-
MASKINLÄRANDE:
Kurserna som ger AI-kompetens/18–19
DIGI-KEY & FARNELL:
De investerar i större lager för tillväxten/12–15
MAG A SIN – WEBB – NYHETSBREV
ELEKTRONIKNR 6JUNI
2018
SVERIGES ENDA ELEKTRONIK-MAGASIN FÖR PROFFSTIDNINGEN
STÖRST PROBLEM MED DE MINSTALånga ledtider och brist på
komponenter är ett återkommande fenomen. Just nu är det små passiva
kretsar som ställer till problem. /16–17
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
Prenumerera kostnadsfritt! etn.se/pren
-
180504_48HrsP_ELEKTID_SE.indd 1 5/2/18 10:25 AM
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
INNEHÅLL ETN 6/18
© Elektroniktidningen 2018Upplaga: 13 500 ex (exkl.
emagasin)Allt material lagras elektroniskt. ISSN 1102-7495
Organ för SER, Svenska Elektro- och Dataingen jörers
Riksförening, www.ser.seTidningen trycks på miljövänligt papper hos
Sörmlands Printing Solutions AB.
Anna Wennberg Bevakar analogt, opto och kommuni-kation, kraft,
sen-so rer, distri bution, medicinsk elektro-nik och minnen.
[email protected] 13 11
Per Henricsson Bevakar test & mät, rf och kom munikation,
produktion, FPGA, EDA och passiva komponenter. [email protected] 13
03
Jan Tångring Bevakar in byggda system, mjukvara, processorer,
kort och skärmar.
[email protected] 13 09
Anne-Charlotte Sparrvik Ansvarar för sälj- och
marknadsföring.
[email protected] 10 99
PRENUMERATION: Webb: etn.se/pren E-post: [email protected] Telefon:
08-644 51 20ANNONSER: Anne-Charlotte Sparrvik, 0734-17 10 99
E-post: [email protected] INTERNATIONAL ADVERTISING: Huson International
Media +1 408 879 6666 (USA)Pacific Business Inc. +81 336616138
(Japan)
Tidningshuvud 05-12-12 14.29 Sida 1
Utges av Elektroniktidningen Sverige AB Adress: Folkungagatan
122, 4 tr, 116 30 Stockholm. Telefon: 08-644 51 20 www.etn.se
Bankgiro: 5456-3127
REDAKTION: Anna Wennberg (ansv. utg.), Per Henricsson, Jan
Tångring.Grafisk formgivning och layout: Joakim Flink, TYPA
[email protected]: Dätwyler
46
26
Göteborg laddar för Elektronikmässan i nya lokaler I mars drar
Easyfairs elektronikmässa i Göteborg in i nya mässlokaler – just nu
under uppbyggnad. Där bjuds det på ett starkt fordonsinspirerat
mässprogram.
Fyller hålen i mobilnätetNystartade Maven Wireless produkter ger
bättre täckning i bland annat tunnlar, köpcentrum och arenor
samtidigt som operatörerna kan dela på kostnaden.
Antennsystemet som ger superbillig mobiluppkopplingRadio
Innovations antennlösning kan mångfaldiga täckningen utanför
städerna och därmed göra mobilt Internet tillgängligt även för
människor med extremt små inkomster. Lageryta som 30
fotbollsplanerOm tre år får Digi-Key ytterligare 200 000 kvm
lageryta på hemorten. Investeringen är nödvändig om tillväxten ska
fortsätta i samma tempo som nu, hävdar företaget.
Drygt dubbla ytan och tre gånger högrePremier Farnells bygger
sitt största lager någonsin i brittiska Leeds. Om två år är det
klart. Därmed stänger företaget tre av dagens fyra lager i
Europa.
Störst problem med de minstaSvettig, stökig och bucklig med
saftiga prishöjningar. Det är några kommentarer om dagens
komponentmarknad där ledtiderna kan vara 20 veckor eller mer.
Sverige satsar på AI-ubildningMaskininlärning hamnar i alla
former av utbildningar. Vi pratade med de som skapar kurserna.
EXPERT: 5G-nätet och behovet av snabbare
systemkretsarUtvecklingen inom galliumnitrid, monolitiska
mikrovågs- kretsar och optiska nät ger kostnadseffektivare
konstruktioner, skriver Anthony Fischetti på Macom.
EXPERT: Packar högre effekt på mindre ytaNär industriella
sensorer blir mindre och mer komplexa måste spänningsmatningen gå
samma väg, skriver John Woodward och Nazzareno Rossetti, Maxim
Integrated.
EXPERT: Memssensorer för medicinteknikMems har hittat disruptiv
användning inom diagnostik och vård. Mark Patrick på Mouser
Electronics berättar.
10
2320
1618
1214
Sommartider hej!
Midsommar har passerat. Jordgubbarna är uppätna, men det kommer
fler till semestern, som närmar sig med stormsteg. Så njut!
Vi på Elektroniktidningen tar sommarledigt i juli och är
tillbaka med ett nytt fräscht nummer av magasinet i augusti.
Den digitala tryckpressen drar vi däremot igång tidigare. På
etn.se kan du alltid kika in om du längtar efter lite färska
elektroniknyheter innan nästa magasin dimper ner i lådan.
Ha en riktigt härlig sommar!Redaktionen
180504_48HrsP_ELEKTID_SE.indd 1 5/2/18 10:25 AM
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
STARTBLOCKET
n MÄSSANär Elektronikmässan slår upp dörrarna i Göteborg i mars
2019 är det i nya lokaler, invid Åbytravet. Här bygger Easyfairs
just nu en egen an-läggning, där en mässhall på 10 500 kvm ingår.
En nyskapad grupp med branschkunniga individer ska göra den
kommande Elektronikmässan bättre än någonsin.
Skalet till Åbymässan, som den nya anläggningen heter, står
redan på plats. Nu ska innanmätet fixas innan det är dags för det
första eventet att dra igång vecka tre nästa år.
– Så mässhallen hinner provas innan det är dags för
Elektronikmässan, konstaterar Linda Karlsson, som har projektansvar
för mässan.
Svenska Mässan, mitt i Göteborg, får alltså se sig övergivet när
den elektronikintensiva Göteborgsregionen arrangerar sin egen mässa
för femte gången. Under två dagar – den 27 och 28 mars – tar
Elektronikmässan plats på Åbymässan tillsammans med Advanced
Engineering.
– De två mässorna har gått parallellt tidigare, men nu kryddar
vi dessutom extra med ytterligare en mässa som heter Automotive
Engineering.
Automotive Engineering är en helt ny mässa, avknoppad från
Advanced Engineering som
tidigare haft fyra fokusområden. Förutom de tre aktuella
områdena Advanced Materials, Smart Manufacturing och Additive
Manufacturing, även Automotive Engineering.
– Vi har fått jättetydliga tecken på att alla vill ha mer kring
fordonsbranschen både på elektroniksidan och på Advanced
Engineering. Därför har vi valt att lyfta Automotive Engineering
till en egen mässa, förklarar Linda Karlsson.
N Ä R D U K L I V ER IN i mässhallen i mars nästa år kommer det
att vara tydligt att elektronikdelen dominerar.
Hallplanen blir uppdelad i tre delar där Elektronikmässan tar
upp cirka halva golvytan och de två andra mässorna delar på den
andra halvan.
Hittills har lite drygt 60 utställare bokat plats på
Elektronik
mässans område. Senast ställde 110 elektronikföretag ut, i år
siktar arrangören på att nå över 120.
– Men vi ser detta som en stor gemensam mötesplats, och totalt
vill vi minst nå 200 utställare.
Senast var 140 på plats, säger Linda Karlsson.
En tydlig röd tråd genom den kommande mässan är fordon. Det är
ett hett område i elektronikindustrin, och Göteborg är som klippt
och skuret för fordonstemat.
Fortfarande är det tio månader kvar till mässan, så
seminarieprogrammet är inte spikat men när det släpps till hösten
kommer det helt säkert att genomsyras av fordonsbranschens
intresseområden. Den norske designern Bård Ekner, starkt förknippad
med Koenigsegg, är exempelvis redan bokad som keynote.
Göteborg laddar för Elektronik mässan i ny lokal
Belgiska Easyfairs står på två ben: det arrangerar mässor och
äger anläggningar. Före-taget har tre kontor i Sverige. Det svenska
huvudkontoret ligger i Göteborg. Där arrang-erar företaget mässor,
liksom i Malmö och Stockholm.
Koncernen har drygt 750 medarbetare, varav 140 i Norden. Den
nordiska styrkan sitter huvudsakligen i Sverige, men ett kontor har
just dragit igång i Finland.
I Sverige äger Easyfairs två anläggningar: Malmömässan och
Kistamässan. Nu bygger företaget en egen mässa med
konferensmöjlighet i Göteborg vid Åby travbana. Anläggningen blir
på 20 000 kvm utomhus och 15 000 kvm inomhus.
Easyfairs anläggning ingår i nya Åbyarena, som också omfattar
travbanan och ett hotell som ska drivas av Best Western.
FAKTA:
Easyfairs
Linda Karlsson
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
För att få hjälp att skapa ett attraktivt innehåll håller Linda
Karlsson som bäst på att sätta ihop en Advisory Board, eller
rådgivande nämnd.
Tanken är att den ska bestå av runt femton branschkunniga
personer som representerar näringslivet, utställare, besökare,
organisationer och föreningar. I skrivande stund har tio personer
knutits till nämnden, däribland personer från Business Region
Göteborg, Volvo, Cevt, Nevs och ÅF.
– Vi satsar väldigt mycket på innehåll, med ett spännande
seminarieprogram. Förra gången fick vi otroligt positiv feedback på
vårt program, och nästa gång ska det vara ännu bättre.
EN SU CC É FR Å N SEN A S T är Draknästet, ordnat av
matchningsorganisationen Connect, som återigen dyker upp. Här kan
uppstartsföretag, förutsatt att de uppfyller vissa kriterier, få
pitcha sin affärsidé inför en investeringspanel.
Nytt för 2019 blir ett startupområde; ett område med mindre
montrar som kan bokas till lite lägre pris av uppstartsföretag som
passar in. Tanken är att dra ihop åtta företag här, men området kan
utökas om intresset blir stort.
– En annan rolig nyhet är matchmaking. Det innebär att man kan
anmäla sig och matchas ihop med potentiella affärskontakter.
Förhoppningen är att allt engagemang också ska leda till en
välbesökt mässa, även om arrangörens fokus är att attrahera rätt
besökare.
– Detta är en businesstobusinessmässa och många är väldigt nöjda
med kvaliteten på besökarna. Den mäter vi genom enkäter som vi
skickat ut till utställare efter mässan. Senast visade det sig att
över 81 procent av besökarna antingen beslutar eller påverkar
inköp.
Samtidigt medger Linda Karlsson att antal besökare som dyker upp
också är viktigt.
– Nu satsar vi på att göra en mer nordisk mässa genom att bjuda
in besökare från våra grannländer, något vi inte gjort tidigare,
säger hon och tillägger:
– Vi har fått positiv respons på att Göteborg ligger bra till
för att bli centrum för en nordisk mässa som drar besökare från
Finland, Norge och Danmark.
Senast, som var 2017, kom 2773 besökare under två dagar. Målet
är att den siffran ska höjas nästa år.
ANNA [email protected]
Göteborg laddar för Elektronik mässan i ny lokal
För annonsbokning kontakta Anne-Charlotte Sparrvik
0734-17 10 99 eller [email protected]
U T G I V N I N G S P L A N 2 0 1 8
Nr Utgivningsdag Tema
1 22 januari Kommunikation
2 19 februari Opto, LED & displayer
3 19 mars Inbyggda system, mjukvara
4 23 april Fordon
5 28 maj Sensorer & IoT
6 25 juni Konsulter, utbildning & distr.
7–8 27 augusti Test & mät
9 24 september Power management & energi
10 22 oktober Inbyggda system, hårdvara
11 19 november Industri 4.0 & byggsätt
12 19 december Medtech & health
IMA:
Innovativa material får egen arena/6
STEFAN CARLSSON:AI-miljarden öppnar möjligheter/18–19 MAG A SIN
– WEBB – NYHETSBREV
ELEKTRONIKNR 3MARS2018SVERIGES ENDA ELEKTRONIK-MAGASIN FÖR
PROFFS
TIDNINGEN
SPANAT PÅ EMBEDDED WORLDRISC-V och artificiell intelligens slog
rot på världens störstainbyggnadsmässa. /10–16
TEMA: INBYGGDA SYSTEM, MJUKVARA
Prenumerera kostnadsfritt! etn.se/pren
AUTOSAR ADAPTIVE:
Plattform för
smartphone på fyra hjul/20–21
JONN LANTZ:
Han skådarin i Volvoskristallkula/12–14
MAG A SIN – WEBB – NYHETS
BREV
ELEKTRONIKNR 4
APRIL2018
SVERIGES
ENDA ELEKTRONIK-
MAGASIN
FÖR PROFFSTIDNINGEN
ZENUITYS VÄG MOT SJÄLVKÖRNING
Det tar uppåt tio år
innan bilarna är redo att axla
det fulla ansvaret. På vägen dit
släpper Zenuity funktioner som
gradvis
ger föraren tid över till annat. /1
6–19
TEMA: FORDON
Prenumerera
kostnadsfritt!
etn.se/pren
SIGFOX:
Nu kommernätet tillSverige/16–17
ACCONEER:
Radarkretsfrån Lund hos Digi-Key/18–19
MAG A SIN – WEBB – NYHETSBREV
ELEKTRONIKNR 5MAJ
2018
SVERIGES ENDA ELEKTRONIK-MAGASIN FÖR PROFFSTIDNINGEN
PLOCKAR ENERGI UR SNURRETSmå trådlösa sensornoder som är
pålitliga och helst skördar sin egen energi vore mums för
industrin. På Mittuniversitetet arbetar tre forskargrupper mot det
målet. /20–21
TEMA: SENSORER & IoT
Prenumerera
kostnadsfritt!
etn.se/pren
Se till att synas!
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
STARTBLOCKET
Fyller ut hålen i mobilnätetn KOMMUNIKATIONTunnlar, köpcentrum
och arenor är tre ställen där mobiltäckningen ofta är dålig.
Samtidigt blir operatörerna allt mer motvilliga till att åtgärda
problemet. Nystartade Maven Wireless lösning sänker kostnaden genom
att flera operatörer kan dela på utrustningen.
– Efter sommaren ska vi flyga, säger Fredrik Ekström som är vd
på Maven Wireless.
Företaget startade för två år sedan och har precis fått de
första beställningarna. Utrustningen ska levereras efter sommaren
samtidigt som försäljningen förhoppningsvis tar fart och får
bolaget att ”flyga”.
Det är en grupp erfarna radiospecialister som startade Maven
Wireless när inlåsningen efter försäljningen av deras tidigare
företag, Axell Wireless, gick ut. Axell Wireless sysslade med
analoga repeatrar som förstärker mobilsignalerna där täckningen är
dålig. I det nya bolaget är produkterna digitala och till största
delen andra än rena repeatrar.
D E T H A ND L A R OM system som ger bättre mobiltäckning i
tunnlar, köpcentrum och arenor. Produkterna kopplas in till
operatörernas basstationer för att sedan överföra signalerna via
digital fiber till distribuerade remoteenheter.
Vid en snabb blick liknar tekniken Ericssons radiopuckar, som
också ska förbättra inomhustäckning. Men Mavens lösning har högre
uteffekt, kan kopplas till valfri typ av antenn och klarar dessutom
att sända ut signaler från flera operatörer och flera
frekvensband.
– De senaste åren har operatörernas betalningsvilja för
inomhustäckning minskat rejält.
Det handlar inte bara om att vi konsumenter inte vill betala mer
per månad samtidigt som vi förväntar oss att mobilerna ska fungera
när vi är inomhus utan också om att nya byggnader ofta fungerar som
skärmade rum med metallfilmer i fönstren. Solen stängs ute men
också radiosignalerna.
I Sverige är det än så länge operatörernas ansvar att nätet
fungerar inomhus men i andra länder och världsdelar landar allt mer
av ansvaret på fastighetsägarna, i varje fall när det gäller kontor
och gallerior.
En annan aspekt på problemet är att det i vissa länder, bland
annat Spanien och England, vuxit fram bolag som specialiserat sig
på att bygga och driva neutrala mobilnät. De så kallade
towerbolagen säljer sedan kapaciteten till de olika
operatörerna.
– Operatörerna backar tillbaka och vill inte ta alla
kostnader.
Bägge trenderna talar för Maven Wireless som utvecklat ett
system som förbättrar täckningen och dessutom kan användas av flera
operatörer parallellt på alla frekvensband och för i princip alla
mobilstandarder. Tekniken kallas DAS, distribuerade
antennsystem.
TA E T T KÖ P C ENT RUM som exempel. Där samsas alla operatörer
i samma rum med sina utrustningar vilket gör det smidigt att koppla
in Mavens system till respektive operatörs basstation.
Hjärtat i systemet är Orion där en stor FPGA sköter jobbet med
att omvandla radiosignalerna från operatörerna till digital form så
att kapacitetselement kan flexibelt skickas digitalt via
fiber till vad som kan liknas vid utbrutna radiohuvuden för att
generera täckning.
– Vi har jobbat hårt med att få till en digital fiberlänk som
har fyra gånger så hög bandbredd som konkurrerande system, säger
Fredrik Ekström.
Varje fiber kan överföra upp till 20 parallella
frekvensband.
Orion upptar inte mer än 3U i ett rack trots att den har all
funktionalitet och i teorin kan mata upp till 2000 radiohuvuden som
kopplas i stjärna, i en ringstruktur eller efter varandra i
kaskad.
Radiohuvudena som döpts till Stratus tar den digitala
dataströmmen och omvandlar den till rfsignaler. Beroende på modell
finns det fyra eller sex frekvensband som kopplas till antenner via
koaxialkabel.
– Det största finessen vi fått till är att radiohuvudet, med en
uteffekt på 20 W per frekvensband, drar tre gånger mindre ström än
andra produkter.
Därmed behövs det inte någon aktiv kylning med fläktar som kan
gå sönder eller filter som behöver bytas med jämna mellanrum trots
att radiohuvudet drar 360 W när det skickar ut 80 W i
radioeffekt.
Det finns också en modell av Stratus med sex frekvensband och en
betydligt lägre uteffekt på 1 W per kanal.
– Vi har gjort ett Dohertyslutsteg som linjäriseras över hela
frekvensbandet i realtid med hjälp av digitala algoritmer.
FÖ RE TAG E T H A R FÅT T S TÖ D av EU via Eurostarprogrammet,
eftersom innovationshöjden ansågs vara stor.
I dagarna lanserar företagen också en ren repeater, ett system
som tar emot de utsända radiosignalerna med antennen, förstärker
dem och sedan skickar ut dem igen.
Värt att komma ihåg är att den här typen av repeatrar har så hög
uteffekt att de kräver tillstånd från den som äger det aktuella
frekvensområdet, det vill säga en operatör. Det är alltså inget man
bara kan köpa och sedan instal
lera i sommarstugan eftersom de skulle kunna störa trafiken i
mobilnätet.
Repeatern fungerar även för radiostandarder som Tetra och
GSMR.
På ritbordet finns också ett koncept kallat Tarantula.
– Det är vårt svar på cloud ran, säger Fredrik Ekström.
AT T L ÄG G A B A SB A ND E T i molnet gör att operatörerna inte
behöver dimensionera alla basstationer för maximal belastning,
istället delar de på gemensam processorkraft som finns i molnet.
För operatörerna blir investeringskostnaden lägre samtidigt som de
alltid kan erbjuda maximal prestanda till kunderna. Även om cloud
ran har demonstrerats är det oklart när det börjar använda i
kommersiella nät.
– Vi har tagit patent ett multioperatörssystem med cloud ran.
Det är ett koncept, inget vi säljer.
Alla produkter har i huvudsak utvecklats i egen regi även om
företaget också använt konsulter.
– Vi har all kärnkompetens. Ett par som kan rf, en mekanist, en
handfull mjukvaruutvecklare och kunnande inom digital
signalbehandling. Sen behöver man inte utveckla allt själv, det
finns standardmoduler man kan använda. För slutstegen har vi haft
partnerskap med ett franskt bolag och för vissa algoritmer med ett
engelskt.
Maven har nyligen plockat hem de första ordrarna som ska
levereras efter sommaren. Tillverkningen görs i
kontraktstillerkaren Notes fabrik i estniska Pärnu.
– Nu ska vi expandera säljet. Vi har en person på väg in för
Mellanöstern och en i Hong Kong.
PER [email protected]
Grundat: 2016.Antal anställda: 15.Finansiering: 30 miljoner
kr.Ägare: En handfull huvud-ägare och knappt 30 affärs-änglar.
FAKTA:
Maven Wireless
Fredrik Ekström
-
Half tHe sizesame efficiency
LTC7821 72V non-isoLaTed
hybrid buCk ConTroLLer
1/2 PCb area of Traditional buck
>50% inductor space reduction
Vin range: 10V to 72V
VouT range: 0.9V to 33.5V
up to 500W
soft switching/Low eMi
Fast and accurate Multiphase Current share
ideal for intermediate bus Converter applications
97.3% Efficiency at 500kHz (48VIN, 12VOUT at 20A)
daTa sheeT www.analog.com/LTC7821
35mm
Bottom Top
35mm
35mm
12mm
FeaTured WhiTe PaPer 72V hybrid dC/dC reduces size up to
50%www.analog.com/LTC7821
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
STARTBLOCKET
L IND H O L MEN S O F T WA RE DAY är ett årligt återkommande
event i Göteborg under en dag för programvarubranschen. I år var
eventet den 29 maj på Lindholmen Science Park.
PRO G R A MME T OMFAT TA D E T VÅ A FFÄ R SSE SSI O NER och två
tekniska sessioner parallellt under dagen. På eftermiddagen vara
det dessutom fyra workshops med Hack an E-bike, Cybersecurity, AR
KIT (Augmented Reality) och ”virtual vehicle”. Dessutom fanns ett
tjugotal montrar med företags- och produktpresen-tationer.
I D EN INL EDA ND E SE SSI O NEN tyckte jag Volvo Cars var det
mest intressanta då man beskrev strategin för att erbjuda
appli-kationer i fordon. Strategin är att välja öppna
applikations-plattformar baserat på ett samarbete med Google.
B L A ND A ND R A INT RE SS A NTA FÖ RED R AG under dagen
handlade ett om Ericssons syn på transformationen av telekomnäten
och hur distribuerade noder ska fungera. Det hölls av Azimeh
Sefidcon, som för närvarande är forskningsledare och chef för
molnsystem och -plattformar på Ericsson där hon satsar på att
förutsäga och bygga den framtida tekniken. Föredraget beskrev hur
nätarkitekturen kommer att utvecklas med distri-buerade
plattformar. Plattformarna består både av program och
maskinvara.
E T T A NN AT H Ö G A K T UEL LT OMR Å D E beskrevs av Daniel
Åsljung som är industriell doktorand vid Zenuity, och bedriver
forskning om högautomatiserad körning. Dessförinnan hade han en
liknande roll på Volvo Cars (2014–2017). För närvarande bedri-ver
han en doktorandstudie i Mekatronik och hans forskning fokuserar på
att utveckla nya metoder för säkerhetsvalidering som kan användas
för självgående fordon. Föredraget pre-senterade metoder för att
göra massiv testning av autonoma fordon genom automatiserad
testning.
INT RE SS A NT VA R O C K S Å FÖ RED R AG E T och
demonstrationen som professor Benoit Baudry från KTH höll. Han
beskrev en metod för att utöka antal testfall genom att
generalisera testfall till att bli mer omfattande. Han gjorde en
demonstration av hur omfattande en web-browser kunde vara genom att
visa interaktionen med web-browsern (Chromium som är öppen källkod)
och en applikation som Spotify. Syftet var att demon-strera hur man
går in i källkoden och generalisera testfallen.
SERKRÖNIKA
Lindholmen Software Day
STAFFAN SKOGBYSER-ordförande
Svenska Elektro- och Dataingenjörers
Riksfö[email protected]
n MILJÖKritiken mot kemikalieskat-ten på elektronik var massiv
när den infördes sommaren 2017. En rapport skriven på Umeå
universitet ger belack-arna rätt, kemikalieskatten är ineffektiv
eftersom den ger minimala miljövinster.
Det finns i princip tre styrmedel som beslutsfattarna kan ta
till för att påverka människors och företags agerande. Det är
administrativa (olika typer av regleringar), ekonomiska (skatter
och subventioner) och informativa (kampanjer, märkning med
mera).
Professor Runar Brännlund vid Handelshögskolan vid Umeå
universitet, som skrivit rapporten ”Greenwash? En analys av svenska
miljöskatters effektivitet” på uppdrag av branschorganisationen
Svenskt Näringsliv, påpekar att man inte generellt kan säga att det
ena är bättre än det andra. Det beror på en mängd faktorer, inte
minst miljöproblemets karaktär.
I rapporten har han skärskådat kemikalieskatten på elektronik
som infördes i juni 2017, flygskatten som infördes 1 april, och
bonus malussystemet på personbilar som införs från 1 juli 2018.
Tanken bakom kemikalieskatten – som föreslogs av den
borgerliga regeringen och sedan klubbades av den
socialdemokratiska – var att få bort de hälso vådliga ämnena brom,
klor och fosfor ur hemelektronik och vitvaror. Skatten ökar priset
på en mobiltelefon med ungefär 25 kronor och ett kylskåp med cirka
300 kronor. Totalt förväntades den ge ungefär 2,4 miljarder per år
till statskassan.
SL UT S AT SEN I R A PP O R T EN är att samtliga dessa nya
skatter är ineffektiva i den meningen att de är ”trubbiga” och
endast i ringa grad adresserar det bakomliggande miljöproblemet. De
drar in pengar till statskassan snarare än att förbättra miljön,
därav beteckningen Greenwashing.
Mot kemikalieskatten listas följande argument:• Små eller inga
incitament
till substitution mot mindre skadliga ämnen.
• Risk för ”läckage” (köp från utländska leverantörer).
• Mycket osäker miljöeffekt.• Fiskal skatt.• Reglering mer
effektivt
PER [email protected]
Kemikalie- skatten sågas i ny rapport
n KOMMUNIKATIONDen 13 juni antogs Release 15 5G av
branschorganisatio-nen 3GPP i La Jolla på USA:s västkust. Därmed
finns en komplett 5G-standard.
Det var i december förra året som den första versionen av
5Gstandarden klubbades, även kalllad 5G New Radio (NR). Den baseras
dock på delar av dagens
LTEteknik, närmare bestämt corenätet. Det ger vissa
begränsningar i funktionaliteten, bland annat längre
fördröjningar.
Över 800 personer har deltagit i 3GPP:s arbetsmöte i La Jolla
för att ta fram den nya versionen, 5G Standalone (SA), som inte
nyttjar någon del av dagens LTEteknik.
PER [email protected]
Den kompletta 5G-standarden klubbad
-
Bredaste utbudet avelektronisk utrustning
Auktoriserad återförsäljare av halvledare och elektronisk
utrustning
mouser.se
C
M
Y
CM
MY
CY
CMY
K
651708-Selection in Stock-A4-SE.pdf 1 04.06.18 16:24
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
STARTBLOCKET
n KOMMUNIKATIONAlla ska ha råd att koppla upp sig till Internet
med en mobil-telefon. Det är visionen för Radio Innovation vars
antenn-lösning kan mångfaldiga täck-ningen utanför städerna och
därmed göra mobilt Internet tillgängligt även för människor med
extremt små inkomster.
– I västvärlden betalar vi 20 till 30 dollar i månaden för ett
mobilabonnemang. I Indien får det inte kosta mer än en till en och
en halv dollar.
Det säger Henrik Olesen som är vd på Radio Innovation.
För att komma dit behövs något som radikalt sänker operatörernas
produktionskostnad. Radio Innovations lösning är ett antennsystem
som gör att varje basstation kan betjäna en betydligt större yta än
idag.
Det är lika bra att påpeka det med en gång. Lösningen är inget
för tättbefolkade områden som
städer. Den är avsedd för områden med glesare befolkning där man
måste bygga många celler för att få god täckning.
Allt baseras på en antenn med 6 till 18 smala sektorer som
täcker hela varvet, det vill säga 360 grader. Idag används normalt
tre sektorer för att klara 360 grader.
För att skapa de 6 till 18 sektorerna används 256 dipoler i
varje system vilket innebär att systemet klarar Mimo 4 och Mimo 8
med upp till åtta vägar. Dessutom blir förstärkningen högre, upp
till 32 dBi i varje lob. Som jämförelse har dagens
tresektorsantenner mellan 18 och 21 dBi i förstärkning.
Ett antenntorn kan täcka upp till 1600 kvadratkilometer beroende
på hur terrängen ser ut och hur högt det är. Det är 10 till 40
gånger större yta än med dagens system med tre sektorer.
E T T A LT ERN AT I V T S ÄT T att använda den högre
antennförstärkningen är att sänka uteffekten och ändå täcka samma
yta som tidigare. Det kan vara värdefullt på platser som inte är
anslutna till elnätet. De får normalt sin el från sol och vind och
har diesel som reservlösning. Att kraftigt öka intervallen mellan
påfyllningarna ger en betydligt lägre driftskostnad.
Även om det blir fler sektorer i cellen behövs inte mer
spektrum, det går att återanvända på samma sätt som med tre
sektorer, men ger mellan fyra och åtta gånger större bandbredd i
cellen.
Radio Innovations antennlösning är helt passiv och består av
sammankopplade dipolantenner monterade bakom radomer (ett
plastskal). På håll ser antennsystemet ut som en cylinder där det
går att ha mellan en och åtta våningar beroende på hur smal man
vill göra loben i höjdled och hur många operatörer som ska dela på
masten.
En bieffekt av utformningen är att vindlasten på tornet blir
betydligt mindre än med konventionella antenner. Dessutom finns det
plats i mitten av systemet, som har en diameter på cirka fem meter,
för de utbrutna radiohuvud som är kopplade till antennerna.
– Vi har gjort ett test i Teracoms högmast i Norrtälje som visar
att tekniken fungerar. Dessutom har ett flertal kunder testat
tekniken och ytterligare ett antal ska testa den närmsta tiden.
Företaget har cirka 25 anställda varav majoriteten arbetar med
produktionen i Vinsta strax norr om Stockholm.
– Vi är i ett uppstartsläge där vi måste lära oss hur man
tillver
kar, det är inte så enkelt som man tror, man måste ha
rfkunskap.
I FJ O L TO G FÖ RE TAG E T in tio miljoner i riskkapital och en
ny runda är snart klar som ger ytterligare nio miljoner kronor,
pengar som behövs för att skala upp verksamheten.
Företaget har valt att inte patentera lösningarna i
systemet.
– Då måste man tala om hur man gör. Marknaden för att uppgradera
befintlig infrastruktur är kolossal. Om vi bara tar en liten smula
får vi mer än vi kan svälja. Dessutom, om någon annan skulle göra
nåt snarlikt skulle alla få en bekräftelse på att vi tänkt rätt.
PER HENRICSSON
[email protected]
Antennsystemet som vill göra mobilt Internet billigt för
alla
Tornen kan vara allt från 50 me-ter till 320 meter eller lika
höga som de högsta tv-masterna.
I ett uppmätt resultat med en kund med en mast på 50 meter har
företaget jämför dagens celler med tre sektorer och 40 Mbit/s i
varje sektor. Redan fem kilometer bort har datahastig-heten sjunkit
till 2 Mbit/s och 6 kilometer bort är den noll med traditionella
antenner. Motsva-rande resultat uppmätt med Ra-dio Innovations
antennsystem är datahastigheten 35 Mbit/s
respektive 20 Mbit/s.I en mast på 118 meter ger
varje sektor 30 Mb/s på 12 kilometers avstånd. Först vid 42
kilometer är den noll. Bygger man ett torn på 320 meter är det full
datatakt 20 kilometer bort från tornet och vid 50 kilometer har den
sjunkit till 8 Mb/s.
Ett annat sätt att se på saken är att operatörerna kan öka den
totala kapaciteten i en cell mellan fyra och 36 gånger beroende på
tornhöjd och hur terrängen ser ut.
FAKTA:
Mångfaldigar kapaciteten
Hjärnan bakom Radio Innova-tion är Torbjörn Johnson. Minnesgoda
läsare förknip-par honom med Radiosystem som han startade
tillsam-mans med två kollegor 1978. Tio år senare köpte Ericsson
företaget för en halv miljard kronor för att komma över
basstationskunnandet.
Därefter har Torbjörn Johnson startat Radio Design och Radio
Components som bägge utvecklade aktiva system för att förbättra
räck-vidden i först analoga och sedan digitala mobilsystem.
I Radio Innovation är tekniken passiv och fungerar på alla
mobilstandarder inklusive 4G och 5G och även för andra
radiotekniker som exempelvis wifi. Torbjörn Johnson har hunnit
fylla 76 år och är inte längre aktiv i bolaget.
FAKTA:
Torbjörns fjärde Radiobolag
-
IoT Security SuiteMaking the Complex Simple
The IoT Security Suite for the SAMA5D2 MPU enables rapid and
easy use of its advanced security features, such as ARM® TrustZone®
technology and hardware cryptography, without a long learning
curve. The suite covers the security requirements for IoT device
manufacturers in a single, easy-to-use package. It supports
storing, encrypting, decrypting and exchanging keys between devices
and applications, and its easy-to-use APIs save you time.
Features Trusted Boot – Root of Trust (RoT) verified startup
Firmware Protection – Encryption and execution of authenticated
firmware Trusted Device ID – Unique device certificate tied to the
RoT Secure Storage – Secure storage of keys, certificates and data
Secure Communications – Authenticated device pairing and IoT cloud
communications Secure Firmware Update – Securely upgrade firmware
remotely
Download the IoT Security Suite Evaluation Kit (free) to get
started.
SAMA5D2 Xplained Ultra Evaluation Board (ATSAMA5D2-XULT)
The Microchip name and logo and the Microchip logo are
registered trademarks of Microchip Technology Incorporated in the
U.S.A. and other countries. ARM and Cortex are registered
trademarks of ARM Limited (or its subsidiaries) in the EU and other
countries. All other trademarks are the property of their
registered owners. © 2018 Microchip Technology Inc. All rights
reserved. DS60001511A. MEC2201Eng01/18
www.microchip.com/SAMA5D2
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
Under de närmaste veckorna ska vi börja att hälla betong. Under
våren har vi preparerat marken för att göra den redo att byggas på,
säger Rick Trontvet, Vice President of Administration på DigiKey
och ansvarig för projektet.
Planen är att det nya distributionscentret – som i grunden blir
tre byggnader under samma tak – ska vara klart att användas fullt
ut mot slutet av 2021. Runt 1,5 år beräknas själva byggandet att
ta, sedan behövs lika lång tid för att få igång utrustningen som
ska hantera allt material.
När det nya lagret om fyra vå
ningar är klart får företaget ytterligare cirka 200 000
kvadratmeter – eller motsvarande runt 30 fullstora fotbollsplaner –
att lagra produkter på. Investeringen beräknas till över 300
miljoner dollar, alltså mer än 2,6 miljarder kronor.
– EN D EL AV IN V E S T ERIN G EN är byggnaden, men mer än
hälften är i toppmodern utrustning med mycket hög automationsgrad
som ska hantera lagret, säger Rick Trontvet och fortsätter:
– Utrustningen kommer att ta en tid att få igång, men den ska
hjälpa oss att bli ännu effektivare och nå högre kapacitet. Den gör
inte att vi kan sluta att anställa,
men den kommer att minska behovet.
Redan för några år sedan insåg företagsledningen att
verksamheten måste expandera för att företaget ska kunna fortsätta
att växa i samma takt som nu. Förra året hamnade tillväxten på 26
procent, i år spår företaget en
ännu kraftigare tillväxt. För ett och ett halvt år sedan tog
arbetet fart på allvar. Då var Thief River Falls inte en
självklarhet.
– Vi tittade på ett antal platser i denna delstat och angränsade
delstater där vi skulle kunna bygga. Vi insåg att det skulle bli
dyrare att bygga här, men det är
Digi-Key växer i ett rasande tempo. I fjol med 26 procent. Då
landade omsättningen på 2,3 miljarder dollar. Nu satsar den
amerikanska komponentdistributören 300 miljoner dollar på ett
enormt lager på hemorten Thief River Falls i Minnesota. En rejäl
utmaning, men nödvändig, om företaget ska kunna fortsätta att
växa.
Lageryta som 30 fotbolls planer
”Vi bygger för att klara att fortsätta växa under åtminstone tio
år”Rick Trontvet
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
vår hemstad, det är här våra anställda bor och det är här vi
vill göra det.
FÖ R AT T L ÄT TA RE FÖ R S TÅ resonemangen kan det vara
intressant att veta att DigiKey har runt 3 750 anställda. Av dessa
bor cirka 3 350 i staden Thief River Fall med omnejd. Sen har
företaget uppåt 150 anställda i Fargo, North Dakota, där det har
ett backuplager samt runt 100 i Bloomington, också Minnesota.
Övriga arbetar endera på andra ställen i USA eller utanför
landet.
Tydligt är att DigiKey är en fantastisk tillgång för delstaten
Minnesota. Företaget pytsar in
många hundra miljoner dollar i skatt per år, samtidigt som det
påstås att DigiKey aldrig ha sagt upp en enda anställd på hem
orten.
Å andra sidan stöttar delstaten på olika sätt, bland annat genom
att sälja av mark och med skattelättnader. Det är tydligt att de
två lever i symbios.
– Men det är många ovanliga utmaningar vi ställs inför när vi nu
expanderar på en liten ort. Vi måste exempelvis försäkra oss om att
vi kan anställa tillräckligt med folk och att vi har tillräckligt
med temporärt boende, säger Rick Trontvet.
Under tre år kommer befolkningen att öka med 250 till 300
arbetare som kör de maskiner som behövs för bygget.
Den gigantiska lagerbyggnaden innebär ingen strategiändring för
företaget. Snarare tvärt om.
IDAG H A R FÖ RE TAG E T en av industrins bredaste
produktportföljer. Det representerar över 750 000 tillverkare och
har mer än 1,5 miljoner produktvarianter i lager med leverans samma
dag. Nya tillverkare och produkter adderas dagligen, därav behovet
av ytterligare lagerutrymme.
En ganska okänd detalj är att företaget har ett backuplager i
Fargo, North Dakota, som ligger cirka 2,5 timmars bilkörning
från Thief River Falls. Den byggnaden är på 42 000
kvadratmeter.
– Just nu tittar vi på användning av den byggnaden när vi till
fullo har fått igång det nya distributionscentret här. Vi tittar på
om vi kommer att behöva det som backup även då, och i så fall i hur
hög grad, säger Rick Trontvet och förtydligar:
– Vi ser så många fördelar med att skeppa från ett ställe, och i
viss mån känner vi att Fargo är samma plats eftersom det ligger så
nära. I nuläget har vi däremot inga planer på att addera
lagerlokaler någon annanstans i världen.
ANNA [email protected]
Lageryta som 30 fotbolls planer”Världens största distributör av
elektroniska komponenter tillgängliga för omedelbar le-verans” – så
beskriver Digi-Key sig självt idag. Helt tydligt har konceptet att
leverera från en plats världen över varit lyckat – många har följt
efter, men få vet att Digi-Key var ett kretskort från början.
Ronald Stordahl, grundare av Digi-Key, pluggade på University of
Minnesota i slutet av 1960-talet. Där tog han sin master i
elektroteknik, och därefter doktorsexamen.
Samtidigt var han – som så många andra teknikintresse-rade på
den tiden – en nyfiken radioamatör. Fast då var radioamatörer
tvingade att lära sig Morse. Ofta fick du lära dig själv, och det
blev många fel, åtminstone till att börja med.
Så Ron Stordahl kom på idén att konstruera en digital kodare –
ett kretskort som hjälper amatörer att telegrafera utan att göra en
massa misstag. Han döpte produkten till Digi-Key, och under
studietiden köpte
han in elektronik, monterade kort och började sälja sin
konstruktion under namnet ”Digi-Keyer Kit” (se bild).
N Ä R S T UD IERN A var klara flyt-tade Ron Stordahl tillbaka
till hemstaden, Thief River Falls i Minnesota. Härifrån skulle han
sälja färdiga kretskort och mon-teringssatser till radioamatörer,
men succén uteblev. Tillverkare av radiosändtagare gillade helt
enkelt kodar-idén så mycket att de konstruerade in den direkt i
sina produkter.
Ron Stordahl stod med elektroniksatser och färdiga kretskort som
inte gick att sälja. I den stunden föddes dagens version av den
amerikanska komponentdistributören. Här tas beslutet att börja
sälja kom-ponenter styckvis och inte som övrig industri i större
satser.
År 1972 grundade han Digi-Key. Idag sysselsätter företaget 3 350
personer i Thief River Falls – hela 37 procent av alla som bor i
kommunen är anställda av Digi-Key.
HISTORIK:
Digi-Key började som kretskort
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
Premier Farnell står redo att börja bygga sin största
distributionsanläggning någonsin. Om två år ska den vara igång i
brittiska Leeds. Då kan företaget leverera klart fler produkter,
betydligt mer effektivt, världen över.
– Investeringen från Avnet kommer precis i rätt tid för oss att
göra oss redo att öka våra affärer ytterligare, säger Rob
Rospedzihowski, regional säljansvarig på Farnell element14 i Norden
och Östeuropa.
I höst är det två år sedan volymdistributören Avnet köpte
Premier Farnell. Nu investerar moderbolaget massivt i ett modernt
distributionscenter för Farnell, som idag har fyra lager i Europa.
Tre i Leedsregionen, som totalt rymmer 15 000 kvm, samt ett i
Belgien på 20 000 kvm som främst levererar till Benelux, Frankrike
och Tyskland.
Den nya anläggningen får en golvyta på cirka 35 000 kvm,
allt
så drygt dubbelt upp mot existerande brittisk lageryta.
– Det är till och med bättre, för dagens lager har bara en
bottenvåning. Det nya blir mellan 15 och 18 meter högt. Så det blir
tre gånger så högt, säger Fraser Forbes, ansvarig för verksamheten
i Europa.
SK Ä L E T T IL L S AT SNIN G EN är den extremt höga efterfrågan
på elektronik. ”Over demand” kallar företaget situationen –
efterfrågan är helt enkelt högre än tillgången.
Samtidigt ser företaget en stark tvåsiffrig tillväxt globalt.
Försäljningen under det tredje kvartalet – februari till april i år
– i det brutna räkenskapsåret 2018 ökade med 11,4 procent jämfört
med samma period föregående år. De tre första kvartalen i
räkenskapsåret 2018 – augusti 2017 till och med april 2018 –
landade på 1 103 miljoner dollar.
Den starka tillväxten drivs främst av efterfrågan inom
kontraktstillverkning, även om for
donsindustrin också växer starkt. Det senare är dock ett område
som i större utsträckning hanteras av Avnet på grund av de stora
volymerna.
I Norden levererar Farnell till exempelvis Flex, Sanmina,
Scanfil och Kitron. Likaså bygger en stor del av företagets
affärsverksamhet i regionen på försäljning över webben.
– Vi ser signifikant tillväxt inom onlineorder. Norden leder
denna utveckling. Där finns många startupföretag som behöver
elektronik för att skapa sina produkter, säger Rob Rospedzihowski
och fortsätter:
– De besöker vår webb, lägger
en order före klockan 18 svensk eller norsk tid, eller 19 finska
tid. Den landar här, den plockas och packas för att nå kunden nästa
dag. Det är vad de nordiska kunderna gillar och kommer tillbaka för
att få.
E T T S TA RK T S A MB A ND finns även mellan de många företagen
som konstruerar elektronik i Norden och tillverkning i Baltikum
eller Polen. Här vill Farnell agera brygga.
– Om man tittar på information från branschorganisationen DMASS
så tar vi marknadsandelar i Norden. Vi tar främst andelar från
mindre lokala distributö
Drygt dubbla ytan och tre gånger högre
”Vår on-line-försäljning växer signifikant. Norden leder
utvecklingen”Rob Rospedzihowski
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
rer, och vi ser en tillväxt på mer än 30 procent i kombinationen
Norden och Baltikum/Polen.
På frågan varför företaget spenderar närmare 100 miljoner dollar
på en ny lagerbyggnad, inklusive infrastruktur, är det enkla svaret
att mer utrymme krävs. Till detta kommer 100 miljoner dollar i
inköp av komponenter, som är en annan del av investeringen.
NU VA R A ND E L AG ER i Leeds har plats för 320 000 olika
produkter. Varje dag adderar Farnell över 300 nya produkter till
sin portfölj. När den nya anläggningen tas i bruk är planen att ha
runt 450 000 olika produkter i lager.
– Men vi har utrymme för betydligt mer. På sikt kan vi ha mer än
650 000 olika produkter i den nya byggnaden, säger Fraser
Forbes.
Fast utrymme är inte allt. Dagens brittiska lager är byggt
tidigt 1990tal och använder teknik som är på väg ut. Det nya
distri
butionscentret ska bli betydligt mer effektivt, med hög grad av
automatisering och modern hantering av inventarierna.
– Vi får exempelvis dedikerade utrymmen för olika produkter,
såsom kontrollerade miljörum för kretsar som Xilinx FPGA:er och
hanteringsområden för kablar där vi kan skära dem i den längd
kunderna vill, säger Fraser Forbes.
Planen är att verksamheten ska dra igång i början av 2020. I maj
avslutades prepareringen av området inför byggstart – nivåerna är
fixade, stabiliseringen är klar och vägar för att nå fram är
byggda.
Nästa steg är att bygga upp stålkonstruktionen och därefter
golv. Planen är att utrustningen som ska hantera lagret ska börja
installeras i oktober. Det väntas ta cirka ett halvt år. Sedan ska
allt börja testas och justeras inför igångsättande.
Hur mycket effektivare distributionen blir när det nya lagret
tas i bruk är svårt att säga.
FÖ R T IL L FÄ L L E T hanterar Farnell mellan 18 000 och 20 000
order per dag i Leeds och Belgien – då är allt från största till
minsta order inräknad. I det nya distributionscentret finns det
kapacitet att redan från start ta 45 000 ordrar – en siffra som
dessutom kan skalas upp vid behov.
– Vi förväntar oss inte att behöva denna kapacitet från dag ett.
Just nu gör vi faktiskt två datorsimuleringar, en peakday och en
peakhoursimulering, för att testa genomströmningen samt om och hur
vi bör ändra konstruktionen, berättar Fraser Forbes.
Samtidigt ser Farnell över sin affärsmodell. För tillfället
arbetar företaget främst med tre ordertyper: till egna lager i
andra länder och världsdelar, planlagda BOMlistor som ska levereras
en viss dag och den dagliga onlineförsäljningen.
Framöver kan det bli fler valmöjligheter.
– Man kan tänka sig långsammare men gratis eller snabbare mot en
avgift. I byggnaden kan vi sortera så att vi kan erbjuda
alternativa transportvägar och alternativa transportföretag, säger
Fraser Forbes, men förtydligar:
– Detta är inget vi definierat än, men vi diskuterar just nu med
transportföretag vad vi kan göra.
När det nya lagret tas i bruk kommer dagens lager i Leeds att
stängas, medan lagret i Belgien blir kvar.
ANNA [email protected]
Gå in på etn.se/pren så får du det snygga månadsm
agasinet GRATIS!
”Det nya lagret dubblerar genomströmningen från dag ett.”Fraser
Forbes
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
Långa ledtider och brist på komponenter är inget nytt fenomen.
Det uppkommer åtminstone en gång per decennium.
– Det här är den tredje gången för mig, säger Patrick Wiström på
Westcomp.
Det Göteborgsbaserade företaget fungerar som inköps och
logistikavdelning åt mindre och medelstora tillverkare.
– Vissa som är nya kan vara oförstående till att det kan svänga.
De förstår inte vad det är för mekanismer som orsakar längre
leveranstider. De som varit med länge visar stor förståelse, säger
Tom Dahlén som Sverigechef på komponentdistributören Arrow.
Det är framförallt de minsta komponenterna som det är brist på
denna gång. Det handlar om kondensatorer och motstånd som kan kosta
så lite som några ören. Den variant som pekas ut flitigast är
keramiska flerlagerskondensatorer, MLCC.
– Jag kommer just från ett möte med en av våra större kunder i
Sverige där vi pratat om frågan. Av och till blir det störningar,
det handlar framförallt om lite äldre komponenter i större kapslar.
Det som är absolut svårast är kondensatorer av typen MLCC. En del
kunder försöker svänga bort från det och gå tillbaka till tantaler,
säger Mats Lundin som är inköpschef på den finska
kontratstillverkaren Scanfil.
AT T INKÖ PA RN A haft det svettigt det senaste året bekräftas
av de börsnoterade kontaktstillverkarnas rapporter:
”Bristen på elektronikkomponenter gjorde 2017 till ett utmanade
år för många företag som tillverkar elektronik. Kitrons snabba och
systematiska approach kombinerat med vårt partnerprogram har
förhindrat att vi fått några större leveransproblem”, står det att
läsa i den norska kontraktstillverkarens rapport.
Svenska Note har en likartad formulering i
sitt bokslut för 2017:”Vi noterar generellt sett
längre ledtider på komponenter och en försämrad
tillgänglighet
på vissa typer. Detta är ingen ovanlig situation men den ställer
krav på extra insatser av våra inköps och
planeringsfunktioner.”
– Vi får lägga ned mycket mer tid för att få hem materialet idag
än förra året. Det började
redan i januari 2017 och från juni ökade ledtiderna dramatiskt,
säger David Krantz som är inköpschef på kontaktstillverkaren
Note.
Scanfil har några produkter som går i större volymer, det
handlar om över 350 000 exemplar per vecka.
– Där är det ur hand i mun men jag tycker ändå vi fått en helt
annan uppmärksamhet i leverantörskedjan, säger Mats Lundin.
En bidragande orsak är att högre chefer på de berörda företagen
träffats för att prata om be
hoven och om vad som kan göras för att säkra leveranserna.
T ID I G A RE G Å N G ER det varit brist på komponenter har det
till en viss del kunnat förklaras med att kunderna lagt samma
beställning hos flera leverantörer för att avbeställa ”dubbletten”
när de väl fått en leverans. Dagens digitaliserade orderflöden gör
det svårt att göra så utan att det upptäcks.
– Det finns inga tecken på det. Vi ser vad vi har för indata och
vad som går ut. I Sverige är risken nära noll, som jag ser det. Hur
det är för de riktigt stora spelarna är svårt att veta, säger Tom
Dahlén på Arrow.
Denna gången handlar det om att komponenttillverkarna hållit
igen på investeringarna under lång tid – de har varit rädda att bli
stående med överkapacitet.
Dessutom har det skett en omfattande konsolidering där många
företag köpts upp eller slagits samman. Ofta avvecklas då äldre och
mindre lönsamma fabriker.
Samtidigt har kon
junkturen fortsatt att ånga på med en ökande efterfrågan år
efter år. Även om det inte handlar om några dramatiska siffror har
kapaciteten i många fall slagit i taket.
– Många halvledartillverkare ligger på en nyttjandegrad över 92
procent i sina fabriker, det är i princip max, säger Tom
Dahlén.
Resultatet är ledtider på 20 till 30 veckor även för vissa
halvledarkomponenter.
Kontraktstillverkare som Kitron, Note och Scanfil har därför
ökat på lagren. Det kan delvis förklaras av högkonjunkturen. När
det går bra för kunderna växer volymerna vilket kräver mer
komponenter, men ökningen hänger också samman med de längre
ledtiderna som gör att man gärna köper in större volymer än
tidigare för att kunna garantera tillverkningen under längre
perioder.
Störst problem med de minstaSvettig, stökig och bucklig med
saftiga prishöjningar. Det är några kommentarer om dagens
komponent-marknad där ledtiderna kan vara 20 veckor eller mer. Alla
Elektroniktidningen pratat med är dock överens om att bristen på
komponenter inte satt några större käppar i hjulen för
produktionen.
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
Patrick Wiström
David Krantz
Tom Dahlén
JAN
N L
IPK
A
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
– Vi har lyft frågan med våra kunder så att de kan agera i tid.
För vissa är elektroniken bara en liten del av produkten och då
vågar de inte stå utan den, säger David Krantz.
EN D EL IK AT FR ÅG A är vem som ska ta risken om prognoserna
inte slår in. Historiskt har den hamnat på kontraktstillverkarna
som blivit sittande med komponenter som inte gått åt.
– Genom dialog försöker vi balansera risken så att vi inte tar
allt. Vi har även kunder som själva köper in komponenter eller ger
oss bemyndigande att göra det, säger David Krantz.
Men alla kunder har
inte hängt med. En del lever kvar i tron att det bara är
nyckelkomponenter som systemkretsar, processorer och minnen man
måste ha koll på.
– Många har satt upp agendan efter det. Det finns risk att de
ligger kvar med gammal information i sina affärssystem, säger David
Krantz, på Note.
När de sedan vill köra igång produktionen ser verkligheten
annorlunda ut.
– Det finns en risk för att de blir besvikna på lanseringen av
nya produkter om de designat in komponenter med långa leveranstider
eller begränsad livslängd. Något som gör att vi naturligt har en
mycket
tätare dialog med kunder om materialsituationen i dagsläget.
REC EP T E T Ä R D E T G A ML A vanliga. Börja prata med den som
ska tillverka redan under konstruktionsfasen så kan i varje fall de
värsta misstagen undvikas, som att konstruera in komponenter som
snart ska sluta tillverkas eller som är svåra att få tag på.
– Vi har proaktivt försökt jobba med våra kunder för att få dem
till att öppna upp för fler alternativ, även att designa om så att
produkterna bättre motsvarat det som tillverkarna vill leverera,
säger Mats Lundin på Scanfil.
Patrick Wiström på Westcomp är inne på samma spår men har
ytterligare ett alternativ:
– Det finns många fabriker i Kina som tillverkar komponenter åt
andra. Det är naturligt att de bryter sig loss och säljer under
eget namn, men vi känner inte till dem.
Att hitta dessa leverantörer och börja använda komponenterna är
inte gjort i en handvändning. Det kräver att man läser datablad,
tar hem prover och sedan testar dem. Plus att kunden såklart måste
vara införstådd med bytet.
S OM L Ö K PÅ L A X EN har priserna gått upp. Det handlar om
10–20 procent eller mer.
– Det finns en del välkända fab rikat som utnyttjat situationen.
Särskilt de som sitter på en unik position har höjt priserna, säger
David Krantz på Note.
– Vi har sett prishöjningar på fem gånger, säger Tom Dahlén på
Arrow.
Hur länge bristen består är svårt att sia om.
Ingen som Elektroniktidningen pratat med räknar med någon
förbättring under året. Möjligen nästa år.
– Vissa investeringar i ny kapacitet som är gjorda under 2017
kommer att få någon form av utfall under 2019 men vi är otroligt
konjunkturberoende, säger Tom Dahlén på Arrow.
Risken är därför stor att bristen kommer att bestå fram till
nästa lågkonjunktur, som kommer att dyka upp lika oväntat som
bristsituationen gjorde.
PER [email protected]
Förbättrad tillförlitlighet
för industriella applikationer
Nya kontakter från Archer Kontrol med
1,27 mm delning och horisontella och vertikala
layouter i olika kombinationer med 12-80 ben.
Uppbyggda med lödanslutningar för ytmontering som ger
kretskortet
extra stabilitet motstår de både sidledes och vridande krafter
i
miljöer med kraftiga vibrationer.
Temperaturområde -55 °C till +125 °C
Självpassande med Blind Mating
Helt inneslutet kontaktsystem
Testade att klara upp till 500 operationer
www.harwin.com/ kontrol
Harwin Archer Kontrol Elektronik Tidningen Sweden June 18.indd
129/05/2018 12:25
Störst problem med de minsta
Mats Lundin
DÄ
TW
YLE
R
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
Ta en gratis webbkurs i artifi-ciell intelligens på Helsing-fors
universitet och köp ett diplom. Det är den senaste av idag
hundratals webbkurser i maskininlärning, som sprider AI-kompetens
till den stora massan.
En Vinnovarapport från i april (se faktaruta) ser positivt på
onlinekurser i artificiell intelligens och vill stimulera sådana
initiativ. Dels borde deltagarna kunna få både studiemedel och
högskolepoäng. Och dels borde institutioner kunna få stöd för att
utveckla digitala media.
Historiskt fanns kursmaterial om maskininlärning med när det
moderna fenomenet onlineutbildning föddes. Stanforduniversitetet
skapade en mooc (massive online open course) höstterminen 2011 med
tre datakurser.
Onlineversionen av djuplärningsnestorn Andrew Ng:s kurs CS229
ligger fortfarande högt eller högst bland rekommendationerna på
mooc:er inom maskininlärning.
D RYG T T VÅ MIL J O NER människor har gått kursen. Den första
suddiga videoversionen med Andrew Ng framför en rad svarta tavlor
finns fortfarande online.
Själv skulle han dock rekommendera en färskare svit om fem
webbkurser som han lanse
rade i höstas. Den kostar 500 kronor i månaden.
Det finns ett hopplöst underskott på AIkompetens, enligt Andrew
Ng, redan hos teknikföretagen. Men det är inte bara de som påverkas
i grunden av AI.
– Det finns massor som återstår att göra för att transformera
icketeknikföretagen, säger han.
Han vill se AIkompetens hos miljoner, och en mooc är ett verktyg
att nå många – med den enda brasklappen att genomströmningen på
dessa kurser ofta är låg.
Idag finns hundratals moockonkurrenter till CS229.
V ID SIDA N AV universitetens akademiska framställningar finns
mer yrkesinriktade kurser exempelvis på kommersiella
utbildningsföretag som Udemy, Datacamp, Dataquest och Udacity, den
sistnämnda en avknoppare från Stanfords mooc.
Också ledande maskininlärningsföretag som Facebook, Google,
Microsoft och IBM ger kurser.
De kommersiella kurserna kostar ofta en spottstyver, och det kan
finnas gratisversioner.
Ett vanligt upplägg är att du betalar en liten slant för att få
ett diplom efter godkänd examination.
Så gör Helsingfors universitet, vars webbkurs Elements of
artificial intelligence startade
i maj. Är du finländare kan du till och med få två
högskolepoäng.
Studenterna kan välja att göra varje moment i sin egen takt,
även om universitetet rekommenderar att de 30 kurstimmarna slutförs
på sex veckor.
Det ambitiösa målet är att sprida AI till 1 procent av finska
folket. I slutet av maj hade 24 000 anmält sig.
– De vill lära sig vad AI är för, de tror att det kommer bli
viktigt i framtiden, sade kursansvariga Janina Fagerlund till
nyhetskanalen Yle.
– De kommer från varje ålders grupp. Från människor i
tjugoårsåldern, till 75åringar. De är professorer, arbetslösa,
förskolepersonal och tandläkare –
människor med väldigt olika bakgrund.
I S V ERI G E arrangerar bland annat MDH online kurser på
masternivå i ett projekt kallat Prompt. Det ger högskolepoäng. Här
finns två 7,5pkurser i maskininlärande och Big Data.
Du behöver inte gå någon kurs alls. På nätet finns numera
fantastiska resurser för självstudier i AI.
– Det är väldigt mycket lättare idag för en programmerare att
skaffa sig tillgång till kodbibliotek, data och diverse sandboxar
man kan testa AI med, säger Pontus Wärnestål, på högskolan i
Halmstad. JAN TÅNGRING
[email protected]
n AI-UTBILDNING
Det finns massor av verksamheter som skulle kunna effektiviseras
dramatiskt om de senaste årens resultat från området
maskininlärning togs i bruk. Det tror Vinnova och många andra.
Därför behövs mer AI-kompetens på företagen. Här är några av
utbildningsvägarna.
Maskininlärning – läget på utbildningsfronten
På nätet är det gratis
En rapport om artificiell intel-ligens i Sverige, som
myndighe-ten Vinnova presenterade i april, pekade på generella
problem för svensk högre utbildning: att studentvolymen ökat mer än
resurserna, att utbildning har lägre status än forskning, att
undervisningen är traditio-nell, att den svagt anknyter till
arbetsmarknadens behov.
Rapporten rekommende-rade satsningar på alla sorters utbildning:
grund-, forskar-,
vidare-, uppdrags- och online-utbildning. En röd tråd är att
utbildningarna ska snegla på de AI-behov som finns hos samhälle och
företag.
Rapporten vill även se stöd till enskilda för att ta initiativ
till AI-utbildning, exempelvis subventioner.
Nu kommer satsningarna. I mitten av juni fick exempelvis sju
universitet 40 miljoner kronor över två år till främst
vidareutbildning.
FAKTARUTA:
Vinnova ville satsa och nu utbildas det
Andrew Ng
Janina Fagerlund
Pontus Wärnestål
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
Även de redan yrkesverk-samma måste återvända till pulpeten för
att lära sig artificiell intelligens. Det var en av
rekommendationerna i en rapport som Vinnova presenterade i
april.
Högskolan i Halmstad (HH) svarar på anropet med en 120poängskurs
i kvartsfart. Den heter ”Data Analytics and Service Innovation
based on Artificial Intelligence”. Tyngdpunkten ligger kraftigt på
området maskininlärning, snarare än på klassisk AI.
FÖ R PRO FIL ERIN G av kursen sneglade HH mot vad universitet
som Stanford och MIT gör. Kurserna kommer att bygga på existerande
kurser, men vidareutvecklas både i innehåll och format i dialog med
industrin.
Företagen ska direkt själva få vara med och utforma innehållet –
också detta något som fanns på Vinnovas önskelista.
Några som redan hörsammat inbjudan är Volvo Cars, AB Volvo,
Autoliv, Zenuity, Stena Line, Easyserv, Fysiotest, Hotswap, Jayway,
Digital Reliance, InUse, Rise Viktoria och Nibe.
Förkunskapskraven är tunga – på civilingenjörsnivå – men med
viss flexibilitet som respekterar yrkeserfarenhet.
D E T FÖ R S TA Å RE T går på kvartsfart med en kurs vardera i
höst och i vår. I höst ”Machine Learning” och i vår ”Business and
service development techniques with AI/ML”.
Ett unikt inslag i programmet är enligt HH kombinationen av AI
och tjänstedesign – kursen har ett överlapp med HH:s masterprogram
i Digital tjänsteinnovation.
Stefan Byttner, projektledare, pekar på drygt 20 års erfarenhet
av industrisamarbeten som en merit sticker ut bland
konkurrerande
AIutbildningserbjudanden.– Jag tror också att vi är rela
tivt unika i vårt sätt att integrera öppna utbildningsresurser i
utbildningen.
Tankar finns redan på en fortsättning. Maskininlärning är ett
område som fortsätter att utvecklas.
– Jag hoppas att vi kommer att utveckla intressanta och nya sätt
att genomföra fortbildning så att det blir smidigt för
yrkesverksamma att delta i ett livslångt lärande.
HH: S KUR S Ä R OMFAT TA ND E . Vidareutbildning och
uppdragsutbildning avvnjuts vanligen i mind re portioner.
Högskolan i Örebro ger till exempel en trepoängskurs i Avancerad
Artificiell Intelligens med tillämpningar inom robotik:
resursschemaläggning, manipuleringsplanering och
multirobotkoordinering.
Det är en distanskurs med
tre obligatoriska träffar i Örebro. Övriga föreläsningar sker
över Internet. Du ska vara yrkesverksam och du ska redan ha en
treårig högskoleutbildning inom dataområdet.
Som extra krydda är kursen gratis. Detsamma gäller ytterligare
fyra trepoängskurser i samma AIinitiativ, som heter Smarter.
Till Stockholms universitet betalar företag 3 900 kronor/timme
för att sätta sina anställda på kursen ”Artificiell Intelligens,
Data Mining och Big Data”.
D EN Ä R INT E DJUP T T EK NISK utan är till för att lära
företaget att hitta AItillämpningar i det egna företaget.
Omfattningen kan skräddarsys från en liten
introduktionsföreläsning till ett valfritt antal dagar upp till en
vecka.
AI har blivit ett hett ämne efter
dels efter de stora framstegen inom maskininlärning och dels den
mediala uppmärksamheten. Men på de datavetenskapliga programmen,
har det funnits på schemat i decennier.
– På HH undervisade vi i maskininlärning och neuronnät på
masternivå redan 1996, vi har haft detta i flera kurser sedan dess,
berättar Stefan Byttner.
D E T S OM B EH ÖV T uppdateras har varit kursinnehållet.
Och så har efterfrågan ökat under de senaste 2–3 åren, på till
exempel den valbara kursen ”Läraktiga system”
– För 10 år sen var det nästan inga studenter som frågade
specifikt om vilka kurser inom AI vi har, men nuförtiden har jag
märkt att det helt klart är något som de gör.
JAN TÅ[email protected]
– läget på utbildningsfrontenTillbaka till skolbänken
2 0 1 2 R Ä K N A S O F TA som året då världen vaknade för
maskin-inlärning – att låta datorerna upptäcka världen på egen hand
genom att observera den, istället för att ge dem färdiga
algoritmer.
Klassens ljus inom maskin-inlärning är en beräkningsmeka-nism
kallad artificiella neuron-nät, inspirerad av hur hjärnans neuroner
är kopplade till var-andra. Styrkan på kopplingarna avgör vilka
indatamönster som de artificiella neuronerna triggar på. Inre skikt
av neuroner reage-rar på mönster av mönster.
I oktober 2012 sopade ett djupt neuronnät banan med all
konkurrens i att identifiera objekt i bilddatabasen Imagenet när
den bara fick 16 procent fel. Idag får Googles djupa nät bara 3,08
procent fel.
69 elektronikföretag utveck-
lar processorer med hårdvarustöd för djupa neuronnät. För fem år
sedan var inget dessa projekt ens påtänkta. Det visar det genomslag
neuronnäten får just nu.
N ÅG R A PI O NJ Ä RER var långt tidigare överty-gade om att
maskininlär-ningsrevolutionen bara var en tidsfråga, bland dem
Yoshua Bengio och Geoffrey Hinton.
– Jag visste bara inte när, säger Yoshua Bengio.
Han ser inte 2012 eller någon annan tidpunkt som en unik
vändning utan ser en sek-vens milstolpar från 2006 fram till idag,
då små maskininlär-ningsföretag dramatiskt stiger i värdering.
– Vi visste alla att det skulle hända långt innan 2012, säger
också hans kollega Geoffrey Hinton.
På direkt fråga pekar han ut 1983 och ett visst neuronnät kallat
Boltzmannmaskin som det som fick honom själv att inse
poten-tialen.
– Och sedan igen 1985, igen 1993, och igen 2006.
Där refererar han till neuronnätsalgoritmer-na backpropagation,
variabel Bayes samt
metoden att inititera nämnda backpropagation med hjälp av nämnda
Bolzmann maskin.
– Sedan 2006 har därefter framstegen skett snabbt och utan
avbrott.
BAKGRUND:
AI-revolutionärerna blickar tillbaka
Stefan Byttner
Yoshua Bengio
Geoffrey Hinton
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
5G-nätet och behovet av mindre och snabbare systemkretsar
Allt eftersom 5G växer fram, krävs en förändring av hur man
konstruerar den trådlösa infra-strukturen, det gäller allt från
halvledare till arkitekturen i basstationer och
nätverkstopologin.
På halvledarsidan har galliumnitrid på kisel (GaN-on-Si) blivit
kommersiellt till-gängligt, vilket förbättrar radiokretsarnas
effekttäthet, sparar plats och ökar verk-ningsgraden. Kostnaden
blir inte högre än för LDMOS i produktionskvantiteter, och ligger
långt under priset för galliumnitrid på kiselkarbid
(GaN-on-SiC).
Dessutom har GaN börjat användas i högeffekttillämpningar och
inte bara för diskreta transistorer. Skalfördelarna med att använda
GaN i infrastrukturen för LTE-nät har gjort att GaN kunnat bryta
sig in på marknaden för monolitiska mikrovågskret-sar (MMIC).
Konstruktörerna kan därmed skapa effektivare konstruktioner för
nästa generations 5G-system.
Dessutom har utvecklingen av enkrets radiosystem (RF SoC) med
både RF-delar liksom analoga och digitala delar möjlig-gjort stora
förbättringar inom databehand-lingen inom ett stort frekvensområde,
i stil med dagens avancerade samplingsteknik. Detta eliminerar
behovet av att ha flera
separata digitalomvandlare för olika frek-vensband på
kretskortet, vilket i sin tur ger mindre system, med bättre
digitala möjlig-heter och snabbare dataöverföring.
Som nätverksnod betraktat, kräver data-kapaciteten i 5G nya
grepp i de optiska nät som ska ta hand om routingen av den enor-ma
datavolym som uppkommer. Genom att se på helheten, från
basstationen till fiberoptiken, från RF till ljus, kan
konstruk-törerna skapa sig en bättre förståelse för de utmaningar
och möjligheter som uppstår när dessa tekniker vävs samman.
I denna artikel ska vi ta upp fördelarna med GaN-on-Si i
integrerade mikrovågs-kretsar, fördelarna med enkrets radiosys-tem,
och den avancerade optiska teknik som påverkar utvecklingen av den
trådlösa infrastrukturen i 5G.
Framgångar med GaN och mikrovågs-kretsarEftersom MIMO-antenner
är så komplexa – de kan ha uppåt 256 sändande och motta-gande
element i en enda basstation för 5G – börjar det bli trångt på
kretskorten, särskilt i höga frekvensband. Detta kan åtgärdas med
moderna MMIC-kretsar som ersätter diskreta integrerade kretsar och
låginte-grerade MMIC-kretsar i basstationerna.
Utöver platsbesparingen minskas kost-naderna också tack vare
förenklad kaps-ling, minskad komplexitet i konstruktionen och
minskat arbetskraftsbehov vid tillverk-ningen. Den mekaniska
tillförlitligenheten ökas tack vare ett minskat antal
gränssnitt.
Det är mot denna bakgrund som GaN-on-Si lyckats ta sig in på den
kommersiella halvledarmarknaden. Tillverkningen har kunnat skalas
upp till 8- och 12-tums kisel-skivor vilket ger en
kostandseffektivitet långt utöver vad man kan uppnå med GaN-on-SiC,
med effekttätheter som inte kan uppnås med LDMOS. GaN-on-Si kan
han-tera 4-6 gånger mera effekt per ytenhet.
Utöver dessa egenskaper, kan man med GaN-on-Si förlägga allt
fler funktioner på kislet, vilket gör MMIC-kretsarna än mer
kompakta. Kiselsubstratet medger integra-tion av både GaN- och
CMOS-transistorer på samma krets, vilket GaN-on-SiC inte klarar.
Detta möjliggör digitalstyrda MMIC med flera funktioner, såsom
digital styr-ning och kalibrering, kraftdistribution, med mera
direkt på kislet.
Effektigare signalbehandling med enkrets radiosystemFördelarna
med ökad integration och mins-kad mängd maskinvara i basstationer
för
Den pågående utvecklingen inom gallium nitrid, monolitiska
mikrovågskretsar, enkrets radiosystem och optiska nät ger
kostnadseffektivare konstruktioner
Av Anthony Fischetti, MacomAnthony Fischetti har varit vice vd
och chefsarkitekt på Macoms affärsområde för antenner sedan oktober
2017. Han började på företaget i april samma år som teknikarkitekt.
Innan dess var har radararkitekt på Northrop Grumman med ansvar för
avancerade forsknings och utvecklingsprojekt. Han har också varit
ansvarig för övervakningssystem som E2D, MPRTIP och JSTARS
Triton.
EXP
ERTAR
TIKEL
GaN-on-Si är redan viktig på dagens marknad.
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
5G, som kommit tack vare MMIC baserade på GaN-on-Si, har ökat
ytterligare genom de enkrets radiosystem (RF SoC) som ny-ligen dykt
upp på marknaden. Sådana kretsar innehåller signalomvandlare som
klarar många gigasampel per sekund och kan användas för snabb
databehandling över ett stort frekvensområde. På så sätt förenklas
dataöverföringen och konstruk-tionen blir enkelt skalbar till
ytterligare radio kanaler.
I en vanlig superheterodynmottagare måste signalen blandas ned
till basban-det. Detta kräver en blandare och en del extrakretsar.
En signal kring 2,6 GHz för LTE måste konverteras ned till området
kring en megahertz och sedan samplas av en kon-ventionell
analog-digitalomvandlare.
Om allt frekvensinnehåll ska rymmas i det första Nyquist-bandet
måste man sampla med tre gånger signalfrekven-sen. En signal kring
2,6 GHz skulle behöva samplas med 8 GSa/s, vilket skulle kräva
betydligt mera avancerade analog-digital-omvandlare än de
befintliga, som arbetar kring 3 GSa/s i frekvensbandet 400 MHz.
Detta kan övervinnas med en ny genera-tion radiokretsar som kan
sampla upp till 56 GSa/s. På så sätt kan man sampla direkt på
bärvågen och kan dessutom sampla ned. Med denna digitala metod
behövs ingen superheterodynmottagning eller diskreta
digitalomvandlare. Dessutom elimineras signalgenereringen
(excitern) som behövs för sampling i superheterodynkretsar.
Med RF SoC kan man få in många radio-
kanaler på liten yta. Mellan 4 och 16 kanaler kan packas in i en
krets på 12×12 mm, vilket tidigare krävt flera kretskort. Det är
ungefär samma vinst som uppnåddes vid övergång-en från telefoner
med fingerskiva till mo-biltelefoner. Kanaltätheten och
verknings-graden lovar att fortsätta öka på vägen mot
▲
Bilden visar de olika halvledartyper som kommer att spela roll
för 5G.
create:electronics
www.beta-layout.com
STENCIL3D-MID
ASSEMBLYin 2 WD*
3D PRINTin 4 WD*
eSTORE
RFID
FRONT PANELin 1 WD*
PCB8 hour service
NEWNEW
NEW
NEW
* W
D =
Lea
d tim
e in
wor
king
day
s
-
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
CMOS-proceser på 7 nm för radiofrekvenser.
Sådana kretsar kom-mer också att erbjuda signaler med lägre
dis-
torsion. Felaktigheter som tidigare inte kunde korrige-
ras, är nu möjliga att åtgärda. Detta är yt-terligare ett bevis
på hur flerfunktionskret-sar och ett minskat antal komponenter ger
betydliga besparingar i kraft, utrymme och kostnader, vilket
resulterar i en mera pris-värd infrastruktur för 5G.
Man kan också notera att RF SoC spe-lar en viktig roll vid
koherent lobformning (beamforming), den typ av aktiva fas styrda
antenner (phased array) som används i avancerade radarsystem,
vilket också kan öka prestanda för basstationer under 6 GHz.
Koherent lobformning innebär att varje element i en MIMO-matris
arbetar tillsammans med de övriga för att rikta ut-effekten och
mottagarens känslighet mot abonnenten. På så sätt undviks brus och
reflektioner, såväl som interferens från an-nan utrustning. Om man
kombinerar GaN-on-Si, flerkrets mikrovågskretsar (HMIC) och
koherent strålformning kan man uppnå hög verkningsgrad trots de
utrymmes-begränsningar som råder i MIMO-antenner.
Från HF till ljusMobiloperatörer och operatörer av stora
datacenter har ett och samma mål på vägen mot 5G. De måste kunna
överföra data så fort och effektivt som möjligt. Utvecklingen kring
RF och optiska tekniker ökar och sam-verkar och kommer att ge ny
förståelse för hur innovationer inom en av grenarna kan påverka
utvecklingen hos den andra.
Basstationernas ständigt ökande data-kapacitet kommer att kräva
övergång från optiska transceivrar på 100 Gbit/s till 400 Gbit/s.
Detta gäller särskilt i datacenter,
där portdensiteten ständigt måste öka för att hålla jämna steg
med användarnas omättliga behov av data.
Utvecklingen mot tätare integration och minskat komponentantal
är en nyckelfak-tor i utvecklingen mot transceivrar för 400 Gbit/s.
Möjligheten till modulation enligt PAM-4 av enstaka våglängder
håller på att förändra enheternas uppbyggnad. I trans-ceivrar för
100 Gbit/s kan PAM-4-modula-tion av enskilda våglängder minska
antalet nödvändiga lasrar till en enda, vilket elimi-nerar all
optisk multiplexering.
I 400 transceivrar för 400 Gbit/s behövs bara fyra optiska
kretsar, vilket ger en ex-tremt kompakt och energisnål enhet. Det i
sin tur ger datacentren en möjlighet att minska sina kostnader.
Utvecklingen hos de stora datacentren kommer inom en nära framtid
att flytta ut i radionoderna.
På halvledarnivå kommer den allt snab-bare utvecklingen inom
kiselfotoniken
att förändra uppbyggnaden av nästa ge-nerations flerfunktions
MMIC och nyttja CMOS-processen för att bygga in tusentals optiska
komponenter, samtidigt som fram-ställningen substrat på kiselskivan
kan dra nytta av kommersiella stordriftsförde-lar. Eftersom det
numera går att integrera GaN-baserade radiofrekvensenheter och
optiska enheter på samma kiselskiva, och dessutom till väldigt
attraktiva priser, kan det minskande behovet av övergångar mel-lan
RF- och optiska kretsar göra det enklare att överföra renare och
snabbare signaler i nätet.
Under tiden kommer de fortsatta fram-stegen inom
GaN-on-Si-tekniken, flerfunk-tions MMIC och radiokretsar att ge
radio- och mikrovågsbranschen en möjlighet att skapa elegantare,
mera integrerade och kostnadseffektiva system för den trådlösa
infrastrukturen, på vägen mot 5G-näten.
n
Bilden visar några viktiga faktorer som har samband med
5G-teknik.
Prenumerera gratis – du får det snygga månads-magasinet genom
att fylla i talongen på etn.se/pren
Tror du att allt står på webben?
IMA:
Innovativa material får egen arena/6
STEFAN CARLSSON:AI-miljarden öppnar möjligheter/18–19 MAG A SIN
– WEBB – NYHETSBREV
ELEKTRONIKNR 3MARS2018SVERIGES ENDA ELEKTRONIK-MAGASIN FÖR
PROFFS
TIDNINGEN
SPANAT PÅ EMBEDDED WORLDRISC-V och artificiell intelligens slog
rot på världens störstainbyggnadsmässa. /10–16
TEMA: INBYGGDA SYSTEM, MJUKVARA
Prenumerera kostnadsfritt! etn.se/pren
SIGFOX:
Nu kommernätet tillSverige/16–17
ACCONEER:
Radarkretsfrån Lund hos Digi-Key/18–19
MAG A SIN – WEBB – NYHETS
BREV
ELEKTRONIKNR 5MAJ
2018
SVERIGES
ENDA ELEKTRONIK-
MAGASIN
FÖR PROFFSTIDNINGEN
PLOCKAR ENERGI UR SNURRETSmå trådlösa se
nsornoder som är
pålitliga och helst skördar sin eg
en
energi vore mums för industrin.
På Mittuniversitetet arbetar tre
forskargrupper mot det målet.
/20–21
TEMA: SENSORER & IoT
Prenumerera
kostnadsfritt!
etn.se/pren
AUTOSAR ADAPTIVE:
Plattform för smartphone på fyra hjul/20–21
JONN LANTZ:
Han skådarin i Volvoskristallkula/12–14
MAG A SIN – WEBB – NYHETSBREV
ELEKTRONIKNR 4
APRIL2018
SVERIGES ENDA ELEKTRONIK-MAGASIN FÖR PROFFSTIDNINGEN
ZENUITYS VÄG MOT SJÄLVKÖRNING
Det tar uppåt tio år innan bilarna är redo att axla
det fulla ansvaret. På vägen dit släpper Zenuity funktioner som
gradvis
ger föraren tid över till annat. /16–19TEMA: FORDON
Prenumerera
kostnadsfritt!
etn.se/pren
Läs Elektroniktidningen!
EXP
ERTAR
TIKEL
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
Trenden att skapa smarta fabriker – som drar nytta av
automatise-ring och datautbyte vid tillverk-ning (även kallad
Industry 4.0) – går hand i hand med framstegen inom sensorteknik.
När IoT-enheter och sensorer blir allt mindre och mer komplexa går
deras spänningsregulatorer samma väg. De mås-te leverera mer effekt
i ett mindre utrymme, alstra minimalt med värme och vara enkla att
konstruera för snabba cykeltider. Hur uppnås det?
Elektronikindustrin hittar kontinuerligt sätt att packa mer data
på samma utrym-me. Först genom Moores lag för kisel, där-efter med
sofistikerade kapslingstekniker. Det senare bidrar till att höja
effekttätheten genom att packa fler watt på samma antal
kvadratmillimeter.
I denna artikel presenterar vi ett annor-lunda grepp för att
förbättra effekttätheten
för industriella sensorer genom en ny lös-ning som är
miniatyriserad, lätt att konstru-era med och högpresterande.
Den industriella sensormiljönI industriella tillämpningar kan
sensorn pla-ceras var som helst i en fabrik. Styrenheten – typiskt
en PLC – tar emot information från sensorn via digitala och/eller
analoga I/O-moduler och skickar lämpliga instruktioner till
aktuatorn via en fältbuss.
Digitala sensorer har en transceiver el-ler ett binärt
gränssnitt, medan analoga sensorer arbetar på en 4–20 mA-slinga.
Moderna sensorer använder styrkretsar för att fatta enkla beslut på
sensornivå, vilket gör att de inte behöver vänta på en PLC. Därmed
förbättras genomströmningen i fabriken och adaptiv tillverkning
möjlig-görs. Samtidigt ställs mycket höga krav på den termiska
budgeten, liksom på storle-ken hos strömförsörjningen.
Den digitala sensorns transceiver kan exempelvis vare ett
IO-link-gränssnitt som hanterar data och routar 24 V till en
ned-konverterande spänningsomvandlare, som levererar 5 V eller 3,3
V till styrkretsen och till sensorelementen. Denna omvandling –
från 24 V till 5 V/3,3 V – kan orsaka stora effektförluster, ta
stort utrymme och ta lång tid att konstruera. Även om vi här
använder sensorlösningar som exempel, gäller sam-ma sak för
DC/DC-omvandlare i motorer.
Traditionell LDO-lösningOm strömmen är tillräckligt låg anses
det ofta fördelaktigt att använda en LDO efter-som den är liten och
enkel att konstruera med. En sådan lösning är dock väldigt
in-effektiv, med en verkningsgrad på bara 21 procent vid omvandling
från 24 till 5 V. Om strömmen är hög – vilket är fallet med
moder-na sensorer – kräver lösningen en kylfläns. Den tar stor
plats och upphäver den fördel som LDO:n annars har i sin ringa
storlek.
Traditionell switchad lösningEn typisk kretskortslayout av en
modern synkron switchad omvandlare med en in-spänning på 24 V och
strömmen 150 mA visas i figur 1. Det är en effektiv
strömför-sörjningslösning, men den har sina be-
gränsningar i hur den utnyttjar kretskorts-ytan. Den tar upp
32,5 kvadratmillimeter, vilket påverkar effekttätheten.
Denna metod kräver dessutom kunskap i att konstruera med
switchade omvandlare. Likaså måste lång tid ägnas åt design och
test. Här kan man också konstatera att de riktlinjer som finns för
tillverkning – som kräver ett visst avstånd mellan komponen-ter –
kommer att ta ytterligare kretskorts-yta i anspråk.
Traditionell modullösningFör att förenkla konstruktionsprocessen
har flera tillverkare utvecklat switchade omvandlare i form av
moduler. Dessa inne-håller typiskt en buckomvandlare och in-duktor,
se figur 2. Moduler är enkla att kon-struera med och effektiva, men
de tar stor plats på kretskortet.
I det här exemplet tar modullösningen 47,2 kvadratmillimeter.
Det är hela 45 pro-
Flera konstruktioner ställs mot varandra
EXP
ERTAR
TIKEL
▲
Packar högre effekt på mindre yta
Av John Woodward och Nazzareno Rossetti, Maxim Integrated
John Woodward är Executive Business Manager för affärsområdet
power management på Maxim. Han började på företaget för ett år
sedan, men har 18 års branscherfarenhet. I tio år har han arbetat
med teknik – tillämpningar och test – och åtta år med
marknadsföring och affärsverksamhet.
Nazzareno (Reno) Rossetti har doktorsexamen i elektroteknik från
Politecnico di Torino, Italien. Han arbetar på Maxim och är expert
inom analogt och power management. Han har fått många artiklar
publicerade och har flera patent inom området.
Figur 1. Layout av en traditionell buckomvandlare. Lösningen tar
32,5 mm2.
Figur 2. Layout av en traditionell modul med buckomvandlare.
Lösningen tar 47,2 mm2.
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
cent mer yta än den diskreta konstruktio-nen i figur 1, där en
DC-DC-omvandlare och en extern induktor används.
Kapslingstekniken µSLICDå är frågan – kan mer effekt levereras i
en mindre modul?
Maxim har utvecklat en arkitektur med namnet µSLIC, kort för
micro System-Level IC.
Arkitekturen kombinerar en buckom-vandlare, kallad Himalaya, med
passiva komponenter. Den nya kraftmodulen leve-rerar mer effekt på
mindre utrymme än nå-got jämförbart alternativ. Likaså har den hög
verkningsgrad och är enkel att konstru-era med.
Kraftmodulen µSLICDen nya arkitekturen integrerar induk-torn och
buckomvandlaren vertikalt, vilket
radi kalt minskar utrymmet som upptas på kretskortet jämfört med
standardlösning-ar. Samtidigt har den lilla modulen god tole-rans
mot höga spänningar och höga arbets-temperaturer.
MAXM17532 är en av två tillgängliga µSLIC-moduler. Den kommer i
en kapsling som mäter 2,6 mm × 3 mm × 1,5 mm, har tio anslutningar
och låg profil. Den arbe-tar över ett brett temperaturområde, från
–40 °C till +125 °C.
Modulen har ett inspänningsområde
på upp till 42 V och ger 100 mA ut. I figur 3 går det att se
storleken på MAXM17532. I samma formfaktor går det även att få
MAXM15462, som kan leverera 300 mA.
Minimal storlekI figur 4 går det att se hur mycket kortyta en
konstruktion med MAXM17532 upptar. Tack vare den vertikala
uppbyggnaden blir den total ytan inte mer än 14,3
kvadrat-millimeter. Det är 2,25 gånger mindre än lösningen som
illustreras i figur 1, och hela
Figur 3. MAXM17532.
Figur 4. Konstruktion med MAXM17532. Lösningen tar 14,3 mm2.
Figur 5. Verkningsgrad vid utspänningen 5 V.
GRATISmagasinÄr du intresserad av branschnyheter, tekniska
trender och nya produkter inom elektronikindustrin?
Teckna gratis prenumeration på
etn.se/prenDet snygga magasinet Elektroniktidningen kommer ut en
gång i månaden.
EXP
ERTAR
TIKEL
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
3,3 gånger mindre än den traditionella modulen som visas i figur
2.
VerkningsgradTrots att MAXM17532 är mycket liten har omvandlaren
hög verk-ningsgrad – den når upp till 90 procent. I figur 5 går det
att se verkningsgradskurvan när utspänningen är 5 V och
inspänning-en varierar.
Robust, med låg EMINär modulen konstruerats har ledningslängder
minimerats och jordslingor eliminerats – allt för att minimera
utstrålad störning. Samtidigt används högfrekventa keramiska
kondensatorer för att minska ledningsbunden störning.
I figur 6 går det att se den utstrålade störningen från
MAXM17532, medan figur 7 visar den ledningsbundna störning-en. Båda
uppfyller specifikationen CISPR22 CLASS B.
Robust mot mekaniska påverkanDet är viktigt med hög termisk,
elektrisk och elektromagnetisk prestanda. Samtidigt är det
väsentligt att modulen har hög tole-rans mot mekaniska
påkänningar.
Himalaya-modulen uppfyller Jedecstandarderna
JESD22-B103/B104/B111, som testar chock, vibration och att enheten
klarar att tappas (drop). Det garanterar att den utan problem kan
användas i sensorlösningar i tuffa miljöer inom exempelvis
industri-, medicin-, försvar- och konsumentområdet.
Höga strömmarYtterligare en modul – MAXM15462 – finns
tillgänglig med µSLIC-arkitektur och samma fotavtryck som
MAXM17532. Den hanterar högre laster, upp till 300 mA, och
uppfyller samma specifikationer som nämnts ovan. n
Figur 6. Utstrålad störning.
Figur 7. Ledningsbunden störning.
High-Tech Components for Your InnovationsAs a leading
distributor of electronic components we are able to offer you a
wide portfolio of products, expert technical sup-port for product
development and design-in, individual logistics and supply chain
management solutions as well as comprehen-sive services.
Semiconductors Displays & Boards
Passive Components Storage Technologies
Electromechanical Components Wireless Technologies
For more information about RUTRONIK:Tel. +46 (8) 5055 4900
www.rutronik.com
Committed to excellence
Consult | Components | Logistics | Quality
ElectronicsWorldwide
WHEEL OF FORTUNEWe love to see you win!rutronik.com/18240
-
ELEKTRONIKTIDNINGEN 6/18
TEMA: KONSULTER, UTBILDNING OCH DISTRIBUTION
Lilla me