Förstudie kretsloppspark i Falun Förstudierapport kretsloppspark i Falun Till Falu kommuns kommunstyrelsemöte tisdagen den 28 augusti 2018 Enligt uppdrag: Cajsa Hagberg
Falu Energi & Vatten AB Box 213 • 791 25 FALUN tel. 023-77 49 00 fax. 023-77 49 50 www.fev.se Org. nr. 556509-6731
Förstudie kretsloppspark i Falun Förstudierapport kretsloppspark i Falun
Till Falu kommuns kommunstyrelsemöte tisdagen den 28 augusti 2018
Enligt uppdrag: Cajsa Hagberg
Sida Datum/Utgåva
1 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Sammanfattning
Avfallet i Falu kommun måste minska och faluborna behöver konsumera mindre
nyproducerat för att gå mot ett mer hållbart Falun i enlighet med beslutade kommunala
och nationella inriktningar samt EU-direktiv. Med två motioner som bakgrund har en
förstudie genomförts för att undersöka möjligheterna att anlägga en kretsloppspark i
Falun och utreda vad det skulle innebära i kostnader och vilka mål som kan uppfyllas.
Hållbarhetsråden tillsammans med Falu Energi & Vatten har finansierat denna förstudie.
Förstudien har genomfört en marknadsundersökning som visat beteendet kring
falubornas konsumtion av second hand varor, gjort omvärldsbevakning av kommuners
olika lösningar på kretsloppsparker samt haft dialog med näringsliv och ideella
organisationer. Utifrån detta arbete har förstudien arbetat fram bästa tänkbara
finansieringsmodell för Falun kring en kretsloppspark.
Förslaget som förstudien har tagit fram är att skapa en arena med en kretsloppspark som
bygger på att förnya den återvinningscentral som finns på Ingarvet och att utveckla
samarbetet med befintliga second hand butiker, ideella organisationer, företag, kommun
och skola samt att höja kunskapen om cirkulär ekonomi hos Falu kommuns invånare.
För att få till beteendeförändring kring hur vi använder våra saker så behövs lärande,
inspiration och förståelse. Kretsloppsparken ska på ett motiverande sätt visa faluborna
hur vi kan konsumera utan att belasta jordens resurser. Vår idé är att kretsloppsparken
ska vara ett centrum för praktiskt lärande där kretsloppstänket och den cirkulära
ekonomin ska genomsyra hela besöket. Här har medarbetarna på kretsloppsparken en
viktig roll. Förstudien har valt att kalla medarbetarna för mottagningsinspiratörer. Dessa
ska ha hög servicekänsla och social kompetens för att kommunicera den information och
budskap som kretsloppsparken ska ge.
Nyttan för Faluborna med att utveckla en kretsloppspark enligt förstudiens förslag är
minskat avfall, ökat återbruk, koldioxidbesparing, mer resurser till bistånd och skapar
meningsfull sysselsättning som är allt ifrån ideella insatser och arbetsträning till rent
marknadsmässiga jobb. Dessa nyttor leder mot målen i de tre hållbarhetsperspektiven;
ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Enligt förstudiens beräkning skulle denna
satsning kunna bryta den stigande trenden att hushållsavfallet per person årligen ökar.
Effektmålen av nyttorna finns redovisade i kapitel 5.
Kretsloppsparkens kostnader för ny byggnad att ta emot återbruksmaterial uppskattas till
1,7 miljoner kronor, vilket ger en årlig kostnad för avskrivning, ränta och drift av lokaler
på 200 000 kronor. Personal- och utvecklingskostnader uppskattas till 3,3 miljoner
kronor per år. Minskade hanteringskostnader och ökade intäkter med kretsloppsparken
uppskattas till 500 000 kr per år.
Totala kostnader per år för kretsloppsparken blir 3 miljoner kronor.
Sida Datum/Utgåva
2 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Förstudiens förslag på finansieringsmodell:
Falu Energi & Vatten finansierar investering av mottagningsbyggnad
och utökning av driftpersonal 1,4 miljoner kronor
o Avfallstaxan får höjas med max 3,5 % och höjningen sker i
två steg
Falu kommun finansierar kostnader för utvecklingsledare,
utvecklingsbudget och kostnader för arbetsträning
o Falu kommun faktureras 1,6 miljoner kronor per år under
minst 5 år
Förstudien med dess förslag ska presenteras på Falu kommuns kommunstyrelsemöte
tisdagen den 28 augusti 2018. Beslutspunkter finns i rapporten under kapitel 12.
Falu Energi & Vattens styrelse stödjer förslagen finansieringsmodell till
kretsloppsparken med villkor att Falu kommun är med och finansierar samt med villkor
om krav på uppföljning om hur verksamheten fungerar. Ärendet togs upp tisdagen den
19 juni 2018.
Sida Datum/Utgåva
3 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Innehåll
1. Bakgrund, syfte, mål ....................................................................................... 5
1.1 Bakgrund ........................................................................................................... 5
1.2 Syfte .................................................................................................................. 5
1.3 Mål .................................................................................................................... 5
2. Organisation .................................................................................................... 5
3. Avgränsning ..................................................................................................... 6
4. Nuläge ............................................................................................................... 7
4.1 Insamling av Ta till vara, Human Bridge och PMU .......................................... 7
4.2 Hushållsavfallet måste minska .......................................................................... 8
4.3 Ett större Falun .................................................................................................. 8
4.3.1 Värderingar ....................................................................................................... 9
4.4 Beslutade mål .................................................................................................. 10
4.4.1 Mål i Miljöprogrammet ................................................................................... 10
4.4.2 Mål i Kommunal avfallsplan ........................................................................... 10
4.4.3 Mål i Folkhälsoprogrammet ............................................................................ 11
4.5 Plockanalys av brännbart grovavfall ............................................................... 12
4.5.1 Övergripande mål 1 och 5 avfallsplan ............................................................ 13
4.5.2 Övergripande mål 4 avfallsplan ...................................................................... 13
5. Effektmål med införande av kretsloppspark .............................................. 13
5.1 Minska avfallet ................................................................................................ 13
5.2 Öka återbruket ................................................................................................. 14
5.3 Koldioxidbesparing ......................................................................................... 14
5.4 Potentiella ökade intäkter ................................................................................ 15
5.5 Social nytta ...................................................................................................... 15
6. Intressentanalys ............................................................................................. 16
6.1 Entreprenörer/butiker ...................................................................................... 16
6.2 Marknadsundersökning kring konsumtion av second hand i Falun ................ 16
6.3 Bytesloppis ...................................................................................................... 18
6.4 Försäljning av återbrukade fönster .................................................................. 19
Sida Datum/Utgåva
4 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
6.5 Lokalisering ..................................................................................................... 19
6.6 Arbetskraft ....................................................................................................... 19
7. Förslag på kretsloppspark ............................................................................ 20
7.1 Centrum för cirkulär utveckling ...................................................................... 20
7.2 Beskrivning av återbruksmaterialets färd genom kretsloppsparken ................ 21
7.3 Mottagning av återbruksmaterialet .................................................................. 21
7.4 Användningsområde för återbruksmaterialet .................................................. 22
7.5 Arbetskraft ....................................................................................................... 23
7.5.1 Mottagningsinspiratörer ................................................................................. 23
7.5.2 Utvecklingsledare ............................................................................................ 23
7.5.3 Arbetsträning ................................................................................................... 24
7.6 Landsbygden ................................................................................................... 24
8. Kostnader ....................................................................................................... 25
8.1 Investeringskostnad och drift mottagningsbyggnad ........................................ 26
8.2 Personalkostnader ............................................................................................ 26
8.3 Minskade kostnader och potentiella intäkter ................................................... 26
8.4 Finansiering ..................................................................................................... 26
8.5 Förslag på finansieringsmodell ....................................................................... 27
8.6 Klimatklivet ..................................................................................................... 27
9. Tidplan ........................................................................................................... 28
10. Utvecklingsmöjligheter ................................................................................. 28
10.1 Återbruk av byggmaterial ................................................................................ 28
10.2 Samarbetspartners ........................................................................................... 28
10.3 E-handel .......................................................................................................... 29
10.4 Verkstad .......................................................................................................... 29
11. Risker.............................................................................................................. 29
12. Förslag till beslut ........................................................................................... 30
13. Bilagor ............................................................................................................ 31
Sida Datum/Utgåva
5 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
1. Bakgrund, syfte, mål
Sedan oktober 2017 har en förstudie pågått där Falu Energi & Vatten tillsammans med
Falu kommun utreder olika koncept på en kretsloppspark i Falun med syftet att öka
återbruket och minska avfallet.
1.1 Bakgrund Genom att skapa förutsättningar för en kretsloppspark i Falun leder det till ekologisk
hållbarhet genom ökad återanvändning, social hållbarhet genom att vi skapar möjlighet
till sysselsättning och integration samt ekonomisk hållbarhet då det ger förutsättningar
för nya företag samt möjlighet till utveckling av befintliga. Det stödjer således alla tre
hållbarhetsperspektiven.
Falu Energi & Vatten fick ett uppdrag år 2013 att utreda möjligheten att etablera en
kretsloppspark i anslutning till återvinningscentralen på Ingarvet då en motion inkommit
från Centerpartiet. Utredning gjordes och presenterades under våren 2017. I anslutning
till presentationen inkom en ny motion från Falupartiet, Moderaterna, Liberalerna och
Kristdemokraterna, om att inrätta en Återbruksgalleria i Falun. Således beslutades att
Falu Energi & Vatten fick i uppdrag att genomföra en förstudie kring en kretsloppspark.
Förstudien finansieras med medel från Hållbarhetsråden och Falu Energi & Vatten.
Syftet med en kretsloppspark är att utveckla återbruksbranschen i Falun tillsammans
med befintliga och nya aktörer. Ett mer hållbart Falun helt enkelt!
1.2 Syfte Syftet med förstudien är att identifiera några tänkbara affärsmodeller för en
kretsloppspark i Falun och via utvärdering av dessa komma fram till vilken modell som
kan passa i Falun.
Affärsmodellerna ska inkludera upplägg, lämpliga samarbeten, lokalisering, drift och
finansiering. De ska också inkludera en beräkning och utvärdering av verksamhetens
nytta för Falun i form av ökad återanvändning, nya företag, fler arbetstillfällen och
stärkt varumärke.
1.3 Mål Målet är att ett förslag på affärsmodell till en kretsloppspark som minskar avfallet i
Falun. Förslaget ska läggas fram för beslut i Faluns kommunfullmäktige i september
2018.
2. Organisation
Förstudien har genomförts i nära samarbete med Falu kommun och Falu Energi &
Vatten. Hanna Bergman hållbarhetschef på FEV har varit projektägare och Cajsa
Hagberg projektledare.
Sida Datum/Utgåva
6 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Förstudiens styrgrupp:
• Maria Jonsson, Arbetsmarknads- och integrationsförvaltningen
• Linda Wallin, Näringslivskontoret
• Cecilia Berg, hållbarhetsstrateg, Ledningsförvaltningen
• Ola Bergeå, Hållbarhet och Planering
• Thomas Sundin, Hållbarhet och planering
• Hanna Bergman, Falu Energi & Vatten
Styrgruppen har träffats vid 6 tillfällen.
Förstudiens politiska referensgrupp
• Catharina Enhörning (M)
• Anders Runström (FAP)
• Agneta Ängsås (C)
• Richard Holmqvist (MP)
• Ragnar Kroona (S)
Den politiska referensgruppen har träffats vid 5 tillfällen.
3. Avgränsning
Under förstudiens gång har 3 olika koncept utvärderats.
Koncept 1 – Kretsloppspark med aktiv utökad mottagning och utökat
samarbete med aktörer som cirkulerar vidare: Kretsloppspark som
bygger på en aktiv, utökad mottagning av återbruk på
återvinningscentralen på Ingarvet där inlämnade resurser genom avtal
med lokala, regionala och nationella aktörer säljs eller lämnas vidare
till nästa led i aktörernas befintliga eller tillkommande lokaler.
Koncept 2 – Kretsloppspark och second hand butik(er) vid
Återvinningscentral: Kretsloppspark på Ingarvet där det sker en aktiv
mottagning av återbruksmaterial på återvinningscentralen och
försäljning sker i butiker i direkt anslutning till mottagningen.
Koncept 3 - Kretsloppspark och kretsloppsgalleria i tomma lokaler: Kretsloppspark på Ingarvet där det sker en aktiv mottagning av
återbruksmaterial på återvinningscentralen och försäljning sker i en
galleria i befintlig tom lokal.
Sida Datum/Utgåva
7 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Falu Energi & Vatten fick ett uppdrag år 2013 att utreda möjligheten att etablera en
kretsloppspark med försäljnings av återbruksmaterial i direkt anslutning till
återvinningscentralen på Ingarvet då en motion inkommit från Centerpartiet. Utredning
gjordes och presenterades under våren 2017. Det förslag som presenterades var en
mottagningsbyggnad med en investeringskostnad på 28 miljoner kr och en årlig kostnad
för driftpersonal på 3,5 miljoner kr. Investeringen för försäljningsbyggnaden med
butiker landade på 15 miljoner kr. Hyreskostnaden för butikerna beräknades till 1100 kr
per kvadrat per år.
Den politiska referensgruppen och styrgruppen har utifrån omvärldsbevakning och de
marknadsundersökningar som genomförts kommit fram till att koncept 2 och 3 utgör
stor ekonomisk risk. Marknaden för återbruk är omogen, det vill säga efterfrågan och
betalningsviljan för återbruk är i nuläget svag. De båda koncepten ställer därmed stora
krav på enskilda entreprenörers förmåga att driva beteendeförändring i marknaden vilket
sannolikt kräver god ekonomisk uthållighet. Mot den här bakgrunden beslutades att
fördjupa inriktningen mot koncept 1. Därmed har fokus i förstudien lagts på aktiv
mottagning av varor som syftar till att fler saker går till återbruk eller återvinning och
mindre till förbränning vilket verkar för ett mer hållbart samhälle.
Då fokus kommer att ligga på utveckling av en aktiv mottagning av återbruksmaterial så
definieras modellen som finansieringsmodell istället för affärsmodell.
4. Nuläge
4.1 Insamling av Ta till vara, Human Bridge och PMU På Återvinningscentralen på Ingarvet finns det idag möjlighet att lämna material för
återbruk. Ta till vara, som är organiserat hos kommunens arbetsmarknadscenter, har en
bemannad bod på plats. Den ligger i anslutning direkt efter återvinningscontainrarna.
Dagligen kommer en lastbil och hämtar utsorterade saker och kör till sin butik för vidare
försäljning. Försäljningen hos Ta till vara ligger på omkring 160 000 artiklar om året.
Klädinsamling sker via uppsatta boxar på området och dessa går till Human Bridge och
PMU Ingarvet Second Hand. Human Bridge cirkulerar idag ca 72 ton textilier per år och
säger att de kan ta emot mer. PMU Ingarvet Second hand började med sin insamling
under våren 2018 och har ingen statistik på insamlingsuppgifter ännu.
Secondhandförsäljning i större eller mindre omfattning sker dessutom idag även av ett
flertal aktörer utan kontakt med återvinningscentralen i Falun. Röda korset, Hildings
second hand, O-nytt, Slaggens second hand är några exempel. PMU Ingarvet Second
hand har även en betydande försäljning av material som de själva tar emot.
Sida Datum/Utgåva
8 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
4.2 Hushållsavfallet måste minska Vi konsumerar mer och människans ekologiska fotavtryck blir allt större. I takt med
ökad befolkningsmängd skapas ett allt högre tryck på ekosystemet. I Falun var den
genomsnittliga förbrukningen av hushållsavfall 412 kg per person år 2017, se bilaga 1.
Tyvärr en siffra som ökat de senaste 9 åren. Denna trend måste gå i motsatt riktning för
att nå visionen om Ett större Falun som tar ansvar för miljö, ekonomi och social
hållbarhet.
4.3 Ett större Falun Visionen säger att Ett större Falun behöver väva samman ekonomi, miljö, folkhälsa och
sociala värden för att vara en långsiktigt hållbar kommun så att även kommande
generationer vill och kan leva här. Respekt och ansvar för människors och miljöns
behov förenas med nyfikenhet, nytänkande och mod att pröva nya vanor och tekniska
lösningar för ett hållbart samhälle. Ett långsiktigt hållbarhetsarbete i framkant har en
potential att skapa nya jobb men är också viktigt för Faluns identitet och kan vara
avgörande för var man väljer att bo.
Nedanstående bild visualiserar en målbild för hur alla kommunövergripande
styrdokument bör hänga ihop:
372
435
300
412
376
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
500
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Hushållsavfall kg/person
Hushållsavfall per person hitintills Trend sedan 2009
Miljöprogrammet 2014-2020 Avfallsplan år 2018-2022
Sida Datum/Utgåva
9 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
4.3.1 Värderingar
För att åstadkomma Ett större Falun är det två värderingar som behöver genomsyra
verksamheten:
Nyttan för Faluborna Allt som görs ska vara med nyttan för Faluborna för ögonen. Det som inte direkt
eller indirekt ger fördelar för Faluborna måste ifrågasättas. Att komma fram till
ett resultat eller att ge besked är en förutsättning för att skapa nytta.
Enkla att samarbeta med I en stor och multiprofessionell organisation som Falu kommun finns expertis
och ansvariga inom alla verksamhetsområden. Emellanåt händer det att Falubor
eller företagare ”kommer i kläm” på grund av att verksamhetsområden inte är
överens inom organisationen. För att det ska vara enkelt att samarbete med
kommunen måste vi därför se till att vi samarbetar internt först och inte låter
”stuprör” hindra oss.
Sida Datum/Utgåva
10 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
4.4 Beslutade mål Falu kommun har beslutat ett antal mätbara mål gällande avfallshantering. Dessa mål är
oerhört tuffa då gapen är mycket stora mellan verklighet och mål. För att nå dem krävs
omfattande och långsiktiga åtgärder.
4.4.1 Mål i Miljöprogrammet
I Miljöprogrammet 2020 beslutades ett delmål, att mängden kärl- och grovavfall är år
2020 maximalt 300 kg per år och invånare. Målet är samma som i Lokalt miljöprogram
2007 men skillnaden att målåret flyttats från år 2010 till 2020. Kärlen är både
komposterbart och brännbart och grovavfallet är det material som körs till
Återvinningscentralerna. Förpackningsinsamlingen ingår ej i detta mål.
En av strategierna nedan är utveckla mötesplatser för konsumenter och redan använda
produkter och här kan en kretsloppspark vara en av strategierna.
Se Miljöprogrammet 2020, antaget av kommunfullmäktige 2014-09-18, §192
4.4.2 Mål i Kommunal avfallsplan
Kommunal plan för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering 2018-2022 har
sänkt ambitionsnivån i jämförelse med Miljöprogram 2020 eftersom mängderna inte
minskat utan snarare ökat. Målet i den nya avfallsplanen är att åstadkomma ett
Sida Datum/Utgåva
11 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
trendbrott från ökning till minskade mängder fram till 2022. Oavsett styrdokument så
krävs det alltså extra åtgärder för att vända trenden av ökade mängder hushållsavfall.
Den beslutade kommunala planen för avfallsförebyggande och hållbar avfallshantering
för år 2018-2022 ska ses som en del i kommunens arbete med att uppnå en hållbar
avfallshantering med utgångspunkt från EU:s direktiv, nationella miljömål samt olika
nationella och regionala planer och program såsom det avfallsförebyggande
programmet.
De övergripande målen som berör förstudien i avfallsplanen är:
Övergripande mål 1: Mängden avfall som kommunen ansvarar för ska
minska till förmån för hållbar konsumtion1 och ökad
återanvändning
Övergripande mål 2: Hushåll, kommuner och verksamheter ska bli bättre på
att källsortera och materialåtervinningen ska öka
Övergripande mål 4: Insamlingen av farligt avfall ska förbättras
Övergripande mål 5: Tillgänglighet och förutsättningarna för att lämna
grovavfall till återanvändning ska förbättras
Övergripande mål 9: Minska avfallsmängder och öka återanvändning av
byggavfall samt använda miljövänliga material och
omhänderta farligt avfall på rätt sätt
Ett mätbart mål i övergripande mål 1 är att mängden hushållsavfall ska vara mindre än
463 kg år 2022 i Falun. I siffran 463 kg så ingår insamlade förpackningar och
returpapper. Den fraktionen har ett producentansvar och bör inte räknas med i
hushållsavfallet. Mängden hushållsavfall ska istället räknas om till 378 kg för år 2016.
Det innebär att om man utgår från 2017 års mängd på 412 kg/person så måste mängden
minska med 35 kg vilket är i genomsnitt 7 kg per år.
Trots dagens insatser lyckas vi inte stoppa ökningen. Kundundersökningen visar att folk
blir mer medvetna men trots det går kurvan åt fel håll!
4.4.3 Mål i Folkhälsoprogrammet
Falun är en bra plats att bo på för de flesta. Det kan benämnas social hållbarhet.
Visionen om ett större Falun ger utmaningar att se till att social hållbarhet gäller alla.
1 Med hållbar konsumtion avses konsumtion som garanterar en miljömässig, social och ekonomisk
hållbarhet, t.ex. mindre konsumtion genom delning av produkter, konsumtion av mer hållbara produkter och
konsumtion av tjänster som alternativ till konsumtion av produkter”.
Sida Datum/Utgåva
12 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Folkhälsoprogrammet har valt att fokusera på tre av Sveriges elva folkhälsomål. Varav
delaktighet och inflytande är en.
Två av strategierna är:
Stärka samverkan med näringslivet och föreningslivet för att skapa en
meningsfull sysselsättning och fritid för Faluborna.
Utveckla insatser och metoder för att minska sjukfrånvaron framför allt när det
gäller kvinnors sjukfrånvaro.
En kretsloppspark kan skapa meningsfull sysselsättning, allt ifrån ideella insatser och
arbetsträning till rent marknadsmässiga jobb.
4.5 Plockanalys av brännbart grovavfall Trots att det finns möjlighet att lämna saker till återbruk så slängs det för mycket. Med
hänvisningen till en plockanalys som genomfördes av Envir år 2017 på sju
återvinningscentraler så kan det konstateras att 48,5% av det som slängs i containerns
för brännbart grovavfall hamnar fel. 12 procent av grovavfallet var i denna
undersökning hela och rena textilier, möbler och kakel vilket räknas som material som
skulle kunna sorteras ut för att lämnas till återbruk.
Sida Datum/Utgåva
13 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
4.5.1 Övergripande mål 1 och 5 avfallsplan
Om vi antar att statistiken från plockanalysen är applicerbar i Falun så skulle
hushållsavfallet kunna minskas med 1 570 ton om rätt material hamnade i det brännbara
grovavfallet. Se bilaga 2.
460 ton till återbruk
300 ton till återvinning av textilier och trä
740 ton till förpackningsåtervinning med producentansvar
70 ton till försäljning av metall
Förutsatt att vi lyckas cirkulera återbruket skulle detta innebära en minskning med 22
kg/person. En förbättrad sortering av det brännbara avfallet skulle ge en årlig mängd
hushållsavfall på 390 kg/person vilket ska jämföras med dagens 412 kg/person. Det är
väg i rätt riktning mot målet år 2020 i Falu kommuns miljöprogram och i linje med
övergripande mål 1 i den antagna Kommunala planen för avfallsförebyggande och
hållbar avfallshantering Falun-Borlänge-Säter 2018-2022.
Flera aktörer har visat intresse att ta emot mer material för återbruk. Human Bridge som
är en nationell aktör kan ta emot mer textilier. Röda korset som håller på att utveckla sin
verksamhet i Dalarna har visat intresse för att ta emot mer än deras egen insamling av
återbrukat material och de är också en nationell aktör.
4.5.2 Övergripande mål 4 avfallsplan
Plockanalysen visar även att 88 ton farligt avfall slängs i det brännbara grovavfallet. En
förbättrad sortering bidrar till det övergripande mål 4, insamling av farligt avfall ska
förbättras.
5. Effektmål med införande av kretsloppspark
Kretsloppsparken stärker Falu kommun och Falu Energi & Vattens varumärke med att
vara en kommun och ett energibolag som ligger i framkant gällande cirkulär ekonomi!
Det stödjer visionen om Ett större Falun och ger högt attraktionsvärde för de som bor
och verkar i Falun samt kan locka fler att flytta till kommunen. Ökat förtroende hos Falu
Energi & Vatten ger nöjdare kunder som väljer att köpa andra tjänster.
5.1 Minska avfallet Syftet med satsningen på en ny mottagningsenhet är att minska avfallet och effektivisera
resursanvändningen. En mer kommunikativ och aktiv mottagning som möter kunden
bidrar båda till att saker som kan återbrukas fångas upp direkt och till att inspirera och
motivera till återbruk och återvinning av avfallet. Andelen felsorterat i brännbart
grovavfall kan över en längre tidsperiod förväntas minska med 1 300 ton.
Uppskattningen bygger på befintlig avfallsstatistik och plockanalyser. Detta skulle ge
Sida Datum/Utgåva
14 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
460 ton till återbruk och 740 ton till återvinning årligen. Det är en möjlig minskning av
avfallet totalt med 22 kg/person varav 8 kg/person till återbruk, 12,8 kg/person till
återvinning och 1,2 kg/person till metallförsäljning. Se bilaga 2.
Kretsloppsparken kan vara ett viktigt verktyg för att bryta trenden med ökade
avfallsmängder. Den nya kretsloppsparken skulle till år 2020 kunna bidra till att
avfallsmängderna minskar med 5 kg/person år 2020 för att sedan minska med 11
kg/person år 2021 och 22 kg/person år 2022. Vid år 2022 finns då en möjlighet att
närma sig målet i Avfallsplan 2018-2022, att hushållsavfallet ska vara mindre än 376
kg/person.
5.2 Öka återbruket I dagsläget samlas det in 92 ton material (exklusive textilier) till återbruk på
Återvinningscentralen. Denna mängd skulle kunna öka med 233 % om det andelen
felsorterat i brännbart togs om hand.
I dagsläget samlas det in 74 ton textilier till återbruk på Återvinningscentralen. Denna
mängd skulle kunna öka med 340 % om det andelen felsorterat i brännbart togs om
hand. Se bilaga 2.
5.3 Koldioxidbesparing Det minskade avfallet från brännbart avfall som skulle kunna gå till återbruk ger en
koldioxidbesparingen på 1 674 ton per år. Se bilaga 3 antagande 3.
Vid antagande att 5 % av Faluborna inspireras av mottagningen och börjar att lämna 20
kg material var till återbruk per år ger det en koldioxidbesparing på 210 ton. Se bilaga 3
antagande 4.
372352
412435
300 376
388
0
50
100
150
200
250
300
350
400
450
500
2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Hushållsavfall kg/person
Hushållsavfall per person hitintills Trend sedan 2009
Miljöprogrammet 2014-2020 Avfallsplan år 2018-2022
Kretsloppspark igång helt år 2020
Sida Datum/Utgåva
15 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Den nya mottagningen ger goda förutsättningar för ideell organisation eller företag att
skapa second hand verksamhet med inriktning mot byggmaterial. Vid antagande att 5 %
av det som slängs som träavfall skulle gå till återbruk ger det en koldioxidbesparing på
680 ton/år. Se bilaga 3 antagande 5.
Med mängden som återbrukas i dagsläget tillsammans med ovanstående antaganden så
minskas koldioxidutsläppen med 3 160 ton/år, vilket motsvarar ca 85 mil/ år och per bil
i Falu kommun i minskad körsträcka. Se bilaga 3.
5.4 Potentiella ökade intäkter Enligt en plockanalys som förstudien tittat på så är 1,8 % av det brännbara materialet
metall. Vid rätt sortering kan den fraktionen säljas vidare och därmed generera en intäkt
på 100 000 kr.
5.5 Social nytta I och med att Falu Energi & Vatten tar över mottagningen finns möjlighet att ta emot
personer som är långt ifrån arbetsmarknaden och erbjuda dem arbetsträning. Nyttan att
ha en meningsfull sysselsättning som stärker individen är stor och möter målet i
Folkhälsoprogrammet.
Andelen arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd var i april 2018 5,9 %.
Detta är 0,1 % lägre än året innan. Det skiljer sig mellan inrikes och utrikes födda där
arbetslösheten minskat för de inrikes födda och ökat för de utrikesfödda.
Kommande utmaningar enligt rapport Arbetsmarknad Falun 2018 är att antalet äldre
kommer att öka kraftigt vilket sätter press på äldreomsorgen samt hälso- och sjukvården.
Andra näringsgrenar där det kan bli svårt att hitta rätt kompetens i framtiden är teknik
och industri, IT, utbildning samt offentlig förvaltning.
Det är viktigt att ta vara på den arbetskraftsreserv som idag finns i Falun i form av
nyanlända och utrikesfödda. Med arbetsuppgifterna på kretsloppsparken finns god
möjlighet att ge en bra arbetsträning inklusive språkträning för kommande
arbetsuppgifter i andra näringsgrenar och bidra till att arbetslösheten minskar.
Generellt säger man att det kostar en halv miljon kronor per person för samhället då en
person är långtidsarbetslös.
Det blir en social nytta med att det samlas in mer saker till återbruket då personer med
begränsade resurser har möjlighet att köpa eller få saker som de annars inte hade haft
råd med. Dessa redan använda produkter kan exempelvis vara en skidutrustning som ger
möjlighet för en elev att följa med på en skolutflykt.
Sida Datum/Utgåva
16 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
6. Intressentanalys
6.1 Entreprenörer/butiker Det finns ett flertal second hand butiker i Falun och dessa ligger lokaliserade i
stadskärnan och på Ingarvet. Butikerna är intresserade av att få mer material och
efterfrågar främst kvalitetsprodukter. En av butikerna säger att det märks skillnad på hur
exempelvis kläder samlas in. Det är sämre kvalité på de kläder som lämnas i de särskilda
boxarna som är placerade utomhus än de som lämnas in vid butikens mottagningsenhet.
Värdet av att vara och benämna sig som en butik istället för loppis är viktigt. Ta till vara
och PMU ligger på Ingarvet och anser att de har fördel att de båda butikerna ligger nära
varandra då de har samma kundgrupp.
Mottagningen på Återvinningscentralen har som syfte att göra det enklare för besökaren
att lämna sina saker till återbruk istället för att slänga dem. Detta skulle kunna bli
negativt för de second hand butiker som idag får saker skänkta direkt till sin butik.
Risken finns att bidragsgivare väljer att skänka sakerna till återvinningscentralen istället
för att åka till butiksinlämningen som de gjort tidigare. Detta kan upplevas som att
butiken går miste om material. Å andra sidan så förväntas inflödet av material att öka
med en mer aktiv mottagning. Alla de saker som kommer in fördelas mellan de second
hand butiker som har samarbete med Återvinningscentralen vilket resulterar i att
butikerna ändå får sina saker.
Hur fördelningen av återbruksmaterial kommer att delas upp ska utredas efter ett beslut
om kretsloppsparkens genomförande. I olika kommuner finns det olika lösningar. Vissa
har avtal med flera ideella organisationer där de ansvarar för en vecka var och den
aktören ska ta emot allt som kommer in. På andra ställen är det materialet som styr, då
en organisation tar emot möbler, en annan tar emot husgeråd och en tredje tar emot
byggmaterial.
6.2 Marknadsundersökning kring konsumtion av second
hand i Falun En marknadsundersökning genomfördes under mars 2018 med 303 telefonintervjuer
bland invånarna i Falu kommun.
Andelen av de som handlar secondhand varor varje månad eller oftare är låg (18 %). En
tredjedel gör det någon gång per år och en tredjedel har inte handlat second hand men
kan tänka sig att göra det. Resten kan inte tänka sig att handla och har inte heller gjort
det. De butiker som är mest besökta är Ta till vara och PMU Ingarvet Second hand där
mer än hälften av respondenterna har varit.
Sida Datum/Utgåva
17 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Fråga: Om du tänker på de senaste 12 månaderna, ungefär hur ofta har du handlat
second hand varor?
Undersökningen visar att många Falubor tycker att utbudet av second hand butiker är
bra eller mycket bra i Falun (71 %).
Sida Datum/Utgåva
18 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
I ett försök att identifiera vad som skulle få Falubor att handla mer second hand listades
ett antal påståenden i mätning kopplat till frågeställningen.
Fråga: Skulle följande få dig att handla mer second hand?
En relativt hög andel uppger i denna fråga att de skulle handla mer second hand om det
fanns större utbud av produkter och fler nischade specialbutiker liksom generösare
öppettider, bättre ordning i butikerna samt möjlighet att köpa begagnat i vanliga butiker.
Sannolikt skymtar vi i resultaten viss övertro på att man skulle handla mer om
omständigheterna förändrades men resultaten visar också tydligt att det krävs ett större
utbud av produkter för att driva en beteendeförändring i marknaden.
Om det skulle tillkomma butiker eller om butikerna skulle vara samlade på en plats så
önskar hälften av respondenterna att butikerna ligger i stadskärnan.
6.3 Bytesloppis I anknytning till återbruksfesten som arrangerades den 18 november 2017 så anordnades
en bytesloppis på återvinningscentralen. I ett tält på kundtorget så kunde besökarna
ställa dit de saker som de inte längre ville ha och det var fritt att ta det man önskade.
Loppisen var populär men tyvärr var vädret inte det bästa. Då det regnade och snöade så
blev vissa saker förstörda och fick lov att slängas innan de kunde hamna i nya hem.
Därav kan konstateras att saker behöver förvaras på ett bra sätt under dygnets alla
timmar. Det genomfördes en mindre marknadsundersökning på besökarna men då
antalet respondenter endast var 62 st. så ger det inte en representativ bild av Faluborna
och presenteras inte i denna rapport.
Sida Datum/Utgåva
19 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
6.4 Försäljning av återbrukade fönster Länsstyrelsen i Falun har bytt ut ett stort antal fönster på Åsgatan och i samband med
det kontaktades Falu Energi & Vatten. Deras önskan var att kunna skänka fönstren till
återbruk och i ett nära samarbete med byggföretaget Holmgrens bygg så kunde fönstren,
som annars skulle slängas, transporteras till återvinningscentralen på Ingarvet. Där
såldes de sedan genom att kunden fick swisha valfri välgörenhetsorganisation. För
förstudiens del blev det ett bra pilotprojekt för att undersöka betalningsviljan på
byggmaterial, hur ett samarbete kan fungera med ett byggföretag och hur efterfrågan av
byggmaterial är.
Det som konstaterades från denna pilot är att först var byggföretaget inte så
samarbetsvilliga. Men ju mer kontakt som skapades och dialog kring cirkulär ekonomi
och dess utmaningar ju bättre och positivare blev tongångarna. Dialogen och samarbetet
mellan byggföretaget och Falu Energi & Vatten var mycket bra!
Alla fönster fick en ny ägare. 10 % betalades med utgångspris, 46 % med reducerat pris
andra veckan och 44 % gavs bort den tredje veckan. De flesta hade sett informationen
om försäljningen när de var på återvinningscentralen med anledning av andra ärenden.
1 280 kr skänktes till välgörenhet tack vare detta pilotprojekt.
6.5 Lokalisering I början av förstudien togs det fram ett antal koncept och under förstudiens gång har
dessa jämförts mot varandra. Med marknadsundersökningen som grund visar det sig att
Faluborna främst önskar handla i stadskärnan. Butikerna vill helst inte flytta sin butik
men tar gärna emot mer material. Mottagning av varor bör ske i samband med hantering
av annat material som ska återvinnas eller slängas.
6.6 Arbetskraft Kretsloppsparker i Sverige har olika lösning på hur kretsloppsparken bemannas.
Antingen är det avfallsföretaget som har personal anställd och sköter all drift eller så är
det kommunens arbetsmarknadsenhet eller ett socialt företag eller organisation.
Sörab har sina egna anställda som sköter mottagningen på sin anläggning Stockby på
Lidingö. De anser att det är av stor vikt att ha särskild utbildad personal på plats som
möter kunden så professionellt som möjligt. Hög servicenivå samt social trygghet är
betydelsefullt för att bemöta alla typer av kunder. Vid öppettiderna arbetar 2 personer
vid mottagningen, 2 personer på återvinningsrampen, en kör transporter och en person är
lagbas.
På återvinningscentralen i Gävle finns ett återbruk i direkt anslutning till
återvinningsrampen. Det är en mottagningsbyggnad på 280 kvm med en stor disk där
åvc-personalen tar emot materialet. Personalen gör en första sortering i lokalen bakom
disken och materialet lagras i olika fraktioner. Det är ett samarbete med två
välgörenhetsorganisationer som har ansvaret att ta hand om det återbrukade materialet
Sida Datum/Utgåva
20 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
varannan vecka. Personalstyrkan varierar beroende på hur kundtrycket är. Som minst är
det 2 personer på rampen och mottagningen och som flest är det 4 personer. Gävle har
200 000 besök per år och servar omkring 75 000 invånare.
På Alelyckan finns Återbruket som sköter försäljning av byggmaterial och drivs av
Göteborg Kretslopp och Vatten. Där arbetar fast anställda och personer som
arbetstränar. De som är där och arbetstränar har uppgifter som exempelvis
funktionstestning av visst material och har inte hand om försäljningen till kunderna.
Återbruksgallerian ReTuna i Eskilstuna är en form av en kretsloppspark. Eskilstuna
Energi & Miljö driver gallerian som hyresvärd och det är personer från kommunens
resursenhet AMA arbetar på mottagningen. Återbruksgallerian är den första gallerian i
Sverige som bara säljer saker som återbrukas. I motionen- ”Inrätta en Återbruksgalleria i
Falu kommun” var ReTuna den stora förebilden. Investeringskostnaden för gallerian och
återvinningscentralen vid ReTuna blev ca 80 miljoner kr.
7. Förslag på kretsloppspark
Förslag som utgår från Koncept 1 – Kretsloppspark med aktiv utökad mottagning
och utökat samarbete med aktörer som cirkulerar vidare: Kretsloppspark som
bygger på en aktiv, utökad mottagning av återbruk på återvinningscentralen på Ingarvet
där inlämnade resurser genom avtal med lokala, regionala och nationella aktörer säljs
eller lämnas vidare till nästa led i aktörernas befintliga eller tillkommande lokaler.
7.1 Centrum för cirkulär utveckling För att få till beteendeförändring kring hur vi använder våra saker så behövs lärande,
inspiration och förståelse. Kretsloppsparken ska på ett motiverande sätt visa faluborna
hur vi kan konsumera utan att belasta jordens resurser. Vår idé är att kretsloppsparken
ska vara ett centrum för praktiskt lärande där kretsloppstänket och den cirkulära
ekonomin ska genomsyra hela besöket. Med centrum menar vi inte en fysisk plats utan
det praktiska lärandet sker vid möten mellan människor, information på skyltar eller
liknande. Vid behov av lokal för utbildning så kommer till en början befintliga lokaler
att användas och medarbetarna på kretsloppsparken får finna kreativa lösningar som att
använda kundtorget på återvinningscentralen eller lokal hos någon av de aktörer som
tillhör kretsloppsparken.
Förstudiens förslag är att kretsloppsparken fungerar som en övergripande arena med
diverse aktörer. Återvinningscentralen ingår som den part som tar emot allt material.
Återbruksmaterialet lämnas sedan vidare till aktörer som kan vara second hand butiker,
ideella organisationer, företag, kommun, skola med flera. Det är alla aktörers uppgift att
se till att materialet används så länge och så hållbart som möjligt. Till uppdraget ingår
Sida Datum/Utgåva
21 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
även att informera kunderna i alla led och påverka Faluborna mot en mer hållbar
konsumtion.
Det ska finnas en tydlig och kontinuerlig kommunikationsstrategi för hur
kretsloppsparken och dess aktörer ska utveckla återbruket i Falun.
7.2 Beskrivning av återbruksmaterialets färd genom
kretsloppsparken I dagsläget finns det möjlighet för kunden att lämna material för återbruk till
kommunens arbetsmarknadsenhet ”Ta till vara” på Ingarvets återvinningscentral. De har
en bod som ligger i slutet på återvinningsrampen. Materialet transporteras sedan vidare
till deras butik som ligger ett par kilometer bort. Att ha mottagandet i slutet av
återvinningsrampen är till nackdel då kunder upptäcker mottagningsboden för sent då
kunderna redan sorterat sina saker. Förstudiens förslag är att istället bygga en större
mottagningsbyggnad precis i början av återvinningsrampen så att det är det första som
kunden möter.
Förslaget är att mottagningen kommer att vara bemannad med personal från Falu Energi
& Vatten som är särskilt inriktade mot återbruk. Dessa ska hjälpa kunden att värdera vad
som kan återanvändas och vad som ska sorteras vidare till återvinning, förbränning eller
deponi. Det personliga mötet ger mycket goda möjligheter till att kunna påverka och ge
kunden ett mervärde vid sitt besök samt att allt material som lämnas sorteras rätt från
början. Förstudien anser att kundservicen kommer att öka då det är en och samma
personalgrupp som möter kunden med gemensamt budskap. Genom att ha mottagandet
närmare återvinningen så förenklar det för besökaren som möter all personal på i princip
samma ställe. Samtidigt får vi möjlighet att kommunicera cirkulärt tänk i flera led till
våra medborgare.
Detta koncept bygger mycket på individens roll och samarbetet mellan besökaren,
kretsloppsparkens personal och återbruksbutikens personal.
Falubor som lämnar saker till återbruk ska behandlas som hjältar och falubor som köper
återbruk ska behandlas som superhjältar!
7.3 Mottagning av återbruksmaterialet Byggnaden för mottagningen kommer att ligga på vänster sida om återvinningsrampen.
Detta är det första som kunden ser när vid sitt besök. Förslagsvis byggs hela eller delar
av byggnaden med återvunnet material. Utsmyckning och informationsskyltar, etc. kan
även bygga på återbruk för att signalera och inspirera till ökat återbruk.
Sida Datum/Utgåva
22 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Välkomnande skyltar och inspirerande personal ska influera kunden att vilja lämna ifrån
sig sina saker till återbruk.
Kunden stannar sin bil direkt utanför mottagningen och lämnar över till personalen som
sorterar in sakerna för förvaring. I byggnaden finns tydlig markering var allt material
ska förvaras och sorteringen sker enligt överenskomma regler vilken organisation som
får just den varan.
Dagligen eller veckovis, beroende på vad som är avtalat, kommer återbruksbutikerna
och hämtar materialet för återbruk och säljer det vidare i sina butiker. Utlastning
kommer att ske från baksidan av byggnaden för att inte trafikera den väg som kunderna
kommer.
7.4 Användningsområde för återbruksmaterialet Det material som kommer till kretsloppsparken är en resurs och kommer att säljas hos
de återbruksbutiker, även kallat second hand butiker, som har avtal med
kretsloppsparken.
Sida Datum/Utgåva
23 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
De saker som inte går att sälja ska i möjligaste mån komma till användning på ett eller
annat sätt. Det är ett av utvecklingsledarens uppdrag att knyta avtal även med andra
aktörer som kan ta emot material som kan återanvändas som till exempel ideella
organisationer, kommunen, företag, skolor, biståndsorganisationer med flera.
7.5 Arbetskraft Då mottagningen för återbruksmaterialet sker i direkt anslutning till övrig återvinning så
kan mottagningen integreras med övrig verksamhet på återvinningscentralen.
7.5.1 Mottagningsinspiratörer
För att bemanna med minst en person vid mottagningen under öppningstid behöver
personalen utökas med tre medarbetare. Förstudien har valt att kalla dessa för
mottagningsinspiratörer. Under öppettider med högt kundtryck så bemannas
mottagningen extra. Med fler personal kan vi hjälpa fler kunder och få snabbare
genomströmning. Ju fler som kan svara på frågor och hjälper till desto snabbare flöde på
rampen.
Den kompetens som ska efterfrågas vid rekrytering ska vara hög servicekänsla och
social kompetens då förstudien menar att det är en grundläggande förutsättning för att
kommunicera det budskap som kretsloppsparken ska ge. Mottagningsinspiratörerna
ingår i gruppen som arbetar på återvinningen. Alla som arbetar på återvinningsrampen
servar besökarna vid återbruket, återvinningen och farligt avfall.
7.5.2 Utvecklingsledare
För att utveckla arbetet kring kretsloppsparken ska en utvecklingsledare anställas.
Denna person har till uppgift att utveckla samarbete med lokala, regionala och nationella
aktörer för att omsätta kretsloppsparkens resurser till ökat bistånd och affärer.
Förstudien har identifierat att avtal med biståndsorganisationer måste säkras. Konkret
handlar det om att hitta organisationer som vill ta emot sådant som det inte finns något
intresse i att köpa men änka kan användas.
Utvecklingsledaren har till uppgift att i nära samarbete med Näringslivskontoret bygga
relationer med entreprenörer för att framkalla företagsidéer som kan leda till att
kretsloppens resurser kan säljas vidare och nya företag bildas. För att uppnå syftet med
kretsloppsparken är det viktigt att branschen och marknaden för återbruk utvecklas och
växer. Exempelvis, byggavfallet står för en stor volym av det brännbara grovavfallet (se
plockanalys kapitel 4.5) Vi ser en stor potential att omvandla byggavfall till en resurs
som kan säljas vidare istället för att energiåtervinnas.
Utvecklingsledaren ska tillsammans med kommunens egen personal aktivt arbeta med
förebyggande i kommunen, vara kontaktperson och driva utvecklingen mot ett mer
hållbart Falun. Utvecklingsledarens roll är viktig för kretsloppsparken då någon måste ta
hand om aktuella frågor och driva dem vidare samt hitta nya vägar att nå målet att
minska avfallet.
Sida Datum/Utgåva
24 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Vid mottagningen på återvinningscentralen ska utvecklingsledaren utbilda och inspirera
personalen. Lika så ska alla medarbetare hos organisationerna som säljer eller på något
vis arbetar med materialet utbildas i hur cirkulär ekonomi fungerar för att vara med och
påverka kunderna i rätt riktning. Ju mer man vet själv desto större är chansen att vara
förebild för andra. Avfall Sverige framhåller att deras erfarenhet är att
förebyggandearbetet når väldigt goda resultat om man har stöd av en coach som stöttar i
workshops och andra typer av diskussioner.
Strategiska uppdrag för utvecklingsledaren är:
Säkra avtal som tar oss från återvinning till bättre
cirkulation. Hitta organisationer som vill ta emot sådant
som det inte finns något intresse i att köpa men ändå kan
användas.
Utbildning och kommunikation kring cirkulär ekonomi
Samordningsroll när det gäller utveckling, framkalla
idéer hos entreprenörer, I dagsläget finns byggmaterial
och Falun behöver hitta aktörer som kan ta hand om det.
Ett framgångsrecept är att vision och målbild är densamma för alla medarbetare på
kretsloppsparken. Avfallet ska minska i Falun och gemensamma prioriteringar kommer
att leda mot detta mål. Därför bör utvecklingsledaren ingå i ett team tillsammans med
driftchef och skolinformatör för att gemensamt och kontinuerligt utbilda alla på
kretsloppsparken samt dess samarbetspartners. Tillsammans ska de ständigt förbättra
servicen mot ett ökat återbruk. Förslaget är att utvecklingsledaren är anställd hos Falu
Energi & Vatten för att arbeta så nära verksamheten som möjligt.
7.5.3 Arbetsträning
Inom driften av kretsloppsparken ska det finnas utrymme för arbetsträning.
Personalgruppen kan gemensamt ta hand om 1-2 heltidstjänster som är i behov av någon
form av arbetsträning. Dessa heltidstjänster kan även motsvara flera deltidstjänster.
7.6 Landsbygden Avfallet ska minska i hela kommunen. Utvecklingsledaren har till uppgift att känna till
hur stora volymerna för material som går att återbruka är specifikt på landsbygden.
Återvinningscentralen i Svärdsjö och Bjursås är bemannad med personal som liksom
övriga kommer att utbildas i cirkulär ekonomi. Det är av stor vikt att Falun Energi &
Sida Datum/Utgåva
25 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Vatten har samma budskap i hela kommunen. Personalen på plats kommer att ha ett
rapporteringsuppdrag till utvecklingsledare och driftchef för att ge underlag till och
förslag på hur vi utvecklar återbruket lokalt. Rapporteringen ska utmynna i en strategi
hur förebyggandet på landsbygden ska se ut.
8. Kostnader
Falu Energi & Vatten har tidigare utrett vad det skulle kosta att bygga en kretsloppspark
med försäljning av återbrukat material vid återvinningscentralen på Ingarvet. Dessa
utredningar har landat på investeringar för lokaler på 28-45 miljoner kronor. I förslaget
som förstudien har tagit fram är investeringskostnaden 1,7 miljoner kronor och det finns
stor potential att använda byggnaden till annat vid framtida behov.
Nedanstående diagram är en jämförelse mellan kostnaden för de olika utredningarna.
Här kan utläsas att utredningen succesivt minskat byggnaden och till viss del beräknat
på färre antal driftpersonal. Istället anser förstudien att medel ska läggas på kostnader
för arbete kring förebyggande och utveckling av återbruket i kommunen, så kallade
utvecklingskostnader.
Förstudien anser att det inte behöver göras allt för stora investeringar till en början och
ändå nå resultat likvärdiga de som är beräknade vid investeringar som är 25 gånger så
stora.
0
10 000 000
20 000 000
30 000 000
40 000 000
50 000 000
Investeringskostnad Driftkostnad personal Utvecklingskostnader
Jämförelse tidigare utredningar
Utredning kretsloppspark 2013-2017 med försäljningsdel
Utredning kretsloppspark 2013-2017 bara mottagning
Förstudiens 1:a förslag på mottagningsbyggnad
Förstudiens slutgiltiga förslag mottagningsbyggnad
Sida Datum/Utgåva
26 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
8.1 Investeringskostnad och drift mottagningsbyggnad Byggnad och markarbete för mottagningen beräknas till 1 700 000 kr.
Avskrivning och ränta för investeringen beräknas till 155 000 kr/år.
Driftskostnader ny mottagningsbyggnad uppskattas till 15 000 kr per
år.
Avskrivning, ränta och drift beräknas till 170 000 kr/år avrundas till 200 000 kr/år.
8.2 Personalkostnader inklusive utvecklingsbudget 3 mottagningsinspiratörer
1 utvecklingsledare
1-2 subventionsanställningar
utvecklingsbudget
Utvecklingsbudgeten ska göra det möjligt för utvecklingsledaren att finansiera mindre
evenemang, kommunikations- och/eller utbildningsinsatser som utvecklingsledaren ser
nödvändigt för att genomföra sitt uppdrag. Utvecklingsbudgeten beräknas till 200 000 kr
per år.
Ovanstående utvecklingsbudget och anställningar innebär en uppskattad kostnad på
3 300 000 kr/år.
8.3 Minskade kostnader och potentiella intäkter Visst material kan vara svårt att värdera hur det ska sorteras och slängs då oftast i
brännbart grovavfall på återvinningscentralen alternativt att det slängs i restavfall i
hemmet. Exempel på detta är möbler som kan gå till återbruk eller wellpapp som kan gå
till återvinning. Om förstudien använder resultatet från plockanalyser som genomförts
på ”hushållsavfallet” i Falun samt plockanalys som genomförts på sju
återvinningscentraler i andra kommuner så kan beräkningar göras vad en förbättring av
sorteringen skulle innebära. Med en blygsam beräkning att 20 % av det som kunden vill
bli av med hamnar där vi vill ha det under första året innebär det minskade
hanteringskostnader och potentiella intäkter för återvinningscentralen med 500 000
kronor per år.
Minskade hanteringskostnader och potentiella intäkter -500 000 kr/år.
8.4 Finansiering
Avskrivning-ränta-driftkostnad/år 200 000
Personalkostnader/år 3 300 000
Minskade kostnader & ökade intäkter/år -500 000
3 000 000 kr/år
Sida Datum/Utgåva
27 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
8.5 Förslag på finansieringsmodell Förstudiens förslag är att kostnaden för mottagningsbyggnaden och driftspersonalen
finansieras av avfallstaxan och utvecklingsledare med utvecklingsbudget tillsammans
med kostnader för arbetsträning finansieras av Falu kommun.
Detta grundar sig i informationsinsatser om förebyggande inte går att avgiftsfinansiera
enligt Guide #9, Avfall Sverige.
Kostnad Falu Energi & Vatten 1 400 000 kr/år
Kostnaden finansieras genom avfallstaxan vilket innebär det att de
samlade avgifterna för avfallstaxan totalt höjs med max 3,5 %
o en ökning med 73 kr/år för ett hushåll i villa.
o en ökning med 46 kr/år för ett hushåll i flerbostadshus.
o en ökning med 34 kr/år för ett hushåll i fritidsbostad.
Kostnad Falu kommun 1 600 000 kr/år
o 1 100 000 kr/år är personalkostnader för utvecklingsledare
samt utvecklingsbudget
o 500 000 kr/år är kostnader för arbetsträning
Falun kommun förbinder sig att under minst 5 år finansiera den årliga kostnaden.
500 000 kronor är öronmärkta till arbetsträning och Falu Energi & Vatten ansvarar för
att så sker.
Ett avtal mellan Falu Energi & Vatten och Falu kommun ska upprättas där det framgår
hur hantering av fakturering ska gå till samt vilken avrapportering som ska redovisas
samt till vem.
8.6 Klimatklivet Klimatklivet är ett investeringsstöd som ges till lokala och regionala åtgärder som
minskar utsläppen av koldioxid. Det huvudsakliga syftet är att minska utsläppen som
påverkar klimatet och varje investerad krona ska ge största möjliga klimatnytta.
Kretsloppsparken har möjlighet att söka bidrag med upp till 50 % av
investeringssumman för investering i informationsinsatser. Då den beräknade
utsläppsminskningen beräknas till mer än 0,75 kg CO2/investerad krona så finns
möjlighet till bidrag från Klimatklivet. Förstudiens förslag är att FEV får i uppdrag att
söka bidrag från Klimatklivet gällande återbrukshantering och informationsinsatser om
förebyggande.
Sida Datum/Utgåva
28 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
9. Tidplan
Vid ett godkännande av förslag på finansieringsmodell ska nedanstående punkter
genomföras i ett inledande skede:
Söka bidrag hos Klimatklivet. Ansökningstiden är öppen 27 augusti – 27
september 2018.
Rekrytera en utvecklingsledare – höst 2018
Projektera byggandet av mottagningsbyggnaden – klart februari 2019
Rekrytera mottagningsinspiratörer – klart juni 2019
10. Utvecklingsmöjligheter
Förslaget som presenteras i kapitel 7 är ett första steg att förbättra återbruket och arbeta
med förebyggande åtgärder. Förstudien ser att det finns många utvecklingsmöjligheter
när arenan för kretsloppsparken har startat.
10.1 Återbruk av byggmaterial Den nya mottagningen ger goda förutsättningar att ta emot en ny fraktion av återbruk,
byggmaterial. Omvärldsanalys från förstudien visar att det finns flera verksamheter i
Sverige som inriktar sig mot återbruk av byggmaterial. Ett kommunalt bolag är Malmö
Återbyggdepå som drivs gemensamt av Sysav och Malmö Stads Serviceförvaltning. De
tar hand om överblivet byggmaterial och säljs sedan vidare. Kompanjonen är ett
privatägt byggvaruföretag som säljer och hanterar byggvaror och överskottspartier till
företag på den svenska bygg- och fastighetsmarknaden.
Sedan år 2017 arbetar Borlänge kommun med en förstudie om en byggdepå för
återbrukat byggmaterial. Falu Energi & Vatten följer denna utredning då det finns
potential om framtida samarbete.
Utvecklingen av Faluns återbruk av byggmaterial är ett område som utvecklingsledaren
behöver lägga mer tid på när kretsloppsparken är i drift.
10.2 Samarbetspartners Kretsloppsparken kommer inte att kunna cirkulera allt på den lokala marknaden. Det
material som second hand butikerna anser att de inte kan sälja ska i så stor volym som
möjligt lämnas vidare till biståndsorganisation. Dessa kan både finnas lokalt och
regionalt.
Kompis Falun är en förening som stödjer personer som har ett akut behov av kläder och
möbler. Dessa har visat ett intresse att ta emot kläder och möbler.
Cykelköket i Falun är en ideell förening som tillsammans med sina medlemmar fixar
cyklar så att de slipper bli skräp. De har visat intresse om ett önskat samarbete med Falu
återvinning och tar gärna emot cyklar som slängts.
Sida Datum/Utgåva
29 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
10.3 E-handel Förstudien har valt att skjuta på utredning till hur e-handel skulle vara ett möjligt
tillvägagångssätt för att sälja återbrukat material. Utvecklingen kring just e-handel går
mycket snabbt så därför väljer vi att undersöka e-handeln mer när kretsloppsparken väl
har startats.
10.4 Verkstad Visst material med högre kvalité går att reparera. Potentialen att utveckla verkstäder för
reparation är stor. Detta kan ske i samarbete med kommunens dagligverksamhet eller
annat socialt företag.
11. Risker
Under vissa perioder i veckan är kundtrycket högt på återvinningsrampen. Statistik visar
att under vissa populära lördagar kan det komma uppemot 160 besökare under en
timme. Nedanstående diagram är ett medelvärde för kvartalen under det senaste året på
lördagar.
De mest populära tiderna upplever kunderna att det är väldigt trångt på rampen.
0
20
40
60
80
100
120
140
160
08:00-09:00 09:00-10:00 10:00-11:00 11:00-12:00 12:00-13:00 13:00-14:00 14:00-15:00
Antal besökare per timme lördagar
Medel jan-mars Medel april-juni Medel juli-sep Medelvärde okt-dec
Sida Datum/Utgåva
30 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Av de 70 timmarna under veckan som återvinningscentralen har öppet är det 9 timmar
som har ett besöksantal med fler än 100 besökare under den timmen. 9 timmar
motsvarar 13 % av den totala öppettiden. De lösningar som förstudien tagit fram är att
lägga till ett extra körfält på återvinningsrampen samt att mer personal kommer att
bemanna återvinningsrampen och mottagningen under de mest populära öppettiderna.
Fler körfält och att återbruket ligger till vänster kommer att öka risken att personer
korsar körbanan. Detta problem behöver beaktas och hanteras efter hand.
Förstudien ser även över alternativ om att utöka öppettiderna under högsäsongen.
12. Förslag till beslut
Falu kommun och Falu Energi & Vatten överenskommer om att tillsammans utveckla en
kretsloppspark enligt den modell som utredningen föreslår. Det innebär att en
mottagningsanläggning för återbruk byggs på återvinningscentralen på Ingarvet, det
anställs tre driftpersonal och en utvecklingsledare, det avsätts en budget för
utvecklingskostnader och Falu Energi & Vatten tar ansvar för arbetsrehabilitering.
Finansieringsmodellen bygger på nedanstående punkter:
Avfallstaxan får höjas med 3,5 % för anläggandet av kretsloppsparken och
höjning ska ske i en tvåstegsmodell. Uppdraget är att höjningen ska vara så låg
som möjligt.
Falu kommun ska finansiera föreslagen Kretsloppspark med max 1,6 mkr
årligen under minst 5 år.
0
20
40
60
80
100
120
140
Besök per timme under ett år
Måndagar Tisdagar Onsdagar Torsdagar Fredagar lördagar Söndagar
Sida Datum/Utgåva
31 av 31 Förstudie kretsloppspark i Falun
Falu kommun ger Falu Energi & Vatten uppdraget att söka Klimatklivet eller
andra bidrag för återbrukshantering och för att ge möjlighet att genomföra
informationsinsatser om förebyggande i kommunen.
Falu Energi & Vatten ska årligen redovisa resultat och nyttan med
kretsloppsparken. Hur det ska rapporteras och vad som ska mätas får Falu
Energi & Vatten och Falu kommun avtala.
13. Bilagor
Bilaga 1 Fakta avfall Falun 9 år inkl. förpackningar
Bilaga 2 Fakta avfall Falun 9 år inkl. förpackningar
Bilaga 3 Koldioxidbesparing
Bilaga 4 Kalkyl Kretsloppspark