Hanfylldotomr ,!,f :?,Y,t 7,.{ r$r,",&,: Av REBECKA TAHSCHYS Tdnkatt det var ErikGlem- me som skapadeNo,.ff Milar- strand! Planterade dess bjork- och pilpromenad, restehum- lestdngernas luftiga tempel, stensatte ldngsstrandkanten och la dit bryggorna med soffornaoch den sjukantiga serveringshyddan ute'i vattnet ! Och vidare utformningen av RSlambshovsparkens genero- sa sdllskapslunga. I alla Ar har jag tackat Holger Blom och m6jligen hans fdretr:idare Osvald Almquist fiir <ienna DN-skrapans viktiga niirmiljii. De tvA var Glemmes dverordnade stadstriidgArdsmiistare som formulerade guldAldems parkpo- litik frAn 1936och fram till 1"971- samt irrte minst skaffade framrpengarna. BLOMS MOZABT Men nu trettio Ar efter parkartisten Erik Glemmes firr tidiga ditd 1959, femtiofyra Ar gammal, kan det siigas: Glemme var Bloms Mozart! Hans geni igenkiindes av chefen som nistan alltid kontrasignerade sin underlydandes skisser. Holger Blom/ Erik Glemme stAr det i h<igra kanten pA de ofta fint skrafferade visionerna av parker f6r samvaro och enskildhet och alla de viixtdetaljerade planerna. PA utstiillningen (som iippnade i gAr fredag inne pA Arkitekturmuseet och utanfiir i sluttningen) om Glemmes fliidande insatser fiir stockholmarnas rekreation, blir jag niistan tokig" Att han, vars namn jag niistan inte hiirt, gjort sA mycket! Flera av barn- och ungdomsArenspluss#lillen,bAde sAna som finns kvar och som forsvun- nit, 6r hans verk. SA sjiilvklara inslag i mitt stadslandskap att frAgan om hur och varfor de kommit dit aldrig stdllts. Det bara skulle va sA! lycklig och formbegevad Handels, stiindigt beundrad av tillre- sande Asplundfans. Glemmes! Han tog vara pA FAfiingan och skapade Glasbruksparken med sin upphojda frid och osannolika svan- damm. FOBVANDLADE KUNGSAN 1953ntir Stockholm fvllde 700 Ar var Glemme faktiskt tf;tadshed- gArdsmiistare medan Blom var tjdns- tledig. I en rykande fart fixades den sanddammiga trista kungliga parkens fiirvandling till stans folkliga sommar- hjirta. Ny layout: gAngvigar med kiosker pA ena sidan och <ilhallen som viixt ut till galleri Glas pA andra, i mitten scenenmed segeltaket och hela publikens iippna rum. Tetleys tepagod, Sju Sekels liitta japanska uteserve- ring, salig i iminnelse, glasmontrarna, blomstergArdarna, springvattnet och belysningen. Mycket byggdesupp pa plats direkt efter skisser. Ett giing unga medarbetare, elever fr6n Glem- mes institution i formldra pA teknis, upplevde sitt livs skapande vAr. Detta "provisorium" som hAller 6n idag iiven om det liitta artistiska handlaget fAtt vika och ytliga tillZigg av trendmlssigt slag kommit till. Under femtiotalet var det annars i fororten Glemme suverint bedrev sin konstart. De nya stockholmarna hade inga sommars?5llen, parken var deras fritidsmiljii. Fiirra Aret sA hiir Ars ordnade Arkitektfiireningen en Glemmekvill till fots i stan, diirtill inspirerade av nyupptdckarna av doldisen Glemme. Efter den kluvna upplevelsen av att ha Atersett ett geni och insikten om det ftirfall hans arv iir utsatt fiir. beslut- ades om uppfiiljning. Utstiillning och katalog i senaste numret av utmdrkta stridsskriften Landskap ! Budskapet gAr fram: Kollektivt ser vi det nu 1988betydelsen av att en lycklig och formbegAvad humanist en tid fick ta tag i stans tomrum och dess gamla och nya torg och parklandskap. n humanist. Alla verkar ha det likadant med Glemme. Han fanns inte, men spAren sitter ddri mAngas sinnen: Det var han som ordnade den sj dlvklart angeniima kioskmiljiin i HumlegArden. LUSTIG KIOSK Den lustiga Koburgkiosken mellan Nybroplan och Norrmalmstorg som osadegod korv, enligt ryktet pA order frAn en hemsjuk Sibylla (prinsessan), var Glemmes design! fill Vasaparkens fclrtrollade stad- sdelsoasskapade han de tre mdrkliga hingande stengtriidgArdarna. Parkav. delningens villkor niir Torsgatan mAs- te breddas. T-banans tillkomst innebar insat- ser. Till Odenplan ordnade Glemme det antydda omhiindertagande sten- mursrummet och T-banenedgAngens friickt svdvandetak. OcksAden - kniippa trekantiga glasskiosken iir hans verk. Och vidare i grannskapet: den underbara (numera ganska van- skotta) parkanldggningen med sin damm mellan Stadsbiblioteket och