Figur 1 Val avfall foumlr analysen av vaumlnsterns roll i transitionsprocesser i Latinamerika (Fishy
Figur 2 Val av fall foumlr analysen av vaumlnsterns roll i demokratins foumlrdjupning i Latinamerika
(Figuren byggerparing Nilssons framstaumlllning men finns inte med i avhandlingen)
3 2 2
Nilsson har arbetat omvaumlxlande deduk-
tivt och induktivt dvs det har varit ett
staumlndigt samspel mellan teori och empiri
Huvudsakligen har sekundaumlrlitteratur anshy
vaumlnts men aumlven partiprogram etc samt
publicerade intervjuer med vaumlnsterledare
Efter att dessa oumlvergripande metodoloshy
giska utgaringngspunkter presenterats i kapishy
tel 1 foumlljer tre teorikapitel som ingaringende
diskuterar studiens teoretiska ramverk
och centrala begrepp Nilsson argumenteshy
rar i likhet med de flesta demokratiseshy
ringsforskare foumlr nyttan av en minimal
definition av demokrati foumlr att klargoumlra
skillnaden mellan diktatur och demokrati
Utifraringn en maximalistisk demokratideftni-
tion finns det ju knappast naringgra demokrashy
tier och daumlrmed inget underlag foumlr empishy
riska studier Det aumlr saringledes en konventioshy
nell version av liberal demokrati som staringr i
fokus aumlven i denna studie Det innebaumlr att
demokrati utmaumlrks av fria och raumlttvisa val
i vilka i princip alla vuxna ska ha raumltt att
delta Dessutom kraumlvs det ett antal civila
och politiska fri- och raumlttigheter samt att
de folkvalda ska ha den reella makten
Med utgaringngspunkt i denna demokratideshy
finition skiljer Nilsson paring tvaring liberala deshy
mokratimodeller valdemokrati (som enshy
dast utmaumlrks av naringgorlunda fria och raumlttshy
visa val) och Robert Dahls polyarkibe-
grepp (som aumlven inbegriper politiska fri-
och raumlttigheter)
Saring laringngt roumlr sig Nilsson inom konvenshy
tionell demokratiseringsteori men sen foumlr
han in fraringgan om demokratins foumlrdjupshy
ning och deltagardemokrati Det aumlr detta
andra fokus som skiljer ut studien fraringn
majoriteten av konventionella demokratishy
seringsstudier Deltagardemokratiska moshy
deller existerar dock inte i dagens Latinashy
merika aringtminstone inte paring nationell nivaring
Intressanta deltagardemokratiska experishy
ment finner man exempelvis paring lokal nivaring
i delar av Brasilien men detta diskuteras
inte vidare eftersom studien uteslutande
handlar om den nationella nivaringn
Dessutom ligger fokus paring regimer och
hur dessa foumlraumlndras Transition the in-
terval between one political regime and
another handlar i praktiken o m oumlvershy
garingngen fraringn auktoritaumlr regim till valdemoshy
krati Nilsson talar aumlven om en andra
transition som innebaumlr antingen konsolishy
dering av valdemokratin eller liberal deshy
mokrati (polyarki) eller infoumlrande av deltashy
gardemokrati I linje med etablerad teori
paring omraringdet menar Nilsson att konsolideshy
ring av demokratin kan studeras i termer
av beteenden attityder och strukturer
Han aumlr dock kritisk mot konsolideringsshy
begreppet eftersom det inte tar haumlnsyn till
vilken demokratiform som konsolideras
Foumlr att undersoumlka vilken demokratiform
som kan konsolideras maringste vi studera akshy
toumlrer och deras ideacuteer argumenterar Nilsshy
son I denna avhandling analyseras vaumlnshy
stern som kollektiv aktoumlr respektive indishy
viduella vaumlnsterledare som elitaktoumlrer
Foumlrutom de ovan refererade demokratishy
modellerna valdemokrati och liberal deshy
mokrati (eller polyarki) laborerar Nilsson
alltsaring med en tredje demokratimodell delshy
tagardemokrati A t t enbart analysera aktoumlshy
rerna och deras ideacuteer aumlr dock inte tillraumlckshy
ligt menar Nilsson V i maringste aumlven beakta
strukturella fortsaumlt tningar foumlr utveckling
av olika demokratimodeller I detta samshy
manhang tas tre olika strukturella foumlrutshy
saumlttningar upp relaterade till militaumlren
oligarkin och USA Detta aumlr i korthet den
teori- och begreppsapparat som utgoumlr avshy
handlingens analytiska ramverk
Efter kapitel 5 som ger en historisk
oumlversikt oumlver den latinamerikanska vaumlnshy
stern foumlljer den empiriska analysen Kapishy
tel 6 tar upp vaumlnsterns roll under transitio-
nen I fallet Venezuela 1 9 5 8 deltog vaumlnshy
sterns ledare i foumlrhandlingar kring transi-
tionen Resultatet blev en valdemokrati
3 2 3
som senare utvecklades till en mer foumlrdjushy
pad liberal demokrati I Chiles transitions-
process 1 9 8 3 - 9 0 deltog vaumlnstern som kolshy
lektiv aktoumlr men militaumlren kontrollerade
transitionen till valdemokrati El Salvador
1 9 8 2 - 9 4 aumlr ett exempel paring en transitions-
process daumlr vaumlnstern deltagit baringde som
kollektiv aktoumlr och genom individuella leshy
dare i foumlrhandlingar Resultatet blev aumlven
haumlr en valdemokrati med garantier foumlr den
auktoritaumlra regimens foumlretraumldare I det
fjaumlrde och sista fallet som analyseras i detshy
ta kapitel Colombia 1 9 5 6 - 5 8 deltog vaumlnshy
stern oumlver huvud taget inte Transitionen
var en ren elituppgoumlrelse som ledde till en
valdemokrati Utifraringn dessa fall kan man
dra slutsatsen att vaumlnstern inte aumlr noumldvaumlnshy
dig foumlr transition men att dess naumlrvaro
kan paringverka demokratin bortom valdeshy
mokratin
Det aumlr daumlrfoumlr befogat att garing vidare och
analysera vaumlnsterns roll i demokratins foumlrshy
djupning vilket goumlrs i kapitel 7 Haumlr analyshy
seras tvaring fall daumlr vaumlnstern i regeringsstaumlllshy
ning foumlrsoumlkt infoumlra deltagardemokrati
med antikapitalistiska foumlrtecken I Chile
under Salvador Allendes ledning 1 9 7 0 - 7 3
ledde detta till en militaumlrkupp och i Guateshy
mala 1 9 4 4 - 5 4 slutade processen med en
amerikansk militaumlr intervention I tvaring anshy
dra fall analyseras hur vaumlnstern i opposishy
tion kaumlmpat foumlr deltagardemokrati och
mot kapitalismen Brasilien (foumlre 2 0 0 2 daring
Lula och arbetarpartiet kunde bilda regershy
ing) och El Salvador under 1990-talet I
kapitel 8 foumlljer en analys av vaumlnsterns roll
foumlr stabiliseringen av den liberala demoshy
kratin De fall som tas upp aumlr Costa Rica
Venezuela under 1950-1980- ta len och
Chile Denna analys visar att det aumlr moumljligt
att etablera och konsolidera liberal demoshy
krati med socialdemokratisk praumlgel i Latishy
namerika
I kapitel 9 - 1 0 foumlrs saring strukturperspektishy
vet in i analysen Strukturella hinder och
moumljligheter relaterade till den ekonomiska
eliten (storgodsaumlgare och foumlretagare) mishy
litaumlren samt U S A undersoumlks O m transishy
tionen kontrolleras av militaumlren leder det
till en vaumlktardemokrati som innebaumlr en
strukturell begraumlnsning foumlr demokratins
fortsatta utveckling och foumlrdjupning
U S A har ibland stoumltt utvecklingen av libeshy
ral demokrati men aumlr alltid motstaringndare
till en foumlrdjupad deltagardemokrati USAs
roll som demokratifraumlmjare aumlr understaumllld
andra utrikespolitiska maringl av ekonomisk
och saumlkerhetspolitisk art
Det avslutande kapidet sammanfattar
studiens slutsatser Det kan konstateras
att vaumlnstern inte aumlr avgoumlrande foumlr transi-
tion till valdemokrati Foumlrekomsten av en
ekonomisk kris tycks vara en betydligt
viktigare faktor U S A s mstaumlllning spelar
ocksaring en betydelsefull roll En vaumlnster
som staringr foumlr liberal demokrati och socioe-
konomiska reformer kan trots allt spela en
aktiv roll i saringvaumll transition som konsolideshy
ring Det aumlr moumljligt att etablera och konshy
solidera liberal demokrati med socialdeshy
mokratisk praumlgel i Latinamerika Men det
aumlr inte moumljligt att aumlndra en redan konsolishy
derad demokratimodell om inte elitaktoumlshy
rerna accepterar det Det aumlr de domineshy
rande elitaktoumlrernas acceptans som aumlr avshy
goumlrande
S y f t e och f r aring g e s t auml l l n i n g a r
Avhandlingens oumlvergripande syfte angshy
es vara att analysera den latinamerikanshy
ska vaumlnsterns roll under transitionen fraringn
diktatur till demokratiskt styre samt dess
betydelse paring vaumlgen mot en foumlrdjupad och
konsoliderad demokrati (s 8) Lite laumlngre
fram presenteras det primaumlra sy f te f som
att empiriskt visa vilken roll vaumlnstern som
politisk aktoumlr har under en demokratiseshy
ringsprocess mot en foumlrdjupad demokrati
( s louml ) Detta antyder att den senare fasen i
324
demokratiseringsprocessen dvs demoshy
kratins foumlrdjupning aumlr viktigast och att
transitionen fraringn diktatur till demokrashy
tiskt styre ska ses mer som en bakgrund
Betraktar man fraringgestaumlllningarna och avshy
handlingens upplaumlggning i stort har dock
inte transitionen en mer undanskymd poshy
sition aumln demokratins foumlrdjupning Tvaumlrtshy
o m aumlgnas tvaring och en halv fraringgestaumlllning aringt
transitionsfasen medan endast en och en
halv fraringgestaumlllning handlar om demokrashy
tins foumlrdjupning Man faringr intrycket att
Nilsson inlett studiet med en ganska konshy
ventionell fokusering paring transitionspro-
cesser men under arbetets garingng blivit alltshy
mer intresserad av demokratins foumlrdjupshy
ning Det aumlr absolut inget fel med det
men man kunde ha oumlnskat en lite baumlttre
precision och enhetlighet i formuleringen
av syfte och fraringgestaumlllningar Detta intryck
foumlrstaumlrks av att de fraringgestaumlllningar som
dyker upp i inledningen till det avslutande
kapitlet delvis skiljer sig fraringn de fraringgestaumlllshy
ningar som formulerats i inledningskapitshy
let Denna bristande oumlverensstaumlmmelse
mellan inlednings- och avslutningskapitel
aumlr dock inget som allvarligt inverkar paring
analysen i sin helhet Snarare aumlr det en (av
flera) indikationer paring att foumlrfattaren lidit
av viss tidsbrist vid faumlrdigstaumlllandet av
slutkapitlet
M e t o d
V a l a v f a l l
Val av fall foumlr studien foumlrtjaumlnar en diskusshy
sion Utgaringngspunkten var som tidigare
tagits upp att faring med fall med alla logiska
kombinationer avseende vaumlnsterns naumlrvashy
ro respektive fraringnvaro i transitionsproces-
sen som kollektiv aktoumlr respektive genom
individuella ledare (Se figur 1 ovan) Naumlr
det gaumlller demokratins foumlrdjupning handshy
lade det om fall daumlr vaumlnstern i regeringsshy
staumlllning respektive opposition arbetat foumlr
liberal demokrati respektive deltagardeshy
mokrati (Se figur 2 ovan) Kriterierna foumlr
urvalet aumlr saringledes klara Vad som aumlr oklart
aumlr hur hela universum av moumljliga fall ser
ut De fall Nilsson vaumlljer ut ter sig som vaumll
valda utifraringn de givna kriterierna men det
foumlrs inte i avhandlingen naringgon diskussion
om vilka andra fall som hade kunnat vaumllshy
jas Avsaknaden av en saringdan diskussion
goumlr det lite problematiskt att bedoumlma haringllshy
barheten i avhandlingens generaliseringar
Foumlrutom de fall som analyseras i avhandshy
lingen naumlmns vaumlnstern i Nicaragua Guashy
temala och Mexico men utan naringgon moshy
tivering till att dessa laumlnder inte blir foumlreshy
maringl foumlr naumlrmare studier Ett viktigt land
som Argentina som sedan 2003 styrs av
den populistiske men vaumlnsterinriktade
Nestor Kirchner tas oumlver huvud taget
inte upp i boken Inte heller Uruguay soumlm
styrs av en vaumlnsterkoaumllitiori sedan 2 0 0 4 elshy
ler Bolivia med en stark vaumlnsteropposishy
tion (som kom till makten efter avhandshy
lingens publicering) naumlmns Flera andra
aktuella fall hade kunnat tas upp i en regishy
on soumlm under senare aringr upplevt en formishy
dabel vaumlnstervaringg Men denna helhetsbild
framtraumlder aldrig riktigt i avhandlingen
trots att foumlrfattaren- uppenbarligen aumlr
mycket vaumll inlaumlst paring Latinamerikas politisshy
ka historia och onekligen greppar ett
mycket brett empiriskt faumllt
Urvalsproblematiken hade kunnat hanshy
teras paring ett ganska enkelt saumltt om foumlrfattashy
ren helt enkelt listat alla taumlnkbara fall och
utifraringn detta motiverat de val han gjort utshy
ifraringn de aktuella kriterierna En utgaringngsshy
punkt foumlr en saringdan lista skulle ha kunnat
vara tabell 2 och 3 i avhandlingen som
uppges inneharinglla foumlrteckningar oumlver deshy
mokratiska transitioner i Latinamerika
1 9 1 8 - 1 9 5 8 samt 1 9 7 8 och framaringt Dessa
tabeller aumlr dock behaumlftade med en del
3 2 5
oklarheter (mer om det nedan) och anshy
vaumlnds inte i syfte att diskutera val av fall
heidregimens Sydafrika Det ter sig inte
heller sjaumllvklart att haumlvda att sandinistregi-
men i Nicaragua under 1980-talet var odeshy
mokratisk vilket foumlrfattaren goumlr (s 227)
Fraringgan om graumlnsdragningen mellan deshy
mokratisk och odemokratisk vaumlnster samt
den allmaumlnna definitionen av vaumlnstern
borde ha diskuterats mer i avhandlingen
T e o r i b e g r e p p och d e r a s
e m p i r i s k a t i l l auml m p n i n g
Liberal teori
Det ligger kanske naumlra till hands att anta
att en avhandling o m vaumlnsterns roll i deshy
mokratiseringsprocesser skulle aringtminstoshy
ne delvis utgaring fraringn vaumlnsterinriktad teorishy
bildning dvs marxistiskt influerade pershy
spektiv som bygger paring en maximalistisk
demokratidefinition en bred analys av
kampen foumlr demokrati inom olika samshy
haumlllssektorer och en fokusering paring kapitashy
lismens utveckling och klasstrukturer foumlr
att foumlrklara demokratiseringsprocessen
Nilsson vaumlljer dock ett konventionell libeshy
ralt teoretiskt ramverk med en minimalis-
tisk demokratidefinition fokus paring regim-
transitioner och aktoumlrer och deras ideacuteer
som de viktigaste foumlrHaringsfaktorerna
(Se figur 3)
Figur 3 Jaumlmfoumlrelse mellan vaumlnster-teori och Nilssons liberala teori
Vaumlnster - teor i Nilssons teor i
Maximalistisk demokratidefishy
nition
Minimalistisk demokratidefishy
nition
Demokratisering relevant i
alla samhaumlllssektorer
Regimtransition
Kapitalismens utveckling
klassstrukturer
Aktoumlrer och ideacuteer
Hur de f in ie ra vaumlnstern
Ett annat metodproblem med konseshy
kvenser foumlr val av fall aumlr definitionen av
vaumlnstern Vaumlnstern kan inte enbart
definieras utifraringn Hassdimension eller ideshy
ologiska utgaringngspunkter skriver Nilsson
(s 108) men vilka andra kriterier aumlr laumlmplishy
ga att anvaumlnda I slutaumlndan verkar det vara
ideologiska kriterier som blir avgoumlrande
aumlven foumlr Nilsson (s 109) Grundlaumlggande
aumlr att vaumlnstern staringr till vaumlnster o m houmlgern
(s 108) naringgot som naumlrmast framstaringr som
ett tautologiskt paringstaringende Aringtminstone aumlr
det en saring bred definition att alla positioner
fraringn Fidel Castros till Tony Blairs inkludeshy
ras Nu goumlr Nilsson dock en avgraumlnsning
som till viss del snaumlvar in faumlltet Det aumlr
naumlmligen endast den demokratiska vaumlnshy
stern (liberaldemokratisk eller deltagarde-
mokratisk) som aumlr foumlremaringl foumlr analysen (s
8 14) Man kan dock fraringga sig om av-
graumlnsningen mellan demokratisk och odeshy
mokratisk vaumlnster aumlr saring glasklar och oproshy
blematisk Auml r exempelvis gerillagrupper
som aumlr beredda att anvaumlnda varingldsamma
metoder per definition odemokratiska I
saring fall exkluderas tex zapatisterna i Mexishy
co och (i en annan kontext) A N C i apart-
3-26-
Vaumlnsterns roll i demokratiseringsproshy
cessen analyseras saringledes med hjaumllp av ett
teoretiskt ramverk som ligger mycket
laringngt fraringn ett vaumlnsterperspektiv Det beshy
houmlver inte alls vara naringgot fel med det Det
kan to m vara en poaumlng att foumlrankra stushy
dien i konventionell liberal teoribuumldning
men studera en aktoumlr som saumlllan faringr myckshy
et uppmaumlrksamhet i denna litteratur Vad
jag efterlyser aumlr dock en diskussion om
och tydlig motivering till avhandlingens
grundlaumlggande teoretiska perspektivval
Nilsson refererar paring ett par staumlllen till
marxistiskt influerade demokratiseringsshy
forskare som G ouml r a n Therborn och
Rueschemeyer Stephens amp Stephens (vilshy
ka han benaumlmner transitionsteoretiker
trots att de brukar karaktaumlriseras som
strukturalister snarare aumln transitionsteoreshy
tiker) men dessa saumltter inte naringgra djupare
sparingr i avhandlingen Man kan fraringga sig om
slutsatserna om vaumlnsterns roll i demokrashy
tiseringsprocesserna i Latinamerika blivit
annorlunda om Nilsson valt en bredare
demolaratidefinition fokuserat paring demoshy
kratins substansfraringgor och analyserat
samhaumlllsstrukturer utifraringn ett mer vaumln-
sterinriktat perspektiv Svaret aumlr naturshy
ligtvis att det hade blivit en helt annan stushy
die med andra slutsatser Jag paringstaringr-inte att
Nilsson borde ha genomfoumlrt denna studie
istaumlllet men det hade varit oumlnskvaumlrt med
naringgra reflektioner kring mdash och motivering
till mdash valet av oumlvergripande teoretiskt pershy
spektiv
D e m o k r a t i s e r i n g
Det finns i avhandlingen en viss spaumlnning
mellan aring ena sidan en ganska snaumlv men
konventionell syn paring vad demokratisering
aumlr och aring andra sidan en ambition att analyshy
sera demokratins foumlrdjupning och deltashy
gardemokratiska aspekter I inledningen
slarings det fast att endast studier av regimfoumlrshy
aumlndringar aumlr demokratiseringsstudier
Teorier om civilsamhaumlllet och politiska
partier och normativ demokratiteori etc
inkluderas inte i denna forskningstradishy
tion (s 1 1 ) D e t aumlr ett paringstaringende som rimshy
mar illa med Nilssons egen analys av deshy
mokratins foumlrdjupning och deltagardeshy
mokrati foumlr visst aumlr det i allra houmlgsta grad
en demokratiseringsstudie vi har att
goumlra med trots de i vissa avseenden breshy
dare perspektiven
Demokratiseringsdefinitionen (s 68)
vaumlgen mot att staumlndigt infoumlra mera deshy
mokrati aumln tidigare kan tolkas som en
oumlppning mot mer substantiella eller maxi-
malistiska demokratisermgsdefinitioner
Men Nilsson vaumlljer aumlndaring att haringlla fast vid
en konventionell syn som bygger paring diko-
tomin diktatur mdash demokrati (jfr s 47) Detshy
ta antingen eller-taumlnkande framstaringr som
mindre fruktbart aumln att analysera foumlraumlndshy
ringar i graden av demokrati (vilket ju fakshy
tiskt goumlrs i avhandlingen naumlr demokratins
foumlrdjupning analyseras) Jag staumlller mig foumlr
oumlvrigt aumlven naringgot fraringgande till anvaumlndshy
ningen av begreppet diktatur Vanligen
reserveras begreppet diktatur foumlr envaumlldishy
ga styren daumlr makten aumlr koncentrerad hos
en diktator Maringnga auktoritaumlra regimer
har inte denna karaktaumlr
Uppmaumlrksamheten paring deltagardemoshy
kratiska aspekter av demokratiseringsproshy
cesser aumlr lovvaumlrd men detta perspektiv
begraumlnsas av att studien avgraumlnsats till att
enbart behandla den nationella nivaringn (s
39) Deltagardemokratiska projekt handshy
lar ju som bekant i foumlrsta hand om den loshy
kala nivaringn och naumlr denna paring foumlrhand har
definierats bort blir analysen ganska beshy
graumlnsad
Trans i t ion konso l ide r ing
s tabi l iser ing f ouml r d j u p n i n g
Avhandlingen inneharingller en relativt rik
och komplex begreppsapparat Det hade
3 2 7
dock varit en foumlrdel om teorikapiden varit
naringgot stramare med en klar fokusering paring
begrepp som verkligen anvaumlnds i den emshy
piriska analysen och en naringgot mer stringshy
ent begreppsanvaumlndning Transitionsbe-
greppet aumlr tydligt definierat efter ODon-
nell amp Schmitter som the interval betshy
ween one political regime and another (s
67) i praktiken en oumlvergaringng fraringn auktorishy
taumlr regim till valdemokrati Transitionen
inleds naumlr det finns tecken paring en upploumlsshy
ning inom diktaturen och avslutas naumlr val-
demokrati infoumlrts (s 67) Detta aumlr klart och
tydligt Naringgot oklarare blir det naumlr Nilsson
aumlven laborerar med en andra transition
som bestaringr av konsolidering av valdemoshy
kratin eller liberal demokrati (polyarki) elshy
ler infoumlrande av deltagardemokrati (s 67)
Jag anser att det aumlr missvisande att tala om
en andra transitions fas Innebaumlr det verkshy
ligen en regimfoumlraumlndring o m valdemokrashy
tin konsolideras Och innebaumlr konsolideshy
ring och demokratins foumlrdjupning verklishy
gen samma sak Demokratins foumlrdjupshy
ning aumlr ju naringgot kvalitativt annorlunda aumln
konsolidering av valdemokrati och det
skapar enligt min mening bara foumlrvirring
att baka ihop dessa baringda processer under
beteckningen den andra transitionen
En annan oklarhet i anvaumlndningen av
transitionsbegreppet aumlr att transition till
demokrati (helt rimligt) definieras som en
taumlmligen specifik (och ofta relativt kortvashy
rig) process men trots det anges mestashy
dels laringnga tidsintervall eller endast ett starshy
taringr foumlr transitionerna naumlr dessa listas i tashy
bell 2 och 3 (s 1 2 7 1 2 8 ) Foumlrklaringen till
denna motsaumlgelsefullhet aumlr foumlrmodligen
att det som tas upp i tabellerna aumlr demoshy
kratiska regimer mdash inte transitioner Det
faktum att Chiles transition som annars
dateras 1 9 8 3 - 1 9 9 0 (s 132) i tabell 3 anges
fraringn 1 9 9 0 och framaringt (s 128) tyder paring att
saring aumlr fallet
I kapitel 8 anvaumlnds aumlven begreppet stashy
bilisering (jfr s 83) utan naringgon tydlig defishy
nition Liberalisering definieras med ett
delvis felaktigt citat fraringn 0 Donnel l amp
Schmitter (s 69) men aringterkommer sen
inte i analysen Det aumlr viktigt att haringlla isaumlr
begreppen liberalisering transition konshy
solidering stabilisering och demokratins
foumlrdjupning Haumlr kunde man ha oumlnskat
sig naringgot stoumlrre precision i avhandlingen
och framfoumlrallt en naringgot mer selektiv beshy
greppsgenomgaringng i teorikapitlen
D e m o k r a t i m o d e l l e r
Ett foumlr demokratiseringsstudier innova-
tivt drag aumlr att arbeta med demokratimo-
deller som teoretiska idealtyper Ett altershy
nativt tillvaumlgagaringngssaumltt hade varit att utgaring
fraringn aktoumlrernas demokratisyn (som den
kommer fram i partiprogram etc) dvs
arbetat rent empiriskt Med de teoretiska
idealtyperna finns det en risk att vissa parshy
tier och organisationer inte beskrivs paring ett
helt raumlttvisande saumltt naumlr de kanske tvingas
in i teoretiska kategorier som de inte sjaumllva
ansluter sig till Det aumlr framfoumlrallt den delshy
tagardemokratiska idealtypen som inte allshy
tid kaumlnns helt klockren i den empiriska
analysen Med den breda foumlrstaringelsen av
begreppet deltagardemokrati (som foumlr oumlvshy
rigt faringr en relativt oumlversiktlig teoretisk beshy
handling med tanke paring begreppets centrashy
la position i avhandlingen) kategoriseras
maringnga taumlmligen disparata stroumlmningar
som deltagardemokratiska Exempelvis aumlr
det ganska stor skillnad mellan den vaumlnshy
ster som representeras av Hugo Chavez
och zapatisterna Distinktionen mellan
statssocialism och frihetlig socialism foumlrshy
svinner med den breda och naringgot diffusa
deltagardemokratiska idealtypen Ett anshy
nat problem aumlr att kooperativa ideacuteer som
aumlr viktiga foumlr en stor del av dagens latinshy
amerikanska vaumlnster mdash och som rimligen
aumlr av stor deltagardemokratisk betydelse -
3 2 8
inte tas upp Vidare saknar jag i den deltashy
gardemokratiska diskussionen litteratur
o m sociala roumlrelser i Latinamerika (t ex Al-
varez et al 1998) och demokratins foumlrshy
djupning i Latinamerika (tex Rindefjaumlll
2005)
Aktoumlre r e l ler strukturer
Auml v e n o m det framstaringr som en oumlverdrift
att paringstaring att aktoumlr-strukturperspektivet
har ignorerats inom demokratiseringsshy
forskningen (s 2 1 9 2 4 1 ) aumlr det mycket
vaumllkommet att Nilsson medvetet foumlrsoumlker
tillaumlmpa en aktoumlr-strukturansats Ett proshy
blem med det som ska vara den mer
strukturellt orienterade delen av analysen
aumlr dock att det som jag uppfattar det
aumlven haumlr i huvudsak blir en aktoumlrsanalys
Oligarkin militaumlren och U S A beskrivs
baringde som aktoumlrer och strukturella hinder
men naringgon mer djuplodande strukturell
analys blir det inte fraringga om foumlrmodligen
pga att Nilsson saknar mer utarbetade
teoretiska verktyg foumlr strukturanalys
Den i huvudsak aktoumlrsinriktade analyshy
sen praumlglar saringledes det mesta av avhandshy
lingen aumlven o m en annan strukturell fakshy
tor ploumltsligt lyfts fram som betydelsefull i
avhandlingens slutsatser (s 242) Haumlr beshy
tonas att ekonomisk kris aumlr en viktig fakshy
tor bakom transitionsprocesserna men
detta har inte analyserats teoretiskt eller
empiriskt (foumlrutom en kort diskussion paring
s 69-70)
S a m m a n f a t t a n d e o m d ouml m e
Jag har i min kritiska granskning uppeharinglshy
lit mig vid vissa begreppsliga oklarheter
och mindre utfoumlrligt motiverade metodoshy
logiska val Dessa kritiska kommentarer
till trots aumlr det ingen tvekan om att Martin
Nilsson laumlmnat ett viktigt bidrag till
svensk demokratiserings forskning A v shy
handlingen aumlr en gedigen forskningsproshy
dukt som praumlglas av vetenskaplig nogshy
grannhet och systematik Strukturen aumlr
tydlig och det aumlr laumltt att foumllja den roumlda traringshy
den Forskningsproblemet aumlr intressant
och Nilsson har valt en originell och
fruktbar ansats Avhandlingen aumlr ordentshy
ligt foumlrankrad i mycket av den relevanta
litteraturen och praumlglas samtidigt av ett
sjaumllvstaumlndigt och kritiskt foumlrharingllningssaumltt
till tidigare forskning Nilssons metodoloshy
giska upplaumlgg aumlr djaumlrvt med systematiska
jaumlmfoumlrelser av maringnga fall i hela Latinameshy
rika oumlver en laringng tidsperiod Resultaten aumlr
kanske inte speciellt foumlrvaringnande eller nya
men det vetenskapliga bidraget ligger i
studiens hela genomfoumlrande snarare aumln i
slutsatserna Problematiseringen av vilken
form av demokrati som kan konsolideras
aumlr ett viktigt bidrag till demokratiserings-
forskxiingen Man kan bara hoppas att
Nilsson faringr moumljlighet att utveckla en del
av dessa resonemang och presentera dem
foumlr en internationell laumlsekrets i naringgon
laumlmplig tidskrift
Referenser
Atvarez Sonia EmdashDagnino EvelinamdashEscobai
Arturo (red) 1998 Cultures ojPolitks - PoMcs of
Cultures Re-visioning Latin American Social Move-
ments Boulder Westview Press
Rindefjaumlll Teresia 2005 DemocracyBepndtheBallot
Box Gauml^en Partiapation and Social Rights in Post-
Transition Cbiie Statsvetenskapliga institutioshy
nen Lunds universitet
Prenumerera paring Statsvetenskaplig tidskrift w w w stats veten ska pligtids krift se