Folkliga Astronauter - DiVA portal821068/...Rymden har genom detta populariserats till att bli ett ämne alla kan ta del av genom intervjuer, böcker och tv-program. Det har sedan

Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur – ISAK

LiU Norrköping

En studie om medierepresentation ombord på rymdstationen ISS

Frida Persson

Linköpings universitet, LiU Norrköping, 601 74 NORRKÖPING

Folkliga Astronauter

Kandidatuppsats från programmet Kultur, samhälle, mediegestaltning

ISAK-Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur

ISRN: LIU-ISAK/KSM-G- -15/03- -SE

Handledare: Konstantin Economou

Nyckelord: Astronaut, YouTube, media-personlighet, populärvetenskap, sociala medier,

vetenskapsförmedling.

Abstract

I århundraden har rymden fascinerat människor som sökt efter svar och i modern tid har

rymden som populärvetenskapligt medie blivit mer och mer attraktiv. Vi ser långfilmer om

rymden som vinner Oscars-statyetter, YouTube-kanaler som är dedikerade till ämnet och

astronauter som har hundratusentals följare på sina sociala medier. Det är de sistnämnda

astronauterna som studien har tagit intresse i då videoklipp av vardaglig natur börjat dyka upp

bland de vanliga forskningsklippen om rymden. Denna studie har till syftar att ta reda på och

analysera hur astronauter förmedlar rymden med hjälp av videoklipp om livet på den

internationella rymdstationen ISS och hur deras media-personligheter formas till följd av

detta. Uppsatsen grundar sig i ett intresse av hur forskare populariserar sin vetenskap genom

att förenkla den och göra det lättare för människor att relatera till forskningen. Detta för att

allmänheten ska förstå vad den innebär.

Genom en kvalitativ metod, där analysen av ett urval av de uttagna astronauternas videoklipp

fanns som grund, har ämnet granskats för att ta reda på om detta vardagliggörande av livet i

rymden är ett nytt media-fenomen och huruvida det finns tydliga sätt att förmedla detta liv till

allmänheten.

Resultatet av studien visar på att astronauterna i sina YouTube filmer försöker uppvisa sig

som vanliga människor, detta för att tittaren ska känna igen sig och identifiera sig med dem. I

själva verket är rymdresenärerna väldigt långt ifrån vardagliga människor i sitt arbete vilket

innebär att den här vardagliga fasaden skapats för att allmänhetens stöd och intresse ska

finnas där jämtemot rymdorganisationerna och astronauternas verksamhet.

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................. 1

1.1 Förtydliganden och läshandvisningar ............................................................................... 3

2. Syfte och Frågeställningar ...................................................................................................... 5

2.1 Syfte ................................................................................................................................. 5

2.2 Frågeställningar ................................................................................................................ 5

3. Bakgrund ................................................................................................................................ 6

3.1 Människan i rymden ......................................................................................................... 6

3.2 Rymdsamarbetets historia ................................................................................................ 7

3.3 Rymden som medieform .................................................................................................. 8

3.4 Medialiserade rymdresor ................................................................................................ 10

3.4.1 Chris Hadfield ......................................................................................................... 10

3.4.2 Karen Nyberg .......................................................................................................... 10

4. Teori samt tidigare forskning ............................................................................................... 12

4.1 Populärvetenskap ........................................................................................................... 12

4.1.1 Kritik mot populärvetenskap ................................................................................... 14

4.2 Medialiseringens samhälle ............................................................................................. 14

4.2.1 YouTube; Producent och Konsument ...................................................................... 14

4.2.1 Konvergenskultur – Att göra mer än bara en film .................................................. 16

4.2.3 Vetenskapsförmedling genom medier ..................................................................... 17

5. Metod ................................................................................................................................... 20

5.1 Kvalitativ metod ............................................................................................................. 20

5.2 Metodkritik ..................................................................................................................... 22

5.3 Urvalsprocess ................................................................................................................. 23

5.3.1 Astronauter .............................................................................................................. 24

6. Analys ................................................................................................................................... 28

6.1 Analys av videomaterial ................................................................................................. 28

6.1.1 Arbete eller fritid? ................................................................................................... 28

6.1.2 Organisationerna styr! ............................................................................................. 29

6.1.3 Samarbeten med yttre media ................................................................................... 30

6.2 Kategorier ....................................................................................................................... 31

6.2.1 Vardag på ISS .......................................................................................................... 31

6.2.2 Experiment på ISS ................................................................................................... 32

6.2.3 Utöver det förväntade .............................................................................................. 32

6.2.4 Samarbete med yttre medier .................................................................................... 32

6.3 Analys av videoklipp ...................................................................................................... 32

6.3.1 Karen Nyberg .......................................................................................................... 33

6.3.2 Chris Hadfield ......................................................................................................... 40

7. Diskussion ............................................................................................................................ 51

7.1 Del 1 – Vad hände i analysen? ....................................................................................... 51

7.1.1 Att relatera till en supermänniska ............................................................................ 51

7.1.2 Dubbla personligheter ............................................................................................. 53

8. Sammanfattande diskussion ................................................................................................. 55

8.1 Ansiktet för vetenskapen ................................................................................................ 55

8.2 Livet som populärvetenskapsgenre ................................................................................ 56

8.3 Folkliga astronauter ........................................................................................................ 58

8.4 Framtiden i medierymden ............................................................................................... 59

9. Referenslista ......................................................................................................................... 61

9.1 Litteratur ......................................................................................................................... 61

9.2 Tidningsartiklar .............................................................................................................. 62

9.3 Internetkällor .................................................................................................................. 62

9.4 Videokällor ..................................................................................................................... 64

10. Bilagor ................................................................................................................................ 66

10.1 Bilaga 1; Begreppsförklaring ....................................................................................... 66

10.2 Bilaga 2; Djupgående presentation av astronauterna ................................................... 68

10.2.1 Chris Hadfield ....................................................................................................... 68

10.2.2 Karen Nyberg ........................................................................................................ 69

10.3 Bilaga 3; Val av enskilda videoklipp ........................................................................... 71

10.3.1 Karen Nyberg ........................................................................................................ 71

10.3.2 Chris Hadfield ....................................................................................................... 72

1

1. Inledning

Månytan ligger öde, dammet har lagt sig och i skuggorna från farkosten börjar något röra på

sig. En lucka öppnas och en människa kliver ut på stegen, hasar sig sakta neråt och varje steg

tar honom lite närmare historieböckerna. När han tar mänsklighetens första steg någonsin på

en annan himla kropp yttrar han de orden som kom att göra honom till en nationalikon och en

hjälte över hela världen. Men vad är det egentligen man kommer ihåg från Apollo 111 och

Neil Armstrongs bedrift? Är det faktumet att han och Buzz Aldrin var nära att landa bland

dödliga klippor för att NASA (National Aeronautics and Space Administration)2 räknat fel på

landningen eller att de två astronauterna råkade bryta av en spak på rymdfarkosten när de kom

tillbaka efter att ha varit ute på månen och att de var tvungna att använda en bläckpenna för

att starta farkosten då spaken var vital för deras hemresa. 3

Dessa händelser försvinner ofta

bakom de många gånger citerade orden ”A small step for a man, a giant leap for mankind”. I

denna historiska händelse föddes något annat än bara en nationalhjälte, det föddes en ny sorts

medieperson som tidigare inte haft krav på sig att vara något annat än en astronaut. NASA

hade i Armstrong en man som kunde vara bevis på deras framgångar i rymden och från den

dagen då Apollo 11 landade tryggt på jorden igen har Neil Armstrong förknippats med

vetenskapliga framsteg och USAs framgång i rymden.

Idag ser förhållandena lite annorlunda ut då USAs regering sen en tid tillbaka börjat dra ner

på NASAs budget och för tillfället förlitar sig organisationen på de ryska rymdfarkosterna

Soyuz4 för att kunna ta sig ut i rymden.

5 Under kalla kriget var Amerikanerna livrädda för att

1 Apollo – Apolloprojektet var det rymdprojekt som skulle ta USA till månen. Första gången det annonserades

att Apollo projektet var nästa seg i utvecklingen var 1961 när den dåvarande presidenten John F Kennedy höll

sitt berömda tal om att Amerika skulle sätta en människa på månen innan årtiondets slut. Totalt skapades 18

Apolloraketer som användes bland annat till att resa närmare månen, undersöka månens baksida samt tillslut

landa på himlakroppen. Den mest kända Apollo-farkosten var Apollo 11 som den 20 Juni 1969 landade på

månens yta med astronauterna Neil Armstrong och Edwin ”Buzz” Aldrin ombord. Källa; NASA – ”A Brief

History of NASA” http://history.nasa.gov/factsheet.htm 21-11-2014 15:3321-11-2014 15:22 2 NASA – National Aeronautics and Space Administration är det amerikanska rymdorganet och finaniseras av

USAs regering för att forska och utforska rymden. NASA har funnits sedan 1958 och skapades i direkt följd av

att Sovjet skickade upp den första satelliten Sputnik i rymden. NASA har haft många genomslag inom

rymdforskning och några av de mest kända är; teleskopet Hubble som tar alla vackra bilder på vårt universum,

rymdfärje-programmet, Curiosity-farkosten på Mars och mycket mer. Källa: Nationalencyklopedi – ”NASA”

http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nasa hämtad 21-11-2014 15:41 3 http://www.nasa.gov/mISSion_pages/apollo/mISSions/apollo11.html#.VFodzfmG8g0 Uppdaterad 08-07-2009

Hämtad 05-11-2014 4 Sojuz - Rysslands motsvarighet till USAs rymdfärjor och har varit landets huvudfarkost under ca 55 år och idag

använder sig även USA av dessa då deras farkoster är under produktion. Sojuz är, till skillnad från rymdfärjorna,

en kapsel och inte ett plan vilket innebär att de måste ta hjälp av en fallskärm för att ta sig ner på jorden i

säkerhet. De landar för det mesta i Kazakstans öken nära Baikonur Cosmodrome där raketerna även skjuts upp,

men eftersom kapseln inte kan styras på samma sätt som rymdfärjorna kan landningsplatserna bli variera. Källa;

2

Sovjet skulle bli först till månen samtidigt som Sovjet ständig spred ordet att de var nära att

sätta den första människan på denna populära grå himlakropp6. Ryssland och USA som länge

var största fiender när det kommer till det mesta, arbetar idag sida vid sida när det gäller

rymdfart. Varför då berätta om Neil Armstrong och månlandningen när detta för länge sedan

är preskriberat och en del av historien? Därför att astronauten som mediepersonlighet föddes

där och då och i det eftermäle som månlandningen skapade blev tv-intervjuer, författarskap

och tidningsomslag en del av astronauternas vardag. Detta fenomen lever kvar än idag då

astronauter från olika länder blir nationalhjältar när de som förste svensk, holländare eller

kanadensare i rymden kommer hem från den internationella rymdstationen ISS7

till lovord,

tidningsartiklar och erbjudanden från förlag som vill ge ut deras böcker.8 Det finns även

aspekten av att, likt Armstrong, säga några ord i rymden som spelar roll för folket på jorden

och det är det här som studien du läser har valt att inrikta sig på. Rymden har genom detta

populariserats till att bli ett ämne alla kan ta del av genom intervjuer, böcker och tv-program.

Det har sedan rymdprojektens början funnits en tjusning i att kommunicera med de som är i

rymden, från att få ett litet anrop via radion eller en textremsa som skickats ned till jorden till

att kunna få svar på frågor direkt via sociala medier så som Twitter9 eller Facebook.

10

Rymdprogrammen har gått från ett hemlighetsmakeri under kalla kriget till en vilja att göra

populärveteskap av rymden och vidare till att idag vara en allmän och populärkulturell status.

Det är stora delar av en astronauts vardag på ISS som går ut på att delta i videokonferenser

med skolor på jorden för att svara på frågor om hur det är uppe i rymden. Länge har det varit

astronauternas enda kontakt med jorden, att prata med presidenter, borgmästare och

journalister för att tacka för att de bidragit ekonomiskt till rymdprogrammet eller svara på

frågor om livet och arbetet på ISS. 11

Utifrån dessa videokonferenser har även NASA och andra

länders rymdorganisationer (European Space Agency förkortat; ESA och Canada Space

Nationalencyklopedi – ”Sojuz” http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sojuz 21-

11-2014 15:22 5 Friedman, Howard Steven uppdaterad 30-06-2012; http://www.huffingtonpost.com/howard-steven-

friedman/nasa-funding-federal-budget_b_1464070.html, hämtad 05-11-2014 17:24 6 Hult, Jan; www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rymdåldern, hämtad 05-11-2014, 17:24

7 Den internationella rymdstationen eller ISS som namnet förkortas med är en rymdsation som just nu är

bemannad av bland annat Ryssland och USA. Det är en forskningsstation som byggts ihop av de olika länderna

involverade i samarbetet genom flertalet resor upp till rymden med de olika delarna, för att efter hand bygga på

stationen. Idag är den över 50 meter lång, har besökts av 15 olika länder och är i detta ett historisk samarbete

mellan länder runt om i världen. Källa;

http://www.nasa.gov/mISSion_pages/station/cooperation/index.html#.VGXmNvmG8g0 21-11-2014 15:25 8 Rymdkanalen; http://www.rymdkanalen.se/taxonomy/term/13 Rymdstyrelsen hämtad 05-11-2014

9 Chris Hadfield Twitter-konto https://twitter.com/Cmdr_Hadfield 21-11-2014 15:21

10 NASA facebook-sida https://www.facebook.com/NASA?fref=ts 21-11-2014 15:21

11 Space station Astronaut talks Space with Students https://www.youtube.com/watch?v=L-nELgBjsaY 21-11-

2014 15:29

3

Agency förkortat; CSA) varit flitiga i att lägga upp sammanfattningar från rymdfärder för att

allmänheten ska få se vad astronauterna arbetar med när de är uppe i rymden.12

På senare år har dock ytterligare en form av kommunikation uppkommit där astronauterna

själva filmar videoklipp och publicerar på exempelvis videodelningssidan YouTube.13

Dessa

videor innehåller allt från hur man gör i ordning en rymddräkt till varför man kan sova utan

kudde och täcke i rymden. Videor som de här har fångat intresset hos flera miljoner tittare

som fascineras framför sina datorer över hur man rör sig, äter och sover i rymden. Men varför

är det intressant att se hur en astronaut rakar sig i rymden? Varför finns det en vikt i att

astronauter visar upp sig för allmänheten när de egentligen är i rymden för att utföra

experiment? De astronauter som publicerat många videor, finns det något som skiljer deras

dem åt? Målet med den här studien är att utröna svar på några av de här frågorna för att få en

bredare förståelse för hur dagens popularisering av rymden sker till följd av dessa videoklipp.

Kan det finnas spår av en vilja att normalisera livet i rymden samtidigt som man vill visa på

de olikheter som finns när en sak som är enkel på jorden plötsligt blir väldigt svår när

gravitationen inte finns där för att hjälpa till. Kan en följd av detta vara ett nytt mediefenomen

där målet är att förenkla och personifiera en vardag för att göra den mer intressant och

tillgänglig eller är det de stora rymdorganisationerna som lurar i bakgrunden och använder

astronauterna som ett medialt redskap för att göra sin forskning populär. Studien kommer gå

djupare in på detta intressanta mediala beteende genom att kombinera vetenskapsstudier och

mediestudier för att förstå detta samtidsfenomen. Är orsaken till det här att astronauterna ska

göras mer lättillgängliga och mänskliga för att minska avståndet mellan dem och andra

människor på jorden. Frågan som ska utredas är alltså; Vilka berättelser förmedlas idag av

astronauterna och vad är moderna mediers roll i detta?

1.1 Förtydliganden och läshandvisningar

I uppsatsen pratas det om begreppet olika former av förmedling. Dessa ord och dess betydelse

är vitala för uppsatsen uppbyggnad och undersökningen i stort. Begreppet former av

förmedling syftar till att astronauterna använder sig av olika knep för att förtydliga sitt dagliga

arbete i rymden. De använder sig av populärvetenskapliga metoder och i detta innefattas

astronauternas språk, kroppsspråk, vad de presenterar och vilka element i aktiviteten som lyfts

12

[ISS] Astronauts Complete Contingency Spacewalk to Repair Leak https://www.youtube.com/watch?v=RllFH-

hzcYw 21-11-2014 15:33 13

Space Hygiene: Showering in Space https://www.youtube.com/watch?v=tDbbJWKKQu0 21-11-2014

4

upp. En form kan vara att de visar upp hur man kan sväva i tyngdlöshet och detta gör de för

att förmedla en känsla av att rymden är häftigt.

Filmerna med de utvalda astronauterna Karen Nyberg och Chris Hadfield benämns ofta i

studien som ”deras egna videoklipp”. Detta betyder dock inte att klippen är bortkopplade från

rymdorganisationerna då de publiceras på deras YouTube-kanaler och är en del av

organisationens mediala representation.

Uppsatsen kommer stundtals innefatta grå textstycken. Dessa textstycken har separerats från

uppsatsens standarsformalia för att de tydligt ska visa på att texten inte är en del av studien

utan en del för att förenkla läsningen. Styckena innefattar; läsanvisningar och beskrivning av

den kommande texten samt hänvisningar till bilagor där information från dessa kan bidra till

ytterligare fördjupning. De grå texterna kommer även fundera som ett sätt för författaren att

förklara tankegångar kring delar som kan kräva vidare förklaring. Dessa textstycken kommer

alltså fungera som ett tillägg till uppsatsen för att förenkla och göra läsningen enklare och mer

djupgående.

5

2. Syfte och Frågeställningar

2.1 Syfte

Studien har som syfte att undersöka hur astronauter på rymdstationen ISS använder sig av

olika former av förmedling när de med hjälp av videofilmer på YouTube presenterar deras

experiment och liv i rymden.

2.2 Frågeställningar

Hur förmedlas livet i rymden i de videor som analyseras?

Vilka former av förmedling framkommer i astronauternas berättelser?

Hur framställs astronauternas media-personligheter av filmerna de producerat?

6

3. Bakgrund

3.1 Människan i rymden

NASA har genom historien länge, tillsammans med dåvarande Sovjet, styrt resorna till

rymden. Rymdprogrammen i slutet av 50-talet och under hela 60-talet avlöste varandra på

löpande band och nya framsteg tycktes ske varje år. Det började med att Sovjetunionen, år

1957, skickade upp sin första satellit Sputnik 1, tätt följt av Sputnik 2 med hunden Lajka redan

samma år, innan USA sedan sköt upp sin första sattelit Explorer 1 år 1958. Efter det gick allt

väldigt fort och det skedde många uppskjutningar under de tio år som följde fram till

månlandningen 1969. Även om alla uppskjutningar utvecklade rymdfarande finns det ett antal

resor som blivit uppmärksammade som de viktigaste; rymdsonden Luna 2 når månens yta

(Sovjet, 1959), Jurij Gargarin blir den första människan i rymden (Sovjet, 1961), Scott

Carpenter blir först med att kretsa fler än ett varv runt jorden då han 1962 kretsar tre varv

(USA, 1962), Valentina Teresjkova blir den första kvinnan i rymden (Sovjet 1963), Alekaej

Leonov genomför den första rymdpromenaden (Sovjet 1965). 14

År 1961 börjar USA utvecklar det berömda Apolloprogramet som helt fokuserar på att sätta

en människa på månen. År 1967 drar programmet igång på riktigt och efter det ödesdigra

mISSlyckandet med Apollo 1 där tre astronauter omkommer efter en brand inne i kapseln

under en övning inte långt innan start, tar det ett och ett halvt år innan nästa bemannade

Apolloraket skjuts upp för att komma närmare månen och göra avmätningar. Endast nio

månader efter att den första lyckade Apolloflygningen äger rum landar de första människorna

på månen15

. Världen var fängslad under denna bedrift att Neil Armstrong och Buzz Aldrin

blev världskända över en dag. Samtidigt som USA utvecklade Apolloprojektet arbetade

Sovjet på att snabbare komma närmare månen, länderna var i hasorna på varandra hela tiden

och spänningen mellan de två var extrem hög då Kalla kriget samtidigt utspelades mellan

dem. Efter att USA landat på månen släppte dock spänningen något, USA fortsatte med att

besöka månen, även om intresset från allmänheten svalnat avsevärt, samtidigt som Sovjet

14

Stud, Helle, Stud, Henrik. Vågstycken präglade rymdfartens början. Illustrerad vetenskap, specialutgåva;

människan i rymden. (2012) s 5-9 15

Comins, Neil F. & Kaufmann, William J., Discovering the universe, 9. ed., W.H. Freeman, New York, 2012

s.128-129

7

utvecklade sin första rymdstation Salyut 1. Det berättas mer om Salyut 1 under rubriken

Rymdsamarbetets Historia.16

3.2 Rymdsamarbetets historia

Det första permanenta boendet i rymden var rymdstationen Salyut 1 och sköts upp av Sovjet

år 1971. Stationen var totalt 15 meter lång och användes av Sovjetiska kosmonauter i sex

månader innan den föll och brann upp i atmosfären. USA skickade år 1973 upp sin första

rymdstation Skylab och den var verksam under tre bemannade rymdfärder som totalt

tillbringade 2000 timmar på stationen innan den föll ner till marken år 1979. Kapplöpning

fortsatte alltså även några år efter månlandningen men under lugnare former. Det var inte

förens år 1975 som ”rymdfreden” mellan de två nationerna slöts då rymdfarkosten Sojuz 19

dockade med Apollo 18 (kallas officiellt för raketen utan nummer, då den skulle symbolisera

slutet på Apollofärderna). Här kunde amerikanska astronauter och Sovjetiska Kosmonauter

sväva in i varandras farkoster för att skaka hand och visa att kapplöpningen officiellt var

över.17

Sovjet utvecklade sedan rymdstationen MIR (översatt; Peace eller Värld) som sköts upp 1986

och byggdes sedan större allt eftersom och det var här samarbetet i rymden mellan olika

nationer på jorden började äga rum. MIR besöktes under de 15 år den var verksam av 28

besättningar med astronauter från 11 olika länder. När NASA tog fram de återanvändningsbara

rymdfärjorna18

utvecklades rymdstationerna avsevärt då dessa plan kan transportera enormt

tunga saker ut i rymden och därför bygga upp större stationer. Rymdfärjorna hjälpte till med

att bygga MIR men även till att få upp det berömda Hubble-teleskåpet och senare även att

bygga den internationella rymdstationen ISS. 19

Den internationella rymdstationen ISS började byggas år 1998 och färdigställdes år 2011.

Stationen har under de 17 år den har varit verksam varit ett samarbete mellan 15 nationer och

16

. Illustrerad vetenskap, specialutgåva; människan i rymden. (2012) 17

Fuglesang, Christer & Tell, Johan, Människan i rymden: från Sputnik till Mars, Max Ström, Stockholm, 2007 18

Rymdfärja - En rymdfarkost som utvecklades av USA under 80-talet och har fram till och med 2011 varit

USAs tramsportkälla ut i rymden. Det är även rymdfärjorna som tagit upp större delen av ISS till rymden för

ihop byggnad. Det fanns från början fem rymdfärjor; Challenger, Atlantis, Columbia, Discovery och Enterprise.

Enterprise var endast till för att testa mekaniken och användes aldrig för att åka till rymden. När Challenger

förolyckades år 1986 byggdes Endeavour och efter att färjan Columbia 2003 mötte ett liknande öde bestämdes

det att rymdfärjorna endast skulle användas till dess att ISS byggts klart innan de togs ur tjänst. Rymdfärjorna

liknar flygplan och kan landa på en landningsbana tack vare dess glidflygningsliknande landning-strategi. Källa:

Nationalencyklopedi – “Rymdfärja”

http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/rymdf%C3%A4rja 21-11-2014 15:23 19

Ibid. s 120-123

8

är även därför en kollaboration mellan flera rymdorganisationer runt om i världen. Det finns

bland annat delar av rymdstationen som är producerade i Ryssland samt Kina, även om USA

ligger bakom större delen av det totala utrymmet på stationen. Kanada har utvecklat en

robotarm som används flitigt och flera europeiska astronauter har spelat en stor roll i att hålla

stationen i gott skick under långa vistelser ombord. Ett av alla de länder som besökt ISS är

Sverige då Christer Fuglesang år 2006 för första gången reste till ISS för att bland annat

genomföra tre rymdpromenader och göra flertalet experiment på stationen. Han fick även åka

upp till rymden igen under 2009 och har i samband med dessa resor skrivit två böcker samt

utvecklat flertalet utställningar om ämnet. Fuglesang har med detta utvecklats till att bli

Sveriges representant i rymden. På ISS genomförs experiment som ska utveckla vårt

rymdfarande, men även sådant som kan hjälpa oss i livet på jorden. Några uppgifter som

astronauterna utför är att fotografera jorden uppifrån för att studera hur jorden påverkas av

människorna samt att göra experiment på sig själva för att ta reda på hur de påverkas av

tyngdlösheten. ISS är ett internationellt samarbete som kommer pågå i flera år framöver.20

Därför kommer den här studien fokusera på två astronauter som rest till ISS och där blivit

berättare och förespråkare för livet i rymden genom att göra vardag av de prövningar som de

stått inför då gravitationen funnits där för att hjälpa dem samt de experiment de utförde.

3.3 Rymden som medieform

Även om det endast är en liten del av jordens befolkning som är forskare finns det många

människor som genom åren undrat över jordens uppkomst samtidigt som de tittat upp mot

himlavalvet en mörk natt för att beskåda stjärnorna. Vetenskap må kännas avlägset för många

människor och detta har vissa forskare genom åren försökt förändra och utifrån detta har

populärvetenskapen uppkommit. De första populärvetenskapliga texterna som vi kan se

tillbaka på idag är Galileo Galileis Dialog om de två världssystemen som skrevs år 1686 och

var den första vetenskapliga boken menad till en större publik utanför ämnets innersta

kunskapskrets21

. Sedan detta har producerandet av populärvetenskap ständigt ökat och nu på

20

Ibid 21

National Encyklopedi - Populärvetenskap

http://www.ne.se.e.bibl.liu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/popul%C3%A4rvetenskap Hämtad 26-11-

2014 10:34

9

senare år har detta skett i lavinartad takt då vi ser otaliga YouTube-kanaler som fokuserar på

ämnet så väl som magasin, tv-program, radio-program och diverse podcaster22

.

Rymden har länge varit i toppen av den lista över populärvetenskapliga ämnen som fått mest

attraktion från en bredare publik och även om intresset från allmänheten inte är lika stort idag

som under själva rymdkapplöpningen så är rymden mer tillgänglig nu än då. Flertalet

populärvetenskapliga hemsidor och sociala medier är helt och hållet dedikerade till galaxer,

stjärnor och liv på andra planeter23

. Detta intresse för rymden i medier har vuxit fram genom

åren och framför allt har det handlat om att stora medieproduktionsbolag valt att producera

och visa mycket rymdrelaterad populärkultur. Exempelvis så växte många upp med StarWars

filmerna, såg månlandningen på tv eller fick veta via radio att planeten Pluto inte längre fick

klassas som en planet och därför inte heller vara en del av solsystemet.24

I dagens media är

rymden större än någonsin, med storfilmer som Gravity och nykomlingen Interstellar som

flaggskepp, men upprinningen till detta har inte bara bestått av populärkulturella aspekter utan

även av vetenskapliga sådana. Detta till följd av att flera rymdresor till ISS har genomförts,

Mars har fått påhälsning av en uppmärksammad Curiosity och vi har fått som nämndes

tidigare, genom Christer Fuglesang, vår första svensk i rymden. 25

Rymdforskning och dess

framsteg har blivit populärt bland folket igen och detta tack vare att några av de stora

rymdorganisationerna (NASA, ESA och CSA) utvidgat deras kunskap i hur man når ut med sin

forskning på ett sätt som intresserar befolkningen. Även astronauterna ombord på ISS har med

utvecklingen av sociala medier börjat fungera som någon form av förespråkare för

rymdforskning och förmedling av populärvetenskap. Det sistnämnda fenomenet har lett till

den här studiens uppkomst. 26

22

Vsauce https://www.youtube.com/user/Vsauce ; IFLScience http://www.iflscience.com/ ; Institutet i P3

http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=4131 ; Illustrerad Vetenskap ; http://illvet.se/ . Hämtad 26-

11-2014 10:48 23

Scientific America Space Lab YouTube-kanal ;

https://www.youtube.com/channel/UCbRTUq5LGqbn4ngTTi9AnMQ Hämtad 26-11-2014 11:45 24

Space flight and popular culture , Ron Miller http://history.nasa.gov/sp4801-chapter26.pdf Hämtad 30-11-

2014 30-11-2014 10:40 25

Astronaut congratulate Gravity´s Oscar Success http://www.space.com/24881-astronauts-congratulate-

gravity-s-oscar-success-video.html#ooid=9wamN5cDqdMM2p6FGug8pLMNtbDYHDWd Hämtad 30-11-2014

10:40 26

Space Station Astronaut Takes Social Media Questions

http://youtu.be/ohEouaSMm5g?list=PL2aBZuCeDwlRsIQd75V4XD2vDiFqSi8LJ

10

3.4 Medialiserade rymdresor

3.4.1 Chris Hadfield

Den 19 december 2012 sköts Chris Hadfield upp på sin tredje rymdfärd och denna kom att bli

146 dagar lång. Under resans gång blev Hadfield den första Kanadensiska astronauten att bli

befäl över den internationella rymdstationen och en av hans uppgifter var bland annat att styra

robotarmen som konstruerats av Kanada och är deras bidrag till ISS27. Under hans tid i

rymden började Hadfield göra videofilmer om livet på rymdstationen för att upplysa

allmänheten om vad som försiggick ute i rymden och vilka skillnader och likheter som finns

mellan livet på jorden och det i rymden. Hans första inspelning från ISS var en sång som han

spelade in via ljudinspelning och för att sedan lägga upp den på CSAs YouTube-kanal med ett

bildspel på sig själv och låten i bakgrunden28

. Efter detta släppte han fler och fler videor, alla

med olika teman. Bland annat finns det videor på när han klipper naglarna, lagar spenat och

förklarar vad man ska göra om man blir sjuk i rymden.29

Hadfield fick ett enormt genomslag

under sin resa och blev snabbt väldigt populär. I och med detta blev han en av de få

astronauter som fått en media-personlighet under sin rymdresa. 30

3.4.2 Karen Nyberg

Den 28 maj 2013 sköts Karen L. Nyberg upp till ISS på sin andra flygning som även blev

hennes första långflygning. På sin flygning var hon bland annat ansvarig för flera experiment

så väl som att styra robotarmen och fånga upp en obemannad rymdfarkost som kom upp med

material till ISS.31

Under tiden på ISS spelade Nyberg in flertalet videor om hennes liv på

rymdstationen och vissa av dessa har blivit populära. Den video som visar hur hon tvättar

håret i rymden har upp emot 150 000 visningar och det finns många videor som förundrat

människorna på jorden.32

Nyberg blev även en stor förebild för många unga tjejer som hade

27

CSA - Biografy of Chris Hadfield http://www.asc-csa.gc.ca/eng/astronauts/biohadfield.asp Hämtad 23-10-

2014 11:02 28

Jewel in the Night, Chris Hadfield http://youtu.be/YufsbE4-jmY?list=PLUaartJaon3LV-

ZQ4J3bNQj4VNVG2ByIG Hämtad 07-11-2014 13:12 29

Expedition 34/35: Chris Hadfield on the ISS https://www.youtube.com/playlist?list=PLUaartJaon3LV-

ZQ4J3bNQj4VNVG2ByIG hämtad 07-11-201413:15 30

Quartz; Mirani Leo, How Chris Hadfield became the most famos astronaut on earth,

http://qz.com/83986/how-chris-hadfield-unexpectedly-became-the-most-famous-astronaut-on-earth/ Hämtad 07-

11-2014 13:39 31

Biographial Data Karen L. Nyberg http://www.jsc.nasa.gov/Bios/htmlbios/nyberg-kl.html Hämtad 23-10-

201410:59 32

Karen Nyberg shows how you wash hair in space http://youtu.be/uIjNfZbUYu8 hämtad 07-11-2014 14:23

11

drömmen att en dag bli astronaut, då detta var den första kvinnan som gjorde kontinuerliga

videor om livet i rymden.33

För att börja gräva djupare in i denna rymd-medialisering ska jag nu med hjälp av teorier om

vetenskapsförmedling och medialisering bena ut de olika delarna av fenomenet studien ska

fokusera på.

33

Design Mom - Living with kids: Karen Nyberg http://www.designmom.com/2013/10/living-with-kids-karen-

nyberg/ Hämtad 07-11-2014 14:29

12

4. Teori samt tidigare forskning

Eftersom detta ämne är relativt nytt fanns det inte mycket tidigare forskning att redovisa i

detta kapitel. Detta medförde att teori och tidigare forskning lades ihop och sammanfördes

till ett och samma kapitel. I överläggandet kring hur detta skulle genomföras valdes teorier

utifrån tanken att täcka det fält som studien menade att gå djupare in på, vilket är;

populariseringen av vetenskap av astronauter på ISS genom videomediet YouTube.

4.1 Populärvetenskap

I boken Populärvetenskapens retorik skriver Torsten Thurén om hur populärvetenskap i

praktiken skrivs. 34

Boken analyserar populärvetenskaplig forskning och bryter ned den för att

ta reda på vilka knep som används i skrivandet. Genom att analysera ett antal

populärvetenskapliga böcker har Thurén som mål att klargöra olika populärvetenskapliga

metoder som används av författarna, och skapa en tydlig mall över hur språket används som

verktyg i ambitionen att förmedla vetenskap till människor som inte är experter inom ämnet.

Han vill huvudsakligen ta reda på vilka retoriska grepp som används för att exemplifiera och

skapa en förståelse kring vetenskapliga sammanhang. Detta kommer sedan kunna tas in under

diskussion då förmedling av vetenskap sker i astronauternas videor. Thurén redogör för fem

förbestämda retoriska grepp som ligger till grund för boken.35

Dessa fem retoriska grepp är:

1. Konkreta exempel

Exempel är i stor utsträckning, enligt Thurén, själva grunden inom populärvetenskap. Enskilt

bevisar de väldigt lite, och ofta ingenting, men de är ett mycket centralt verktyg i arbetet att

förklara en tankegång som finns inom forskningen, helt enkelt att nå fram till förståelse via

just konkreta exempel. Vardagliga exempel som i sig inte ger någon ny kunskap kan få läsaren

att hitta nya sätt att tänka kring det givna ämnet. Vissa typer av konkreta exempel har till uppgift

att sätta igång egna tankeprocesser hos läsaren och helt enkelt få dem att tänka själva kring hur

saker förhåller sig.36

2. Jämförelser, analogier, metaforer m.m.

Genom att använda jämförelser, analogier, metaforer och liknande metoder går det att förklara

något som är okänt för läsaren, genom att använda något som är känt för denne. Svårförståelig

34

Thurén, Torsten, Populärvetenskapens retorik: inte bara att förenkla, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2000 35

Ibid, s. 9-15 36

Ibid, s. 21-41

13

forskning blir således mer lättillgänglig genom att författaren använder saker/händelser ifrån

läsarens egen kunskapsnivå. Thurén nämner även att användningen utav denna typ av grepp

inte bara leder in läsarens tankar på ett visst spår, utan även väcker känslor. Tydlighet i vad

författaren menar och eftertanke i valet är således viktig.37

3. Tankeexperiment

Ett tankeexperiment är ett funktionellt grepp inom populärvetenskapen, och går ut på att man

föreställer sig hur något skulle kunna vara eller te sig under vissa givna förutsättningar och

förhållanden. Thurén kommer fram till att dessa mentala test kan skilja sig vitt ifrån varandra;

somliga är fullt genomförbara och till och med kan vara seriösa forskningsförslag, medan

andra tankeexperiment är praktiskt taget omöjliga att i praktiken utföra. Det samtliga av dem

dock har gemensamt är att det ämnar frammana nya tankar hos mottagaren, att de ska

reflektera kring relevanta ämnen och frågor.38

4. Narrativ

Detta grepp är bredare än de övriga, och går att kombinera med de flesta av dem. Metaforer,

tankeexperiment och konkreta exempel går att konstruera som narrativer. Det går ut på att

texten byggs som en sammanhängande berättelse. Thurén menar att detta skiljer sig från

exempelvis en argumentering eller beskrivning. En viktig sak Thurén kommer fram till

gällande narrationer, eller berättelser som han även kallar det, är att de är funktionella i

populärvetenskapliga sammanhang, att de inte förtar det vetenskapliga tänkandet eller

legitimiteten.39

5. Fiktiv ramhandling/fiktiv dialog

Detta är ett utmärkande grepp för somliga populärvetenskapliga texter. Den vetenskap som

ska förmedlas förklaras då av fiktiva karaktärer, vilka befinner sig i fiktiva kontexter samt

talar till en fiktiv publik. Thurén anser att det finns många fördelar med att använda denna typ

av dialogform i det populärvetenskapliga skrivandet. Till att börja med skapar dialogen tid för

läsaren att fundera över vad det är som står. Genom utläggningar, frågor och sidospår hos de

37

Ibid, s. 42-77 38

Ibid, s. 78-99 39

bid, s. 100-130

14

påhittade karaktärerna lämnar mindre spelrum för att viktig information går förlorad eller inte

hinner slå rot i läsarens medvetande.40

4.1.1 Kritik mot populärvetenskap

Det är även viktigt att ta in en kritisk röst i urvalet av forskning kring populärvetenskap. I boken

Svindlande Perspektiv - En kritik av populärvetenskapen av Sven Öhman tas många kritiska

argument upp. Han uppmärksammar bland annat problemet som uppstår då formler och resultat

som forskning innehåller ska översättas till “vanlig prosa”, som han uttrycker det. Han menar att

det tar många år att lära sig hur formler ska användas och resultat tydas. Utan dessa kunskaper kan

man inte göra forskningen rättvis. Det fokuseras allt för mycket på att göra forskningen intressant

för läsaren, vilket innebär att resultat och forskningens konsekvenser förenklas i för stor

utsträckning. Man populariserar forskningen så att den ska bli till spännande läsning och då

riskeras korrektheten i forskningen41.

Här redovisas två olika syner på populärvetenskap, en positiv och en negativ syn på

fenomenet. Studien kommer under loppets gång kommentera båda de nämnda sidorna för att

få en tydlig bild kring astronauternas populärvetenskapliga förmedling.

4.2 Medialiseringens samhälle

4.2.1 YouTube; Producent och Konsument

I boken YouTube - Digital media and society series av Jean Burges och Joshua Green

diskuteras bland annat vad YouTube har vuxit fram till att bli. Här tas teorier upp om vad

videodelningshemsidan används till och vad den från början var menad till. I en stor del av

boken pratas det om hur YouTube är en del av den deltagande mediakulturen eftersom de

flesta som använder sig av hemsidan även deltar och ibland även bidrar med eget material på

olika sätt. Det finns dels de användare som bidrar med eget material och dessa är allt från

stora organisationer så som sportevenemang och reklamföretag till små enskilda aktivister,

artister, icke professionella och amatörer som producerar media. Även om gruppen bidragare

är stor så är den deltagande publiken ännu större. Författarna menar därför att YouTube blir en

interaktiv hemsida som människor, på gott och ont, tillsammans kan skapa och utveckla. 42

40

Ibid, s. 131-150 41

Öhman, Sven, Svindlande perspektiv: en kritik av populärvetenskapen, Wahlström & Widstrand, Stockholm,

1993 kapitel 2 - 5 42

Burgess, Jean & Green, Joshua Benjamin, YouTube: online video and participatory culture, Polity,

Cambridge, 2009 Preface

15

Det finns många olika kategorier av filmer på YouTube men det som man tar upp i kapitlet

YouTube and the mainstream media är fenomenet kring uppkomsten av YouTube som en form

av videoblogg där vardagen visas i form av små klipp som delas på personen i frågas kanal.

Dessa videoblogg-kanaler har blivit enormt populära och i boken tar författarna upp teorier

om att videor som dessa är en form av utveckling av de hemmavideor som funnits så länge

allmänheten ägt videokameror. Detta gör, enlig boken, att användarna får en känsla av

samhörighet med personen som lägger upp filmen då detta dels skapar en identitet hos

avsändaren och gör att mottagaren kan ta emot denna identitet och relatera till den. Detta har

även lett till, menar författarna att YouTube får mer bredd, lekfullhet och personlighet då

mottagaren ofta drar sig till klipp som denne är intresserad av och kan känna en samhörighet

med. Med vardagsfilmer skapar avsändaren en personlighet kring sig själv som mottagaren

lockas till att fortsätta titta på.43

Fenomenet kring hur vissa YouTube-kanaler idag formats till

att bli någon form av mellanting mellan privat och publik tar författarinnan Patricia G. Lange

upp i sin artikel Publicly Private and Privately Public: Social Networking on YouTube. Hur

man som producent visar upp en ”privat” sida för kameran för att komma i kontakt med tittare

och skapa ett nätverk runt omkring sig. Denna ”privata” sida är varken publik eller privat,

men just det faktum att den ger sken av att vara personlig ger den tittaren en chans att skapa

sig ett band mellan denne och producenten som gör att producentens roll hela tiden stärks och

blir en representation istället för en sanning. Producenten får då en roll som är privat för

tittarna men som i själva verken är en skapad karaktär som lever på att hitta gemensamma

nämnare med tittarna för att behålla sina följare och fortsätta utöka sin tittarbasis. 44

Denna teori kommer sedan i studien appliceras på astronauternas sätt att visa sin vardag i

filmerna de producerat. Med detta kommer även astronauterna att analyseras ur

tittarsynpunkt och då framför allt hur lätt det är att relatera till astronauten i fråga. Detta är

ett sätt att visa på att NASA och CSA tillåter astronauterna att producera klippen som om de

var från den privata delen av dem.

I boken The Culture of Connectivity – A Critical History of Social Media beskriver författaren

José Van Dijck hur YouTube vuxit fram till att bli en del av de talang-letande TV-program

som varit en självklarhet i tv-tablån ända sedan American Idol drog igång för snart 15 år

sedan. Historier om tonåringar som filmar sig själv sjungandes och lägger upp videon på

43

Ibid kapitel 2 YouTube and the mainstream media 44

Lange, Patricia G. Publicly Private and Privately Public: Social Networking on YouTube, Journal of

Computer-Mediated Communication 13 (2008) s 361-380

16

YouTube för att nästa dag mötas av tusentals visningar och ett enormt media-pådrag hör vi om

dagligen och detta har blivit ett vardagligt fenomen runt om i världen.45

I och med att detta är

en del av dagens media och att dagens mediekonsumtion är så stor, går det att bli populär

inom olika kategorier. Man kan exempelvis säga att YouTube skapar ”tv-program” där det

alltid finns något som intresserar alla och det är därför YouTube har många användare i

dagens läge. Det finns något för alla och det ligger på producenterna att skapa något som

tilltalar målgruppen. 46

4.2.1 Konvergenskultur – Att göra mer än bara en film

Enligt Henry Jenkins bok Konvergenskulturen: där gamla och nya medier kolliderar är de

största bidragande faktorerna till en lyckad marknadsföring av ett mediefenomen att sprida

detta till så många olika plattformar som möjligt. Detta kallas för Konvergenskultur och

bygger upp mycket av vår mediekonsumtion idag. Han tar upp exemplet kring filmerna The

Matrix och då explicit kring det faktum att det i och med filmerna släpptes ofantliga mängder

kultur som i sin tur kom att utveckla fenomenet filmserien The Matrix och göra det till ett

mecka för inbitna fans. Detta är ett transmedialt berättande som har blivit mer och mer

populärt då det finns en vilja från tittare att veta mer och vara en del i berättelsen genom att

konsumera det som finns kring den valda filmen eller det intressanta ämnet.47

Ett mer

uppdaterat exempel på detta är hur den uppmärksammande Harry Potter-serien nu har blivit

ett enormt universum av webb-tidningar, utgivning av de skolböcker som nämns i böckerna,

nöjesparker, utställningar samt det nyaste tillskottet Pottermore där författaren själv är med

och skapar ett dataspel som grundar sig i böckerna med tillägg av ny information om

universumet.48

Detta fenomen där informationen aldrig verkar ta slut är ett koncept som gör

att konsumenten blir mer delaktig i informationen och bidrar med egna inlägg genom en vilja

att vara en del av informationsflödet. 49

Denna strategi börjar även sprida sig över fler medier än bara dataspel och internetfilmer, då

det nu även är populärt med dedikerade profiler på sociala medier. Detta är en stor del av

samspelet mellan konsument och producent. Det finns facebook-grupper tillägnade karaktärer

45

Dijck, José van, The culture of connectivity: a critical history of social media, Oxford University Press, New

York, 2013 46

Ibid. 47

Jenkins, Henry, Konvergenskulturen: där gamla och nya medier kolliderar. Daidalos, Göteborg, 2008

orginaltitel: Convergence culture: where old and new media collide s. 99-104 48

Dahlberg, Leif och Snickars, Pelle. 'Inledning: mot ett transmedialt berättande', Berättande i olika medier., S.

7-34, 2008 s. 21 49

Jenkins, Henry. 2008

17

från filmer eller twitter-konton där en okänd person spelar en viss karaktär för att fans ska få

igenkänning och en liten dos av sin favoritkaraktär några gånger om dagen. Detta är ett sätt

får privatpersoner att vara en del av det stora och även skapa eget innehåll som man delar med

varandra. 50

Genom att bygga upp ett transmedialt-berättande kring en bok, film eller ett

media-fenomen kan detta även leda till att man lockar konsumenter som är intresserade av

just en liten del i det hela. Det kan ha att göra med att man endast är intresserad av exempelvis

dataspelet och därför kommer in i hela bubblan genom detta för att sedan börja utforska de

andra delarna av fenomenet. Man kan även lyckas komma in via videor på YouTube för att

sedan titta vidare på vad som mer finns kring ämnet i fråga, för att sedan bli intresserad och

börja gå över mediegränserna för att vidare få information i ämnet. 51

Författarna Leif Dahlberg och Pelle Snickars gör utifrån Henry Jenkins forskning kring

transmedialt berättande en ansats för att hitta skillnader i berättandet när detta överskrider

mediegränserna.52

Man går i texten igenom berättandets utveckling och landar, med hjälp av

Marie-Laure Ryans forskning kring berättande i olika medier, i tankar om att mediet i frågan

påverkar innehållet i berättandet och berättandet i sig. Med dessa teorier skulle Ryan

argumentera att mediet, YouTube i det här fallet, påverkar astronauternas berättande och även

deras berättarteknik samt innehållet i deras videor. Detta eftersom YouTube är ett medie där

allmänheten är delaktiga och interagerar i då de aktivt medverkar i mediet. Detta gör så att

astronauterna blir mer medvetna om människorna som ser deras videor och tänker där igenom

på hur de framställser sig själva på internet. Detta påverkar även vad astronauterna väljer att

visa av sitt liv på ISS, skulle någon vara intresserad av att se hur man lättast gör en kullerbytta

i rymden och då skriver detta i en kommentar kanske astronauterna väljer att göra en video

om detta. Publiken och astronauterna påverkar varandras agerande genom mediet YouTube.53

4.2.3 Vetenskapsförmedling genom medier

När Christer Fuglesang som första svensk i rymden flöt omkring uppe på ISS var det många

som hade tvivlat på att han någonsin skulle komma upp i rymden och han fick under sina år

av träning utstå flera skämt kring hur han var en astronaut som inte skulle få åka till rymden.

Efter hans landning blev han omfamnad av hela svenska folket som en nationalhjälte och blev

snabbt ansiktet utåt för forskning och vetenskap. Enligt Andreas Gunnarsons studie om den

50

Ibid s 173- 206 51

Ibid s 116 52

Dahlberg, Leif och Snickars, Pelle. S. 7-34, 2008 53

Ryan, Marie-Laure (red.), Narrative across media: the languages of storytelling, University of Nebraska

Press, Lincoln, 2004

18

svenske astronauten som presenteras i antalogin; Unleashing science popularisation: studies

on science as popular culture, finns det en viktig aspekt när det kommer till att passa in som

vetenskapens representant och det är att uppfylla vissa vetenskapliga ideal som sedan

ytterligare stärks i och med de populariserande arbeten som astronauten sedan genomför på

egen hand. Detta gör att astronauten, som från början har en vetenskaplig personlighet

förändras i samma stund som denne samverkar med media. Detta gör att astronauten ökar sin

roll inom media och ju mer denne samverkar med media desto större blir dess

mediepersonlighet. En viktig del som Gunnarsson även tar upp är hur astronauten i sitt

medieverkande måste både representera exceptionell forskare men även vardaglig och vanlig

människa som kan kommunicera med den intresserade54

.

Gunnarsson tar även upp förklaringar till varför det är viktigt att astronauter visar både sin

extravaganta sida så väl som sin vardagliga sida för att forskaren dels ska upplevas som

ouppnåelig men även som en person som går att skapa kontakt med. Ofta skapas denna

vardaglighet genom att trycka på de icke-vetenskapliga delarna i forskarens liv och i

Fuglesangs fall spelades det mycket på att han är svensk och allt som det innebär. Under hans

tid ombord på ISS spelades ABBA som uppvakningslåt och det pratades mycket om att han

hade älgkött med sig vilket ledde till att han blev mer och mer uppmärksammad i Sverige. I

studien kommer man fram till att Fuglesangs populariseringsarbete i grund och botten bygger

på att konsumenten känner igen sig i hans kulturella bakgrund och kulturella tillhörighet med

hjälp av vardagliga moment. En annan viktig del är även att rymden och rymdresandets

bravader spelar en stor roll i att fånga tittaren. Detta samspel mellan att tittaren känner igen

sig i astronautens personlighet och att denne även känns som en högt uppsatt forskare med

erfarenhet av rymdfarande gör att det skapas en roll där forskaren och vetenskapen blir en sak

att beundra och sträva efter. 55

Utifrån dessa teorier har fyra huvudbegrepp tagits fram för att senare i analysen kunna

definiera astronauternas olika typer av förmedling. Begreppen är; Igenkänning, vardaglighet,

förklarandefaktor samt medie-faktor. Begreppet ”igenkänning” har framtagits ur Andreas

Gunarssons teori om att en astronaut måste skapa en kontakt med konsumenten för att kunna

förmedla sin forskning. Begreppet ”vardaglighet” har även det delvis tagits fram ur Andreas

Gunnarssons teorier om hur man som forskare med medie-personlighet ska spela på de sidor

54

Gunnarsson, Andreas, Unleashing science popularisation: studies on science as popular culture, Department

of Sociology, University of Gothenburg, DISS. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs Universitet, 2012 s. 60- 55

Ibid.

19

av ens persona som stämmer överens med ens sociala plats i samhället. Begreppet har även

grund i Jean Burges och Joshua Greens teorier om hur profiler på YouTube porträtterar sitt

privata liv för att tittaren ska kunna relatera till dem. Begreppet ”förklarandefaktor” har tagits

fram ur Torsten Turens teori om populärvetenskap då förklarande är en viktig del i

förmedlingen. Där innefattas även de olika begreppen som Turen tar upp så som narrativ,

konkreta exempel och så vidare. Begreppet ”media-faktor” skapas från José van Dijcks teori

om hur en person lyckas bli framgångslik på YouTube.

20

5. Metod

Metodavsnittet innehåller beskrivning av den valda metoden, metodkritik samt studiens

urvalsprocess.

5.1 Kvalitativ metod

I den här studien var det viktigt att få en bred och nyanserad bild av den värld som de två

astronauterna representerar på den internationella rymdstationen ISS. Det finns oerhört lite

tidigare forskning inom ämnet och därför var det viktigt att gå djupare in i materialet för att

få större förståelse. I det här kapitlet redovisas kvalitativ metodik i förhållande till studien.

Den kvalitativa metodiken används om man ska studera exempelvis strukturer i samhället,56

beteende i en viss grupp av människor eller som i det här fallet; klipp från ett mediefenomen

som växt fram på YouTube. Asbjrøn Johannesson och Per Arne beskriver i sin bok

Introduktion till samhällsvetenskaplig metod hur den kvalitativa undersökningsmetoden

fokuserar på att gå djupare in på sociala strukturer genom att låta återge individens syn på

verkligheten och genom detta är det även möjligt att analysera den samtid vi lever i.57

I den

här studien kom den kvalitativa metodiken att användas som en hjälp i att göra urval bland 50

talet videoklipp och kategorisera de åtta videor som sedan valdes, men även för att analysera

filmklipp från astronauter ombord på ISS, detta för att sedan kunna diskutera deras

medierepresentation och vad de använder sig av för att nå ut med sitt budskap. För att kunna

analysera de båda astronauternas roller jämtemot varandra och inte bara deras enskilda arbete,

användes en kategoriseringsmodell för att kunna jämföra de två astronauterna. Denna

kategorisering förklaras på nästkommande sida.

För att just kunna analysera klippen på ett korrekt sätt behövdes kunskap inom ämnet och det

fanns genom processens gång då samlandet av material ledde till lärdomar kring ämnet i

fråga. Kunskap hittades även i form av påläsning innan analysen genomfördes då det enligt

Johannessen och Tufte är viktigt att man skaffar sig en bra kunskapsgrund för ämnet i fråga

för att kunna skapa hypoteser, frågeställningar och ett vettigt syfte. En viktig del att tänka på

är dock, att man fortfarande håller ett öppet sinne till sitt forskningsämne så att man kan låta

materialet styra och inte fastna i samma ram man hade när studien började.58

Detta är ett

56

Allwood, Carl Martin (red.), Perspektiv på kvalitativ metod, Studentlitteratur, Lund, 2004 57

Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne Introduktion till samhällsvetenskaplig metod , 1. uppl., Liber,

Malmö, 2003 s 107 58

Ibid. S 109

21

vanligt tillvägagångssätt under en kvalitativ studie då utgången ofta förändras i förhållande till

vad forskaren tänkt från början, därför är det viktigt att inte låsa fast sig vid hypotesen utan

låta materialet tala. I en kvalitativ studie måste man läsa av dem data man till skaffat sig för

att komma till insikt av materialets betydelse, detta skriver Adrian Holliday om i sin bok

Doing and writing qualitative research.59

För att sedan skära ner det material som fanns tillgängligt användes Anne Ryens tankar kring

hur ett kvalitativt urval ska fortskrida. Hon beskriver i sin bok Kvalitativ intervju – från

vetenskap till fältstudier att en viktig del i den kvalitativa processen är att skapa sig en

minivärld utifrån sitt material. Man måste helt enkelt ta in alla de aspekter som representeras i

den tänkta världen och förpacka det i ett miniformat. 60

För att skapa minivärlden till den här

studien användes en form av urvalprincip baserad på vilka typiska fall som fanns bland

materialet. Här valdes astronauter med stort utbud av filmer samtidigt som de som bara gjort

en eller två klipp valdes bort. Detta för att få ett så stort urval av filmer som möjligt då dessa

sedan kan tas vidare till nästa steg i processen. I samband med detta urval genomfördes även

en tolkning av de astronauter som valdes i deras roll som källor till studien då detta enligt

Sigmund Grønmo är extra viktigt i en kvalitativ studie för att ge tyngd och trovärdighet till

materialet.61

Även om astronauterna genom dess officiella status tolkats som pålitliga var det

viktigt för studien att ta in de stora organisationernas (NASA, CSA osv.) relation till

astronauterna och dess representation. Denna inverkan kom att analyseras under processens

gång eftersom dessa organisationer tillsammans med astronauterna bygger upp de mediebilder

som Nyberg och Hadfield sedan presenterar i deras klipp.

Urvalet bland de videoklipp som fanns att tillgå för studien gjordes utifrån en modell av

kategorier. Både Johannessen och Tufte62

samt Grønmo63

menar på att det mest pålitliga sättet

att göra ett urval i en kvalitativ studie, är att skapa kategorier som motsvarar syftet och

frågeställningarna för att sedan sortera materialet i dessa. I studien togs fyra kategorier ut;

Vardag på ISS, Experiment på ISS, Utöver det förväntade samt Samarbete med yttre medier.

Efter detta skalades de valda astronauternas klipp ner till ett klipp per astronaut och kategori

för att begränsa materialet men även för att kunna dra kopplingar mellan klippen i samma

kategori och jämföra kategorierna emellan. Eftersom klippen sedan analyserades utifrån olika

59

Holliday, Adrian, Doing and writing qualitative research, 2. ed., Sage, London, 2007 60

Ryen, Anne, Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier,1. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2004 61

Grønmo, Sigmund, Metoder i samhällsvetenskap, 1. uppl., Liber, Malmö, 2006 62

Johannessen, Asbjørn & Tufte, Per Arne 2003 s 85 63

Grønmo, Sigmund 2006 s 192

22

synvinklar var det viktigt att kategorierna representerade olika sorters budskap. Denna process

redovisas djupare i analysens första del.

Johannesson och Tufte menar i sin bok Introduktion till samhällsvetenskapligmetod att med

en kvalitativ metodik kan man grundligt analysera materialet man har och med detta sedan

grunda en framtida diskussion på just denna analys. 64

Eftersom analysen på detta sätt bygger

på forskarens egna tankar och känslor kring materialet har den i och med detta inte hämmats

av andra strukturella analysmetoder. Detta var ett aktivt val från forskarens sida, då det

viktigaste med analysen var att få fram det som i klippet ansågs vara det viktigaste och det

som representerade budskapet. I och med denna öppna analysmetodik var det även lättare att

ta upp alla aspekter till ytan och inte riskera att lämna något utanför för att det inte stämde

med den tänkta analysmodellen. Med den kvalitativa analysmetodiken kunde studien låta

materialet tala för sig själv och med detta ge forskaren, så väl som läsaren, en chans att själv

skapa sig en bild av materialet och dess budskap.

5.2 Metodkritik

En faktor som hela tiden låg nära till hands i genomförandet av den här studien var huruvida

miljön som astronauterna verkar inom var tydligt presenterad i texten. Det kan, enligt Pål

Repstad, finnas risker med en kvalitativ metodik då forskaren kan komma att se studien

utifrån sin egen miljö för att sedan applicera denna miljö på aktörerna. Även om en kvalitativ

studie bygger på egna observationer är det viktigt att forskaren tänker på sina egna

iakttagelser i ljuset av aktörens miljö och inte utifrån den egnes, för att göra studien

komplett65

. Detta togs hänsyn till genom att studiens övergripande frågeställningar hela tiden

fanns i åtanke för att göra forskningen tydlig och i tillräcklig mängd för att låta läsaren skapa

sig en egen bild av vad studien innebar. Det fanns även där som en hjälp för att påminna att en

studie som behandlar videomaterial med en kvalitativ analysmetod måste vara aktiv i sin

analys för att ge en nyanserad bild av forskningsområdet. Även detta för att ge läsaren en

möjlighet att med utgångspunkt i det redovisande materialet kunna skapa sig en egen bild av

astronauternas miljö och därigenom även förstå studiens syfte.

I och med att den här studien behandlar just astronauter och rymdmedier var det extra viktigt

att skriva ut vilken miljö aktörerna befann sig i för att bringa nog kunskap till läsaren då detta

64 Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 1:5. uppl., Liber ekonomi, Malmö, 2002 65 Repstad, Pål, Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 4., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2007 s 172

23

är nödvändigt för att denne ska förstå studiens grundläggande syfte men även dess slutsatser.

På detta sätt byggdes med hjälp av kunskap och bakgrund den minivärld, som Ryen beskriver,

för att visa på astronauternas plats i studien samt den miljö de verkar inom66

. Även om bristen

på beskrivning av sammanhang kan var ett problem är det viktigt att inte heller tippa över åt

andra hållet och ta in alldeles för mycket fakta om världen som studien verkar i. Det här var

en viktig del i skrivandet av den här studien då risken att göra den för tung genom för mycket

redovisning skulle ta bort fokus från huvudmålet och göra det färdiga arbetet alldeles för

spretigt.

En annan viktig sak att tänka på när det kommer till kvalitativ metodik är att inte går för långt

i sina antaganden67

. Den här studien utgår i analysen av astronauternas sätt att förmedla sin

vardag och den vetenskap som bedrivs på ISS och i och med att studien grundar sig på

forskarens tankar och känslor kring astronauterna var det ibland svårt att analysera deras

budskap och tankar bakom filmerna, här blev det alltså antaganden som i sin tur ledde till

vidare analys. I studien prövades olika analytiska teman och slutsatser för att undvika

förhastade analyser av filmklippen. Istället låg fokusen på att hitta aspekter som sedan kom att

hjälpa till i sökandet efter beskrivning av klippens förmedlingsformer och innehållsliga

teman. I och med att studien handlade om att analysera personer var det viktigt att hålla i

minnet att dessa personer synts i media då det i studien är deras mediaproduktioner som

analyseras och detta medförde att det egentligen var astronauternas media-personligheter som

var studiens kärna.

5.3 Urvalsprocess

I det här avsnittet presenteras processen som genomgicks för att ta fram de astronauter som

skulle medverka i studien. Här presenteras även astronauternas tidiga karriärer och hur de

kom att skapa sig en framtid inom astronautyrket. De båda astronauterna har en lång lista av

meriter och det är så bilden av astronauterna målas upp i böcker och tv-intervjuer. Här följer

även ett utlägg om vilka aspekter som var viktiga i valet av just dessa astronauter, vad de kom

att betyda samt vad de tillförde studien.

66

Ryen, Anne, 2004 67

Bryman, Alan, 2002 s 270

24

5.3.1 Astronauter

Urvalsprocessen började med att avgöra vilka astronauter som skulle undersökas. Det som var

avgörande kring detta var hur deras material såg ut samt om det fanns tillräckligt för att ge en

bred bild av astronauten i studien. Enligt Pål Repstad och hans bok Närhet och distans:

kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, är det viktigaste i en kvalitativ studie att personen i

fråga, astronauterna i det här fallet, besitter relevant kunskap och information om det ämnet

studien ska analysera. Detta för att studieobjekten i fråga ska kunna tillföra väsentligt

undersökningsmaterial till studien.68

Även här var det viktigt att astronauterna uppfyllde krav

som frågeställningarna ställde för att få en avgränsning i undersökningen som var i linje med

syftet. Det är omöjligt att alla undersökningsobjekt tillgodoser de krav som frågeställningen

kräver då astronauterna har väldigt olika tillvägagångsätt i producerandet och publicerandet

av sina videoklipp från ISS. Som Sigmund Grønmo, menar i sin bok Metoder i

samhällsvetenskap, måste empirin till en kvalitativ undersökning bilda en helhet men även

med en viss variation för att göra studien mer övergripande och även mer pålitlig. Detta

uppnår man genom att välja olika perspektiv under samma ämne och analysera dessa.69

Framför allt studerades de klippen som astronauterna ensamma verkade i och där språket var

mer personligt. Klippen ger till följd av detta en känsla av att de blir mer av astronauternas

egna även om NASA och CSA alltid finns i bakgrunden. Orsaken till detta var för att finna

personen bakom de annars så strukturerade videor som NASA producerar. Detta var tidigt en

central fråga i urvalsprocessen för att få en bild av astronautens mediepersonlighet då detta

var en av de viktigaste analyspunkterna i studien. Anne Ryen menar i sin bok Kvalitativ

intervju: från vetenskapsteori till fältstudier att urvalet ska representera en minivärld inom

ämnet och inte vara slumpmässigt utvalt. För att få en så bred bas som möjligt inom detta

ganska snäva ämne diskuterades det tidigt om att få en spridning på astronauternas olika

egenskaper och bakgrund, till exempel nationalitet och kön för att uppnå denna minivärld som

Ryen tar upp.70

.

Alla astronauterna som analyserades hade avslutat sina rymdresor och att allt material var

utgivet, detta för att inte utelämna saker som inte publicerats än samt för att kunna analysera

deras totala succé med sitt mediala utövande. Tidigare nämndes vikten av att en kvalitativ

studie ska vara komplett för att kunna ge en viss seriositet samt att undersökningen då även

68

Repstad, Pål, 2007 69

Grønmo, Sigmund 2006 70

Ryen, Anne, 2004

25

anses som mer grundad71

. Detta var det avgörande i beslutet om att endast välja avklarade

rymdfärder då det skulle vara svårt att ge en komplett analys av media-pådraget kring

astronauten om denna fortfarande var kvar på ISS. Det skulle medföra att siffror kring följare

och antalet visningar på klippen inte planat ut utan fortfarande var på uppåtgående, detta till

följd av att analysen tvingas göra antaganden om framtida framgångar och svårigheten att ge

säkra svar ökar. Nedan följer urvalsprocessen kring de båda astronauterna, vilka aspekter som

var viktiga i valet av just dem, vad de kom att betyda samt vad de tillförde studien.

Chris Hadfield

Chris Hadfield föddes den 29 e augusti 1959 i staden Sarnai i Kanada. I hans bok An

Astronauts guide to life om Earth72

beskriver han att han ända sedan nio års ålder känt en vilja

till att bli astronaut och orsaken till detta var de bedrifter Neil Armstrong och hans besättning

utförde när de den 20:e juni 1969 landade på månen.73

Under hans utbildningsår tog han

examen i mechanical engineering för att sedan gå vidare och utbilda sig till stridspilot innan

han tillslut landade i yrket testpilot.74

År 1991 satte Canada Space Academy ut en annons att

de sökte astronauter. Han blev uttagen till astronaut bland 5330 sökande och började sin

astronautträning tillsammans med tre andra kanadensare75

. Efter detta följde flera år av

träning innan han i november 1995 åkte till rymden för första gången. Han var även NASAs

Chief CapCom vilket innebär att han var personen som astronauterna på ISS pratade med

under tiden i rymden. Han verkade som detta under 25 av NASAs expeditioner till

rymdstationen ISS samtidigt som han mellan åren 1996 och 2000 var Chief Astronaut för

Canada Space Academy. 76

Hadfield var den första astronauten som påtänktes inför den här studien då hans videoklipp

om livet på ISS blev otroligt populära världen över under hans resa till ISS 201277

; hans

YouTube-kanal har över 200 000 följare78

och hans Twitter-konto har totalt 1 147 246 följare.79

Med detta lyckades han få med sig många som tidigare inte varit intresserade av rymden och

71

Grønmo, Sigmund 2006 72

Hadfield, Chris, An Astronaut's Guide to Life on Earth, Pan Macmillan, 2014 73

Hadfield, Chris (2014) Ibid. Sida 4 74

Hadfield, Chris (2014) Ibid sida 5-6 75

Hadfield, Chris (2014) Ibid sida 13-18 76

http://www.asc-csa.gc.ca/eng/astronauts/biohadfield.asp Hämtad 23-10-2014 11:14 (för Chris hela bakgrund

se bilaga 3 ”Astronauternas bakgrund”) 77

“Expedition 35; NASA” http://www.nasa.gov/mISSion_pages/station/expeditions/expedition35/index.html#.VDZjc_msUg0 Hämtad 09-

10-2014 12:29 78

Chris Hadfield YouTube-kanal; https://www.youtube.com/user/ColChrisHadfield Hämtad 06-10-2014 12.30;

Vid hämtandet var siffran 233 575 st. 79

Chris Hadfields twitter-konto; https://twitter.com/Cmdr_Hadfield Hämtad 06-10-2014 12.33

26

forskning, till att börja gilla hans videor framför allt tack vare hans personliga klipp om livet

på ISS men även hans förmåga att få människor att relatera till hans videor oberoende vart i

världen denne befann sig.80

Han gjorde under sin tid på ISS många olika videor som han la

upp på sin Youtube-kanal och den som fått mest uppmärksamhet är en när han vrider ur en

trasa fylld med vatten. Filmen med trasan har just nu 11 285 773 visningar81

och det var

filmer som denna som fick Hadfield att bli det ultimata analysobjektet till denna studie då det

visar på att en så liten sak som en trasa kan få miljoner människor att frälsas framför

datorskärmen.

Hadfield gjorde som sagt väldigt många videor under sin tid på ISS och det som påverkade

studien mest var att det fanns så många olika typer av klipp att analysera, detta fastslog vad

studien kom att handla om då det här utkristalliserade sig hur kategoriseringen av klippen

skulle ske. Hadfield har producerat filmer om; experiment på ISS, samarbeten med yttre

medier, hur man äter i rymden men även saker som hur nötter rör sig i tyngdlöshet. I och med

spridningen av de olika filmerna var det i studien viktigt att få med den bredd som klippen

gav men även att avgränsa mycket då det fanns så många videor att välja mellan.

Karen Nyberg

Karen Nyberg föddes den sjunde oktober 1969 i staden Vining, Minnesota i USA. Nyberg

började sin resa mot rymden genom att år 1994 ta en magisterexamen i Science in Mechanical

Engineering på University of North Dakota innan hon fortsatte med att ta en master inom

samma ämne på University of Texas, innan hon även doktorerade i detsamma två år senare.

Hon började sin tid på NASA 1991 då hon blev antagen i ett av organisationens praktikant-

program även kallat Cooperative Education Program. Här arbetade hon med många olika

projekt innan hon gick vidare till att bland annat bli chef för robotikavdelningen för att år

2008 resa till rymden för första gången. 82

Nyberg påtänktes till studien då klippen hon representerade hade en viss stil och behandlade

väldigt många olika ämnen. Även om hennes mediebibliotek inte var i närheten av Hadfield i

antalet klipp så var det istället ämnena som gjorde att hon blev intressant för studien. När

Nybergs klipp påträffades noterades en skillnad i berättarteknik gentemot Hadfield, vilken

80

”How Chris Hadfiels became the most famos astronaut on earth” http://qz.com/83986/how-chris-hadfield-

unexpectedly-became-the-most-famous-astronaut-on-earth/ ;Hämtad 09-10-2014 12:07 81

“Wringing out water on the ISS – For Science” http://youtu.be/o8TssbmY-

GM?list=PLPfak9ofGSn9vOEkIz328i4xQQq7e0kjc ; Hämtad 09-10-2014 12:38 82

Biographial Data Karen L. Nyberg http://www.jsc.nasa.gov/Bios/htmlbios/nyberg-kl.html Hämtad 23-10-

201410:59 (för Karens hela yrkesbakgrund se bilaga 3 ”Astronauternas bakgrund”)

27

denna skillnad var fick inte förklaring förrän senare i studien men den gjorde ändå att hon

blev kvalificerad som ett intressant studieobjekt. De videor som först undersöktes i

urvalsprocessen var de med mest visningar på Youtube eftersom dessa kan ge en överblick

över vad som gjort henne populär bland befolkningen. Framför allt var det en video där hon

visade hur hon tvättade håret och en där hon berättar om hur hon gjort en bit av ett lapptäcke

som fångade intresse hos Youtube-tittarna. Dessa filmer blev även de som fastslog Karen

Nybergs medverkan i studien då dessa var så pass speciella i sitt ämnesval att det var omöjligt

att bortse från dem. Det fanns även spår av mediepersonlighet i hennes videor då hon i en av

filmerna tar in filmen Gravity och testar ett experiment som en av huvudkaraktärerna nämnt i

en intervju. Detta visar på att hon är medveten om mediebruset nere på jorden och vill vara en

del av det som riktas mot hennes expertisområden som just är rymden och ISS.

En viktig aspekt som togs in för räkning var det faktum att hon representerade det kvinnliga

könet i den här studien och Nyberg var den perfekta kandidaten för detta då hon själv inte

benämnde sig själv primärt som kvinna i rymden. Hon såg sig själv som astronaut i första

hand och som kvinna i andra hand då det, enligt henne, inte är något konstigt att vara kvinna i

rymden. Det var även här som beslutet att inte ta med efter- eller förintervjuer kom in, då

dessa fokuserade allt för mycket på att Nyberg var mamma och kvinna i rymden.83

Det här är

i sig ett intressant forskningsområde men det var inte det studien fokuserade på, utan här

valdes det istället att göra Nyberg till del av gruppen på ISS och inte en kvinna i mansgruppen

på ISS. I och med att Nyberg inte lägger något värde i hennes kvinnliga roll på ISS visar hon

att kön inte spelar någon roll på hennes arbetsplats. Könsstrukturerna på ISS går inte emot

normerna utan det är en form av vardaglighet som representerar. Eftersom kvinnor i rymden

tidigare setts som en ovanlighet blir hon en förebild för de unga tjejer som ville bli astronauter

och detta kom att göra hennes videor populära.84

Även om dessa bedrifter och astronauternas resa till att just bli astronauter är väldigt

fascinerande kommer den här studien fokusera på om den vanliga bilden av astronauter som

super-människor och raketforskare förändras i och med den mediabild som astronauterna

själva sprider genom att beskriva sin forskning och livet på ISS. Hur kommer de sig att de gör

denna förmedling genom videoklipp på Youtube och vad gör dem populära?

83 Design Mom - Living with kids: Karen Nyberg http://www.designmom.com/2013/10/living-with-kids-karen-nyberg/ Hämtad 07-11-2014 14:29 84

Handcock, Katherine, Mighty Careers: I Want To Be An Astronaut! http://www.amightygirl.com/blog?p=5812

hämtad 04-01-2015

28

6. Analys

Analysdelen kommer bestå av två delar. Den första ”Analys av videomaterial” är en

redogörelse för den process som fortgick för att ta fram de videoklipp som sedan kom att

användas i studien. Den andra delen ”Analys av videoklipp” är en presentation och en analys

av de klipp som studen valt att fokusera på.

6.1 Analys av videomaterial

Nedan följer en redogörelse för den analys av videoklipp som studien gick igenom. Detta

ledde sedan fram till den empiri som studien grundas i. Här kommer du får en bild av vilket

videomaterial som finns tillgängligt kring rymdstationen och hur allt material kokades ner till

den mini-värld som Nyberg och Hadfield utgör.

6.1.1 Arbete eller fritid?

I letandet av material återkom alltid liknande klipp på när astronauterna gör sina

rymdpromenader, styr robotarmen eller lagar saker på ISS. Exempelvis finns det filmer där en

fem och en halv timmes lång rymdpromenad sammanfattas på 25 minuter85

. Klipp som dessa

valdes bort då dessa arbetsuppgifter är astronauternas arbete och klippen lades upp av NASA

för att visa allmänheten vad som händer på ISS. De klipp som den här studien fokuserat på är

de som astronauterna gjort utanför sitt arbete på rymdstationen. Det är filmklipp som

fokuserar på vardagen på ISS, på astronauternas egna påfund och intressen eller deras mindre

experiment som de sysslar med själva. Deras mindre experiment har en egen kategori i

studien där astronauternas forskar-personlighet analyseras samt deras kunskap i att göra sina

experiment tillgängliga för den allmänhet som ska se dem. Dessa kan man tycka inte borde

platsa i studien då experimenten är deras jobb och filmerna är till för att dokumentera deras

arbetsprocess men orsaken till varför de valdes var för att dessa videor inte skulle publicerats

om de inte var till för en publik utan endast som dokumentationsmaterial. Det finns ingen vits

för de olika rymdorganisationerna att publicera videor som inte håller rätt nivå när det

kommer till facktermer eller tilltal för att nå ut med forskningen, de skulle till exempel inte

publicera en video på en astronaut som bara läser upp provsvar som dokumentation, utan det

85

[ISS] Astronauts Complete Contingency Spacewalk to Repair Leak; www.youtube.com/watch?v=RllFH-

hzcYw hämtad 04-10-14 12:17

29

är viktigt för astronautera så väl som rymdorganisationerna att dessa videor blir bra mottagna

och att många tar forskningen till sig.86

6.1.2 Organisationerna styr!

Först och främst var det viktigt för den här studien att de klipp som valdes var filmade

ombord på rymdstationen ISS då astronauterna där är bortkopplade från mediebruset och alla

de fråg