Gloria 2014_1

En dag med prästen Mats

Kyrkligt ABC sakramenten

Kyrkans skatter Hällaryds kyrka

2

Omslagsbild: Mats Svensson, präst med verksam-hetsansvar för Hällaryds och Åryds församlingar.

Foto: Camilla Lindskog

Tryck: BS-tryck AB, Karlshamn

Utgivare: Svenska kyrkan Karlshamn-Trensum

Ansvarig utgivare: Johan Tyrberg, 0454-30 22 [email protected]

Redaktör: Camilla Lindskog, 0454-30 22 [email protected]

Kontakt:Expeditionen på Hagalundsvägen 3 i Karlshamn är öppen måndag, tisdag, torsdag och fredag kl 09.30-12.Telefontid även kl 13-14.30: 0454-30 22 00 [email protected] svenskakyrkan.se/karlshamn-trensum facebook.com/SvenskakyrkanKarlshamn

Johan TyrbergKontraktsprost

Karlshamn-Trensum är ett helt nytt pastorat! Det är spännande. Det inne-bär en förstärkning. Tillsammans kan vi göra mer, och kyrkans närvaro och arbete ska nu öka och förstärkas. Det är en förändring vi pratat om i nästan fyra år, och nu är vi här!

Karlshamns församling, Hällaryds församling och Åryds församling är kvar. I det avseendet har det inte skett någon förändring. Gudstjänsterna i våra kyrkor fortsätter. Men eftersom vi nu är ett större arbetslag kan nya saker göras. Arbetet bland barn och

familjer i Hällaryd och Åryd utvecklas och i det diakonala arbetet har vi nu tre personer. Fyra musiker och fyra präster ger nya möjligheter. Festmäs-san i Hällaryds kyrka på nyårsdagen var en härlig påminnelse om detta! Tack alla som var där!

I år fyller Karlshamn 350 år! Vi firar och uppmärksammar detta genom en serie föredrag i kyrkan, en konsert i maj och en mässa i juni. Kanske kommer det till ytterligare något senare.

Jag vill också passa på att välkomna Magnus som ny sjukhuspräst. Han kommer att presenteras mer i nästa nummer. Till dess önskar jag alla en härlig början på ett nytt år med många nya möjligheter!

Gloria in excelsis Deo!

En ny tidning i ett nytt pastorat med nya resurser!

Bild: Camilla Lindskog

3“08.30 MorgonmässaVarje onsdag morgon firar vi en kort meditativ mässa i Carl Gustafs kyrka. – Jag tycker det är ett underbart sätt att starta dagen med att fira mässa, säger Mats Svensson. Oavsett om jag leder mässan eller deltar känns det aldrig likadant. Jag hör/ser/upplever olika saker varje gång. Varje mässa är en ny mässa.

Vad gör prästen när den inte leder gudstjänster, dop eller begravningar? Vi följer Mats Svensson en vanlig onsdag.

09.00 FrukostfikaPå onsdagarna bjuds det på frukost-fika i Församlingsgården. Mats tycker att gemenskapen vid kaffet är lika viktig som gemenskapen vid natt-varden. – Man brukar skämta om att de vik-tigaste bönerna är kaffebönorna, men det är samma händer som knäpps i bön som kupas runt kaffekoppen.

Jag kan tycka att upplevelsen av ge-menskap vid nattvarden påminner om den vid kaffebordet.

09.30 KollegiumPersonalen samlas för att gå igenom det som hänt och det som ska hända. Även andra frågor som berör alla av-handlas. I dag pratades det till exem-pel om det nya IT-systemet. – Vi har väldigt bra möten som leds av kyrkoherden. Möten kan ju verkligen vara en plåga om det inte tänks till om hur de ska genomföras.

10.30 AdministrationMats går till sitt kontor och kollar igenom sin mejlbox. Bland annat har han fått mejl om kommande dop och begravningar. När en familj bokat exempelvis ett dop via expeditionen skrivs bokningen in i vår digitala ka-lender och lokal, präst, vaktmästare

En dag med... prästen Mats Svensson

Varje mässa är en ny mässa

4

och musiker läggs till. Därefter får prästen och vaktmästaren ett förrät-tningsunderlag mejlat till sig. – Så snart jag får ett underlag brukar jag kontakta familjen för att boka en tid då vi kan träffas. En del vill kom-ma hit, andra vill att jag kommer hem till dem. Det går lika bra vilket som, huvudsaken är att det känns bra för familjen.

Speciellt i samband med begravningar får de som inte så ofta pratar livsfrå-gor möjlighet att göra det tillsammans med prästen. – Även om det är ovant så går det oft-ast lätt att prata om den som avlidit. Det finns utrymme för sorgen, men också för kärleken, de fina minnena och tacksamheten. Det enda som be-kymrar mig gällande begravningar är

att det verkar bli mer och mer svårt att få ledigt från arbetet för att delta på en anhörigs begravning. 11.00 PlaneringI eftermiddag ska Mats träffa konfir-manderna i Hällaryd. Dagens tema är Bibeln och bland annat ska ung-domarna få sina biblar. Hur är du som konfirmandledare, Mats? – Jag tycker det är viktigt i all barn- och ungdomsverksamhet att barnen och ungdomarna ska få verktyg så att de kan vara självständiga. Min uppgift är att hjälpa dem upptäcka nya sidor av sig själva och hitta till Gud. Jag vill utgå ifrån konfirmandernas egna frågor, speciellt de existentiella.

Mats tycker det är viktigt att konfir-manderna får se att kyrkan kan vara angelägen för unga. Han vill också förmedla att kyrkan inte bara är en

lokal plats, utan sträcker sig över hela världen. Själv upplever han att han får mycket av konfirmanderna, bland annat förnyade insikter. – Jag tycker det är mycket fasciner-ande att se hur Gud arbetar med mig och med andra. Det blir tydligt till exempel när bibeltexter blir mer än en text och integreras i våra liv och får en mening.

12.00 Lunch

13.00 DopsamtalMats ska iväg på ett dopsamtal hos en familj som snart ska låta döpa sitt barn. Innan han åker berättar han vad man brukar ta upp, som lite praktiskt om dopet, hur det går till, om någon av föräldrarna eller faddrarna vill läsa en av texterna o.s.v.

“ Du är ju både rolig och trevlig fast att du är präst!

Text och bild: Camilla Lindskog

– Många har önskemål om psalmer de tycker om. Här är traditionen väldigt stark, för många önskar ”Tryggare kan ingen vara”. Men ibland kommer även mer ovanliga psalmförslag upp. Ofta är det då sånger eller psalmer de hört på vänners dop.

När man avhandlat det praktiska är det många som vill prata om föräldra-skapet med allt vad det innebär av för-hoppningar och oro. – Det är alltid roligt när föräldrarna berättar om hur de träffades, vad de tycker är roligt eller jobbigt i vardags-livet och varför de vill döpa sitt barn. Efteråt får jag ibland höra att ”du är ju både rolig och trevlig fast att du är präst!”.

15.00 KonfirmandundervisningKonfirmanderna rusar in i Hällaryds församlingshem.

– Ja, nu gäller det att alla frallor och saft och pålägg är framme för de är hungriga som vargar när de kommer!

Jag frågar ett par av tjejerna om mat-en i skolan inte varit god i dag, efter-som de är så hungriga. – Jo, den var god, men nu är vi hung-riga igen!

Det råder en härlig stämning i rummet när konfirmanderna fikar och disku-terar skolan och att de ska på studie-besök i krematoriet och allt annat mellan himmel och jord.

Mats delar ut biblar och uppmanar konfirmanderna att se om de hittar något intressant, någon bild som fång-ar deras intresse eller någon text de känner igen. Frågorna haglar om vem Daniel i lejongropen var, varför tanten på en av bilderna har mustasch, hur Jona kunde klara sig i valfiskens buk så länge… Mats svarar och bollar tillbaka frågor som ofta inleds med ”vad tror du…?”

När träffen närmar sig sitt slut på-minner konfirmanderna om att de måste få göra ”Gloria och Kyrie” och släcker i taket. Mats tar fram ett gum-mihjärta och berättar om något han är tacksam över (gloria) och något han är orolig för (kyrie). En efter en gör konfirmanderna samma sak. Medan en av dem delar med sig av sin glädje och sin oro sitter de andra alldeles tysta och tittar på de levande ljusen. Som avslutning sjunger de ”Gud som haver barnen kär”, sedan tar de var-andra i händerna, bildar en ring och läser välsignelsen.

På vägen hem i bilen berättar Mats att ”Gloria och Kyrie” blivit väldigt viktigt för konfirmanderna.– Ibland försäkrar de sig redan när de kommer till träffen om att de ska få göra ”Gloria och Kyrie”. De delar med sig av både små och stora saker, jag är verkligen tacksam över att jag får vara med om det!

5

KomministerOrdet komminister betyder på nylatin “medtjänare”. Kommi-nistern är alltså kyrkoherdens medhjälpare. Hos oss är Mats Svensson, Rebecka Bergman och Magnus Elmblad komministrar. KyrkoherdeTiteln kyrkoherde har den präst som är arbetsledare i pastoratet. Hos oss är Johan Tyrberg kyrko-herde. Han är huvudansvarig för all personal och all verksamhet ivårt pastorat, som består av Karlshamns, Hällaryds och Åryds församlingar.

KontraktsprostBiskopen utser en kontraktsprost i varje kontrakt. Kontraktsprost-en ska fungera som biskopens förlängda arm och samordna det kyrkliga arbetet i kontraktet. Kontraktsprosten kan på biskop-ens delegation förrätta visitatio-ner, välkomnan nya kyrkoher-dar med mera. I vårt kontrakt, Listers- och Bräkne kontrakt, som består av Karlshamns, Olof-ströms och Sölvesborgs kom-muner är vår kyrkoherde Johan Tyrberg kontraktsprost.

Scanna koden för att se en film där Mats och konfir-manderna sjung-er. (Eller kolla på hemsidan.)

Prästens titlar:

6

Tacka prosten Steenhoff för Hällaryds ”nya” kyrka

Kyrkliga skatter

Det finns mycket spännande att berätta om Hällaryds kyrka. Hon har en ovanlig form, hennes altare står i norr och hon rymmer skatter som gömts och glömts men hittats.

I samband med en prostvisitation den 20 juli 1870 framförde prosten Steen-hoff att Hällaryds kyrka från 1200-talet var så gammal och förfallen att den borde ersättas med en ny. Prosten fick dagen efter ett löfte om att upp-giften skulle lösas. Vid kyrkostämman den 21 juni 1874 antogs byggmästare Bergströms ritningsförslag till en ny kyrka. Ett seglivat rykte har sagt att det var den rikskände arkitekten Helgo Zetterwall som ritat kyrkan, men i ett kontrakt med byggmästare E.Svensson står att Svensson ska följa ritningen av Bergström med förbät-tringen av arkitekt Jakobsson. Sant är

dock att Zetterwall lämnat in en rit-ning, men den antogs alltså inte. Nämnas ska att byggmästare Berg-ströms ritning är starkt influerad av Zetterwalls förslag.

5 000 personer Hösten 1875 påbörjades rivningsar-betet med Hällaryds gamla kyrka. – Kyrkan verkar inte ha varit så dålig som prosten Steenhoff trodde, för det blev ett omständligt arbete där man var tvungen att spränga stenarna. Tre år tog arbetet, berättar kyrkovakt-mästare Palle Berntsson.– En del av stenen användes till den

nya kyrkan, men det mesta av inred-ningen togs inte till vara. Den gamla predikstolen finns numera i Tjurkö kyrka, säger kyrkovaktmästare Lisbeth Berntsson.

Den nya kyrkan byggdes parallellt med att den gamla revs, så den 11 augusti 1878 invigdes Hällaryds nu-varande kyrka av biskop Flensburg. Kyrkan är i dag godkänd för 400 per-soner, men vid invigningen sägs det ha deltagit omkring 5 000 personer. – Det låter otroligt med 5 000 per-soner, men det verkar ha varit väldigt många som gick i kyrkan här vid den

7Kyrkliga skatter

Den sexsidiga dop-funten av snidat trä, tillverkad år 1649, skänktes till den gamla kyrkan av prosten Kock och hans hustru Karin. Scanna koden ovan eller besök vår hem-sida för att se kyrko-vaktmästarna Lisbeth och Palle berätta om Kock och dopfunten.

tiden, för ett av skälen till att bygga nytt lär ha varit att den gamla kyrkan var ”för trång för de stora skarorna”, säger Palle.

Inventarier och renoveringarEtt av de föremål som verkligen drar till sig blicken är den stora ljuskronan som hänger mitt i kyrkan. – Ja, den skänktes till kyrkan i samband med invigningen. Kronan kostade hela 600 kronor och skänktes av Signe Larsdotter, även kallad Mor Signe, berättar Lisbeth.

Votivskeppet (se bild nere till höger) i form av en fregatt hittades 1915 på kyrkans vind. Skep-pet är ett av de få föremål som fått följa med från den gamla kyrkan. Man tror att det tillverkats och skänkts av Mats Ingemansson på Hallö (1793-1864).

Hällaryds kyrka har genomgått två större renoveringar. 1925 satte man bland annat in nya bänkar och en ny altaruppsats med ett krucifix (se bild till höger) från byn Oberammergau i södra Tyskland. Den fyrkantiga altarringen byttes mot en halvcirkel-formad och väggarna målades mörkt röda. År 1966 var det dags för den andra renoveringen då man återställde det mesta som ändrats vid den tid-igare renoveringen.

Text och bild: Camilla Lindskog

Scanna koden eller besök vår hemsida för att se kyrkovaktmästaren Palle berätta om orgeln.

8 Jesus

När jag söker på internet efter bilder på Jesus så får jag många miljoner träffar. Bilderna är inspirerade efter bibelberättelsernas Jesus i de olika situationer han befann sig i. En vanlig bild är den på den korsfäste Jesus.

Utseendet varierar från att Jesus ser ut att vara europé, indian, afrikan eller asiat. Men det finns många andra bilder av honom också. Bilder som sätter in honom i andra miljöer och tidsepoker. Det kan vara att Jesus har ett svärd i sin hand, ett automatvapen, eller att han för fram ett budskap som ett skämt eller med ett politiskt bud-skap eller reklam. Människor kan helt enkelt använda Jesus som ett verktyg till vilka ändamål och syften som helst. Men vilken bild är det som är

Jesus sa: Följ med och se!

den rätta? Vem är Jesus? Den riktige Guds son som offrade sig på korset för vår skull?

Leta bilder i BibelnJag tror att vi skall vara försiktiga

med de grafiska bilderna skapade av andra och söka någon annanstans. Varför inte leta i bibelberättelsernas ”bilder”? Och varför inte använda Johannesevangeliets första kapitel, verserna 35-39, som handlar om de första lärjungarna? Vilka egna bilder kommer för dig? Du kanske ser Johan-nes döparen på stranden av Jordan-floden med två av sina lärjungar? Där kommer Jesus gående och Johannes säger ”Där är Guds lamm!” Lärjung-arna följde efter Jesus och han vänder

Text: Mats SvenssonBild: Veronica Moore

Bilderna av Jesus är många. Men vilka är sanna? Kanske hittar du de mest riktiga i Bibeln och dig själv?

“ ...orden vänder sig till alla som vill ha en egen relation till Jesus Kristus...

sig om och frågar dem: vad vill ni? De svarade: var bor du? Jesus svarar: Följ med och se! Måla upp din egen bild av miljön och se vad som händer. Du kanske ser floden, en by med hus och ett byliv med människor i sin vardag. Vad ser du mer? Vad händer? Vad gör de? Vad gör du? Ja du, för du finns också med, i bild eller utanför som åskådare. Vad gör det med dig när du ser vad som händer? Vad känner du? Alla slags scenarion kan komma för dig när du låter berättelsen arbeta med dig. Gudsbilden formasUtifrån dessa erfarenheter, som behö-ver övas för att kännas naturliga, for-mas din egen relation till Bibelns be-rättelser och gudomligheten bakom. En gudsbild formas och över tid kan den variera utifrån vad som händer i ditt liv just nu, även om vissa grund-läggande drag består. Martin Luther säger i ett av sin berömda bordssam-tal: ”att enbart erfarenheten gör en teolog.” Detta innebär inte att det är förbehållet kyrkans anställda utan orden vänder sig till alla som vill ha en egen relation till Jesus Kristus.

Hjärta, inte bara intellektEn annan man, samtida med Luther, uttryckte samma sak med andra ord: ”Det är inte den myckna kunskapen,

utan inlevelsen och smaken av tingen in-ifrån, som mättar och tillfredsställer själen”. Den mannen heter Ignatius av Loyola och han formulerade ett sätt att läsa och arbeta

med bibeltexterna för att få orden till att gro i hjärtat inte bara i intellektet. Utgångspunkten för detta är tanken om att kärleken är en känslomässig erfarenhet och det är genom den vi finns till och det är i den som vi möter Jesus Kristus. ”Följ med och se!” Jesus väntar på att vi alla skall upptäcka vår relation till honom. Vad väntar du på?

9

Vad är Sakrament?

Kyrkligt ABC

Ordet sakrament kommer av latinets sacramentum som kommit att betyda ”helgad”. Det, i sin tur, är en översät-tning av grekiskans mysterion, ”hem-lighet”. Sakrament är alltså något som vi inte riktigt kan veta allt om efter-som det är Guds hemlighet, och något som är heligt eftersom det är Guds.Ibland säger man att sakramenten är heliga handlingar. Det vill säga handlingar som är heliga för att Gud själv medverkar i dem. Sakramenten är tillfällen då vi kan bli direkt vid-rörda av Gud. Vi kan uppleva en fysisk beröring av den osynlige. Den osynlige blir kännbar och tydligt nära. När man förstår detta är det lätt att förstå att allt fler vill få del av sakramenten!

Materiellt element och ordI Svenska kyrkan har man sagt att ett sakrament är en handling som Jesus själv har uppmanat oss till i evangeli-erna, och som innehåller ett materiellt

element. Mitt möte med Gud blir i sakramenten objektivt och inte bara subjektivt. Det är alltså inte min känsla eller upplevelse som är det av-görande.

Vi säger att vi har två sakrament, och ibland säger man tre. Nattvarden, eller ”altarets sakrament”, har brödet och vinet som materiellt element och Jesu instiftelse som Jesusord. I nattvarden får vi möta den Helige på det mest intima sättet. Det handlar inte om vad man känner, utan om vad som faktiskt sker. Jag kan därför få del av Gudsmötet även om jag inte upplever det. Om jag är trött och oinspirerad möter mig Gud ändå. Smaken och känslan i mina läppar bekräftar möt-et. Därför vill jag gå till nattvard ofta.

Vidrörd av GudDopet har vattnet som element och Jesu ord i missionsbefallningen som ord. I dopet får jag del av Guds eget

Text: Johan TyrbergBild: Magnus Aronsson

Inom kyrkan pratar man ibland om sakrament och sakramentförvaltning. Prästens uppgifter är att ”… förkunna Guds ord och förvalta sakramenten…”

“ ...min brist på förståelse begränsar inte Gud.

liv och blir en del av Guds folk på samma sätt som Israels folk en gång gick igenom Röda havet och räddades till att bli Guds eget folk. Är jag en gång döpt behöver jag inte döpas igen. Det Gud har gjort gäller även om jag inte känner eller upplever det. När man ibland pratar om att vi har tre sakrament är det förlåtelsen i bikten man talar om. Elementet är då dopets vatten, varför några menar att det är en del av dopets sakrament och inte ett eget.

I sakramenten blir man alltså vidrörd av Gud. Man får komma så nära att hudens känselceller reagerar. Man kanske inte förstår det, men min brist på förståelse begränsar inte Gud. Sakramenten är en skatt att ta väl vara på och glädjas åt.

10

Svenska kyrkan rustar unga kyrkoledare

Genus – ett sånt irriterande ord. Ett ord som kanske rent av gör så att du bläddrar vidare innan den här meningen är färdigläst. Är det inte bara något som vi har hittat på för att vi har så lite andra problem? Kan det vara relevant att lägga sig i som kyrka? Förra sommaren mötte jag en man från Sydafrika som predikade för mig om livet. Om rätten att få känna sig levande och om att kyrkan behöver bli en starkare röstbärare för Guds skull – för skapelsens skull, för att alla kvinnor och flickor ska veta att de bär samma människovärde som män eller pojkar. Genus påverkar livet, det påverkar våra möjligheter att leva.

Ingen pratar om HIVDet är en mörk septemberkväll i Swaziland. Det regnar och åskan

mullrar utanför. Runt bordet där vi sitter så pratar jag med två killar och tre tjejer, de är unga kyrkoledare, ingen av dem har fyllt 24 år. En del menar att nästan halva befolkningen i Swaziland lider av HIV, många nya siffror pekar på det. Det är fler tjejer än killar som är HIV positiva. Det blir väl så, säger en av killarna, när ingen pratar om varför och hur man får HIV. Vet man inte hur så kan man inte heller skydda sig. Det är ingen som pratar om sex här, säger en av tjejerna. Det bara händer, precis som mycket annat bara händer. Vaddå? undrar jag. Har ni flickvänner och pojkvänner som ni måste smyga med? Det är inte alltid lätt med sexuella relationer hemma heller, tänker jag, beroende på hur unga man är, vad man har för typ av sex-snackrelation

Hannah Kroksson är anställd vid Svenska kyrkans inter-nationella avdelning i Uppsala som process- och projektledare för “Safe space hälsa, genus och teologi för unga ledare”.

Under 2013-2014 drivs ett pilotprojekt, ”Safe space, där 16 unga kyrkoledare från Swaziland, Sydafrika, Tanzania och Sverige möts för att tillsammans diskutera och definiera utmaningar för kyrkorna kopplat till begreppen Teologi, Hälsa och Genus.

Enligt Folkhälsoinstitutet tycker 87% svenska elever att de har en god hälsa. De senaste 20 åren har antalet flickor mellan 13-17 år som föder barn halverats i Sverige.

11

Fastekampanjen

Text och bild: Hannah Kroksson

“ Killar spelar fotboll – tjejer blir våldtagna

Under Världens fest 2014 i Karlstad kommer de unga kyrkoledarna från projektet ”Safe space” att finnas på plats och berätta om hur projektet kommit att påverka deras arbete i sina kyrkor.

till sina föräldrar eller vad ens egna förväntningar är. Tur att en får lite koll i skolan, tänker jag. Nä, alltså vi pratar bara inte om det. Det är något som är inbyggt i vår kultur, säger en av tjejerna som hittills varit tyst. Det börjar redan i skolåldern, när killarna kommer hem så får de göra vad de vill. Plugga eller gå ut. Så är det inte för tjejer. Hon blir avbruten av tjejen bredvid. Killar spelar fotboll – tjejer blir våldtagna, det är så det förväntas vara, berättar hon. Våra föräldrar tror det, så en dotter måste de ha koll på så att hon inte blir gravid. Det är som att hon inte är en egen människa, inte en hel människa i alla fall. De andra runt bordet nickar instämmande.

Olika förutsättningarHälsa – ett annat av de tre orden som jag arbetar med tillsammans med de unga kyrkoledarna i Sydafrika, Swazi-land, Sverige och Tanzania. Att hälso-situationen är kopplad till genus och vad killar och tjejer upplever i livet är tydligt i alla våra länder. De unga kyrkoledarna från Swaziland är över-rens om att tjejerna och killarna inte har samma förutsättningar. Tjejer

behandlas inte som hela människor. Människovärdet har reducerats bort. Kvar är något som förväntas ställa upp, något som inte kan ta hand om sig själv och som inte styr utvecklingen.

Teologi – de unga kyrkoledarna från Swaziland har inte speciellt mycket erfarenhet av att prata om vad kyrkan egentligen tror på, det är lite nytt och spännande att själv få vara med och tolka. Men jag vet att jag är älskad, säger en av tjejerna. Det finns en men-ing med mitt liv, det vet jag, säger hon. Vi pratar om hur vi tror att Gud är, skaparen – livgivaren. Vi tror att vi är skapade till Guds avbild. Gud upp-

rättar oss, säger någon av killarna. En Gud som älskar oss och vill att vi ska ha det bra – en sådan Gud kan aldrig skydda de här genusrollerna som trycker ner tjejer, säger de. Vi, våra kyrkor, måste börja prata om en Gud som vill vårt liv, att vi ska kunna leva hela och hälsosamma liv, oavsett om vi är kvinnor eller män.

Det är en orättvis värld vi lever i. Var åttonde människa går och lägger sig hungrig varje kväll och 7 100 barn under fem år dör var-je dag på grund av undernäring. En sådan värld kan vi inte ha!

Men det finns hopp. I Svenskakyrkans fastekampanj ges vi möjlighet att göra något åt vår orättvisa värld. Insamlingsmålet för fastekampanjen är 34 miljon-er kronor. Pengarna kommer bland annat att användas till skolgång, utbildning i hållbart jordbruk, till rent vatten, till de-mokratiutveckling och mänsk-liga rättigheter bland utsatta människor runt om i världen.

För att klara målet krävs att vi är många som engagerar oss. Det är en stor uppgift att arbeta för alla människors rätt att kunna äta sig mätta varje dag, men ALLT vi gör är viktigt och ALLT gör nytta! Hoppas att du kan och vill vara med – du behövs!

Läs mer på: svenskakyrkan.se/internationelltarbete/fastekampanjen

Claes Anckarman, projektledare för fastekampanjen 2014

12

Karlshamn, Vilhelm Moberg och den första utvandringenCarl Gustafs kyrkatorsdag 27 mars: 18.30 Veckomässa19:00 Ulf Beijbom, professor och före detta chef för Svenska Emigrantinstitutet föreläser. Fri entré!

Kom och var med!För mer info: svenskakyrkan.se/karlshamn-trensum

Miniorerna för 6-10 åringarVi skapar i olika material, sjunger och leker.

Karlshamns församlingsgård:onsdagar 16.30-18

Vuxen/BarngruppSångstund, fika och lek för barn i alla åldrar i sällskap med någon vuxen. Kom och gå som du vill!

Karlshamns församlingsgård:måndagar och onsdagar 13.30-16.

Hällaryds församlingsgård:tisdagar 09.30-11.30

BabypsalmsångVi sjunger och dansar till psalmer med våra barn som är 0-4 år.

Hällaryds kyrka:tisdagar 09.00-09.45, vecka 4-7 och vecka 17-20

Carl Gustafs kyrka:tisdagar 09.00-09.45, vecka 9-12

Gud & spagettiAndakt med ljuständning i koret och ett spännande uppdrag. Efteråt bjuder vi på kvällsmat.

Carl Gustafs kyrka:onsdag 5/3, 17-18 “Dela med sig”onsdag 2/4, 17-18 “Två fiskar och fem bröd”

Vårmarknader:Hällaryds församlingshemlördag 8 mars 14-18

Hällaryds kyrkliga arbetsföreningsårliga vårmarknad med försäljning, lotterier och kaffeservering. Barnkören underhåller.

Karlshamns församlingsgård lördag 12 april 10-14

Karlshamns församlingssyför-enings årliga vårmarknad med försäljning, lotterier och kaffe-servering.

Unga Vuxna för oss 18+Fika, prata, bara vara.

Karlshamns församlingsgård:Onsdag 19 mars, 18-21Onsdag 9 april, 18-21Skärtorsdag 17 april, 17.30-22Påskafton 19 april, 18-01 Onsdag 14 maj, 18-21

Sopplunch12.15 Middagsbön, 12.30 Soppa med bröd och kaffe med kaka, 25:-

Karlshamns församlingsgård:13/3 Zjannas Borschsoppa 27/3 Blomkålsssoppa10/4 Tomatsoppa med fetaost

Musik i fastetiden

För att lyfta fram fastetiden och fastekampanjen bjuder vi på en serie med aftonmusik i Carl Gustafs kyrka.

9 mars kl 16.00Första söndagen i fastanSe vi gå upp till Jerusalem av Uno Sandén och Egil Hovlands Saul! leder våra tankar till prövningens stund. Carl Gustafs Motettkör.

16 mars kl 16.00Andra söndagen i fastanVi kämpar med vår tro. Detta levandegörs i ord, ton och rörelser av Musikalgruppen Spektakel.

23 mars kl 16.00Jungfru Marie bebådelsedagOm Guds mäktiga verk berättar glädjesprakande gospelsånger när denna dag bryter fastan.Carl Gustafs Gospel.

30 mars kl 16.00Midfastosöndagen“Han ger de törstande att dricka och mättar de hungriga med allt gott.” Dagens tema har gett upphov till många musikstycken som vi får lyssna till.

6 april kl 16.00 Femte söndagen i fastan“Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son.” Fastan lider mot sitt slut och denna söndag gestaltas försonaren genom sånger och musik.

Vill du sjunga i kör?Vi har många körer - kolla på: www.svenskakyrkan.se/karlshamn-trensum