Etik och Genteknik239781/...Etik och Genteknik En innehållslig idéanalys av den svenska synen på genteknik Ola Erlandsson pers.nr. 830616-4651 Sammanfattning Ett nytt politikområde

Högskolan i Halmstad ARKIVEX Sektionen för Hälsa och samhälle Statsvetenskap 61-90hp. Uppsats. 15hp

Vårterminen 2009 Handledare: Ulf Petäjä

Etik och Genteknik

En innehållslig idéanalys av den svenska synen på genteknik

Ola Erlandsson pers.nr. 830616-4651

Sammanfattning Ett nytt politikområde håller på att ta form, nämligen genteknik- och bioteknikpolitiken. Hur

vi väljer att reglera detta nya kunskapsområde avslöjar bland annat hur vi ser på individens

rätt kontra samhällets nytta. Bakom vår lagstiftning gällande genteknik ligger således etiska

och moralfilosofiska idéer. Syftet med uppsatsen är att kartlägga i vilken utsträckning den

svenska synen på genteknik, vid tidpunkterna 1984, 2000 och 2008, präglas av utilitaristiska

och/eller libertarianska idéer. Metoden som används för att fullgöra syftet är en innehållslig

idéanalys, där idealtyper konstrueras som analysverktyg. Idealtyperna kommer sedan att

ställas mot det empiriska materialet, som utgörs av tre SOU rapporter från 1984, 2000 och

2008.

Resultaten visar tendenser till att individens rättigheter ses som primära framför samhällets

nytta. Det finns dock, inom varierande aspekter, olika grader av både utilitaristiska och

libertarianska idéer i den svenska synen på genteknik.

Nyckelord: etik, genteknik, innehållslig idéanalys, idealtyper, utilitarism, libertarianism

Innehållsförteckning 1. Inledning ………………….................................................................................1 1.1 Problemområde …………………………………….…………………..…….1 1.2 Syfte ………………………………………………………………………….4 1.3 Frågeställningar ………………………………………………….………….. 4 1.5 Disposition ……………………………………………………….……..........5 2 Presentation av material och metod…….………............................................. 6 2.1 Material, avgränsningar och analysenheter ……….………………………….6 2.2 Metod ……………………………………………………………………….. 7 2.3 Kriterier för klassificering av det empiriska materialet ……………………...10 3. Teoretiskt ramverk…………………………………………………………… 12 3.1 Tidigare forskning …………………………………………………………... 12 3.2 Analysverktyg utifrån två politiska filosofier ………………………..……....13 3.2.1 Utilitarism …………………………………………………...................... 14 3.2.2 Libertarianism ……………………………………………………............16 4. Analys …………………………………………………………………………. 20 4.1 Analys av SOU 1984:88 …………………………………………………..… 20 4.2 Analys av SOU 2000:103……………………………………………………. 25 4.3 Analys av SOU 2008:20 …………………………………………………….. 28 5. Avslutning …………………………………………………………………….. 33 5.1 Slutsatser…………………………………………………………………….. 33 5.1.1 Slutsatser angående 1984 års svenska syn på genteknik………………… 33 5.1.2 Slutsatser angående 2000 års svenska syn på genteknik………………… 34 5.1.3 Slutsatser angående 2008 års svenska syn på genteknik………………… 34 5.2 Jämförelse av 1984, 2000 och 2008 års svenska syn på genteknik.………….35 5.3 Avslutande reflektioner ……………………………………………………... 36 Referenslista ……………………………………………………………………... 37 Figurförteckning Figur 1. Uppsatsens inriktning …………………………………………………… 3 Figur 2. Analysfokus för metod och material ….………………………………… 9 Tabellförteckning Tabell 1. Analysverktyg ……………………….…………………………………..19 Tabell 2.1 Poängsummering SOU 1984:88 ………………………………………. 24 Tabell 2.2 Poängsummering SOU 2000:103 ……………………………………... 28 Tabell 2.3 Poängsummering SOU 2008:20 ………………………………………. 32 Tabell 3.1 Poängsummering individens rätt kontra samhällets nytta …………….. 35 Tabell 3.2 Poängsummering rättsyn ……………………………………………… 35 Tabell 3.3 Poängsummering syn på resursfördelning och äganderätt ……………. 36

1

1. Inledning

Genteknik innebär förändring eller nyskapande av genetiskt material (Nationalencyklopedin

2009). I och med bioteknikkommitténs förslag år 2000, har de första stegen lagts mot en

svensk bioteknik- och genteknikpolitik. Förändringar inom bio- och genteknikpolitiken

innebär bland annat nya lagar för att reglera genteknik, samt nya myndigheter för att hantera

genteknikens etiska implikationer (Samuelsson 2000). Mer riktad politik kommer alltså

bedrivas gentemot ett område som är relativt nytt och vars verkningar är relativt okända.

Genteknik handlar följaktligen lika mycket om etik som teknik.

1. 1 Problemområde

”Genom målinriktad styrning av förlopp som tidigare inte gått att påverka, medför

gentekniken stora potentiella vinster” (Svenska naturskyddsföreningen).

Genteknikens risker och tillämpningar är svåra att bedöma då ”Genteknikens politiska,

sociala, ekonomiska och miljörelaterade följder har vare sig hunnit analyseras eller

diskuteras inom ramen för samhällets demokratiska processer” (Svenska

naturskyddsföreningen).

Citaten ovan från svenska naturskyddsföreningen visar på en svårighet att förutse och ta

ställning till de konsekvenser gentekniken för med sig. Debatten om hur vi ska förhålla

oss till genteknik grundas på etiska och moralfilosofiska idéer. Hur vi ser på genteknikens

roll beror på vilka etiska utgångspunkter vi har. Uppsatsen kommer att undersöka vilken

typ av etik och moralfilosofi som präglar den svenska synen på genteknik.

Ibland uppkommer nya företeelser, såsom genteknik, som vi har lite erfarenhet av. Innan en

lagstiftning kan komma till om företeelsen i fråga, debatteras och utreds frågan utifrån

exempelvis etiska och moraliska aspekter. I dessa debatter lägger vi in värderingar utifrån vår

syn på individen och det goda samhället. De senaste decennierna har den gentekniska och

biotekniska kunskapen utvecklats. Juridiken ger vissa svar vad vi egentligen har rätt att göra

med vår nyvunna teknik, medan mer filosofiska analyser av hur genteknik tillåts användas ger

andra svar. Dessa svar kan avslöja hur vi ser på individens rätt kontra samhällets nytta.

2

Samhället bygger bland annat på lagar. Enligt filosofen John Locke existerar rätt (rättigheter)

och fel även i vårt naturliga tillstånd, innan människan träder in i ett samhälle. Detta betecknar

han som naturrätten, vilket innebär att människan har absoluta okränkbara rättigheter som

existerar oberoende av samhällslagar. Lockes resonemang om naturrätten kan alltså härledas

till tanken att en lags legitimitet inte är beroende av en fysisk lagstiftning. Innan juridiken

uppkommer finns legitima naturliga lagar om rätt och fel, menar Locke (Nordin 2006, s. 82-

85). Filosofen Jeremy Bentham vänder sig dock mot tanken om att det finns en naturlig rätt

som existerar utanför lagtexten. Enligt Bentham kan en lags legitimitet och därmed dess

existens härledas till vilken nytta den medför. Denna syn på en lags legitimitet betecknas som

rättspositivism (Carlbom 1991, s. 35-38). Sammanfattat kan man utrycka det som att

naturrätten åsyftar att hos människan inneboende naturliga rättigheter leder till lagar, medan

rättspositivister menar att (samhällsstiftade) lagar leder till rättigheter. Oavsett vilken rättssyn

man beaktar, förhåller sig de båda till filosofiska idéer om rätt och fel. Om man anser att

människan har naturliga rättigheter, eller anser att människan är beroende av lagstiftning för

att få sina rättigheter, spelar roll för hur man anser att genteknik ska tillåtas att användas. Hur

vi ser på individens rättigheter, på samhället och på rätt och fel är det som kommer avgöra hur

vi tillåter gentekniken att användas.

Det har under de drygt tjugo senaste åren producerats ett antal SOU rapporter angående

genteknik. Allteftersom genteknikens och bioteknikens användningsområden ökat, har

utredningarna om det också ökat. Jämte de svenska SOU rapporterna har även den Europeiska

Unionen kommit med direktiv som berör genteknik. Det är relevant att placera in min

undersökning i den politiska policyprocessen. Detta för att sätta in mitt problemområde i ett

vidare sammanhang och få ett större perspektiv på den generella problematiken.

Policyprocessen beskriver den politiska processen i fem steg; initiering, beredning,

beslutsfattande, implementering och utvärdering (Lundquist 1993, s. 35-36). Som visas nedan

i figur 1 kommer min uppsats att fokusera på beredningsstadiet i den svenska

policyprocessen, där statens offentliga utredningar (SOU) befinner sig.

3

Figur 1. Uppsatsens inriktning

Uppsatsens studie riktar sig som figur ett visar, mot beredningsplanet i den svenska

policyprocessen. Detta med motiveringen att det är i beredningsstadiet som moralfilosofiska

diskussioner förs innan beslut fattas om lagstiftning. Figur ett visar på en annan intressant

aspekt av det generella problemområdet. Problemområdet handlar i denna uppsats endast om

den svenska synen på genteknikens etiska aspekter. Det finns dock en parallell påverkan i

form av EU som formellt kom in den svenska politiken från och med 1994 då vi trädde in i

den europeiska gemenskapen. SOU rapporter som kom innan inträdet 1994 har inte på samma

sätt utsatts för påverkan från EU. Bland annat kom EU med ett direktiv om rättsligt skydd för

biotekniska uppfinningar 1998. Detta EU direktiv refereras till i ett par av de senare svenska

SOU rapporterna. Anledningen till att uppmärksamma detta är att den svenska synen på

genteknik därmed möjligtvis kunnat komma att förändras på grund av extern påverkan från

EU. Politiken har därmed blivit mer internationaliserad. En dimension av politikens

internationalisering är beslutsinternationalisering, vilket har två aspekter som är aktuella för

det generella problemområdet. Dels har beslut kommit att fattas hos multilaterala

internationella system/aktörer, där beslutsformerna kan vara överstatliga och bindande för

medlemsstaterna. EU direktivet som nämns ovan är ett exempel på detta. Dels har tidigare

traditionell inrikespolitik närmat sig utrikespolitiken. I detta fall kan synen på etik inom

genteknik ses som en fråga som tidigare behandlats på nationell nivå, men nu sammanlänkas

med andra länders (läs EU:s) syn på frågan (Goldmann et al. 1999, s. 18-19).

Uppsatsens problemområde ämnar dock endast fokusera på den svenska synen på genteknik.

Men det är dock viktigt att beakta andra påverkans kanaler, i detta fall EU, som ligger utanför

den svenska policyprocessen. Dels för att ha en medvetenhet om ett större politiskt

sammanhang, dels för att i vidare forskning kunna analysera orsakerna till en eventuellt

förändrad svensk syn på genetikens etiska aspekter.

Policyprocessen i Sverige:

Initiering – Beredning – Beslutsfattande – Implementering – Utvärdering

EU direktiv som extern påverkan på den svenska policyprocessen

4

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka den svenska synen på genteknikens etiska innebörder

vid tre tidpunkter, 1984, 2000 och 2008, för att se i vilken grad dessa präglas av utilitaristiska

eller libertarianska idéer. Uppsatsen har ett underordnat syfte, att jämföra om den svenska

synen på genteknikens etiska aspekter kommit att ändras ur ett utilitaristisk eller libertarianskt

perspektiv i förhållande till tidspunkterna 1984, 2000 och 2008. Uppsatsens syfte har därmed

inga förklarande ambitioner om att ta reda på orsaken till förekomsten av en viss politisk

filosofi. Uppsatsen syftar endast till att vara klassificerande och komparativ.

1.3 Frågeställningar

För att nå uppsatsens syfte kommer jag att arbeta utifrån fyra frågeställningar. De tre första

frågeställningarna behandlar förekomsten av nämnda politiskfilosofiska tankegångar i

Sveriges syn på genteknik. Den fjärde frågeställningen kommer att behandla den komparativa

delen av syftet.

1. I vilken grad präglas 1984 års svenska syn på genteknikens etiska aspekter av

utilitaristiska eller libertarianska idéer?





4. Har den svenska synen på genteknikens etiska aspekter kommit att skifta ur ett

utilitaristisk eller libertarianskt perspektiv utifrån tidpunkterna 1984, 2000 och 2008?

5

1.5 Disposition

Vidare så följer kapitel två, presentation av material och metod. Där presenteras val av

forskningsdesign och upplägg. Här både redogörs och diskuteras vald metods och materials

styrkor och svagheter i förhållande till uppsatsens syfte. I kapitel tre, teoretiskt ramverk,

presenteras tidigare forskning. Val av teoretiska utgångspunkter samt konstruktion av

idealtyper avslutar kapitlet. I kapitel fyra, analys, appliceras idealbilderna på materialet SOU

1984:88, SOU 2000:103 samt SOU 2008:20. Uppsatsen avslutas med kapitel fem, avslutning,

där presenteras resultatet samt en avslutande reflektioner.

6

2. Presentation av material och metod

Nedan följer en genomgång av det material och den metod som kommer att användas för att

besvara mina frågeställningar, samt vilka avgränsningar uppsatsen håller sig inom. I kapitlet

förs även en diskussion om hur forskningsdesignen spelar in på undersökningens validitet och

reliabilitet.

2.1 Material, avgränsningar och analysenheter

Mitt material delas in i två kategorier, dels material för teorier och dels material för

analysenheter.

Mitt material för teorier består av texter baserade på filosofers och teoretikers idéer, som

representerar utilitarismen och libertarianismen. Min idealtyp gällande utilitarism kommer att

konstrueras utifrån Jeremy Benthams, John Stuart Mills och Peter Singers idéer. Motiveringen

till att använda dessa filosofers idéer är att de två första anses som utilitarismens urfäder,

medan motiveringen till den tredje är att Singer är en nutida, etablerad filosof som står för

utilitaristiska idéer. Min idealtyp gällande libertarianism kommer att konstrueras utifrån

Robert Nozicks och Murray Rothbards idéer. Motiveringen till att använda Robert Nozicks

idéer är att hans bok Anarki, stat och utopi från 1974, ses som ett av de viktigaste verken

inom libertarianismen. Motiveringen till att använda Murray Rothbards idéer är helt enkelt att

han var en erkänd och etablerad libertarinsk politisk teoretiker. Då jag bygger mina idealtyper

finns det ett flertal politiska filosofier att välja mellan. Jag avgränsar mej till att utgå från

utilitarismen och libertarianismen med motiveringen att dessa två filosofier dels är väl

beprövade inom den statsvetenskapliga skolan. Dels har de två filosofierna ett antal

gemensamma aspekter som jag anser är centrala för en analys av idéer gällande genteknik.

Mitt material för analysenheter är följande:

• Genetisk integritet, (SOU 1984:88).

• Att spränga gränser. Bioteknikens möjligheter och risker, (SOU 2000:103).

• Patentskydd för biotekniska uppfinningar, (SOU 2008:20).

7

Avgränsningen till SOU rapporter för att undersöka den svenska synen på genteknik är

relevant. En SOU är inte en officiell ståndpunkt hos den svenska verkställande makten eller

hos den lagstiftande församlingen. Däremot är en SOU ett betänkande/rapport från en

kommission utsedd av regeringen, som ofta ligger till grund för propositioner och lagstiftning

(Regeringen 2008). Det hade varit mer exakt att undersöka den svenska lagstiftningen för att

få den svenska synen på genteknik, men då syftet är att undersöka den svenska synen på

genteknikens etiska innebörder får jag ut mer av att avgränsa mej till SOU rapporter.

Dessutom finns det uppenbarligen ett behov av att utreda och uppdatera ståndpunkten

gällande genteknik då det kom en SOU rapport så sent som 2008.

Mitt urval av analysenheter, SOU rapporterna 1984:88, 2000:103 och 2008:20, är startegiskt

och motiveringen till dem är som följer. SOU 1984:88 väljs eftersom det är den första SOU

rapporten som presenterades på genetik/genteknikområdet, således representerar SOU

1984:88 den ursprungliga svenska synen på området. Den är alltså den första kronologiskt

tillgängliga analysenheten. SOU 2000:103 väljs dels därför att den representerar en svensk

syn på genteknik som är relativt ny, dels är den intressant därför att den lades fram innan

Sverige implementerade ett EU direktiv gällande genteknik. SOU 2008:20 är den senaste

SOU rapporten. Den väljs dels därför att den representerar den senaste svenska synen på

genteknik och därmed är den mest aktualiserade analysenheten. Dels därför att den delvis är

en utvärdering utav effekterna av implementeringen av EU direktivet om genteknik.

2.2 Metod

Eftersom uppsatsen har som syfte att undersöka den svenska synen på genteknikens etiska

innebörder åren 1984, 2000 och 2008, samt jämföra dessa syner vid de tre tidpunkterna, är

frågeställningarna idécentrerade. Det är filosofiska idéer och argument gällande idén om

genteknik i sig som undersöks. Mitt material kommer därför att utsättas för en innehållslig

idéanalys (Beckman 2007, s. 17-18).

Här är det viktigt att göra en förtydligande. Som nämndes i syftet har min uppsats inga

förklarande ambitioner. Jag ämnar alltså inte att göra en diakronisk analys, vilket hade

inneburit att förklara den eventuella förändringsprocessen mellan 1984, 2000 och 2008.

8

Istället kommer min analys att vara synkronisk, vilket innebär att jag ser analysenheterna som

isolerade från kringliggande förklaringsfaktorer, förändringsprocesser och tidsförlopp. En

synkron analys lyfter alltså ut analysenheterna från omkringliggande (tids) händelser. För att

illustrera med ett exempel, kan man tänka sig att synen på rätt och fel konstant förändras över

en tänkt tidslinje. En synkron analys väljer då ut ett par bestämda punkter på denna tidslinje

och analyserar just dessa tidspunkter, utan att ta hänsyn till vad som händer däremellan. Mitt

underordnade syfte är som nämnts att göra en komparation mellan analysenheterna. En

komparation innebär att jämföra analysenheter för att visa på eventuelle likheter och

skillnader. Inte heller här är syftet att visa på en förändringsprocess eller förändringsfaktorer

som ligger mellan analysenheterna, utan endast att konstatera eventuella skillnader och

likheter hos analysenheterna vid tre bestämda tidspunkter (Hay 2002, s. 145-149).

Motiveringen till att göra en innehållslig idéanalys är att denna analysmetod är ämnad till att

mäta förekomsten av en viss idé i ett bestämt material, vilket motsvarar uppsatsen syfte. I

detta fall kommer min idéanalys att mäta förekomsten av utilitaristiska och libertarianska

tankegångar i ett bestämt material. Den innehållsliga idéanalysens avsikt har traditionellt varit

att kritisera och pröva olika arguments hållbarhet och bärkraft. Denna avgränsning är dock

snäv och oriktig då den inte explicit tillåter idéanalysen att ha klassificerande syften.

Idéanalysen kan ha som syfte att både ta normativ ställning, förklara eller som i detta fall

beskriva och klassificera innehållet i ett material. Analysverktyget som används kommer

därmed att konstrueras utifrån en innehållslig idéanalys (Beckman 2007, s. 12-14).

Min operationalisering av utilitaristiska och libertarianska idéer kommer att ske genom

idealtyper. Genom att konstruera idealtyper kommer jag att operationalisera de politiska

filosofierna utilitarism och libertarianism. Genom en konstruktion av idealtyper kommer jag

att få fram en renodling av olika politiska tänkares idéer som representerar ovanstående

politiska filosofier (Beckman 2007, s. 25-19). Syftet med idealtyper är att lyfta fram vissa

karaktärsdrag hos det fenomen man vill operationalisera. Idealtyper är inte synonymt med

explicita åsikter från en viss politisk filosofi. Idealtyperna finns inte i verkligheten. ”De utgör

en renodling av vissa bestämda element av verkligheten; en förenklad beskrivning som dock

inte är en förfalskning” (Esaiasson et al. 2007, s. 158).

Det finns en aspekt som är värd att nämna angående idealtypernas förhållande till varandra.

Inom den statsvetenskapliga skolan kan idealtyper inta ett polärt förhållande till varandra. I

9

Genteknik inom

juridiken

Genteknik i

praktiken

Filosofiska idéer om genteknik

detta fall ”[…] utgör de två idealtyperna extrempunkterna på en tänkt linje” (Esaiasson et al.

2007, s. 160). Här ses utilitarism och libertarianism nödvändigtvis inte som absolut polära,

men det är rättvist att benämna de två filosofierna som två motstående extrempunkter.

Eftersom mitt syfte är att se vilken eller vilka politiskfilosofiska idéer som präglar synen på

genteknik är en användning av en graderad skala lämplig vid bedömningen av

analysenheterna. Motiveringen till detta är att en syn på genteknik i ett bestämt material kan

präglas av flera filosofiska idéer, om än att en av dem är mer dominerande och mer gällande.

Därför är det mer relevant att klassificera ett materials filosofiska syn på genteknik utifrån en

graderad skala (Esaiasson et al. 2007, s. 160). Se vidare kapitel 2.3 för en detaljerad

beskrivning av hur klassificeringen går till.

Figur 2. Analysfokus för metod och material

Figur två visar på att det finns ett förhållande mellan filosofiska idéer om genteknik,

lagstiftning om genteknik, samt genteknik i praktiken. Figur två har även pedagogiska syften

för att visa var i detta sammanhang mitt analysverktyg (idealtyper) mäter mina analysenheter

(SOU x3). Min analys och mina analysenheter befinner sig i gränslandet mellan filosofiska

idéer och juridiken, då SOU rapporter ofta ligger till grund för propositioner och framtida

lagstiftning.

SOU x3

Idealtyper mäter

10

2.3 Kriterier för klassificering av det empiriska materialet

En operationalisering av ett begrepp - en operationell definition - anger […] vilka […]

kriterier som skall vara uppfyllda när forskaren tar ställning till huruvida ett empiriskt

fenomen faller in under begreppet.

(Bjereld, Demker & Hinnfors 2002, s. 107-108)

Då jag väljer att använda en graderad skala vid bedömningen av analysenheterna, ökar

uppsatsens reliabilitet, eftersom en graderad skala gör det enklare att mäta mer precist. Hade

jag valt att endast klassificera analysenheterna som utilitaristiska eller libertarianska hade jag

inte kunnat visa på finare nyanser i analysenheterna. Genom att således numeriskt gradera hur

analysenheterna ställer sig till utilitarism och libertarianism, gör jag det lättare för

analysenheterna att passa in i analysverktyget. Därmed blir analysverktyget mer precist och

jag lyckas mäta finare nyanser, som annars riskerat bli förbisedda. Även uppsatsens validitet

uppfylls på ett bra sätt då jag väljer den bästa metoden med tanke på uppsatsens syfte. En

innehållslig idéanalys ämnar fånga in olika idéer i ett visst material, vilket motsvarar

uppsatsens syfte. Validitetskriteriet på att man ska använda en metod som gör det möjligt att

mäta det man syftar till att mäta, stärks därmed ytterligare.

Min idéanalys kommer att utgå från den hermeneutiska traditionen i bemärkelsen att min

analys i stor utsträckning inriktar sig mot tolkning. Då mina idealtyper ställs mot det

empiriska materialet är det min analys och mina tolkningar som kommer att avgöra analysens

utfall (Bergström & Boréus 2005, s. 174). Dock får mina tolkningar och klassificeringar av

analysenheternas innehåll inte ske godtyckligt. Min klassificering hur analysenheterna ställer

sig i förhållande till idealtypernas aspekter, kommer att graderas utifrån en numerisk skala

från noll till tre. För att ge exempel på hur poängtilldelningen kommer att gå till i analysen

kommer jag här att illustrera med ett exempel, nämligen rättssyn. I mina idealtyper gällande

utilitarism och libertarianism finns i båda två aspekten rättsyn medtagen. Utilitarismen har en

positivistisk rättsyn medan libertarianismen har en naturrättslig rättssyn. Om en analysenhet

mycket starkt uttrycker en rättspositivistisk syn, antas värdet tre hos den utilitaristiska

idealtypens aspekt gällande rättsyn. Om en analysenhet uttrycker en tydlig rättspositivistisk

syn antas värdet två hos den utilitaristiska idealtypens aspekt gällande rättsyn. Om en

analysenhet uttrycker en svag rättspositivistisk syn antas värdet ett hos den utilitaristiska

idealtypens aspekt gällande rättsyn. Skulle en analysenhet inte på något sätt uttrycka en

11

rättspositivistisk syn anats värdet noll hos den utilitaristiska idealtypens aspekt gällande

rättsyn. Dock kan en analysenhet inom en och samma aspekt ge utslag för både utilitaristiska

och libertarianska idéer. Då delas poäng ut för båda dessa syner.

Poängkriterier

0 poäng: analysenheten uttalar inget alls

1 poäng: analysenheten gör ett svagt uttalande

2 poäng: analysenheten gör ett tydligt uttalande

3 poäng: analysenheten gör ett mycket starkt uttalande

Det är helheten i analysmaterialets texter som ska fångas. En isolerad mening eller ett visst

stycke måste sättas i sammanhang med hela texten. Det är alltså inte summan av delarna som

jag är ute efter. Istället vill jag relatera delarna till helheten. Även om poängplaceringar

tilldelas vissa aspekter eller delar av texten, så sker tilldelningen av poäng utifrån en förståelse

utav texten i sin helhet.

12

3. Teoretiskt ramverk

I detta kapitel introduceras de politiska filosofierna utilitarism och libertarianism. Vidare

konstrueras deras respektive idealtyper, och analysverktyget redovisas avslutningsvis.

Kapitlet inleds med en redogörelse för tidigare forskning inom problemområdet.

3.1 Tidigare forskning

Vetenskap syftar även till att forskning relaterar till annan forskning, med ändamålet att

ackumulera kunskap inom det aktuella problemområdet. Kumulativ forskning är viktigt

därför det innebär att enskilda forskningsresultat tillsammans bidrar till en större och mer

samfälld kunskap (Bjereld, Demker & Hinnfors 2002, s. 24).

Först presenteras sekulära perspektiv på människan och gentekniken, skrivet av Birgitta

Forsman, vetenskapsteoretiker och docent i forskningsetik vid Lunds universitet. Forsman

skriver att i och med gentekniken så har debatten om olika människosyner aktualiserats och

intensifierats. Forsman skriver att de två huvudsynerna på vad det innebär att vara människa

är motståndare till varandra. Dessa mot varandra stående människosyner grundar sig på olika

antaganden om människan. Den metafysiska grupperingen hävdar att människan är mer än det

vi kan uppleva med våra sinnen, alltså mer än det som vi empiriskt kan visa på. Den andra

grupperingen är den som hävdar att människan är det som vi empiriskt kan visa på, de lägger

inte så stor relevans på det som ej går att visa på. Gentekniken gör att vi får mer information

om hur människan fungerar biologiskt. Det finns forskare som anser att det finns gener som

styr ambition såväl som intelligens. Den metafysiska grupperingen ser detta som en fara för

hur vi ser på människan. De menar att vi i och med vår allt mer avancerade teknik riskerar att

reducera vår människosyn till att se på människan som endast biologiska processer (Andrén &

Görman 2004, s. 17-23).

Det problem som Forsman pekar ut är något som min undersökning relaterar till. Då jag

undersöker den svenska synen på genteknik ämnar jag att i någon mån kunna visa på hur

människosynen ser ut i förhållande till gentekniken.

13

Ludvig Beckman, statsvetare vid Uppsala universitet, skriver i en artikel om rätten till

genetisk integritet, utifrån John Lockes perspektiv. Om vi har absolut äganderätt till vår

genetiska egendom, det vill säga till resultaten av de prover och analyser som kan tas ur vår

kropp och ge oss genetisk information, kan detta hindra metoder för att skapa social rättvisa.

Om man kan kartlägga genetiska defekter kan man även kompensera för dessa, men om man

inte tillåts kartlägga genetiska nackdelar blir det svårt att kompensera orättvisorna de innebär.

Lockes princip om självägarskap innebär att vi har rätt till vår egen kropp. Rätten till genetisk

integritet får därmed stöd av Lockes princip om självägarskap. Således anser även Locke att

ägarskap till objekt uppstår när vi beblandar vår arbetsinsats med ett objekt. Häri ligger dock

en viss konflikt. Om en forskare tar ett blodprov blandar han sin arbetskraft med ett objekt.

Innebär detta då att han äger det som går att utvinna av provet? Lockes resonemang om att

ägarskap uppstår då man beblandar sin arbetsinsats med ett objekt stöder det påståendet. Men

enligt Locke så är växterna som en tjänare plockat från min gård fortfarande min egendom.

Principen om självägarskap gäller alltså fortfarande eftersom det är av min egendom,

vinningen gjorts, enligt Locke. Utifrån Lockes resonemang, så får tanken om genetisk

integritet stöd. Även om en kartläggning av generna, med syfte att kompensera för genetiska

nackdelar kunnat skapa större rättvisa, hade det varit fel att tvinga någon att gå med på en

genetisk undersökning, eftersom det strider mot den genetiska integriteten (Beckman 2004, s.

1-10).

Beckmans resonemang om ägarskap och integritet, gällande vinningar som görs utifrån våra

kroppar har relevans för min uppsats. Detta då jag vidare vill undersöka hur den svenska

synen på genteknik ställer sig till hur man ser på ägandet till den egna kroppen, och de nyttor

den kan producera.

3.2 Analysverktyg utifrån två politiska filosofier

Nedan presenteras utilitarismens och libertarianismens idealtyper. Respektive idealtyp

kommer att innehålla tre gemensamma aspekter nämligen: 1) Individens rätt kontra

samhällets nytta. Här åsyftas hur man ser på människans rätt som individ, hur man ser på

samhällets nytta, och relationen mellan mål och medel. 2) Rättssyn, vilket åsyftar ursprunget

och legitimiteten hos rättigheter och handlingar. 3) Syn på resursfördelning och äganderätt.

14

Detta åsyftar äganderättens legitimitet och det legitima i resursfördelning. Även vad som är

legitimt att göra med sin äganderätt åsyftas.

3.2.1 Utilitarism

Individens rätt kontra samhällets nytta

Utilitarismen förespråkar en blandning av altruism och egoism. Utilitarismens främsta dygd är

att maximera den allmänna lyckan, det vill säga största möjliga lycka till största möjliga antal.

Därmed inte sagt att individen hela tiden ska avväga andras intressen då han eller hon fattar

beslut. Men vid de tillfällen då en individ får makten att fatta ett beslut som möjliggör en

lycka i stor skala och som gynnar många andra, bör individen överväga den allmänna nyttan.

Individen behöver annars endast handla utifrån de premisser som gör honom eller henne

lycklig, dock med förbehållet att dessa handlingar inte minskar andras lycka (Mill 2003, s. 26-

30). Desto mer individen vistas i samhällstillståndet, alltså vartefter historien går framåt, desto

mer kommer individen att sammanlänka sitt intresse med samhällets allmänna intressen (Mill

2003, s. 46). Utilitarismen kommer så småningom fram till frågan om förhållandet mellan

mål och medel. Eftersom dess mål är att maximera lyckan för så många som möjligt, är det

viktigt för utilitarismen att fastslå vilka medel som är legitima i denna strävan. Här framgår

tre kriterier. För det fösta måste det avsedda målet vara gott. Gott i bemärkelsen den totala

aggregerade lyckan ökar. För det andra måste medlen som används för det avsedda målet vara

goda. Goda i bemärkelsen att medlen inte medför mer negativa konsekvenser än positiva, det

vill säga att ändamålets nytta minus medlens olust ska inta ett positivt värde. För det tredje att

”det finns mera av gott, eller mindre av ondo, vilketdera råkar vara fallet, än i varje annat

medel som kunde ha valts istället” (Carlbom 1991, s. 69). Även om utilitarismen inte ser

individen som ett direkt medel, så kan ändamålen gå före medlen utifrån kriteriet att lyckan

minus olusten ska resultera i en positiv summa nytta. Det går dock inte, och är heller inte

önskvärt, att tvinga individer att vara medel för ett allmänt nyttoändamål. Men om

konsekvenserna av en handling blir positiva i form av ett överskott av nytta, så är handlingen

etiskt försvarbar även om individer har fungerat som medel för nyttan. Detta blir

utilitarismens konsekvenser eftersom bedömningen utav en handlings moraliska status primärt

görs efter handlingen (Carlbom 1991, s. 68-77).

15

Rättssyn

Utilitarismen tar avstånd från deontologi. Deontologi innebär att man värderar en handling

utifrån dess inneboende värde. Deontologisk etik menar att handlingen har ett naturligt

inneboende etiskt värde i sig. Utilitarismen godtar dock inte att handlingar endast kan bedöms

som bra eller dåliga utifrån handlingens avsikt. Inte heller anses att det finns av naturen givna

etiska principer som kan användas som måttstock för att se om en handling är rätt eller fel.

Utilitarismen anser att avgörandet om en handling är god eller ej måste grundas på

handlingens följder. Utilitarismen gör en viktig distinktion mellan avsedda och faktiska

konsekvenser av en handling. En avsedd konsekvens av en handling räcker inte för att

bedöma handlingen som bra eller dålig. Goda intentioner som ger dåliga följder kan alltså inte

etiskt rättfärdiga en handling. Istället ser utilitarismen en handlings faktiska följder som det

som avgör om handlingen är etiskt bra eller ej. Utilitarismen medger ändå att en handlings

intentioner kan vara etiskt relevanta, men intentioner är dock sekundära och får inte bedömas

före handlingens faktiska konsekvenser. Dock bör man enligt utilitarismen söka göra

nyttokalkyler på olika handlingsmöjligheter, för att se vilken handling som har chans att

producera mest nytta. Men ändock kan en handling bedömas som dålig trots att man följt det

mest potentiellt nyttiga handlingsalternativet, om dess faktiska konsekvenser blir dåliga

(Carlbom 1991, s. 23-25). Vad som anses som gott eller ont kan alltså avgöras först efter en

handling. Således vänder sig även utilitarismen mot naturliga rättigheter och den så kallade

naturrätten. Rättigheter (och skyldigheter) uppstår och får sin legitimitet genom stiftandet av

samhällslagar. Eftersom det viktigaste hos utilitarismen är att maximera lyckan måste

samhället skapa lagar som i sin tur ger människor rättigheter. Att maximera nyttan ses alltså

även som att genom lagar skydda sina medborgare från orätt och lidande. En lags legitimitet

och existensberättigande står alltså i förhållande till vilken nytta den gör. Det är också de

stipulerade samhällslagarna som skapar lagöverträdelser. För om det inte finns någon

stipulerad lag finns det heller ingen lag att bryta mot menar utilitarismen, utan lagar finns det

således heller ingen orättvisa. Rättigheter ses alltså som sociala fenomen som via samhällets

lagstiftning måste tillskrivas individen. Utilitarismen förnekar att medfödda, absoluta eller

naturliga rättigheter skulle existera, än mindra vara legitima. Utilitarismen intar alltså en

positivistisk syn på rättigheter, så kallad rättspositivism, vilket innebär att lagar skapar

rättigheter, inte tvärtom (Carlbom 1991, s. 35-38).

16

Syn på resursfördelning och äganderätt

Utilitarister menar att resursfördelning och äganderätt måste ses utifrån dess konsekvenser för

maximeringen av nytta. Om man har två individer, varav den ena har tusen enheter X medan

den andra har tio enheter X, skulle det vara mer rättvist att ta en (1) enhet av den person som

från början hade tusen enheter. Detta motiveras genom att en person med tusen enheter känner

av förlusten av en enhet mindre, än personen med tio enheter hade känt av förlusten av en

enhet. Detta eftersom nytta kan ses som överskottet då man dragit av lidandet från en

producerad lycka. Man orsakar alltså mindre lidande (därmed mer nytta) av att ta ifrån den

som har mer. Således ser inte utilitarismen resurser eller äganderätt som absoluta värden.

Resurser eller äganderättens värde står i förhållande till vilken nytta de kan bidra med (Singer

2003, s. 47-52).

Sammanfattning av ovanstående aspekter

Individens rätt kontra samhällets nytta: Nyttoförhållande, i bemärkelsen att individen i det

utilitaristiska synsättet kan ses som ett medel för samhällets eller det allmännas goda. Om än

kan inte individen tvingas till att vara ett medel, men skulle en handling ge ett överskott av

nytta, och individen har fungerat som medel, är denna handling etiskt försvarbar.

Rättssyn: Rättspositivism, i bemärkelsen att rättssynen har en teleologisk syn på etik,

handlingars etiska status avgörs av dess konsekvenser. Endast stipulerade samhällslagar ger

individen dess rättigheter. Alla rättigheter är socialt konstruerade. Det finns inga legitima

naturliga rättigheter för individen. Samhällslagar leder till rättigheter.

Syn på resursfördelning och äganderätt: Nyttoberoende, i bemärkelsen att resursfördelning

och äganderätt inte är absoluta värden, utan att deras status avgörs utifrån vilken nytta de kan

bidra till.

3.2.2 Libertarianism


Libertarianismen vilar på en central grundprincip, nämligen icke-aggressionsprincipen, som

innebär att ingen människa eller samling av människor får kränka en persons rättigheter eller

17

egendomsrättigheter. Marknadsreglering, skatter, resursomfördelning, krig och andra fenomen

som påtvingas individer, ses som attacker mot individen och dennes frihet. Således ser

libertarianismen staten som den främsta aktören som ägnar sig åt ovanstående. Staten är den

aktör som i störst utsträckning kränker individens friheter och rättigheter (Rothbard 1973, s.

27-29). Det är moraliskt fel att använda individer som medel. Om en viss handling skulle leda

till att en individ får det sämre medan tio får det bättre är denna handling inte moraliskt

försvarbar utifrån ett libertarianskt perspektiv. Detta eftersom en individs rättigheter har

kränkts, det spelar således ingen roll att tio andra fått det bättre. Människor kan aldrig

användas som resurser för andras nytta. Och skulle så ske så är handlingen omoralisk, oavsett

hur mycket nytta den för med sig för andra människor. Det finns alltså en åtskildhet mellan

individens rätt och samhällets nytta (Wolff 1991, s.34-36).

Rättssyn

Enligt libertarianismen så innebär naturrätten att alla individer har av naturen givna

rättigheter. Dessa rättigheter har de helt enkelt därför att de är människor, och ingen

sammanslutning eller annan person får lov att kränka dessa. Naturätten innebär vidare att en

människas rättigheter existerar och är legitima innan de stipuleras i samhällslagarna, det är

alltså inte samhällslagarna som ger en individ dess rättigheter, utan dessa är givna av naturen.

Den främsta rättigheten given av naturrätten är rätten till självägarskap. Det innebär att

individen äger sin kropp och sina tankar, bestämmer själv över sina värderingar, och väljer

utan påtvingat inflytande själv sina medel för att uppfylla sina livsmål. Dessa rättigheter är

universella och okränkbara (Rothbard 1973, s. 33-35).

Syn på resursfördelning och äganderätt

Inom libertarianismen påverkas även synen på resursfördelning av synen på äganderätt.

Libertarianismen menar att staten inte ska eller bör syssla med en resursfördelning. Detta

eftersom libertarianismen avvisar att det skulle finnas en slags gemensam social pott av

samhällsnyttigheter som kan fördelas hur som helst. Denna pott finns inte eftersom människor

själva äger det som de förvärvar, varken staten eller samhället i övrigt kan gör anspråk på det

som individen förvärvar. En rättvis resursfördelning kan istället nås genom en ursprunglig

rättvis fördelning som alla från början accepterar. Därmed lyfter libertarianismen fram en

teori som ser mer till en rättvis förskaffning av egendom, och mindre till fördelning av

egendom (Wolff 1991, s. 107-110). Libertarianismen kallar teorin för berättigandeteorin,

vilken behandlar äganderätt, och i förlängningen resursfördelning och distributiv rättvisa.

18

Berättigandeteorin består av tre principer som samtliga måste vara uppfyllda för att ett

innehav ska vara legitimt. Den första principen är principen om rättmätigt förvärv. Den

innebär att för att en given fördelning ska vara rättvis måste den ursprungliga fördelningen ha

skett på ett legitimt sätt. Om tillexempel A äger en viss bit mark som A ärvt av B, så är A:s

rättmätiga innehav beroende på att även B:s innehav var förskaffat på ett rättmätigt sätt. Om

inte så är fallet, är A inte berättigad till det han äger. Den andra principen är principen om

rättmätig överföring. Den innebär att överföringen av ett innehav till en annan person görs på

ett rättvist sätt, till exempel genom arv, gåva eller annat ömsesidigt överenskommet utbyte.

Exempelvis stöld eller bedrägeri ses inte som rättmätig överföring. Den tredje principen

innebär att ingen har rätt till ett innehav om inte princip ett och två är uppfyllda . Är samtliga

principer uppfyllda har innehavaren av en viss tillgång eller egendom absolut rätt till sitt

innehav. Ett intrång mot hans äganderätt är därmed inte etiskt försvarbart (Nozick 1974, s.

206-210). Libertarianismen ställs därmed inför frågan hur rättfärdig egendom från början

förskaffas. Libertarianismen menar att en individ blir ägare av något som tidigare inte ägts av

någon, om individen i fråga blandar in sin egen arbetskraft. Mer konkret innebär detta att a)

en individ äger sin egen kropp och dess arbetskraft, b) om individen lägger sin arbetskraft på

att exempelvis bruka en bit mark så ägs c) nu även marken, eftersom, d) individen äger

frukterna av sin arbetskraft, det vill säga det som marken producerar. Detta sker med

förutsättning av att det lockeanska förbehållet är uppfyllt. Det innebär att individen lämnar

lika förutsättningar och möjligheter åt andra individer att göra likadant. En individs

anskaffande av egendom får inte hindra andra individers förskaffande av egendom, eller på

annat sätt leda till negativa konsekvenser för deras frihet (Wolff 1991, s. 142-148). Om det

lockeanska förbehållet tillsammans med berättigandeteorins tre principer samtliga är

uppfyllda är äganderätten absolut, vilket innebär att det inte är etiskt försvarbart med en

resursfördelning mot individens vilja. Detta eftersom individen enligt libertarianismen äger

sin arbetskraft, och därmed vore en resursfördelning att kränka individen som person.

Äganderätten blir därmed absolut, till individens förmån. Den absoluta äganderätten leder

därmed till att resursfördelning endast ske med individens godkännande. Därmed blir

resursfördelningen individbaserad.

19

Sammanfattning av ovanstående aspekter

Individens rätt kontra samhällets nytta: Åtskildhet, i bemärkelsen att individens rättigheter

är åtskilda från samhället nytta, och därmed kan inte dessa rättigheter kränkas för att gynna

samhället. Individen (människan) är ett mål i sig och kan inte användas för andras nytta.

Rättssyn: Naturrätt, i bemärkelsen att rättsynen har en deontologisk syn på etik, handlingar

kan bedömas etiskt utifrån att de har inneboende värde i sig. Individen har av naturen givna

rättigheter som ingen annan människa eller annat samfund har rätt att kränka. Dessa

rättigheter existerar och är legitima även innan de stipuleras i lagtext.

Syn på resursfördelning och äganderätt: Absolut äganderätt och Individbaserad

resursfördelning, i bemärkelsen att individen äger sin kropp och därmed äger han sin

arbetsförmåga och de produkter den producerar. Därmed innehar individen absolut äganderätt

till de resurser denne producerar, utifrån vissa förbehåll. Detta omöjliggör en etiskt försvarbar

resursfördelning, såvida inte den ägande individen själv godkänner det. Resursfördelningen är

därmed individbaserad.

Tabell 1. Analysverktyg

Aspekter Idealtyper

Utilitarism

Libertarianism


Nyttoförhållande

Åtskildhet

Rättssyn:

Rättspositivism

Naturrätt

Syn på resursfördelning och äganderätt:

Nyttoberoende

Individbaserad, Absolut

20

4. Analys

Nedan följer tre separata analyser, en för SOU 1984:88, en för SOU 2000:103 samt en för

SOU 2008:20. Varje analysenhet beskrivs sedan utifrån idealtypernas tre aspekter.

Inledningsvis kommer centrala resonemang för analysenheterna att lyftas fram utifrån varje

aspekt. Dessa resonemang är inte, och ska inte ses som mina åsikter om texten, utan är endast

en återgivning av vad empirin säger. För att visa på att det som skrivs är SOU rapportens

resonemang kommer jag dels att citera, dels att uttryckligen skriva att det är SOU rapportens

kommission som uttrycker en ståndpunkt. Efter varje återgiven aspekt kommer således i ett

separat stycke, mina tolkningar och poängplaceringar att ske.

4.1 Analys av SOU 1984:88

Individens rätt kontra samhällets nytta – Vad empirin säger:

Kommissionen skriver att ”[d]et goda som skall befrämjas är […] människan och hennes

väl” (SOU 1984, s. 114). Vidare skriver kommissionen att den mest lämpliga människosynen

att utgå ifrån är den humanistiska. Den innebär att människan är en självständig och egen

individ, att hon har frihet, ansvar och mänsklig värdighet. Människan har därmed ett

människovärde som är oberoende av vilka övriga egenskaper hon besitter. Kommissionens

resonemang innefattar även människovärdesprincipen, som innebär att alla människor har lika

värde, och att detta värde hon besitter inte är beroende av vad hon kan bidra med.

Kommissionen tar avstånd från att ett människovärde skulle vara beroende av vad en

människa kan bidra med (SOU 1984, s. 115-116). Människovärdet ”[…] existerar oberoende

av yttre betingelser” (SOU 1984, s. 116).

Vid vetenskapliga försök är ”[e]n av huvudreglerna […] att försökspersonens intresse skall

ha företräde framför vetenskapens eller samhällets […]” (SOU 1984, s. 120). Kommissionen

skriver att en människa aldrig får används som medel, detta går emot den humanistiska

människosynen. En central del vid forskning är samtyckesprincipen, vilken innebär att en

människa alltid måste ge sitt samtycke vid deltagande i forskning. Om en människa inte kan

uttrycka sitt samtycke till något är det oetiskt att handla (SOU 1984, s. 120-121).

21

Vidare skriver kommissionen att:

Den etiska bedömningen baseras på en teleologisk normteori, vari ingår deontologiska

element. Långsiktigt goda konsekvenser skall eftersträvas. Riktpunkten för gentekniken skall

vara människan och hennes väl. Åtgärderna får inte på lång sikt utgöra ett hot mot

människovärdet. Människan är ett mål i sig, aldrig ett medel för medicinsk teknik eller

vetenskap.

(SOU 1984, s. 125)

Vidare skriver kommissionen att det finns en distinktion gällande användningsområdet av

genteknik. Dels genteknik inom forskning och försök på människor, dels genteknik inom

behandling på människor. När det gäller att behandla en människa, en patient, är det primära

att ge patienten den vård som han eller hon behöver. Således gäller inte samma sak vid

forskning och försök på människa. ”Forskning och försök på människa är inte avsedda att

direkt gagna den enskilda individen (försökspersonen)” (SOU 1984, s. 127).

Individens rätt kontra samhällets nytta - Tolkningar och poängplaceringar:

I synen på förhållandet mellan individens rätt kontra samhällets nytta finns det uttalanden som

stöder både libertarianska och utilitaristiska idéer. Inledningsvis skriver kommissionen att den

utgår från den humanistiska människosynen som innebär att människan är en egen fri individ

med mänsklig värdighet. Människans värde är oberoende av vilken nytta hon kan bidra med.

Detta tyder på en libertariansk syn på individens förhållande till samhällets nytta, för även

libertarianismen anser att en människas värde inte står i proportion av vad denne kan bidra

med. Det ska påpekas att inte heller utilitarismen anser att människans värde står i proportion

till vilken nytta hon kan bidra med. SOU 1984:88 utrycker alltså både utilitaristiska och

libertarianska idéer då den visar på att människans värde inte står i proportion till vilken nytta

som människan bidrar med. SOU 1984:88 utrycker sedan att individen aldrig får användas

som ett medel. Detta visar på en tydlig libertariansk syn gällande individen som mål i sig.

Kommissionen tycks dock vilja gardera sig i hur de ser på det etiska i genteknik, detta bevisas

genom att kommissionen skriver att en kombination av teleologisk och deontologisk

normteori är det bästa sättet för en etisk bedömning av genteknik. Den teleologiska

normteorin är en av utilitarismens grundstenar, medan den deontologiska normteorin är

mycket central hos libertarianismen. Slutligan skriver kommissionen att ”Forskning och

försök på människa är inte avsedda att direkt gagna den enskilda individen (försökspersonen)

(SOU 1984, s. 127). Detta tyder på att även om syftet inte är att se människan som ett medel,

22

så är det ändå godtagbart om så skulle bli. Denna åsikt är utilitaristisk. Här är det dock viktigt

att påminna om samtyckesprincipen, vilken kommissionen fastslog som central. Den innebär

att en individ aldrig får användas inom forskning mot sin vilja. Skulle en individ frivilligt vilja

delta i forskningsförsök är detta individens fria val och rättighet eftersom individen enligt

libertarianismen äger sin kropp. I och med att samtyckesprincipen enligt kommissionen är

avgörande, gällande om en människa ska tillåtas nyttjas i forskningsändamål, visar detta på en

libertariansk syn. Detta eftersom människan enligt libertarianismen äger och har rätt att själv

bestämma vad han eller hon vill göra med sin kropp. Slutsatsen blir därmed att det uttrycks

svaga utilitaristiska idéer gällande att det finns ett nyttoförhållande mellan individens rätt och

samhällets nytta. Det finns dock mycket starka libertarianska idéer gällande åtskildhet mellan

individens rätt och samhällets nytta. Utilitarism tilldelas en poäng. Libertarianism tilldelas

tre poäng.

Rättssyn – Vad empirin säger:

Kommissionen skriver att etiska restriktioner inom forskning har en risk att uppfattas som

negativa restriktioner som hindrar forskare att göra sitt jobb och som står i vägen för

utveckling. Istället är det viktigt att etiska riktlinjer, och de restriktioner som dessa resulterar i

” […] beror […] på en vägning mellan långsiktiga och kortsiktiga mål och konsekvenser av

en viss verksamhet” (SOU 1984, s. 106).

Vidare skriver kommissionen att ”Etiken handlar om att fatta upplysta och av goda skäl

styrda beslut” (SOU 1984, s. 107). Vidare skriver kommissionen att etik bygger på

värderingar om gott och ont. Värderingar i sin tur uppstår som ett resultat av en utgallring av

normativa begrepp. ”De normativa begreppen prövas mot tidigare ackumulerade normativa

begrepp, vilka existerar som livsåskådningar, ideologi och livserfarenhet” (SOU 1984, s.

107).

Kommissionen skriver att handlingar och rättigheter, gällande vad som kan betecknas som rätt

eller fel, kan ses utifrån två olika normteorier. De två normteorierna är deontologi och

teleologi. Kommissionen anser att deontologin har sin styrka i att den anser att det finns

handlingar som är så fel i sig själva att dessa inte bör utföras, det finns värden som är absoluta

och därför inte får kränkas. Kommissionen menar att deontologins nackdel är att den inte ser

en handlings värde utifrån dess konsekvenser, även om dessa är skadliga. Kommissionen

skriver att teleologins styrka är att den faktiskt ser till en handlings etiska värde utifrån dess

23

konsekvenser. Dess svaghet är dock att den kan tillåta tvivelaktiga medel för ett bra ändamål.

Kommissionen skriver vidare att de kommer till slutsatsen att en kombination av en

deontologisk och en teleologisk normteori är det bästa för att värdera vad som är rätt eller fel

(SOU 1984, s. 112). Vidare skriver kommissionen att människan har ett värde och att det

mäskliga livets okränkbarhet är en förutsättning för de mänskliga rättigheterna (SOU 1984,

s.125).

Rättssyn – Tolkningar och poängplaceringar:

Även inom rättsynen förekommer både libertarianska och utilitaristiska idéer. Kommissionen

skriver att etiska riktlinjer inom forskning bör fattas bland annat utifrån långsiktiga och

kortsiktiga mål samt dess konsekvenser. Att bygga sin etiksyn utifrån handlingens

konsekvenser visar på en rättspositivistisk syn, vilket visar på utilitaristiska idéer. Vidare

menar kommissionen att de normer som etiken bygger på kommer fram genom en nötning

och stötning mellan olika normer. Kommissionen verkar här anlägga ett slags evolutionistiskt

synsätt som anspelar på att normer och därmed etiken och rättigheter utvecklas alltefter

samhällets utveckling. Även detta tyder på rättspositivism eftersom samhället påverkar och

ger legitimitet åt vissa etiska normer. Utilitaristiska idéer framgår därmed än mer. Återigen

garderar sig kommissionen då de vill ha en kombination av deontologiska och teleologiska

normteorier. Ett uttalande som visar på libertarianska idéer är att det mänskliga livets

okränkbarhet är en förutsättning för de mänskliga rättigheterna. Detta visar på en naturrättslig

syn, då människans okränkbarhet anats gälla innan de mänskliga rättigheterna. I

resonemanget som helhet förefaller dock utilitaristiska idéer som mer härskande, då det finns

mycket starka betoningar på dess rättspositivistiska aspekter. Det finns tydliga libertarianska

idéer gällande naturrättsliga aspekter. Utilitarism tilldelas tre poäng. Libertarianism tilldelas

två poäng.

Syn på resursfördelning och äganderätt – Vad empirin säger:

Kommissionen skriver att människan är i stånd att välja när det gäller hur hon ska utnyttja

naturen. Kommissionens naturetiska syn är att människan är en inordnad del av naturen. De

menar vidare att ”det är svårare att urskilja vad som både är hela naturens bästa och

människosläktets bästa […]” (SOU 1984, s. 122). Kommissionen presenterar en liknelse där

hela jorden, och all dess materia levande som död, och alla ekosystem, kan ses som en

organism. Människans samspel och beroende av naturen är centralt. Om människan skadar

naturen skadar hon sig själv. Eftersom människan är en fri, tänkande och kännande varelse

24

skiljer hon dock sig från resten av naturen. Detta ställer krav på att människan vid utnyttjande

av naturen känner ett ansvar för naturen, dels med hänsyn till naturen själv, men även med

hänsyn till andra människor (SOU 1984, s. 123).

Syn på resursfördelning och äganderätt - Tolkningar och poängplaceringar:

I SOU 1984:88 framgår att det finns både utilitaristiska som libertarianska idéer gällande

äganderätt och resursfördelning. Utilitarismen menar att man inte får handla så att ens

handlingar skadar andra och därmed minskar nyttan. Libertarianismen menar att individen

äger sin kropp, dess arbetskraft och vad denna producerar. Om individen blandar sin

arbetskraft med naturen äger han det som produceras. Dock finns det lockeanska förbehållet,

som säger att individen inte får handla så att det inkräktar på andra människors frihet.

Kommissionen skriver att utnyttjande av naturen inte får drabba andra människor. Detta kan

kopplas både till utilitarismens syn på att handlande inte får drabba andra negativt och därmed

minska nyttan, och även till libertarianismens lockeanska förbehåll, om att handlingar inte får

ha en negativ effekt på andras frihet. Synen på äganderätt och resursfördelning stöder

utilitarismens nyttoförhållande i bemärkelsen att resursfördelning inte får minska nyttan

genom att leda till negativa konsekvenser för andra. Synen på äganderätt och resursfördelning

stöder även libertarianismens resonemang om absolut äganderätt. Detta i bemärkelsen att

kommissionens uttryck om att handlingar gällande naturens utnyttjande inte får skada andra,

kan relateras till det lockenska förbehållet. Även om en individ äger sin arbetskraft och det

denna i kombination med naturen producerar, gäller inte äganderätten om andra individers

frihet drabbas negativt. Både de utilitaristiska och libertarianska utslagen i SOU 1984:88

gällande äganderätt och resursfördelning är dock svaga. Utilitarism tilldelas en poäng.

Libertarianism tilldelas en poäng.

Tabell 2.1 Poängsummering SOU 1984:88

Aspekter: Idealtyper:

Utilitarism Libertarianism

Individens rätt kontra samhällets nytta: 1 3

Rättssyn: 3 2

Syn på resursfördelning och äganderätt: 1 1

25



Kommissionen skriver att självbestämmandeprincipen, som innebär att en människa har rätt

att bestämma över sitt eget liv, är central och gäller så länge en människa inte skadar en annan

människa (SOU 2000, s. 189). Kommissionen förespråkar den humanistiska människosynen,

som innebär att ”[…] människan är ett subjekt som har frihet, ansvar och mänsklig värdighet.

Hon får aldrig betraktas eller behandlas som ett medel. Människan är ett mål i sig […]”

(SOU 2000, s. 190). Vidare skriver kommissionen att ”Försökspersonens intresse skall alltid

gå före vetenskapens och samhällets. Försökspersonens rätt att värna sin integritet måste

alltid respekteras” (SOU 2000, s. 197).

Kommissionen skriver att genetisk diagnostik har potentialen att användas för att bedöma

sannolikheten för framtida sjukdomar hos en människa. Vidare diskuterar kommissionen om

vem som ska fatta beslut om förebyggande genetisk diagnostik ska användas. De menar att

individens rätt att själv få bestämma om han eller hon ska genomgå en undersökning är

rimligast. Kommissionen skriver vidare att individen kan känna sig pressad att gå med på en

undersökning, om dess forskningsresultat kan bli till nytta för andra människor och framtida

generationer eller leda till samhällsekonomiska besparingar. Kommissionen skriver vidare att

individen kanske vill gå igenom en undersökning, som samhället inte vill erbjuda. Individens

och samhällets intressen kan därmed komma i konflikt med varandra, skriver kommissionen.

För att avgöra frågor av detta slag behövs ytterligare etisk analys, skriver kommissionen

(SOU 2000, s. 203).


I synen på individens rätt kontra samhällets nytta finns såväl utilitaristiska som libertarianska

tendenser. Dock så framgår de libertarianska idéerna som lite mer förekommande än de

utilitaristiska idéerna. Detta med motiveringen att självbestämmandeprincipen ses som

central. Det är individen som ska avgöra om han eller hon vill delta i forskning. Detta

motsvara libertarianismens syn på att individen äger sin kropp och själv får besluta vad den

ska användas till. Utilitarismen ser dock inte heller att man kan eller bör tvinga individer att

bidra till nytta. Men skulle det ändå ske att en individ ofrivilligt används som medel, och detta

leder till ett nyttoöverskott, så är handlingen etiskt rätt. Detta godtar inte libertarianismen.

26

Dessutom skriver kommissionen att försökspersonens intresse alltid ska gå för samhällets

eller vetenskapens. Detta antagande är starkt libertarianskt. Dock avslutar kommissionen

resonemanget om individens rätt kontra samhällets nytta med att gardera sig. Detta då

kommissionen skriver att det behövs mer etisk analys för att avgöra frågor som har med

individens rätt kontra samhällets nytta. Detta uttalande tyder på att de öppnar dörren för att

både se till individens rätt och samhällets nytta. Individens rätt yttrycks dock mycket strakt, i

och med självbestämmandeprincipen och uttalandena om att individen är ett mål i sig, och att

dennes rätt alltid ska gå före samhällets och vetenskapens. Men i och med att kommissionen

utrycker att det behövs mer etisk analys för att avgöra frågor som har med individens rätt

kontra samhällets nytta att göra, så kan idéer som eventuellt förespråkar samhällets nytta

svagt tydas. Utilitarism tilldelas en poäng. Libertarianism tilldelas tre poäng.


Kommissionen skriver att etiska principer ofta är generella och att dessa inte alltid utrycks i

lagstiftningen, men att dessa principer ofta ligger till grund för, och genomsyrar lagstiftningen

(SOU 2000, s. 188). Vidare skriver kommissionen att människovärdet är knutet till

människans existens. ”Det är också i uppfattningen om människovärdet som de mänskliga

rättigigheterna är förankrade” (SOU 2000, s.190). Människovärdet är den etiska bas där man

bör förankra samhällets värdegemenskap. Kommissionen skriver vidare att människovärdet

och dess medföljande mänskliga rättigheter innebär att alla människor har vissa fundamentala

rättigheter som ska respekteras (SOU 2000, s.190).

Vidare skriver kommissionen att vissa etiska problem kan vara svårlösliga. I sådana fall kan

det vara relevant att fatta beslut utifrån etiska analyser. Etiska analyser kan skilja ut olika

beståndsdelar i problemet. Kommissionen skriver att målet för den etiska analysen blir då att

synliggöra vilka konsekvenser olika handlingsalternativ får. Dessa konsekvenser kan dock

vara svåra att dels prioritera emellan, dels att precisera då tydliga faktaunderlag behövs (SOU

2000, s. 192-193).


Utilitaristiska såväl som libertarianska drag förekommer i rättsynen. Kommissionen skriver

att etiska principer ofta är generella och att dessa många gånger ligger till grund för

lagstiftningen. Detta är en naturrättslig syn, då även naturrätten syftar på att generella etiska

principer är det som ligger till grund för och leder till lagstiftning. Vidare skriver

27

kommissionen att människovärdet och de mänskliga rättigheterna innebär att alla människor

har fundamentala rättigheter, detta tyder på att människans rättigheter är absoluta. Precis som

naturätten, verkar kommissionen anse att vissa etiska värden, såsom mänskliga rättigheter

alltid gäller. Detta eftersom människovärdet och de mänskliga rättigheterna är knutna till

människans existens i sig. Om en rättighet är knuten till en individs existens är den inte

beroende av lagstiftning. Dock uttrycks endast svaga idéer gällande naturrätt. Dessa idéer

gällande naturrätt är endast svaga eftersom kommissionen vidare nämner att vissa etiska

problem kräver analyser som beaktar konsekvenser. Detta innebär ett avståndstagande

gällande idén att handlingars etiska statsus kan bedömas från dess inneboende värde.

Rättspositivistiska drag antyds då etiska analyser ska användas vid vissa svåra

ställningstaganden, för att se vilka konsekvenser olika handlingsalternativ kan få. Detta

resonemang tyder på rättspositivism, då rättspositivister anser att handlingars etiska status

avgörs utifrån att se till dess konsekvenser. I och med detta konsekvensresonemang, antyds

tydliga rättspositivistiska drag. Dessa är endast tydliga, eftersom kommissionen antyder att

etiska analyser av handlingars konsekvenser endast ska användas vid vissa etiska problem,

och inte vid alla etiska problem. Utilitarism tilldelas två poäng. Libertarianism tilldelas en

poäng.


Kommissionen frågar sig om ” […] produkter, som innebär att genteknik används, är så

angelägna och medför sådan nytta att de motiverar de risker som kan vara förknippade med

att använda dem” (SOU 2000, s. 167). Vidare skriver kommissionen att den som vill använda

dessa nya tekniker måste beakta så att ingen annan människa eller miljön skadas.

Kommissionen förordar försiktighetsprincipen när det gäller användandet av genteknik.

Försiktighetsprincipen innebär att man ska väga nytta mot risk. Detta för att komma fram till

vilken risk som är acceptabel med tanke på vad som kan vinnas (SOU 2000, s. 169).

Syn på resursfördelning och äganderätt – Tolkningar och poängplaceringar:

Angående resursfördelning och äganderätt finns det både libertarianska och utilitaristiska

idéer. Synen på resursfördelning och äganderätt tyder på att vara nyttoberoende, i

bemärkelsen att kommissionen anser att man ska väga eventuell nytta mot eventuella risker.

Detta tyder på att man inte får använda resurser så att de skadar andra i bemärkelsen att den

totala nyttan minskar. Detta resonemang tyder på svaga idéer om att resursfördelning och

28

äganderätt ska vara nyttoberoende. Det finns även svaga libertarianska idéer, detta i

bemärkelsen att kommissionen nämner att man måste beakta att inga andra människor skadas

vid användandet av genteknik. Detta resonemang kan härledas till det lockeanska förbehållet

som innebär att även om individen äger sin arbetskraft och det denna producerar, så är det

som arbetskraften producerar inte legitimt om andra människor skadas. Det som gör att

uttalandet bara blir svagt och inte tydligt utifrån ett libertarianskt perspektiv, är

kommissionens uttalande om försiktighetsprincipen, vilket innebär att man ska väga nytta mot

risk. Försiktighetsprincipens innebörd stöder ett nyttoberoende mellan individ och samhälle i

fråga om resursfördelning och äganderätt. Uttalandet om försiktighetsprincipen går alltså inte

ihop med libertarianska idéer om individbaserad resursfördelning och absolut äganderätt, inte

minst med tanke på det lockeanska förbehållet. Utilitarism tilldelas en poäng. Libertarianism

tilldelas en poäng.




Kommissionen skriver att människovärdesprincipen är en av de grundläggande etiska

principerna. Människovärdesprincipen innebär att människans värde är förankrat i hennes

existens och inte i hennes funktioner som hon kan bidra med (SOU 2008, s. 137-138). Vidare

skriver kommissionen att genteknik och dess följder riskerar leda till att människan reduceras

till att bli ett medel och ett instrument för ett visst mål. Om människan används som ett medel

strider detta enligt kommissionen mot människans integritet. Kommissionen definierar

integritet som att ingen har rätt att undersöka eller forska på någon annans kropp utan

samtycke. Inte heller individens åsikter eller värderingar får kränkas. Vidare skriver

kommissionen att en del av människans integritet är den genetiska integriteten. Den innebär

att ingen får utsättas för exempelvis forskning utan individens i fråga samtycke.




Rättssyn: 2 1


29

Kommissionen skriver att om forskning eller liknande skulle ske utan samtycke blir den

människan reducerad till ett medel, vilket strider mot människovärdet. Skyddet för den

enskildas integritet är således självbestämmandet, Självbestämmandet är kopplat till varje

individs autonomi, det vill säga rätten för varje individ att bestämma över sin kropp och dess

beståndsdelar. Kommissionen ser autonomi som förmågan att själv bestämma vad som ligger

i ens eget intresse. För att vidare användas vid forskning måste individen gett sitt informerade

samtycke, vilket innebär att individen måste få sanningsenlig information att basera sitt beslut

på (SOU 2008, s. 139-143).

Kommissionen skriver att det är en skillnad mellan forskning med människor inblandade och

behandling av människor. Vid behandling av människor ska behovs- och solidaritetsprincipen

följas. Den innebär att resurser ska läggas till dem som behöver det mest. Detta gäller även

om konsekvensen blir att inte alla kan få sina behov tillgodosedda (SOU 2008, s. 143-144).


I synen på individens rätt kontra samhällets nytta framgår att det finns både libertarianska och

utilitaristiska idéer. De libertarianska idéerna är mycket starka. Detta eftersom kommissionen

tar bestämt avstånd till att det skulle vara legitimt om människan blev behandlad som ett

medel. Att det ska råda åtskildhet mellan individens rätt och samhällets nytta stärks av att

kommissionen tar ställning för självbestämmandet och individens personliga autonomi. Om

individen inte samtycker till att delta i forskning så är det omoraliskt att gå vidare. Samhällets

nytta får alltså inte ske på bekostnad av individens rättigheter. Således uttrycks mycket starka

idéer om att individens rättigheter ska hållas åtskilda från samhällets nytta. Det finns svaga

utilitaristiska idéer, detta visar sig genom att kommissionen gör en distinktion mellan

forskning på respektive behandling av människor. Vid behandling av människor ska dem som

behöver det mest prioriteras, vilket kan antydas som att behandlings insatser läggas där de gör

mest nytta. Med detta resonemang får inte alla individer samma rätt att få sina behov

tillgodosedda, eftersom deras behov rangordnas. Behandling ges där den bedöms göra mest

nytta, vilket ligger nära idén om att öka samhällsnyttan. Utilitarism tilldelas en poäng.

Libertarianism tilldelas tre poäng.


Kommissionen skriver att det finns två huvudtraditioner i etiken. Kommissionen skriver att

den konsekvensetiska traditionen inte utgår från absoluta värden eller normer. ”Enligt

30

konsekvensetiken finns det således inga handlingar som per definition är felaktiga. Istället är

den handling riktigast som får de bästa konsekvenserna” (SOU 2008, s.134). Kommissionen

skriver vidare att eftersom konsekvensetiken inte bygger på absoluta värden så måste den

kompletteras med en värdeteori som anger vad som är bra respektive dåliga värden. Här

skriver kommissionen att nyttoteorin används för att komplettera konsekvensetiken.

Nyttoteorin innebär att den handling som skänker störst nytta till flest människor är etiskt

försvarbar. Kommissionen skriver vidare att konsekvensetiken och dess nyttoteori är

problematisk eftersom konsekvensetiken och nyttoteorin leder till att ändamålen helgar

medlen (SOU 2008, s. 133). Den andra traditionen som kommissionen lyfter fram är

pliktetiken:

Pliktetik […] innebär att vissa handlingar har sådana egenskaper att de alltid är fel och därför

bör vara förbjudna […]. Dessa handlingar kan således aldrig rättfärdigas av den handlandes

avsikter eller av konsekvenserna av handlingen.

(SOU 2008, s. 135)

Pliktetiken innebär enligt kommissionen att vissa värden och rättigheter är absoluta och alltid

gäller. Kommissionen skriver att pliktetikens svaghet är att hantera konflikter mellan olika

plikter och intresseavvägningar. Kommissionen skriver vidare att det finns sätt att minska

motsättningen mellan konsekvensetiken och pliktetiken. Kommissionen skriver att man

primärt bör utgå från pliktetikens absoluta värden. Men om dessa kommer i konflikt med

varandra blir det nödvändigt att kritiskt granska de värden som är i konflikt med varandra.

Kommissionen skriver vidare att en ömsesidig anpassning av de båda värdena i fråga kan vara

aktuell, för att söka skapa harmoni mellan dem. Kommissionen skriver avslutningsvis att det

gäller att göra en intresseavvägning mellan positiva och negativa konsekvenser för olika

handlingsalternativ, då två pliktetiska värden kommer i konflikt (SOU 2008, s. 136-137).


Inom rättsynen finns det både utilitaristiska och libertarianska idéer. Kommissionen

förespråkar en kombination av två olika etiska traditioner, nämligen den konsekvensetiska

och den pliktetiska. Kommissionen anser dock att pliktetiken ska vara det man primärt utgår

ifrån när man värderar en handlings etiska status. De inneboende värdena i en handling är

alltså överordnade konsekvenserna av en handling då det gäller att värdera handlingens etiska

status. Detta är ett uttalande som stöder naturrätten, som även den anser att vissa handlingar

31

har inneboende etiska värden. Men då två absoluta värden kommer i konflikt, ska denna

konflikt enligt kommissionen lösas genom att söka anpassa de båda värdena till varandra.

Förutom att försöka anpassa de två konkurrerande absoluta värdena till varandra, menar

kommissionen att man ska göra en intresseavvägning av konsekvenserna som följer av det

värde man väljer. Detta uttalande av kommissionen tyder på att kommissionen inte ser värden

som absoluta. Detta med motiveringen att då konkurrerande värden kommer i konflikt ska en

intresseavvägning ske med hänsyn till konsekvenser. Om en värde konflikt, där absoluta

värden är inblandade, leder till en intresseavvägning för att se till olika handlingsalternativs

konsekvenser, så är värdena inte längre absoluta. Värdena är då beroende av konsekvenser,

vilket leder till att en handlings etiska status ses ur ett konsekvensetiskt perspektiv. De

rättspositivistiska idéerna ses som tydliga, motiveringen till att de rättspositivistiska dragen

inte ses som mycket starka är att nyttokalkyler ska göras sekundärt, och endast då de så

kallade absoluta värdena kommer i konflikt. De naturrättsliga idéerna ses som svaga.

Kommissionen menar visserligen att man ska utgå från pliktetiken, men om det ändå uppstår

en värde konflikt ska konsekvenserna bedöma handlingsalternativens etiska status. Detta

visar på att de så kallade absoluta värdena kan upphöra att vara absoluta. Utilitarism tilldelas

två poäng. Libertarianism tilldelas en poäng.


En människa som har bidragit med biologiskt material, t.ex. ett blodprov, till ett medicinskt

forskningsprojekt kan känna oro för att en DNA-sekvens som har isolerats ur detta blodprov

senare kommer att ingå i en uppfinning […].

(SOU 2008, s. 145)

Kommissionen skriver att rättigheterna till material som en människa bidragit med hänger

ihop med autonomibegreppet om att individen har rätt till självbestämmande om sin kropp.

Om en person som bidragit med biologiskt material såsom ett blodprov vid ett

forskningsprojekt, samtidigt lämnat sitt samtycke till att detta material får användas vid

uppfinningar, finns det ingen konflikt mellan autonomibegreppet och forskningens

användning av materialet. Vidare skriver kommissionen att det är viktigt att vinningar ur

sådant som ses som människans gemensamma egendom, såsom gener, bör komma alla till

nytta (SOU 2008, s. 147).

32

Syn på resursfördelning och äganderätt – Tolkningar och poängplaceringar:

I synen på resursfördelning och äganderätt finns både libertarianska och utilitaristiska idéer.

Det är individen själv, enligt kommissionen, som ska få bestämma om han vill delta i ett

forskningsprojekt. Det är alltså upp till individen själv att avgöra om de prover han eller hon

lämnar ska få användas vidare inom forskning. Därmed beaktas dels att resursfördelning är

individbaserad, i bemärkelsen att det är individen själv som bestämmer över fördelning av

resurser som tillhör honom. Dels beaktas den absoluta äganderätten som individen har över

sin kropp och det den producerar. Därmed ses idéer om individbaserad resursfördelning och

absolut äganderätt ses som mycket starka. Vidare finns det svaga idéer om att

resursfördelning och äganderätt ska vara nyttoberoende. Detta med motiveringen att

kommissionen anser att människans gemensamma egendom, såsom gener, bör komma alla till

nytta. Utilitarism tilldelas en poäng. Libertarianism tilldelas tre poäng.





Rättssyn: 2 1


33

5. Avslutning

I detta kapitel redovisas först uppsatsens slutsatser och frågeställningar besvaras. Kapitlet

avslutas med avslutande reflektioner, där allmänna tankar och funderingar kring uppsatsen

läggs fram.

5.1 Slutsatser

Inledningsvis redovisas i vilken utsträckning respektive analysenhet präglas av utilitaristiska

eller libertarianska idéer. Sedan redovisas varje aspekt för sig för att ge en överskådlig bild av

en eventuell förändring utifrån tidspunkterna 1984, 2000 och 2008.

5.1.1 Slutsatser angående 1984 års svenska syn på genteknik

1984 års svenska syn gällande genteknik präglas både av libertarianska och utilitaristiska

idéer. De libertarianska idéerna framgår främst i synen på individen. Individen ses som

värdefull och ett mål i sig, inte som ett medel för samhällets nytta. Det finns svaga

utilitaristiska idéer angående samhällets nytta, men dessa framstår som underordnade de

libertarianska idéerna. Rättsynen präglas av både libertarianska och utilitaristiska idéer. De

utilitaristiska idéerna tenderar att vara lite starkare än de libertarianska i bemärkelsen att

rättspositivism framhålls mer än naturrätt. Då det gäller synen på resursfördelning och

äganderätt finns det både utilitaristiska och libertarian idéer. De utilitaristiska idéerna tenderar

att se till att den totala nyttan inte får minska då det gäller resursfördelning och vad man får

lov att göra med sin äganderätt. De libertarianska idéerna tenderar att se att individens

arbetskraft som denne äger, inte får leda till att andra skadas. Både de utilitaristiska och de

libertarianska idéerna är dock svaga.

34



idéer. De libertarianska idéerna är mest synliga i hur individen betraktas. Individen ses som

ett mål i sig och inte som ett medel för samhället. Individen ses som värdefull med okränkbara

rättigheter. De utilitaristiska idéerna gällande samhällets nytta tenderar att vara svaga och

sekundära i förhållande till individens rätt. Rättsynen präglas av både utilitaristiska och

libertarianska idéer. De utilitaristiska idéerna framgår genom att det finns tendenser till

rättspositivism, medan libertarianska idéer antyds genom en viss naturrättslig syn. De

utilitaristiska idéerna om rättspositivism framgår dock som tydligare än de libertarianska

idéerna om naturrätt. Synen på resursfördelning och äganderätt visar svaga tendenser på att

vara både utilitaristiska och libertarianska. De utilitaristiska idéerna framgår genom att

resursfördelningen inte får minska den totala nyttan. Synen på resursfördelning och äganderätt

tenderar att vara svagt nyttoberoende. Svaga libertarianska idéerna syns genom att den

absoluta äganderätten individen besitter, inte får skada andra individers rättigheter.



idéer. De libertarianska idéerna visar sig mest i att individens rätt beaktas framför samhällets

nytta. Individen får aldrig ses som ett medel utan är ett mål i sig. De utilitaristiska idéerna

framkommer genom att i vissa fall så ska nyttan gå före allas lika rätt. De utilitaristiska

idéerna är dock svaga och underordnade de libertarianska idéerna om individens rätt.

Rättsynen präglas av libertarianska och utilitaristiska idéer. De utilitaristiska idéerna framgår

genom rättspositivistiska tankegångar, medan libertarianska idéer framgår genom ett visst

beak

Etik och Genteknik239781/...Etik och Genteknik En innehållslig idéanalys av den svenska synen på genteknik Ola Erlandsson pers.nr. 830616-4651 Sammanfattning Ett nytt politikområde

Documents