Besparingar genom processoptimering - LKAB · 2017. 6. 3. · Besparingar genom processoptimering Utökat samarbete har lett till effektivitet Sid 08-09 FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB

Besparingar genom processoptimeringUtökat samarbete har lett till effektivitet Sid 08-09

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 7 # NOVEMBER 2014

04 OpEx ett smartare arbetssätt 11 Så ska verksamheterna spara pengar 20 Modell för kvalitetsbrister 22 Alla kan yoga

Årets b

udget k

räver

nytänk

ande

K

atarina

Holmg

ren,

sid 2

02 VECKOBLADET # NR 7 2014 VECKOBLADET # NR 7 2014 03

Årets budget kräver nytänkandeJust nu pågår ett intensivt arbete med att färdigställa budgeten för 2015. Aldrig tidigare – under mina samman-lagt åtta år i LKAB – har utmaningarna varit fler. Å andra sidan har heller aldrig möjligheterna varit större.

De två senaste kvartalen har LKAB visat röda siffror på sista raden, vilket innebär att försäljningsintäkterna inte räcker till för att täcka verksamhetens kostnader och skatter. En anledning till detta är att järnmalmspriset sedan årsskiftet har fallit med drygt fyrtio procent. En annan anledning är vårt an-svar för samhällsomvandlingen i Malm-berget och Kiruna, som hittills i år har belastat resultatet med 3,6 miljarder kronor. Avtalet med Kiruna kommun slöts under andra kvartalet och under det tredje kvartalet påbörjades förhand-lingen med Gällivare kommun.

Den underliggande verksamheten, det vill säga, vår kärnverksamhet i form av järnmalmsaffären och mineralverk-samheten, visar på fortsatt relativt god lönsamhet, prisfallet till trots. Rörel-semarginalen (rörelseresultat/omsätt-ning) uppgår till 25 procent hittills i år. Det räcker emellertid inte för att möta konkurrensen från de lågkostnadsvoly-mer som nu har nått marknaden från främst Australien. Vi måste därför se om vårt hus från grunden och säker-ställa att vår arbetsinsats och varje spenderad krona på absolut bästa sätt skapar ett värde i företaget och i slutän-dan ger värde till våra kunder.

FÖR 2015 ÄR MÅLET att kostnaderna ska ned med sju procent, eller cirka en miljard kronor. Vi måste se om vårt hus från grunden och säkerställa att vår arbetsinsats och varje spenderad krona på absolut bästa sätt skapar ett värde i företaget. LKAB:s kunder ligger i fokus.

”Aldrig tidigare – under mina sammanlagt åtta år i LKAB – har utmaningarna varit fler. Å andra sidan har heller aldrig möjligheterna varit större.”

KATARINA HOLMGREN, DIREKTÖR, FINANCE

CITATET

TUMMEN UPP … ”Läget på LKAB”, ett nytt kommunikationsverktyg för chefer.

Häri ligger våra möjligheter – att jobba med produktkvalitet, våra kostnader och inte minst att se till att våra gruvor och förädlingsverk producerar maxi-malt. Tillsammans med ökade volymer från våra nya dagbrott i Svappavaara-fälten skapar vi möjlighet att på sikt bygga ett större och fortsatt ekono-miskt stabilt LKAB.

För 2015 är målet att kostnaderna ska ned med sju procent, eller nästan en miljard kronor. Detta märks tydligt i budgetarbetet. Rekrytering av personal, användandet av externa resurser och nya projekt är några områden som starkt behöver begränsas under 2015. Vi kan inte ta på oss nya kostnader om intäkterna inte finns. Styrkan med planerings- och budgetprocesserna är att alla i organisationen och på varje enskild arbetsplats får utmana sig själva i föreställningen om hur arbets-uppgifterna löses bäst. Vi måste våga gå utanför våra organisatoriska gränser och tänka i nya banor för att utveckla och förbättra.

Vi har alla ett ansvar att bidra med engagemang och nytänkande för att genomföra de aktiviteter som leder oss mot uppsatta mål. Ledningen ska samordna och säkra de processer som anger riktning för arbetet, men det är ute på arbetsplatserna, där du och jag väljer på vilket sätt arbetsuppgifter utförs, som vi kan påverka resultatet.

SVARAR

Vilket är ditt bästa sparknep?Mikael Yngman, sektions-chef PIU, Malmberget:

– Att ha kontroll över sina utgifter. Att göra så mycket som möjligt själv

och att göra en budget.

Christoffer Grelsson, svarvare, Malmberget:

– Jag slår av maski-nen när jag tar rast. Och när jag går hem för dagen. Det har

jag alltid gjort.

Josefine Keinström, kompo-nentreparatör, Malmberget:

– Jag har ett spar-konto där jag sätter in en del av lönen.Bästa knepet är att

ha kontroll över utgifterna.

LEDARE OpEx REPORTAGE ARBETSMILJÖ SAMTALET SÄKERHET HÄLSA & FRITID

OMSLAG: Erik Esberg och Kristoffer Pounu, reparatörer. Foto: G. Rúnar Gudmundsson

Svappavaara får storgrävareSVAPPAVAARA. I början av oktober leverera-des delarna till grävmaskinen Caterpil-lar 6060 FS till Svappavaarafälten. Den kommer användas i produktionen vid de nya gruvorna.

Caterpillar 6060 FS är den näst största i sitt slag med en tjänstevikt om 660 ton och kapacitet på 34 kubik i skopan. I skrivande stund pågår arbetet med montage av grävaren.

–Valet är optimalt för produktionen i Svappavaara. Det handlar om att få rätta cykeltider, grävmaskinens kapacitet ska gå ihop med tipptruckens kapacitet bland an-nat, säger Samuel Hagenlöv, tekniker och montageledare.

Grävmaskinen har en elmotor på 1 800 kilowatt eller cirka 2 450 hästkrafter och skopan är hydraulisk. Maskinen leverera-des i delar om 18 stycken långtradareki-page och montagetiden beräknas till en månad. Livslängden på Caterpillar 6060 FS är tio år utan uppgraderingar.

FREDRIK BJÖRKENWALL

Landets attraktivaste arbetsgivare LKAB. LKAB kvalar in på listan över de 30 att-raktivaste arbetsgivarna i Sverige när landets ingenjörer väljer sin drömarbetsplats enligt Ingenjörsbarometern.

För tredje året i rad genomförs Ingenjörsbarome-tern inom ramen för Ingenjörskarriär, ett samar-bete mellan Sveriges Ingenjörer och Ny Teknik.

De tillfrågade fick uppge vilket företag de tycker är den mest attraktiva arbetsgivaren och LKAB kvalar in på topplistan. Ingenjörerna som arbetar inom stål- och gruvbranschen anser i högre grad än andra att det är viktigt med kollektivavtal och interna karriärmöjligheter. De karriärsteg som lockar på sikt är framför allt att bli specialist el-ler chef. ERIKA LINDBLAD

Möts på mittenMALMBERGET. Forskning- och besökscenter i Malmberget är ett bra alternativ vid fysiska mö-ten. Showroom, den stora konferenslokalen, går att anpassa efter olika behov. Där är det möjligt att hålla utbildningar, föreläsningar och konfe-renser med upp till 100 deltagare. I huset finns ytterligare fyra konferensrum som tar 12-20 personer. Vill man lägga allt fokus på mötet och minimera transporttider går det att beställa mat och fika till lunchrummet som finns i anslutning till konferenslokalerna. Planering och genomförande av det praktiska sköts av be-söksavdelningen. För bokning av lokalen, maila: [email protected] KAJSA LINDMARK

Samuel Hagenlöv. Foto: Fredrik Björkenwall

Besökscenter i Malmberget. Foto: Johan Jansson

Vi måste våga gå utanför våra organisatoriska gränser och tänka i nya banor för att utveckla och förbättra.

KATARINA HOLMGREN, DIREKTÖR, FINANCE


160 kWh/ton färdiga produkter är LKAB:s energiprestanda hittills under 2014. 7% ska LKAB:s budget bantas för nästa år.

SVARAR

Är du en spara eller slösa?Ola Eriksson, specialist, Kiruna:

– Jag är ingen slösa men jag är inte rädd för att dra på mig nödvändiga

kostnader.

Gustav Hansson, koordinator, Malmberget:

– Jag är en spara men gillar att lyxa till det när jag väl gör det.

André Douhan, guide, Kiruna:

– Jag är nog lite både och.

Per-Erik Hjerpe är programchef för OpEx på LKAB. Foto: Maritha Mossberg

OpEx fungerar i vardagen

LKAB. Arbetet med att kost-nadseffektivisera är ständigt pågående, i stort och i smått. Det har visat sig att även små förändringar betyder ganska stora besparingar.

– Alla kan göra något i det var-dagliga arbetet, säger Per-Erik Hjerpe, LKAB:s programchef för kostnadseffektiviseringspro-grammet, OpEx.

Det handlar om hur alla inom LKAB kan göra olika sa-ker på ett bättre och smartare arbetssätt. OpEx-arbetet ska öka nyttjandet av anläggningar och maskiner.

– Genom att samarbeta och förändra arbetssätt kan vi se över vad vi själva kan utföra i stort och smått. Behovet av entreprenörer kan minskas. Samtidigt måste vi hålla kva-liteten på topp. Vi ska öka ef-fektiviteten genom att minska störningarna, identifiera och eliminera slöseri och förluster,

som inte skapar värde för våra kunder, säger Per-Erik Hjerpe.

Hittills har det kommit in 443 initiativ för att kostnadseffek-tivisera verksamheterna inom LKAB. Av dessa är 98 genomför-da. Även mindre förändringar betyder stora effektiviseringar och därmed besparingar. Ett leverantörsbyte av slipskivor till borrstål ger en besparing på 700 000 kronor per år.

– De nya slipskivorna är dessutom hållbarare och så klart billigare. Verksamheterna själva kan söka nya och mer effektiva lösningar. Vi utför mer ortdrivning i egen regi och minskar kostnaderna med cirka 60 miljoner kronor årligen i Kiruna och Malmberget. Vi har minskat behovet av externa tjänster från entreprenörer, säger Per-Erik Hjerpe.

I LKAB:s olika verksamheter har engagemanget ökat för att tänka kostnadseffektivt. En be-sparing betyder många gånger

att tänka nytt, förbättringar och samtidigt en besparing.

– Initiativen som följs upp ska vara mätbara och ett nytt sätt att göra saker på. Det ska fin-nas ett nuläge, historik och en målsättning och hur detta ska genomföras. Uppföljning sker månadsvis för att se effekten av åtgärden, säger Per-Erik Hjerpe.

OpEx är en förkortning och står för Operating Excellence. OpEx har två huvuddelar; stabil basverksamhet och operatio-nell effektivitet.

MARITHA MOSSBERG

I startfållan för förbättringsarbeteMaria Ryttyy, Sylvia Simma, Per-Erik Hjerpe och Göran Heikkilä kartlägger LKAB:s verktyg och metoder. Foto: Åsa Haapasaari

LKAB. Ordning och reda, daglig styrning – för många LKAB-anställda är det bekanta verktyg som bidrar till att arbeta bort störningar och stopp. LKAB:s verktyg och metoder ska nu paketeras till en systematik som fungerar på hela företaget.

Det är dags att växla upp tempot i OpEx-arbetet. För att säkerställa lång-siktig överlevnad ska LKAB jobba mer systematiskt med förbättringsarbete. Koncernledningen har beslutat att LKAB ska gå vidare till OpEx steg två baserat på ett etablerat Lean-koncept för industrin.

– Vi är fortfarande i en uppstartsfas och har externa coacher till vår hjälp. De har framgångsrikt infört konceptet på andra företag, till exempel Ruukki, sä-ger Sylvia Simma, projektledare på FoU.

Sylvia Simma leder arbetsgruppen som ska kartlägga hur initiativ som daglig styrning och tillståndskontroller kan strömlinjeformas i OpEx steg två. Allt samlas i ett gemensamt ramverk som skapar igenkänningsfaktor.

Medlemmar från alla delar i organisa-tionen finns representerade i en refe-rensgrupp. De deltar i att etablera och sprida OpEx steg två på ett effektivt sätt i LKAB.

– Referensgruppen kommer att vara ett viktigt bollplank för oss. Om de tycker att materialet vi tagit fram kan förbättras får vi bearbeta det, säger Göran Heikkilä, risk manager.

Kartläggningen pågår ett halvår. I april 2015 kommer de första piloterna att starta i utvalda delar av verksam-heten.

ÅSA HAAPASAARI

Mer om OpEx steg två: LKAB har valt att systemati-sera sitt arbetet. Målet är att ta bort störningar och fokusera på förbättringar.

Läs på Arena om vad direktörerna Monica Bellgran och Markus Petäjäniemi säger om OpEx steg två.

Enkelt uttryckt innebär Lean-koncept:Mer värde genom smartare arbete.


Exempel på några årliga besparingar: Ny leverantör stativ elskåp, 700 000 kronor. Minskad vatten-förbrukning pelletsverk Malm-berget, 400 000 kronor. Byte till ledlampor i bussgaraget Kiruna, 14 000 kronor. Ny leverantör av slipskivor, 700 000 kronor. Mer ortdrivning i egen regi i gruvorna, 60 miljoner kronor.


Maritha Mossberg: Leverpastej och kreativitet

När nöden gläntar på dörren hittar vi de nya lös-ningarna

Nöden är uppfinningarnas moder. När armodet är som värst krävs det att vara påhittig för att få livet att gå runt. Vare sig det gäller aktiebolaget ”Hemma” eller något annat bolag. Då kan det vara nödvändigt att fun-dera över vilken sorts leverpastej som ska hamna i kassen. Den för tio kronor eller den ekologiska för femton kronor. Att sedan spendera en oväntad summa på hämtpizza är inte så välplanerat – men roligt.

Glädjen kände inga gränser, för några år sedan, när jag hade vinst-kontrollerat ett par bingolotter och upptäckte den oväntade vinsten. Just då fick lotterivinsten vara det som tillfälligt satte guldkant på min tillvaro. Futtiga händelser får större betydelse och etsar sig fast i minnet för all framtid, även när livet vänt och kraven på guldkan-ten är betydligt större än ett par hämtpizzor. Genom att vrida och vända på sekinerna, finna effektiva lösningar även på småsaker, så går det att minska kostnaderna, som med billigare leverpastej.

Mötte en gång en person som började sälja sina kapitalvaror, som klockor, motorcyklar och annat, för att betala de månatliga räkning-arna. Det kunde bara sluta på ett sätt; att huset såldes och flytt till ett billigare boende. I stunder med problem börjar många av oss tänka kreativt och idérikedomen blomst-rar. Det som inte dödar, det stärker och det är när nöden gläntar på dörren vi hittar de nya lösningarna. Då gäller det att skapa fröet till oprövade idéer både hemma och på jobbet.

SVAPPAVAARA. Att göra sig av med av-fall i Svappavaara blir nu enklare. Den gamla skrotgården har avvecklats till förmån för en ny.

Verksamheten nu fått en ny, effekti-vare gård för avfall.

– Den gamla hade öppningar mot flera olika håll vilket blev problema-tiskt. Det var svårt att hålla ordning och reda och därför har ett nytt plank satts upp, säger Emma Nyberg, utveck-lingsingenjör inom avfallsområdet.

På skrotgården lämnas allt avfall som inte är farligt så som metall och trä. Den nya platsen ligger några hundra meter från den gamla och pro-jektgruppen ser flera vinster i flytten och ombyggnationen.

– Damningen minskar och vi har också installerat fack så det är lätt att tippa rätt avfall på rätt ställe. Syftet är att det ska bli lättare för personalen att hålla ordning, säger Emma Nyberg.

FREDRIK BJÖRKENWALL

Rätt skrot på rätt plats. Foto: Roger Siik

Ny skrotgård i Svappavaara

Struktur för att stödja internkommunikation

Läget på LKAB är ett nytt kommunikationsverktyg för chefer.

LKAB. LKAB har länge arbetat med internkommunikation. – Det vi gör nu på Communications är att jobba mer strukturerat gent-emot chefer i samarbete med HR och produktion & logistik, säger Tina Benson, internkommunikationsan-svarig på LKAB.

I november får alla chefer tillgång till en powerpointpresentation som heter Läget på LKAB. Lägesrapporten är en aktuell sammanfattning av hur det går för LKAB och hur det ser ut i vår om-värld. Den är ett nytt verktyg i chefens kommunikation med medarbetarna.

– Chefen ska slippa klippa och klistra ihop fakta när de pratar övergripande om LKAB med sina medarbetare. Chefer ska få mer tid för arbetsplatsbe-sök och verksamheten, säger Markus Petäjäniemi, direktör produktion & logistik.

Monica Wingsund, avdelningschef fi-nansiell rapportering, är den som drar i trådarna för att sammanställa Läget

på LKAB varje månad. Hon har tagit fram den i samarbete med personer från produktion & logistik samt perso-ner från stödfunktioner på LKAB.

– Vi vill ha input på lägesrapporten från både chefer och medarbetare. Har vi med rätt information och presente-ras den på ett bra och begripligt sätt? All feedback är välkommen, säger Monica Wingsund.

Arbetsplatsträffar fick lågt betyg i medarbetarundersökningen 2013. Gruppen har därför tagit fram ett första utkast till ramverk för arbets-platsträffar. Ramverket ger förslag på vad som kan tas upp på mötet. Målet är att skapa en struktur som gör att chefer och medarbetare känner igen sig oavsett var de jobbar på LKAB.

– Vi kommer nu att se över intro-duktionen för nyanställda i samarbete med HR. Att skapa en effektiv intern-kommunikation är ett långsiktigt arbete som ständigt pågår på LKAB, säger Tina Benson.

ÅSA HAAPASAARI ANSVAR

Tina Benson.

Markus Petäjäniemi.

SVAPPAVAARA. Vid sprängningsarbeten i dagbrott finns det en risk att odeto-nerat sprängämne, så kallad dola, kan finnas kvar i arbetsområdet. Spräng-ämnet kan sedan detonera genom mekanisk påverkan vid grävning eller borrning. När verksamheten i Leveä-niemi lades i malpåse 1983 bedömdes risken stor för förekomst av dolor som blivit kvarlämnade. Därför har LKAB Berg & Betong anlitat specialtränade dolhundar med förare från Hundprofil AB. En demonstration med utplacerad dynamit anordnades där sökekipaget visade 100-procentig förmåga. Senare, i ”skarpt” sökarbete i det aktuella sökområdet i dagbrottet, markerade hunden vid två platser varav den ena platsen visade sig innehålla spräng-emulsion från tiden före 1983.

JOHANNA FOGMAN

Dolhundar i Leveäniemi


Erik Esberg och Kristoffer Pounu, reparatörer, underhåller borriggen. Tommy Larsson, operatör, hjälper till vid underhåll och tycker att samarbetet fungerar bra. ”Efter att vi samlade alla har det blivit bättre ordning och reda, säger Christer Emanuelsson, hydraultekniker.” Foto: G. Rúnar Gudmundsson

KIRUNA. Problemen kring den nya rig-gen var många och produktionen blev eftersatt på grund av flera repstopp. Genom att samla alla yrkesgrupper och arbeta mot samma mål har många hinder försvunnit och miljontals kro-nor sparats in. Vid en borrigg på nivå 1051 arbetar operatörer, reparatörer och hydraul-tekniker tillsammans med att hålla igång produktionen på riggen. Så har det inte alltid varit.

– Till en början arbetade vi på varsitt håll. Nu, efter att vi har börjat arbeta tillsammans, blir felen avhjälpta snab-bare och vi får fler driftstimmar, säger Ove Pounu, operatör.

Borriggen köptes in under hösten 2012 och har till uppgift att skapa sväll-utrymmen, så kallade öppningsstigar, som gör att berget lossnar och faller ner vid en salva.

Till en början gick produktionen trögt. Avdelningen för produktion norra anläggning lyckades bara nå cirka 50 procent av målet, som är 200 meter i månaden.

– Vi samlade borrare, repare, hydrau-liktekniker samt maskintillverkare och ställde oss frågan vad vi har för hinder som gör att målet inte kan uppnås. Tidigare var det lätt att skylla på någon annan. Nu fick vi istället prata med

varandra och inte om varandra, för att tillsammans finna en lösning, säger Peter Engström, projektledare process-optimering i Kiruna under jord.

Resultatet av arbetet har medfört att produktionen på riggen har ökat med nästan 100 procent. I januari 2014 upp-nådde arbetsplatsen sin bästa produk-tionsmånad med 348 meter – rekord.

Genom att utöka samarbetet mel-lan berörda yrkeskategorier samt utbyta erfarenheter med personalen i Malmberget har arbetet blivit effekti-vare. Effektiviteten har lett till stora kostnadsbesparingar.

– Vi har nästintill fördubblat pro-Ove Pounu, operatör.

duktionen sedan november 2013. Det motsvarar cirka fem miljoner kronor bara hittills i år, och det goda resulta-tet håller i sig, säger Peter Engström.

Personalens engagemang har tagit dem dit. Borriggen är fortfarande densamma även om en del maskinella åtgärder utförts.

– Ett repstopp på riggen innebär för oss två dagar ute i fält. Genom att kommunicera med operatörerna och låta dem vara med och repa kan de lära sig och få en bättre förståelse för vad som kan gå sönder, säger Kristof-fer Pounu, reparatör.

JOHANNA FOGMAN

Vi har nästintill fördubblat produktio-nen sedan november 2013

Processoptimering genom att samla arbetskraften



10 VECKOBLADET # NR 7 2014

Så ska LKAB spara pengar

Med det nya marknadsläget som råder och ett kraftigt minskat järnmalmspris måste LKAB se över sin budget.

För att bolaget ska fortsätta vara ett lönsamt och framgångsrikt företag krävs ett antal koncernövergripande

konkreta åtgärder för att sänka kostnaderna. Så här ska verksamheterna spara pengar.

Nytt IT-system för ansökan om behörighet

Fakta:20 000 passer-kort finns idag utfärdade inom LKAB.7 000 under-jordstaggar är utfärdade i Malmberget och Kiruna.

LKAB. Ett nytt system lanseras för ansökan om olika behörigheter till LKAB:s alla anläggningar. Samtliga, både LKAB-personal, externa och alla fordon omfattas av inpasseringarna till områden och an-läggningar. Målet är att alla med be-hörighet ska finnas i samma system.

Det här innebär att så småningom ska alla göra förnyad ansökan om sina res-pektive behörigheter för att införlivas i det nya systemet. Test och provdrift planeras att utföras under fyra veckor med start i slutet av november i år. Först ut är avdelningarna PI, IT och CI. Nytt är att ansökan görs på webben i ett enkelt formulär via ingångar i LKAB:s externa webb eller intranätet Arena.

– Det nya systemet blir säkrare och enklare än tidigare för alla parter. Han-

teringen av ärendena sker digitalt och det sparar mycket administrativ tid. Systemet utför kontroller av varje per-sons särskilda behörigheter och den obligatoriska säkerhetsutbildningen SSG, säger Ronnie Hansson, säkerhets-ansvarig på LKAB.

Varje år hanteras tusentals olika an-sökningar inom LKAB, idag sker detta manuellt. Utöver inpasseringskorten och underjordstaggar till gruvorna krävs andra behörigheter, exempelvis nycklar till många olika områden, anläggningar och byggnader. En projektgrupp arbetar med lansering av systemet. Projektledare är Lars-Ove Lundh, extern konsult, Ronnie Hansson, säkerhetsansvarig LKAB, Jari Ylmefors, bevakningsingenjör på LKAB och Mikael Winnebäck, IT LKAB.

MARITHA MOSSBERG

Det nya systemet blir säkrare och enklare än tidigare

Alla kommer att behöva göra nya ansökningar för sina behörigheter. Foto: Maritha Mossberg

VECKOBLADET # NR 7 2014 11


Maud Stenhult, sektionschef Forskning & utveckling i Malmberget:Forskning och utveckling har dragit i handbromsen och reducerar kostnaderna. Projektportföljen har an-passats för att koncentrera resurserna till det viktiga OpEx- och tillväxtarbetet. – Det är viktigt att vi gör rätt saker och att vi alltid sä-kerställer att det vi gör ger något tillbaka till verksam-heten. Vi har gått igenom alla projekt för att identifiera vad vi ska prioritera. Tillväxt och OpEx står i fokus.

Jan-Ivan Johansson, tillväxtprojektchef :– Vi använder bland annat mer videokonferenser och genom-för färre resor. Det är konkreta åtgärder då det sparar pengar men ökar också säkerheten då resor elimineras samt så tänker vi generellt väldigt kostnads-effektivt i alla led. Som man sköter sina egna pengar bör man också sköta bolagets pengar. Tänker man så blir det sällan fel.

Kjell Harnesk, sektionschef Bergmekanik i Malmberget:– Vår uppgift är att säkra berget och skapa säkra arbetsplatser. Bergförstärkning måste få kosta. När vi bryter djupare ökar kostnaderna för bergförstärkning. Därför är det viktigt för oss att hitta metoder och material som bromsar kostnadsutvecklingen. Genom att, i så stor utsträckning som möjligt, installera dynamisk förstärkning direkt i ortdrivningsskedet håller vi nere antalet bul-tar per ortmeter. Vi tittar också på möjligheten att vid så kallad vajerförstärkning ha glesare mellan borrhålen men med två vajrar i varje hål i stället för en. Det betyder en sänkning av kostnaderna utan att minska på hållfastheten och säkerheten, säger han.

Anders Lindberg, informationschef:– På vår avdelning gör vi allt mer i egen regi (därför har jag fotograferat mig själv!). Genom att berätta för verksam-heterna att man ska gå via oss om man behöver hjälp med annonser, filmer, broschyrer, utställningar, med mera, så kan vi även sänka andra avdelningars kostnader eftersom mycket material och faktainnehåll då kan återanvändas.

Per Stöckel, verksamhetschef LKAB Mekaniska:– Vi pratar dagligen om kostnadsmedveten-het. Att verkligen tänka efter hur vi handhar maskiner, förbrukningsmaterial och vår tid. Vi har en plan med vår verksamhetsutveckling att eliminera alla slöserier och åtgärda alla avvikelser som vi dagligen ser. Detta är ett omfattande arbete som kommer att ta oss till nya nivåer vad gäller produktivitet, ordning och reda och framförallt mindre stress.

Jeanette Fagervall, tillförordnad produktions-chef KA3 i Kiruna:– Genom bättre personalplane-ring och en högre nyttjandegrad av befintlig personal. Vi jobbar också mer med delaktig-het. Delaktighet ger ansvar som i sin tur ger engagerade medarbetare. Och engagerade medarbetare ser möjligheter och lösningar.




Hur kan du bidra till kostnadsbesparingar på din arbetsplats?Pär Eriksson, beredare, Malmberget:

– Med bra planering effektiviserar vi arbetena och ger en hög servicenivå.

Anders Lindberg, produktionschef, Kiruna:

– Hårda priorite-ringar på inkom-mande jobb. Vi löser saker smartare.

Anders Hultbro, produk-tionschef, Malmberget:

– Vi har alltid hållit i pengarna, men vi värderar alla jobb och ser till den stora

nyttan – med LKAB-hatten på.

Kampanj i helt egen regiLKAB. Den 31:a kampanjen i ex-perimentmasugnen har precis avslutats. Den här gången helt och hållet i LKAB:s regi. – Jämfört med tidigare kampanjer har LKAB ansvarat för samordning, yttre miljö samt att vi varit verksamhets-utövare, säger Nicklas Eklund, sektionschef för experiment-anläggningar på LKAB i Luleå.

Den här gången bestod kampan-jen i huvudsak av marknadsre-laterade försök. Det handlade bland annat om att undersöka möjligheten att ta tillvara på pelletschips, restprodukten av sönderfallna pellets, i masugnen.

– Kampanjen bestod av två

delförsök där syftet var att undersöka hur man kan styra masugnen med hjälp av pellets-chips samt undersöka lansde-sign för injektion av kol, säger Nicklas Eklund.

Kampanjportföljen bestod även av EU-projektet IMPCO där fokus ligger på att undersöka alternativa injektionsmetoder i masugnen. Försöken bidrar till värdefull data för de europeiska stålproducenternas masugnsut-veckling.

Experimentmasugnen är en unik anläggning och den enda i sitt slag. Den utgör länken mel-lan kunden och pelletsverket och skapar ett mervärde och en förståelse om kundens process. Här pågår produktutveckling genom fullskaliga tester.

– Experimentmasugnen är ett kraftfullt verktyg i LKAB:s verktygslåda som gör att vi kan

IMPCO på besök: Från vänster: Dan Sandström, Michael Hensmann, Martin Ölund, Lena Sundqvist Ökvist, Alexandra Hirsch, Johnna Alatalo, Adeline Morcel, Hugo Stocker, Steffen Moehring och Lars-Olof Nordin. Foto: Lars Drugge

förstå kundernas processer, säger Nicklas Eklund.

Experimentmasugnen utgör även en viktig stomme i pro-duktutvecklingen av de nya mal-merna från Svappavaarafältet.

– När undersökningarna av malmerna och pellets gjorts kommer vi in i processen. Då kan vi återkoppla hur masug-nen går, fortsätter Nicklas.

Sedan starten år 1997 har flera kampanjer genomförts men den 31:a kampanjen är histo-risk. Det är första gången som en kampanj helt och hållet genomförs i LKAB:s regi.

– Vi har kört 24 timmar om dygnet från den 22 september fram till och med den 24 okto-ber. Omkring 40 personer har arbetat med kampanjen, säger Nicklas Eklund. JOSEFINE EJEMALM

Nicklas Eklund, sektionschef för experimentan-läggningar på LKAB i Luleå.

Säkerhet i gruvtrafiken påverkar produktionenMALMBERGET. Tyngre fordon kräver längre stoppsträckor. Dinostruckarna under jord fordrar cirka 50 meters stoppsträcka. – Det är mycket trafik särskilt på 1 000-metersnivån. Låt oss skapa ett tryggare och mer effektivt samarbete på transportnivåerna, säger Nicklas Johansson dinosförare i Malmberget.

Mellan tappar och tömningsläge på 1 000- och 1 250-metersnivåerna i malmbergsgruvan kör truckar som lastar 90 ton på flaket, Trucken har en totalvikt på 160 ton, och behöver omkring 50 meter för att få stopp. Dinosförarna på det här eftermiddags-skiftet är överens om att det behövs en större respekt för de tunga fordonen bland övriga trafikanter.

– I korsningar finns speglar men jag känner mig sällan säker på att de tittar eller ser mig i spegeln. De sticker fram näsan istället och det är farligt, säger Nicklas.

Stoppsträckan för dinostruckarna är cirka 50 meter. Foto: G. Rúnar Gudmundsson

Nicklas Johans-son, dinos-förare under jord i Malmberget.

Felparkerade fordon, långsamtgå-ende fordon som inte går åt sidan och förare som inte visar hänsyn stör produktionen.

– Vi vill ha bättre flyt i trafiken. Allt för ofta får vi ställa oss på bromsen för att undvika en olycka. Vi klarar oss om det smäller men riskerna är stora för dem i de mindre fordonen, konstaterar Nicklas Johansson.

– Ja så länge hjulen rullar är det produktion. Varje gång hjulen stannar är det ingen produktion, säger Tomas Olofsson, skutborrare.

– Trafiksituationen gör inte att det är roligt att kanske hämta ett extra lass, säger Nicklas Johansson.

De är överens om att en tryggare trafiksituation återspeglas på produk-tionen. Dinosförarna skulle gärna se att fler samåkte för att minska antalet fordon på produktionsnivåerna.

MARITHA MOSSBERG

Låt oss skapa ett tryggare och mer effektivt samarbete på transport-nivåerna



ETT FÖREDÖME INOM HÅLLBAR UTVECKLINGKIRUNA. Malin Brännvall lever vid sidan av arbetet ett riktigt hundliv. På meritlistan finns bland annat ett EM-silver och en handfull SM-medaljer från draghundstävlingar. Numera är tävlingsskidorna ersatta med turskidor men hundintresset lever kvar.

redovisningen. Mycket av det arbetet handlar om att tolka de internationella

ramverken och vår ägare statens riktlinjer. Vi jobbar också med

att implementera uppfö-randekoden på LKAB, som handlar om att skapa ett bra klimat genom öppna diskussioner för att ta sig an de svåra frågorna.

4 Hur arbetar din avdelning med besparingar?

– Hållbarhet handlar bland an-nat om att bedriva en resurseffektiv verksamhet. Om man tror att hållbar-het kostar – då är man fel ute. Vad gäller vår avdelning gör vi mer arbete själva och minskar antalet konsult-timmar. Det handlar om att prioritera extra noggrant.

5 Vad betyder ENA för dig? – Det första jag tänker på är uppfö-randekoden. Det är LKAB:s värderingar förtydligade ytterligare ett steg, LKAB:s ”sunda förnuft”. ENA för mig betyder också att alla har ett ansvar att bidra till företagets utveckling.

JOSEFINE EJEMALM

LKAB är en attraktiv arbets-

givare och jag gillar snö och

vinter

1 Du är utbildad jägmästare. Hur kommer det sig att du började arbeta på LKAB? – Skogen är lite mossig. Skämt åsido är LKAB en attraktiv arbetsgivare och jag gillar snö och vinter. Därför hamnade jag här.

2 Du arbetar med håll-bar utveckling på LKAB. Vad innebär det? – Jag får ofta den frågan men för mig är det solklart. Det handlar om ett långsiktigt och ansvarsfullt nyttjande av resur-serna vilket betyder att man bedriver ett bra arbete när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, anti-korruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald. Många tänker bara på miljöaspekten men det handlar om så mycket mer. Vi ska vara ett föredöme inom de här områdena och det ska vara vår ledstjärna. Ett hållbart företag är ett företag som tjänar pengar på att göra nytta för samhället. Ett hållbart företag agerar schyst.

3 Vilka är dina arbetsuppgifter?– Just nu jobbar vi med förbere-delserna inför års- och hållbarhets-

MALIN BRÄNNVALL BYTTE SKOGEN MOT GRUVINDUSTRIN

Namn: Malin Brännvall.

Yrke: Sektions-chef hållbar utveckling.

Utbildning: Jägmästare Sveriges Lant-bruksuniversitet.

Familj: Maken Niklas, Arvin tre år och familjens två vorsthrar.

Fritidsintres-sen: Familjen, friluftsliv, träning, hun-darna och Rädda Barnen.

Bästa egen-skap: Envis och ger sällan upp.

ENGAGERAD

VECKOBLADET # NR 7 2014 17



Finolivin bliren utmaningför LKAB

LKAB. LKAB:s leverantör kan inte längre förse LKAB med grovolivin enligt tidigare stor-lek, 10-70 millimeter. Bolaget tvingas därför övergå till finolivin med storlek 0-3 millimeter. En hantering som innebär nya utmaningar.

LKAB köper årligen in cirka 400 000 ton olivin som används som tillsats vid pelletstillverk-ningen. Olivinet levereras i returvagnar på järnväg från Narvik till produktionsorterna i Kiruna, Svappavaara och Malmberget. Nu kan leverantö-ren inte längre leverera olivin av den storlek LKAB efterfrå-gar. Förekomsten av grovolivin har minskat i leverantörens dagbrott vilket gör att LKAB tvingas övergå till finolivin, 0-3 millimeter. För att klara fram-tida hantering har avdelning Produktion planering inom mi-ning startat projektet Logistik finolivin. Projektet arbetar på två fronter, med akuta åtgärder och långsiktiga åtgärder, på samtliga produktionsorter.

– Finolivinet kan liknas vid fin sand. Sanden suger åt sig

vatten, fryser, kan damma och bli kladdigt. Utmaningen är att kunna hantera finolivin året runt utan att försämra den yttre miljön och störa pel-letsproduktionen. Den största utmaningen är hanteringen vintertid i och med att finoli-vinet hanteras i utomhuslager, säger Björn Åström, projekt-chef för transport och logistik.

Idag kan infrakten för tillsats-medel, bergfickan, i Malmber-get inte hantera finmaterial. Det stockar sig vilket leder till totalstopp. För att klara de åta-ganden Malmberget har måste bergfickan byggas om.

– Vi tittar på tre alternativ och samarbetar med såväl produktion och logistik som forskning och utveckling för att hitta den bästa, mest kostnads-effektiva lösningen, säger Rikard Månström, projektledare på ÅF.

Hanteringen av finolivin kom-mer att vara en dyr process in-ledningsvis. Olivinet måste frä-sas lös ur högarna och nivåerna i mottagningsfickorna måste hållas låga under vintern.

– För att projektet ska hinna ta fram en lösning med accep-tabla driftskostnader måste vi köpa oss tid.

Mottagningsfickor byggs om. Linjeverksamheten köper in nödvändig utrustning och tar fram rutiner för hanteringen. En stor vinst för projektet och Malmberget är om allt grovoli-vin som finns idag kan sparas och skickas till Malmberget. Det skulle ge oss stor fördel då vi hinner studera alternativen och kan skjuta en nödvändig ombyggnation av bergsfickan i Malmberget framåt, säger Björn Åström.

JOHANNA FOGMAN

Nu blir det finolivin för hela slanten. På bilden: Finolivin i förgrunden grov-olivin i bakgrunden. Foto: Rikard Månström

Rikard Månström och Björn Åström har som mål att LKAB ska kunna hantera finolivin i logistiken. Foto: Johanna Fogman

Kollektiv ringlinje i VitåforsTidtabell gäller från 17 novem-ber 2014.

Vakten insidan 05.40 och 07.40 mot manskaps-huset, pel-letsverken och forskningscenter FC.

För förmiddags-möten klockan 09.00 och 11.00 från CK-labb, pelletsverken mot Frejahuset.

För utförlig tid-tabell se Arena under busstid-tabell.

MALMBERGET. Nu erbjuds alla anställda busstransporter mellan olika anlägg-ningar på Vitåfors industriområde. Sedan slutet av oktober körs en buss-linje med olika stopp på området. Ett kollektivt åkande för att gynna miljö och fordon.

– Vi anpassar busstidtabellen efter de behov som finns och som det kommer önskemål om, säger Mats Jonasson, produktionschef för transporten i Malmberget.

Tidtabellen har rättat sig efter skift-tider och förmodade klockslag för mö-ten i de olika anläggningarna. Hittills har det inte varit någon rusning till den blå bussen men verksamheten är ny. Genom att försöka tillgodose olika önskemål finns stora förhoppningar på att fler väljer en varmkörd buss istället för en nedisad bil för att åka ett par kilometer.

– Industriområdet är trafikerat med tung trafik och därför vill vi inte ha gående på området. Vår tanke är också att utveckla ett kollektivt åkande även under jord för att minska på trafiken där, säger Mats Jonasson.

MARITHA MOSSBERG

– Kollektivt åkande gynnar miljön, säger Mats Jonasson.

Nu startar en busslinje på industriområdet i Vitåfors. Lars Silverplatz är den som kör bussturerna. Foto: Maritha Mossberg



Minskad finesgenerering – bättre kvalitet på kulan

Vi måste fortsätta ha drivet att bibehålla kvaliteten

Anette Rönnebro. Foto: Åsa Haapasaari

LKAB. Anette Rönnebro, forsk-ningsingenjör på LKAB, leder ett tvåårigt utvecklingsprojekt för att titta på hur finesgenere-ringen på norra omloppet ska kunna minskas. – Vi tittar väldigt brett och medarbetare från processidan, logistik och forskningens olika delar är bitvis med i projektet, säger Anette Rönnebro.

Att göra en hållbar pelletskula som inte nöts sönder på sin färd till kunden är en utma-ning.

– Såklart kan vi göra jätte-stark pellets, men det ger nack-delar i ståltillverkningsproces-sen, säger Anette Rönnebro.

Lösningen är istället att för-bättra kvaliteten på ett annat sätt eller hantera produkten mer varsamt. En del av pro-jektet går ut på att undersöka transportkedjan. Provtagning på transportbandet efter pel-letsverk och på bandet under SILA i Narvik har genomförts.

– Det har vi gjort för att se hur trycket inuti silos och fallet ner i silon påverkar pelletsen. En del av provtagningen kommer att vara analyserade i mitten av november. Om ut-redningarna visar på att vår pellets inte klarar av höga fall behöver vi se över hur vi transpor-terar dem, säger Anette Rönnebro.

Vad den största orsaken till fines- genereringen är har inte fastställts,

men undersökningar visar att det finns årstidsvariationer. Detta ger ytterligare ledtrådar och nu undersöks om jonhal-ten i processvattnet påverkar mängden fines.

– Vi tittar i labbskala på hur vattnet kan påverka. Om det vi-sar sig ha en effekt på produk-ten skulle det kunna innebära att vi i framtiden kan styra på ett annat sätt över processvatt-net, säger Anette Rönnebro.

Parallellt med denna utred-ning pågår mikroskopanalys av pelletsens inre struktur.

– Arbetet startades i maj och kommer att fortgå löpande för att vi ska få en bättre bild av hur pelletsens inre ser ut nu för tiden, säger Anette Rönnebro.

Nya utvärderings- och testme-toder kommer också att tas fram, bland annat för att ta sönder pelletsen och undersöka dess förmåga att klara av stötar.

– LKAB:s pellets värderas väl-digt högt och vi måste fortsätta utvecklas och öka vår kunskap för att våra konkurrenter inte ska komma ikapp. Vi måste fortsätta ha drivet att bibehålla kvaliteten även när vi ska öka produktionen, säger Anette Rönnebro.

KAJSA LINDMARK

Modell visar kostnader för kvalitetsbrister

LKAB. Kostnaderna för LKAB:s kvali-tetsbrister ska tydliggöras. En upp-daterad modell som visar var brister finns och vad det kostar företaget har därför tagits fram. Kostnaderna redo-visas på Arena varje månad.

En kvalitetsbristkostnad kan definieras som en kostnad som inte skulle uppstå om vi drev vår verksamhet optimalt. Exempel på kvalitetsbrister inom LKAB som orsakar intäktsbortfall eller direkta kostnader är haverier och an-dra driftstörningar, spill och sekunda, reklamationer eller förseningar.

– Det finns en stark koppling till kundens förtroende, säger Fredrik Larsson, strategisk controller på LKAB och ansvarig för uppföljningen enligt den nya modellen.

Målsättningen med modellen är att öka kostnads- och kvalitetsmedveten-heten inom LKAB.

– Modellen hjälper oss att få upp ögonen för vad det är som skapar värde och därigenom kunna se för-bättringspotentialen, säger Fredrik Larsson.

LKAB:s koncernledning följer må-nadsvis de totala kvalitetsbristkostna-derna. Nästa steg är att integrera dessa i uppföljningsprocessen inom verk-samheten. Det innebär att kostnaderna fördelas på rätt ansvarsnivå och att

ägarskap fördelas på avdelnings- och sektionsnivå.

Finesgenerering är en av komponen-terna i modellen. Läs mer om projektet Finesgenerering på sidan 21.

Det pågår ett omfattande arbete för att stabilisera produktionen och minska störningarna. Följ gärna ut-vecklingen av detta på Arena.

KAJSA LINDMARK

Det finns en stark koppling till kundens förtroende

Pengar finns att tjäna på minskade kvalitetsbrister. Foto: Fredric Alm


Tack!Tack för blommor, presenter och kramar i samband med min pensionering.Tobbe Andersson, kontorslagret, Kiruna

Bättre sent än aldrig! Nu har jag lämnat in kepsen efter 30 år i firman. För att bli friherrinna. Vill tacka alla som jag har haft att göra med under årens lopp. Speciellt till förarna på 1250 nivån. Många högljudda, roliga och allvarliga diskussioner som har avhandlats där. Vill tacka alla för den oför-glömliga ”Glitter och glamour”-festen, samt för presenter, pengar och blommor samt för tavlan. Kramar till er alla.Barbro Lundmark

Tack för blommor och presenter vid min pensionering från LKAB. Nu är jag fritids-forskare! Ett speciellt tack till tokroliga gänget, skiftlag fem avdelning PNL i Kiruna.Sten Lehto

Varmt tack för uppvaktningen i samband med min pensionering.Lena Lövgren

Stort tack till medarbetare, kollegor, arbetsledning och fackliga förtroendevalda. Tack för alla lycka-till-hälsningar och upp-vaktningar nu när jag har ”flyttat hemifrån”. Nu väntar nya utmaningar.Eva Rannebo

Stort tack till alla för uppvaktningen och presenter på min 50-årsdag. Göran Semberg

Tack för all uppvaktning på min 50-årsdag.Richard Widmark

Tack för middagen på Royal, för blommor, presenter och fika vid min avgång..Elof Martimo Det händer i LKAB24/11: HR massrekrytering, ”Speed-dating”.

27-28/11: Minings ledardag under ledning av Markus Petäjäniemi.

Bidra till Sovrat! Maila: [email protected] Ring: 0771-76 00 00.


SOVRATPå nytt jobbAndreas Suup, sektionschef för Kiruna Anrikningsverk 1 och 2, Kiruna.Roger Marjavaara, tillförordnad sektions-chef för underhåll kalla anläggningar, Kiruna.Jan Carsten, sektionschef för Sovrings-verket, Kiruna.Nils Stenberg, sektionschef för produktion infrastruktur media, Kiruna. Det hände på LKAB9/11: LKAB Styrelsemöte. 12/11: 100-Gruppen. 10/11: HR-Dagen. 24/10: LKAB presenterar kvartalsrapport för tredje kvartalet 2014.23/10 LKAB tar över ägarskapet av bygg-naden på Luossavaaras topp i Kiruna.14-15/10: Företagshälsovårdens kickoff i Malmberget, Kiruna och Svappavaara.13-14/10: Inköpsdagar i Kiruna och Malm-berget för LKAB:s leverantörer.13/10: Hållbarhetskriterier införs för leverantörer.

10/10: Försök med tyngre tåg mellan Malmberget och Luleå inleds.9/10: Ett första operativt uppföljningsmö-te mellan LKAB och ”nya” SSAB genomförs.7/10: LKAB:s rekryteringsturné till de nya gruvorna startar i Östersund.

Lediga jobbLediga jobb inom koncernen finns publicerade via följande länk:http://www.lkab.com/sv/Karriar/

FÖR NÄRVARANDE SÖKER LKAB BLAND ANNAT:

Borrare, maskinförare, laddare och krossoperatörer till LKAB:s dagbrottsgruvor, Svappavaarafälten.

Produktionschef till pelletsverken, Malmberget.

Produktionssamordnare till gruvstaben, produktion norra lastning, Kiruna.

Mekaniker till LKAB Mekaniska, Malmfälten.

Produktionsledare till KK2/KK3, Kiruna.

Operatör till LKAB Berg & Betongs betongfabrik, Svappavaara.

För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.

Utkommer 19/12 Manusstopp 10/12

E-post: [email protected] Internet: www.lkab.com Ansvarigutgivare: Frank Hojem Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk

Maritha Mossberg0970 – 766 44073 – 074 36 45

JohannaFogman0980 – 714 75070 – 342 14 75

Kajsa Lindmark0970 – 767 78070 – 363 55 70

Åsa Haapasaari0980 – 714 29070 – 342 14 29

Tina Benson0980 – 710 85070 – 342 10 85

Erika Lindblad0980 – 712 41072 - 524 12 41

Josefine Ejemalm0980 – 649 10070 – 673 49 10

Fredrik Björkenwall0980 – 715 44072 – 526 15 44

Holly Nelson0970- 737 37070- 319 09 37

Anders Lindberg0980-783 55072- 717 83 55

FERIEARBETE FÖR UNGDOMARI ÅLDERN 15 -17ÅR

WWW.LKAB.COM

Har du barn som vill ha feriearbete till sommaren 2015?Ansök nu! Sista ansökningsdag: 15 februari 2015. Blankett hittar du på Arena.

LKAB. En relativt ny stjärna på LKAB:s hälsofrämjande him-mel är yogan. En träningsform för både kropp och knopp.

Trots att yogan har funnits i över 5 000 år dröjde det länge innan träningsformen hittade till Sverige på allvar. De senaste åren har intresset ökat enormt, kanske för att psykisk ohälsa har blivit allt vanligare i vårt samhälle. I stressiga perioder i livet kan yogan vara till god hjälp.

LKAB har avtal med flera motionsanläggningar som har yoga i sitt utbud. På LKAB i Kiruna erbjuds särskilda yoga-pass för anställda. Men vad är yoga och vem är målgruppen?

– För mig handlar det om smidighet och styrka, inte att slå knut på mig själv eller att meditera. Jag har ryggproblem sedan länge, men har aldrig

Alla kan yogavarit så bra i ryggen som nu när jag yogar regelbundet, säger Angelica Smedkvist, guide på besöksverksamheten.

Bättre sömn och lägre stress-nivå är några av effekterna som deltagarna på LKAB:s tisdags-pass i Kiruna berättar om. Under passet går övningarna främst ut på att öka rörligheten i flera led och bli medveten om hur man använder kroppen. Att fokusera på att vara här och nu ingår också, vilket är nog så svårt när hjulen snurrar fort.

– Jag har ett stillasittande jobb och små barn hemma. Yogan verkar vara bra för att komma ner i varv och få lite egen tid. Det här var första gången jag provade, men jag kommer definitivt tillbaka, säger Ingrid Anundi, administratör.

LKAB:s yogapass i Kiruna har pågått i ett år och lockar både

kvinnor och män, unga och äldre samt mer eller mindre träningsvana personer. Alla kan vara med. Yogaläraren Lise Ben-berg poängterar att det alltid finns valmöjligheter i de olika rörelserna under passet. Oav-sett om din kropp är stel som ett kylskåp eller mjuk som ett gummiband blir du utmanad.

– Eftersom du utgår från dig själv i övningarna skulle jag säga att yogan passar alla, avslutar Sören Kuoppala, pro-cessoperatör.

TINA BENSON

Britt-Louise Larsson lunchyogar.

Yoga på LKAB i Kiruna, Angelica Smedkvist och Britt-Louise Larsson. Foto: Tina Benson

Är du intresserad av yoga, kontakta LKAB:s

hälsoutvecklare Jana Bjuhr och Carola Olsson.



GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR

Grafik: Mediagrafik & illustration

3025

20

15

105

0

35

40

4550

5560

PRODUKTIONSKOSTNAD

< 462 > 474462 - 474

ack. sep 462 kr / ton

ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION

Värdena för arbetsmiljö, kvalitet ochproduktion avser moderbolag och

anslutna dotterbolag.

15 733 kr

BERÄKNAD BELÖNINGackumulerat september 2014

Förädlingsverk, tusen ton

Period: 1 jan - 30 sep

KIRUNA

Pelletsverk KK2 2 489 2 424



Anrikningsverk special 446 435

SVAPPAVAARA

Pelletsverk SK 2 348 2 566

MALMBERGET

Pelletsverk BUV bandugnsverk 2 471 2 556

Pelletsverk MK3 2 318 2 594

Anrikningsverk till fines ANR 1 414 989

Totalt förädlade produkter 18 922 18 430

FÄRDIGA PRODUKTER

Pellets 17 063 17 006

Fines (inkl. KMR) 1 860 1 424Norra:Narvik

Södra: Luleå

Totaltlevererat

Leveranser, tusen tonPeriod: 1 jan - 30 sep

2014 2013

2014 2013Råmalm, tusen tonPeriod: 1 jan - 30 sep

2014

Norra:Kiruna

Södra:Malmberget

Dagbrott:Svappavaara

2013

UPPNÅDD PRODUKTKVALITETProduktkvalitet i leveranser.

Period: 1 jan - 30 sepKvalitetsmål: 96 %

Uppnått K-värde:

93,1 %

ARBETSMILJÖ, KONCERNAntal olycksfall med frånvaroi hela LKAB-koncernen.Period: 1 jan - 30 sep

2014 2013

KOMMENTARERPeriod: 8 sept - 21 sept

NORRA, TUSEN TON

Råmalm (inkl. Konsul) - 54,7

Pelletsverk KK2 - 2,4

Pelletsverk KK3 - 2,2

Pelletsverk KK4 0,0

Svappavaara + 1,0

Specialprodukter ,00

SÖDRA, TUSEN TON

Råmalm + 9,6

Fines (MAF + MAC) + 40,9

MPBO BUV - 3,3

MPBO MK3 - 10,7

12 20

8

12 50

6

1 485

1 588

1 485

20 8

00

20 20

8

¹

²

³

4

5

6

13 9

95

5342

1309

9

5404

1933

7

1850

3

4539

Tot. 2013: 59 st

1 588

¹) Fullt framåt, bergbrist.

²) Verkstopp pga. reparation backspill stup grate/kiln.

³) Verkstopp pga. balansering fläktar, reparation kylarräls. 4) UH-stopp.

5) 23TR021 fastkörd.6) Problem tryckluft + blandare,

problem med flintan.

Besparingar genom processoptimering - LKAB · 2017. 6. 3. · Besparingar genom processoptimering Utökat samarbete har lett till effektivitet Sid 08-09 FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB

Documents