick vetskap om att
förskolor i kommunen jag
bor i har fått ipad, därför vill jag undersöka pedagogers syn på
IKT och hur förskolor
jobbar med digitala verktyg. Jag vill belysa varför de gör det
och vad de anser om sin
roll som ledare i IKT- sammanhang.
-
2
2 SYFTE Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka
faktorer som påverkar pedagogers
uppfattningar om och ställningstaganden kring IKT samt vilken
betydelse dessa får
för hur digitala verktyg används i förskolan.
2.1 Frågeställningar
Vad har pedagogen för uppfattningar om IKT?
Hur använder pedagogen IKT och varför?
Vad har pedagogen för roll i IKT-sammanhang?
-
3
3 BAKGRUND I bakgrunden kommer det att skrivas om definitionen
av IKT, IKT historia, IKT i
förskolan, datorn och ipad, dokumentation med hjälp av ipad,
pedagogens
uppfattningar om IKT och den betydelsefulla pedagogen.
3.1 Definition av IKT
IKT är förkortningen på information och kommunikationsteknik
(Axell, 2013). I
arbetet kommer förkortningen IKT att skrivas fram. Buskqvist och
Molin (2011)
menar att IKT inte bara är ett kunskapsområde utan också ett
pedagogiskt verktyg
som underlättar och skapar nya möjligheter för människor att
komma närmare
forskningens praktik. De menar att man lär sig IKT genom att
praktisera det, öva.
Det saknas fakta och forskning om IKT för att lärare ska få
kunskap om IKT, det
finns ett stort intresse av användandet av IKT men ingen
forskning som kan styrka
varför förskolor ska jobba med det (a.a.). Axell (2013) hävdar
att de lärare som
jobbar med digitala verktyg ska få en aktuell utbildning inom
området som ska vara
anpassat efter hur samhället ser ut idag och vilka förväntningar
som samhället har på
förskolan.
3.1.1 IKT historia Medierådet (2012/13) påpekar att det som
kallas nya medier inte är så nytt. Redan på
slutet av 1960-talet lanserades internet för första gången
vilket är mer än 40 år sedan.
När Medierådet (2012/13) genomförde en undersökning gällande
barns användande
av internet, upptäcktes att användandet tredubblats bland två
till tre åringarna samt
fem till åtta åringarna jämfört med året 2010 (a.a.). Här i
Sverige gick startskottet för
användandet av de nya medierna 1994, då politiker talade om den
nya
informationstekniken (Karlsohn, 2009). På flera förskolor sker
det satsningar på att
införa och utveckla IKT i förskolor och skolor. En av
anledningarna till att det sker
en så stor satsning kan ha att göra med att vi går ifrån
industrisamhället in i
informationssamhället (Almqvist, 2002). Informationssamhälle
kännetecknas av att
det finns stora mängder information som är lätt att komma åt
(Carlgren och Marton,
2004). Lundgren (2011) skriver att de reviderade styrdokumenten
för förskolan har
inneburit att olika reformer tillkommit som erbjudit lärare att
gå fortbildning för att
få kunskaper om hur de kan arbeta med IKT i verksamheten
(a.a.).
3.1.2 IKT i förskolan Alexandersson, Linderoth och Lindö (2001)
skriver om LärIT, denna studie
redovisar hur IKT introduceras i barns liv i förskolan. Det
visade sig att barns
samspel blir mer lustfullt då barnen fick en mer fördjupad
relation mellan sig (a.a.).
Stephen och Plowman (2003) hävdar att IKT har en motiverande
effekt hos barnen.
Alexandersson m.fl (2001) kom även fram till att barns möten med
IKT kan vara till hjälp för deras lärande. Dock finns inga
entydliga svar eller positiva effekter på vad
datorstöd i verksamheten kan ge barnen, men IKT kan öka
variationen i
verksamheten och göra det mer lättillgängligt för barn och
pedagoger (a.a.). Levin
(2010) påpekar att lärare ska konfrontera barns användande av
digitala verktyg och
-
4
försöka hitta motivationen bortom digitala verktyg eftersom barn
sitter mer med
digitala verktyg och glömmer bort verkligheten (a.a.). Axell
(2013) menar att barn
ska få möjlighet att komma i kontakt med digitala verktyg i
tidig ålder på förskolan,
för att bygga upp barnens nyfikenhet och upptäckarglädje kring
digitala verktyg
(a.a.).
Det finns tre motiv till IKT utvecklingen. Den första är
inlärningsaspekten som
handlar om variation i arbetssättet samt relationen mellan barn
och pedagog på
förskolan. Den andra aspekten är arbetslivsaspekten som handlar
om att barn ska bli
förberedda på vad som komma skall i arbetslivet. Den tredje
aspekten är
demokratiaspekten det handlar om att alla barn i förskolan ska
få möjlighet att
använda den nya tekniken och lära sig använda den
(Alexandersson, Linderoth &
Lindö, 2001; Axell, 2013; Brodin & Lindstrand, 2003). Barn
som får ta del av
digitala verktyg i tidig ålder och får intresse för det får ett
bättre självförtroende när
det gäller användandet av digitala verktyg (Axell, 2013).
Jedeskog (1993) skriver att det finns en förskoletradition som
sitter i väggarna och
som har en avgörande betydelse för verksamheten. Traditioner ger
stabilitet i
tillvaron samtidigt som den begränsar möjligheten till
förnyelser och nytänkande.
Axell (2013) menar att man i förskolorna behöver ha en
förståelse för relationerna
mellan individ-teknik-samhälle och miljö för att inte tekniken i
förskolorna ska falla
bort.
3.1.3 Datorn och ipad Edutainmentprogram är spel som kan finnas
på datorn eller i en ipad som handlar om
att uppmuntra barn till att lära sig nya saker inom olika
områden beroende på vad för
spel som finns, alltså kan spel ses som ett läromedel
(Alexandersson, Linderoth &
Lindö, 2001; Säljö & Linderoth, 2002). Däremot så fann
Plowman och Stephen
(2005) att när barn spelar spel, sker inte alltid ett lärande
hos dem. Alexandersson,
Linderoth och Lindö (2001) fann olika aspekter av dataspel som
gynnar barn.
Aspekterna är barn utforskar program, kontrollerar program,
leker med program,
skapar och upplever med program. Med dessa fem aspekter får barn
olika kunskaper
och upplevelser inom socialkompetens, självkänsla av att ha
klara någon uppgift,
bygga och konstruera samt får upplevelser av berättelser, sånger
och bilder (a.a.).
Ljung- Djärf (2004) påvisade att det har blivit vanligt med
datoranvändning ute i
förskolor. Datorn kan användas i en meningskapande praktik.
Ljung- Djärf menar att
meningskapandet kan ses utifrån två aspekter som barn erbjuds.
Den första är hur
pedagogerna förhåller sig till datorn och den andra aspekten är
hur pedagoger
använder datorn i praktiken. På de förskolor där pedagoger inte
har någon datorvana
eller är motiverade att använda datorer, uppmuntras inte heller
barnen att använda
datorn och deras möjligheter till kunskap och utveckling av
datorkompetens
utvecklas inte och deras meningsskapande blir begränsat.
Nir- Gal och Klein (2004) skriver att barn som blev ledda av
pedagoger i datoraktiviteter, utvecklade sin kognitiva förmåga så
som abstrakt tänkande,
planeringsförmåga och bättre ordförråd. De barn som inte blev
ledda av pedagoger i
datoraktiviteter utvecklade inte dessa förmågor i samma
utsträckning (a.a.).
Klerfelt (2007) menar att datorer har blivit ett verktyg i barns
vardag och därför har
datorn börjat få en plats i förskolan och pedagoger har börjat
visa intresse för barns
-
5
mediakultur, här blir det att införa den nya kulturen och
sammanföra den med
förskolans praktik. Pedagoger i förskolan ska ge barn möjlighet
att bidra till
skapande och utvecklandet av sin kultur och lyfter även upp
frågan om pedagogers
oro att kunna balansera förskolans traditionella verksamheter
och förståelsen för
barns mediekultur (a.a.). Medan Jedeskog (1993) tidigt påpekade
att datorn skulle ses
som ett komplement till den traditionella
förskoleverksamheten.
Niemi (2013) menar att iPad är ett användbart verktyg som både
pedagoger och barn
kan arbeta med. Att använda iPad i verksamheten menar Niemi,
bjuder in till
samspel och samarbete genom att sitta tillsammans runt iPaden
och arbeta.
Gällhagen och Wahlström (2013) skriver om olika appar, en app är
en förkortning av
application som betyder programvara, som förskolor kan använda
sig utav vid olika
temainriktade aktiviteter. Med hjälp av apparna kan barnen få en
bredare förståelse
för just det tema förskolan jobbar med för tillfälligt.
Gällhagen och Wahlström
(2013) menar att pedagogen själv ska pröva och testa innan
barnen får ta del av
ipaden. Låta barnen vara med och att som pedagog ställa sig
frågan vad kan jag göra
tillsammans med barnen med denna appen? För en bra app sätter en
pedagogs tankar
i rörelser (a.a.).
3.2 Dokumentation med hjälp av ipad
Monica Niemi (2013) skriver om ipadens möjligheter med att
dokumentera barn och
verksamheten genom att hitta rätt appar att jobba med för att
kunna föra
dokumentationer. I boken ger Niemi (a.a.) inspiration om hur
pedagoger kan använda
och jobba med olika dokumentationsappar som finns tillgängliga.
Niemi (a.a.) menar
att ipad är ett verktyg som förenklar barns och pedagogers
arbetssätt med att
dokumentera verksamheten.
3.3 Pedagogens uppfattningar om IKT
Det är pedagogers värderingar om IKT och vad för strategier
pedagogen har för
användandet av IKT som styr pedagogens användning av IKT. För
att kunna ändra
och se vad för attityd och värderingar pedagogen har menar Bie
(2009) att pedagoger
ska göra reflektioner över sig själva i olika situationer i
förskoleverksamheten för att
kunna se och förstå hur pedagogen själv tänker och har för
attityd, detta kan hjälpa
pedagogen att ändra sin attityd och värderingar i
förskoleverksamheten. Axell (2013)
menar att pedagoger ska bli erbjudna att gå på fortbildning i
teknik eftersom de
kunskaper pedagogerna har av IKT påverkar barnen till vilken
attityd och kunskap de
får av IKT.
Axell (2013) och Löfström (2012) menar att pedagoger har olika
syn på vad som
ingår i begreppet teknik. Det blir ofta en förvirring rörande
förhållandet mellan
teknik och naturvetenskap då det blir svårt att skilja de båda
ämnesområdena från
varandra. Axell (2013) menar att om inte förskolans personal vet
vad teknik är finns
en risk att barns lärande i området teknik försämras.
Författaren menar att det i
förskolans läroplan finns många skrivningar som belyser vikten
av användandet av
IKT i förskolan. Forsling (2011) menar att digitala verktyg
oftast väljs bort i
förskoleverksamheter eftersom pedagogerna inte har den
kompetensen eller intresset
-
6
för digitala verktyg som behövs, detta kan resultera i att barn
inte får motivation och
kompetens att använda sig av digitala verktyg.
Löfström (2012) fann att vissa lärare betraktar IKT som något
positivt och vill
introducera IKT tidigt i barns användande av teknik medan andra
betraktar IKT som
något negativt som inte får dominera i verksamheten(a.a.). Många
pedagoger finner
IKT som ett bra komplement att använda i verksamheten och många
barn tycker att
det är intressant att arbeta med IKT. Det är pedagogens
intresse, kunskap och
utbildning som påverkar användandet av IKT i förskolans
verksamhet (Hallberg,
2012;Högenberg & Körner, 2008; Ternström, 2010).
Forsling (2011) menar att de pedagoger som jobbar med IKT har
stor kompetens
inom området, medvetenhet och tydliga mål för arbetet med
digitala verktyg.
Elsaadani (2013) menar att barn och pedagoger som har mycket
erfarenhet av IKT
har positivare tankar om IKT (a.a.). Som pedagog är det centralt
att se och tro på den
interaktiva lärandemiljöns möjligheter detta gynnar lärarens
kompetens inom digitala
verktyg, som i sin tur gynnar barn att utveckla sin kompetens
inom digitala verktyg
(Forsling, 2011). Axell (2013) fann att pedagoger ser barns
lärande i teknik som en
linjär process, fast det inte är så barn lär sig eller hur ett
skapande går till. Det som
pedagoger ska fokusera på enligt Axell (2013) är processen,
system och generisk
kunskap. Det som är pedagogens uppgift är att hjälpa barnen att
utveckla sin
kompetens inom digitala verktyg för att kunna uttrycka och
beskriva sina
tankegångar (a.a.).
Högenberg och Körner (2008) fann i sin studie att lärare såg ett
hinder av att använda
IKT, det var att det inte fanns tillräckligt med tid och
resurser att använda sig utav
IKT.
3.3.1 Den betydelsefulla pedagogen Den planering som pedagogen
gör i sin verksamhet kommer att påverkas av vilken
syn pedagogen har på barn, lärande samt på kunskap. Det är
pedagogens uppgift att
skapa och planera tillfällen i verksamheten som lockar och
stimulerar barn till
utveckling och lärande. Det är pedagogens ansvar att se till att
lärandet blir en
naturlig del av vardagen på förskolan, att fånga upp vad barn är
intresserade av och
som berör dem, tänder det barns nyfikenhet och då sker lärande
(Åberg, Lenz
Taguchi, 2005).
Emilsson (2008) menar att en pedagog både har en stark och en
svag lärarkontroll.
Det handlar om hur pedagogen uppfattar, bemöter och förhåller
sig till barn. När
pedagogen går in och antar den starka kontrollen är pedagogen
den som planerar
verksamheten efter sina egna perspektiv. När pedagogen har den
svaga
lärarkontrollen planerar pedagogen tillsammans med barngruppen
och låter dem vara
delaktiga. När den svaga lärarkontrollen finns, kan barnen vara
med på sina villkor
vilket gör att barnen känner delaktighet i sammanhanget (a.a.).
Detta kan jämföras
med det Thornberg (2011) skriver, han kallar dessa för den
autoritära (stark
lärarkontroll) och den demokratiska (svag lärarkontroll).
Dessutom skriver
Thornberg (a.a.) om låt gå ledaren som låter allt ansvar vara på
gruppmedlemmarna
och läraren deltar inte själv i gruppaktiviteter.
-
7
4 TEORETISKT RAMVERK Här kommer det att redovisas om vad denna
studie har för teoretiska ramverk.
4.1 Normer
Normvetenskap handlar om att förstå vad som är drivkraften bakom
människors
handlande. Norm som begrepp kan ses utifrån den förmedlade
länken mellan det som
verkligen är och det som är önskvärt. Normen kan handla om att
det är ett
ställningstaganden om hur vi bör handla i olika situationer som
uppstår i vår vardag
(Hyden, 2002).
Elmeroth (2012) skriver om modellen isberget. På isberget finns
det olika nivåer, det
är den synliga delen och den delen som inte syns. På toppen av
isberget (synliga
delen) är talet om någonting eller någon, det som inte syns är
bland annat värderingar
och normer som spelar en roll om hur man som pedagog kan
samspela och förhålla
sig tillsammans med barnen. Dolk (2013) menar att normer och
makt hör ihop och de
båda faktorerna påverkar varandra som vi människor medvetet
eller omedvetet
anpassar våra viljor och tankesätt efter.
4.2 Datorn som ovän och datorn som vän
Lindahl och Folkesson (2012) har delat in datorn i två olika
kategorier som handlar
om datorn som ovän och datorn som vän. Senare i arbetet kommer
dessa begrepp att
kallas för digitala verktyg som ovän och digitala verktyg som
vän.
Lindahl och Folkesson (2012) fann i sin artikel olika normer som
styr användandet
av datorer i förskolan, dessa normer finns med i förskolans
läroplan (Lpfö 98 rev
2010). Barnet som medborgare innebär att barnet är en del av
samhället, det
kompetenta barnet handlar om att se barnets kunskaper och
kompetenser. Det
självständiga barnet handlar om att pedagogen ser barnet som
självständigt, en egen
person. Det aktiva barnet är aktiv i olika processer, ställer
frågor och är nyfiken. Det
deltagande barnet är de barn som deltar i olika aktiviteter och
visar intresse för det
på olika sätt (Lindahl & Folkesson, 2012).
I datorn som en ovän ses barnet som deltagande och självständig
vilket kan vara en
nackdel för barns användande av datorer i förskolan. Det kan
vara en nackdel att
barn får mycket hjälp eller inte någon hjälp alls av den vuxne
med att läsa och lösa
olika problem, det blir lärarens uppgift att hitta balansen
mellan barns självständighet
och guidningen i datoranvändandet. Får barn inte hjälp i
datoranvändandet kan
datorn bli en ovän för att de inte fått tillräckligt med
kunskaper (a.a.).
I kategorin datorn som vän förekommer det mest av tre utav
normerna mer än två
andra och de som förekommer mest är barnet som medborgare, det
kompetenta
barnet och det aktiva barnet. I datorn som vän utgår den vuxna
ifrån barnets
perspektiv och idéer (a.a.).
-
8
5 METOD I metoddelen kommer det att framföras om urval,
kvalitativ intervju, kvantitativ data
forskningsetiska principer, genomförande, analys av data,
validitet och reliabilitet
samt metoddiskussion.
5.1 Urval
I studien ingick två förskolor och nio pedagoger. Förskolorna
finns i södra Sverige.
Ett bekvämlighetsurval gjordes eftersom förskolorna nyligen köpt
in ipad. En variant
av bekvämlighetsurval gjordes även, det var en förskola med
samma förskolechef
som även de köpt in ipad, detta kallar Trost (2005) för
snöbollsmetoden. Trost
(2005) skriver att bekvämlighetsurval handlar om att man gör det
lätt för sig och så
att säga tar vad man har. I detta fall kände jag till personalen
på förskolan och kunde
fråga dem om de var intresserade av att delta. Den andra
förskolan valdes när jag
startat intervjuerna på den första och vid intervjuerna fick
veta att även den andra
förskolan köpt in ipad. Deltagare i studien är nio pedagoger,
två barnskötare och sju
förskollärare. Pedagogerna har jobbat mellan 2 och 30 år i
förskoleverksamheten.
5.2 Kvalitativ intervju
Syftet med studien var att ta reda på vilka faktorer som
påverkar pedagogers
uppfattningar om och ställningstagande kring IKT samt vilken
betydelse dessa får för
hur digitala verktyg används i förskolan, användes kvalitativ
intervju som metod av
insamlingen till dataunderlag i undersökningen. En kvalitativ
intervju har formen av
ett vanligt samtal där det ställs öppna frågor och den som blir
intervjuad berättar om
sina erfarenheter, tankar och åsikter kring ett fenomen (Trost,
2005). Kvalitativ data
är av visuella bilder och former av ord, antingen skrivna eller
talande (Denscombe,
2013). Lantz (2007) menar att kvalitativ analys är beskrivande,
det är en beskrivning
om det som intervjuaren ställer frågor om. Denscombe (2013)
menar att intervjuer
inte bara är konversationer mellan två parter som i detta fall
var intervjuare och den
som intervjuas utan också om kunskap och antagande om ett
specifikt ämne som
intervjun berör (a.a.). En kvalitativ intervju liknar ett
vanligt samtal men det finns ett
bestämt fokus i samtalet där intervjuaren bestämmer vart fokusen
ska hamna. I en
kvalitativ intervju är det öppna frågor som ska ställas
(Kihlström, 2008).
5.3 Kvantitativa data
I denna studie användes även kvantitativa data som har formen av
siffror
(Denscombe, 2013). Pedagogerna i studien fick uppskatta sina
kompetenser och
erfarenheter kring digitala verktyg i verksamheten, på en skala
mellan 1-10. Då 1 är
jag har inga kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg
och 10 är jag har
mycket goda kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg.
Varför det i
studien användes kvantitativ data var för att se vad pedagogerna
ansåg sig ha för kompetenser och erfarenheter kring digitala
verktyg.
-
9
5.4 Forskningsetiska principer
De etiska principerna ska fungera som vägledning i en studie som
personer gör. Det
finns fyra krav som ska tas tillvara på när det ska genomföras
en undersökning. Det
första kravet är informationskravet, den som ska forska ska
informera de som ska
ingå i undersökningen om vad undersökningens syfte är. Det andra
kravet är
samtyckeskravet, de som ingår i undersökningen får själva
bestämma om de vill
medverka i undersökningen. Det tredje kravet är
konfidentialitetskravet, det handlar
om att i studien ska det inte framgå vilka personer som medverka
i studien. Det
fjärde kravet är nyttjandekravet, att det som skrivs i
undersökningen kommer endast
att användas i undersökningen (Björkdahl Ordell, 2008).
Förskolorna blev
informerade om de forskningsetiska principerna som är
informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet
(Björkdahl Ordell,
2008). Innan intervjuerna informerade jag den enskilde personen
som kom in i
rummet där jag gjorde intervjuerna, om de forskningsetiska
principerna, så att alla
deltagare skulle få ta del av den informationen.
5.5 Genomförande
I studien blev två förskolor kontaktade på telefon och blev där
informerade om vad
studien skulle handla om och gick ut på. Förskolorna bjöd in
till intervjuer på de tider
som passade dem. Innan intervjuerna gjordes var förberedelserna
att läsa om
intervjuer och hur en lyckad intervju kan se ut och hur den som
ska intervjua ska
förhålla sig i samtalet med den som intervjuas.
Jag valde att intervjua en person i taget för att få ta del av
dennes tankar och åsikter
av IKT. Samtalen med intervjupersonerna spelades in via
ljudupptagning av en
mobiltelefon. Mobiltelefonen lades under ett papper så att
intervjupersonen och
intervjuaren inte skulle titta på mobiltelefonen och inte skulle
bli distraherad av
mobiltelefonen under intervjun. Efter det började intervjun med
att det ställdes frågor
till pedagogen om dennes erfarenheter, barnsyn och om de har
sett några
förändringar gällande pedagogiska verktyg.
När pedagogerna svarat på frågorna gick intervjun över till
studiens syfte och
frågeställningar. Inför varje ny frågeställning informerades
pedagogerna att nu
kommer frågorna handla om pedagogers tankar kring IKT, hur
förskolor jobbar med
IKT samt vad är pedagogens roll i användandet av IKT. På en
fråga skulle
intervjupersonerna uppskatta på en skala mellan ett och tio, hur
mycket kunskaper
och erfarenheter de anser sig ha av IKT i förskoleverksamheten.
Detta fylldes i på ett
papper som var numrerade ett till tio.
5.6 Analys av data
I undersökningen gjordes nio intervjuer med pedagoger på två
förskolor.
Sammanlagt varade alla intervjuer i 127 minuter och det som var
mest användbart
uppskattas kring 77 minuter. Alla intervjuer lyssnades på och
transkriberades. Jag lyssnade efter vad som var mest relevant till
min undersökning och som hörde ihop
med syftet och frågeställningarna. Sedan valdes det att klippa
ut de skrivna svaren
för att de skulle kunna sorteras efter de aktuella
frågeställningarna. Efter sorteringen
kunde jag se resultat.
-
10
I den kvantitativa data fick pedagogerna svara på vad de ansåg
sig ha för
kompetenser och erfarenheter kring digitala verktyg. Deras svar
fylldes i på ett
papper som var numrerade ett till tio.
5.7 Validitet och reliabilitet
Validitet handlar om att studera det man har för avsikt att
studera. För att nå en hög
validitet behöver man kontrollera och har en kritisk syn på sitt
material. Validitet
menas med att empirin som samlas in och att metoden som används
i studien är
riktiga, alltså om de är trovärdiga och pålitliga (Denscomde,
2013). I denna studie
handlar det om intervjufrågorna, dessa är diskuterade och det
har även gjorts
förändringar.
Reliabilitet handlar om pålitlighet, att man kan lita på
resultatet som man får fram
(Denscomde, 2013). Vid en intervju är det enligt Trost (2005)
viktigt att man utgår
från samma frågor. En faktor som påverkar reliabiliteten är om
man spelar in
intervjun. Man får med allt som sagts och kan lyssna på det
igen.
5.8 Metoddiskussion
I undersökningen gjordes det kvalitativa intervjuer med nio
pedagoger fördelade på
två förskolor, jag var tacksam över att det var så många
pedagoger som vile ställa
upp. Det gjordes även en mindre insamling av kvantitativ
data.
Tidigt i intervjun märktes det att många inte förstod begreppet
IKT, vilket ledde till
att istället för att använda begreppet IKT sades det istället
digitala verktyg, detta
verkade vara mer bekant för pedagogerna. I studien användes det
kvalitativa
intervjuer för få svar på frågeställningarna och jag kände att
det var bra att använda
intervjuer med öppna frågor.
I intervjun kunde jag och den intervjuade, föra diskussioner
gällande IKT och den
intervjuade kunde ställa frågor om det var något som var oklart
med frågan som jag
ställde till dem. I intervjun intervjuades en person i taget
eftersom jag ville höra den
enskildes uppfattningar och ställningstagande om IKT. Detta
kände jag var ett bra
sätt men jag kunde ha intervjuat i grupp med de personer som
jobbar tillsammans i
ett arbetslag, för att se hur det arbetslaget tänker om IKT i
verksamheten. Att göra
intervjuer med arbetslaget hade kunnat ge mig en bredare
förståelse av att kunna se
på digitala verktyg på olika sätt och att det kanske hade blivit
en diskussion mellan
arbetslaget då fler tankar hade kommit fram.
Lantz (2007) menar att innan intervjun ska intervjuaren göra upp
en plan på hur
intervjun ska gå till, hur intervjuaren ska inleda intervjun,
ställa frågor i en logisk
ordning samt att sammanfatta intervjun för att visa
intervjupersonen hur intervjuaren
har uppfattat intervjupersonens svar och att visa att intervjun
börjar ta slut. Innan
intervjuerna gjordes det upp en plan med frågor som skulle
ställas till pedagogerna
(bilaga). Intervjun inleddes med en personlig fråga vilket
kändes bra för alla som
ingick i studien, dock var de några som fastnade i tankarna på
en fråga om deras
pedagogiska roll. I studien gjordes det inga sammanfattningar på
hur intervjuaren
uppfattade pedagogernas svar. Det ska finnas tillräckligt med
tid för intervjun både
för den som intervjua och den som ska bli intervjuad (Lantz,
2007). Detta är något
-
11
som jag anser fanns för pedagogerna. Däremot förekom det vid
några tillfällen att
det var sjuk personal och inga vikarier. Jag gjorde intervjuer
under min
verksamhetsförlagda utbildning, då gjordes intervjuerna när det
fanns tid att kunna
sitta ner och prata.
I studien gjordes ett skattningsschema där pedagogerna fick
uppskatta sin kunskap
och kompetens kring IKT. Detta ansåg jag vara intressant
eftersom många
uppskattade sin kunskap och kompetens.
-
12
6 RESULTAT Här kommer resultatet att redovisas av det som kom
fram under intervjuerna med
pedagogerna på förskolorna. Resultatet delas in efter
frågeställningarna i studien.
6.1 Pedagogernas uppfattningar om IKT
Av intervjuerna som gjordes framkom det att IKT och digitala
verktyg underlättar
arbetet i förskolan för pedagogerna. Det är ett hjälpmedel som
hjälper personal, barn,
föräldrar och chefer att se utvecklning i verksamheten och det
blir en tydlighet i vad
förskolorna gör i vardagen. Det som förskolorna främst använder
ipad till är att göra
dokumentationer.
Just med dokumentation och det har kommit så starkt i läroplanen
att vi ska
dokumentera och då är det jätte bra att använd sig utav det.
Det är då pedagogerna som använder iPad mest och pedagogerna
uppfattar att de är
allmännt dåliga på att använda IKT i verksamheten tillsammans
med barnen.
Jag är inte jättebekväm med det. Använder det inte tillsammans
med barnen. Inte
på ett pedagogiskt sätt gör jag inte det. Det har ju säkert med
mitt intresse med
att jag inte har satt mig in i det.
I en fråga fick pedagogerna uppskatta hur mycket kunskaper och
kompetenser de
anser sig ha av digitala vertyg. Mellansnittet ligger runt fem
och sex på en skala
mellan ett och tio. Pedagogerna uppskattade sin förmåga och det
var några som
ansåg att de låg högt på skalan.
6.1.1 Digitala verktyg som ovän Det som syns tydligt ifrån
intervjuerna är att pedagogerna säger att digitala verktyg
inte får ta över verksamheten. De menar att leken är en central
del i barns vistelse på
förskolan och att leken snabbt kan förstöras när pedagogen tar
upp ipaden för att
0
1
2
3
4
5
6
7
pedagogers kunskap och kompetens
pedagogers kunskap ochkompetens
-
13
dokumentera barnen i leken. Det är en pedagog som säger att hen
gärna använder
kameran när hen ska dokumentera en lek så att barnen inte ska
bli störda. Hen menar
att kameran är barnen mer vana vid än ipaden och att kameran är
mindre än ipaden.
Jag är rädd att det tar överhand, att intresset för böcker
försvinner att man inte
kan läsa en vanlig bok att det måste röra sig å ja. Att visa
filmer istället. Böcker
får inte försvinna å leken får inte försvinna för att de ska
trycka på den här. Så
det gäller att hitta en balansgång med.
Något som en del av pedagogerna pratade om i undersökningen var
att det tar lång
tid att få in datorn i verksamheten. Någon menade att det kan ha
att göra med i vilken
generation man är uppvuxen i och att det påverkar att föra in
arbetssättet med digitala
verktyg i förskoleverksamheten. De menar att det ska finnas ett
syfte med varför de
jobbar med datorn och iPaden. Vidare hävdar pedagogerna att det
är svårt att hitta
bra appar som är lärorika och roliga att använda för barnen. De
menar att de inte bara
kan ladda ner en app utan att veta vad syftet med att använda
appen är. Någon
pedagog pratar om att hen inte riktigt vet hur man kan utnyttja
ipaden fullt ut och vill
lära sig mer hur man kan använda ipaden i verksamheten.
Ja, att man skulle, det finns ju så mycket mer man kan använda
paddan till som
jag inte vet hur man utnyttja och så att man håller sig
uppdaterad och går någon
utbildning och så hade det varit bra. För det finns otaliga
appar som man kan
göra olika saker med, man kan göra filmer och allt möjligt. Å nu
är man bara
inne och petar i olika saker det finns ju så mycket mer som man
behöver
fördjupa sig i.
Det framkom att pedagogerna anser att barn inte får det sociala
när barnen sitter och
spelar på ipaden. En annan säger att det negativa med ipaden är
att barn blir
stillasittandes och blir matade av olika intryck ifrån digitala
verktyg. Det
framkommer även att många pedagoger anser att det inte behövs så
mycket digitala
verktyg i förskolan för att det har många barn hemma och då
behöver barnen inte det
i förskolan också, då det deltagande och självständiga barnet
inte kommer fram i
verksamheten.
ehm, jag vet ju att många barn gör det väldigt mycket hemma, så
jag tycker att
man inte behöver det jättemycket på förskolan.
Någon pedagog pratar om att de inte har så mycket fakta och
kunskaper på om
strålning som finns påverkar barnen negativt eftersom de då har
blivit utsatt för detta
i tidiga år.
6.1.2 Digitala verktyg som vän I intervjusvaren kommer det fram
att pedagogerna ser en stor potential att använda
digitala verktyg tillsammans med barnen men att förskolan inte
använder ipaden så
ofta som de hade velat göra. Då pedagogen pratar om att det
kompetenta barnet
kommer fram genom att barnen själva får söka och undersöka och
att pedagogen blir
den medforskande pedagogen i sammanhanget med användandet av
digitala verktyg.
Pedagogen menar att ipaden ger barnen utmaningar att man kan ha
en dialog och
kunna diskutera med barnen vad det är som händer i ipaden, det
aktiva barnet.
Genom att använda ipaden kan barnen få kunskaper och lärande om
språk och
matematik. Pedagogen ser att barn är intresserade av att använda
ipaden i
verksamheten.
-
14
Hade man varit flitig med den så hade det ju blivit oändliga med
möjligheter
tillsammans med barnen, det är just det här med kompetenta
barnet att söka,
finna själva att man blir medforskande och så.
En liten del av pedagogerna poängterade att ipaden lockar till
samarbete och bjuder
in till delaktighet och att barnen kommer på egna strategier på
hur de kan använda
och utnyttja ipaden. Någon pedagog påstår att barnen får
utveckla sin finmotorik av
att använda ipaden.
Några av pedagogerna pratade om att det är så som samhället ser
ut idag att det finns
en stor tillgång till digitala verktyg och att skolan senare
kräver att barn ska kunna
söka kunskap och att det då är en fördel att barn får använda
sig av digitala verktyg i
förskoleverksamheten, barnet som medborgare. Någon pedagog
poängterade att det
är hens uppgift att ge alla barn förutsättningar att använda
digitala verktyg eftersom
alla barn inte har dator eller en ipad hemma. Det gör hen för
att dessa barn också ska
få en möjlighet att utveckla den digitala kompetensen.
Jag ska ge dem barn som inte har de förutsättningarna hemma för
alla har ju inte
ens dator då brukar jag passa på när det är lite lugnt att det
barnet får sitta med
paddan. För att ska man hänga med i samhället måste man ge alla
barn samma
förutsättningar. För det krävs en medvetenhet till varför man
använder det å så.
Som i citatet ovanför pratar pedagogerna om att det krävs en
medvetenhet till varför
förskolan ska använda digitala verktyg i förskola och detta är
något som alla
pedagoger är rörande överens om men att de själva inte har ett
klart syfte till varför
de ska använda digitala verktyg. Några har sagt att det är för
att det står i läroplanen
att vi ska använda oss av olika tekniker i praktiken.
Pedagogerna anser att det är enkelt att använda ipaden. De kan
ta med den på en
utflykt och göra en dokumentation direkt i ipaden och att de kan
skicka dokumentet
till sin mail och skriva ut den senare när de har kommit
tillbaka. Istället för att senare
på eftermiddagen gå tillbaka till barnet och fråga vad det var
de gjorde på utflykten.
De tycker det är lättare med att slippa att plocka ut bilder
ifrån kameran då de måste
koppla in kameran i datorn och sedan leta upp rätt bild, att
använda ipaden sparar de
tid att dokumentera barnen och att man kan ge dokumentationen
till barnen med en
gång.
När man går ut, man kan göra dokumentationen direkt och sen
skicka den till sin
mail så man kan skriva ut den, så så är det ju enklare. Än att
man ska sitta och
plocka ut bilder ifrån en kamera och in och sen skriva ut den så
det är ju enkelt,
när det fungera.
6.1.3 Sammanfattning I undersökningen visade det sig att
pedagoger anser att digitala verktyg inte får ta
över verksamheten utan att digitala verktyg ska användas med
måtta. Pedagogerna
uppskattade sina kompetenser och erfarenheter av digitala
verktyg kring 5-6 på en
skala mellan 1-10.
Att införa digitala verktyg i verksamheten verkar ta lång tid,
dels kan det bero på att
pedagogerna inte har ett klart syfte med varför de ska jobba med
digitala verktyg och
de vet inte på vilket sätt de vill jobba med det. Någon pedagog
pratade om att hen
tror att det har att göra med i vilken generation man tillhör
som person och att det
kan påverka på vilket sätt digitala verktyg kan inplanteras i
verksamheten.
-
15
Det skiljer sig mellan pedagogernas sätt att se på digitala
verktyg och det har med
barns användande av digitala verktyg, då någon pedagog menar att
barn inte får det
sociala med sig, de blir stillasittandes, matade av intryck och
att vi vet inte på vilket
sätt strålningen påverkar barnen. Vidare påstår andra pedagoger
att barn utmanas av
att använda digitala verktyg, deras finmotorik utvecklas, det
kompetenta barnet
kommer fram, digitala verktyg lockar till delaktighet och att
barn får samarbeta.
Andra pedagoger påstår att det inte behöver använda sig utav
digitala verktyg i
verksamheten eftersom många barn använder det i hemmet. Någon
annan pratar om
att samhället förändras och att skolan har förväntningar på att
barn ska ha kunskaper
och kompetenser inom det digitala området. Detta är som någon
pedagog säger att
det är pedagogernas uppgift att alla barn ska få den möjligheten
på förskolan att
utveckla den digitala kompetensen. Det alla pedagoger är överens
om är att det är
enkelt och smidigt att använda ipaden i verksamheten.
6.2 Förskolors arbete med IKT
Det som syns tydligast i intervjusvaren är att förskolan jobbar
med IKT och digitala
verktyg främst genom att dokumentera verksamheten. Det framgår
att förskolorna
inte har ett bestämt syfte till varför de jobbar med digitala
verktyg.
Vi använder den mest till dokumentation då. Med appar, tittar på
film, söker
information. Så det är på det viset.
6.2.1 Digitala verktyg som ovän Det framgår att pedagogerna inte
har ett bestämt syfte till varför de jobbar med
digitala verktyg i verksamheten. Pedagogerna använder inte
digitala verktyg
tillsammans med barnen utan det är mest personalen själva som
använder digitala
verktyg till att dokumentera barnen. I intervjuerna pratar
pedagogerna om att de
finner det svårt att hitta appar som är meningsfulla till barnen
så att det blir en
utmaning i deras utveckling och lärande.
Alltså vi arbetar inte jätte mycket med det, enligt mitt tycke.
Men det är ju mest
personalen som utnyttja det som till dokumentation. Ehm det inte
jätte ofta barn
använder det som ett verktyg, faktiskt.
Pedagogerna säger att de skulle vilja ha mer tid att sitta och
lära sig själva mer om
digitala verktyg så att de ska bli vana och bekväma, men att det
inte går. De skulle
också vilja sitta mer med barnen när de sitter med ipaden, det
deltagande barnet
samt det självständiga barnet kommer inte fram här.
Så är det ju ett bra verktyg, sen ska man inte lämna över ipaden
till barnen själva
utan sitta med barnen om det finns möjlighet
Det framkom även att pedagogerna anser att digitala verktyg har
barnen hemma så
att det behöver barnen inte på förskolan, utan då tar
pedagogerna hellre fram en bok.
Jag skulle vilja gärna ta in ett barn i taget och visa bilder
och hjälpa dem. Tiden
är ju inte, det är ont om tid för man måste hela tiden vara
bland barnen. Vist man
kan gå undan och sätta sig med två barn och så.
-
16
6.2.2 Digitala verktyg som vän I intervjusvaren kan man utskilja
att pedagogerna jobbar med digitala verktyg genom
att dokumentera, använder appar, tittar på film, skapar film och
söker information
om det barnen har en fundering kring ett speciellt ämne, det
aktiva barnet. Det är
någon som använder ipaden på vilan för att istället för att läsa
en bok visar hen en
film som hen och barnen diskuterar senare om. Det är filmer som
barnen känner sig
bekanta med. Någon pedagog menar att barnen känner sig mer
bekväma och det är
mer naturligt att pedagogen tar kort på dem med ipaden än med
digitalkameran som
pedagogen upplever det som att den stör mer. Någon pedagog säger
att barnen är så
medvetna om att man kan gå in på datorn och ipaden för att söka
fakta, då blir
pedagoger medforskare, det kompetenta barnet.
Så att ibland när något samtal dyker upp så försöker vi söka
eller att de har hittat
ett djur ute och söker vad det är för någonting, ta kort på
det.
En pedagog använder sin mobiltelefon i samlingar så hen spelar
in sig själv. Det gör
hen för att reflektera över sig själv i gruppen och att även
dokumentera sig själv för
att utvecklas och hitta ny möjligheter att utvecklas.
6.2.3 Sammanfattning I studien visade det sig att förskolorna
inte har ett syfte om varför de jobbar med
digitala verktyg i verksamheten. Det framkom även att
förskolorna inte använder
digitala verktyg med barnen, bara vid enstaka tillfällen som
pedagogerna gör det. Det
som pedagogerna finner svårt är att hitta appar som de kan
använda sig av i
verksamheten. Det är pedagoger som vill lära sig men anser att
de behöver mer tid att
lära sig och få kunskaper i ämnet, samtidigt vill pedagogerna
sitta mer med barnen
när de använder de digitala verktygen. Det som pedagogerna
använder digitala
verktyg är till att dokumentera. Det är någon pedagog som
använde digitala verktyg
för att reflektera över sig själv.
6.3 Pedagogens roll
Från intervjuerna kommer det fram olika svar och olika sätt att
se på sin roll i IKT-
sammanhang. Vissa tolkade frågan som vad hen har för uppgift i
användandet av
digitala verktyg medan andra tolkade det som vilken pedagogisk
roll de intar i
sammanhanget med digitala verktyg.
6.3.1 Digitala verktyg som ovän I studien framkom det att
personalen på förskolorna inte riktigt hade funderat över
vilken roll de antog i användandet av digitala verktyg och
synnerligen inte med ipad.
Det var någon pedagog som menade att barnen får pröva själva
tills de har listat ut
själva hur de ska göra i exempelvis ett spel, det självständiga
barnet.
Leda, ska styra. Fast när de spelar så får de spela själva, och
då får de trycka tills
de vet vad de ska göra. Fast däremot om de ska söka efter grejer
då är man mer
en ledare. Men spela får de göra, jag kan hjälpa till att klicka
fram spelen men
sen får de sitta själva. Eller att de tar hjälp utav en
kompis.
-
17
6.3.2 Digitala verktyg som vän Alla pedagoger ansåg att de antog
en roll i användandet av digitala verktyg. Någon
antog den demokratiska rollen, betraktaren, medforskande,
medhjälparen och
ledaren, barnet som medborgare, det kompetenta, det deltagande
och det aktiva
barnet.
Det är ju demokratisk roll, det ju det här med att jag utvärdera
mig själv. Jag vet
inte om jag kan kalla det roll. Ja men alltså med barnen är det
demokratiskt när
jag sitter med ett barn kan jag bli betraktaren som tar steget
tillbaka och så se hur
barnet jobbar med verktyget.
När jag själv använder det så är det mitt verktyg om man säger
så för
dokumentationen. När barnen använder det så är det ju jag som
blir
medutforskande istället.
Med barnen tycker jag att jag ska vara den ledande så att säg,
den informativa
som talar om hur det fungera och vad jag förväntar mig.
Vissa av pedagogerna pratade om ansvarsroll, vilken roll de har
i arbetslaget. Någon
var ansvarig att sköta de digitala verktygen, någon ansåg sig
vara den som driver på
att kollegor ska använda digitala verktyg och någon ansåg att
den har en roll som
ansvarar för fotografering.
Min roll, det beror på alltså. Jag fotar, jag söker information
med barnen. Det är
så jag har använt den och gjort pik collage som när någon har
fyllt år.
Eh, jag använder mig utav det och jag tycker att det är
positivt. eh, sen så
förespråkar jag det…. Jag tror jag är positiv till det att det
upplevs som det….
Men för arbetslaget är det positivt att jag vill framåt med det,
jag vill jobba med
det.
6.3.3 Sammanfattning När pedagogerna skulle svara på frågan vad
de antog och ansåg om sig roll i digitala
sammanhang kom det många olika svar och tankar om sin roll i
användandet av
digitala verktyg i verksamheten. Majoriteten av pedagogerna hade
inte tänkt på vad
de antog för roll och behövde fundera. De kom fram till de antog
en demokratisk
roll, medhjälparen, medutforskande och den ledande rollen. Vissa
pedagoger
samtalade om vilken roll de ansåg sig ha i arbetslaget när det
gäller användandet av
digitala verktyg.
-
18
7 DISKUSSION Här kommer diskussionen som grundar sig på
resultatet samt bakgrunden i detta
arbete. I slutet av diskussionen kommer det att redovisas om
pedagogiska
implikationer och förslag till vidare forskning.
7.1 Pedagogens uppfattningar om IKT
Axell (2013) och Löfström (2012) hävdar att pedagoger har olika
syn på begreppet
teknik och dess innebörd. Detta är något som kommer att komma
fram här nedanför i
texten. Pedagogerna i studien fick uppskatta sina kunskaper och
kompetenser i
användandet av digitala verktyg i verksamheten. Det framkom att
pedagogerna
uppskattade sina kunskaper och kompetenser mellan fyra och sju
på en skala mellan
ett och tio. Det intressanta är att pedagogerna uppskatta rätt
så högt i skalan men
senare pratar de om att de inte har tillräckligt med kunskaper
att använda digitala
verktyg i verksamheten. Jag tror att det kan beror på att de
inte vet hur de ska
använda digitala verktyg tillsammans med barnen och de har inte
ett bra argument
till varför de ska använda digitala verktyg i verksamheten.
7.1.1 Digitala verktyg som ovän Löfström (2012) fann två
aspekter att se på IKT och ett av dem är att lärare ser på
IKT som något negativt som inte får dominera i verksamheten.
Detta kan man dra en
parallell mellan det pedagogerna sa i studien, att ipaden inte
får ta överhanden och
inte får dominera i verksamheten. Pedagogerna i studien anser
att leken är en central
del i förskolepedagogiken. Detta kan ha att göra med
förskoletraditionen som råder i
verksamheterna, Jedeskog (1993) menar att det ger stabilitet i
tillvaron vilket i sin tur
kan vara en avgörande faktor i användandet av digitala verktyg i
förskolan. Levin
(2010) säger att barn glömmer bort verkligheten när de sitter
med digitala verktyg.
Detta berättar pedagogerna i studien om, att barn glömmer att
leka när ipaden
kommer fram. För att ipaden ska användas på ett, för barnen,
utvecklande sätt,
behövs det medvetna pedagoger som har ett klart syfte till
varför de jobbar med
digitala verktyg samt vad de vill åstadkomma med det i
verksamheten tillsammans
med barnen (Forsling, 2011). I min studie kom det inte fram att
pedagogerna på
förskolorna hade ett syfte till varför de ska jobba med digitala
verktyg. Anledningen
till det kan vara att de inte har haft digitala verktyg så länge
i verksamheten samt att
de saknar kompetens och intresse för det. Forsling (2011) menar
att pedagoger som
saknar kompetens och intresse inom digitala verktyg ofta väljer
bort att jobba med
digitala verktyg, detta kan leda till att barn tappar intresset
för att använda sig av
digitala verktyg (a.a.). De barn som vistas i verksamheter som
inte får ta del av
digitala verktyg kommer att hamna efter i samhällsutvecklingen
då samhället idag
har förväntningar på att barn ska ha erfarenheter och kunskaper
av digitala verktyg
(Alexandersson m.fl, 2001; Axell, 2013).
I studien framkom det att pedagoger anser att barn blir
stillasittande och matade med
intryck ifrån ipaden. Vidare menar de att barn inte behöver
använda digitala verktyg i
förskolan eftersom det är många barn som använder det i hemmet.
Ljung- Djärf
-
19
(2004) menar att meningsskapandet med digitala verktyg kan ses
utifrån två aspekter
som barn erbjuds i förskolan. Det är hur pedagogen förhåller sig
till digitala verktyg
och den andra aspekten är hur pedagogen använder sig av digitala
verktyg. Eftersom
det var några pedagoger i studien som ansåg att digitala verktyg
inte behövs i
verksamheten använder dessa pedagoger inte digitala verktyg så
mycket i
verksamheten. När pedagogerna inte har intresse för digitala
verktyg uppmuntras inte
barnen till att använda digitala verktyg, detta leder till att
barns utveckling och
lärande av digital kompetens inte utvecklas (a.a.). Nir-Gal och
Klein (2004) menar
att barn som blir ledda av pedagoger i aktiviteter med digitala
verktyg utvecklar sin
kognitiva förmåga medan de barn som inte blev ledda av en
pedagog inte utvecklade
sin kognitiva förmåga.
Pedagogerna i min studie anser även att det inte finns tid att
sitta tillsammans med
barnen när de sitter med digitala verktyg. Även Högenberg och
Körner (2008) fann i
sin studie att pedagoger såg ett hinder av användandet av IKT,
det fanns inte tid och
resurser att använda digitala verktyg i verksamheten. Att inte
ha tid och resurser kan
orsakas av olika saker. Lindahl och Folkesson (2012) skriver,
att som lärare gäller
det att hitta balansgången mellan att förmedla och hjälpa till
men också att låta
barnen vara självständiga i användandet av digitala verktyg, det
deltagande barnet.
Klerfelt (2007) menar att digitala verktyg har blivit ett
verktyg i barns vardag och
därför har digitala verktyg börjat få en plats i förskolan.
Förskolorna i min studie har
fått ipad men de vet inte till vilket syfte till, detta har lett
till att pedagogerna inte
använder digitala verktyg tillsammans med barnen. i denna studie
fann jag, precis
som Klerfelt (2007) skriver, att pedagogerna kände en oro för
att kunna balansera
förskolepedagogiken med den nya mediakulturen. Vidare fann
Klerfelt (a.a.) att
pedagoger har börjat visa intresse för barns mediakultur, vilket
jag i denna studie inte
kunde se hos vissa pedagoger, här kommer det självständiga
barnet fram. I
läroplanen för förskolan står det att verksamheten ska utgå
ifrån barns kunskaper och
intressen (Lpfö 98 rev 2010). Pedagogens uppgift är att hitta
balansgången mellan
den traditionella förskoleverksamheten och det nya som kommer
(Klerfelt, 2007).
7.1.2 Digitala verktyg som vän I de förskolor som ingick i
studien är pedagogerna överens om att digitala verktyg är
smidigt och lätt att använda i verksamheten. Pedagogerna anser
att det går fort att
göra dokumentationer, att använda de appar som finns samt att
kunna söka om det är
något som pedagogerna inte har kunskap om som barnen frågar
efter. Pedagogerna
ser också att barn är intresserade av att använda den nya
tekniken. Detta är även
något som Hallberg (2012), Högenberg & Körner (2008) samt
Ternström (2010)
fann i deras undersökningar och studier. Eftersom pedagogerna
ansåg att de sparar
tid genom att dokumentera direkt i ipaden kan det resultera i
att pedagogerna får mer
tid att vara i barngruppen.
Vissa pedagoger anser att digitala verktyg kan hjälpa barn i
deras utveckling och
lärande och att ipaden lockar till samarbete och delaktighet.
Alexandersson,
Linderoth och Lindö (2001) påvisar att barns samspel blir
lustfullt och att barnen
samarbetar mer när de får sitta med ipaden och att digitala
verktyg kan hjälpa barn i
-
20
deras lärande men det finns inte några klara bevis på att
digitala verktyg kan ge barn
stöd i sitt lärande. Stephen och Plowman (2003) menar att
digitala verktyg ger barn
mer motivation att använda sig av digitala verktyg. Vissa av
pedagogerna i studien
anser att digitala verktyg lockar till delaktighet och samarbete
eftersom barn
tillsamman kan spela och diskutera med varandra. Vidare påstår
Axell (2013) att ju
tidigare barn får ta del av digitala verktyg och får intresse
för det, så får barnen bättre
självförtroende. Pedagogerna påpekar att det kompetenta barnet
kommer fram
genom att de själva får undersöka och söka på ipaden och att den
vuxna är med som
medforskande i användandet av digitala verktyg. Forsling (2011)
menar att som
pedagog är det centralt att se den interaktiva lärandemiljöns
möjligheter vilket
gynnar pedagogens och barns kompetenser kring digitala
verktyg.
Pedagogerna i studien menar att genom att använda sig av ipaden
vid dokumentation,
blir det lättare att diskutera med barnen om det dokumenterade.
Genom att göra det
får barn med sig språk och lärande samt att pedagogerna ser
barns intresse för ipad.
När barnet är aktivt (det aktiva barnet) med ipaden lär sig
barnen samarbete och
samspel samt utveckla social kompetens, självkänsla och deras
kognitiva förmåga
(Alexandersson m.fl, 2001; Niemi, 2013; Nir-Gal & Klein,
2004).
En pedagog i studien pratade om att det är hens ansvar att ge
alla barn samma
förutsättningar i verksamheten för att idag kräver samhället mer
av barnen.
Samhällets förväntningar på förskolan idag handlar om lärande
och utveckling och
att barn ska ha kunskap om digitala verktyg (Alexandersson m.fl,
2001; Axell, 2013).
Man vill se barnet som medborgare. I denna studie pratade
pedagogerna om att det
kan ha att göra med vilken generation de tillhör och att det tar
lång tid att
implementera digitala verktyg i verksamheten. Ett annat centralt
begrepp är att
pedagogerna önskade att de kunde sitta mer med digitala verktyg
för att själva får
lära sig hur den tekniken fungerar och de önskade att det fanns
mer tid att använda
digitala verktyg tillsammans med barnen. Detta är också vad
Högenberg & Körner
(2008) fann i sin studie att pedagoger önskade.
7.2 Hur förskolorna jobbar med IKT
Genomgripande i denna studie är att förskolorna inte har ett
klart syfte till varför de
jobbar med digitala verktyg. Att pedagogerna inte har ett syfte
och en medvetenhet
orsakar att personalen inte vet hur de kan jobba med digitala
verktyg. Forsling (2011)
hävdar att personal som har tydliga mål och medvetenhet i
användandet av digitala
verktyg kan se sammanhanget i praktiken.
7.2.1 Digitala verktyg som ovän Det är lärarens intresse,
kunskap och utbildning som påverkar användandet av
digitala verktyg i förskolans verksamhet (Hallberg,
2012;Högenberg & Körner,
2008; Ternström, 2010). Vissa av pedagogerna i studien ansåg sig
inte ha intresse
och rätt kunskap i att använda sig av digitala verktyg i
förskolan. Eftersom
pedagogerna inte har intresse och kunskap använder inte
pedagogerna digitala
verktyg tillsammans med barnen. Samtidigt säger samtliga att de
inte har ett klart
-
21
syfte med varför de jobbar med digitala verktyg och vad de vill
åstadkomma med
det. Många pedagoger har tankar om vad de vill använda ipaden
till.
Att föra dokumentation direkt i ipaden tyckte pedagogerna i
studien förenklade deras
arbete och menade att det inte tog så lång tid att göra en
dokumentation. Det som gör
att det deltagande barnet hamnar i digitala verktyg som ovän är
för att pedagogerna
inte har ett syfte till varför de ska jobba med digitala
verktyg. Pedagogerna använder
ipaden till att dokumentera så att barn blir delaktiga på det
sättet, men det kan finnas
fler sätt att barn blir delaktiga i användandet av digitala
verktyg. Har pedagogerna ett
syfte kan de se samanhanget i praktiken, genom att exempelvis
låta barnen vara mer
deltagandet i användandet av digitala verktyg (Forsling,
2011).
En pedagog i studien menade att barn får sitta själva vid ipaden
när de spelar spel,
för att hen inte har tillräckligt med kunskaper och intresse för
att sitta med barnen när
de spelar. Gällhagen och Wahlström (2013) menar att pedagogen
ska själv testa
ipaden och de spel som de laddar hem innan barnen får ta del av
spelen. Detta är för
att pedagogen ska kunna hjälpa och stötta barn i användandet av
digitala verktyg.
Genom att spela spel uppmuntrar det barnen till att lära sig nya
saker inom olika
områden, detta kan ses som ett läromedel (Alexandersson m.fl,
2001; Säljö,
Linderoth, 2002). Medan Plowman och Stephen (2005) menar att det
inte alltid
behöver ske ett lärande hos barn när de spelar spel. Pedagogerna
i studien tog inte
över genom att hjälpa barnen utan barnen fick klara sig själva
vilket i sin tur ger barn
chansen att samspela och samarbeta med andra barn, lära sig att
bli självständigt (det
självständiga barnet)(Alexandersson m.fl, 2001; Niemi,
3013).
7.2.2 Digitala verktyg som vän Pedagogerna i studien använder
digitala verktyg främst till att dokumentera barnen
men de använder även ipad till att titta på film, söka
information och skapa egna
filmer. Digitala verktyg har hjälpt pedagoger att följa och
sammanställa
dokumentation. På förskolorna använder de pik collage till att
göra sina
dokumentationer. I ett pik collage tar pedagogen eller barnet
bilder och kan skriva en
text till bilderna som är tagna. Niemi (2013) skriver om olika
dokumentationsappar
som pedagoger kan använda sig av för att dokumentera barn och
verksamheten.
Niemi (2013) menar att ipad är ett verktyg som förenklar
arbetssättet för barn och
pedagoger att kunna dokumentera i verksamheten tillsammans genom
att sitta runt
ipaden och arbeta.
I studien pratar pedagogerna om att barn är aktiva (det aktiva
barnet) i
dokumentationsprocessen genom att pedagogerna tar kort och
skriver en text och ger
tillbaka dokumentationen till barnen, så att de kan återberätta.
Niemi (2013) skriver
om ipadens möjligheter att kunna dokumentera barn och
verksamheten genom att hitta rätt app att jobba med. På förskolorna
använder de en app som heter pik collage.
Pedagogerna i studien säger att barn är medvetna om att det går
att söka efter
information i ipaden vilket gör att barn blir aktiva i processen
att söka efter
-
22
information. Vidare pratar pedagogerna om att de finner det
svårt att hitta bra appar
att jobba med och som är lärorika.
I studien pratade pedagogerna om att barn är så medvetna om att
de kan gå in på
ipaden för att söka och hitta information. Barn har mer
kunskaper än vad vi tror om
de digitala verktygen som finns (det kompetenta barnet).
Klerfelt (2007) menar att
datorer har blivit ett verktyg i barns vardag och därför har
datorn börjat få en plats i
förskolan och pedagoger har börjat visa intresse för barns
mediekultur. Detta är vad
några av pedagogerna i studien gör, de visar och vill lära sig
om den nya tekniken
som kommer eftersom barnen är nyfikna på den nya tekniken. Att
pedagogerna visar
intresse för barns mediekultur visar att den vuxna kan se den
interaktiva
lärandemiljöns fördelar i förskolan (Forsling, 2011).
7.3 Pedagogens roll
I studien framkom det att pedagogerna inte hade reflekterat över
sin roll i
användandet av digitala verktyg i förskoleverksamheten. Bie
(2009) hävdar att
pedagoger ska tänka på sitt handlande i förskoleverksamheten.
När pedagoger gör
det kan det hjälpa dem och arbestlaget att bli bättre och
säkrare i sin roll som
pedagog och på det viset får syn på sina värderingar och
ställningsstagande.
7.3.1 Digitala verktyg som ovän En del pedagoger i studien ansåg
att deras roll var att leda och styra barnen, vid
användandet av digitala verktyg. Emilsson (2008) skriver om den
starka ledaren
vilken kan kopplas samman med Thornbergs (2011) auktoritära
ledare som tar alla
beslut i gruppen och bestämmer över vad som är bäst för
barngruppen. Anser då
pedagogen att digitala verktyg inte är bra för gruppen kommer
dessa verktyg inte att
användas i verksamheten och barn kommer inte att få kunskaper
och kompetenser
inom det området.
Eftersom det fanns pedagoger som ansåg sig ha den ledande rollen
i sammanhanget
med digitala verktyg kan det hämma barns användning av digitala
verktyg. Detta kan
påverka barns attityd och kompetenser kring användandet av
digitala verktyg. Axell
(2013) påpekar att barn ska ges möjlighet att utveckla sina
kompetenser så tidigt som
möjligt i förskolan för att bygga upp barns nyfikenhet och
upptäckarglädje samt att
barn får ett bättre självförtroende. Jag tror att om barnen inte
får detta kan det
resultera i att barns självständigt (det självständiga barnet)
inte prövas och testas
samt att barns nyfikenhet och upptäckarglädje hämmas.
7.3.2 Digitala verktyg som vän Pedagogerna i denna studie antog
olika roller i användandet av digitala verktyg i
verksamheten. I studien kom det fram att pedagogerna antog den
demokratiska rollen, betraktaren som lär sig av barnen, någon antog
den medforskande rollen samt
rollen som medhjälpare. Vissa av pedagogerna ansåg sig ta den
demokratiska rollen i
-
23
användandet av digitala verktyg. Den demokratiska ledaren, är
ledaren som tar
gemensamma beslut tillsammans med gruppen, barn får större
delaktiget och
inflytande i verksamheten (Thornberg, 2011). Intar pedagogen den
demokratiska
rollen så deltar barnet som medborgare och kan få sina önskemål
uppfyllda genom
att pedagogen fångar barnens intresse och utifrån dessa skapar
tillfällen till lärande
(Åberg & Lenz Taguchi, 2005).
Det finns tre aspekter på IKT´s framväxt och en av dem är
demokratiaspekten, det
handlar om att alla barn i förskolan ska få möjlighet att
använda den nya tekniken
och lära sig använda den (Alexandersson m.fl, 2001; Axell, 2013;
Brodin &
Lindstrand, 2003).
Att kunna se det kompetenta barnet kan man dra en parallell till
rollen som
betraktaren. Genom att vara betraktaren kan pedagogen se vad för
kunskaper,
erfarenheter och kompetenser barnet har i användandet av
digitala verktyg. Elsaadani
(2013) skriver, har pedagogen positiva tankar om digitala
verktyg, använder denna
pedagogen det mer i verksamheten.
Rollen som medhjälparen var det någon pedagog ansåg sig ha i
användandet av
digitala verktyg. Den medhjälpande pedagogen ansåg att hen
hjälper barnen i olika
situationer med ipaden. Att vara den medhjälpande pedagogen kan
också vara den
som hjälper barnen för mycket i användandet av digitala verktyg.
Nir- Gal och Klein
(2004) skriver att barn som blev ledda av pedagoger i
datoraktiviteter, utvecklade sin
kognitiva förmåga så som abstrakt tänkande, planeringsförmåga
och bättre ordförråd.
De barn som inte blev ledda av pedagoger i datoraktiviteter
utvecklade inte dessa
förmågor i samma utsträckning.
Vissa pedagoger ansåg sig ha rollen som medforskande tillsammans
med det
deltagande barnet. Några av pedagogerna hade inte så mycket
kunskap av ipad
vilket blev att pedagogen och barnen tillsammans utforskade
ipaden. När pedagogen
och barnen utforskar tillsammans kan pedagogen få syn på vad
barn är intresserade
av och vad de har för kunskaper och erfarenheter av digitala
verktyg. Det visar även
att pedagogen är intresserad av barns användande av digitala
verktyg. Klerfelt (2007)
menar att digitala verktyg har blivit ett verktyg i barns vardag
och därför har det
börjat få en plats i förskolan och pedagoger har börjat visa
intresse för barns
mediakultur, här blir det att införa den nya kulturen och
sammanföra den med
förskolans praktik.
7.4 Pedagogiska implikationer
IKT är idag en del av barns vardag. I min studie visade det sig
att nästan alla
pedagoger ansåg sig sakna kunskaper om IKT, hur och varför man
använder det.
Flera av dem hade även en negativ syn på IKT.
I undersöknigen finner jag att förskollärare har olika syn
gällande samlärande och
samarbete i användandet av ipaden. Det kan bli tvist om hur
ipaden ska användas och
vad den ska ha för syfte i verksamheten.
-
24
7.5 Förslag till fortsatt forskning
I studien visade sig att pedagogerna fick uppskatta sina
kunskaper och kompetenser
om digitala verktyg. På skalan satte pedagogerna relativt högt
upp i skalan den
högsta är på sju. Men samtidigt säger pedagogerna att de inte
har tillräckligt med
kunskaper att använda digitala verktyg i verksamheten. Ett
förslag på fortsatt
forskning handlar om vilka kunskaper pedagoger kan behöva för
att använda digitala
verktyg på ett sätt som stimulerar barns lärande och
utveckling.
-
25
8 REFERENSLISTA
Alexandersson, M, Linderoth, J & Lindö, R (2001). Bland barn
och datorer-
lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund:
studentlitteratur.
Almqvist, J (2002). Undervisning och/ eller underhållning. I:
Säljö, R & Linderoth, J
(red) (2002). Utm@ningar och e-frestelser- it och skolans
lärkultur.
Stockholm: Prisma.
Axell, C (2013). Teknikundervisningen i förskolan. Linköpings
universitet.
Bie, K (2009). Refektionshandboken. 1. Uppl. Malmö: Gleerup.
Björkdahl Ordell, S (2008). Etik. I: Dimenäs, J (red) (2008).
Lära till lärare att
utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik.
Stockholm: Liber.
Brodin, J & Lindstrand, P (2003). Perspektiv på IKT och
lärande: för barn,
ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund:
Studentlitteratur.
Buskqvist, U & Molin, L (2011). Forskningsanknytning och
IKT. Röster från
lärarutbildningen vid Karlstads universitet. Karlstad
universitet.
Carlgren, I & Marton, F (2004). Lärare av i morgon.
Kristianstad boktryckeri AB.
Denscombe, M (2013). Forskningshandboken- för småskaliga
forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dolk, K (2013). Bångstyriga barn- makt, normer och delaktighet i
förskolan.
Stockholm: Ordfront.
Elmeroth, E (2012). Intersektionella perspektiv. I: Elmeroth,
Elisabeth (red.)
normkritiska perspektiv- i skolans likabehandlingsarbete.
Elsaadani, M (2013). Exploring the relationship between teaching
staff age and their
attitude towards ICT.
Emilson, A (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i
vardagliga
kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan.
Acta
Universitatis Gotboburgensis.
Forsling, K (2011). Digital kompetens i förskolan. Karlstads
universitet.
Gällhagen, L & Wahlström, E (2013). Lär och lek med
surfplatta i förskolan.2: a
upplagan Stockholm: Natur och Kultur.
Hallberg, A (2012). Pedagogers inställning till IKT i förskolan.
Linneuniversitetet:
Kalmar.
Hyden, H (2002). Normvetenskap. Lunds universitet
Samhällsvetenskap
rättssociologiska enheten.
Högenberg, C & Körner, M (2008). IKT i undervisningen? En
studie om lärares
tankar och användning av IKT i undervisningen. Högskola;
Borås.
Jedeskog, G (1993). Datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Lund:
Studentlitteratur.
Karlsohn, T (2009). Teknik Retorik Kritik- om IT-bubblan och
datoriseringen av den
svenska skolan. Stockholm: Carlssons.
-
26
Kihlström, S (2008). Intervju som redskap. I: Dimenäs, J (red)
(2008). Lära till
lärare att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt
och vetenskaplig
metodik. Stockholm: Liber.
Klerfelt, A (2007). Barns multimediala berättande. En länk
mellan mediekultur och
pedagogisk praktik. Göteborg studies in educational sciences,
256. Göteborgs
universitet.
Lantz, A (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Levin, D (2010). Remote control childhood: combating the hazards
of media culture
in schools. New horizons in education, 58,3, pp. 14-25.
Lindahl, M & Folkesson, A-M (2012). ICT in preschool: Friend
or Foe? The
significance of norms in a changing practice.
Linneuniversitetet.
Ljung- Djärf, A (2004). Spelet runt datorn- datoranvändande som
meningsskapande
praktik I förskolan. Malmö studies in educational sciences, 12.
Malmö
högskola.
Lundgren, U P (2011). Den politiska styrningen av skolan. I:
Forsell, Anna (2011).
Boken om Pedagogerna. Stockholm: Liber.
Lundgren, U P, Säljö, R & Liberg, C (2010). Lärande skola
bildning: grundbok för
lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Löfström, A (2012). Det är pedagogerna som bryr sig om vårt
barn- en studie av
påverkande faktorer vid föräldras val av förskola. Uppsala
universitet:
Stockholm stad.
Niemi, M (2013). Dokumentera och skapa med lärplatta. Nacka:
Askunge förlag.
Nir-Gal, P & Klein, S. (2004). Computers for Cognitive
Development in Early
Childhood - The Teacher´s Role in the Computer Learning
Environment.
Information Technology in Childhood Education Annual, 2004 (1),
97-119.
Plowman, L & Stephen, C (2005). Children, play, and
computers in preschool
education. British Journal of Educational Technology. 36
145-157.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98[Ny, rev. Utg]
(2010). Stockholm:
Skolverket.
Statens Medieråd (2012/13). Småungar och medier. Fakta om små
barns användning
och upplevelser av medier.
Stephen, C & Plowman, L (2003). Information and
communication tehnologies in
preschool settings: A review of the literature. International
journal of early
years education.
Ternström, P (2010). Lärares attityder till IKT för barn i
förskoleåldern- en
forskningsöversikt. Malmö högskola.
Thornberg, R (2011). Det sociala livet i skolan. Social
psykologi för lärare.
Stockholm: Liber.
Trost, J (2005). Enkätboken. 2. Uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Åberg, A & Lenz Taguchi, H (2005). Lyssnandets pedagogik:
etik och demokrati i
pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber.
-
27
Bilagor
Intervjufrågor till förskollärare
Berätta om dig själv och beskriv din yrkesroll som
förskollärare.
Hur länge har du varit verksam i förskoleverksamheten?
- På vilket sätt har synen förändras på pedagogiska verktyg?
- På vilket sätt har användandet förändras med pedagogiska
verktyg?
Berätta om din barnsyn.
Förskollärarens uppfattningar om IKT
Vilka kunskaper samt kompetenser har du av IKT? Som av ipad och
dator.
Hur ser du som förskollärare på din yrkesprofessionella relation
till IKT?
Vad betyder IKT för dig som förskollärare?
Hur ser du på att barn använder sig utav IKT?
Vilka positiva sidor ser du med användandet av IKT?
Vilka negativa sidor ser du på användandet av IKT?
Hur arbetar förskollärare med IKT och varför?
Hur arbetar ni här på förskolan med IKT? Beskriv
Varför jobbar ni med IKT/ Varför jobbar ni inte med IKT?
Hur skulle du vilja jobba med IKT?
Vilka hinder ser du när det gäller att arbeta med IKT?
Vad blir förskollärares roll i användandet av IKT i
verksamheten?
Vilken är din roll i användandet av IKT?
Är det något mer som du vill tillägga?