Hur ofta skrivs användningsområde ut på läkemedel inom ATC-grupp N04 (medel vid parkinsonism)? Jonna Isendahl Farmaci 180 högskolepoäng Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare: Anders Ekedahl, leg. apotekare, docent Stab Forskning och utveckling (R&D) Apoteket AB Christer Berg, leg. apotekare Naturvetenskapliga institutionen Högskolan i Kalmar S-391 82 Kalmar Examinator: Naturvetenskapliga institutionen Dick Delbro, leg. läkare, docent Högskolan i Kalmar S-391 82 Kalmar Abstract Patienters bristande följsamhet till förskriven ordination är ett av de stora läkemedelsproblemen av idag. Att förse varje recept med användningsområde i doseringstexten är ett sätt att försöka förbättra patientföljsamheten. Sådan information är även av vikt för expedierande farmaceut för att kunna göra en professionell bedömning om huruvida valt läkemedel, dos och styrka passar ihop med sjukdomsbilden. Tidigare studier har visat att det är långt ifrån på alla recept som användningsområde finns angivet. Syftet med arbetet har varit att undersöka på hur stor andel av recept inom ATC-grupp N04 (medel mot parkinsonism), det finns angivet användningsområde i doseringstexten. En jämförelse mellan dopaminerga och antikolinerga medel inom gruppen gjordes även. Data från Apotekets transaktionsdatabas tillhandahölls i form av excel-filer. Dessa innehöll information från recept utskrivna på ATC-grupp N04, som expedierats på apotek i Sverige oktober 2007. Information om patientens födelseår, kön, läkemedlets ATC-kod, benämning, förpackningsstorlek, styrka och doseringstext erhölls. De recept som saknade uppgift om kön eller födelseår exkluderades, likaså recept till djur. Exkluderade från undersökningen var även dosdispenserade läkemedel. Av de 22 939 expedierade recepten inom ATC-grupp N04 som uppfyllde inklusionskriterierna innehöll hälften av dessa användningsområde i doseringstexten. Användningsområde på recept var något vanligare hos kvinnor än hos män. Högst frekvens av informationen sågs på recept till personer 85 år och äldre. Resultatet för recept på dopaminerga medel var i stort jämförbart med huvudgruppens resultat, dvs. hälften av recepten innehöll användningsområde, det var vanligast på recept till personer över 85 år och informationen var mer frekvent förekommande på recept till kvinnor. De antikolinerga medlen hade användningsområde angivet på 38 % av recepten, det var ungefär lika vanligt förekommande på recept till kvinnor som män, och en minskning av förekomsten av användningsområde sågs på recept till personer över 74 år. Sammanfattningsvis kan konstateras att förskrivare alltför ofta underlåter att skriva ut användningsområde i doseringstexten trots nyttan det skulle innebära för både patient och farmaceut.
27
Embed
Hur ofta skrivs användningsområde ut på läkemedel inom …1168/FULLTEXT01.pdfnjur- och leverfunktion, vilket påverkar läkemedels farmakokinetik och farmakodynamik, är inte alltid
This document is posted to help you gain knowledge. Please leave a comment to let me know what you think about it! Share it to your friends and learn new things together.
Transcript
Hur ofta skrivs användningsområde ut på läkemedel inom ATC-grupp N04 (medel vid parkinsonism)? Jonna Isendahl
Farmaci 180 högskolepoäng Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen Examensarbete 15 högskolepoäng Handledare: Anders Ekedahl, leg. apotekare, docent Stab Forskning och utveckling (R&D)
Apoteket AB Christer Berg, leg. apotekare Naturvetenskapliga institutionen Högskolan i Kalmar S-391 82 Kalmar Examinator: Naturvetenskapliga institutionen Dick Delbro, leg. läkare, docent Högskolan i Kalmar S-391 82 Kalmar
Abstract Patienters bristande följsamhet till förskriven ordination är ett av de stora läkemedelsproblemen av idag. Att förse varje recept med användningsområde i doseringstexten är ett sätt att försöka förbättra patientföljsamheten. Sådan information är även av vikt för expedierande farmaceut för att kunna göra en professionell bedömning om huruvida valt läkemedel, dos och styrka passar ihop med sjukdomsbilden. Tidigare studier har visat att det är långt ifrån på alla recept som användningsområde finns angivet. Syftet med arbetet har varit att undersöka på hur stor andel av recept inom ATC-grupp N04 (medel mot parkinsonism), det finns angivet användningsområde i doseringstexten. En jämförelse mellan dopaminerga och antikolinerga medel inom gruppen gjordes även. Data från Apotekets transaktionsdatabas tillhandahölls i form av excel-filer. Dessa innehöll information från recept utskrivna på ATC-grupp N04, som expedierats på apotek i Sverige oktober 2007. Information om patientens födelseår, kön, läkemedlets ATC-kod, benämning, förpackningsstorlek, styrka och doseringstext erhölls. De recept som saknade uppgift om kön eller födelseår exkluderades, likaså recept till djur. Exkluderade från undersökningen var även dosdispenserade läkemedel. Av de 22 939 expedierade recepten inom ATC-grupp N04 som uppfyllde inklusionskriterierna innehöll hälften av dessa användningsområde i doseringstexten. Användningsområde på recept var något vanligare hos kvinnor än hos män. Högst frekvens av informationen sågs på recept till personer 85 år och äldre. Resultatet för recept på dopaminerga medel var i stort jämförbart med huvudgruppens resultat, dvs. hälften av recepten innehöll användningsområde, det var vanligast på recept till personer över 85 år och informationen var mer frekvent förekommande på recept till kvinnor. De antikolinerga medlen hade användningsområde angivet på 38 % av recepten, det var ungefär lika vanligt förekommande på recept till kvinnor som män, och en minskning av förekomsten av användningsområde sågs på recept till personer över 74 år. Sammanfattningsvis kan konstateras att förskrivare alltför ofta underlåter att skriva ut användningsområde i doseringstexten trots nyttan det skulle innebära för både patient och farmaceut.
2
SUMMARY
Adherence to medical ordination is low and for long-time medication it is estimated
to be as low as 50 percent. Depending on the prescribed drug this could lead to
adverse effects and/or loss of effect of the drug. Information about why a drug is
prescribed is important patient information and is thought to help increase
compliance with the physician’s prescription. According to results from a recent
study of visits to the emergency room at Karolinska Universitetssjukhuset in Solna,
Stockholm, medically related problems were the cause in about 30 percent of the
cases. According to the same study 11 percent of these visits were due to problems
with patient adherence. Specifying indications on prescriptions could be a way to
enhance drug compliance. Furthermore clinical indications on prescriptions ensure
that the correct drug is administered for the correct condition. The purpose of this
study was to examine how often indications were found on prescription labels on
anti-parkinson drugs, ATC-code N04.
Prescription data were collected from the Swedish Prescribed Drug Register. A total
of 22 994 prescriptions of anti-parkinson drugs dispensed in October 2007 were
transferred from the register in Excel-files. Information about the patient’s year of
birth and gender was included as well as the name of the drug, ATC-code, amount of
drug dispensed, strength and information about the prescribed drug. Prescriptions
lacking information about the patient’s year of birth or gender was excluded as well
as prescriptions for animals.
On prescriptions for anti-parkinson drugs, with a total of 22 939 prescriptions after
exclusion, half of them were provided with indication labelling. Indication labelling
was more common on prescriptions for women. As regards patients older than 85
years, 63 % of the prescriptions were labelled with indication.
Bland de förskrivna antikolinerga läkemedlen var användningsområde oftast
utskrivet på recept till personer 45-64 och 65-74 år. Efter 74 års ålder sågs en
minskning av angivandet av användningsområde (se Tabell V).
18
DISKUSSION
Under oktober månad 2007 expedierades på apoteken i Sverige 22 994 recept
utskrivna på läkemedel inom ATC-kod N04. Av de 22 939 recept som var kvar efter
exkludering innehöll hälften användningsområde i doseringstexten. Det visade sig
vara mer vanligt förekommande med användningsområde på recept utskrivna till
kvinnor än till män. På recept utskrivna till patienter15-84 år sågs ingen större
skillnad i angivande av användningsområde, dvs. ingen åldersrelaterad ökning kunde
påvisas. Vanligast förekommande var informationen på recept till personer 85 år och
äldre. Jämförelser gjordes mellan levodopapreparat samt pramipexol men inga
slutsatser kunde dras vad gällde kopplingen mellan ökad/minskad styrka och ökat
angivande av användningsområde.
Alla recept inom ATC-kod N04 som expedierades i Sverige under oktober månad
2007 har använts i denna studie. Oktober får anses vara en representativ månad då
det inte är någon stor semestermånad och heller inte innehåller några direkta
storhelger. Vid undersökning av datamaterialet användes ett stort antal sökord för att
identifiera förekomsten av användningsområde. De poster som kvarstod genomgicks
manuellt för att finna ifall ytterligare användningsområde angivits. För att säkerställa
kvalitén i undersökningen togs ett stickprov på 50 receptposter. Inga fel hittades.
Data omfattar inte läkemedelsanvändningen inom sjukhus eller institutioner där
receptförskrivning inte förekommer. Dosdispenserade läkemedel ingår inte heller i
undersökningen. Antalet patienter med dosdispenserade läkemedel uppgår till cirka
160 000 i Sverige. Antalet receptposter var dock ändå så pass stort att resultatets
generaliserbarhet får anses vara hög.
En uppdelning gjordes mellan dopaminerga och antikolinerga läkemedel för att se
huruvida det förelåg någon skillnad mellan de både grupperna.
Resultaten visade att recept på dopaminerga medel inte skiljer sig nämnvärt med de
huvudsakliga fynden för hela ATC-grupp N04. Däremot är skillnaderna inom
gruppen stora där t.ex. recept på dopaminagonisten bromokriptin har
19
användningsområde angivet på 27 %, medan en annan dopaminagonist, pramipexol,
har ett angivet användningsområde på 60 % av receptposterna. Möjligen kan en
förklaring till siffrorna vara att bromokriptin ofta används vid just Parkinsons
sjukdom. Antalet receptposter var förhållandevis få, varför man kan spekulera i att
patienter som står på bromokriptin är patienter som är vana vid substansen och har
stått på den länge men att det kanske inte sker så många nyförskrivningar.
Pramipexol, däremot, innehöll många receptposter och man kan därför dra slutsatsen
att detta är ett medel som läkare ofta skriver ut, både till ”vana” parkinsonpatienter
men även till patienter med nydebuterad sjukdom. Pramipexol godkändes dessutom
2006 för indikationen restless legs (RLS)21. Att det är ett förhållandevis nytt preparat
för just myrkrypningar kan tänkas vara en faktor som motiverar förskrivaren att ange
användningsområde på recept oftare.
Resultaten visade att hälften av recepten på dopaminerga medel innehöll
användningsområde. Kvinnors recept innehöll informationen i högre utsträckning än
män. Dopaminagonister utgjorde den huvudgrupp där användningsområde var som
mest frekvent representerat. Vad gäller ålder visade jämförelsen mellan de åtta mest
förskrivna dopaminerga läkemedlen att det generellt var vanligare med
användningsområde på recept till personer 85 år och äldre. Angivande av
användningsområde ökade annars inte med patientens ålder.
Recept utskrivna på antikolinerga läkemedel hade användningsområde angivet på 38
% av recepten. Det var ingen större skillnad vad gäller angivandet av
användningsområde på recept till män och kvinnor. Störst andel recept med
användningsområde i doseringstexten sågs på recept till personer 45-74 år,
användningsområde på recept minskade sedan på recept till personer 74 år och äldre.
Liknande studier där samma metod har tillämpats har tidigare utförts på bl.a.
diuretika, betablockerare och SSRI-preparat. Studien på diuretika visade att
användningsområde förekom på recept i 76 % av fallen5. På recept utskrivna på
betablockerare fanns användningsområde i nästan lika hög utsträckning, 75 %7.
20
Dessa siffror är betydligt högre än resultaten i denna studie. Att diuretika och
betablockerare kan förskrivas på flera olika indikationer kan förklara varför
motivationen att ange användningsområde är större för dessa båda
läkemedelsgrupper. I studien på SSRI-preparat var resultatet snudd på identiskt med
resultatet för denna studie, användningsområde förekom på 51 % av recepten6. Att
siffrorna var jämförbara kan bero på samma anledning given ovan. Omsorg om
patienten spelar troligen också in då SSRI-preparat förskrivs på indikationer som kan
vara integritetskänsliga.
Polyfarmaci är en bidragande orsak till bristande följsamhet till medicinering.
Patienter som har Parkinsons sjukdom behandlas ofta mot flera andra sjukdomar
förutom sin Parkinson. Olika mer eller mindre kopplade följdsjukdomar som t.ex.
depression, sömnstörningar, lågt blodtryck, psykos vid höga levodopadoser m.m. gör
att läkemedelslistan kan göras lång för en parkinsonpatient22. Det är värdefullt för
patienter stående på flera läkemedel med ett angivet användningsområde på både
recept och läkemedelsförpackningar, för att lättare kunna särskilja vilka tabletter som
används mot vad.
Angivande av användningsområde ökade inte med ökad styrka på preparaten.
Möjligen kan detta vara följden av den långtidsmedicinering Parkinsonpatienter lever
med, där de lägre styrkorna ges till nydebuterad Parkinson. När sedan de starkare
styrkorna sätts in är patienten redan väl förtrogen med sin sjukdom och tillhörande
läkemedelsbehandling varför användningsområde, från förskrivarens håll, kan tyckas
överflödigt att skriva ut. Liknande resultat sågs i studien för diuretika, inte heller där
ökade av användningsområde kunde visas med ökad styrka.
En tänkbar anledning till avsaknad av användningsområde i läkemedelsgrupp N04
kan vara att recepten i hög utsträckning är utskrivna till gruppen parkinsonpatienter.
En tanke som skulle kunna vara föremål för fortsatta studier. I sådana fall kan det
tänkas bero på, som tidigare nämnts, att denna grupp ofta utgörs av patienter som har
levt med sin sjukdom länge. Det är tidsödande för förskrivare att skriva ut
användningsområde på recept, och just av den anledningen kan man anta att det
21
ibland hoppas över på recept till de patienter som redan är väl förtrogna med sin
läkemedelsbehandling.
Patienter i dialog med läkemedelskunnig personal tar till sig fakta kring sin
medicinering bättre om denna ges på ett så tydligt och enkelt språk som möjligt, helst
utan krångliga facktermer. Det har visat sig ännu bättre om informationen ges så
tidigt i rådgivningssamtalet som möjligt, upprepas och dessutom förstärks av skriven
dito24. Enligt Läkemedelsverkets receptföreskrifter är receptutfärdaren skyldig att
lämna anvisningar om dosering, ändamål och behandlingstid på receptet så att
patienten kan använda sitt läkemedel på det sätt som från förskrivarens håll var
avsett. Man kan med denna och andra liknande studier som bakgrund se att
angivandet av användningsområde är något som det ofta slarvas med. Detta trots att
farmaceuter finner att sådan information skulle stärka säkerhetskontrollen vid
receptexpedition.
Uppslag till fortsatta studier:
o Ta reda på hur patienter ställer sig till att ha användningsområde angivet på
receptblanketten, integritet kontra säkerhet.
o Undersöka om patienter som lider av Parkinsons sjukdom är i mer eller
mindre behov av att ha användningsområde angivet.
o Undersöka om säkerheten vid läkemedelsexpedition verkligen ökar med
informationen.
o Studera om det finns skillnader mellan olika förskrivaregrupper
(distriktsläkare, specialister, privatpraktiker) vad gäller angivande av
användningsområde.
22
SLUTSATS Användningsområde fanns angivet på hälften av recepten utskrivna på läkemedel
mot parkinsonism inom ATC-kod N04. En högre förekomst av användningsområde
sågs på recept till kvinnor. Studien visade att angivande av användningsområde inte
ökade med patientens stigande ålder.
23
TACKORD
Stort tack till Christer Berg och Anders Ekedahl för handledning under arbetets gång.
Tack till Pernilla för ovärderliga kaffe- och knäckebrödspauser, Galistel för hjälp
med dator- och cykelreperationer, samt Gibson för motionering av Frans.
24
REFERENSER
1. Felaktig och ineffektiv läkemedelsanvändning kostar 10 miljarder varje år!,
Rapport av Apoteket AB och Vårdförbundet, http://www.vardforbundet.se/upload/VF%20Filer/rapport_fakta/rapport_lakemedelsrapport.pdf, hämtad 2008-05-16Förbättrad läkemedelsanvändning genom bättre
följsamhet till läkemedelsordinationen, Landstingsförbundet, (ABLA I - Arbetsgruppen för BättreLäkemedelsanvändning) 2. Förbättrad läkemedelsanvändning genom bättre följsamhet till
läkemedelsordinationen, Landstingsförbundet, (ABLA I - Arbetsgruppen för BättreLäkemedelsanvändning)
3. Mindre sjukdom och bättre hälsa genom bättre följsamhet till
läkemedelsordinationen – Professionens roll, Landstingsförbundet (ABLA II - Arbetsgruppen för BättreLäkemedelsanvändning) 4. Förskrivningsorsak vid läkemedelsordination, www.socialstyrelsen.se, december 2006, artikelnummer 2006-107-25, hämtad 2008-04-14 5. Fors H, Hur vanligt är det att användningsområde anges på recept på diuretika,
ATC-kod C03?, Luleå tekniska universitet, Hälsovetenskapliga utbildningar, Receptarieprogrammet, 2008:002 HV 6. Söderberg A-K, Hur ofta skrivs användningsområde ut på SSRI-recept?, Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen, 2007:F32 7. Rehn Susanna, Hur ofta saknas indikation på betablockerarrecept?, Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen, 2007:F26 8. Borg Y, Calles H, Apoteket AB, Receptförskrivningsregler 9. Johnell K, Fastbom J, Rosén M, Laimanis A, Läkemedelsanvändningen hos äldre
brister i kvalitet, Läkartidningen, http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleID=7127, hämtad 2008-04-09 10. Ihre T, Enligt ordination – om bättre läkemedelsanvändning, Lund 2005, ISBN91-44-03540-3 11. Thijs H. A. M. Vinks, Fred H. P. de Koning, Ton M. de Lange, Toine C. G. Egberts, Identification of potential drug-related problems in the elderly: the role of
the community pharmacist, Pharm World Sci (2006) 28:33-38, DOI 10.1007/s11096-005-4213-4
25
12. Edward P. Armstrong, PharmD, Natalie M. Goodman, Pharm D, and Woodie M. Zachry, III, RPh, PhD, Community Pharmacists´ Opinions About Having Diagnostic
Data Provided With Prescriptions, Journal of Pharmacy Practice 2003 (16.5)
13. Läkemedel är ett av läkarens viktigaste redskap, remissversion 20071217, www.slf.se, hämtad 20080414 14. Asker-Hagelberg C, Fryckstedt J, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Läkemedelsrelaterade problem vanliga på medicinakuten, Läkartidningen nr 12-13 2008, volym 105 15. Horne R, American Collage of Chest Physicians, Compliance, Adherence, and
Concordance: Implications for Asthma Treatment, Chest 2006;130;65-72 16. Parkinson’s Disease: Diagnosis and Treatment, http://www.aafp.org/afp/20061215/contents.html, hämtad 2008-05-19 17. Midlöv P, Eriksson T, Petersson J, Parkinsons sjukdom, Läkemedelsboken 2007/2008, sid 786 18. Läkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom - Behandlingsrekommendation, Information från Läkemedelsverket 2008:(19)2, http://www.lakemedelsverket.se/upload/Hälso-%20och%20sjukvård/behandlingsrek/rek_parkinson2008.pdf , hämtad 2008-04-17 19. FASS 2007, sid 50 20. Apotekets totala försäljning av humanläkemedel 2006, http://www2.apoteket.se/NR/rdonlyres/791F85F0-D3BE-4756-AA81-D2418EFB6915/0/L%C3%84kemedelsnamn2006.pdf, hämtad 2008-05-19 21. Sifrol (pramipexol) – mot restless legs, http://www.lakemedelsverket.se/Tpl/MonographyPage____5722.aspx, hämtad 2008-05-27 22. Johnels B, Carlsson M, En liten faktabok om Parkinsons sjukdom – symtom,
diagnostik och behandling, ParkinsonFörbundet, 200803, ISBN 91-975387-1-x 23. Haufmann S, Rastlösa Ben, Tidningen Apoteket Nr 1/2006, hämtad från Apoteket.se 080507 24. Mossialos E, Mrazek M, Walley T, Regulating pharmaceuticals in Europe:
striving for efficiency, equity and quality, McGraw-Hill International, 2004, ISBN:0335226558
26
Bilaga 1.
Användningsområde angivna på recept utskrivna på läkemedel tillhörande ATC-kod N04 (användningsområde förkommande på mindre än tjugo receptposter förs in under gruppen ”övriga”).